Utbildningsutskottets betänkande nr 10 år 1974

UbU 1974:10

Nr 10

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till bidrag till
svensk undervisning i utlandet m. m. jämte motion.

Propositionen

I propositionen 1974: 1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) har
Kungl. Majit under punkten D 12 (s. 141—143) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 6 524 000 kr.

Motionen

1974: 467 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar ätt till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 6 724 000 kr.

Svensk undervisning i utlandet

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet anordnas i form av
svensk grundskola (svensk utlandsskola), kompletterande svensk undervisning
åt svenska barn som går i utländska skolor samt korrespondensundervisning
eller undervisning inom internationell skola.

1. Utlandsskolor och tjänsteorganisation vid dessa (antal lärartjänster
för vilka statsbidrag får beräknas) läsåret 1973/74.

OCS	°cS i	•C<J	°0j	•cS i	o<a
Oi	O. ^	Oi	Oi	0-2	o.
6> i 2^,1	öls	saf	ii i 2 a E :c3 bö 2	o c alg	£ * SCB 'O 2
J23	-J g *3	i-lieä		hJ G	-lieB

Europa
Belgien
(Bryssel)	1 1
England
(London)	1 2
Frankrike
(Paris)	1 1
Italien
(Milano)	1 1
(Rom)	1 1
Portugal
(Lissabon)	1 1

Schweiz

(Genéve)	1 1
Spanien
(Fuengirola)	1 1
(Madrid)	3 2
(Palma de
Mallorca)	1 1
(Las Palmas)	1 1
Västtyskland
(Berlin)	1 1
(Hamburg)	1 1

1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 10

UbU 1974:10

»cd

afl

o, <3

äll

Lärare

mellan?

dium

Lärare

högsta-

dium

Lärare

lågsta-

dium

Lärare

mellan?

dium

Lärare

högsta-

dium

Asien
Hong Kong	1 1 —	Japan
Iran		(Kosai)	1	1 —
(Tabriz)	— 1 —	Libanon
(Teheran)	1 1 —	(Beirut)	1	1 —
Indien
(Kodaikanal)	1 1 —

Afrika
Algeriet		Burundi
(Alger)	— 1 —	(Bujumbura)	1 1 —
Etiopien		Kenya
(Addis Abeba)	1 2 4	(Nairobi)	1 2 —
(Asmara)	— 1 —	Libyen
Folkrepubliken		(Benghazi)	1 1 —
Kongo		Tanzania
(Pointe Noire)	1 1 —	(Dar es
Republiken		Salaam)	1 1 —
Zaire		(Kidatu)	1 1 —
(Semendua)	— 1 —	(Nzega)	1 1 —

Amerika
Mexico	Peru
(Mexico City) 11 —	(Lima) 11 —
Brasilien
(Sao José dos
Campos) — 1 —

2. Kompletterande svensk undervisning

För utlandssvenskars barn som går i utländsk skola anordnas kompletterande
svensk undervisning i svenska språket och om svenska förhållanden.
Syftet med undervisningen är att bevara och förkovra elevernas
tidigare kunskaper inom dessa områden.

3. Korrespondensundervisning (grundskolans högstadium, gymnasieskolan) Skolpliktiga

barn i högstadieålder, som önskar stanna hos eller följa
med sina föräldrar utomlands, kan erhålla svensk skolundervisning per
korrespondens kombinerad med viss handledning. Undervisningen sker
dels under lärarledda timmar, dels under timmar anslagna för enskilt
arbete med Hermods självinstruerande läromedel.

Betygen för dessa elever baseras på handledarutlåtanden, resultat av
granskade lösningar och provskrivningar som konstrueras och rättas
vid Hermods. Hermods har möjlighet att utfärda avgångsbetyg från
gymnasieskolan och att anordna särskilda prövningar på grundskoleoch
gymnasieskolenivå. För utlandsskolorna har rektor vid Hermods
även rätt att utfärda terminsbetyg efter årskurs 7 och 8 samt slutbetyg
efter årskurs 9.

UbU 1974:10

4. Undervisning vid internationell skola

Undervisning vid internationell skola skall vara förlagd till sådan
skola vars målsättning kan anses i huvudsak ansluta sig till målsättningen
för den svenska grundskolan. Vid skolan skall meddelas undervisning
i svenska språket och om svenska förhållanden. Fråga om statsbidrag
till undervisning vid internationell skola prövas av Kungl. Majit.
För närvarande utgår statsbidrag till två internationella skolor, Lamcoskoloma
i Buchanan och Yekepa.

