Utbildningsutskottets betänkande nr 1 år 1974
UbU 1974:1
Nr 1
Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till utbildningsdepartementet
samt till utbildning inom kulturområdet jämte motion.
Utbildningsdepartementet m. m.
1. Utbildningsdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Majrts i propositionen 1974: 1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under punkterna A 1—A 3 (s. 11—12) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar
1. till Utbildningsdepartementet ett förslagsanslag av 12176 000
kr.,
2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 20 200 000 kr.,
3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 500 000 kr.
Utbildning inom kulturområdet
2. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten B 30 (s. 64—68) och
hemställer
att riksdagen till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 5 666 000 kr.
3. Konstfackskolan. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkten B 31 (s. 68—72) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna avtal mellan staten
och Stockholms kommun om fördelning av kostnaderna för
konstfackskolan under budgetåret 1974/75,
2. till Konstfackskolan för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 12 095 000 kr.
4. Musikhögskolorna. Statens scenskolor. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag under punkterna B 32—B 33 (s. 72—82) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar
1. till Musikhögskolorna ett förslagsanslag av 18 006 000 kr.,
2. till Statens scenskolor ett förslagsanslag av 7 089 000 kr.
Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 1
UbU 1974:1
2
5. Statens dansskola. Kungl. Maj:t har under punkten B 34 (s. 82—83)
föreslagit riksdagen att till Statens dansskola för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 2 230 000 kr.
Motionen
1974: 1403 av fru Söder m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som anförts i motionen och
anhåller att synpunkterna i densamma delges dansarutredningen som
ändring i och tillägg till de för utredningsarbetet gällande direktiven.
Utskottet
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970:25, SU 1970: 108, rskr
1970:274) inrättades den 1 juli 1970 i Stockholm statens dansskola
med huvudsaklig uppgift att utbilda danspedagoger och koreografer.
Beslutet innebar i huvudsak att den tidigare med statsmedel finansierade
utbildningsverksamheten vid Koreografiska institutet övertogs av statens
dansskola.
Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning för nästa budgetår har
inte givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet tillstyrker
detsamma.
Beslutet att inrätta statens dansskola grundades på de förslag angående
utbildning i konstnärlig scenisk dans, som lagts fram i betänkandet
(Ds U 1968: 9) Statens skolor för scenisk utbildning och som förutom
utbildning av koreografer och danspedagoger även avsåg utbildning av
dansare. En redogörelse för den nuvarande formen för dansarutbildning
samt för utredningsförslaget lämnades i prop. 1970: 25 angående musikoch
dansutbildning.
I remissyttrandena över betänkandet var meningarna mycket delade
rörande utformningen av dansarutbildningen. Med hänsyn härtill uttalade
dåvarande departementschefen i den förutnämnda propositionen
att han inte var beredd att förorda någon förändring av utbildningen.
I stället borde de sinsemellan mycket olika förslag som förts fram vid
remissbehandlingen ytterligare övervägas.
En ny utredning om utbildningen av dansare förutskickades i föregående
års statsverksproposition och har numera tillsatts. Dansarutredningen
har i uppdrag att utforma dels förberedande dansutbildning i
grundskolan, dels yrkesinriktad utbildning i dans på gymnasieskolenivå.
Enligt direktiven bör den förberedande dansutbildningen för elever i
grundskolan i så stor utsträckning som möjligt samordnas med undervisningen
i grundskolan och därför utgöra en del av grundskolan. Utbildningen
skall kunna påbörjas under någon av de årskurser som motsvarar
mellanstadiet, dvs. tidigast vid ca 10 års ålder. Den yrkesinriktade
dansarutbildningen bör enligt direktiven vara tvåårig och följa
UbU 1974:1
3
direkt efter genomgången grundskola. De sakkunniga bör nämnare överväga
behovet och formerna för vidareutbildning. För genomförandet av
den nya dansaruthildningen bör de sakkunniga enligt direktiven föreslå
en plan och därvid utgå från att utbildningen vid de teaterföretag, bl. a.
Operan i Stockholm (balettelevskolan), som nu anordnar utbildning i
dans för sina egna behov skall avvecklas i samma takt som den nya
utbildningen byggs upp.
I motionen 1974: 1403 framförs synpunkter på de för dansarutredningens
arbete utfärdade direktiven. Motionärerna anser att det i direktiven
saknas en klar målsättning för den nya dansarutbildningen och
att detta i förening med direktivens fasta låsning av den tid utbildningen
får ta gör att de sakkunnigas handlingsutrymme är så begränsat
att det finns risk för att utredningens arbete måste resultera i förslag
om en utbildning som är otillräcklig som grund för yrkesverksamhet på
hög konstnärlig nivå. Motionen innebär därför förslag om att utbildningsmålet
skall preciseras genom tilläggsdirektiv. Vidare framför motionärerna
invändningar mot att tidpunkten för påbörjandet av den till
grundskolan förlagda förberedande dansutbildningen bundits relativt
hårt genom direktiven och anser därtill att möjlighet bör finnas till
en förberedande utbildning som ej har anknytning till grundskolan.
Enligt motionärernas mening bör slutligen den nuvarande utbildningen
vid Operan ej avvecklas förrän annat utbildningsalternativ som uppfyller
samma kvalitetskrav kan erbjudas.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en självklar utgångspunkt
för det pågående utredningsarbetet måste vara önskemålet att
den yrkesmässigt utövade konstnärliga dansen i vårt land skall ligga
på så hög kvalitativ nivå som möjligt. Förutsättningen härför är — om
man inte skall lita enbart till dansare som utbildats utomlands — att man
kan erbjuda en utbildning som konstnärligt och tekniskt ligger på hög
nivå. Enligt direktiven för dansarutredningen skall utredningen närmare
beskriva den förberedande dansutbildningens mål och innehåll och avge
förslag beträffande mål och innehåll för den yrkesinriktade dansarutbildningen.
Utskottet anser sig kunna utgå från att utredningen om den
inte finner det möjligt att inom den ram som direktiven anger utforma
en utbildning med nyss angivna målsättning kommer att begära tillläggsdirektiv.
Utskottet är för sin del inte berett biträda yrkandet i
motionen 1974:1403 att riksdagen skall föreslå ändring i och tillägg till
direktiven. Detta vöre enligt utskottets mening ett ställningstagande från
riksdagens sida som i varje fall till viss del kan uppfattas som ett föregripande
av utredningsarbetet. Av samma skäl bör riksdagens ställningstagande
till frågan om balettelevskolans framtid anstå.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen till Statens dansskola för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 2 230 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1974:1403.
UbU 1974:1
4
6. Dramatiska institutet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkten B 35 (s. 84—88) och hemställer
att riksdagen till Dramatiska institutet för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 8 185 000 kr.
Stockholm den 14 februari 1974
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Jönsson
i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson i
Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad
(c), fru Dahl (s), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c),
fru Lantz (vpk), fröken Rogestam (c) och herr Nyhage (m).
TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB, STOCKHOLM 1074