Trafikutskottets betänkande nr 2 år 1974

TU 1974: 2

Nr 2

Trafikutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974: 1 i
vad avser utgifterna på kapitalbudgeten för budgetåret 1974/75 inom
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

1. Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. Kungl. Maj:t har
i propositionen 1974: 1 bilaga 8 (kommunkationsdepartementet, s. 178
—182) lämnat en sammanfattande redogörelse för kommunikationsverkens
investeringar, avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars
och luftfartsverkets fonder, statens vägverks förrådsfond och sjöfartsverkets
fond samt fonden för Södertälje kanalverk.

Den för budgetåret 1974/75 förordade investeringsverksamheten framgår
av följande sammanställning. Som jämförelse har i denna även upptagits
beloppen för den hösten 1973 beräknade förbrukningen under
budgetåret 1973/74.

Av sammanställningen framgår även beräkningen av de för investeringarnas
genomförande erforderliga beloppen. Siffrorna anges i milj.
kr.

	1973/74	1973/74	1974	1974/75	1974/75	1974/75
	Anslag	Hösten	Beräk-	Av	Av depar-	För-
		1973	nad	verken	tements-	ordade
		beräk-	behåll-	plane-	chefen	anslag
		nade	ning	rade in-	beräknade
		investe-	d. 30/6	veste-	inve-
		rings-		rings-	sterings-
		utgifter		utgifter	utgifter
Postverket	175,31	174,5	1,0	75,7	66,2	71,8
Televerket exkl.	803,6	815,0	30,8	800,0	786,0	833,8
rundradio
Statens järnvägar	452,6*	444,9	8,7	445,0	392,3	422,8
Luftfartsverket	75,7	95,0	17,6	173,0	168,0	167,2
Vägverket	52,1	56,2	6,0	68,9	56,2	55,8
Sjöfartsverket	49,3*	50,0	0,1	94,8	63,0	69,2
Södertälje kanal-	3,5	9,4	0	8,7	8,7	8,7
verk
Summa	1 612,1	1645,0	64,2	1 666,1 1 540,4 1 629,3

1 Varav 128,2 milj. kr. på tilläggsstat

* Varav 70 milj. kr. på tilläggsstat

• Varav 2 milj. kr. på tilläggsstat

1 Riksdagen 1974.15 sami. Nr 2

TU 1974: 2

Motionen

I motionen 1974: 1410 av herrar Andersson i Ljung (m) och Komstedt
(m) hemställs att riksdagen beslutar att anslagsramen för kommunikationsdepartementets
kapitalbudget minskas med 153 milj. kr. i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet

Enligt den av 1973 års riksdag ursprungligen godkända planen för investeringarna
inom kommunikationsverkens fonder beräknades den totala
medelsförbrukningen — exkl. anslaget till rundradioanläggningar
å televerkets fond — under innevarande budgetår uppgå till 1 361,6 milj.
kr. Av en i statsverkspropositionen lämnad redogörelse framgår att genom
skilda beslut av Kungl. Majit — och i vissa fall efter medelsanvisning
på tilläggsstat — betydande höjningar av ramarna för de olika
verken sedermera medgivits. Som följd härav beräknas nu den totala
investeringsomslutningen för samtliga fonder under budgetåret 1973/74
uppgå till 1 645 milj. kr. Någon ytterligare medelsanvisning från riksdagens
sida för att den sålunda förutsatta medelsförbrukningen skall
kunna uppnås är med hänsyn till befintliga medelsreservationer ej erforderlig.

I sina framställningar om anslag för nästa budgetår har verksstyrelserna
räknat med en medelsförbrukning om sammanlagt 1 666,1 milj. kr.
Departementschefen har emellertid vid en avvägning från olika synpunkter
funnit medelsförbrukningen böra begränsas till 1 540,4 milj. kr.
Detta innebär en ökning med 178,8 milj. kr. jämfört med beräkningarna
i 1973 års statsverksproposition av medelsförbrukningen för motsvarande
ändamål under innevarande budgetår.

Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen
i statsrådsprotokollets inledande översikt lämnat en sammanfattande
redogörelse för investeringsbehoven inom de olika verken samt
i korthet berört investeringarnas inriktning för nästa budgetår.

Till frågan om investeringsverksamhetens omslutning för de skilda
verken under nästa budgetår samt storleken av de anslag som erfordras
för dennas genomförande återkommer utskottet under resp. punkter i
det följande. I samband därmed kommer utskottet även att redovisa sitt
ställningstagande till vissa motionsledes väckta frågor.

Beträffande det i motionen 1974:1410 framställda yrkandet om en
minskning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med sammanlagt
153 milj. kr. av medelsanvisningen under här ifrågavarande fonder får
utskottet anföra följande.

Såsom av propositionen framgår och av motionärerna jämväl framhållits
har anslagen för nästa budgetår under dessa fonder beräknats
så, att de jämte förutsedda behållningar vid budgetårets ingång skall

TU 1974: 2

motsvara den föreslagna medelsförbrukningen och därutöver ge en
marginal om ca 10 procent. En sådan marginal finner motionärerna
onödig och från budgettekniska synpunkter olämplig samt hemställer
därför om förenämnda minskning av den av departementschefen föreslagna
medelsanvisningen.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att den nuvarande anslagsmetodiken
på detta område i princip beslöts redan vid 1962 års riksdag
och sedan tillämpats fr. o. m. budgetåret 1963/64. Den innebär i princip
att de olika investeringsanslagen under varje fond sammanförs till ett
kollektivanslag. Inom varje kollektivanslag skall den förut nämnda
marginalen beräknas för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller
eljest särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen under löpande
budgetår. Metodiken innebär avsevärda fördelar från anslagstekniska
synpunkter och syftar främst till att för de berörda verkens
del skapa ökad frihet i investeringshänseende inom de ramar för medelsförbrukningen
som av Kungl. Maj:t fastställs.

Trafikutskottet kan för sin del inte finna skäl föreligga att frångå
de av riksdagen tidigare godtagna principerna för budgettekniken på
detta område. De hittillsvarande erfarenheterna av systemets tillämpning
har f. ö. enligt utskottets uppfattning varit enbart gynnsamma.
De ramhöjningar som enligt det föregående av Kungl. Maj:t beslutats
för innevarande budgetår har ej heller föranlett någon erinran från
utskottets sida.

