Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Lagutskottets betänkande nr 38 år 1974             LU 1974:38

Nr 38

Lagutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:142 med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m. jämte mo­tioner.

Propositionen

I propositionen 1974:142 har Kungl. Maj:l (justitiedepartementet) före­slagit riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag lill

1.    lag om ändring i föräldrabalken,

2.    lag om ändring i ärvdabalken,

3.    lag om ändring i giftermålsbalken,

4.    lag om avveckling av äldre godmanskap,

5.    lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehand­lingar,

6.    lag om ändring i lagen (1954:579) om nyklerhetsvård,

7.    lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp.

Belräffande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar ulskollet till vad utskottet anför på s. 44-45.

Med anledning av propositionen har väckts fyra motioner. I ärendet be­handlas vidare tre vid början av 1974 års riksdag väckta fristående motioner. Samtliga motionsyrkanden redovisas nedan på s. 41-42.

I ärendel har inkommit skrivelse från Svenska bankföreningen.

I Riksdagen 1974. 8 samt. Nr 38


 


LU 1974:38

Lagförslagen

1    Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom förordnas i fråg om föräldrabalken

delsan 13 kap. 3 §, 15 kap. 16 §, 17 kap. 7S, 19 kap. 3,4 och 6 §§ samt 21 kap. 14§ skall upphöra att gälla.

dels att 9 kap. 5, 10 kap. loch8§§, 11 kap. 4, 5 och 8 §§, 12 kap. loch6 §§, 13 kap. l,4och8§§,14kap.2,7,8ochll§§,l5kap.4,5,8,9,12, 14,15, 17och 19§§, 16 kap. 6 och 7 §§, 17kap. loch2§§, I8kap.3,5,7, lOochU §§, 19 kap. 2, 5 och 7 - 16 §§ samt 20 kap. 2, 16-19, 21, 28-30, 33, 35, 37 och 38 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

rfe/5all i balken skall införas fyra nya paragrafer, 12 kap. 7§, I9kap. 17och 18 §§ samt 20 kap. 24 a §, av nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse 9 kap.

5 §


 


Idkar underårig, som fyllt sexton är, näring med lillslånd varom i 15 kap. 13 S sägs, äge han ingå sådana rällshandlingar, som falla inom om­rådet för rörelsen. Vad nu är stadgat gälle dock ej i fråga om rättshand­ling som avses i 15 kap. 15 eller 16.


Idkar underårig, som fyllt sexton år, näring med lillslånd varom i 15 kap. 13 § sägs, äge han ingå sådana rättshandlingar, som falla inom om­rådet för rörelsen. Vad nu är stadgat gälle dock ej i fråga om rättshand­ling som avses i 15 kap. 15 §.


10 kap. I§'


Den som fyllt aderton år skall av rätlen förklaras omyndig: /. om han på grund av sinnessjuk­dom, sinnesslöhet eller annan rubb­ning av själsverksamheten är ur slånd all vårda sig eller sin egendom;

2.    om han genom slöseri eller annan grov vanvård av sin egendom eller eljest genom otillbörligt förfarande med avseende å egendomen äventy­rar sin eller sin familjs välfärd:

3.    om han är hemfallen åt missbruk av rusgivande medel och i följd där­av icke kan vårda sig eller sin egen­dom; eller

4.    om han på grund av sjukdom, försvagat hälsotillstånd, lyte. oerfa­renhet eller annan orsak behöver


Den som fyllt aderton år skall av rätten förklaras omyndig, om han på grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk ab­normitet av annat stagar ur stånd att vårda sig eller sin egendom och det icke är tillräckligt att god man för­ordnas för honom eller att han på annat mindre ingripande sätt får bistånd i vården av sina angelägen­heter.


Senaste lydelse 1974:26,


 


LU 1974:38                                                                            3

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

annans bistånd i värden av sina an­gelägenheter och av sådan anled­ning själv begär att bliva förklarad omyndig eller samtycker därtill.

8S

Omyndighetsförklaring  skall   av Omyndighetsförklaring  skall   av

rätlen hävas, om den omyndige fin- rällen hävas, om skäl för omyndig-

ncs vara i stånd att själv taga vård helsförklaring icke längre föreligger,
om sina angelägenheter.

I I kap,

Den som själv iir omyndig må ej vara förmyndare; och upphöre därför förmyndares befallning, om han varder förklarad omyndig.

Har förmyndare förordnats enligt 3 a första stycket på grund av att fader eller moder är underårig. gäller förordnandet till dess fadern eller modern har uppnått myndig ålder.

5*)

Niir förmyndare skall förordnas. När förmyndare skall förordnas,
skall därlill utses en rättrådig, erfa-
skall därtill ulses en rättrådig, erfa­
ren och i övrigt lämplig man eller
ren och i övrigl lämplig man eller
kvinna, helst någon som är med den
                                kvinna,
omyndige besläktad eller hesvågrad
eller eljest står honom nära.

För underåriga syskon bör gemensam förmyndare förordnas, såvida icke särskilda skäl tala däremol.

8S

Ej må någon undandraga sig att på grund dv förordnande vara för­myndare i andra än följande fall:

1.    om han uppnått en ålder av sextio år:

2.    om han på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd icke ulan avsevärd olägenhet kan utöva för­mynderskapet:

3.    om han till följd av befattning i statens eller kommuns tjänst skulle av förmynderskapet oskäligt be­tungas:

4.    om lian redan förut innehar två förmynder.ikap för andra än egna barn eller ett sådant förmynderskap av vidlyftig beskaffenhei, därvid förmynderskap för flera underåriga syskon räknas såsom ett;


 


LU 1974:38


Nuvarande lydelse

5.    om han genom förmynderskapet skulle bliva nödsakad att eftersätta egna angelägenheter av synnerlig vikt;

6.    om han skall tillsammans med annan utöva förmynderskapet eller vårdnaden om den omyndige skall tillkomma annan;

7.    om han förpliktas att ställa sä­kerhet för den omyndiges egendom.

Utövas förmynderskapet för un­derårig av föräldrarna eller en av dem, äge förmyndaren på begäran bliva entledigad från förmynder­skapet allenast om annan förordnas till medförmyndare eller han för­pliktas att ställa säkerhet för den omyndiges egendom.


Föreslagen lydelse

Förmyndare äger på begäran bliva entledigad från för­mynderskapet. Vad nu sagts gäller dock ej, om förmynderskapet för underårig utövas av föräldrarna el­ler en av dem och särskilda skäl tala mot att förmyndaren entledigas.


•12 kap.

1 §2


Förmynderskap för underårig skall inskrivas, då fader eller moder avlider eller då dessförinnan egen­dom, som skall stå under förmyn­darens förvaltning, annorledes än genom upptagande av lån tillfaller den underårige eller någon rättens åtgärd vidtages ifråga som rör för­mynderskapet.


Förmynderskap för underårig skall inskrivas, då

/. särskild förmyndare förordnas för den underårige,

2.   den underårige annorledes än genom upptagande av lån har för­värvat egendom, som skall stå under förmyndarens förvaltning och som till sitt värde överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.   rätten av annan särskild anled­ning finner att inskrivning bör ske.


Inskrivningen skall ske hos rällen i den ort, där den som utövar förmyn­derskapet har hemvist inom riket eller, om inskrivningen föranledes av att fader eller moder som ensam utövat förmynderskapet avlidit, där denne senast haft sådant hemvist. Hava föräldrar till barn i äktenskap, som utöva förmynderskapet gemensamt, skilda hemvist, skall inskrivningen ske där fadern har hemvist eller, om den föranledes av fråga om moderns entledi­gande från förmynderskapet, där hon har hemvist. Finnes ej domstol som efter vad ovan stadgas är behörig alt verkställa inskrivningen, skall denna ske vid Stockholms tingsrätt.

Setwste lydelse iy7l:S70,


 


LU 1974:38


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


Då rätten meddelat beslut om inskrivning av förmynderskap, skall an­teckning därom ske i förmynderskapsbok, som föres vid rätten.

Närmare bestämmelser om för-mynderskapsbokens förande så ock om vissa åtgärder som åligga rätten med avseende å förmyndarvården givas av Konungen.


7«


Finner rätten sedan förmynder­skap inskrivits att grund för inskriv­ning icke längre föreligger, kan rul­len besluta alt inskrivningen skall upphöra.


13 kap.

I S


Fiirmyndaren har. ,v(°ir;7f ej annat sk(dl giilla på grund av lag eller vill­kor vid förvärv genom gåva ellerles-tamente, alt förvalta myndlingens f()rmögcnhet och förelriida honom i angeliigcnheler som röra denna.


Förmyndaren har att sörja för myndlingens persot) samt att förval­ta myndlingens förmögenhet och förelriida honom i angelägenheter som röra denna..

Vad, i första stycket sagts om för­myndarens befallning med mynd­lingens förmögenhet gäller ej, om annat föreskrives i lag, och ej heller i den mån fråga är om egen­dom som förvärvats genom gåva. testamente eller förmånstagareför-ordnande angående försäkring och det som viltkor för förvärvet före­skrivits alt egendomen skalt slå un­der särskild förvaltning av annan än förmyndaren,utan medbestämman­derätt för denne, samt det tillika angivits av vem förvaltningen skall utövas. Är sådan särskild förvalt­ning anordnad, skall förvaltaren år­ligen till förmyndaren lämna redo­visning över den förvaltade egen­domen. ,

I fråga om vårdnaden om under­årig finnas bestämmelser i 6 kap.


 


Det åligger förmyndaren för den soni är förklarad omyndig att sörja för myndlingens person, i den mån


?S


 


LU 1974:38


Nuvarande lydelse

det med hänsyn till grunden för omyndighetsförklaringen eller eljest finnes nödigt.

Med avseende å vårdnaden om underårig stadgas i 6 kap.

Förmyndaren skall med omsorg och nit vårda myndlingens rätt och främja hans bästa.


4§


Föreslagen lydelse

Förmyndaren skall med omsorg och nit vårda myndlingens rätt och främja hans bästa. Han skall därvid se till att myndlingens medel i skälig omfattning användas till hans nytta.


 


Har omyndig flera förmyndare, skola de, såvitt rörer egendomen, hand­hava förmynderskapet gemensamt; dock må riitten förordna, all tillgångar­na skola för förvaltning pä visst sätt dem emellan fördelas, eller att, med bibehållande i övrigt av gemensam förvaltning, vissa tillgångar skola förval­tas av en förmyndare ensam. Den som skall ensam råda över vissa tillgångar må ock ikläda den omyndige sådana förbindelser som falla inom området för dessa tillgångars förvaltning.


Tillkommer ej vårdnaden om un­derårig föräldrarna eller en av dem, skall vårdnaden, om flera förmyn­dare förordnas, utövas av den bland förmyndarna som rätten utser där­till. Denne må, om det finnes lämp­ligt, av rätten befrias från skyldigheten att deltaga i handha­vandel av den omyndiges övriga an­gelägenheter. Har den som är för­klarad omyndig flera förmyndare, förordne rätlen en av dem att hava den omsorg om myndlingens per­son, varom i 3 S sägs.

Kunna, där den omyndige har fle­ra förmyndare, dessa ej enas i ären­de, vari avgörandet tillkommer dem, gälle den mening som överför­myndaren finner sig kunna biträda. Är fråga om åtgärd, vartill överför­myndarens eller rättens samtycke erfordras, må samtycke till åtgärden givas utan hinder av meningsskilj­aktighet mellan förmyndarna. Innan i dessa fall beslut meddelas, skall överförmyndaren eller rätten bere­da medförmyndare tillfälle att yllra . sig.


Tillkommer ej vårdnaden om un­derårig föräldrarna eller en av dem, skall vårdnaden, om flera förmyn­dare förordnas, utövas av den bland förmyndarna som rätten utser där­till. Denne må, om det finnes lämp­ligt, av rätten befrias från skyl­digheten att deltaga i handhavan­del av den omyndiges övriga an­gelägenheter. Har den som är för­klarad omyndig flera förmyndare, förordne rätten en av dem att hava den omsorg om myndlingens per­son, varom i / § sägs.

Kunna, där den omyndige har fle­ra förmyndare, dessa ej enas i ären­de, vari avgörandet tillkommer dem, gälle den mening som överför­myndaren finner sig kunna biträda. Är fråga om åtgärd, vartill överför­myndarens samtycke erfordras, må samtycke till åtgärden givas ulan hinder av meningsskiljaktighet mel­lan förmyndarna. Innan i dessa fall beslut meddelas, skall överförmyn­daren bereda medförmyndare till­fälle att yttra sig.


 


LU 1974:38


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


14 kap.

:s'


Förmyndare, som för omyndig delägare i oskifiat dödsbo dellager i riittshandling vid förvallningen av den dödes egendom, vare pliktig alt till rättshandlingen inhämta över­förmyndarens eller rätlens sam­tycke, såframt sådant samtycke er­fordras för giltigheten av dylik riittshandling vid förvallningen av omyndigs egendom.


Förmyndare; som för omyndig delägare i oskiftat dödsbo dellager i rättshandling vid förvaltningen av den dödes egendom, vare pliktig all lill rättshandlingen inhämta över­förmyndarens samtycke, såframt sådani samtycke erfordras för gil­tigheten av dylik rättshandling vid förvaltningen av omyndigs egendom.


Mot borgenär i dödsboet eller annan, vars rätt är beroende av utredning­en, står förmyndaren, såviti angår skada genom hans åtgärd eller försum­melse, i ansvar efter vad i iirvdabalken stadgas.

7ii


Inhämtas ej överförmyndarens eller rättens samtycke, då detta en­ligt 2, 3, 5 eller 6% bort ske, skall vad för sådant fall är stadgat beträf­fande förvaltning av omyndigs egendom äga motsvarande tillämp­ning.


, Inhämtas ej överförmyndarens samtycke, då della enligi 2,3,5 eller 6 § bort ske, skall vad för sådant fall iir stadgat beträffande förvaltning av omyndigs egendom äga motsva­rande tillämpning.


8S


Äger omyndig del i dödsbo, skall förmyndaren, så snart ske kan efter det bouppteckning inregistrerats hos riitten. ingiva avskrift av boupp­teckningen till överförmyndaren.

Skall av annan anledningändöds-fall bodelning ske för omyndig, vare förmyndaren pliktig att tillse, att bo­uppteckning förrättas så'snart ske kan, saml att därefter ofördröjligen ingiva avskrift av bouppteckningen till överförmyndaren.


Skall av annan anledning än döds­fall bodelning ske för omyndig, vare förmyndaren pliktig alt tillse, att bo­uppteckning förrättas så snart ske kan, saml att därefter ofördröjligen ingiva avskrift av bouppteckningen till överförmyndaren. Är boupp­teckningen av vidlyftig beskaffenhet, må avskrift lämnas endast i erfor­derliga delar.


Är ifall, varom i första eller andra stycket sägs, bouppteckningen av vidlyftig beskaffenhet, må avskrift av handlingen lämnas allenast i er­forderliga delar.

SeriiiMc lydelse I9.';X:64(),


 


LU 1974:38


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


IlS


Förmyndaren äge för vård av omyndigs räu i oskiftat dödsbo åt­njuta skäligt arvode. Träffas avtal om sammanlevnad i oskiftat bo, skall arvodet utgå årligen och må ej, med mindre rätten annorlunda för­ordnar, överstiga för år räknat ett belopp motsvarande fem för hund­ra av så stor del av boets inkomst som enligt årsuppgift rörande boet belöper på den omyndige. Arvodet skall förskjutas av boel.

Fader eller moder, som pä grund av lag är förmyndare, äge ej uppbä­ra arvode efter vad i förslå stycket siigs, med mindre rätten med hän­syn lill särskilda omständigheter lämnar tillstånd därlill.


Förmyndaren äge för vård av omyndigs rätt i oskiftat dödsbo åt­njuta skäligt arvode. Träffas avtal om sammanlevnad i oskiftat bo, skall arvodet utgå årligen. Arvodet bestämmes av överförmyndaren och skall förskjutas av boet.

Fader eller moder, som pä grund av lag är förmyndare, äge ej uppbä­ra arvode efter vad i första stycket sägs, med mindre överförmyndaren med hänsyn till särskilda omslän­digheier lämnar lillslånd därtill.


15

kap.

4

4§


Den omyndiges penningmedel skola göras räntebärande, och äge förmyndaren för sådant ändamål in­köpa obligationer eller förvärva for­dran, som inskrives eller inskrivit;> i statsskuldboken, eller utlåna med­len mot säkerhet av panträtt i fast egendom eller ock i myndlingens namn insätta dem hos post­sparbanken eller sparbank eller för längre tid hos annan hank. Närmare bestämmelser om de obligationer som må inköpas, om be­skaffenheten av den säkerhet, var­emot utlåning må ske, samt om de räkningar, å vilka insättning hos bank må äga rum, meddelas av Ko­nungen.

Med bank avses jämväl central­kassa för jordbrukskredit.


Den omyndiges penningmedel skola göras räntebärande, och äge förmyndaren för sådant ändamål in­köpa obligationer eller förvärva for­dran, som inskrives eller inskrivits i statsskuldboken, eller utlåna med­len mot säkerhet av panträtt i fast egendom eller ock i myndlingens namn insätta dem hos bank eller låta dem kvarstå hos försäkringsbolag efter därom med bolaget träffad överenskommelse. Närmare be­stämmelser om de obligationer som må inköpas, om beskaffenheten av den säkerhet, varemot utlåning må ske, samt om de räkningar, å vilka medel må insättas hos bank eller kvarstå hos försäkringsbolag, med­delas av regeringen.



Vill förmyndaren göra den omyn­diges penningmedel räntebärande på annal sätt än i 4 S avses, eller vill


Vill förmyndaren göra den omyn­diges penningmedel räntebärande på annat sätt än i 4 S avses, eller vill


< Senaste lydelse 1970:1000.


 


LU 1974:38


Nuvarande lydelse

han anviinda dem till inköp av aktier eller därmed jämförliga värdepap­per eller eljest göra dem fruktbii-rande, tage han därtill överför­myndarens samtycke. Ej må sådant sa/ntycke givas, med mindre särskil­da skäl äro därtill.


Föreslagen lydelse

han använda dem till inköp av aktier eller därmed jämförliga värdepap­per eller eljesl göra dem fruktbä­rande, tage han därtill överför­myndarens samtycke.


 


Aktier, obligationer, pantbrev, skuldebrev och andra sådana värde­handlingar skola, såframt samman­lagda viirdet överstiger femtusen kronor, i den omyndiges namn ned-siittas i öppet förvar hos riksbanken eller annan bank. Vill förmynd;iren uttaga nedsatt värdehandling, söke han överförmyndarens lillslånd. Sådant tillstånd erfordras ej. där värdehandlingen allenast skall ge­nom bankens försorg överföras till annan bank för alt diir nedsättas i öppet förvar. De nedsatta viirde-handlingarna skola under överför­myndarens tillsyn vårdas i enlighet med vad om dylik vård av omyndigs värdehandlingar särskill stadgas.

Vad sålunda om nedsättning av omyndigs värdehandlingar före­skrivits skall ej äga lillämpning med avseende å bevis eller motbok rö­rande tillgodohavande å räkning hos bank, ej heller med avseende å be­vis, som utfärdats om inskrivning i stalsskuldboken eller Sveriges all­männa hypoteksbanks skuldbok el­ler skuldbok hos annan inrättning, som Konungen bestämmer, såframt å beviset finnes anlecknai, alt in­skrivningen sketl med förbehåll att kapitalbelopp å inskriven fordran eller därå utställd obligation eller ock inskriven obligation eller å så­dan obligation belöpande kapitalbe­lopp ej må lyftas utan över­förmyndarens tillstånd.


Aktier, obligationer, pantbrev, skuldebrev och andra sådana vär­dehandlingar skola, såframt sam­manlagda värdet överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i den omyndiges namn nedsättas i öp­pet förvar hos riksbanken eller an­nan bank. Vill förmyndaren uttaga nedsatt värdehandling, söke han överförmyndarens tillstånd. Sådant tillstånd erfordras ej, diir värde­handlingen allenast skall genom bankens försorg överföras till annan bank för att diir nedsiittas i öppet förvar. De nedsatta värdehandling­arna skola under överförmynda­rens tillsyn vårdas i enlighet med vad om dylik vård av omyndigs viir-dehandlingar siirskilt stadgas.

Vad sålunda om nedsättning av omyndigs värdehandlingar före­skrivits skall ej äga lillämpning med avseende å bevis eller motbok rö­rande tillgodohavande å räkning hos bank, ej heller med avseende å be­vis, som utfärdats om inskrivning i stalsskuldboken eller Sveriges all­männa hypoteksbanks skuldbok el­ler skuldbok hos annan inrättning, som regeringen bestämmer, såframt å beviset finnes antecknat, all in­skrivningen skett med förbehåll all kapilalbelopp å inskriven fordran eller därå ulställd obligation eller ock inskriven obligation eller å så­dan obligation belöpande kapilal­belopp ej må lyftas utan över­förmyndarens tillstånd.


= Senaste lydelse 1970:1000,


 


LU 1974:38

Nuvarande lydelse

Obligationer, vilka utfärdats av staten eller Sveriges allmänna hypo­teksbank eller annan inrättning, som Konungen bestämmer, skola, så­framt ej obligationerna äro nedsatta i öppet förvar hos bank eller över­förmyndaren medgiver undantag, inskrivas i statsskuldboken eller bankens eller inrättningens skuldbok med förbehåll, varom i andra slyckel sägs.

Hava underåriga syskon gemen­sam förmyndare, skola vid tillämp­ning av del i första stycket givna stadgandet syskonens värdehand­lingar sammanräknas.


Föreslagen lydelse

Premieobligationer, vilka ulfär-dats av staten, skola, såframt ej ob­ligationerna äro nedsatta i öppel förvar hos bank eller överförmyn­daren medgiver undantag, inskrivas i stalsskuldboken med förbehåll, varom i andra siycket sägs.

Utövar en förmyndare förmynder­skap för flera omyndiga, skola vid tillämpning av det i första stycket givna stadgandet de omyndigas vär­dehandlingar sammanräknas.


Finnas omyndigs värdehandlingar, som skola förvaltas a v förmyndaren, i öppet förvar hos bank utan att hava nedsatts enligt bestämmelse i delta kapitel, skall å dem tillämpas vad i denna balk är stadgat om nedsatta värdehandlignar.


Omyndigs medel, som innestå hos bank, må ej uttagas utan överför­myndarens tillstånd efter vad därom särskilt är stadgat. Vad nu sagts gäl­ler ej ränta, som innestått kortare tid än ett år. Överförmyndarens till­stånd vare ej heller erforderligt, där medlen allenast skola genom ban­kens försorg överföras till annan bank.

Omyndigs medel, som innestå hos bank eller enligt 4 § kvarstå hos för­säkringsbolag, må ej uttagas utan överförmyndarens tillstånd efter vad därom särskilt är stadgat. Vad nu sagts gäller ej ränta, som inne­stått kortare tid än ett år. Överför­myndarens tillstånd vare ej heller erforderligt, där medel som innestå hos bank allenast skola genom ban­kens försorg överföras till annan bank eller där medel som kvarstå hos försäkringsbolag skola genom bolagets försorg överföras titt bank.

