Trafikutskottets betänkande nr 9 år 1974

TU 1974: 9

Nr 9

Trafikutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:1 i vad
avser anslag för budgetåret 1974/75 till statligt stöd till icke lönsam
busstrafik jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974: 1 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) har
Kungl. Maj:t under punkten E 19 (s. 163—165) föreslagit riksdagen
att till Statligt stöd till icke lönsam busstrafik för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 33 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motionerna

I motionen 1974: 486 av herrar Fälldin (c) och Helén (fp) hemställs
att riksdagen 1. beslutar att krav på kostnadstäckning inte skall uppställas
som villkor för att statsbidrag skall utgå för busstrafik, 2. beslutar
att statsbidrag skall utgå med 50 procent av det verkliga underskottet,
dock med 75 procent till kommun i inre stödområdet samt till
Gotlands kommun, 3. hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till höstriksdagen
angående stöd till kollektivtrafiken i skärgårdarna enligt
grunder liknande dem som gäller för busstrafik samt 4. hos Kungl.
Majit anhåller att referenstaxan utformas i samarbete med Svenska
kommunförbundet på i motionen angivna grunder.

I motionen 1974:1438 av herr Lothigius m. fl. (m) hemställs att
riksdagen 1. beslutar a) att krav på viss kostnadstäckning inte skall
uppställas som villkor för att statsbidrag skall utgå, b) att statsbidrag
skall utgå med 50 procent av underskottet, dock med 75 procent inom
inre stödområdet samt till Gotlands kommun, 2. hos Kungl. Majit
hemställer om a) revidering av referenstaxan i enlighet med vad som anförts
i motionen, b) förslag till stöd till kollektivtrafiken i skärgårdarna
motsvarande det stöd som gäller för busstrafik.

I motionen 1974: 1446 av herr Sellgren m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit begär en översyn av reglerna för det statliga
stödet till olönsam lokal landsbygdstrafik senast i samband med slutförandet
av den regionala trafikplaneringen.

1 Riksdagen 1974. 15 sami. Nr 9

TU 1974: 9

2

Utskottet

Vid 1973 års riksdag (prop. 1973: 53, TU 1973: 13, rskr 1973: 203)
beslöts ändrade regler för det statliga stödet till icke lönsam busstrafik.
T. v. gäller de nya reglerna endast lokal landsbygdstrafik.

Framställning om bidrag till lokal trafikservice enligt dessa regler
görs av kommunen och inlämnas till vederbörande länsstyrelse. En förutsättning
för att bidrag skall utgå är att trafikens omfattning och inriktning
framgår av en av kommunen upprättad lokal trafikförsörjningsplan.
Bidraget utgår till högst två dagliga dubbelturer på en landsvägslinje
med högst 50 procent av underskottet under förutsättning att
lägst 60 procents kostnadstäckning uppnås i trafiken. Till lokal trafikservice
i kommun inom det inre stödområdet kan bidrag utgå med högst
75 procent av underskottet vid minst 50 procents kostnadstäckning.

Efter en allmän bedömning av de lokala trafikförsörjningsplanerna
och en granskning av kommunernas bidragsansökningar skall länsstyrelsen
till bussbidragsnämnden insända sammanställning över bidragsanspråken
med eget yttrande. På grundval av ansökningshandlingarna
och länsstyrelsernas yttranden avger bussbidragsnämnden förslag till
Kungl. Maj:t hur det anslag som av Kungl. Maj:t föreslagits i statsverkspropositionen
bör fördelas mellan länen i form av medelsramar.

Länsstyrelsen fördelar senare statsbidragsbeloppen inom den medelsram
för länet som fastställts av Kungl. Maj:t.

För icke lönsam trafik som ej är av lokal karaktär gäller alltjämt bidragsreglerna
enligt 1965 års kungörelse med endast den ändringen att
bidragsåret ändras till 1 augusti—31 juli med tillämpning fr. o. m. den
1 augusti 1974. Den hittillsvarande vagnmilersättningen höjs vidare
fr. o. m. samma tidpunkt från 3 kr. till 3: 50 kr. för trafik inom inre
stödområdet och till 3: 25 kr. för trafik i landet i övrigt. Avsikten är
att efter slutförandet under år 1974 av den pågående regionala trafikplaneringen
komplettera det nya bidragssystemet med en ordning även
för bidragsgivning avseende regional trafik.

I motionerna 1974: 486 och 1974: 1438 har nu yrkats att riksdagen
beslutar att krav på kostnadstäckning inte skall uppställas som villkor
för statsbidraget samt att bidraget skall utgå med 50 procent av det
verkliga underskottet, dock med 75 procent till kommun i inre stödområdet
och till Gotlands kommun. Referenstaxan föreslås vidare skola
utformas i samarbete med Svenska kommunförbundet på de i motionerna
angivna grunderna. Vidare begärs förslag av Kungl. Maj:t angående
stöd till kollektivtrafiken i skärgårdarna enligt grunder liknande
dem som gäller för busstrafik.