Med hänsyn till det anförda och då anslagsmarginalen ej synes böra
minskas i enlighet med motionärernas förslag avstyrks motionen i fråga.

Utskottet hemställer följaktligen

att riksdagen med avslag å motionen 1974: 1410 som sin mening
ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört beträffande
investeringsplan för kommunikationsverken m. m.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Postverket

2. Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 183—194) föreslagit
riksdagen att till Posthus m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag
av 71 800 000 kr.

Motionerna

I motionen 1974: 43 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen uttalar sig för att den inledda omorganisationen inom postverket
av landsbygdens postanordningar avbryts och att nytt förslag an -

TU 1974: 2

gående postservicen på landsbygden skyndsamt utarbetas med målsättning
att förhindra ytterligare försämring av denna service samt att riksdagen
föreläggs frågan för ställningstagande.

I motionen 1974: 801 av herr Svanström m. fl. (c) föreslås riksdagen
uttala att postverket åläggs den allra största försiktighet vid förändringar
av nuvarande ortnamn som postadresser och att i förekommande
fall tidigt samråd eftersträvas inte bara med kommunala myndigheter
utan även med den direkt berörda allmänheten.

I motionen 1974: 803 av fru Wiklund (c) och herr Nilsson i Tvärålund
(c) hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala
att den s. k. postställereformen inte genomförs förrän dess regionalpolitiska
och sociala konsekvenser prövats och att därvid stor vikt skall
läggas vid berörd kommuns mening.

I motionen 1974: 1435 av fru Jonäng (c) och fru Fredgardh (c) hemställs
att riksdagen uttalar sig för åtgärder i syfte att i enlighet med den
regionalpolitiska målsättningen bevara en god post- och samhällsservice
i glesbygden.

Utskottet

Ramen för postverkets investeringar under innevarande budgetår
har av Kungl. Majit höjts till 46,6 milj. kr. för att möjliggöra tidigareläggning
av byggstart för postterminaler i Karlstad och Linköping.
Efter anslag på tilläggsstat I har ramen ytterligare höjts med dels 6,7
milj. kr. för att möjliggöra tidigareläggning av byggstart för postterminaler
i Spånga och Västerås, dels 121,2 milj. kr. som ställts till postverkets
förfogande för att möjliggöra i princip oförändrat risktäckande
kapital i Postbanken inför bildandet av PK-banken. Investeringsramen
för innevarande budgetår uppgår därmed f. n. till 174,5 milj. kr.

I sin framställning om anslag för nästa budgetår har postverket räknat
med en medelsförbrukning av 75,7 milj. kr. Departementschefen har
ansett förbrukningen böra begränsas till 66,2 milj. kr., vilket under de i
statsrådsprotokollet angivna förutsättningarna kräver en medelsanvisning
om 71,8 milj. kr. Den sålunda föreslagna medelsförbrukningen
avser bl. a. inköp av tomterna 7 och 8 i kvarteret Blåmannen i Stockholm
samt fortsatt utbyggnad av det nya posthuset i Malmö (Malmö
Ban) och av postterminalema i Karlstad, Linköping, Spånga och Västerås.
Vidare ingår häri vissa medel för anskaffning av bilar och för
diligensrörelsen.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade ramen
för postverkets medelsförbrukning under nästa budgetår. Den föreslagna
fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål tillstyrks
också liksom anslagsberäkningen.

TU 1974: 2

I motionen 1974: 43 har yrkats att riksdagen uttalar sig för att den
inledda omorganisationen inom postverket av landsbygdens postanordningar
avbryts och att nytt förslag angående postservicen på landsbygden
skyndsamt utarbetas — med målsättning att förhindra ytterligare
försämring av denna service — samt att riksdagen föreläggs frågan
för ställningstagande. Vidare yrkas i motionen 1974: 803 att riksdagen
måtte uttala att den s. k. postställereformen inte genomförs förrän
dess regionalpolitiska och sociala konsekvenser prövats och att därvid
stor vikt läggs vid berörd kommuns mening. Av i princip samma
innebörd är yrkandet i motionen 1974:1435 att riksdagen uttalar sig
för åtgärder i syfte att i enlighet med den regionalpolitiska målsättningen
bevara en god post- och samhällsservice i glesbygden. Utskottet
får i anledning av dessa motioner anföra följande.

I samband med 1964 års beslut om ändrad organisation av postverket
(prop. 1964: 141, SU 1964: 136, rskr 1964: 295) underströks att verket
är ett allmännyttigt företag och att härav följer en skyldighet i princip
att bl. a. genom ett över hela landet utbrett nät av postanordningar
erbjuda erforderlig postal service samt att uppehålla denna service
också i områden i vilka rörelsen inte är bärkraftig. Vidare framhölls
att det är angeläget att verket söker utveckla, anpassa och differentiera
servicen på ett sådant sätt och i sådana former att den tillgodoser
näringslivets och allmänhetens önskemål och dessutom på ett naturligt
sätt kan inpassas i verkets organisations- och arbetsmönster.

En omfattande verksamhet har sedan länge pågått inom verket i
syfte att enligt dessa riktlinjer förbättra och rationalisera dess service
gentemot allmänheten bl. a. genom en successiv utveckling och motorisering
av lantbrevbäringen. Inte minst för skärgårdarnas och glesbygdernas
befolkning har omfattande åtgärder i nämnda syfte vidtagits.

De försök med utökad service genom lantbrevbärare som tidigare påbörjats
har också, enligt uppgift i årets statsverksproposition, ytterligare
utvidgats. Försöken omfattar sålunda numera bl. a. hemsändning
av varor, boklåneförmedling och hembesök hos sjuka och pensionärer.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om innehållet i ett av kommunikationsministern
den 7 december 1973 lämnat interpellationssvar.
Härav framgår bl. a. att utökningen av lantbrevbäringen ibland medför
att mindre postanstalter blir överflödiga och kan dras in. I andra fall
har kanske den berörda orten så stort hushållsunderlag att postverket
anser att en postanstalt bör finnas kvar. Denna omorganiseras då till en
filial till den större postanstalt varifrån brevbäringen går ut.