Medel, som böra hållas tillgängliga för ändamål, varom i 6 S sägs, må insättas med förbehåll att medlen må uttagas utan överförmyndarens tillstånd.

När skäl äro därtill, äger överförmyndaren förordna, att förbehåll, varom i andra siycket sägs, ej skall gälla.

12 ii"

Förviirvar omyndig värdehandling som avses i 8 S, eller äger omyndig eljest att av annan utfå sådan värdehandling, må den som skall utgiva handlingen fullgöra sin förpliktelse genom att i den omyndiges namn nedsätta handlingen i öppet förvar hos bank, såvida ej den omyndige äger all själv förvalta handlingen. Förpliktelse att utgiva penningbelopp mä ock fullgöras hos bank, ändå att den ej grundas å nedsatt värdehandling; och

" Senaste lydelse 1958:640.


 


LU 1974:38


11


 


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


skola medlen av banken insättas för den omyndiges räkning enligt vad om betalning, som uppbäres å nedsatt värdehandling, är särskilt stadgat.


Äger omyndig alt av dödsbo utfå värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testa­mente eller såsom underhåll enligt 8 kap, ärvdabalken, vare boulred­ningsman eller lestamentsexekulor pliktig alt, såframt ej värdet är ringa eller överförmyndaren eljesl medgi­ver undanlag, nedsätta värdehand­lingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts om skyldighet all inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäkringsrörelse,skall utgiva försäkringsbelopp, som till­kommer omyndig, och fråga ej är om pension eller livränta eller orn försäkringsbelopp, som den omyn­dige äger att själv förvalta. I andra fall äge överförmyndaren genom meddelande till den som skall utgiva värdehandling eller penningar för­ordna, att nedsättning eller inbetal­ning skall ske hos bank.

Äger omyndig att av dödsbo utfå värdehandling eller penningar på grund av gifiorält, arv eller testa­mente eller såsom underhåll enligt 8 kap. ärvdabalken, vaie boulred­ningsman eller lestamentsexekulor pliktig att, såframt ej värdet ärririga eller överförmyndaren eljest medgi­ver undantag, nedsätta värdehand­lingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket siad-gas. Vad nu sagts om skyldighet att inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäkringsbelopp, som till­kommer omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den omyndige äger att själv förvalta. I fråga om pension, livränta eller an­nan på grund av försäkring utgående periodisk förmån gäller att inbetal­ning hos bank skatt ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande två gång­er det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällt vid årets början.

I andra fall än som avses i andra stycket äge överförinyndaren ge­nom meddelande till den som skall utgiva värdehandling eller penning­ar förordna, att nedsättning eller in­betalning skall ske hos bank.

Den som nedsätter värdehandling eller inbetalar penningar hos bank enligt vad i denna paragraf är stadgat vare pliktig att ofördröjligen underrät­ta förmyndaren därom.

14 §


Utan överförmyndarens sam­tycke må ej förmyndaren å den omyndiges vägnar upptaga lån eller ingå växelförbindelse. Vad sålunda är stadgat äge dock ej tillämpning, om åtgärden faller inom området för rörelse som av förmyndaren med överförmyndarens samtycke drives


Utan överförmyndarens sam­tycke må ej förmyndaren å den omyndiges vägnar upptaga lån, ingå växelförbindelse eller låta återköpa livförsäkring. Vad sålunda är stad­gat äge dock ej tillämpning, om åt­gärden faller inom området för rör­else som av förmyndaren med över-


Senaste lydelse 1970:1000.


 


LU 1974:38


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


för den omyndiges räkning. Över­förmyndarens samtycke vare ej hel­ler erforderligt i fråga om sådant statligt lån som upptages för att be­reda omyndig hjälp till utbildning eller bosättning.

förmyndarens samtycke drives för den omyndiges räkning. Över­förmyndarens samtycke vare ej hel­ler erforderligt i fråga om sådant statligt lån som upptages för att be­reda omyndig hjälp till utbildning eller bosättning.

Förmyndaren äge ej heller utan överförmyndarens samtycke å den omyn­diges viignar ingå borgen eller ställa den omyndiges gods såsom säkerhet för annans förbindelse. Till sådan rättshandling må samtycke ej givas, med mindre siirskilda skiil äro därtill.

Ej må förmyndaren bortgiva den omyndige tillhörig egendom, såvitt ej fråga iir om sedvanliga skänker, vilkas värde ej står i missförhållande till myndlingens villkor. Dock äge förmyndaren, med samtycke av överför­myndaren, av den omyndiges inkomster giva understöd ål anhöriga eller andra den omyndige närslående personer, då detla på grund av omständig­heterna må anses tillbörligt.


15 r

Förmyndaren må ej ulan överför­myndarens samtycke uppläta nytt­janderätt, servitul eller räll lill elektrisk kraft i den omyndiges fasta egendom eller tomträtt. Utan sådant samtycke iiger förmyndaren doclc upplåta riiu alt för egendomens be­hov avverka skog eller upplåta an­nan nylljanderiilt. om den avser viss tid, längst fem år.

Förmyndaren må ej utan överför­myndarens samtycke överlåta eller låta inteckna den omyndiges fasta egendom etter tomträtt eller upplåta nyttjanderäit, servitul eller rätt till e\ektriskkrdft'isådanegendom.\Jlan sådant samtycke äger förmyndaren dock upplåta räll all för egendo­mens behov avverka skog eller upp­låta annan nyttjanderätl, om den av-

ser viss tid, längst fem år.

Före besluts fattande skall överförmyndaren, såframt det ulan märklig omgång eller lidsutdräkl kan ske, bereda den omyndige, om han fyllt sexton år, ävensom hans make och närmaste fränder tillfälle att yttra sig.

Bestiimmelserna i första stycket om servitul äga ej tillämpning i fråga om servitul som bildas vid fastighetsbildningsförriittning.

Tillstånd att överlåta eller låta in­teckna fast egendom eller tomträtt gäller under sex månader från det tillståndet meddelades. Erinran här­om skalt göras i beslutet.

16 tj"

V/7/ förmyndaren överlåta eller låta inteckna den omyndiges fasta egendom eller tomträtt, tage han lill överlåtelsen eller inteckningen räl­lens tillstånd. Ej må sådani tillstånd givas, med mindre vikliga skäl äro därtill.

Del åligger rätten att före besluts

Scniiste lydeiso 1970:1000. Senaste lydelse 197(1:1000,


 


LU 1974:38


13


 


Nuvarande lydelse

fattande inhämta yttrande från överförmyndaren samt. såframt det utan märklig omgång eller lidsut-dräkt kan ske. bereda den omyndi­ge, om han fyllt sexton år, ävensom hans make och närmaste fränder tillfälle att yttra sig.

Tillstånd, varom i första siycket sägs. gälle under sex månader från del tillståndet meddelades. Erinran härom skall göras i rättens beslut.


Förestagen lydelse


175)


Har förmyndaren i fall, då enligt vad ovan i della kapitel iir stadgat överförmyndarens eller rättens samtycke bort inhämtas, å den omyndiges vägnar ingått avtal ulan sådant samtycke, må den, med vil­ken avtalei slöts, där ej annat förbe­håll gjorts, icke frånträda avtalet, såframt förmyndaren söker god­kännande inom en månad från del avtalet slöts. Varder ansök;m avsla­gen av den myndighei, av vilken den först skall prövas, äge den, med vil­ken avtalet slöts, hiirefter fråntriida avtalet, såframt ej annan överens­kommelse träffats.


Har förmyndaren i fall, då enligt vad ovan i delta kapitel är stadgal överförmyndarens samtycke bort inhiimtas, å den omyndiges vägnar ingått avtal utan sådant samtycke, må den, med vilken avtalet slöls, diir ej annal förbehåll gjorts, icke frånträda avtalet, såframt förmyn­daren söker godkännande inom en månad från det avtalet slöts. Varder ansökan avslagen av överförmynda­ren, äge den, med vilken avtalet slöts, härefter frånträda avtalet, såframt ej annan överenskommelse träffats.


194)


Förmyndaren äge årligen uppbiira arvode med belopp, som kan anses skäligt med hänsyn lill förvalt­ningens omfattning. Arvodet må icke. med mindre rätten annorlunda förordnar, översliga för år räknat ett belopp, motsvarande fem för hundra av den omyndiges behållna inkomst enligt årsräkning eller slut­räkning, med avdrag likväl för av­gift, som erlagts för vård uv den omyndiges värdehandlingar efter vad särskilt är stadgat. A vdraget må dock ej uppgå lill mer än två för hundra av inkomsten av nämnda värdehandlingar.


Förmyndaren äge ärligen uppbära skäligt arvode för förvaltningen av den omyndiges egendom och arbetet med den personliga omvårdnaden om myndlingen. Arvodet bestäm­mes av överförmyndaren med led­ning av grunder som fastställas för varje överförmyndardislrikt av ve­derbörande kommun.


Förmyndaren har även rätt titt er­sättning för de utgifter som varit


 


LU 1974:38


14


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

skäligen påkallade för uppdragets behöriga fullgörande. Beslut härom fattas av överförmyndaren.

Arvode och ersättning för ut­gifter skola efter överförmyndarens bestämmande utgå av den omyndi­ges medel i den mån hans beräknade inkomst det år förmyndaruppdraget avser överstiger ett belopp mot­svarande två gånger det basbelopp enligt tagen (1962:381) om allmän försäkring som gällt under årets sis­ta månad eller, om ej särskilda skäl föranleda annat, i den mån den omyndige har tillgångar till ett värde överstigande fyra gånger nämnda basbelopp. I övrigt skola arvode och ersättning för utgifter utgivas av korhmunen.

Arvode, varom nu iir sagt. till­komme ej fader eller moder, som på grund av lag är förmyndare, med mindre rätten med hänsyn till sär­skilda omständigheter lämnar till­stånd därtill.

Arvode, varom nu iir sagt, till­komme ej fader eller moder, som pä grund av lag är förmyndare, med mindre överförmyndaren med hän­syn till siirskilda omstiindigheter lämnar tillstånd därtill. Sådan för­myndare har rätt till ersättning för utgifter endast om dessa hänföra sig till förvaltningen av den omyndiges egendom. Arvode och ersättning som nu nämnts skola utgå av den omyndiges medel.

16 kap.

6S

Har förmyndaren lill överförmyndaren ingivit anmiilan eller annan hand­ling, enligt vilken den omyndige saknar tillgångar eller icke har andra tillgångar än lösören, som ej Uimna inkomst, vare förmyndaren fri från skyldighel all avgiva räkning, intill dess genom föryltringav sådana lösören eller eljesl tillgångar av annan beskaffenhet tillfalla den omyndige.

Överförmyndaren må i annat fall för visst år eller tills vidare befria förmyndare från att avgiva räkning eller medgiva att sådan upprällas i förenklad form. där del med hänsyn till tillgångarnas ringa värde eller beskaffenhet finnes kunna ske utan fara för den omyndige.

7§"'
I    förteckning   över   omyndigs
    l    förteckning   över   omyndigs

'"Senaste lydelse 1970:1000,


 


LU 1974:38


15


 


där del lämpligen kan ske.

Förteckning och räkning skola innehålla fullständig uppgift å förmynda­rens och den omyndiges namn och hemvist saml förmyndarens postadress.


Nuvarande lydelse

egendom så ock i årsräkning och sluiräkning skola tillgångar och skulder fullständigt angivas med uppgift ä de särskilda tillgångarnas värde. Finnes hos den omyndige pantbrev som avser honom tillhörig fastighet eller tomträtt, skall detla särskill angivas, Äro medel insalta hos bank, skall uppgift lämnas om den räkning, vara medlen innestå, I fråga om värdepapper, som ej äro nedsatta hos bankefter vad i 15 kap. stadgas, skall nummer eller annan beteckning anmärkas. Finnas till­gångar som slå under den omyndi­ges eller annans särskilda förvalt­ning, skall förmyndaren jämväl lämna uppgift därom, så ock om dessa tillgångars värde, såframt del är honom kunnigt. Skola i års­räkning eller sluträkning upplagas tillgångar eller skulder, för vilkas fullständiga angivande erfordras ut­förlig uppräkning, mä belräffande den hänvisning göras till förut av­given förteckning eller årsräkning, där det lämpligen kan ske.


Föreslagen lydelse

egendom så ock i årsräkning och sluiräkning skola tillgångar och skulder fullständigt angivas med uppgift å de särskilda tillgångarnas värde. Finnes hos den omyndige pantbrev som avser honom tillhörig fastighet eller tomlräli, skall della särskill angivas. Äro medel insatta hos bank eller kvarstå medel hos försäkringsbolag, skall uppgift läm­nas om den räkning, vara medlen innestå. I fråga om värdepapper, som ej äro nedsatta hos bank efter vad i 15 kap. stadgas, skall nummer eller annan beteckning anmärkas. Finnas tillgångar som stå under den omyndiges eller annans särskilda förvaltning, skall förmyndaren jäm­väl lämna uppgift därom, så ock om dessa tillgångars värde, såframt det är honom kunnigt. Skola i års­räkning eller sluträkning upplagas tillgångar eller skulder, för vilkas fullständiga angivande erfordras ut­förlig uppräkning, må beträffande dem hänvisning göras lill förut avgi­ven  förteckning eller årsräkning.


 


kap. 1 §

17

Förmyndarens förvaltning av den
omyndiges egendom skall med led­
ning av ingiven förteckning samt
års- och sluträkningar granskas av
överförmyndaren. Vid gransk­
ningen skall särskilt tillses, att
omyndigs tillgångar äro anbragta så- •
lunda, att erforderlig trygghet fin­
nes för deras bestånd och skälig av­
kastning erhålles, så ock att utgifter­
na för den omyndige icke överstigit
vad med hänsyn till hans förmögen­
hetsförhållanden
    och       om­
ständigheterna i övrigt må anses
skäligt.


Förmyndarens förvaltning av den omyndiges egendom skall med led­ning av ingiven förteckning samt års- och sluträkningar granskas av överförmyndaren. Vid gransk­ningen skall särskilt tillses, att omyndigs tillgångar ha i skälig om­fattning använts till hans nytta och att tillgångarna /övrigt äro anbragta sålunda, att erforderlig trygghet fin­nes för deras bestånd och skälig av­kastning erhålles.


 


LU 1974:38


16


 


Nuvarande lydelse


Förestagen lydelse


2S

Överförmyndaren äge sjiilv eller genom någon, som av honom inses diirtill, genomgå de av förmyndaren förda riikenskaperna ävensom de betalningsbevis och andra handlingar som finnas förvarade till styrkande av siirskilda poster i räkenskaperna så ock hos förmyndaren fiirvarade värde­handlingar. Dessa räkenskaper och handlingar skola av förmyndaren hållas tillgiingliga å tid och ort som bestämmas av överförmyndaren.

Är förmyndaren icke bosatt i det distrikt, diir tillsynen utövas, vare överförmyndaren i det distrikt, diir förmyndaren bor, pliktig att, på anmo­dan av den överförmyndare som det tillkommer alt utöva tillsynen, verk­ställa den granskning som avses i första stycket.

Medför åtgärd, varom i första stycket sägs, särskilda kostnader el­ler avsevärt besvär, äge rät len för­ordna, att särskild ersättning skull gäldas av den omyndiges medel.

7S

Överförmyndaren skall varje år. i enlighet med de närnnire beslämmelser som meddelas av Konungen, lill rätten överlämna uppgift rörande tillsynen över för­myndares förvaltning under föregå­ende år.

18 kap,


Är någon för sjukdom, som kan antagas vara övergående, ur stånd att bevaka sin räll e//er förvalta sin egendom, skall rällen, där så erfordras, förordna god man att be­vaka hans rätt eller förvalta egen­domen; dock må sådant förord­nande ej givas utan den sjukes sam­tycke, med mindre sjukdomen med­för hinder mol scimtvckes inhäm­tande.

Om någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, för­svagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver bistånd medan bevaka sin rätt, förvalta sin egen­dom eller sörja för sin person, skall rätten, där så erfordras, förordna god man för honom. Förordnande som nu nämnts må ej givas utan samtycke från den för vilken god man skall utses, med mindre hans tillstånd medför hinder mol inhäm­tande av samtycke ellereljesi särskil­da skäl föreligga.

5S

Till god man skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt liimplig man eller kvinna. Skall god man förordnas att bevaka omyndigs eller bortovarandes rätt i dödsbo, och har den avlidne nämnt, vem han önskar till god man, v;irde denne diirtill förordnad, såframt han ej finnes olämplig.

När omsiiindighetcrna sådani påkalla, må flera gode miin förordnas.

Vad i  II kap. 4, 8, 9 och 10 SS      Vad i 11 kap.4,8,9 och 10 SSstad-

sladgas om hinder att vara förmyn-       gas om hinder att vara fiirmyndare, darc.  skyldighet alt övertaga för-      förmyndares     entledigande     och


 


LU 1974:38


17


Föreslagen lydelse

skyldighet all anmäla förmyndares död skall'äga moisvarande lillämp­ning i fråga om god man eller god­manskap.

Nuvarande lydelse

mynderskap, förmyndares entledi­gande och skyldighet att anmäla för­myndares död skall äga motsva­rande tillämpning i fråga om god man eller godmanskap.

7S

Godmanskap varde genast inskrivet hos den rätl som meddelat förord­nandet. Anteckning om inskrivningen skall ske i förmynderskapsboken.


Vad i 12 kap, 3 och 4 §S stadgas om överflyttning av tillsynen å för­mynderskap och om rätlens skyldighel att angiva, vilken över­förmyndare det tillkommer alt ut­öva tillsyn över förmynderskap, skall äga motsvarande lillämp­ning i fråga om godmanskap. Överflyttning av godmanskap som avses i I eller 2S må ej ske annat än i samband med överflyttning av för­mynderskapet.

Är behov av god man ej längre för handen, skall han av riitten entledi­gas. Har god man förordnats enligt 3 f eller 4 S 1-5, skall han entledi­gas, så snart den, för vilken han förordnats, begär det.


I0§


Vad i 12 kap. 3 och 4 S S stadgas om överflyttning av tillsynen å för­mynderskap och om rättens skyldighet att angiva, vilken över­förmyndare det tillkommer att ut­öva tillsyn över förmynderskap, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om godmanskap. Överflyll­ning av godmanskap som avses i I eller 2 S mä, om jämväl förmynder­skapet är inskrivet, ej ske annal än i samband med överflyttning av för­mynderskapet.

Är behov av god man ej längre för handen, skall han av riitten entledi­gas. Har god man förordnals enligt 4 § 1-5, skall han entledigas, så snart den, för vilken han förordnats, begär del.


Då god man slutfört sitt uppdrag, skall det av honom ofördröjligen anmiilas hos riitten.

11 §


God man vare, såframt lian ej äger uppbära årligt arvode, be­rättigad att efter uppdragets slutför­ande erhålla skäligl arvode för upp­draget så ock ersättning för sina kostnader.


God man vare berättigad att efter uppdragets slutförande eller, om uppdraget varar längre tid än ett år, årUgen erhålla skäligl arvode för uppdraget sä ock ersättning för de utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets behöriga full­görande.

Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av över­förmyndaren. Överförmyndaren be­stämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för utgifter skola utgå av medel som tillkomma den för vilken den gode mannen har förord­nats. Arvode och ersättning som ej skola betalas enligt vad nu har sagts skola utgivas av kommunen.


2 Riksdagen 1974. 8 saml. Nr 38


 


LU 1974:38


18


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


19 kap,

2§"

/ Stockholms stad skall i stället för överförmyndare finnas en sta­dens nämnd, kallad överförmyndar-nämnden.

Kommun kan bestämma att det i slällel för överförmyndare skall fin­nas en överförmyndamämnd. Vad som annorstädes än i detta kapitel är föreskrivet om överförmyndare skalt äga motsvarande tillämpning på sådan nämnd.


3§'

Två etter flera kommuner, som lyda under samma tingsrätt, må, då val av överförmyndare förestår, ef­ter förstag av rätten förena sig titt ett ö verförmyndardistrikt.

Kommim, som ingått i sådant överförmyndardislrikt, må ej utträ­da förrän den tid, för vilken överför­myndaren blivit utsedd, gått till ända.

4§

Kan i stad eller annan kommun tillsynen icke utövas av en överför­myndare ensam, må rätten på fram­ställning av kommunen förordna, att flera överförmyndare skola väljas. I sådant fall äge rätten indela kommu­nen i distrikt, ett för varje överför­myndare, eller ock bestämma annan lämplig grund för förmynderskapens fördeln ing mellan ö verförm yndarnu.

5S

Överförmyndare väljes / stad av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmän rådstuga samt på landet av kommunalstämma eller av kommunalfullmäktige, om sådana finnas. Valet skall förrättas inom utgången av oktober månad året före det, med vilket över­förmyndarens tjänstgöringstid be­gynner.


Överförmyndare väljes av kom­munfullmäktige. För varje över­förmyndare väljes en ersättare.

Ledamöter och ersättare i över­förmyndamämnd väljas av kom­munfullmäktige till det antal full­mäktige bestämma. Antalet leda­möter får dock ej understiga tre.

Sker ej val av ersättare i överfön-myndarnämnd proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning i vil­ken ersättarna skota inkallas till tjänstgöring.


" Senaste lydelse 1955:409. '- Senaste lydelse 1969:799.


 


LU 1974:38


19


 


Nuvarande lydelse

Då val av överförmyndare förrät­tats, skall det genast anmälas lill rätlen. Har val ej sketl i behörig lid, skall rätten göra anmälan därom hos länsstyrelsen, som tillser att valet hålles så snart ske kan.

Äro flera kommuner förenade till ett distrikt för val av överförmynda­re, och kunna kommimerna icke enas i valet av överförmyndare, skall rätten till överförmyndare utse den av de valde som finnes därtill lämpli­gast.


Föreslagen lydelse

Då val av överförmyndare, leda­mot av överförmyndamämnd eller ersättare förrättats, skall det genast anmälas till rällen. Har val ej skett i behörig tid, skall rätten göra anmä­lan därom hos länsstyrelsen, som tillser alt valet hålles sä snart ske kan.


Titt överförmyndare må i stad eller annan kommim elleridistriktavflera kommuner väljas den som blivit där­till vald inom annan kommun etter annat distrikt.

7§


Överförmyndare väljes för en tid av fyra år. Avgår överförmyndare, innan tiden för hans uppdrag är ute, skall i hans ställe annan väljas att tjänstgöra under den tid som åter­står.


Överförmyndare, ledamot i över­förmyndamämnd och ersättare väl­jas för tre år, räknade från och med den I januari året efter det, då val i hela riket a v kommunfullmäktige ägt rum.

Avgår sådan ledamot i överför­myndamämnd som har utsetts vid proportionellt val under den för ho­nom bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den ersättare som enligt den mellan ersättarna be­stämda ordningen bör inträda. Den ersättare som sålunda har inkallats tjänstgör under den tid som återstått för den avgångne. Avgår över­förmyndare, ersättare för överför­myndare eller ledamot som ej har utsetts vid proportionellt val, anstätles fyllnadsval för den åter­stående delen av tjänstgöringstiden.