I motionen 1974: 1446 har — på liknande grunder — yrkats att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär en översyn av reglerna för det statliga
stödet till olönsam landsbygdstrafik senast i samband med slutförandet
av den regionala trafikplaneringen.

TU 1974: 9

3

De vid fjolårets riksdag beslutade reglerna om krav på kostnadstäckning
innebär att kommunerna får svara för större delen av underskottet
i kollektivtrafiken. Detta kan enligt utskottets uppfattning och
såsom i motionerna framhållits inte vara rimligt. Kostnadstäckningskravet
bör därför slopas. Även trafik som ger lägre kostnadstäckning
än 60 procent är ofta nödvändig för trafikförsörjningen. Kostnadstäckningskravet
blir särskilt kännbart för kommuner med svag ekonomi.
Det innebär också att staten på ett otillfredsställande sätt påverkar uppläggningen
av den lokala kollektivtrafiken. Eftersom kommunerna måste
sträva efter så låga kostnader som möjligt —- bl. a. med hänsyn till att
de själva skall täcka en betydande del av underskottet — synes kravet
på en viss kostnadstäckning ej heller vara behövligt för att motverka
höga trafikkostnader. Administrationen av systemet kommer f. ö. att
förenklas om kravet på viss kostnadstäckningsgrad inte föreligger. Utskottet,
som f. ö. utgår från att alla kommuner skall ha möjligheter att
erhålla bidrag om eljest föreskrivna villkor uppfylls, tillstyrker under
hänvisning härtill motionerna i nu berörd del.

Det är vidare enligt utskottets bestämda uppfattning och med hänsyn
inte minst till regional- och trafikpolitiska synpunkter motiverat att
staten svarar för en större del av underskottet i berörda trafik än som
nu är fallet. Statsbidrag bör sålunda i stället utgå med 50 procent resp.
75 procent av det verkliga underskottet. Detta ligger också helt i linje
med vad bussbidragsutredningen föreslagit. Om synnerliga skäl föreligger
bör ytterligare bidrag kunna komma i fråga. Gotlands kommun
bör med hänsyn till dess speciella problem få bidrag med 75 procent.

Med verkligt underskott bör i sammanhanget avses skillnaden mellan
de faktiska kostnaderna för resp. linje och intäkterna baserade på
en referenstaxa av det slag som i motionerna föreslås. Tillräcklig kontroll
av trafikens intäktssida erhålls enligt utskottets uppfattning genom
att någon form av referenstaxa kommer till användning. Gällande
utformning av denna kan dock inte accepteras bl. a. därför att den
verkar prishöjande. En närmare anknytning till de taxor som gäller
inom flera olika företag bör i stället eftersträvas. Det bör därför ankomma
på Kungl. Maj:t att i samråd med Svenska kommunförbundet
fastställa en referenstaxa med hänsynstagande till de variationer som
föreligger i nu tillämpade taxor.

Vad utskottet i nu berörda frågor anfört och som innebär ett tillstyrkande
av motionärernas yrkanden bör av riksdagen ges Kungl.
Majit till känna.

Det statliga stödet till busstrafiken omfattar — som i motionerna
1974: 486 och 1974: 1438 framhållits — inte de speciella förhållanden
som råder i skärgårdarna. Båttrafiken faller sålunda utanför systemet.
Härigenom kommer skärgårdskommunerna i ett sämre läge än övriga
kommuner. Situationen för dessa kommuner har dessutom försämrats

TU 1974: 9

4

genom att möjligheterna att erhålla extra skatteutjämningsbidrag på
grund av kostnader för lokal trafikservice har bortfallit. Detta kan enligt
utskottets mening inte accepteras. Statligt stöd måste utgå även
till båttrafik.

Utskottet framhöll också i sitt av riksdagen godkända betänkande
1973: 15 att det är angeläget att den principiellt viktiga frågan om
upprätthållande av trafikförbindelserna mellan öar eller öområden och
fastlandet samt kostnadstäckningen härför får en snar och tillfredsställande
lösning. Det borde därför kunna övervägas att införa stöd
till båttrafiken enligt principer liknande dem som enligt statsmakternas
tidigare beslut kommer att gälla för busstrafiken.

Det ansågs mot bakgrund av det anförda lämpligt att berörda frågor
prövas i samband med det omfattande utredningsarbete som f. n.
pågår på det trafikpolitiska området. Utskottet förutsatte också att så
sker.