Utvecklingen av servicen på landsbygden sker, enligt interpellationssvaret,
efter långsiktsplaner som postverket gör upp efter hörande av
bl. a. länsstyrelser och kommuner. Planeringen är i regel på 10—15 års

2 Riksdagen 1974.15 sami. Nr 2

TU 1974: 2

sikt. Att man planerar på så lång sikt beror bl. a. på omsorgen om personalen.
Åtgärder, som kan innebära minskat personalbehov, genomförs
i princip först då så kan ske utan att någon behöver friställas, t. ex. i
samband med pensionsavgång.

Postverket har vidare sedan länge, enligt vad kommunikationsministern
anförde, tillämpat en praxis som innebär att man inför en planerad
omorganisation har lämnat vederbörande kommun en detaljerad redogörelse
för omorganisationen. Postverket har därvid också förklarat sig
berett att ställa upp dels vid sammanträden i kommunstyrelse eller
fullmäktige för att lämna ytterligare upplysningar och besvara frågor,
dels — om kommunen så önskar — vid informationsmöten med allmänheten.
Samtidigt som postverket har skrivit till kommunen har man
tillställt lokalpressen en redogörelse över den planerade omorganisationen.
Sedan beslut har fattats i ärendet har en skriftlig redogörelse skickats
till de berörda kunderna.

Inom vissa distrikt har postverket på senare år tillämpat ett nytt
system. Inför en planerad omorganisation har verket iordningställt en
särskild informationsbroschyr i vilken man har lämnat en detaljerad
redogörelse för omorganisationen. Informationen har skickats till samtliga
berörda kunder antingen före eller samtidigt med att information
har skickats till vederbörande kommun. Kunderna har samtidigt informerats
om att eventuella synpunkter på omorganisationen kan framföras
antingen skriftligt till vederbörande postkontor eller muntligt per
telefon. Först efter det att allmänheten på detta sätt har fått tillfälle att
framföra sina synpunkter har beslut fattats i ärendet.

Ändring av postadress sker — alltjämt enligt kommunikationsministern
— dels i samband med att en postanstalt dras in, dels i samband
med sammanföringen av lantbrevbäringen till större postanstalter. Under
de senaste tio åren har antalet adressenheter minskat från ca 3 000
till ca 1 600. När det gäller de ändringar av postadress som skett under
gångna år har dessa i stor utsträckning genomförts i samförstånd med
både kommuner och kunder. Det har nämligen ofta uppfattats som
positivt att få det egna kommunnamnet eller namnet på kommunens
huvudort i postadressen för både företag och enskilda.

Utskottet har för egen del tidigare (TU 1973: 2) framhållit att det
anser sig kunna utgå från att behovet — ur allmänt regionala, näringsgeografiska
och servicemässiga synpunkter — av bibehållande av mindre
postanstalter i förekommande fall skäligen beaktas. Under erinran
härom vill utskottet vidare framhålla att det i likhet med motionärerna
finner det angeläget att försämringar av postverkets service inom
landsbygds- och glesbygdsområden inte sker. De organisationsförändringar
som aktualiseras under det fortsatta rationaliseringsarbetet på
detta område bör därför göras med beaktande härav och bör ske i samförstånd
med vederbörande kommunala myndigheter.

TU 1974: 2

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida finner utskottet — under
hänvisning till det anförda — f. n. ej erforderlig och avstyrker därför
motionerna.

De av utskottet i det föregående relaterade uttalandena torde även
i allt väsentligt tillgodose syftet med yrkandet i motionen 1974: 801 att
postverket åläggs den allra största försiktighet vid förändringar av nuvarande
ortnamn som postadresser och att i förekommande fall tidigt
samråd eftersträvas inte bara med kommunala myndigheter utan även
med den direkt berörda allmänheten. Utskottet vill i anslutning härtill
understryka kommunikationsministerns i annat sammanhang (frågesvar
den 12 april 1973) gjorda uttalande att postverket bör iaktta försiktighet
vid ändring av de nuvarande ortnamnen som postadresser. Den något
minskade effektivitet detta kan innebära för postverkets del får uppvägas
av de fördelar som människorna har av att få behålla namn som
anknyter till deras bygd.

Utskottet, som inte heller i detta fall finner någon särskild åtgärd
från riksdagens sida erforderlig, avstyrker alltså motionen i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Posthus m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag
av 71 800 000 kr.,

2. avslår motionerna 1974: 43, 1974: 803 och 1974: 1435,

3. avslår motionen 1974: 801.

Televerket

3. Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 195—209) föreslagit
riksdagen att till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa
ett investeringsanslag av 833 800 000 kr.

Motionen

I motionen 1974: 85 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Johansson
i Skärstad (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
att den som är döv befrias från inträdesavgift och grundavgift för telefon.

Utskottet

Sedan Kungl. Maj:t medgett ramhöjningar för i första hand tidigareläggning
av byggstart för nya telefonstationer och arbetsenheter är den
nu gällande ramen 815 milj. kr.

Den av verket för nästa budgetår föreslagna medelsförbrukningen
av 800 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas till

TU 1974: 2

786 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel
samt under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna
krävs härför en medelsanvisning av 833,8 milj. kr.

Den av departementschefen föreslagna investeringsramen möjliggör
bl. a. igångsättning av ny- och tillbyggnad av ett antal telefonstationsbyggnader.
Vidare planeras igångsättning av ett antal arbetscentraler
och ytterligare arbeten i vissa förrådsanläggningar. Den utbyggnad av
telenätet som erfordras för att förbättra televerkets service gentemot
allmänheten kan vidare fortsättas, varjämte ett provnät för separat
datatrafik kan tas i drift.

Utskottet har vid sin prövning av förslagen funnit sig kunna godta
den förordade ramen för medelsförbrukningen under televerkets fond.
Den förutsedda fördelningen på skilda investeringsändamål samt anslagsberäkningen
har inte gett utskottet anledning till erinran liksom ej heller
vad departementschefen i sammanhanget i övrigt anfört.