8§'


T/7/ överförmyndare .?Aa// väljas en i praktiska värv väl förfaren, myndig svensk medborgare. Ove-


Överförmyndare, ledamot i över­förmyndamämnd och ersättare sko­ta vara myndiga och kyrkobokförda


'' Senaste lydelse 1969:799.


 


LU 1974:38


20


 


Nuvarande lydelse

förmyndare kan ej den vara som är\ konkurstillstånd eller är förklarad omyndig.

Lagfaren tjänsteman vid tingsräll får ej vara överförmyndare inom domsagan, om ej Konungen försar-skili fall meddelat tillstånd därtill.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara överförmyndare än den som icke är bosatt inom den kommun eller någon av de kommuner, för vil­ka valet förrättas, ämbets-eller tjän­steman som av sin befattning är hindrad att fullgöra uppdraget, derf som efter de fyra sistförftutna årens tjänstgöring såsom överförmyndare är i tur att avgå från befattningen, den som uppnått sextio års ålder samt den som eljesl uppgiver för­hinder, vilket godkännes av val­myndigheten.


Föreslagen lydelse

i kommunen och få ej vara i kon­kurstillstånd.

Lagfaren tjänsteman vid tingsrätt får ej vara överförmyndare, leda­mot i överförmyndamämnd eller er­sättare inom domsagan, om ej rege­ringen för särskilt fall meddelat till­stånd därtill.

Ej må annan avsäga sig uppdrag all vara överförmyndare, ledamot i överförmyndamämnd etter er­sättare än den som under de tre se­nast förflutna åren fullgjort sådant uppdrag, den som uppnått sextio års ålder etter den som eljest uppgiver förhinder, vilket godkännes av kommunfullmäktige.


 


Överförmyndare kan när som helst av rätlen entledigas, om han finnes icke vara lämplig.


9§


Överförmyndare, ledamot i över­förmyndamämnd eller ersättare kan av rätlen entledigas, om han finnes icke vara lämplig.


 


10 §

För varje överförmyndare skall finnas en ersättare. Vad i 5-9 S§ stadgas om överförmyndare skall äga motsvarande tillämpning å er­sättare för honom.

Äro såväl överförmyndaren som ersättaren förhindrade all uppehålla befattningen eller bestrida därtill hörande åliggande, äge rätten för­ordna tillfällig vikarie.


Äro såväl överförmyndare som hans ersättare förhindrade alt full­göra sitt uppdrag, äge rätten förord­na tillfällig vikarie.


 


11§

Överförmyndaren vare skyldig att föra bok angående de förmynder­skap och godmanskap som inskri­vits och stå under hans tillsyn. Över ärenden rörande förmynderskap, vilka ej inskrivits, skall särskild för­teckning föras.


Bland ledamöterna i överför­myndamämnd utse kommunfull­mäktige en ordförande och en vice ordförande att tjänstgöra under den tid för vilken de blivit valda som ledamöter.

Äro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig till sammanträde med överför-myndarnämnden, skall nämnden ut­se annan ledamot att för tillfället föra ordet.


 


LU 1974:38

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


21


Utan hinder av 2 H 2 förvattnings-lagen (1971:290) äga 4 och 5 SS nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos överförmyndare eller överförmyndamämnd.

12 §

Överförmyndaren äge uppbära arvode till belopp, motsvarande ett för hundra a v den omyndiges behåll­na årsinkomst, där denna icke över­stigit tvåhundra kronor, och eljest två för hundra därav, dock äge över­förmyndaren icke av en omyndig i arvode uppbära mera än ettusen kronor för år. Inkomsten skall be­räknas enligt årsräkning etter slut­räkning etter, såvitt fråga är om omyndigs andel av inkomst från dödsbo, däri delägama sammanle­va i oskiftat bo, enligt årsuppgift rörande boet. Arvodet skall av för­myndaren inbetalas vid räkningens eller årsuppgiftens avgivande, och äge förmyndare ur dödsbo, däri den omyndige har det, förskottsvis ut­bekomma det belopp som skall utgå i arvode. Avlämnas gemensam års­uppgift för underåriga syskon, skalt vid beräkning av arvodets belopp hänsyn tagas titt vad av boets in­komst belöper på syskonen samfällt.

Skatt ej räkning etter årsuppgift avgivas, äger rätten, om särskilda skäl äro därtill, tillägga överförmyn­daren skäligt arvode att gäldas av den omyndiges medel.

Vad nu sagts med avseende å ar­vode för förmynderskap skall äga motsvarande tillämpning i fråga om godmanskap.


13§


Stad eller annan kommun äger, om det finnes lämpligt, lämna bi­drag till arvode åt överförmyndaren och till bestridande av de med hans verksamhet förenade kostnaderna. Kommunen äger ock att i ordning, som av Konungen godkännes, be­strida samtliga utgifter för dessa än­damål, och äger i sådant fall kom­munen uppbära belopp som avses i 12 S.


Vid omröstning i överförmyndar-nämnd i ärende enligt denna balk gälla i tillämpliga delar bestämmel­serna i I6kap. rättegångsbalken. Om ledamot eller föredragande har skilj­aktig mening, skalt denna antecknas i protokoll eller annan handling.

I fråga om varje beslut av överför­myndare eller överförmyndamämnd i ärende enligt denna balk skall finnas handling av vilken framgår vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande samt beslutets dag och


 


LU 1974:38


22


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

dess Innehåll. Föreskrifterom i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som bestämt utgången finnas i 17 S förvaltningslagen (1971:290).

Protokoll hos överförmyndare el­ler överförmyndamämnd i annat ärende än enligt denna balk behöver ej upptaga annat än förteckning över dem som hardeltagitihandläggning-en samt beslutet i varje ärende.


14 S'

Rätten skall vaka överalt överför­myndaren fullgör sina åligganden.

Överförmyndaren är med avseen­de å sin befattning underkastad äm-betsansvar.


Överförmyndamämnd får, om kommunfullmäktige så besluta, upp­draga åt ledamot, ersättare som har inkallats till tjänstgöring eller tjän­steman hos kommunenatt på nämn­dens vägnar besluta i ärende hos nämnden. Framställning eller ytt­rande till kommunfullmäktige får dock ej beslutas annorledes än av nämnden samfällt.

Finner den som erhållit uppdrag som avses i första stycket, att sam­tycke, tillstånd eller förordnande i visst fall ej bör meddelas, eller anser han frågan tveksam, skall ärendet hänskjutas till nämnden. Beslut som har fattats på grund av uppdrag som avses i första stycket behöver ej an­mälas inför nämnden.


Närmare bestämmelser om över­förmyndarens verksamhet samt om förande av den bok och den förteck­ning, varom i II Sförmäles, medde­las av Konungen.

15 §

I fråga om ersättning till överför­myndare, ledamot i över­förmyndamämnd och ersättare äger vad som föreskrives i 28 § I och 2 mom. kommunallagen (1953:753) om ersättning till kommunfullmäktig motsvarande tillämpning. I Stock­holms kommun tillämpas dock vad som föreskrives i 29 S I och 2 mom. kommunallagen (l957:50)förStock-holm.


I6§''

Överförmyndarnämnden i Stock­holm skall bestå av tre ledamöter. Bestämmelserna 15 S. 7-10 SS och 14 S andra stycket i detta kapitel skola i tillämpliga delar gälla ledamot av


Vad som föreskrives i kommunal­lagen (1953:753) om nämnd som av­ses i 44 S andra stycket kommunal­lagen gäller, med de avvikelser som följa av detta kapitel, i fråga om


" Senaste lydelse 1955:409, '"• Senaste lydelse 1955:409.


 


LU 1974:38


23


 


Nuvarande lydelse

nämnden. I övrigt skatt vad om över­förmyndare stadgas äga motsvar­ande tillämpning å nämnden: dock må frågor som ankomma på nämn­den, i den mån Konungen därom förordnar, å nämndens vägnaravgö-ras av någon dess ledamot eller tjän­steman.

Staden äger uppbära arvode som avses i 12 S. Sådant arvode må. då särskilda skäl föranleda därlill. ef­tergivas av staden.


Föreslagen lydelse

överförmyndamämnd och i tillämp­liga delar beträffande överförmyn­dare. I Stockholms kommun tilläm­pas dock. med de avvikelser som nu angivits, vad som föreskrives i kom­munallagen (1957:50) för Stocklwlm om nämnd som avses i 49 S andra stycket nämnda tag.


17 S

Överförmyndare och överförmyn­damämnd äro skyldiga att föra bok angående de förmynderskap och godmanskap som inskrivits och stå under deras tillsyn. Över ärenden rörande förmynderskap, vilka ej in­skrivits, skatt särskild förteckning föras.

18 S

Rätten skalt vaka över att överför­myndare och överförmyndamämnd fidlgöra sina åligganden enligt denna balk.

20 kap.


Är part i mål som avses il § under­årig, sinnessjuk eller sinnesslö, äge förmyndaren eller god man, där så­dan enligt 18 kap. skall förordnas, föra talan för honom.

Modern varde i målet hörd, om det kan ske.


Är part i mål som avses i 1 S underårig, äge förmyndaren eller god man, där sådan enligt 18 kap. skall förordnas, föra talan för honom.

Modern skall höras i målet, om det kan ske.


16S


Ansökan om omyndighetsförkla­ring må göras, förutom av den som avses med ansökningen, jiimväl av hans make och niirmasle friinderså ock av överförmyndaren samt i fall. varom i 10 kap. 2 S sägs, av förmyn­daren. Sinnessjuk som är för vård intagen å sinnessjukhus må ock för­klaras omyndig på anmälan av den


Ansökan om omyndighetsförkla­ring må göras, förutom av den som avses med ansökningen, jämviil av hans make och niirmasle fränder så ock av överförmyndaren saml i fall. varom i 10 kap. 2 S sägs, av förmyn­daren.


 


LU 1974:38


24


 


Nuvarande lydelse

som. enligt bestämmelser vilka meddelas av Konungen, äger att be­träffande där intagen göra sådan anmälan.

Omyndighetsförklarings hävande må sökas av den omyndige själv fZ/erhans förmyndare.


Föreslagen lydelse

Omyndighetsförklarings hävande må sökas av den omyndige själv, hans förmyndare eller överförmyn­daren.


I7S


Har ansökan om omyndighels-förklaring gjorts av den, om vars försällande i omyndighei är fråga, eller har denne eljesl medgivit, att omyndighetsförklaring må medde­las, äge rätlen utan huvudförhand­ling omedelbart företaga målel till avgörande.

Har ansökan om omyndighels-förklaring gjorls av den, om vars försällande i omyndighei är fråga, eller har denne eljest medgivit, att omyndighetsförklaring må medde­las, äge rällen ulan huvudförhand­ling omedelbart förelaga målet till avgörande. Vad nu sagts äge ock tillämpning, då fråga år att någon skall förklaras omyndig på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamhe­ten, såframt det må antagas att hans hörande skulle vara utan gagn.

I annal fall än som avses i första siycket skall rätlen utfärda föreläggande för den, om vars försättande i omyndighei är fråga, alt svara i målet. Angående sådani föreläggande giille vad om slämning är stadgat.

Om den. vars försättande i omyn­dighet har satts i fråga, uppenbarii­gen ej förstår vad saken gäller eller skulle lida allvartig skada av att få del av ansökningen om omyndig­hetsförklaring, skall rätten förordna god man varom i 18 kap. sägs ati i inålet företräda honom och bevaka hans rätt. Ifråga om ersättning till sådan god man äga bestämmelserna i 19 S andra stycket om ersättning till biträde motsvarande tillämpning.

I8S


Ansökan av den som försalls i omyndighei all bliva förklarad myn­dig mä, om den finnes uppenbart ogrundad, ulan huvudförhandling omedelbart avslås. Har ansökan om hävande av omyndighetsförklaring gjorts eller tillstyrkts av förmynda­ren, må målet ock utan huvudför­handling omedelbart företagas till


Ansökan av den som försatts i omyndighet att bliva förklarad myn­dig må, om den finnes uppenbart ogrundad, utan huvudförhandling omedelbart avslås. Har ansökan om hävande av omyndighetsförklaring gjorts eller tillstyrkts av såväl för­myndaren som överförmyndaren, må målet ock ulan huvudförhand-


 


LU 1974:38


25


 


Nuvarande lydelse

avgörande, såvida förmyndarens instiillelse ej finnes vara behövlig för målels utredning.

I annal fall än som avses i första stycket skall rätten utfärda före­läggande för förmyndaren att svara i målet. Angående sådant föreläg­gande gälle vad om slämning iir stadgat.


Föreslagen lydelse

ling omedelbart förelagas till avgö­rande, såvida förmyndarens eller överförmyndarens inställelse ej fin­nes vara behövlig för målets ulred­ning.

I annal fall än som avses i första stycket skall rätlen utfärda före­läggande för den som an.säkningen avser, förmyndaren och överför­myndaren att svara i målet, alltiden mån de ej gjort eller tillstyrkt ansök­ningen. Angående sådant förelägg­ande gälle vad om stämning är stadgat.


19 §'


Har ansökan gjorls, att någon skall förklaras omyndig och förelig­ger ej falt som avses i 17 S tredje stycket, förordne rällen biträde all bevaka hans räu i målel, om det ej är uppenbart alt biträde ej erfordras. Begär den som försatts i omyndig­het att förklaras åter myndig, skall ock rättegångsbiträde förordnas, om det ej är uppenbart att biträde ej erfordras.

Har ansökan gjorts, alt någon skall förklaras omyndig på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet etter annan rubbning av själsverksamhe­ten, förordne rätten biträde alt be­vaka hans rätl i målet, om han begär det eller om det eljest med hänsyn titt omsländigheterna finnes lämpligt. Begär den som på sådan grund för­sålts i omyndighet att förklaras åter myndig, må ock rältegångsbiträde förordnas, om det finnes erforder­ligt.

Den som förordnals lill riittegångsbiträde ätnjule av allmänna medel efter rättens prövning skiilig ersättning för arbeie, tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt. Ersiitlningen skall stanna på statsverket, såframt ej mot­parten till den, för vilken rättegångsbitriide förordnats, finnes böra åliiggas au gottgöra statsverket kostnaden.

21 S


Ej må någon förklaras omyndig på grund av sinnessjukdom, sinnes­slöhet eller annan rubbning av själs-verksaniheten. ej heller den som på sådan grund försalts i omyndighet förklaras myndig, med mindre läkarintyg angående hans sinnestill­stånd blivil förelell. Närmare be­stämmelser om sådani intyg medde­las av Konungen.


Ej må någon förklaras omyndig e'//erden som försatis i omyndighet förklaras myndig, med mindre lä­karintyg angående hans sinnestill­stånd blivit företett. Närmare be­stämmelser om sådani intyg medde­las av regeringen.


 


Scniisle lydelse 197.1:120.


24 a §

/ ärende om förordnande av för­myndare skalt rätten bereda överför-


 


LU 1974:38


26


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

myndaren tillfälle att lämna förslag på person som är lämplig för upp­draget.


28 §'


Ansökan om förmyndares för­ordnande eller entledigande eller om annan rällens åtgärd med avse­ende å förmynderskap må, såframt fråga ej är om iirende, varom i 9 kap, 2 a S eller i 29 S siadgas, göras, förutom av överförmyndaren och förmyndare, av den omyndige sjiilv, om han fyllt sexton år, så ock av hans make och niirmasle friinder. Förmyndare, som gjort sig skyldig lill försummelse i vårdnaden om un­derårig, mä entledigas jämväl på an­sökan av allmiin åklagare eller bar­navårdsnämnd. Frågor som avses i denna paragraf skall ock rätlen, när anledning är därtill, upptaga utan all särskild ansökan blivit gjord.

Ansökan om förmyndares för­ordnande eller entledigande eller om annan rätlens ålgärd med avse­ende å förmynderskap må. såframt fråga ej är om ärende, varom i 9 kap. 2 a S siadgas. göras, förutom av överförmyndaren och förmynda­re, av den omyndige själv, om han fyllt sexton år, så ock av hans make och närmaste friinder. Förmyndare, som gjort sig skyldig till försummel­se i vårdnaden om underårig, må entledigas jämväl på ansökan av all­män åklagare eller barnavårds­nämnd. Frågor som avses i denna paragraf skall ock rällen, när anled­ning är därlill, upplaga ulan all sär­skild ansökan blivil gjord,

/ ärende som avses i första stycket skalt rätten, när det rör omyndig som fyllt sexton år, bereda denne tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

Mol rättens beslut i ärende, varom i första slyckel sägs, må talan fullföljas, förutom av den som beslutet särskill rörer, av envar som äger göra ansökan efler vad nyss är sagt.

Mot beslul, varigenom det förelagts förmyndare all vid vite fullgöra visst åliggande, må talan fullföljas allenast i samband med klagan över rättens beslul om utdömande av vitet,

29 tj


Överförmyndarens etter rättens lillslånd lill åtgärd belräffande omyndigs egendom må sökas alle­nast av förmyndaren. Mot överför­myndarens eller rättens beslul med avseende å sådani tillstånd så ock mot överförmyndarens förordnan­de, alt förbehåll, varom i 15 kap, 9 S andra siycket sägs, ej skall gälla, må lalan föras allenast av förmyn­daren saml, såframt iirendet angår omhiindertagande av egendom, var­över den omyndige äger råda, eller


Överförmyndarens tillstånd till ålgiird beträffande omyndigs egendom må sökas allenast av för­myndaren, Mol överförmyndarens beslut med avseende å sådant till­stånd så ock mot överförmyndarens förordnande, all förbehåll, varom i 15 kap, 9 S andra siycket sägs. ej skall gälla, må lalan föras allenast av förmyndaren saml, såframt ärendel angår omhändertagande av egen­dom, varöver den omyndige äger råda,      eller      ålerkallelse      av


,Seniisle lydelse 197.1:S()2


 


LU 1974:38


27


 


Nuvarande lydelse

ålerkallelse av förmyndarens eller överförmyndarens lillslånd för omyndig att driva näring, av den omyndige själv, om han fyllt sexton år.

Mot överförmyndarens etter rät­tens beslut i fall, varom i 13 kap. 8 S tredje slyckel sägs, må lalan ej föras.


Förestagen lydelse

förmyndarens eller överförmynda­rens tillstånd för omyndig all driva näring, av den omyndige sjiilv, om han fyllt sexton år.

Mol överförmyndarens beslut i fall, varom i 13 kap. 8 § tredje styck­et sägs, må talan ej föras.


30 §


Fråga om förordnande eller entle­digande av god man som avses i 18 kap, 1 eller 2 § skall upptagas av den rätt, där förmynderskapet för den omyndige är inskrivet eller skall in­skrivas.


Fråga om förordnande eller ent­ledigande av god man som avses i 18 kap. 1 eller 2 § skall upptagas av den rätt, där förmynderskapet för den omyndige är inskrivet eller skall in­skrivas. Skalt förmynderskapet ej vara inskrivet, avgöres frågan om behörig domstol med motsvarande tillämpning av 12 kap. I S andra stycket.


Uppkommer vid utredning av dödsbo fråga om förordnande av god man enligt 18 kap. 4 §, höre ärendet till den räU, varunder boet lyder. Skall god man eljest förordnas enligt nämnda lagrum eller ock enligt 3 § samma kapitel, ankomme det på rätten i den ort, där den, för vilken god man förordnas, har egendom eller eljest behov av god man yppat sig. Erfordras ny god man eller uppslår fråga om entledigande av god man, upptages ärendet av den rätt, där godmanskapet är inskrivet.

33 §'


Talan mot överförmyndarens be­slul föres skriftligen hos rätten inom två veckor från den dag klaganden erhöll del av beslutet.


Talan mot överförmyndarens be­slut / ärende enligt denna balk föres skriftligen hos rätten inom två veck­or från den dag klaganden erhöll del av beslutet.


35 §


Beslut eller dom, som meddelas av överförmyndaren eller rätten, skall lända till efterrättelse utan hin­der av att talan däremol föres, utom såvitt angår dom, som innefattar hävande av omyndighetsförklaring, eller rätlens avgörande, varigenom avtal om sammanlevnad i oskiftat


Beslul eller dom. som / mål etter ärende enligt denna balk meddelas av överförmyndaren eller rätten, skall lända till efterrättelse utan hin­der av att talan däremot föres, utom såvitt angår dom, som innefattar hävande av omyndighetsförklaring, eller rättens avgörande, varigenom


'-   Senaste lydelse 1955:409,


 


LU 1974:38


28


Föreslagen lydelse

avtal om sammanlevnad i oskiftat bo häves eller förmyndare eller god man dömes till utgivande av försut­tet vite.

Nuvarande lydelse

bo häves eller förordnande medde­las om gäldande av särskild ersätt­ning, på sätt i 17 kap. 2 S tredje styc­ket sägs. e//fr förmyndare eller god man dömes lill utgivande av försut­tet vite.

Vistas den, mot vilken lalan enligi denna balk riktas, på okänd ort, skall hans rätl i saken bevakas av god man som sägs i 18 kap. Detsamma gäller, om han vistas på kiind ort ulom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kunna delges honom eller han underlåter alt ställa ombud för sig och siirskilda skiil föreligga att förordna god man. Gode mannen skall samråda med part för vilken han förordnats i den män det kan ske.

I fråga om ersättning till god man som avses i första stycket skall gälla vad i 20 kap. 19 S siadgas angående ersättning åt rätlegångsbilräde.

Vad i rättegångsbalken är stadgat om hämtning av part skall äga motsva­rande lillämpning å den, som i annan egenskap än vittne eller sakkunnig skall höras i mål eller ärende som avses i denna balk.


Då fråga är om omyndighetsför­klaring på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten, bör iakttagas att förordnande om skyldighel all in-stiilla sig personligen ej gives be­träffande den som avses med ansökningen, såframt det finnes all inställelsen skulle för honom kunna medföra men eller fara.


Dä fråga är om omyndighetsför­klaring, bör iakttagas att förord­nande om skyldighet all inställa sig personligen ej gives beträffande den som avses med ansökningen, såframt del finnes att inställelsen skulle för honom kunna medföra men eller fara.


38 S-


I fräga om mål eller ärende, vari allmän åklagare, barnavårdsnämnd eller överförmyndare/örtalan, skall vad i 20 § lagen om införande av nya rättegångsbalken är stadgat äga motsvarande tillämpning.

I fråga om mål eller ärende, vari allmän åklagare, barnavårdsnämnd eller överförmyndare äger föra ta­lan, skall vad i 20 § lagen om inför­ande av nya rättegångsbalken är stadgat äga motsvarande tillämp­ning.

Första stycket gäller ej mål om underhåll till barn ulom äktenskap.

21 kap. 14 § Närmare  bestämmelser för till-lämpningen av delta kapitel medde­las av Konungen.

.Senaste lydelse 197.f:945. Senaste lydelse 197.1:802.


 


LU 1974:38                                                                           29

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976, såvitt gäller bestämmelserna i 19 kap. 2-11, 14 och 16-18 §§, och i övrigt den 1 januari 1975. Äldre bestämmelser i fråga om arvode och annan ersättning till förmyndare, gode män och överförmyndare gäller dock fortfarande, i den mån ersättningen avser tid före den 1 januari 1975. Vidare skall uppgift enligt 17 kap. 7 § lämnas i fråga om tillsyn över förvaltning som skett före nämnda tidpunkt.