Vidare utgick utskottet från att frågor om ö- och skärgårdsförbindelsernas
ordnande i åtskilliga fall kommer att aktualiseras redan under
det arbete med den regionala trafikplaneringen som uppdragits åt
länsstyrelserna att verkställa samt att som följd härav — och i avvaktan
på mera generella lösningar — en prövning av eventuella bidragsfrågor
kommer till stånd.

Med understrykande av det anförda förordar utskottet nu att riksdagen
hos Kungl. Majit begär utredning och förslag i dessa frågor
redan till höstriksdagen. Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen
ges Kungl. Majit till känna.

Utskottet vill slutligen erinra om att — såsom i årets statsverksproposition
framhållits — avsikten är att, efter slutförandet under år
1974 av den pågående regionala trafikplaneringen, komplettera det nya
bidragssystemet med en ordning även för bidragsgivningen avseende
regional trafik. Under hänvisning härtill samt till vad i det föregående
anförts synes någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning
av yrkandet i motionen 1974: 1446 i återstående delar ej påkallad.

Den av Kungl. Majit för nästa budgetår förordade medelsanvisningen
tillstyrks av utskottet. Därest till följd av utskottets ställningstaganden
ytterligare medelsbehov skulle uppstå förutsätter utskottel
att Kungl. Majit i sedvanlig ordning å tilläggsstat äskar medel härför.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Statligt stöd till icke lönsam busstrafik för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 33 000 000 kr., att
avräknas mot automobilskattemedlen,

2. med bifall till motionerna 1974: 486, yrkandena 1, 2 och 4,

TU 1974: 9

5

1974: 1438, yrkandena 1 a och b samt 2 a, och 1974: 1446,
sistnämnda motion såvitt nu är i fråga, som sin mening ger
Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört rörande upphävande
av kravet på kostnadstäckning samt om bidragets storlek
och referenstaxans utformning,

3. med bifall till motionerna 1974:486, yrkandet 3, och 1974:
1438, yrkandet 2 b, som sin mening ger Kungl. Majit till känna
vad utskottet anfört rörande förslag till höstriksdagen angående
stöd till kollektivtrafiken i skärgårdarna enligt grunder
liknande dem som gäller för busstrafiken,

4. avslår motionen 1974: 1446 i de delar den ej behandlats under
punkten 2 ovan.

Stockholm den 21 mars 1974

På trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST

Närvarande: herrar Mellqvist (s), Dahlgren (c), Lothigius (m), Persson
i Heden (c), Hjorth (s), Hugosson (s), Håkansson i Rönneberga (c), Rosqvist
(s), Clarkson (m), Östrand (s), Stjernström (c), Magnusson i Kristinehamn
(vpk), Sellgren (fp), Johansson i Åmål (s) och Ängström (fp).

Reservationer

1. beträffande kravet på kostnadstäckning samt beträffande storleken
av utgående statsbidrag och referenstaxans utformning av herrar Mellqvist,
Hjorth, Hugosson, Rosqvist, Östrand och Johansson i Åmål (samtliga
s) samt Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”De vid”
och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill beträffande kravet på kostnadstäckning erinra om att
utskottet vid sin tidigare prövning funnit övervägande skäl tala för att
som grundregel tillämpa ett sådant krav, bl. a. för att därigenom åstadkomma
en planmässig avvägning mellan trafikutveckling och trafikresurser
på ett sätt som främjar en rationellt utformad trafik. Utskottet
vill vidare erinra om de möjligheter som i anslutning till fjolårets riksdagsbehandling
tillskapats att efter särskild prövning medge avvikelser
från det eljest uppställda kravet på kostnadstäckning. Utskottet förutsätter
också att — vid bedömning av kommunernas ansökningar om lokalt
bussbidrag — all rimlig hänsyn tas till de ömmande fall som länsstyrelserna
kan uppta i sina anmälningar om bidragsbehov.

TU 1974: 9

6

I fråga om bidragets storlek föreslog departementschefen i förra årets
proposition om lokalt bussbidrag att bidrag skulle utgå med högst 35
procent av underskottet. För lokal trafikservice inom det inre stödområdet
förordades ett förstärkt stöd med högst 50 procent av underskottet.
Med beaktande av de eventuella återverkningar som förslaget skulle
kunna få för kommunerna i kostnadshänseende beslöt riksdagen att bidrag
skulle — inom ramen för anvisade medel — utgå med högst 50
procent och för lokal trafikservice i det inre stödområdet med högst
75 procent. Denna väsentliga förbättring vid riksdagsbehandlingen låg
f. ö. i linje med vad bussbidragsutredningen föreslagit.

Enligt av utskottet inhämtade uppgifter ger det belopp som föreslås
i årets statsverksproposition till lokalt bussbidrag utrymme för att tillgodose
de bidragsbehov som anmälts av kommuner med utgångspunkt
i gällande bidragsbestämmelser. Därvid har också hänsyn tagits till de
särskilda omständigheter som kan föranleda avvikelser i en del fall.