Utskottet

Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 67, SU 1968: 129, rskr
1968: 303) utgår statsbidrag till svensk undervisning i utlandet. Bidraget
utgår enligt kungörelsen (1968: 321, ändrad senast 1973: 267) om undervisning
för utlandssvenskars barn. Till grund för statsmakternas beslut
låg förslag från 1964 års utlands- och internatskoleutredning (SOU
1966: 55).

Svensk utlandsskola anordnas i huvudsak enligt de grunder som gäller
för grundskolan i Sverige. Skolan drivs av enskild huvudman. Enligt
beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973:4, rskr
1973: 50) skall skolöverstyrelsen vid bestämmandet av antalet lärartjänster,
för vilka statsbidrag får beräknas vid svensk utlandsskola, enbart
ta hänsyn till sådant barn vars föräldrar har viss fast anknytning
till Sverige. I utlandsundervisningskungörelsen har angetts när sådan
fast anknytning till Sverige skall anses föreligga.

Utbildningsutskottet har genom en studiedelegation, som besökt några
svenska utlandsskolor och sammanträffat med företrädare för dessa,
sökt skaffa sig en uppfattning om hur svensk utlandsskoleundervisning
praktiskt fungerar i dag.

Huvudmännen för de utlandsskolor som står under skolöverstyrelsens
tillsyn kan, med ett undantag, inte finansiera skolverksamheten utan
elevavgifter. Enligt uppgift från överstyrelsen varierar de utgående elevavgifterna
mellan ca 300 kr. och 4 500 kr. per år vid de svenska utlandsskolorna.
Härtill kommer utlägg för skolhälsovård, skollunch och skolskjuts.

Innehavare av sådan lärartjänst, vilken är statsbidragsberättigad enligt
utlandsundervisningskungörelsen, omfattas som regel inte av allmän
sjukförsäkring som inrymmer ersättning för sjukvårdsutgifter och sjukpenningförsäkring
(skydd mot inkomstbortfall vid sjukdom). För reseoch
flyttningskostnader vid till- och frånträde av tjänst vid svensk

UbU 1974:10

grundskola i utlandet gäller ersättningsbestämmelser som är mindre förmånliga
än de som gäller för svensk personal i jämförbar utlandstjänst.

Vid utlandsskola med låg- och mellanstadier beräknas statsbidrag för
två heltidstjänster, om minst sex elever finns på vartdera stadiet. Bidrag
för mer än två heltidstjänster får enligt utlandsundervisningskungörelsen
beräknas endast i undantagsfall. Skolstadgans regler om högsta antal
elever i klass samt läroplanens bestämmelser och skolöverstyrelsens anvisningar
i fråga om lärartimmar för viss klassanordning av grundskolan
i Sverige äger inte motsvarande tillämpning i statsbidragshänsende på
svensk grundskola i utlandet. Statsbidrag kan som regel inte utgå för
halvtidstjänst som lärare 1 eller 2, även om behov av viss stödundervisning
skulle föreligga på grund av en ogynnsam undervisningssituation
vid skolan. För beräkning av lärarbehovet vid handledd korrespondensundervisning
finns inga regler.

Kostnaderna för hyra av skollokaler är ofta en tung post i en utlandsskolas
budget. Detsamma gäller anskaffandet av undervisningsmateriel.
I den mån statsbidrag inte utgår i erforderlig utsträckning till
dessa ändamål måste ifrågavarande kostnader vid vissa skolor täckas
genom höjning av elevavgiften.

Dessa och andra iakttagelser har lett utskottet till slutsatsen att bl. a.
statsbidragsbestämmelserna för svensk utlandsskola bör bli föremål för
en översyn. Enligt utskottets mening bör riksdagen hos Kungl. Maj:t
begära att en särskild utredning tillkallas. I denna bör ingå bl. a. representanter
för allmänna samhällsintressen.

Det är betydelsefullt att svenskar som är lämpade och villiga till arbetsinsatser
utom riket — och sådana insatser blir allt viktigare i en
tid som kännetecknas av snabbt ökande internationella förbindelser —
inte drar sig för en vistelse utomlands av oro för att barnens möjligheter
till fullgod svensk utbildning därigenom skulle minskas. Svensk grundskoleundervisning
i utlandet fyller för dessa svenskar en mycket viktig
funktion. Genom svensk undervisning i utlandet underlättas de utlandssvenska
barnens återanpassning i svenskt skolväsen vid föräldrarnas
återkomst till Sverige.