Skall någon som omyndigförklarats före den I januari 1975 åter förklaras myndig, gäller bestämmelsen i 20 kap. 21 § om företeende av läkarintyg endast om grunden för omyndighetsförklaringen varit sinnessjukdom, sin­nesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten.

Val av överförmyndare och ledamöter i överförmyndamämnd samt ersättare för dessa skall med tillämpning av denna lag äga rum första gången före utgången av år 1975. Valet skall avse tiden intill utgången av år 1976.

I fråga om de överförmyndare och ledamöter i överförmyndamämnd samt ersättare för dessa som valts enligt äldre beslämmelser upphör löpande tjänstgöringstider vid utgången av år 1975.


 


LU 1974:38                                                                           30

2   Förslag till

Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom förordnas i fråga om ärvdabalken

dels att 19 kap. 14 och 15 §§ samt 20 kap. 8 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i balken skall införas en ny paragraf, 19 kap, 14 a S, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

19 kap.
I4i)
Till  dödsboel hörande penning-
     Till  dödsboel hörande penning-

medel, som göras räntebärande ge- medel, som göras räntebärande ge­
nom insättning i bank, skola insättas nom insättning! bank, skola insättas
i boets namn. Dödsboets egendom i boets namn. Dödsboets egendom
må ej heller eljest sammanblandas må ej heller eljesl sammanblandas
med vad boutredningsmannen eller med vad boutredningsmannen eller
annan tillhör.
                                annan tillhör. Värdehandlingar sko-

ta nedsättas i öppet förvar i hank, om det sammanlagda värdet överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän för­säkring.

Utöver vad av 18 kap. 5 S föranledes mä egendom ej förskottsvis utgivas lill delägare, med mindre del kan ske utan men för annan, vars rätl är beroende av utredningen.

14 a S

Före den I april varje år skatt bo­utredningsmannen avge redovis­ning för medelsförvaltningen under föregående kalenderår. I redovis­ningen skota upptagas satdo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under året. Ha medel innestått i bank eller annan inrätt­ning skalt vid redovisningen fogas bevis om insättningar och uttag un­der året samt behållning vid årets slut. När värdehandlingar nedsatts i bank skall vid redovisningen fogas bevis av motsvarande innehåll.

Årsredovisning skall tillställas minst en delägare i boet. Övriga del­ägare samt rätten skola samtidigt underrättas om vem som titlstälhs


 


LU 1974:38


31


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

redovisningen. Dödsbodelägare som icke har tillställts redovisningen har rätt att på begäran hos boutred­ningsmannen erhålla ett exemplar av den. Finnes omyndig delägare i boet skall ett exemplar tillställas ö verförm ynda ren.

Fullgör boulredningsman ej vad som åligger honom enligt denna pa­ragraf, kan rätten vid vite förelägga honom att fullgöra sin skyldighet.


15 S

Så snart dödsboet beretls för bodelning eller arvskifte samt delning kan äga rum utan men för någon, vars riitt är beroende av utredningen, skall boulredningsmannen göra anmälan härom lill delägarna och avgiva redovis­ning för sin förvaltning.

Sedan bodelning eller arvskifte förrättats av delägarna, skall boulred­ningsmannen till envar av dem utgiva honom tillkommande egendom. Samma lag vare, där av skiftesman verkställd delning blivit ståndande.

Har boutredningsman frånlrätl uppdraget ulan att del blivil slutfört efter vad nu är sagt, är han ock redovisningsskyldig.

När boutredningsman slutfört sitt uppdrag, må han på begäran entle­digas av rätten.

20 kap. 8S' Bouppteckning skall inom en månad efter upprättandet jämte bestyrkt avskrift för registrering ingivas till rätten i den orl diir den döde skolat svara i tvistemål i allmänhet eller, om behörig domstol ej sålunda finnes, till Stockholms tingsrätt. Äro flera bouppteckningar, skola de ingivas samti­digt; och skall tiden härför räknas från det den sista bouppteckningen upprättades.


Bestyrkt avskrift av bouppteck­ningen skall förvaras hos rätlen. Är ej avskrift ingiven, skall sådan tagas på boets bekostnad.


Bestyrkt avskrift av bouppteck­ningen skall förvaras hos riitten.

Har omyndig del i boet eller finnes delägare, för vilken god man skall förordnas, skall ytterligare en be­styrkt a vskrift ingivas för varje över­förmyndare som skall ha tillsyn över ifrågavarande förmynderskap etter godmanskap. Är bouppteckningen av vidlyftig beskaffenhet, må denna avskrift omfatta endast erforderliga delar.

Äro ej erforderliga avskrifter in­givna, skota sådana tagas på boets bekostnad.


Senaste lydelse 1969:800.


 


LU 1974:38                                                                           32

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. I fråga om boutredningsman som har förordnats före den I januari 1972 ar rätten ej skyldig att kontrollera alt redovisningsskyldighet enligt 19 kap. 14 a § fullgöres, såvida det ej påkallas av dödsbodelägare eller, om omyndig har del i boet, av överför­myndaren.


 


LU 1974:38                                                                           33

3   Förslag till

Lag om ändring i giftermålsbalken

Härigenom förordnas att 15 kap. 3 § giftermålsbalken skall upphöra att gälla vid utgången av år 1974.

3 Riksdagen 1974. 8 saml. Nr 38


 


LU 1974:38                                                                           34

4   Förslag till

Lag om avveckling av äldre godmanskap

Hiirigenom förordnas som följer.

1 S Har god man förordnats antingen för bortovarande eller okiind arvinge
till någon som avlidit före den I januari 1929 eller för bortovarande eller
okänd testamentstagare efter någon som avlidit före den I jaruiari 1931 och
förvaltar den gode mannen penningmedel på grund av sådant godmanskap,
iir han skyldig att inbetala medlen till kammarkollegiet. Diirvid skall bifogas
av överförmyndaren godkiind sluträkning fiir godmanskapet.

Om överförmyndaren ej medger anstånd, skall skyldigheten att inbetala medel fullgöras inom tre månader från del denna lagträtt i krafl. När medlen har inbetalats skall gode mannen anses ha slutfört sitt uppdrag.

Kammarkollegiet skall underrätta överförmyndaren när inbetalning har skell enligt första stycket.

2  § Den som vill göra anspråk på medel som inbetalats eller bort inbetalas enligt 1 § skall senast inom två år från det denna lag trätt i kraft genom ansökan framställa sina anspråk hos den rätt där godmanskapet senast var inskrivet vid äventyr att han går förlustig sin rätt.

3  § När den i 2 § nämnda liden har gått ul skall rällen för varje godmanskap som slutförts eller bort slutföras enligt 1 § pröva huruvida någon som anmält anspråk på medlen är berättigad lill dessa eller de skall tillfalla allmänna arvsfonden.

Kammarkollegiet skall avge yttrande i ärende som avses i första slyckel. Rällen skall även höra överförmyndaren och den gode mannen.

Finner rätten att känd person, som icke anmält anspråk på medlen enligt 2 §, är berältigad till medlen eller del av dem, skall denne, om del kan ske, beredas tillfälle att inom viss lid framställa anspråk på dem. Framställes anspråk inom den bestämda liden, prövas det utan hinder av alt den i 2 § angivna liden har gått till ända.

4  § I fråga om ärende enligt 3 § gäller lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden. Den som har framställt anspråk på förvaltade medel svarar dock själv för sina kostnader med anledning härav. Ogillas an­språket, är han icke skyldig all ersätta staten för dess kostnader. Om rättens domförhel gäller vad i 6 § nämnda lag är föreskrivet om ärende som skall prövas enligt föräldrabalken.

5  § Överförmyndaren tillser att gode män för vilka denna lag giiller får kännedom om vad de har all iakttaga enligt lagen. Fullgör god man ej vad som åligger honom enligt I 5, skall överförmyndaren anmiila försummelsen hos rällen. Rätlen kan genom vite tillhålla den gode mannen att fullgöra sitt åliggande. Innan överförmyndaren gör anmiilan som nyss nämnts, skall han erinra gode mannen om hans skyldighet, om det lämpligen kan ske.


 


LU 1974:38                                                                           35

Denna lag träder i kraft den I januari 1975. Har god man som avses i I S före niinuula d;ig inbetalui förvallade model lill Maiskoiuorci eller kammar­kollegiet för avveckling av godmanskapet. till;iMip;is denna lag i fräga om ärendets vidare behandling. Prövning enligt 3 § skall dock ej äga rum i andra fall än när någon har anmält anspråk inom den i 2 § angivna tiden.


 


LU 1974:38                                                                           36

5  Förslag (ilj

Lag om iiiulriiig i lagen (1924:322) om vård av omyndigs

värdehandlingar

Härigenom förordnas all I, 3,8, 13 och 15 §§ lagen(1924:322)om vård av
omyndigs värdehandlingar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                  Föreslagen lydelse

1§'

Hava för omyndigs räkning vär- Hava för omyndigs räkning vär­
dehandlingar blivit hos riksbanken
dehandlingar blivit hos riksbanken
eller annan bank i öppet förvar ned-
eller annan bank i öppet förvar ned­
satta efter vad i lagen om förmyn-
salta efler vad i föräldrabalken är
derskap är stadgal, svare banken för
sladgal. svare banken för de sålun-
de sålunda nedsatta viirdehandling-
da nedsatt/i viirdehandlingarnas för­
arnas förvaring och förvaltning i en-
varing och förvaltning i enlighet
lighei med vad här nedan i 2 - 7 §§
med vad här nedan i 2 - 7 S S stadgas,
stadgas. Ej må i vidare mån iin där
Ej må i vidare mån än där siigs avtal
sägs avtal Iräffas om befrielse från
träffas om befrielse från de förplik-
de förpliktelser, som enligt nämnda
telser, som enligt nänmda lagrum
lagrum åvila banken; har så skell.
åvila banken; har så skell, vare av­
vare avtalet ulan verkan.
                      talet ulan verkan.

Finnas eljest i öppet förvar hos  Finnas eljest i öppet förvar hos

bank omyndigs värdehandlingar, å bank omyndigs värdehandlingar, å

vilka skall tillämpas vad i lagen om vilka skall tilliimpas vad i föräldra-

fönnyndersknp  är   stadgat   bctriif- balken iir stadgat betriiffande ned-

fande    nedsatta    värdehandlingar, satta   värdehandlingar,  äge   vad   i

äge vad i första stycket sägs mot- första   slyckel   sägs   motsvarande

svarande tilliirnpning.                                tillämpning,

3§-

Kapilalbelopp, som av banken Kapitalbelopp, som av banken
uppbäres å omyndigs värdehand-
uppbäres å omyndigs värdehand­
ling, skall i den omyndiges nanm
ling. skall i den omyndiges namn
insiiltas å sådan bankräkning, att
insiittas å sådan bankräkning, att
medlen kunna ulan föregående upp-
medlen kunna utim föregående upp­
sägning ullagas, eller a annan
    sägning utlagas, eller å annan
bankräkning, som förmyndaren
  bankräkning, som förmyndaren
bcstiimmer. Insättning ma ej utan
bestämmer. Insättning mi\ ej utan
överförmyndarens medgivande ske
överförmyndarens medgivande ske
å räkning, från vilken uttag må göras
å riikning. friln vilken ult;ig niä ciiras
utan hans tillstånd. Ränta och annan
ulan hans lilKiånd. Ränta och annan
avkastning, som uppbäras av
  avkasining, som uppbäras av ban-
banken, skola, såvitt ej annan be-
ken,   skola,   såvitt   ej   annan   be-

Senaste lydelse 1940:451. Senaste lydelse 1940:451.


 


LU 1974:38


37


 


Nuvarande lydelse

slänimelse giviis av förmyndaren, i enahanda ordning insiiltas å bank­räkning, dock all därvid må göras förbehåll, varom i 8 kap. 9 § andra Slyckel tagen om förmynderskap sägs.


Föreslagen lydelse

stämmcise givits av förmyndaren, i enahanda ordning insättas a bank­räkning, dock all därvid må göras förbehåll, varom i y.5kap. 9 S andra stycket föräldrabalken siigs.


8§'


Föl- den vård av omyndigs värde­handlingar, som enligt denna lag åligger banken, må banken betinga sig en ärlig avgift, icke överstigande i fråga om inhemska värdehand­lingar två kronor och utländska vär­dehandlingar en krona för varje på­börjat tusental kronor av handling­arnas värde. Hava underåriga sys­kon gemensam förmyndare, skola syskonens värdehandlingar sam­manräknas. Närmare bestämmelser om avgiftens beräkning må, såvitt angår andra banker än riksbanken, meddelas av Konungen.


För den vård av omyndigs värde­handlingar, som enligt denna lag åligger banken, må banken betinga sig en årlig avgift, icke överstigande i fråga om inhemska värdehandling­ar tre kronor och utländska värde­handlingar två trono/-för var ie oå-börjal tusental kronor av handling­arnas värde. Hava underåriga sys­kon gemensam förmyndare, skola syskonens värdehandlingar sam­manräknas.


Den avgift, varom i första slyckel sägs, innefattar ej ersättning för bankens särskilda utgifter till följd av uppdraget, ej heller för ålgärd, som banken efter särskilt avtal vidtagit.


För fordran å avgift eller ersätt­ning, varom / första siycket sägs. äge banken iimchålla \ ad av de ned­satta handlingarna i värde svarar mol forilringcn. Banken iigc ock för. sådan fordran uttaga betalning av medel, som för den omyndiges räk­ning uppburits av banken.


För fordran å avgift eller ersätt­ning, varom ovan sägs, äge banken innehålla vad av, de nedsatta hand­lingarna i värde svarar mot fordring­en. Banken äge ock för sådan ford­ran uttaga betalning av medel, som för den omyndiges räkning uppbu­rits av banken.


Innestå hos bank omyndigs medel, som ej må uttagas utan överförmynda­rens tillstånd, skall vad i 9, 11 och 12 §S stadgas angående ansökan om lillslånd till uttagande av nedsatt värdehandling och om s.-hdan ansökans prövning, så ock om förmyndarens skyldighet ;itl ingiva redogörelse för vidtagna åtgärilcr eller anniiilan. att tillsiändei icke blivit använt, i lilliimpli-ga delar giilla rör;mdc ansökan om tillstånd att utlaga medel, om s:~idan ansök:ins prövning och om skyldighot för förmyndaren att ingiva redogörel­se f()r modlons anv.-indniiig eller anmiil.in, att tillstiMidct icke blivit anviint. Då fråga är (iin tillagning av medol tili bostridimde av utgifter för don omyndiges underhäll eller for viirdcn av hans egendom, må lillsiåndct givas

Senaste lydelse 1%.1:I5:?. Senaste lydelse 1940:451.


 


LU 1974:38                                                                             38

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

lills vidare och avse visst sammanlagt belopp under kalenderår, Tillståndcl må ock avse, att medel, som innestå eller insättas å viss riikiiing, tills vidare må lyftas utan siirskilt medgivande av överförmyndaren, I annat fall gälle ej överförmyndarens tillstånd för längre lid iin tre veckor från del lillslåndel meddelades.

Kunna insatta medel ej ulan föregående uppsiigning uttagas, skall till­stånd till medlens utlagning medföra rätt till uppsiigning. och ägo förmynda­ren, sedan uppsiigning skett, ulan nytt tillstånd lyfta medlen. I sådant fall skall tiden för redogörelsens avgivande räknas från det dessa blivit för lyfining tillgängliga.

Skola medlen enligt tillsiändei an- Skola medlen enligi tillståndet an­
vändas föl inköp av värdehandling
viindas för inköp av värdehandling
eller utlånas, må, där överförmyn-
eller utlånas, må, där överförmyn­
daren ej annorlunda förordnar,
dåren ej annorlunda förordnar,
medlen utlänmas allenast inol det
medlen uilämnas allenast mot del
alt banken mottager värdehandling-
all banken mollagor värdehandling­
en eller fordringsboviset i öppet för- , en eller fordringsboviset i öppel
var eller erhåller bevis, att nedsatt-
förvar eller erhåller bevis, all ned-
ning därav ägl rum hos annan bank
sättning därav ägt rum hos annan
eller att inskrivning, som avses i 8
bank eller all inskrivning, som av-
kap, 8 § andra och ircdje slyckena
ses i 15 kap, 8 § andra och iredje
lagen om förmynderskap, skett mod
styckena föräldrabalken. sketl med
förbehåll, som där siigs. Skola mod-
förbehåll, som där sägs. Skola med­
len enligt tillsiändei användas lill
len enligt tillsiändei anviindas lill
köp av fast egendom eller tomträtt.
köp av fast egendom eller tomiriilt,
skäll, där överföiniyndarcn ej an-
skall, där överförmyndaren ej an­
norlunda förordnar, utbetalning av
norlunda förordnar, utbetalning av
banken verkställas direkt till sälja-
banken verkställas direkt lill sälja­
ren. I övrigt ;ige överförmyndaren
ren. I övrigt äge överförinyndaren
vid tillstånd till ultagning av model
vid tillstånd lill uliagning av medel
foga de villkor, som i varje fall fin-
foga de villkor, som i varje fall fin­
nas erforderliga, åliggande del ban-
nas erforderliga, åliggande del ban­
ken att noggrant iakttaga dessa
ken att noggrant iakttaga dessa
villkor.
                                                                               villkor.

Skola modol allenast överföras lill ann.in bank, äligge den bank, där medlen innestå, att inslitta dom hos den andra banken och alt ofördröjligen underriitla överförmyndaren därom. Vid insättningen mä ej fogas förbehåll om rätt för förmyndaren all uuag;i medlen ulan överförmyndarens tillstånd.

15 §

Vad i donna lag siadgas skall jiga Vad i denna lag siadgas skall äga

motsvarande tilliimpiiing i fräga om moisvarande lillämpning i fräga om

vård    av    viirdchandlingar,    som värd av värdehandlingar, som lill-

lillhöra den. för vilken gcxl nian för- höra   den,    för    vilken   god    man

ordnats efter vad i //kap. 3 eller 4 S förordnals efter vad i /Skåp. 3 eller

   Senaste lydelse 1940:451.


 


LU 1974:38                                                                           39

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

av lagen om förmynderskap s{adg,'ds,           4 § föräldrabalken stadgas, sä ock i
så ock i fiåga om medel, som för
          fräga om medel, som för hans räk-
hans räkning innestå hos bank och
     ning iniiostä hos bank och ej mä
ej må uttagas utan överförmynda-
      utlagas ulan överförmyndarens till­
rens lillslånd,
                              slånd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. Äldre avgiftsbeslämmelser i 8 § gäller dock fortfarande i fråga om sådan värd av omyndigs värdehandling­ar som har ägl rum före ikrafllrädandel.


 


LU 1974:38                                                                             40

6    Förslag till

Lag om iindring i lafen (1954:579) om n\ kterhetsvård

Härigenom förordnas all 67 § lagen (1954:579) om ny kterhetsvård skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

67 §
Finner nyklorhetsniimnd, att nä-
    Finner nykterhclsniimnd, all nå-

gon, som är hemfallon ät alkohol- gon, som är hemfallen ät alkohol­missbruk, hör förklaras omyndigol- missbruk, bör förklaras omyiidigel-ler all förmyndare i hans sliillc ollcr ler alt god man bör förordnas för jämte honom bör föl ordnas för hans honom eller att förmynd;irc i hans myndling, har niimndon att göra an- slälle eller jiimte honom bör förord-mälan härom hos överförmyndaren.     nas för hans myndling. h;ir nämnden

alt göra aimniilan härom tiil överför­myndaren.

Anmälan till överförmyndaren skall också göras, om nämnden finner att någon icke längre bör vara omyndigförklarad.

Denna lag träder i krafl den I ja.miari 1975.

7     Förslag till

Lag om iindring i lagen (1956:2) om socialhjälp

Härigenom förordnas all 63 § lagen (1956:2) om socialhjälp skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

63 §

Finner socialnämnd att hjälptaga-  Finner socialn.nmnd au hjiilptaga-

re bör förklaras omyndig, har nämn- re bör förklaras omyndig eller ati
den ati göra anmiilan hiirot/i hos god man hör förordnas fiir honom.
överförmyntlaron.
                        har nämnden att göra anmälan hiir-

om hos övorfiirmyndaron.

Anniälnn lill överförmyndaren skall också göras, om nämnden fin­ner att någon icke längre bör vara omyndigförklarad.

Denna lag träder i kraft don I januari 1975.


 


LU 1974:38                                                             41

Motionsyrkanden

Ulskoilel har i samband med propositionen behandlat följande motioner:

I. de med anledning av propositionen väckta motionerna: Ä. 1974:1946 av herr Mallsson i Lane-Herreslad (c), vari hemslälls all riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj:ts proposition 1974:142 beslutar

1. alt i föräldrabalken 11:5 införes etl tillägg av innebörd all lill förmyndare
ej må ulses någon som har all på grund av tjänst eller avtal ta befattning
med den omyndiges angelägenheter,

2.   alt förmyndares och god mans tjänster skall belalas med allmänna medel då del gäller personlig vård och intressebevakning,

3.   att förmyndare skall åläggas all lill överförmyndare redogöra för sina insaiser belräffande den personliga omvårdnaden och intressebevakning, saml

4.   all kommunerna ålägges au i samtliga kommuner ulse förmyndar-nämnd.

B. 1974:1947 av herrar Norrby (c) och Börjesson i Falköping (c), vari hem­
slälls

1,   all riksdagen beslutar all beslämmelsen om rällen all indela en kom­mun i flera överförmyndardislriki bibehålies,

2,   alt riksdagen hos Kungl, Maj:l begär all förslagen till ändring i för­äldrabalken (prop, 1974:142) träder i krafl 1 januari 1976,

3,   att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att förslag förelägges riks­dagen om införande av statligt ansvar för ekonomiska föriustersom omyndig åsamkas genom förmyndares förskingring eller oaktsamhel, saml

4,   att riksdagen hos Kungl. VIaj:l begär förslag till övergångsbestämmelser vad beiräffar arvodering av avgående överförmyndare under del sista året enligt nuvarande bestämmelser.

C. 1974:1948 av fru Fraenkel (fp) och herr Henmark (fp), vari hemslälls
alt riksdagen vid behandlingen av Kungl, Maj:ls proposition 1974:142 be-
slular

1,   ge Kungl, Maj:t lill känna vad som i molionen anförts om grunderna för förordnande av god man,

2,   om sådan lydelse av FB 12 kap, 1 § all förmynderskap för underårig skall inskrivas då den underårige annorledes än genom upptagande av lån har förvärvat egendom, som skall slå under förmyndarens förvallning och som till sill värde överstiger ett belopp moisvarande gällande basbelopp enligt lagen om allmän försäkring,

 

3.   om sådan lydelse av FB 15 kap. 12 § all inbetalning hos bank skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, som gällt vid årets början,

4.   all de föreslagna lagändringarna skall iräda i krafl den 1 januari 1976.