Utskottet vill i anslutning härtill understryka angelägenheten av att
vid den årliga anslagsprövningen de statliga bidragsmedlen avvägs så
att även fortsättningsvis anmälda anspråksbehov enligt bidragsbestämmelserna
kan tillgodoses.

Beträffande referenstaxan framhöll utskottet i fjolårets betänkande
(TU 1973: 13) att det allmänt förhåller sig så att taxesättningen varierar
hos olika trafikföretag, vilket sammanhänger med en varierande kostnadsstruktur.
Samtidigt gäller — som också framhölls i propositionen
(prop. 1973: 53) — att skillnaderna i kostnadsstrukturen hos trafikföretag,
som har någon omfattning på sin trafikrörelse och som i sin kalkylering
och taxesättning arbetar med en mera långsiktig målsättning, är
förhållandevis begränsade. Det anses också kunna förutses att skillnaderna
på sikt — med hänsyn till en alltmer likartad löne- och kostnadsutveckling
— blir än mindre. Det är här fråga om företag som svarar
för huvuddelen av trafikarbetet inom busslinjetrafiken på landsbygden.

Med hänsyn till att de ifrågavarande trafikföretagen i stort ligger
inom en förhållandevis snäv latitud, där den övre gränsen i huvudsak
motsvarar de taxor som f. n. tillämpas av SJ och vissa andra trafikföretag
och den undre gränsen ligger på en ca 10 procent lägre nivå,
förordade utskottet som allmän riktpunkt att man vid den konkreta utformningen
av referenstaxan åtminstone t. v. anknyter denna till den
lägre nivån. Det förutsattes vidare få ankomma på Kungl. Majit att i
huvudsaklig överensstämmelse härmed meddela närmare bestämmelser
i detta hänseende.

Samtidigt underströk utskottet vikten av att Kungl. Majit följer upp
referensfrågan så att Kungl. Majit — efter något års erfarenhet — kan
bedöma behovet av viss anpassning av referenstaxan. En sådan skulle
närmast då motiveras av lämpligheten att inom referensnivån inrymma
eventuella seriösa trafikföretag med någon omfattning på sin rörelse,

TU 1974: 9

7

som till äventyrs skulle visa sig ha en något lägre nivå trots att de i likhet
med nyssnämnda företag arbetar med en mera långsiktig målsättning
och med ett socialt ansvar för de anställda. Det borde ankomma
på Kungl. Maj:t att besluta om sådan anpassning.

I sitt betänkande (TU 1973: 13) framhöll utskottet slutligen att det då
inte var möjligt att till alla delar förutse verkningarna av det nya bidragssystemet.
Detta borde därför successivt följas upp. Utskottet framhöll
vidare att när tillräckliga erfarenheter av systemet anses föreligga
en utvärdering av detsamma bör göras och resultatet härav redovisas
för riksdagen. Utskottet understryker ånyo behovet av att en sådan utvärdering
kommer till stånd så snart möjligheter därtill föreligger, med
hänsyn inte minst till angelägenheten av att en överblick av kommunernas
ekonomiska åtaganden i detta sammanhang kan åstadkommas.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionärernas
yrkanden i vad avser slopande av kravet på kostnadstäckning samt beträffande
statsbidragets storlek och referenstaxans utformning.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. avslår motionerna 1974: 486, yrkandena 1, 2 och 4, samt 1974:
1438, yrkandena 1 a och b samt 2 a, och 1974:1446 i vad
den avser gällande bestämmelser rörande kostnadstäckning,
bidragets storlek och referenstaxans utformning,

2. beträffande de trafikförhållanden som råder i skärgårdarna av herrar
Mellqvist, Hjorth, Hugosson, Rosqvist, östrand och Johansson i Åmål
(samtliga s) samt Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Det statliga”
och på s. 4 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Beträffande stöd till kollektivtrafik i skärgårdarna har frågan härom
varit föremål för behandling så sent som vid 1973 års riksdag. Utskottet
utgick därvid bl. a. ifrån att frågan om ö- och skärgårdsförbindelsemas
ordnande i åtskilliga fall skulle komma att aktualiseras under arbetet
med den regionala trafikplaneringen. Utskottet förutsätter att denna planering
kommer att ge den närmare överblick beträffande behovet av
stöd till kollektivtrafik i skärgårdarna som kan möjliggöra att förslag
härom — på liknande villkor som gäller för busstrafiken — kan föreläggas
riksdagen. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning
av motionärernas yrkande i denna del synes därför ej nu påkallad.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. avslår motionerna 1974: 486, yrkandet 3, och 1974: 1438, yrkandet
2 b,

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 710055