I motionen 1974: 85 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
att den som är döv befrias från inträdesavgift och grundavgift
för telefon.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att inte bara detta område
berörs av de extra kostnader som är förenade med de handikappades
situation. I den mån bidrag till kostnader av ifrågavarande slag skall
utgå synes bidragsgivningen böra ske inom ramen för de åtgärder som
samhället eljest vidtager för att stödja de handikappade. Det torde
vidare kunna förutsättas att handikapputredningen i sitt fortsatta arbete
rörande åtgärder för att bryta de handikappades isolering även kommer
att ta upp frågor av det slag som aktualiseras i motionen. Under hänvisning
härtill och då enligt utskottets uppfattning en finansiering av
bidrag av detta slag i vart fall inte bör ske via affärsverkens taxor avstyrks
motionen i fråga.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett
investeringsanslag av 833 800 000 kr.,

2. avslår motionen 1974: 85.

Statens järnvägar

4. Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 210—234) föreslagit
riksdagen att till Järnvägar m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa
ett investeringsanslag av 422 800 000 kr.

TU 1974: 2

Motionerna

I motionen 1974: 120 av herr Magnusson i Tanum m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att förhandlingar
upptages med norska myndigheter om den tunga trafikens problem över
Svinesund och därvid beaktar de synpunkter som i motionen framhållits
om förverkligandet av en järnvägsbro över Svinesund och sammanbindning
av Bohusbanan med det norska järnvägsnätet.

I motionen 1974: 174 av fru tredje vice talmannen Nettelbrandt m. fl.
(fp) hemställs att riksdagen ger Kungl. Maj:t i uppdrag att verka för en
internationell överenskommelse om Inter-Rail-kort även för pensionärer
och att återkomma till riksdagen snarast med förslag.

I motionen 1974: 313 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är
i fråga (punkten 2), att riksdagen till Järnvägar m. m. för budgetåret
1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 472 800 000 kr., innebärande
en ökning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 50 000 000 kr.
att användas för ytterligare investeringar i fasta anläggningar och rullande
materiel.

I motionen 1974: 482 av herr Ekinge m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
uttalar att det ankommer på SJ och övriga järnvägsföretag att ombesörja
uppsättningen av behövliga stängsel utmed järnvägsspåren till
skydd för barn och andra som bor och vistas i närheten av järnvägsspåren.

I motionen 1974: 488 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen
till Järnvägar m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag
av 445 000 000 kr.

I motionen 1974: 781 av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås att
riksdagen i enlighet med vad i motionen uttalas beträffande anslaget
till rullande materiel för SJ beslutar höja investeringsramen för Järnvägar
m. m. med 28,9 milj. kr. till 451,7 milj. kr.

I motionen 1974: 797 av fru Oskarsson (c) och fru André (c) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t uttalar sig för fria resor på SJ för
elever, inskrivna vid de statliga specialskolorna för handikappade.

Utskottet

Genom olika beslut av Kungl. Maj:t har ramen för SJ:s investeringar
under innevarande år höjts med dels 14,5 milj. kr. för ombyggnad av
rullande materiel vid Kalmar Verkstads AB, dels 5,1 milj. kr. för tidigarelagda
byggnads- och anläggningsarbeten som begärts av arbetsmarknadsstyrelsen.
Efter anslag på tilläggsstat I har ramen höjts med ytterligare
75 milj. kr. för att möjliggöra för SJ att tidigarelägga investe -

TU 1974: 2

ringar i rullande materiel och fasta anläggningar. Investeringsramen
för innevarande budgetår uppgår därmed till 444,9 milj. kr.

Den av statens järnvägar för budgetåret 1974/75 föreslagna medelsförbrukningen
av 445 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra
begränsas till 392,3 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel
samt under de i statsrådsprotokollet i övrigt angivna förutsättningarna
krävs härför en medelsanvisning av 422,8 milj. kr.

Det av departementschefen förordade investeringsprogrammet syftar
bl. a. till ökad anskaffning och ombyggnad av rullande materiel och till
kapacitetshöjande åtgärder i övrigt, såsom fortlöpande utbyggnadsarbeten
på bangårdar samt fortsatta förstärknings- och ombyggnadsarbeten på
banan m. m. I detta sammanhang nämns att i investeringsramen inräknats
utrymme för vad som under nästa budgetår kan komma att krävas
av statliga medel för anläggande av en pendeltågsstation vid Flemingsberg
i Stockholmsområdet. I fråga om investeringsarbetena för Storstockholms
lokaltrafik i övrigt uppges att samtliga hittills avtalade
arbeten beräknas bli färdigställda under budgetåret 1974/75. Bland de
mera betydande rationaliseringsåtgärderna nämns en fortsatt utbyggnad
av fjärrblockeringen, automatiserad kontroll av vagnparkens funktionsduglighet,
mekanisering av terminalarbetet och införande av linje- och
växlingsradio. Investeringsramen bedöms i övrigt möjliggöra fortsatta
insatser i påbörjade och tidigare anmälda projekt, såsom den nya verkstaden
i östersund, samt fortlöpande upprustning av personal- och arbetslokaler
och åtgärder av betydelse för den yttre miljövården.

I den förordade medelsförbrukningen ingår även investeringar för
17,5 milj. kr. i järnvägslinjer tillhörande det ersättningsberättigade nätet
samt vissa medel för investeringar i försvarsberedskap.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag har i motionen 1974: 313 yrkats
att riksdagen till Järnvägar m. m. för nästa budgetår anvisar ett investeringsanslag
av 472,8 milj. kr., innebärande en ökning i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag med 50 milj. kr. att användas för ytterligare
investeringar i fasta anläggningar och rullande materiel. Vidare har i
motionen 1974: 488 yrkats att riksdagen under nämnda anslag för budgetåret
1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 445 milj. kr. I motionen
1974: 781 åter har yrkats att anslaget — för att möjliggöra en ökning av
medel till rullande materiel — höjs med 28,9 milj. kr. till 451,7 milj. kr.

Även utskottet finner det vara i hög grad angeläget att ökade medel,
utöver de av Kungl. Maj:t föreslagna, ställs till förfogande för investeringar
i fasta anläggningar och rullande materiel — inte minst med
tanke på de sysselsättningsskapande effekter detta skulle få i landet.
Under hänvisning härtill och på de av motionärerna anförda skälen tillstyrker
utskottet därför en höjning av anslagen härför med tillhopa 30
milj. kr. Dessa medel bör i första hand utnyttjas för anskaffning av rul -

TU 1974: 2

lande materiel, varvid viss del i enlighet med motionärernas önskemål
bör disponeras för anskaffning av motorvagnar. Härefter återstående
medel bör utnyttjas för fasta anläggningar av den art motionärerna angivit.
Den närmare fördelningen på olika objektgrupper bör dock ankomma
på Kungl. Maj:t — eller efter Kungl. Maj ris bemyndigande —
SJ.