 


LU 1974:38                                                             42

D,  1974:1949 av fru Krislensson m, fl, (m), vari hemslälls alt riksdagen

1,   avslår förslagel om all 2.-4. i 10 kap, 1 § föräldrabalken skall ulgå,

2,   avslår förslaget om ändring i 11 kap, 5 § föräldrabalken,

3,   beslutar all i 13 kap, 1 S förslagel till lag om ändring i föräldrabalken förmyndarens skyldighel all förvalla myndlingens förmögenhet och före­träda honom i angelägenheier som rör denna nämns före skyldighelen all sörja för myndlingens person,

4,   beslutar all i 19 kap, 8 § föräldrabalken införs en beslämmelse om all överförmyndare och ersällare för denne skall vara väl förfaren i de prak­tiska, ekonomiska och juridiska frågor som är av belydelse för tjänsten,

5,   avslår förslaget att slopa beslämmelsen i 19 kap, 8§ föräldrabalken om all överförmyndare skall vara svensk medborgare,

6,   ge Kungl, Maj:t lill känna vad i molionen anförts om kommunernas kostnader för förmyndarvården,

7,   beslutar alt de i propositionen föreslagna lagändringarna träder i krafl den 1 januari 1976,

II, de vid början av 1974 års riksdag väckta fristående motionerna:

A, 1974:20 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Norrby (c), vari hem­
ställs alt riksdagen beslutar all ersättning lill överförmyndare och förmyndare
skall utgå av allmänna medel då den omyndiges tillgångar är ringa.

B, 1974:651 av herr Josefson m, fl, (c), vari föreslås all riksdagen hem­
släller hos Kungl, Maj:t all förslag till reviderad förmynderskapslagstiftning
framläggs snarast möjligt för riksdagen,

C, 1974:974 av fru Dahl m, fl. (s), vari hemställs all riksdagen som sin
mening ullalar all, vid den översyn av förmynderskapslagstiftningen som
riksdagen förutsatt skall genomföras skyndsamt, kravel på en i princip lika
behandling av alla legala förmyndare tillgodoses saml alt en koncentration
av kontrollen sker till komplicerade fall och stora förmögenheler.

Utskottet

Inledning

Den forsla moderna lagstiftningen på förmynderskapsrällens område var 1924 års lag om förmynderskap. Denna lag sammanfördes år 1949 med lagarna om föräldrar och barn lill en särskild ba\k,,föräldrabalken (FB). Vid balkens sammansällande, som lill väsentlig del var av formell och sys­tematisk karaklär, infördes reglerna om förmynderskap i 9-20 kap. Den enda vikliga materiella ändringen, sorn därvid gjordes i förmynderskaps-reglerna, avsåg besiämmelserna om förmynderskapei för barn i äktenskap. Därefter har beiydelsefulla ändringar gjorls genom au myndighetsåldern sänkts i ivå omgångar, nämligen den I juli 1969 från 21 lill 20 år och den 1 juli 1974 från 20 lill 18 år.


 


LU 1974:38                                                             43

Även om vissa ändringar sålunda gjorls i förmynderskapsbeslämmelserna bygger de i huvudsak på förhållanden och värderingar, som var rådande för mer än 50 år sedan. Till följd av den ekonomiska och sociala ulvecklingen har en översyn av förmynderskapslagstiftningen anselis påkallad i skilda hänseenden. Della gäller främsl frågor om omyndigheisförklaring och för­farandei i mål om sådan förklaring saml förmynderskapsförvallningen och konlrollen över denna.

Sedan gång efter annan i motioner i riksdagen begärts förslag till ändringar och förenklingar i gällande ordning tillsalles år 1964 en särskild ulredning, förmynderskapsuiredningen, för en samlad översyn av förmynderskapslag­stiftningen. Förmynderskapsulredningen avgav, efter all ha överlämnal del-beiänkanden om bl. a, myndighetsåldern, den 19 augusti 1970 belänkandel (SOU 1970:67) Förmynderskap med förslag lill ändringar i FB m. fl. för­fatlningar, Belänkandel remissbehandlades samma höst och mollogs i det stora hela positivt av remissinstanserna. Därefter har emellertid frågan om en ny förmynderskapslagstiftning vilal fram lill år 1974 i avvaklan på Kungl. Maj:ls prövning. Framför alll torde del ha varil utredningens förslag om förslalligande av överförmyndarinsiilulionen som har krävt ingående över­väganden.

Dröjsmålet med au avlämna proposition med förslag till ny lagstiftning på området har föranlett motioner i riksdagen åren 1972, 1973 och 1974. Föregående år underströk lagulskollel i sill av riksdagen godkända betän­kande LU 1973:6 all del var angeläget all förslag lill ny förmynderskaps­lagstiftning snarast förelades riksdagen, och utskottet förulsatle också alt så skulle komma att ske,

Förmynderskapsutredningens förslag har under våren 1974 överarbelals inom jusiitiedeparlemeniei och i en depariemenispromemoria(Ds Ju 1974:7) Förmynderskap har förslag lagts fram till ändringar i förmynderskapslag­stiftningen m, m. Promemorian har remissbehandlats och har därvid fåll ell övervägande gynnsamt mottagande. Föreliggande proposition bygger i alll väsentligt pä promemorieförslagei.

Genom propositionens förslag till ändringar i FB har önskemålen i de vid riksdagens början väckta motionerna 1974:20, 1974:651 och 1974:974 blivil tillgodosedda. Motionerna bör därför inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

Ulskoilel kommer i del följande efter en redogörelse för propositionens huvudsakliga innehåll alt behandla propositionen i de delar som berörs av motionsyrkanden och i övrigl i den mån ulskoilel funnil anledning au närmare kommentera de föreslagna lagändringarna. Ulskotiel kommer där­vid alt föreslå bl. a, vissa förtydligande tillägg lill de kommunalrälisliga besiämmelserna i 19 kap, FB,


 


LU 1974:38                                                             44

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås au grunderna för omyndighetsförklaring begrän­sas. En person skall enligt förslaget kunna förklaras omyndig endast om han på grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag är ur slånd au vårda sig eller sin egendom och del inle är lillräckligl all god man förordnas för honom eller all han på annal mindre ingripande säll lår bisiånd i vården av sina angelägenheier, Samiidigl föreslås ökade möjligheier alt förordna god man för den som behöver bisiånd i ekonomiska eller rällsliga angelägenheier eller i vården om sin person.

De processuella reglerna om omyndighetsförklaring och hävande av omyndighetsförklaring föreslås bli ändrade så alt den enskildes räiissäkerhel slärks och man får bällre garantier för all en omyndighetsförklaring blir hävd när skäl för omyndighei inle längre föreligger.

När det gäller förmyndarnas uppgifter belönas alt förmyndaren inte bara skall syssla med ekonomisk förvallning ulan också sörja för den omyndiges person. Reglerna om placering av den omyndiges medel föreslås bli ändrade så au förmyndarna får slörre möjlighel all placera medlen i värdesäkra till­gångar. Vidare föreslås vissa lättnader i förmyndarnas redovisningsskyldig-hel,

Förmynderskap skall enligi propositionen alltjämt stå under kontroll av överförmyndaren och rällen. Del betonas all lillsynsorganen skall inrikta sin kontroll på sådana förmynderskap där en kontroll är särskill påkallad med hänsyn till den omyndiges egendomsförhållanden. Vissa ändringar fö­reslås därför i reglerna om inskrivning av förmynderskap. Ändringarna in­nebär bl, a. all förmynderskap för underårig med legal förmyndare skall inskrivas endasl om den underårige förvärvar egendom av viss angiven omfallning, Rällen fkr också möjlighet all beslula all inskrivning skall upp­höra.

Överförmyndaren föreslås fa vidgade uppgifter. Prövning av lillslånd lill alla förvaliningsålgärder läggs sålunda i sin helhel på överförmyndaren. Han skall också, som framgår av del följande, beslämma förmyndares arvode.

Del nuvarande syslemei med kommunalvalda överförmyndare behålls. Kommunerna får dock möjlighet all i slällel för överförmyndare ulse över-förmyndarnämnder. Reglerna om ersälining lill överförmyndare ändras så all verksamheien inle längre skall bekoslas genom avgifter från de omyndiga ulan i slällel belalas av kommunerna.

Även de nuvarande besiämmelserna om ersälining lill förmyndare ändras. Del slås fasl all förmyndaren har räll lill arvode inle bara för den ekonomiska förvallningen ulan också för vården av den omyndiges person, Ärvodel skall i varje särskill fall beslämmas av överförmyndaren med ledning av grunder som fasiställs av kommunen. Ärvodel skall ulges av den omyndige i den mån hans beräknade årsinkomst överstiger ivå basbelopp eller, om


 


LU 1974:38                                                             45

ej särskilda omsländigheier föranleder annat, han har tillgångar till ell värde överstigande fyra basbelopp, I annal fall skall förmyndararvodel belalas av kommunen.

God man föreslås bli berättigad lill arvode med belopp som överförmyn­daren beslämmer. Överförmyndaren skall också avgöra i vad mån arvodel skall ulges av den för vilken den gode mannen har förordnals eller av kommunen.

Rättens kontroll av överförmyndarna skall i fortsäuningen utövas i hu­vudsak genom inspektion. Skyldigheten för överförmyndarna att ge in års-redogörelse lill rätlen slopas.

Propositionen innehåller slulligen förslag till ändringar i ärvdabalken som syftar lill en förstärki kontroll över boulredningsmans förvallning. Del fö­reslås också en särskild lag om avveckling av äldre godmanskap.

Huvuddelen av de nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den I januari 1975, Reglerna om den nya överförmyndarorganisalionen skall dock träda i kraft försl den 1 januari 1976.

Grunderna for omyndighetsförklaring och förordnande av god man

I fråga om grunderna,for omyndigheisförklaring intar FB den ståndpunk­ten att i lag skall uttömmande anges de orsaker som anses föranleda sådan oförmåga hos en person all vårda sina angelägenheter all rällen kan moi hans vilja förklara honom omyndig. Enligt 10 kap. 1 § första-lredje punk­terna FB kan omyndigheisförklaring sålunda ske oberoende av vederbö-randes samtycke om han (1) på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamhelen är ur slånd alt vårda sig eller sin egendom, (2) om han genom slöseri eller annan grov van vård av sin egendom eller på annal sätt genom otillbörligt förfarande med avseende på egendomen äventyrar sin eller sin familjs välfärd, eller (3) om han är hemfallen åt miss­bruk av rusgivande medel och till följd härav inle kan vårda sig eller sin egendom. Dessulom kan en person omyndigförklaras enligi fjärde punkien i samma paragraf om han själv begär del eller samtycker till det och han på grund av sjukdom, försvagat hälsotillstånd, lyte, oerfarenhel eller av annan orsak behöver annans bisiånd i vården av sina angelägenheter. Omyn­dighetsförklaring skall hävas av domstolen om den omyndige tinnes vara i slånd alt själv ta vård om sina angelägenheter.

För den som på grund av sjukdom inle själv kan vårda sin egendom finns redan i dag vissa möjligheter att i stället för alt förklara vederbörande omyndig förordna god man enligt 18 kap. 3 §. En förulsällning är emellertid all sjukdomen är av övergående natur. Vidare gäller som villkor alt den sjuke har samlyckl lill åtgärden, om inte sjukdomen medför hinder för inhämtande av samtycke.

Propositionen ansluter sig lill gällande rätts slåndpunkl all i FB skall uiiömmande anges de grunder enligt vilka en person kan omyndigförklaras.


 


LU 1974:38                                                             46

I propositionen förslås emellertid väsentliga inskränkningar i de gällande omyndighetsgrunderna jämsides med en vidgning av möjligheterna alt för­ordna god man. Äv omyndigheisgrunderna föreslås samtliga upphävda ulom de som inryms i den ovannämnda första punkten i 10 kap. 1 §. Beträffande denna punkt föreslås den inskränkningen alt omyndighetsförklaring inle får ske om den enskilde kan få erforderligt bistånd i vården av sina an­gelägenheter genom all god man förordnas för honom eller på annal mindre ingripande säll, Härulöver föreslås en modernisering av terminologin.

I vad gäller bestämmelserna i 18 kap. 3 §FB om förordnande av god man föreslås alt god man inle bara som hiilills skall kunna förordnas vid över­gående sjukdom ulan också då någon på grund av varaktig sjukdom, häm­mad förslåndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande är ur stånd alt bevaka sin räu eller förvalla sin egendom. Vidare skall god man enligt förslagel kunna förordnas för att sörja för någons person, I likhet med vad som är fallei enligi gällande rätt fordras enligt förslagel i princip alt den för vilken gode mannen skall ulses har samlyckl lill förordnandet, Kravel på samtycke skall dock kunna efterges om hans tillstånd medför hinder mol inhämtande av samtycke eller eljesl särskilda skäl föreligger.

I molionen 1974:1949 (yrkandet 1) hemslälls att riksdagen avslår förslagel att upphäva andra-fjärde punkterna i 10 kap. 1 § FB. Motionärerna anser alt den allvariigasie brislen med propositionens förslag är all hänsyn tagits endasl till den ena sidan av problemet med omyndighetsförklaring, nämligen all en människas rådighet ej onödigtvis skall inskränkas. Den andra sidan, all en person i vissa siiuationer kan behöva ett rimligl rättsskydd genom samhällets försorg, anser motionärerna ej ha beaktats i erfordertig utsträck­ning. Motionärerna framhåller att då andra och iredje punkterna har till-lämpats har hjälp- och skyddsbehovet alllid varil klart ullalai. Motionärerna hävdar vidare all beiänklighelerna mol en omyndighetsförklaring torde vara än mindre då någon med slöd av Ijärde punkten själv begär all bli omyn­digförklarad, eftersom han då inser följderna därav,

Ulskollet vill för sin del lill en början erinra om au omyndighetsförklaring har tillkommil för att skydda den omyndiges tillgångar för hans egna dis­positioner. Såsom framhålls i propositionen innebär emellertid en omyn­digheisförklaring ell allvartigl ingrepp i en persons liv. Omyndighetsförkla­ringen har nämligen viiiomfallande verkningar även på områden som ligger uianför den ekonomiska rörelsefriheten. Bl, a, är den omyndige uieslulen från rösiräil. Han är även förbjuden att utöva vissa yrken eller inneha vissa förtroendeuppdrag. Han kan vidare som regel inie gifta sig, adoplera eller adopteras ulan förmyndarens samtycke. Härtill kommer svårigheten all en­ligt gällande rätl få en omyndigförklaring hävd ulan slörre omgång.

Med hänsyn lill omyndigheisförklaringens viilgående verkningar är det enligt uiskoilets uppföitning angeläget all den kommer lill användning en­dast där det föreligger ett verkligt behov av ett omfattande rättsligt skydd. Uppenbart är emellertid au del f. n, förekommer fall av omyndigheisför-


 


LU 1974:38                                                             47

klaringar, där det hade varit tillfyllest med etl godmansförordnande, om lagen hade medgett delta, Etl klart belägg för att den nuvarande ordningen inle är lillfredsslällande ulgör också handikapporganisationernas vid upp­repade tillfällen framförda önskemål om en begränsning av insiilulel omyn­dighetsförklaring och en utökning av inöjligheterna att på andra sätt bistå den handikappade, när det gäller rättsliga och ekonomiska dispositioner.

Mot bakgrund av det anförda ansluter sig ulskoilel lill grundtanken i propositionen all omyndighetsförklaring bör tillgripas endasl när annan mindre ingripande ålgärd inte är tillfyllest för ell tillfredsställande omhän-derhavande av den enskildes angelägenheter. Den i sådant syfte föreslagna ändringen i 10 kap, 1 § första punkien i förening med de föreslagna vidgade möjligheterna i 18 kap, 3 §atl förordna god man bör enligt ulskoltels mening kunna få lill följd all anlalel omyndighelsförklaringar kommer all nedbringas väseniligl. Genom den föreslagna ordningen har således ell angeläget re­formkrav blivil tillgodosell. På grund av del anförda tillstyrker ulskollet propositionen i denna del.

Vad därefter angår frågan huruvida det, såsom motionärerna påslår, finns någol behov av all lill den enskildes skydd behålla omyndigheisgrunderna i 10 kap, 1 § andra-fjärde punkterna, konslalerar ulskoilel lill en början att åtminstone andra punkten ter sig föråldrad, Äli tillgripa omyndigheis­förklaring endasl av den anledningen ati en person är slösaktig synes vara en alltför långlgående ålgärd, I regel lorde del i sådana fall vara hell tillfyllest med förordnande av god man, Äv uppgiftersom Stockholms tingsräll lämnat i sill remissyttrande framgår vidare alt i de av tingsrällen under åren 1969-1973 meddelade 1 019 domarna på omyndigheisförklaring iredje punk­ten åberopades i endast fyra fall och andra punkien inle i någol fall, Omyn­digheisgrunderna i andra och tredje punkterna har således i dag redan i stort sell upphört att tillämpas. Orsaken till att tredje punkten så sällan tillämpas torde sannolikl vara bevissvårigheter och det förhållandet alt den som missbrukar alkohol och narkotika numera har möjligheter all få hjälp och vård på annal säll. Utskottet vill vidare erinra om all de sjukdomstillstånd som kan uppkomma vid allvarligt missbruk av framförallt narkotika i vissa fall kan hänföras under begreppet psykisk sjukdom. Det är sålunda inle ovanligt alt en narkoman, som har begått brott, av rätten övertämnas till sluten psykiatrisk vård, I dessa fall kan därför 10 kap. 1 § första punkten bli tillämplig. På grund av del anförda kan utskottet inte finna alt del skulle föreligga behov av all behålla omyndigheisgrunderna i 10 kap. 1 § andra och iredje punkterna. Ulskollet vill emellertid med anledning av vad so­cialstyrelsen anfört understryka all slopandet av iredje punkten i 10 kap, 1 § självfallel inte får leda lill alt en applicering av begreppet psykisk ab-normilel av annal slag tillgrips i inte avsedd utsträckning för all möjliggöra omyndighetsförklaring,

Belräffande slulligen de grunder för omyndighelsförklanng, som är upp-tagna i 10 kap, 1 § Ijärde punkien, har de kommil lill användning i något


 


LU 1974:38                                                             48

slörre omfattning än omyndigheisgrunderna i andra och iredje punkterna, I de av Slockholms tingsräll enligi ovan meddelade domarna åberopades fjärde punkien i 73 fall, dvs. i ca sju procent av domarna. Genom alt möj­ligheterna all förordna god man vidgas till att även avse fall av varaktig sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagal hälsotillstånd eller lik­nande lorde emellertid omyndighetsförklaring i de flesta av de fall som nu ryms under Ijärde punkten kunna ersättas av godmansförordnande. Del är endasl när del gäller del nuvarande krileriel oerfarenhet, som omyn­digheisförklaring i fortsättningen inle kan utbytas mot sådani förordnande. För den som på grund av oerfarenhel har behov av hjälp i rällsliga och ekonomiska angelägenheter står emellertid andra möjligheier lill buds, I propositionen hänvisas i sådant hänseende till samhällets riittshjälp och till det bisiånd med ekonomisk förvallning som lämnas av banker och liknande, Pä grund av del anförda anser ulskoilel alt motionärernas påslående, all ell slopande av andra-Qärde punkterna i 10 kap, 1 § skulle medföra en försämring i den enskildes rättsskydd, saknar grund, Ulskoilel avslyrker följaktligen bifall lill motionen 1974:1949 i förevarande del,

Ulskoilel övergår härefter lill all behandla vissa problem som har tagits upp av justitieombudsmannen (JO) i en skrivelse lill Kungl, Maj:t den 12 mars 1973 och som också berörs i molionen 1974:1948, nämligen de som uppslår när en person, som inle är omyndigförklarad, av domstol förklaras sakna processbehörighei och lill följd härav och på grund av all han saknat siälllbrelrädare får sin lalan avvisad, I skrivelsen anför JO bl, a, au det framslår som beiänkligl all del lagstiftningsvägen inte har sörjts för ell klargörande av under vilka förulsäliningar en myndig person skall kunna frånkännas processbehörighei. Än mer otillfredsställande måste del enligt JO:s mening anses vara au lagstiftningen inte heller har anvisal någon ord­ning enligt vilken en persons talan kan föras, då han funnits sakna behörighet all själv föra sin lalan,

I propositionen framhåller föredragande stalsrådel att även han anser att det självfallet skulle vara en fördel om man kunde ställa upp generella regler om när en person skall frånkännas processbehörighet och om del formella förfarandet i sådana fall. Enligt hans mening låter sig della dock inle göras. Propositionen innehåller därför inga förslag lill ändrade proces­suella regler i sådant hänseende.

Förevarande fråga är enligt utskottets mening av stor vikt från rätlssä-kerhetssynpunkt. Ätt beröva en person hans räll att föra talan inför domslol är en allvariig åtgärd och detla även om han på grund av ändringarna i 18 kap, 3 § kan få bisiånd av god man. Del kan å andra sidan innebära väl så stora ölägenheter om rällen tvingas på grund av exempelvis avsaknad av läkarin­tyg tillåta att lalan förs av en person som rätteligen inte borde ha processbehö­righei. Den senare riskerar genom sin process att själv ådra sig betungande rättegångskostnader. Vidare vållas motparten i rättegångar av det slag som här antytts i allmänhet betydande obehag och andra personliga olägenheter


 


LU 1974:38                                                             49

lika väl som avsevärda kostnader, eftersom han ofta inle kan fk ut ersättning förde rällegångskoslnadersom i domen tillerkänns honom. Problemet är så­som framhålls i remissvaren också av slor praktisk betydelse för domslolarna med hänsyn till all mål av förevarande arl vanligen är tidsödande och föranle­der ell i förhållande till målets vikt oproportionelll stort arbete. Samhället till­skyndas härigenom stora direkta och indirekta kostnader.

Med hänsyn till del anförda anser utskottet del beklagligt all del inte befunnits möjligt all i lag reglera förevarande fråga, delta särskill mol bak­grund av alt fall, där det är tveksamt huruvida part är processbehörig eller inte, uppenbariigen kommer alt bli vanligare i fortsältningen, eftersom möj­ligheterna till omyndighetsförklaring nu inskränks, 1 just denna typ av fall, där parten kan lida av en sjuklig kverulans, lorde det vara ulomordenlligt svårt att förmå honom att inge läkarintyg. Såsom föredragande stalsrådel anför kan del å andra sidan inle komma i fråga all tvångsvis föranstalta om läkarundersökning. Saknas läkarulredning lorde del, såsom framgår av rällsfallet NJÄ 1971 s, 519, endasl i undantagsfall, då omständigheterna är särskill ftagranla, bli möjligl all förklara part sakna processbehörighet. Nu angivna förhållanden kommer, såsom föredragande slalsrådel anför, all leda lill all personer många gånger måste tillåtas föra talan, trots all det finnsomsländigheter som tyder påatlde skulle frånkännas processbehörighei, om läkarutlåtande hade kunnat anskaffas. Med hänsyn lill de olägenheter som delta, enligt vad utskottet nyss anfört, kan innebära utgår ulskollet från all ulveckligen på området följs av Kungl. Maj:t och alt frågan blir föremål för ytteriigare överväganden i annal lämpligt sammanhang.