Som exempel på områden där antalet utlandssvenskar ökat under de
senaste fem åren kan nämnas missionen och den svenska biståndsverksamheten.
År 1968 beräknade Svenska missionsrådet antalet svenskar
inom mission till 1 564, medan antalet år 1973 beräknades till 1 709.
Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) hade år 1968 sammanlagt
306 biståndsarbetare utomlands, medan antalet år 1973 hade stigit till
488.

Enligt skolöverstyrelsens långtidsbedömning för budgetåren 1974—
1979 kommer svensk exportnäring samt konsult- och biståndsverksamhet
under de närmaste åren att engageras utomlands både inom nya och

UbU 1974:10

gamla områden i en utsträckning som medför ett kraftigt ökat behov av
svenskundervisning utomlands. Till skolöverstyrelsen har inkommit
framställningar om inrättande av utlandsskola i Lahore (Pakistan),
Cochabamba (Bolivia), Porto Alegre (Argentina), Tucumån (Argentina),
Sierra Grande (Argentina), Gamboula (Centralafrikanska republiken,
RCA), Warszawa (Polen), Poona (Indien) och Itezhitezhi (Zambia).

Grundskolans principer bör i största möjliga utsträckning tillämpas
på skolgången för barn till de utlandssvenskar som har sådan fast anknytning
till Sverige som anges i kungörelsen om undervisning för utlandssvenskars
barn. Elevavgiften för dessa barns skolundervisning bör
stå i relation till den rätt till svensk grundskoleundervisning som
de kan anses ha. Reglerna för statsmakternas bidragsgivning till
svensk grundskoleundervisning i utlandet är för närvarande inte sådana
att uppfyllandet av utlandsundervisningskungörelsens krav i fråga
om viss fast anknytning till Sverige för föräldrarnas del och visst elevantal
på orten ensamma utgör garanti för att undervisningen också kan
komma till stånd. Statsbidragssystemet bör vara sådant att legitima krav
på en snabb utbyggnad av organisationen skall kunna tillmötesgås. Dessa
frågor bör behandlas av den föreslagna utredningen.

Det är vidare angeläget att den anställda personalens sociala trygghetsfrågor
nu övervägs och får sin lösning. En annan viktig fråga för
utredningen ibör vara hur den för utlandstjänstgöring mest lämpade
lärarpersonalen skall kunna tas ut.

Utskottet utgår från att de sakkunniga kommer att utnyttja vissa
delar av det utredningsmaterial som 1964 års utlands- och internatskoleutredning
samlat och förutsätter därför att utredningsarbetet kommer
att kunna bedrivas snabbt.

Vad utskottet anfört om en utredning av svensk undervisning i utlandet
bör riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.

I motionen 1974: 467 föreslås att förevarande reservationsanslag ökas
nied 200 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och förs upp med
6 724 000 kr. för budgetåret 1974/75.

Med hänvisning till vad utskottet anfört beträffande en utredning
angående bl. a. statsbidrag till svensk undervisning i utlandet avstyrker
utskottet bifall till motionen 1974: 467.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 och med
avslag på motionen 1974: 467 till Bidrag till svensk undervisning
i utlandet m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 6 524 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad

UbU 1974:10

utskottet anfört om en utredning beträffande svensk undervisning
i utlandet.

Stockholm den 28 februari 1974

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Gustafsson i
Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad
(c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson
i Mariefred (c), Hagberg i Örebro (s), fru Ekelund (c) och fru Nordlander
(vpk).

Särskilt yttrande

av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m):

Att utbildningsutskottet i samband med behandlingen av motionen
1974:467, vars syfte varit att tillgodose i tiden näraliggande mycket
trängande medelsbehov inom svensk undervisning i utlandet, hos Kungl.
Maj:t begär en allsidig utredning beträffande denna undervisning och
dess ekonomisering, är mycket tillfredsställande. Detta får dock icke
tas till intäkt för att den svenska undervisningen utomlands, som raskt
expanderar, under någon längre tid tvingas bedriva sin verksamhet under
nu rådande svåra förhållanden. Det bör övervägas om icke utredningen
i ett delbetänkande eller på annat sätt — till avhjälpande av de
omedelbara medelsbehoven — kan komma med förslag som kan prövas
av Kungl. Maj:t i samband med att 1975 års statsverksproposition utarbetas.

TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1874