I motionen 1974:499 och i nu ej behandlade delar av motionen
1974: 313 har aktualiserats vissa frågor rörande upprustningen av såväl
motorvagnsbeståndet som annan rullande materiel samt bl. a. den
mera långsiktiga planeringen härför. Utskottet återkommer härtill vid
sin behandling senare under året av motioner rörande den statliga
trafikpolitiken m. m.

Den av Kungl. Majri i övrigt föreslagna fördelningen av medelsförbrukningen
på olika investeringsändamål har ej gett utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.

Departementschefen anmäler vidare att SJ i skrivelse den 24 augusti
1973 redovisat en översiktlig utredning angående ostkustbanans förlängning
till Umeå. I avvaktan på resultatet av pågående regional trafikplanering
förklarar han sig inte beredd att nu ta ställning till detta projekt.
Redovisning av utredningen samt departementschefens eget ställningstagande
kommer därför framdeles att föreläggas riksdagen. Utskottet
vill i anledning av dessa uttalanden anmäla att utskottet senare under
året återkommer till denna fråga vid sin behandling av väckta motioner
i ämnet.

Likaledes i anledning av väckt motion återkommer utskottet senare
under året till den av departementschefen anmälda frågan om elektrifiering
av bandelen Borlänge—Mora och tar följaktligen inte nu ställning
till departementschefens uttalanden härom.

I motionen 1974: 120 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Majri
hemställer att förhandlingar upptas med norska myndigheter om den
tunga trafikens problem över Svinesund och därvid beaktar de synpunkter
motionärerna framhållit om förverkligandet av en järnvägsbro över
Svinesund och sammanbindning av Bohusbanan med det norska järnvägsnätet.

Frågor av detta slag bör enligt utskottets uppfattning aktualiseras inom
ramen för Nordiska rådets arbete. Så har också i detta fall tidigare
skett och en redogörelse härför har lämnats i en till riksdagen den 15
april 1971 dagtecknad skrivelse från Nordiska rådets svenska delegation.

Härav framgår att i ett medlemsförslag till rådet hade hemställts att
Nordiska rådet skulle rekommendera regeringarna i Norge och Sverige
att företa en undersökning huruvida den tunga trafikens problem
över Svinesund kunde lösas genom en fortsatt utbyggnad av Bohus -

TU 1974: 2

banan med anknytning till det norska järnvägsnätet medelst en järnvägsförbindelse
över Svinesund. Förslagsställarna hänvisade bl. a. till
att den ökade trafiken medförde att bron måste förstärkas och att den
växande gemensamma nordiska varumarknaden ställde krav på förbättrade
kommunikationer länderna emellan. Enligt deras uppfattning borde
en överflyttning av lastbilstrafik till järnväg stimuleras. En ytterligare
förstärkning av bron kunde övervägas men den bästa lösningen antogs
vara nybyggnad av en kombinerad järnvägs- och lastbilsbro över Svinesund.

Rådets trafikutskott hänvisade till att remissmaterialet utvisat att existerande
järnvägsförbindelse har tillräcklig kapacitet för att befordra
den ökade godsmängd som kunde förväntas inom en överskådlig framtid.
Utskottet fann det därför ej vara nödvändigt att företa en isolerad
undersökning av Svinesundstrafiken men väl vara ändamålsenligt att
frågan togs upp som ett led i det framtida transportsamarbetet i anslutning
till arbetet med en nordisk transportöverenskommelse. På förslag
av utskottet beslöt rådet att ej företa sig något i anledning av medlemsförslaget.

I anslutning härtill må nämnas att av den svenska delegationens berättelse
den 12 april 1973 (s. 33) framgår att de nordiska regeringarna
den 6 november 1972 undertecknat en överenskommelse om samarbete
på transport- och kommunikationsområdet. Ratifikationsproceduren är
nu avslutad och överenskommelsen trädde i kraft den 1 mars 1973.

Under hänvisning till vad sålunda anförts kan utskottet inte finna någon
särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionärernas
yrkande påkallad. Motionen avstyrks därför.

I motionen 1974: 482 har yrkats att riksdagen gör ett uttalande om
att det ankommer på SJ och övriga järnvägsföretag att ombesörja uppsättning
av behövliga stängsel utmed järnvägsspåren till skydd för barn
och andra som bor och vistas i närheten av järnvägsspåren.

Utskottet vill i anledning härav erinra om att förslag till ny lag om
järnvägarnas stängselskyldighet nyligen lagts fram i betänkandet Stängselskyldighet
vid järnväg (Ds K 1973: 7). I betänkandet konstateras att
allmän enighet numera torde råda om att det, särskilt inom tättbebyggda
områden, kan finnas ett behov av effektivt stängsel till skydd för barn
och andra som bor eller brukar uppehålla sig i närheten av järnväg. Enligt
förslaget skall därför innehavare av järnväg avsedd för allmän trafik
vara skyldig att sätta upp och underhålla stängsel där det behövs
till skydd för allmänheten.

Enligt vad utskottet erfarit remissbehandlas betänkandet f. n. Under
hänvisning härtill och i avvaktan på den ytterligare beredningen av ärendet
inom vederbörande departement finner utskottet någon särskild åtgärd
från riksdagens sida ej påkallad och avstyrker därför motionen.

TU 1974: 2

I motionen 1974: 174 har yrkats att riksdagen måtte ge Kungl. Maj:t
i uppdrag att verka för en internationell överenskommelse om InterRail-kort
även för pensionärer och att återkomma till riksdagen snarast
med förslag härom. Motionärerna har därvid hänvisat till det system
med särskilda rabattkort på järnvägarna som i ett flertal europeiska
länder under de senaste åren tillämpats.

Enligt vad utskottet erfarit beslutades denna rabattform i samband
med den internationella järnvägsunionens (UIC) femtioårsjubileum 1972
för att bidraga till popularisering av jämvägsresandet hos ungdomen.
Rabattsystemet har sedan tillämpats även under år 1973. Någon utvidgning
av systemet — exempelvis av den art motionärerna tänkt sig
— har, enligt vad utskottet inhämtat, inte diskuterats. Av de representanter
för SJ som i unionen företräder Sverige har hävdats att några
förutsättningar för en utvidgning inte heller torde vara för handen.