När det sedan gäller det av JO berörda problemet med ställföreträdare för den som frånkänns processbehörighet blir della löst genom förslagel om vidgade möjligheter all förordna god man. Äv slor betydelse är härvid möjlighelen all, om särskilda skäl föreligger, förordna god man för den som motsätter sig sådant förordnande. När del gäller part som frånkänns processbehörighei måsle man nämligen räkna med all han ofta inle kommer all samtycka lill all god man förordnas för honom,

I den allmänna motiveringen anför föredragande stalsrådel att genom de vidgade möjligheterna att förordna god man "torde de myndiga personer som frånkänns processbehörighet så gott som alltid kunna fä en ställfö­reträdare som kan föra deras talan". Det citerade uttalandet kritiseras i mo­lionen 1974:1948, Motionärerna anser att uttalandet ger intryck av alt det kan förekomma fall, där person frånkänns processbehörighet men likväl inle kan få legal ställföreträdare. Enligt motionärernas mening boren person i sådana fall alltid fk ställföreträdare som för hans talan. Motionärerna yrkar (yrkandel 1) all denna uppfattning ges Kungl, Maj:ttill känna,

Ulskoilel vill för sin del underslryka alt utskottet delar motionärernas uppfallning alt person, som frånkänns processbehörighei, alltid skall ha ställ­företrädare. De föreslagna nya grunderna för förordnande av god man in-

4 Riksdagen 1974. 8 saml. Nr 38


 


LU 1974:38                                                              50

nebär också, såviii ulskoilel kan bedöma, alt god man kan förordnas i förevarande fall. Endasl i del fallet all dei uppslår svårigheter au få fram en person, som är villig alt åta sig uppdragel som god man, synes den som frånkänns processbehörighet behöva riskera alt bli utan ställföreträdare, I praktiken torde detla emellertid enligt utskoiieis mening bli mindre vanligl. Vad ulskoilel nu anfört behöver för att bli tillämpligt inie ges Kungl, Maj:l särskill lill känna.

Förmyndare

Om underårigt barn saknar legal förmyndare skall rällen förordna en sär­skild förmyndare för barnet. För den som förklaras omyndig skall också en särskild förmyndare förordnas, Till förmyndare skall rällen enligt 11 kap. 5 § FB ulse en erfaren, rättrådig och i övrigl lämplig man eller kvinna. Helst skall del vara en person som är släkt med den omyndige eller som är besvågrad med honom eller annars står honom nära.

I propositionen föreslås att släktskapsbestämmelsen slopas. Vidare föreslås att i 20 kap. införs en ny paragraf, 24 a §, i vilken föreskrivs skyldighet för rätten att i ärende om förordnande av förmyndare bereda överförmyn­daren tillfälle all lämna förslag på person som är lämplig för uppdraget. Den nya beslämmelsen i 24a§ syftar till att möjliggöra för domslolarna att ulan alltför stor omgång få tag på lämpliga förmyndare.

Den föreslagna ändrade lydelsen av 11 kap. 5 § har föranlell två mo­tionsyrkanden. I molionen 1974:1949 hemslälls (yrkandel 2) all riksdagen avslår förslaget alt slopa släklskapsbeslämmelsen. En sådan lagändring skulle enligt motionärernas mening nämligen innebära risk för all förmynderskapei kommer all instilulionaliseras. I molionen 1974:1946 (yrkandel 1) hemslälls all riksdagen för sin del beslutar all i 11 kap. 5 § införa ell tillägg av innebörd all lill förmyndare ej får ulses någon soin har all på grund av ijänsl eller avtal ta befattning med den omyndiges angelägenheter. Motionären avser med yrkandel framför allt fosterförälder för den som placeras i enskilt hem, arbetsgivare samt Ijänsleman vid myndighei som har all handlägga ärenden rörande den omyndige. Gemensami för dessa personer är enligi motionären alt de kan komma all i någol avseende företräda eii inlresse som strider mol den omyndiges inlresse.

Vad först angår släktbestämmelsen vill ulskollet erinra om att del från handikapporganisationernas sida vid skilda tillfällen framföris önskemål om alt bestämmelsen skall upphävas. Enligt dessa organisationer händer del inle så sällan att på grund av nämnda beslämmelse till förmyndare ulses släkting som inte hyser någol slörre intresse för den omyndige, I såväl förmynderskapsutredningens betänkande som i deparlemenlspromemorian har också föreslagils alt bestämmelsen om föreirädesrätl för anhöriga skall upphävas. Vid remissbehandlingen har ändringsförslagen tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av samtliga remissinslanser.


 


LU 1974:38                                                             51

Ulskollet ansluter sig för sin del lill propositionens ståndpunkt alt fö-relrädesräilen för anhöriga bör utmönstras. Såsom föredragande slalsrådel anför lorde ett upphävande av beslämmelsen ge domslolarna bättre möj­ligheter all beakta den omyndiges inlressen vid utseendet av förmyndare. Det nu sagda innebär självfallel inle all domstolarna framdeles skall undvika att förordna släkting till förmyndare. Tvärtom torde, såsom påpekas i spe-cialmoliveringen (s. 170), en släkting eller liknande många gånger vara lämp­ligast som förmyndare, särskilt med hänsyn lill angelägenheten av all den omyndige får tillfredsställande personlig omvårdnad. Någon risk för all för­mynderskapet skulle komma all, såsom motionärerna befarar, instilulionali­seras anser utskottet mot bakgrund av del anförda inle föreligga. Ulskoilel avslyrker därför bifall lill molionen 1974:1949 såvill nu är i fråga.

Vad motionären anför i molionen 1974:1946 om all lill förmyndare inle bör ulses fostetföräldrar, arbetsgivare och vissa tjänstemän ansluter lill vad Riksförbundet för utvecklingsstörda barn ullalai vid remissbehandlingen av promemorian. Även ulskoilel finner det självfallet angelägel all lill för­myndare inte utses någon som har inlressen som strider mol myndlingens inlressen. Visserligen kan, om enstaka inlressekonflikler uppkommer mellan förmyndare och myndling, god man enligi 18 kap, 2 § FB förordnas för myndlingen. Om del emellertid redan vid tidpunkten för förordnandet av förmyndare kan förutses au konkurrerande inlressen kommer au uppslå mellan myndlingen och den föreslagna övervakaren, bör uppenbariigen annan förmyndare ulses. När del gäller utvecklingsstörd person som av landstingets omsorgssiyrelse placeras i enskilt hem kan del onekligen fö­religga risk för intressekollisioner mellan förmyndare och myndling, om till förmyndare ulses den hos vilken den uivecklingssiörde blivil placerad, Å andra sidan kan del finnas situationer där del torde vara lämpligasi all lill förmyndare ulse jusi vederbörandes fosterföräldrar, Ell förbud av del slag motionären förordat skulle därför kunna förhindra all myndlingen får lill förmyndare den som kan anses lämpligasi för uppdragel.

Liknande synpunkter gör sig än mer gällande i fråga om arbetsgivare. Ätl lill förmyndare förordna arbetsgivare torde i regel ej vara lämpligl, efter­som etl sådant förordnande lätt kan skapa ett beroendeförhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare av slag som ej bör förekomma. Även här kan del emellertid föreligga situationer där del undantagsvis torde vara lill fördel om arbetsgivaren kan ulses till förmyndare.

Vad slutligen angår ijänsleman vid myndighet som har alt handlägga ärenden rörande den omyndige vill ulskollet hänvisa till remissyttrandet av Sociala centralnämnden i Göteborg, vilken är den enda sociala nämnd som har beretls tillfälle att yttra sig över departementspromemorian. Nämn­den har i sill yltrande anfört all inom barnavårdens område har under årens lopp från domslolarnas sida ställts anspråk på att socialförvaltningen skulle komma med förslag på lämpliga personer som förmyndare. Svårighel har därvid enligt nämnden uppkommit all få tag på lämpliga personer, vilket


 


LU 1974:38                                                              52

hängt samman med alt socialassistenterna funnit det olämpligt alt åla sig dylikt förmynderskap, eftersom de därigenom ansett sig kunna komma i konflikt med sina ordinarie tjänsteåligganden. Nämnden har med hänsyn härtill framhållit att till förmyndare bör utses personer utanför socialarbe­tarnas krets. I Ulskollet har vidare upplysts all i de få fall i Göteborg där socialassislenl har förordnats till förmyndare har det hänt att konflikter uppstått mellan förmyndare och myndling, framför alll beroende på all myndlingen har belraklal förmyndarens anknytning lill socialförvaltningen med misstro,

Ulskoilel vill för sin del framhålla del angelägna i alt myndlingen har förtroende för sin förmyndare. Om lill förmyndare ulses person, som i sin tjänst har att handlägga ärenden rörande den omyndige, kan detta i vissa fall säkerligen leda till förtroendekonflikter mellan förmyndare och mynd­ling. Försiktighet bör därför iakttas när det gäller att till förmyndare ulse person som den omyndige kan komma alt uppleva slå i motsatsförhållande lill honom. Såsom framgår av det ovannämnda remissvaret brukar mot bakgrund av det anförda socialtjänsieman inte heller gärna åta sig förmyn-daruppdrag. Något förbud all göra della bör emellertid inle införas. En so­cialtjänsieman kan exempelvis redan ha goda kontakter med den omyndige, och denne kan själv önska att vederbörande förordnas till förmyndare.

Sammanfallningsvis anser ulskoilel sålunda all del inle i lagen bör införas någol förbud alt till förmyndare utse den som på grund av avlal eller tjänst har alt ta befattning med den omyndiges angelägenheter. Ett förordnande av förmyndare måsle emellertid i de fall som tas upp i molionen föregås av en noggrann lämplighetsprövning, varvid bör beaktas de synpunkter ul-skollel.ovan framfört. Ulskollet avstyrker på anförda skäl yrkandel 1 i mo­lionen 1974:1946.

I delta sammanhang vill utskottet någol beröra en fräga som har tilldragit sig intresse under remissbehandlingen av departementspromemorian. Från flera håll har riktats kritik mot all många förmynderskap samlas hos en och samma person. Enligt vad utskottet erfarit finns det fall, där förmyndare samtidigt innehar mer än 100 förmynderskap, Ätl personer tillåts åla sig förmynderskap i sådan utsträckning anser ulskollet helt förkastligt. En för­myndare, som har hand om etl stort antal förmynderskap, kan uppenbartigen inte ha någon möjlighet att ägna lid åt myndlingens personligaomvårdnad, något som är en av huvudpunkterna i reformen.

De nuvarande förhållandena när del gäller förmyndare är således i vissa hänseenden allt annal än lillfredsslällande. Det oaktat anser ulskollet i likhei med föredragande slalsrådel all man inle i lag kan ställa upp någon beslämd gräns för hur många förmynderskap en viss person skall kunna ha hand om. Med hänsyn lill all överförmyndaren enligi den föreslagna lagen 24 a § alllid skall beredas tillfälle all lämna förslag på person som är lämplig som förmyndare, lorde del emellertid i fortsältningen bli läitare lor domslolarna alt få tillgång lill kvalificerade förmyndare, som inte samtidigt innehar en


 


LU 1974:38                                                             53

mängd liknande uppdrag. Härtill kommer au anlalel omyndigförklarade framdeles kommer all minska. Enligt utskottels mening kan man därför förvänta att förevarande problem kommer all få mindre belydelse, Ulskollet vill emellertid kraftigt stryka under vad som i propositionen (s, 126) sägs om att del bör åligga domstolarna all förvissa sig om att den som utses lill förmyndare har erfordertig lid all ägna sig ål siu uppdrag.

Vad ulskoilel i della avsnitt uttalat om förordnande av förmyndare är i tillämpliga delar gällande även vid förordnande av god man, Ulskoilel har velal betona della med hänsyn lill au inslituiei omyndighetsförklaring i fortsättningen skall användas restriktivt och i åtskilliga fall ersällas av godmansförordnande.

I propositionen föreslås yilerligare alt den nuvarande skyldighelen enligt 11 kap, 8 § FB alt åta sig förmyndaruppdrag slopas. Förmyndare föreslås vidare alltid få rätt all bli entledigad på egen begäran. Förälder skall dock inle ha sådan räll, om särskilda skäl lalar mot entledigandet.

De föreslagna ändringarna föranleder ingen erinran eller särskilt uttalande från utskottets sida.

Inskrivning av förmynderskap

Enligt gällande räll skall förmyndareförvallning stå under kontroll från del allmännas sida. Förulsällning för all konlroll skall kunna utövas är alt förmynderskapei kommer lill konlrollmyndighelens kännedom, Della möjliggörs genom all förmynderskapei skrivs in hos förmynderskapsdom­stolen.

Bestämmelser om inskrivning av förmynderskap återfinns i 12 kap, 1 § FB. De bygger på grundsatsen all förmynderskap skall skrivas in försl när egendom kan förväntas tillfalla den omyndige. Inskrivning av förmynder­skap skall sålunda ske så snarl underårigs fader eller moder avlider eller om dessförinnan egendom som skall stå under förmyndares förvallning till­faller underårig eller någon rättens åtgärd skall vidtas i fråga som rör för­mynderskapet. Inskrivningen är obligalorisk och ej beroende av värdet av den egendom som eventuellt tillfaller den underårige. Förmynderskap för omyndigförklarad liksom alla godmanskap skall alltid inskrivas.

Gällande beslämmelser om inskrivning av förmynderskap har kritiserats i tre hänseenden. För del första blir inle alla de förmynderskap inskrivna och underkastade kontroll, som rätleligen borde bli del. Anledningen härtill är svårigheterna all få kännedom om när egendom tillfaller underårig, om della inle sker i samband med arvsfall.

För del andra medför inskrivningsreglerna att förmyndarkontroll sätts in i fall där sådan är obehövlig, exempelvis på grund av alt den egendom som tillfaller underårig vid ena förälderns död är obetydlig.

För det tredje kan. sedan ell förmynderskap väl har rälleligen skrivits in, beslul inle meddelas om att inskrivningen skall upphöra, Etl förmyn-


 


LU 1974:38                                                              54

derskap för underårig som en gång skrivits in förblir således inskrivet tills den underårige blir myndig,

I propositionen föreslås alt reglerna om inskrivning ändras så att inskriv­ning av förmynderskap för underårig skall ske endast om (1) särskild för­myndare förordnas för den underårige eller (2) han på annat sätt än genom upplagande av lån erhåller egendom som skall stå under förmyndarens för­vallning och som till sill värde överstiger ell belopp moisvarande två gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring eller (3) rätlen av annan sär­skild anledning finner all förmynderskapet bör skrivas in. Rätlen får också enligt proposilionsförslagel möjlighel all beslula all inskrivning skall upp­höra, om grund för inskrivning inte längre föreligger. När det gäller för­mynderskap för omyndigförklarade och godmanskap föreslås i propositionen alt inskrivning liksom f n, alllid skall ske.

Den föreslagna gränsen för inskrivning av underårigs förmynderskap kri­tiseras i motionen 1974:1948, Motionärerna anser alt gränsen är för högt satt. De yrkar därför (yrkandel 2) att gränsen skall sättas vid ett basbelopp.

Utskottet vill för sin del anmärka alt genom förslaget om en beloppgräns som utgångspunkt för inskrivning av förmynderskap tillgodoses kravel på att förmynderskap, där förmyndaren förvallar endasl obelydliga medel för den underåriges räkning, skall undantas från samhällets kontroll. Härigenom uppnås också den fördelen all överförmyndaren får eil belydligi mindre anlal förmynderskap au granska. Han får således på ell hell annal sätt än lidigare möjlighet att, såsom yrkas i motionen 1974:974, kon­centrera kontrollen lill fall där en kontroll verkligen behövs, Äll belopps­gränsen anknyls lill basbeloppet anser ulsRoltel med hänsyn till de snabba förändringarna i penningvärdet vara en vinning,

Självfallel kan det råda olika uppfattningar om hur beloppsgränsen skall beslämmas. Någon motivering till all föredragande stalsrådel vall just ivå gånger basbeloppet lämnas inle i propositionen. Enligt ulskoltels mening måste man här göra en skäligheisavvägning mellan å ena sidan önskemålet om en konceniralion av konlrollen till slörre förmögenheler och å andra sidan behovet av all skydda även mindre tillgångar hos den underårige. Vid denna avvägning har utskottet kommit lill all propositionens förslag, ivå gånger basbeloppel, vilket värde ft. o, m. den 1 december 1974 motsvarar 18 000 kronor, utgör en lämplig beloppsgräns. Utskottet har därvid beakial all del är vanligl au barn vid förälders frånfälle erhåller försäkringsbelopp från ijänstegrupplivförsäkring, I flertalet fall uppgår sådant belopp f n, till 13 000 kronor. Enligt ulskouels mening är del rimligl all den efterievande föräldern skall kunna använda della belopp lill barnels olika behov ulan au behöva vara underkaslad samhällels konlroll,

Ulskoilel finner sig emellertid böra underslryka vad föredragande slals­rådel anför om alt bestämmelserna bör lolkas så all inskrivning skall ske inle bara när den underårige vid ett och samma tillfälle förvärvar egendom till ett värde överstigande två basbelopp utan också när den underårige er-


 


LU 1974:38                                                              55

håller egendom som tillsammans med lidigare förvärvad och alltjämt in­nehavd egendom överstiger beloppsgränsen, Della innebär således alt om den underårige erhåller ell försäkringsbelopp av ovan angivna storlek skall della slås samman med vad han eventuellt till följd av gåva eller arv kan ha exempelvis innestående på bank. Överstiger härvid det sammanlagda värdet ivå gånger basbeloppet, skall inskrivning av förmynderskapei ske, Ulskollet vill även peka på alt, om den omyndige har del i fast egendom eller i rörelse utan att värdet av hans del överstiger beloppsgränsen, kan förmynderskapei ändå inskrivas med lillämpning av 12 kap, 1 § tredje punk­ten.

På grund av det anförda avstyrker ulskoilel bifall lill molionen 1974:1948 såviit nu är i fråga.

Förmyndares plikter

Förmyndarens huvuduppgift är enligt 13 kap, 1 § alt förvalla myndlingens förmögenhet och förelräda honom i angelägenheter som rör denna, I de fall då förmynderskapet avser en omyndigförklarad ingår det dessulom i förmyndarens plikter alt sörja för myndlingens person i mån della med hänsyn lill grunden för omyndighetsförklaringen eller av annat skäl är nöd­vändigt. För arbelel härmed har förmyndaren dock inle räll lill arvode. När del gäller den personliga omsorgen om underåriga iräder vårdnads­reglerna i 6 kap, FB in.

Från särskill handikappsorganisalioners sida har framföris slark kritik mol den nuvarande ordningen. Del har sålunda framhållits all förmyndare ofta ägnar sig endasl åt förvaltningen av den omyndiges egendom och helt un­derlåter all tillgodose den omyndiges behov av personlig omvårdnad. En orsak lill delta har angetts vara alt förmyndaren inte kan få ersättning för sistnämnda arbete.

Såsom framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen över propo­sitionens innehåll föreslås nu att förmyndaren skall ha rätt till arvode också för vård av den omyndiges person. Utskottet återkommer till delta nedan under rubriken ersättning till förmyndare och god man, I propositionen har man också velal på annal säll belöna all förmyndaren inle bara skall syssla med ekonomisk förvallning ulan också sörja för den omyndiges per­son. Delta har skell genom all 13 kap, 1 § föreslås få del innehållet all förmyndaren skall sörja för myndlingens person samt förvalta hans för­mögenhet och förelräda honom i angelägenheter som rör denna. Samtidigt föreslås att 13 kap, 3§ skall upphävas.

Förslaget lill ändring av 13 kap, I § kritiseras i motionen 1974:1949 (yr­kandet 3), Motionärerna föreslår all beslämmelsen ändras så all skyldighelen alt förvalta omyndigas egendom och att företräda i angelägenheter som rör denna nämns före skyldighelen all sörja för myndlingens person,

Syftel med den föreslagna ändringen är såsom framgår av vad ulskoilel


 


LU 1974:38                                                             56

nyss anfört all framhäva att det generellt sell är minst lika viktigt all för­myndaren sörjer för den omyndiges person som au han sköter den eko­nomiska förvaltningen av den omyndiges egendom, I del enskilda fallet kan givelvis de båda arbetsuppgifterna ha olika tyngd. När exempelvis den omyndiges enda inkomst utgörs av pension eller livränta och hans tillgångar i övrigt är ringa kommer naturligt nog förmyndarens huvudsakliga arbets­uppgift all vara all sörja för den omyndiges personliga omvårdnad, I fall däremol där vårdbehovel är lilel men där den omyndige innehar betydande tillgångar, kommer arbetet med förvallningen av dessa tillgångar att vara den viktigaste arbetsuppgiften för förmyndaren.

Enligt utskottets mening har den inbördes ordningen vid uppräkningen av förmyndarens uppgifter ingen reell betydelse. När inte annal särskill markeras måste de uppräknade skyldigheterna anses lika viktiga. Med hän­syn till all lagändringen är föranledd av all det förekommit brister i för­myndarnas säll all sköta sina plikter anser ulskollet det försvariigt all den nya inriktningen, när del gäller förmyndares plikler, markeras genom alt uppgiften att sörja för omyndig nämns försl i paragrafen. Ätl ordningen mellan uppgifterna är omkastad när del gäller rällen till arvode i 15 kap, 19 § och när del gäller god mans uppgifter enligt 18 kap. 3 § anser ulskoilel moliveral. Vid bestämmandet av arvode kommer nämligen uppgiften all förvalta egendom mera i förgrunden. Vad beiräffar god man lorde denne komma all ha anledning alt befalla sig med den enskildes personliga om­vårdnad endasl vid längre förordnanden.

På grund av del anförda avstyrker ulskoilel bifall till molionen 1974:1949 i denna del,

1 13 kap, föreslås vidare etl tillägg lill 4 § av innebörd alt förmyndaren skall se till all myndlingens medel i skälig omfattning används lill dennes nytta. Bestämmelsen är föranledd av att förmyndarna inte sällan undertåler all se lill alt myndlingens medel verkligen får sådan användning. Ofta har de i stället sell som sin uppgift all i största möjliga ulsiräckning bevara egendomen, någol som många gånger kommil främsl arvingarna lill godo,

Ulskoilel tillstyrker att en beslämmelse av angivel innehåll fogas lill 13 kap, 4 § FB, Beslämmelsen bör dock formuleras om på sätt som framgår nedan av ulskoltels hemställan.


 


LU 1974:38                                                             57

Förmyndares förvahning av omyndigs egendom

Såsom framgår av vad ulskoilel inledningsvis anfört föreslås reglerna i 15 kap, 5 § om placering av omyndigs medel bli ändrade så all förmyndarna får slörre möjlighel all placera medlen i värdesäkra tillgångar. Förslaget innebär all man behåller kravel på lillslånd av överförmyndare men slopar villkoret all särskilda skäl skall föreligga.