Utskottet har med hänsyn bl. a. till det anförda vid sin prövning av
frågan inte funnit sig berett att biträda motionärernas yrkande och avstyrker
därför motionen.

I motionen 1974: 797 har yrkats att riksdagen hos Kungl. Maj:t uttalar
sig för fria resor på SJ för elever som är inskrivna vid de statliga
specialskolorna för handikappade. Utskottet finner även i detta fall
(jfr den under punkten 3, s. 8 i det föregående behandlade motionen
1974: 85) en eventuellt utökad bidragsgivning böra ske inom ramen för
de åtgärder som samhället eljest vidtager för att stödja de handikappade.
Under hänvisning härtill ävensom till det utredningsarbete som pågår
inom handikapputredningen avstyrks motionen i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1974:
313, yrkandet 2, 1974: 488 och 1974: 781 till Järnvägar m. m.
för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av
452 800 000 kr.,

2. avslår motionen 1974: 120,

3. avslår motionen 1974: 482,

4. avslår motionen 1974: 174,

5. avslår motionen 1974: 797.

Luftfartsverket

5. Luftfartsverkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (s. 235—250) föreslagit
riksdagen att till Flygplatser m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa
ett investeringsanslag av 167 200 000 kr.

TU 1974: 2

Motionen

I motionen 1974: 1440 av herr Lothigius m. fl. (m) hemställs, såvitt
nu är i fråga (punkten B 3), att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer
om tilläggsdirektiv till de sakkunniga med uppgift att utreda den fortsatta
lokaliseringen av flygverksamheten på Bromma flygplats innebärande
rätt för de sakkunniga att även överväga en lösning där hela trafiken
eller delar därav även i fortsättningen lokaliseras till Bromma flygplats.

Utskottet

Luftfartsverkets investeringsram för innevarande budgetår har höjts
med 95 milj. kr. för att möjliggöra tidigareläggning av vissa investeringar
i sysselsättningsfrämjande syfte.

För budgetåret 1974/75 har luftfartsverket räknat med en total investeringsomslutning
om 252,3 milj. kr. Efter avdrag för kommunernas
andel av kostnaderna uppgår statens del av det totala investeringsbeloppet
till 173 milj. kr. Departementschefen har ansett sig böra förorda
en investeringsram om 168 milj. kr. Detta motsvarar den statliga
andelen av en total investeringsvolym av 245,8 milj. kr.

Departementschefen erinrar om luftfartsverkets förslag till utbyggnad
av det nya stationsområdet på Arlanda flygplats samt om att Kungl.
Maj:t den 7 december 1973 godkänt det avtal som med anledning av
utbyggnaden träffats mellan staten och AB Stockholmsregionens flygplatsinvesteringar
(prop. 1973: 192, TU 1973: 27, rskr 1973: 336). Efter
indexuppräkning till prisläget den 1 april 1973 beräknas totalkostnaden
för anläggningen till 291 milj. kr. I den beräknade investeringsomslutningen
för nästa budgetår ingår 111,3 milj. kr. för arbeten med det nya
stationsområdet, varav 69,5 milj. kr. utgör statens andel. För den nya
flygplatsen i Göteborgsregionen, Göteborg-Landvetters flygplats, har
medel också beräknats. För fortsatta projekterings-, anläggnings- och
fältarbeten, avseende nämnda flygplats, under nästa budgetår har departementschefen
beräknat sammanlagt 71 milj. kr., varav 44,4 milj. kr.
motsvarar statens andel. Medel har vidare beräknats för fortsatt säkerhets-
och kapacitetsmässig upprustning av flygplatser i övrigt. Den föreslagna
investeringsramen bör slutligen enligt departementschefen bl. a.
medge planenlig ersättning och nyanskaffning av radio- och teleutrustning
en-route, ersättning och nyanskaffning av fordon m. m. samt investeringar
i flygtrafikledarskolan i Sturup.

Utskottet kan för sin del godta den av Kungl. Maj:t förordade investeringsomslutningen
för luftfartsverkets del. Likaledes tillstyrker utskottet
den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål samt anslagsberäkningen.
I detta sammanhang understryker utskottet sina tidigare
uttalanden om vikten av att färdigställandet av Göteborg-Landvetters
flygplats ej försenas.

TU 1974: 2

I motionen 1974: 1440 har hemställts om tilläggsdirektiv till utredningen
om den fortsatta lokaliseringen av flygverksamheten på Bromma
flygplats innebärande rätt för de sakkunniga att även överväga en fortsatt
lokalisering av denna verksamhet till Bromma flygplats. En motion
i samma syfte avslogs under föregående års riksdag (TU 1973: 6)
med hänsyn särskilt till rådande opinion på kommunalt håll. Härvid
förutsattes dock att utvecklingen på området av Kungl. Maj:t och närmast
berörda myndigheter noggrant följs samt att eventuellt erforderliga
åtgärder i anledning härav vidtas. Enligt vad utskottet erfarit har
utredningen nu avslutat sitt arbete. Utskottet utgår alltjämt från att frågan
om en fortsatt lokalisering på Bromma flygplats hålls öppen samt
förutsätter att den i samband med remissbehandlingen och beredningen
inom Kungl. Maj:ts kansli ytterligare övervägs. Under hänvisning härtill
finner utskottet yrkandet i motionen inte nu böra föranleda någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Flygplatser m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag
av 167 200 000 kr.,

2. avslår motionen 1974: 1440, yrkandet B 3.

STATENS UTLÅNINGSFONDER

6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (s. 251—252) och hemställer

att riksdagen till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av
8 000 000 kr.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

7. Garanti till Aktiebolaget Aerotraasport för 1973/74. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj ris förslag (s. 253) och hemställer

att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1973/74 för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag
av 15 000 000 kr.

DIVERSE KAPITALFONDER

STATENS VÄGVERKS FÖRRÅDSFOND

8. Vägmaskiner m. m. Kungl. Maj:t har (s. 254—260) föreslagit riksdagen
att dels medge att statens vägverk lämnas det beställningsbemyndigande
gällande leveranser till maskincentralförrådet som i statsrådsprotokollet
förordats, dels till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett investeringsanslag av 55 800 000 kr.

TU 1974: 2

Utskottet

För investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår departementschefen
för budgetåret 1974/75 en ram för medelsförbrukningen
av 56,2 milj. kr., vilket innebär oförändrat investeringsutrymme i förhållande
till innevarande budgetår. Departementschefen framhåller i
anslutning härtill som angeläget att vägverket ges möjlighet att även
fortsättningsvis genom om- och nybyggnad av vägstationer successivt
förbättra såväl de driftmässiga som arbetsmiljömässiga förhållandena.
Den föreslagna medelstilldelningen anses vidare böra användas för nödvändiga
ersättningsanskaffningar och moderniseringar inom gruppen
motorfordon och vägmaskiner.

Utskottet tillstyrker förslaget rörande investeringarna i förrådsfonden
för budgetåret 1974/75. Vidare tillstyrker utskottet att statens
vägverk i enlighet med vad departementschefen förordat erhåller ett i
förhållande till innevarande budgetår oförändrat beställningsbemyndigande
om 30 milj. kr. för leveranser till maskincentralförrådet under
budgetåret 1977/78.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. medger att statens vägverk lämnas det beställningsbemyndigande
gällande leveranser till maskincentralförrådet som förordats
i statsrådsprotokollet,

2. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag
av 55 800 000 kr.

SJÖFARTSVERKETS FOND

9. Sjöfartsmateriel m. m. Kungl. Maj:t har (s. 261—267) föreslagit riksdagen
att dels medge att sjöfartsverket lämnas de beställningsbemyndiganden
gällande leveranser av sjöfartsmateriel som i statsrådsprotokollet
förordats, dels till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett investeringsanslag av 69 200 000 kr.

Motionerna

I motionen 1974: 1072 av herrar Helén (fp) och Fälldin (c) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att utredningen om Göta kanal
får i uppdrag att utarbeta ett principförslag om utbyggnad av Göta kanal
för trafik med större båtar och att utredningen tillförs ökade personella
och ekonomiska resurser för att snabbt kunna lägga fram sitt
förslag.

I motionen 1974:1080 av herr Lövenborg (vpk) och fru Marklund
(vpk) hemställs att riksdagen i syfte att åstadkomma en effektiv vintersjöfart
även i Bottenviken uttalar sig för beställning av ytterligare ett

TU 1974: 2

isbrytarfartyg (I) samt hos regeringen hemställer om övriga erforderliga
åtgärder för fullt utbyggd vintersjöfart.

Utskottet

För investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår departementschefen
för budgetåret 1974/75 en ram för medelsförbrukningen om 63
milj. kr. mot av verket föreslagna 94,8 milj. kr. Av förstnämnda belopp
avser 13,4 milj. kr. objektgruppen sjösäkerhet och 5,6 milj. kr. utrustning
för sjökartläggning. Under objektgruppen isbrytarfartyg tas upp
ett belopp av 43,9 milj. kr. I övrigt ingår dels statliga fiskehamnar och
farleder, dels utrustning för fartygsverksamhet med vardera 50 000 kr.

Utskottet tillstyrker den förordade ramen om 63 milj. kr. för medelsförbrukningen
under nästa budgetår samt anslagsberäkningen. Vidare
anser utskottet att sjöfartsverket snarast möjligt — efter den ytterligare
utredning rörande lämplig fartygstyp som må befinnas erforderlig
— bör bemyndigas att beställa ett nytt sjömätningsfartyg.

Sjöfartsverket har föreslagit anskaffning av ytterligare ett isbrytarfartyg
(I). I avvaktan på den aviserade utredningen om isbrytarkapaciteten
och isbrytarverksamhetens utformning på längre sikt anser sig
departementschefen dock ej beredd att tillstyrka denna anskaffning.
Erfarenheterna av den nya isbrytaren Atle bör dessutom enligt departementschefen
avvaktas innan en ny beställning görs.

Även om utskottet ej är berett att biträda yrkandet i motionen 1974:
1080 om beställning redan nu av ytterligare ett isbrytarfartyg vill utskottet
understryka vikten av att förslag i ärendet snarast föreläggs
riksdagen. Utskottet förutsätter härvid att förutnämnda utredningsarbete
bedrivs med skyndsamhet.

I motionen 1974:1072 har yrkats att utredningen om Göta kanal
får i uppdrag att utarbeta ett principförslag om utbyggnad av Göta kanal
för trafik med större båtar.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att föregående års riksdag
(TU 1973: 2, rskr 1973: 68) hemställt hos Kungl. Maj:t om en ingående
prövning av en utbyggnad av kanalens västgötadel. Kungl.
Maj:t har därefter genom tilläggsdirektiv till nämnda utredning föreskrivit
att frågan om Göta kanals utbyggnad alternativt upprustning
skall ytterligare utredas, varvid prövningen skall innefatta såväl företagsekonomiska
som samhällsekonomiska överväganden. I sammanhanget
skall också beaktas de återverkningar som en utbyggnad skulle
kunna få på alternativa landtransportmedel.

Utskottet förutsätter att genom det vidgade utredningsuppdraget
underlag även skapas för bedömningen av det av motionärerna aktualiserade
förslaget. Med de ytterligare personella resurser som enligt vad
utskottet erfarit tillförts utredningen bör dess arbete kunna bedrivas

TU 1974: 2

skyndsamt. Med utgångspunkt häri finner utskottet någon särskild
åtgärd från riksdagens sida i anledning av nämnda motionsyrkande ej
erforderlig.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. a. medger att sjöfartsverket lämnas de beställningsbemyndiganden
gällande leveranser av sjöfartsmateriel som förordats
i statsrådsprotokollet,

b. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar
ett investeringsanslag av 69 200 000 kr.,

2. avslår motionen 1974: 1080,

3. avslår motionen 1974: 1072.

10. Fonden för Södertälje kanalverk. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (s. 268) och hemställer

att riksdagen till Fonden för Södertälje kanalverk för budgetåret
1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 8 700 000 kr.