Ulskollet har inget all erinra mot den föreslagna lagändringen. Ulskoilel vill dock framhålla alt en placering av omyndigs medel i aktier ingalunda är riskfri ens om man begränsar sig lill aktier på den ordinarie börslislan och på den s, k, fondhandlariistan. Del måsle därför ankomma på över­förmyndaren all noga pröva de risker som är förbundna med den av för­myndaren föreslagna placeringen,

1 15 kap, 12 § finns vissa regler som ger iredje man möjlighet alt hos bank nedsälla värdehandlingar eller direkl inbetala medel, som tillkommer omyndig, I propositionen framhålls all pension, livränta och andra periodiska förmåner som utgår i anledning av försäkring som regel inle är slörre än all de förbrukas för vederbörandes försörjning. Förmånerna kan emellertid i vissa fall uppgå lill avsevärda belopp. I propositionen föreslås därför all i 15 kap. 12 § införs en beslämmelse av innehåll all nu angivna förmåner, som tillkommer omyndig, skall inbelalas lill bank, om beloppel för kalenderår överstiger Ivå basbelopp enligt lagen om allmän försäkring,

1 molionen 1974:1948 (yrkandel 3) hemslälls all riksdagen skall besluta all sänka beloppsgränsen från två lill etl basbelopp. Yrkandet anknyter till del likartade yrkandet ovan, såvill avser inskrivning av förmynderskap,

Ulskollet har i sistnämnda sammanhang ullalai sig för all mindre belopp som utgår från försäkring och som inle överstiger ivå gånger basbeloppel bör kunna användas lill omyndigs olika behov utan kontroll från samhällets sida, Moisvarande synpunkter gör sig gällande här, Ulskollet avslyrker där­för bifall lill motionen 1974:1948 yrkandel 3,

Ersättning till förmyndare och gode män

Såsom ulskoilel redan anlyll i del föregående är flera nackdelar förenade med de nuvarande arvodesreglerna. Del förhållandet all arvodet utgår ur den omyndiges medel får lill följd all omyndiga i små ekonomiska om­sländigheier betungas hårt, Ärvodesreglernas konslrukiion gör del också svårl all rekrytera förmyndare i fall då den omyndiges inkomsi är ringa. Eftersom arbeie med den personliga omvårdnaden inle berälligar lill arvode blir, såsom framgår av vad ulskoilel anfört i ell lidigare avsniil, följden läll all sådani arbeie försummas.

1 propositionen läggs fram förslag lill ändrade arvodesregler, Förslagel innebär all förmyndaren får räu till ett artigt arvode dels för förvallningen av den omyndiges egendom och dels såsom ulskollet i det föregående på­pekat för arbelel med den personliga omvårdnaden om myndlingen, Ärvodel


 


LU 1974:38                                                             58

skall enligi förslagel beslämmas av överförmyndaren enligt grunder som faslslällis av vederbörande kommun. Till grund för kommunens beslut för-utsälis komma au ligga av Svenska kommunförbundei utfärdade rikllinjer, Ärvodel skall ulgå av den omyndiges medel endasl i den mån hans be­räknade inkomsi del år förmyndaruppdraget avser överstiger etl belopp mot­svarande två gånger basbeloppel enligi lagen om allmän försäkring eller, om inle särskilda skäl föranleder annal, i den mån den omyndige har till­gångar lill ell värde som överstiger fyra gånger basbeloppet, I annal fall skall arvodel ulges av kommunen. Förmyndaren föreslås därjämte få en lagfäsi räll lill ersälining för de ulgifter som varil skäligen påkallade för uppdragels behöriga fullgörande.

God man föreslås bli berältigad till arvode med belopp som överförmyn­daren bestämmer. Överförmyndaren skall också avgöra i vad mån arvodel skall ulges av den för vilken den gode mannen har förordnals eller av kommunen.

De föreslagna ar\'odesreglerna innebär således au om den omyndiges års­inkomst understiger två basbelopp (dvs, i dag 18 000 kronor) skall förmyn­dararvodel helt ulges av kommunen. Överstiger däremol inkomsten två basbelopp, skall förmyndararvodel ulgå av den omyndiges medel till den del arvodel läcks av den överskjuiande delen av inkomslen och i övrigl utges av kommunen. Om exempelvis den omyndiges årsinkomst är 20 000 kronor och förmyndararvodel 3 000 kronor, skall av arvodel 2 000 kronor sålunda ulgå av den omyndiges medel och 1 000 kronor ulges av allmänna medel,

Ulskollet vill uttrycka sin lillfredsslällelse över au eu i riksdagen vid upprepade tillfällen framställt önskemål nu blivit tillgodosell. Den föreslagna beloppsgränsen, två basbelopp, lår nämligen till följd all folkpension, för­tidspension, änkepension och liknande, som utgår enligt lagen om allmän försäkring, alltid kommer all lämnas ograverade. Genom propositionens förslag tillgodoses också yrkandel i molionen  1974:20.

Vissa erinringar mot de föreslagna arvodesreglerna görs emellertid i mo­lionen 1974:1946. Motionären menar all förinyndares och god mans tjänster i fråga om den omyndiges personliga vårdnad bör belraklas som en han­dikappomsorg, eftersom den som behöver sådana ijänster alltid är på någol säll handikappad. Enligt motionärens uppfallning bör samhällei kompensera den omyndige för de merkostnader som handikappel förorsakar. Motionären hemsläller därför (yrkandel 2) all riksdagen skall för sin del beslula att för­myndares och god mans tjänster alllid skall belalas med allmänna medel då det gäller personlig vård och inlressebevakning,

Ulskollet har i och för sig förslåelse för syftel med molionsyrkandel. Ätt ta vård om enskilda är nämligen en uppgift som enligt socialhjälpslagen åvilar kommunerna. Del kan därför sägas att förmyndarna i viss mån ulför en kommunal uppgift lill den del deras uppdrag består i omsorg om den omyndiges person. Uppenbariigen avlastar förmyndarna också kommunens


 


LU 1974:38                                                              59

tjänstemän en del av deras arbete.

Ett bifall till motionärens förslag skulle emellertid innebära all förmyn­daren skulle bli tvungen all noga specificera l. ex, i vad mån eu besök hos myndlingen är föranlell av förmyndarnas förvallaruppgift eller av hans vårdnadsskyldighet. En sådan uppdelning i olika arbeismomenl skulle i många fall bli svår all göra och den skulle säkertigen innebära en belydande administrativ belastning för överförmyndaren när han skall granska för­mynderskapet och bestämma förmyndararvode. Härtill kommer att, när det gäller omyndiga med en årsinkomst överstigande två basbelopp eller med en förmögenhet överstigande fyra basbelopp, man ofta lorde kunna räkna med all den kostnadskrävande delen av förmyndarens arbete väsentligen belöper på förvaltaruppgiften. Enligt ulskoltels mening talar därför över­vägande skäl mol motionsförslaget. Vad ulskoilel nu anfört gäller i till­lämpliga delar även arvode till god man.

På grund av det anförda avslyrker ulskollet bifall lill molionen 1974:1946 i förevarande del.

Förmyndares redovisningsskyldighet

Vid omyndigheisförklaring av någon som uppnåtl myndig ålder skall förmyndare inom viss angiven lid ge in en förteckning över den omyndiges egendom lill överförmyndaren (16 kap. 2 §). Vidare skall förmyndaren före den 15 februari varje år avge årsräkning med redogörelse för förvallningen under föregående år (16 kap. 5 §), När förmyndarens befallning upphör skall sluiräkning avges,

I motionen 1974:1946, yrkandel 3, hemslälls all förmyndaren skall åläggas skyldighel alt i sina redovisningar redogöra även för sina insatser belräffande den personliga omvårdnaden och inlressebevakningen. Till stöd för yrkandel anför motionären all en sådan redogörelse är nödvändig för alt överför­myndaren skall ha möjlighet att bedöma skälighelen av förmyndarens ar­vodesanspråk, såvitt della avser den personliga omvårdnaden,

Äv propositionen framgår all förevarande fråga har övervägis inom jusii-liedepartemenlet i anledning av liknande yrkanden i remissvaren från Han­dikappförbundens centralkommitté. Riksförbundet för ulvecklingsstörda barn och Riksförbundet försocial och menlal hälsa. Föredragande stalsrådel har emellertid funnit alt det skulle föra alllför långl all ålägga förmyndarna alt i årsräkningarna alllid la in en redogörelse för del arbeie som de har lagi ned på omsorgen om myndlingens person, Någol förslag lill ändring av  16 kap. 5 § har därför inle lagts fram i propositionen.

Ifrågavarande yrkande kan enligt ulskouels mening ses som ell ullryck för en oro hos motionären (och nämnda handikapporganisationer) för all förmyndare även i fortsäliningen skall kunna utan risk för ingripande från överförmyndarens sida underiåta alt ägna myndlingen erfordertig omsorg. Det åligger emellertid överförmyndaren att inle bara kontrollera förmyn-


 


LU 1974:38                                                             60

dårens förvallning utan också förvissa sig om all förinyndaren lägger ned erforderligi arbeie på den personliga omvårdnaden, Enligi förslagel lill änd­ring i 17 kap, 1 § skall vidare överförmyndaren i fortsäliningen vid sin granskning särskilt tillse alt omyndigs tillgångar har i skälig omfallning använts lill hans nylla. Har förmyndaren inte begärt någol arvode för arbeie som han nedlagt på den personliga omvårdnaden av den omyndige bör överförmyndaren därför, om han inle redan känner lill förhållandena, la konlakl med förmyndaren och höra efter vad denne under föregående år gjort för den omyndiges person. Har å andra sidan förmyndaren begärt arvode för arbelel med den personliga omvårdnaden om myndlingen, måste han för all överförmyndaren skall kunna bedöma skälighelen i arvodesanspråkel lämna en redogörelse för sill arbeie. Medföljer sådan redogörelse inle års-räkningen blir överförmyndaren följaklligen nödsakad all i efterhand fordra in en redogörelse.

På grund av del anförda anser ulskoilel all motionärens önskemål kan bli tillgodosell ulan en uilrycklig lagregel. Ulskollei vill även framhålla att del kan vara svårl au föreskriva vad en redogörelse skall innehålla. Härtill kommer, säsom ulskollet ovan anfört, all en redogörelse kan vara onödig, därför au överförmyndaren ändå känner lill förhållandena. Ulskoilel avstyrker med hänsyn härtill bifall lill molionen 1974:1946 i förevarande del.

Överförmyndarorganisalionen m. m.

Ell av huvudsyftena med proposilionsförslagel är au söka få till slånd en effektivare och enhetligare överför myndarorganisation. Sålunda föreslås alt den nuvarande möjlighelen all dela in kommun i flera överförmyndardislriki slopas. I propositionen framhålls all kommunerna efter den senaste kommunindelningsreformen i allmänhet lorde ha fåll sådan storiek all de kan fungera lillfredsslällande som överförmyndardislriki. Med hänsyn härtill och då möjlighelen au låta flera kommuner förena sig lill eu distrikt knappasi har uinylljals i praktiken förordas att möjlighelen lill samgående las bon, I propositionen föreslås vidare alt kommun skall få möjlighel au beslula au del i slällel för överförmyndare skall finnas en överförmyndamämnd. Till grund för förslagel i denna del ligger de goda erfarenheler som man har fåll av överförmyndarnämndens i Slockholm verksamhel. De nya överförmyndarnämnderna föreslås få räll alt delegera beslulanderälten till nämndledamot eller ijänsleman i enlighet med de rikl­linjer som kommunfullmäktige beslämmer,

Förslagel lill ny överförmyndarorganisalion har föranlell två motions­yrkanden, 1 molionen 1974:1946 hemslälls (yrkandel 4) all riksdagen skall besluta all del skall bli obligatoriskt för kommunerna all inrälla överför­myndamämnd. Motionären anser deiia angelägel med hänsyn lill de viktiga uppgifter som överförmyndarna har, 1 molionen 1974:1947 yrkas (yrkan-


 


LU 1974:38                                                              61

del 1) all den nuvarande möjlighelen alt dela in kommun i flera distrikt bibehålls. Motionärerna gör gällande alt frågan huruvida kommun skall in­rätta en överförmyndamämnd med dess möjlighel till delegation av ar­betsuppgifter eller i stället indela kommunen i flera överförmyndardislrikt bör överlåtas till kommunen att själv avgöra.

Vad försl angår frågan om överförmyndamämnd har del såsom nyss an­förts visat sig alt syslemei med sådan nämnd i Slockholm har fungerat väl. Genom inräiiandet av en nämnd kan överförmyndarorganisalionen till­föras personer med erfarenhet från skilda verksamheisområden, någol som enligi vad ulskollet återkommer lill nedan aren belydande fördel. Uppenbart ger också ell system med en nämnd större möjlighel all effektivt organisera överförmyndarverksamheien i kommunen.

Med hänsyn lill del anförda finner ulskollet all myckel lalar för förslagel i motionen 1974:1946, Det kan emellertid för vissa kommuner uppstå svå-rlgheler all omgående övergå lill etl syslem med överförmyndamämnd. Vidare kan det inte uteslutas all det i några mindre kommuner inte finns arbetsuppgifter för en sådan nämnd, Ulskollet anser sig därför inle kunna tillslyrka alt i lagen införs skyldighel för kommun all alllid ha överför­myndamämnd, Ulskollet finner emellertid angelägel underslryka viklen av all överförmyndamämnd inrättas i så stor ulsiräckning som möjligl.

På grund av del anförda avslyrker ulskoilel bifall lill molionen 1974:1946, såviti nu är i fråga.

Beträffande därefter frågan huruvida kommun skall kunna delas in iflera överförmyndardislriki är del givelvis leoreiiskl möjligl all inrälla överför­myndamämnd även i distrikl som omfallar del av kommun, I praktiken skulle del emellertid i sådana distrikt endasl undantagsvis finnas undertag för en överförmyndamämnd. Härtill kommer all en bidragande orsak lill bristerna i den nuvarande överförmyndarorganisalionen är jusi överförmyn­dardistriktens ringa storiek. Under remissbehandlingen av promemorian har inle heller någon enda remissinslans uttalat sig för att möjligheten att de­la in kommunen i flera överförmyndardislrikt skall bibehållas. På grund av del anförda och med beaklande av vad ulskoilel nyss ullalai om inlressel av en effektivt fungerande överlormyndarverksamhel ansluter sig ulskoilel till föredragande statsrådets slåndpunkl alt bestämmelsen om möjlighet att dela in kommun i flera överförmyndardislriki bör slopas, Ulskoilel avslyrker följaklligen bifall lill motionen  1974:1947 i förevarande del,

Ulskollet vill emellertid tillägga all ell av motionärernas syften med mo­tionen, nämligen all slå vakt om de nuvarande goda möjligheterna lill per­sonliga kontakter mellan överförmyndare och förmyndare, uppnås även genom propositionens förslag. Som ulskoilel anfört ovan får överförmyn­damämnd möjlighel all delegera arbetsuppgifter lill nämndens ledamöter, 1 särskill vidslräckla kommuner kan det vara lämpligt all ledamöternas verksamhel förläggs till olika delar av kommunen, varigenom möjlighelerna lill de önskade personliga kontakterna främjas.


 


LU 1974:38                                                              62

När det gäller överförmyndarens kvalifikationer uppställer gäl­lande räll fyra krav som en person måsle uppfylla för all kunna ulses till överförmyndare. För del första skall han vara väl förfaren i praktiska värv, för del andra skall han vara myndig, för det iredje skall han vara svensk medborgare och för del fjärde får han inte vara i konkurstillstånd. Vidare för lagfaren ijänsleman vid tingsräll väljas lill överförmyndare inom dom­sagan endasl efler lillslånd av Kungl, Maj:l för varje särskill fall,

I propositionen föreslås i motsats lill departementspromemorian au kraven på alt överförmyndarna skall vara väl förfarna i praktiska värv och all de skall vara svenska medborgare slopas, Därulöver föreslås som ny kvali-fikationsgrund au överförmyndare och ledamot i överförmyndamämnd skall i likhet med vad sotn i allmänhei gäller för kommunala förtroendemän vara bosatia i kommunen.

Även dessa förslag har föranlell ivå motionsyrkanden, I motionen 1974:1949 hemslälls au riksdagen dels beslutar alt kravet på förfarenhel i praktiska värv bibehålls och kompletteras med krav på erfarenhet i eko­nomiska och juridiska frågor som är av belydelse för tjänsten (yrkandel 4), dels avslår förslagel alt kravel på svenski medborgarskap skall slopas (yrkandet 5),

Vad försl angår frågan om överförmyndares kompetens vill utskottet för sin del underslryka det angelägna i alt den som väljs lill överförmyndare och ledamot i överförmyndamämnd är väl kvalificerad för sitt uppdrag. Överförmyndarens uppgifter är redan i dag i många avseenden krävande och genom propositionsförslaget tilläggs överförmyndaren yllertigare upp­gifter. Sålunda fordras först och främst kännedom om tillämplig lag och författningsbestämmelser. Därvid är framför allt av betydelse FB:s bestäm­melser rörande förmyndarvården och den lagstiftning som sammanhänger därmed. Men även frågor om arvs- och teslamenlsrält samt boulredning och arvskifte kommer ofta under överförmyndarens bedömande och kräver hans beslut. Den omfattande kurativa verksamhel som överförmyndaren enligt förslagel skall bedriva fordrar också ingående kunskaper i sociallag-stiftningen och i den kommunalrälisliga lagstiftningen. Vid tillsynen av förmyndares och gode mäns förvallning skall överförmyndaren framdeles överväga frågor om försäljning och pantförskrivning av fasl egendom. Han skall vidare såsom framgår av vad utskottet ovan anfört på ett hell annat säll än tidigare bedöma frågor om tillgångars placering, om olika värde­pappers säkerhet och räntabilitel och dylikl. Ibland beslår den omyndiges eller bortavarandes tillgångar av en aflarsrörelse och på landsbygden är det ofta fråga om skötsel av en jordbruks- eller skogsfastighel. Även i dessa fall skall överförmyndaren ha förmåga alt tillse all förmyndaren eller gode mannen sköler egendomen på ett sätt som främjar den omyndiges eller bortavarandes rätt. Nya krävande uppgifter är vidare alt beslämma om ar­vode lill förmyndare och gode män saml att avgöra i vilken mån dessa arvoden skall belalas av allmänna medel. Överförmyndaren skall vidare


 


LU 1974:38                                                             63

kunna bedöma om skäl för omyndighetsförklaring inle längre föreligger. Överförmyndaren skall också uppträda i och föra lalan vid rällen i olika ärenden som rör förmynderskapen.

Vad ulskoilel nu anfört visar au del är önskvärt all överförmyndare och ledamol i överförmyndamämnd har den erfarenhel och de kunskaper som motionärerna förordat, Ell av syftena med den föreslagna reformen av över­förmyndarorganisalionen är också alt få kvalificerade personer som över­förmyndare. Som ulskoilel i det föregående aniytl kan det vidare vid val av ledamöter i överförmyndamämnd vara lämpligt au ledamöterna har skilda erfarenheler och kunskaper.

Utskottet anser emellertid i likhei med föredragande slalsrådel alt man inte i lagen bör uppslälla krav på formell kompelens eller i övrigl säga någol om överförmyndarnas kunskaper eller erfarenhel inom olika områden. Enligt ulskouels mening får den omsländigheien all överförmyndare och ledamol av överförmyndamämnd väljs av kommunfullmäktige ulgöra till­räcklig garanti för all lill dessa uppdrag ulses personer som kan anses lämpade för uppdragel, Ulskoilel utgår vidare från alt man härvid kommer all beakla vad föredragande slalsrådel och ulskoilel anfört om vilka fordringar som bör slällas på innehavare av nämnda befattningar.

På grund av del anförda avslyrker ulskollet bifall till yrkandel 4 i molionen 1974:1949,

I delta sammanhang vill ulskollet underslryka viklen av all överförmyn­dare respektive överförmyndamämnd får erforderiiga kansliresurser. Om distrikten inte är lillräckligl stora för att överförmyndaren skall kunna få eget kansli bör han få rätt au anlita kommunens kansli.

När del gäller kravet på svenskt medborgarskap vill ulskollet lill en början erinra om all den nya regeringsformen (RF) ger ullryck för grundsaisen all utlänning är likställd med svensk medborgare i fråga om möjlighelen att erhålla tjänst eller uppdrag hos slaten eller kommun. För vissa viktigare ijänsler görs ullryckliga undanlag i 11 kap, 9 § RF, I övrigt får enligi 11 kap, 9 § krav på svenski medborgarskap för behörighet all inneha eller uiöva Ijänsl eller uppdrag hos slalen och kommun uppslällas endasl i lag. Här­igenom markeras alt sådan föreskrift endasl skall meddelas om del föreligger ell verkligt behov härav.

Om del är del ovan anförda angående ullännings likställighet med svensk medborgare eller något annal skäl som ligger bakom förslaget all slopa del nuvarande kravel på svenski medborgarskap framgår inie av propositionen. Föredragande slalsrådel anför endasl alt man enligt hans mening inle bör behålla kravel, Ulskollet vill för sin del framhålla all överförmyndaren har en viktig myndighetsutövande funktion. Utskottet vill även hänvisa till vad ulskollet ovan anfört orii överförmyndarens krävande uppgifter. Därav framgår all överförmyndaren måsle ha goda insikter i svensk rätt och svensk förvallning. Någon anledning all i varje fall nu slopa kravel på alt över­förmyndare skall vara svensk medborgare kan utskottet därför inle finna.


 


LU 1974:38                                                             64

Ulskoilel tillstyrker på anförda skäl bifall lill motionen 1974:1949, yr­kandel 5.

Arvode ål överförmyndare utgår f n, med belopp moisva­rande viss procenl av den omyndiges behållna årsinkomst. Denna skall be­räknas enligt årsräkning eller sluträkning (19 kap, 12 §), Förmyndaren skall betala in arvodet vid räkningens avgivande, vilkel skall ske före den 15 februari varje år. Även om överförmyndarens arvode således beräknas på grundval av den omyndiges årsinkomst året före del år beloppet inbelalas, ulgör de arvoden vilka en överförmyndare uppbär under ell kalenderår likväl ersälining för överförmyndarens arbeie och koslnader under årel (NJÄ 1945 s, 478),

I propositionen föreslås ersältningsreglerna ändrade så all överförmyn­darverksamheien inte längre skall bekoslas genom avgifter från de omyndiga utan i slällel belalas av kommunerna. Del föreslås vidare all kommunerna själva skall lå bestämma slorteken av arvodel ål överförmyndare respektive ledamot av överförmyndamämnd.

Del nuvarande arvodessystemei framslår som otillfredsslällande och för­åldrat, Överförmyndararvoden lorde sålunda vara en av de sisla formerna av s, k, sportler, som förekommer i landet. På andra områden av samhälls­livet har man sedan länge avvecklal avlöningsformer av denna typ. Frågan om ell nyii arvodessyslem har också vid upprepade lillfällen under de senaste tjugo åren på grund av motioner varil föremål för riksdagens prövning.

Mot bakgrund av det anförda vill ulskollet ullrycka sin lillfredsslällelse över all förevarande fråga nu får sin lösning. Med hänsyn lill alt över­förmyndarverksamheien aren kommunal angelägenhet synes del nalurligl alt den, såsoin förordas i propositionen, bekostas av kommunerna, Ulskollet, som inle har någon erinran mol förslagel, lillsiyrker propositionen i denna del.