Stockholm den 5 mars 1974

På trafikutskottets vägnar
SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Sven Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren
(c), Lothigius (m), Lindahl i Lidingö (s), Persson i Heden (c),
Hjorth (s), Hugosson (s), Håkansson i Rönneberga (c), Rosqvist (s),
Clarkson (m), östrand (s), Stjernström (c), Magnusson i Kristinehamn
(vpk) och Sellgren (fp).

Reservationer

1. vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.) beträffande
minskning av medelsanvisningen av herrar Lothigius (m) och
Clarkson (m) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna finner utskottet den av Kungl. Maj:t vid
anslagsberäkningen föreslagna marginalen om tio procent obehövlig och
ur budgettekniska synpunkter olämplig. Därest utvecklingen motiverar
särskilda anslag för att stimulera sysselsättningen vid vikande konjunkturer
eller eljest ett trängande anslagsbehov uppstår bör detta i stället
tillgodoses genom förslag på tilläggsstat, varigenom riksdagen får möjligheter
att i sedvanlig ordning pröva de ifrågasatta anslagens behövlighet.
På sålunda anförda skäl tillstyrker utskottet motionärernas yrkande
om en sammanlagd minskning med 153 milj. kr. av anslagen
under här ifrågavarande fonder.

TU 1974: 2

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1410 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande
investeringsplan för kommunikationsverken m. m.

2. vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov) beträffande InterRail-kort
för pensionärer av herrar Sven Gustafson i Göteborg (fp) och
Sellgren (fp) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Enligt
vad” och slutar med ”därför motionen” bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit beslutades denna rabattform i samband
med den internationella järnvägsunionens (UIC) femtioårsjubileum
1972 för att bidraga till popularisering av järnvägsresandet hos ungdomen.
Rabattsystemet blev en sådan framgång att det nu fortsätter även
efter jubileumsåret. Enligt utskottets uppfattning talar starka skäl för
ett Inter-Rail-kort även för pensionärer. Därigenom skulle många äldre
människor, som inte tidigare haft tillfälle att resa i Europa, få möjlighet
att göra det till relativt låg kostnad. Utskottet som anser en utvidgning
av detta slag vara välmotiverad och mycket önskvärd är medvetet
om att den förutsätter en internationell överenskommelse. Det är
angeläget att man från svensk sida verkar för att en sådan överenskommelse
kommer till stånd.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. med bifall till motionen 1974: 174 hos Kungl. Maj:t hemställer
att man från svensk sida verkar för en internationell överenskommelse
om Inter-Rail-kort även för pensionärer,

3. vid punkten 9 (Sjöfartsmateriel m. m.) beträffande ett isbrytarfartyg I
av herr Magnusson i Kristinehamn (vpk) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Även
om” och slutar med ”föreläggs riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i motsats till departementschefen att en ytterligare
förhalning beträffande anskaffning av ett nytt isbrytarfartyg vore olycklig,
framför allt från regionalpolitisk synpunkt. Under de två senaste
vintrarna har vintersjöfarten till Bottenvikshamnarna kunnat pågå under
praktiskt taget hela vinterhalvåret, men detta är framför allt beroende
på de milda vintrarna.

När det gäller sjöfarten i Bottenviken måste den snabba expansionen
i Luleå bl. a. beaktas. Där bygger man nu ett koksverk och planerar
uppförandet av ett stålverk av betydande format. Enbart detta
kommer att ställa betydligt högre krav på vintersjöfartens upprätthållande
än tidigare.

TU 1974: 2

Med nuvarande och planerade resursförstärkningar kan emellertid
vintersjöfarten i Bottenviken inte garanteras. Det framgår av sjöfartsverkets
promemoria, där det framhålles att ett haveri skulle kunna innebära
stopp för sjöfarten i Bottenviken.

F. n. räknar man med att för isbrytningen kunna använda både Thule
och Ymer, men båda dessa fartyg är gamla, otidsenliga och med begränsad
kapacitet. Den nya isbrytaren Ale som levererats under december
1973 har Vänern som operationsområde. Det är alltså uppenbart
att det behövs förstärkningar för en fullt utbyggd vintersjöfart på Bottenviken.

Utskottet biträder därför yrkandet i motionen 1974: 1080 om beställning
redan nu av ytterligare ett isbrytarfartyg (I) samt vidtagande av
erforderliga åtgärder för en fullt utbyggd vintersjöfart.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med bifall till motionen 1974: 1080 i syfte att åstadkomma en
effektiv vintersjöfart även i Bottenviken uttalar sig för beställning
av ytterligare ett isbrytarfartyg (I) samt hos Kungl. Maj:t
hemställer om övriga erforderliga åtgärder för fullt utbyggd
vintersjöfart,

4. vid punkten 9 (Sjöfartsmateriel m. m.) beträffande utredningen om
Göta kanal av herrar Sven Gustafson i Göteborg (fp), Dahlgren (c),
Persson i Heden (c), Håkansson i Rönneberga (c), Stjernström (c) och
Sellgren (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
förutsätter” och på s. 18 slutar med ”ej erforderlig” bort ha följande
lydelse:

I årets riksdagsberättelse förutses att utredningen inte kommer att bli
färdig under innevarande år. Detta innebär en försening av frågans
handläggning eftersom proposition i fråga om Göta Kanal ursprungligen
var planerad att framläggas redan hösten 1973. Utskottet har med tillfredsställelse
erfarit att utredningen tillförts ytterligare resurser. För
att arbetet skall bli mera planmässigt och ändamålsbestämt är det emellertid
enligt utskottets uppfattning motiverat att utredningen får mera
preciserade direktiv. Den bör därför få i uppdrag att skyndsamt framlägga
ett principförslag till utbyggnad av Göta Kanal för större båtar
och en översiktlig kostnadsberäkning. Riksdagen skulle sedan kunna ta
slutlig ställning till frågan om utbyggnad när utredningsresultatet föreligger,
varvid samhällsekonomiska synpunkter — inneslutande den nya
situationen på energiområdet — och läget på arbetsmarknaden bör tillmätas
stor betydelse.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

TU 1974: 2

3. i anledning av motionen 1974: 1072 hos Kungl. Maj:t begär
att utredningen om Göta Kanal får i uppdrag att skyndsamt
utarbeta ett principförslag om utbyggnad av Göta Kanal för
trafik med större båtar och att förslag därefter snarast föreläggs
riksdagen.

HARCUS BOKTR. STOCKHOLM U74 740055