Genom del nya arvodessystemei har yrkandet i motionen 1974:20 om all det allmänna skall svara för ersällningen lill överförmyndare blivit till­godosell,

Överförmyndarverksamheien är, såsom ovan anförts, en kommunal an­gelägenhet. Med hänsyn härtill föreslås i 19 kap, 16 § au bestämmelserna i kommunallagen (1953:753) och kommunallagen (1957:50) för Slockholm om sk, kommunallagsreglerade nämnder i princip skall gälla för överförmyndamämnd, I tillämpliga delar skall dessa beslämmelser också gälla för överförmyndare. På grund av bl, a, all överförmyndarnämnds uppgifter är av hell annan art än de uppgifter som ankommer på kommunal nämnd i allmänhet föreslås dock etl anlal särskilda beslämmelser för över­förmyndamämnd i 19 kap, 5 och 7-14 S§. I några fall har i dessa paragrafer för tydlighetens skull också tagits in föreskrifter som har direkta motsva­righeter i kommunallagen och kommunallagen för Stockholm, Utskottet kommer i del följande all kommeniera några av besiämmelserna och kom­mer därvid all föreslå vissa förtydligande tillägg.


 


LU 1974:38                                                             65

Enligi 19 kap. I § skall för kommunen väljas en överförmyndare om ej annal följer av vad i övrigl i kapitlel stadgas. Sedan beslämmelsen i

4 §, som för vissa fall medgav val av flera överförmyndare, nu föreslagils
upphävd, kan tor kommun endasl väljas en överförmyndare.

Den föreslagna 5 § innehåller i förslå slyckel bestämmelser om att över­förmyndare väljs av kommunfullmäktige och au för varje överförmyndare väljs en ersättare. Eftersom enligt vad ulskoilel ovan anfört kommun endasl kan ha en överförmyndare, bör för alt förebygga missförstånd ordet varje utgå ur laglexlen.

Äv tredje stycket i samma paragraf framgår molsältningsvis all ersällare till ledamot i överförmyndamämnd kan väljas proportionellt. Beslämmelser om sådani val återfinns i 22 § Ijärde slyckel kommunallagen, som lill följd av 16 § i della kapiiel är tillämpligl på överförmyndamämnd. 22 § fjärde styckei sladgar all val av ledamöter och ersällare under vissa förulsäliningar skall ske proporlionelll. Någon moisvarande beslämmelse finns emellertid inle i den särskilda kommunallagen för Stockholm. En beslämmelse om proportionella val av ledamöler och ersättare i överförmyndamämnd bör därför införas i förevarande paragraf Ulskollet föreslår all en sådan be­slämmelse, ulformad efter mönsler av 22 § fjärde slyckel kommunallagen, införs som ett nytt iredje slycke i 5 § och alt de i propositionen föreslagna iredje och fjärde slyckena blir fjärde respektive femte slycke.

I 7 § i lagförslagel föreskrivs all överförmyndare, ledamol av överför­myndamämnd och ersättare skall väljas för tre år, räknade från och med den I januari årel efter del, då val i hela riket av kommunfullmäktige ägl rum. Beslämmelsen stämmer väl överens med vad som enligt kommu­nallagen gäller om mandatperiod för kommunstyrelsen. Den föreslagna be­slämmelsen synes förhindra att t. ex. överförmyndare undei" löpande man-dalperiod ersätts av överförmyndamämnd. Sådan förändring i organisationen lor ske i anslutning till att en ny mandatperiod börjar löpa.

13 § första och andra slyckena innehåller vissa processuella regler i ärende enligi FB, I fråga om handläggningen av annat ärende än enligt FB, t, ex. ell ijänsleiillsätiningsärende, gäller i princip reglerna i kommunallagen och i kommunallagen för Stockholm. I Iredje slyckel av paragrafen har dock lagils in eit undanlag från reglerna om proiokoll, Uiskottei föreslår att i förtydligande syfte orden "varje ärende" i sisla raden ulbyls mol ordet "ären­det",

I 14 § har tagits in regler om delegation av beslutanderätten i ärende hos överförmyndamämnd. De avser både föräldrabalksärenden och andra ärenden. Enligt första styckei i paragrafen får delegation ske om kommun­fullmäktige så beslutar. Denna formulering lyder närmasi på all med be­slämmelsen avsells all kommunfullmäktige skall kunna ge ell generelll tillstånd till delegation. Detta avviker emellertid från vad som normalt gäller beträffande bestämmelser om fullmäktiges beslul i fråga om delegation.

I kommunallagen finns beslämmelser om delegation rörande kommunens styrelse (43 §) och nämnder för oreglerad förvaltning (45 §). Även i vissa

5 Riksdagen 1974. 8 saml. Nr 38


 


LU 1974:38                                                              66

specialförfatiningar finns beslämmelser om delegation och då rörande vissa nämnder för specialreglerad förvallning, l. ex, social ceniralnämnd. Den i nämnda bestämmelser medgivna delgationsrätten innebär emellertid ingen allmän delegalionsrätl, Regelmässigl föreskrivs nämligen alt vederbörande styrelse eller nämnd äger delegera beslutsrätten i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall anges i kommunens reglemente respektive i full­mäktiges beslul. En motsvarande beslämmelse bör enligt ulskoltels mening införas när del gäller överförmyndamämnd. Utskottet föreslår därför all 14 § förslå styckei första meningen får del innehållet alt om kommunfull­mäktige bestämmer det får överförmyndamämnd uppdra åt ledamot, er­sällare som har inkallals till tjänstgöring eller tjänsteman hos kommunen alt på nämndens vägnar avgöra vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall anges i fullmäktiges beslut,

I andra styckei sisla meningen i förevarande paragraf föreskrivs all beslul som har fallals med slöd av delegation ej behöver anmälas inför nämnden. Även i detla fall har avvikelse gjoris från vad som gäller för kommunala nämnder. Regelmässigt föreskrivs beträffande sådana nämnder all beslul som har faltals med slöd av delegation skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Som skäl för avvikelsen anförs i special mot iveringen (s, 184) all beslul i stor ulsiräckning lorde komma att fallas med slöd av delegation.

Ulskollet kan instämma i sislnämnda ullalande, Särskill vanligl med sådana beslut lorde det bli om ledamöterna i överförmyndamämnd förlägger sin verksamhel till olika delar av kommunen, någol som utskouei i del föregående funnit vara i vissa fall lämpligl. Del kan därför synas moliveral all ifrågavande beslul inle skall behöva anmälas i nämnden. Vad nu sagts gäller dock i huvudsak föräldrabalksärenden. När del gäller övriga ärenden däremol är de inte så många all del skulle innebära någon märkbar belastning om de måsle följa de vanliga reglerna. Någon anledning att för dessa ärenden göra undanlag från vad som gäller för kommunala nämnder om all beslut som fallals med slöd av delegation skall anmälas i nämnden finner ulskoilel inie föreligga. Ulskollet föreslår därför au förevarande beslämmelse ändras så all den kommer alt avse endasl ärenden enligt FB.

Förfarandet i mål om omyndighets- och myndighetsförklaring

I del föregående har utskottet tillstyrkt förslag som är avsedda att leda till en begränsning av anlalel omyndighelsförklaringar, I 20 kap, förordas vissa ändringar i de processuella reglerna i syfte all slärka den enskildes rätlsskydd. Bl, a, slopas den nuvarande möjlighelen all förklara en person omyndig ulan all vederbörande dessförinnan har hörts, I de fall där den som avses med ansökan om omyndighetsförklaring har svårt all förslå vad saken gäller eller kan tänkas lida skada av all få del av ansökningen och därför inle personligen kan höras skall god man förordnas. Vidare föreslås ökade möjligheter au få rätlegångsbilräde.


 


LU 1974:38                                                             67

Ulskoilel som finner de föreslagna lagändringarna angelägna lillsiyrker propositionen i denna del.

Del har i skilda sammanhang anförts all omyndighelsförklaringar inle hävs i önskvärd omfallning, I syfte all komma lill rälla härmed föreslogs i molionen 1974:646 all en obligalorisk, periodiskl åierkommande läkarun­dersökning skulle ske av alla omyndigförklarade, Lagulskollel ullalade i sill av riksdagen godkända betänkande (LU 1974:14) all när förutsällningar föreligger för hävande av omyndighetsförklaring är det givetvis viktigt att delta konstaleras så snarl som möjligl och all erfordertiga åtgärder skynd­saml vidtas för all få lill slånd en myndighetsförklaring, Ulskollet log inle ställning i sak till molionsyrkandel, men sade sig ulgå från alt de synpunkter som framförts i molionen och remissvaren skulle beaktas underdel pågående lagsliftningsarbeiei,

I 20 kap, 16 § föreslås nu en beslämmelse om att förutom den omyndige själv och förmyndaren även överförmyndaren får ansöka om hävande av omyndighetsförklaring. Tanken på regelbundel åierkommande obligatoriska läkarundersökningar avvisas eftersom de bl, a, kan medföra nackdelar för de omyndigförklarade. 1 stället föreslås på grundval av vad socialstyrelsen anförde i sill remissvar all överförmyndarna årtigen skall gå igenom alla förmynderskap, som inte avser underåriga, och efler samråd med medicinsk och social expertis bilda sig en uppfattning om huruvida ifrågavarande per­soner bör förbli omyndiga. Finner överförmyndaren all det inle längre fö­religger skäl för omyndighetsförklaring skall han ansöka om hävande av denna. Föreskrift om överförmyndarens skyldighet alt gå igenom förmyn­derskapen avses bli inlagen i överförmyndarkungörelsen.

Del sålunda föreslagna syslemei finner utskottet komma all väl tillgodose ulskoltets och riksdagens önskemål om att en omyndigförklarad inte skall behöva vara omyndig längre än som är oundgängligen nödvändigt. Utskottet tillstyrker därför all förslagel genomförs, Ulskoilel är emellertid medvetet om all skyldighelen för överförmyndare all årtigen gå igenom alla förmynderskap i förevarande hänseende åtmislone inledningsvis kom­mer att medföra ålskilligl arbeie. Särskill första året kan del förulsällas all överförmyndarna får svårt alt hinna med granskningen. Sedan man väl fäll kännedom om vilka som numera själv kan vårda sina angelägenheter och för vilka del är lill fyllesl med bilräde av god man och därefter hävt omyndighelsförklaringen för dessa, lorde den fortsalla årliga granskningen emellertid inle behöva bli belungande för överförmyndarna,

I della sammanhang vill ulskoilel beröra några ullålanden i propositionen om tillämpningen av 15 § förvaltningslagen på överförmyndares handlägg­ning av ärenden, Enligi nämnda paragraf får ärende inie avgöras ulan alt part har beretls tillfälle all yllra sig. Kommunikation får dock undertålas i vissa fall, l, ex, om åigärden är uppenbart obehövlig. När del gäller över­förmyndares beslul i fråga om arvode lill förmyndare m, m, innebär för­valtningslagens regler enligt propositionen (s. 160) all överförmyndaren i allmänhet kan underlåla att höra den enskilde (dvs, den omyndigförklarade


 


LU 1974:38                                                             68

eller den för vilken god man förordnals), om han avser all fasisiälla etl arvode som motsvarar vad som normall brukar ulgå och som dessulom bör betalas av kommunen. Delta synes ulskollet rikligt med hänsyn till alt kommunikation här är obehövlig, I propositionen anförs vidare au den enskilde normall bör beredas lillfälle all yllra sig, om ell särskill högl arvode har ifrågasälls, liksom då överförmyndaren anser all den enskilde hell eller delvis bör slå för kosinaden. Överförmyndaren bör dock kunna underlåla att höra den enskilde om delta skulle vara uppenbart meningslösl med hänsyn till hans ålder, psykiska tillstånd e, d,

Sislnämnda ullalande finner ulskoilel tveksamt. Någon sådan grund för alt underlåta kommunikation finns inle i förvaltningslagen, som bygger på principen all en person som ej själv kan föra talan bör ha ställföreträdare, Äll i alla fall det nu är fråga om förordna god man för alt avge yltrande i arvodesfrågan skulle emellertid enligt ulskoltels mening föra för långl, Ulskollei vill dock framhålla alt om arvodesfrågan är tveksam och del rör sig om belydande belopp kan del bli erforderligi all förordna god man för all i förevarande hänseende bevaka den omyndiges räu.

Kostnadsfrågor

Slorieken av de koslnader som lill följd av den nu föreslagna reformen kommer all belasta kommunerna är svår att beräkna. Något försök att göra della har inle heller gjorls i proposilionen. Till ledning för kostnads­beräkningen anges emellertid au kostnaderna tor överlormyndarärenden i Stockholm för år 1974 har beräknats till ca 1,2 miljoner kronor.

Av remissinstanserna är det endast Malmö kommunstyrelse som har gjort en beräkning av de blivande kostnaderna. Kommunstyrelsen har därvid kommil fram lill all kostnaderna för överförmyndare med kansli saml ar­voden lill förmyndare och gode män lorde för Malmö kommuns vidkom­mande komma alt uppgå till cirka 900 000 kronor. Mot bakgrund härav föreslår kommunstyrelsen all kommunerna skall erhålla slalsbidrag med 70 procent av kostnaderna. Även sociala centralnämnden i Göteborg, vilken är den andra kommunala instans som beretls tillfälle all yllra sig över pro­memorian, anser all del bör ulgå statsbidrag till läckande av kommunernas koslnader. Svenska kommunförbundei delar emellertid promemorians be­dömning att man inte lämpligen bör införa något särskilt slalsbidrag vare sig för kostnaderna för överförmyndarverksamheien eller för förmyndar­vården i övrigt.

I proposilionen förordas all någol särskill slalsbidrag inie införs i della sammanhang. Samma slåndpunkl inlär motionärerna i motion 1974:1949. Motionärerna understryker alt kosinadsulvecklingen för kommunerna i be­rört avseende dock bör följas med uppmärksamhel och all frågan om slals­bidrag bör las upp lill förnyad prövning om del skulle visa sig all kostnaderna för kommunerna blir mycket höga. Motionärerna yrkar (yrkandet 6) all vad som sålunda anförs om kommunernas koslnader ges Kungl. Maj:t till


 


LU 1974:38                                                              69

känna. Även i molionen 1974:1947 las koslnadsaspeklen upp lill behandling dock ulan all något formelll yrkande ställs. Motionärerna förklarar sig kunna acceptera all kommunerna övertar arvodeansvarel för förmyndarverksam-heten ulan att del härför utgår direkl statlig kompensation. Motionärerna vill likväl underslryka all hänsyn måsle framdeles las lill den ökade eko­nomiska belastning som kommunerna får genom förslagel,

Ulskotiel kan för sin del anslula sig lill föredragande slaisrådeis och mo­tionärernas slåndpunkl all del inie bör införas någol särskill slalsbidrag för överförmyndarverksamheien och för förmyndarvården i övrigl. Ulskoilel vill emellertid betona au förevarande reform kan komma all kraftigi belasta kommunerna. Della bör enligi ulskouels mening las med i bedömandet när del gäller all fasisiälla de generella bidragen lill kommunerna. Ulskoilel uigår från all vad nu anförts kommer all beakias ulan all riksdagen behöver särskill ge Kungl, Maj:l della lill känna.

Skydd för omyndigs medel mot förskingring

Förmyndare är skyldig alt ersäila skada som han uppsålligen eller av vårdslöshel tillskyndar den omyndige (13 kap, 9 §), Moisvarande skyldighel åvilar god man och boulredningsman, I de fall där skadan orsakas genom förskingring av den omyndiges medel saknar förskingraren emellertid i regel medel all belala skadesiånd med, Della förhållande har i skilda sammanhang lelt lill krav på etl förstärki skydd för den omyndige, I riksdagen har vid ålskilliga tillfällen väckts motioner med sådani krav, Senasl ulskoilel hade all behandla förevarande fråga var år 1973 med anledning av en motion (1973:71) med yrkande alt riksdagen skulle hos Kungl, Maj:t begära förslag lill statlig ersättning för förtusler som omyndig åsamkas genom förskring-ring,

1 siu av riksdagen godkända betänkande LU 1973:10 hänvisade uiskottei lill alt förmynderskapsuiredningen hade lagt fram förslag till en skärpning och effektivisering av förmyndarkonlrollen, Ulskoilel pekade vidare på alt en av uiredningen företagen undersökning visade all frekvensen av förluster på grund av förmyndarförskingringar är myckel ringa och all uiredningen därför inie hade funnil moliveral all införa en omfattande statlig garanti jusi på della område, Ulskollei konsialerade även att under remissbehand­lingen av utredningens betänkande endasl en av remissinstanserna förordat införandet av en sådan garanti. För egen del underströk utskottet att mo­tionärernas syfte all söka förslärka skyddei för omyndigs medel i och för sig var behjärtansvärt. Den av förmynderskapsuiredningen föreslagna re­formen av förmyndarkonlrollen skulle emellertid, om den genomfördes, yllertigare minska den relalivl ringa risken för förmyndarförskingringar. Ut­skottet erinrade avslutningsvis om att införandet av regler om skadestånds­ansvar vid offentlig verksamhel (3 kap, 2 § skadeståndslagen) hade, även om delta endasl delvis lösle förevarande problem, inneburii en yllertigare förslärkning av skyddei för omyndigs medel. Med hänsyn till del anförda

6 Riksdagen 1974. 8 saml. Nr 38


 


LU 1974:38                                                             70

och eftersom Kungl, Maj:ts prövning av förmynderskapsutredningens för­slag till en skärpt förmyndarkonlroll inle borde föregripas avstyrkte ulskoilel bifall lill molionen,

I en till ulskouels belänkande fogad reservation tillslyrkle utskottels mi­noritet (6 ledamöler) bifall lill molionen,

Proposilionen innehåller inget förslag om sialligl ansvar i förevarande hänseende. Frågan diskuteras i proposilionen, men föredragande statsrådet anser att del inte finns tillräckliga skäl för all införa beslämmelser om skydd för omyndigs och dödsbodelägares medel genom försäkring eller på annal liknande sätt.

I motionen 1974:1947, yrkandet 3, hemställs alt riksdagen hos Kungl. Maj:l begär förslag om införande av sialligl ansvar för ekonomiska föriusler som omyndig åsamkas genom förmyndares förskingring eller oaktsamhel. Motionärerna erinrar om all den omyndige själv inle har någon möjlighet att välja förmyndare. Del kan då inle heller enligt motionärernas uppfattning vara godtagbart från rättvisesynpunkt all den omyndige själv skall slå an­svaret för förmyndares förskingring av den omyndiges egendom. Motio­närerna anser del rimligl all stålen ikläder sig ett ansvar och ersätter den omyndige den skada han/hon lidit genom förmyndares förskingring eller förmyndares oaktsamhet,

Ulskollet vill till en början anmärka alt sedan utskottet senasl behandlade förevarande fråga har Kungl, Maj:i efler hemställan från riksdagen (JuU 1974:1, rskr 1974:42) beslutat all frågan om vidgad ersättning till brottsoffer skall utredas, I direktiven, som utfärdades den 28 juni 1974, sägs all ul-redningsarbetel i första hand bör ta sikle på att bygga ut möjlighelerna till ersättning för personskador. De sakkunniga skall även pröva om er-sällningssysiemei bör vidgas lill all avse också ersättning för sakskador. När det gäller ren förmögenhetsskada bör de sakkunniga utgå från all sådan skada inle lill någon del bör inrymmas under etl statligt ersällningsansvar.

Föriust på grund av förskingring är att hänföra lill ren förmögenhelsskada. Med hänsyn lill att direktiven avvisar länken på statligt ersällningsansvar för sådan skada kan utredningen inte ta upp till behandling förevarande fråga.

Ulskoilel är för sin del av den uppfailningen all eit generelll statligt ansvar vid ren förmögenhelsskada skulle föra väl långt. Man kan emellertid inle enligt ulskoltels mening uleslula att del, om särskilda skäl föreligger, kan anses motiverat med statligt ersättningsansvar även för ren förmögen­hetsskada. Fråga är då om sådana särskilda omständigheter föreligger vid föriust på grund av förskingring av omyndigs medel.

Utskottet anförde föregående år att frekvensen av förtusler på grund av förmyndares förskingring är ringa. Någon ändring härutinnan har, såviu utskottet kan bedöma, inte skett därefter. Den nu föreslagna reformen av förmynderskapslagstiftning innebär vidare att konlrollen över förmyndare, gode män och boutredningsman skärps och effektiviseras, någol som borde leda lill alt skyddei för omyndigs medel ytteriigare ökas. Utskollel vill dock


 


LU 1974:38                                                              71

understryka all hur effektiv konlrollen än är går det självfallel inle att hell utesluta risken för att förmyndare och gode män kan förskingra anförtrodda medel.

Även om således risken för förskingringar i och för sig är liten kan föriusten för den som drabbas av förskingring likväl bli betydande. Det bör vidare beaktas alt den drabbade i förevarande fall ofta aren inte rällskapabel person, som regelmässigt är handikappad i någon form och som är i behov av sam­hällets hjälp och stöd. Såsom motionärerna påpekar har den omyndige inte heller någon möjlighel all välja förmyndare. I den mån förmyndaren inle är legal förmyndare, dvs. förälder lill underårig, ulses förmyndaren av för­mynderskapsdomstolen. När det gäller god man skall denne, såsom utskottet tillstyrkt i det föregående, i vissa fall kunna förordnas utan samtycke från den för vilken god man skall ulses.

På grund av del anförda kan det enligt utskottets mening inle anses godtagbart från rättvisesynpunkt all den som i förevarande fall drabbas av förskingring själv skall stå ansvaret härför. Den enda rimliga lösningen på problemet synes ulskoilel vara alt staten på någol sätt ersätter den som drabbas av skada till följd av förmyndares eller god mans förskingring. Själv­fallet skall staten ha regressrätt mot skadevållaren, Däremol anser uiskottei att det skulle föra för långl att, såsom motionärerna även yrkar, införa ett sialligl ersällningsansvar vid skada lill följd av förmyndares och gode mans oaktsamhel.

På grund av del anförda tillstyrker utskottet att riksdagen i anledning av molionen 1974:1947, yrkandel 3, hemsläller hos Kungl, Maj:l all förslag föreläggs riksdagen om införande av sialligl ansvar för ekonomiska föriusler som i förevarande fall vållas genom förmyndares och god mans förskingring.

Kostnad för förvaring av omyndigs värdehandlingar

Handlingar som har salls ned i öppel förvar hos bank skall under över­förmyndarens tillsyn vårdas i enlighet med bestämmelserna i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar (VL), Banken har enligt VL räll alt betinga sig en årlig avgift för den vård av omyndigs värde­handlingar som åligger banken. Avgiften får inle översliga i fråga om in­hemska värdehandlingar två kronor och belräffande utländska värdehand­lingar en krona för varje påbörjat tusental kronor av handlingarnas värde. Har underåriga syskon gemensam förmyndare, skall syskonens värdehand­lingar sammanräknas.

Såväl förmynderskapsuiredningen som remissinstanserna förordade en höjning av den berörda avgiften. Uiredningen ansåg emellertid alt det av praktiska skäl borde överlämnas åt regeringen all beslämma avgiften saml all avgifisbeslämmelserna i lagen därför borde ulgå. Samma ställningsta­gande gjordes i departementspromemorian,

I propositionen föreslås att avgiften för vård av omyndigs värdehandlingar


 


LU 1974:38                                                              72

höjs till tre kronor,såvitt avser inhemska värdehandlingar, och lill två kronor belräffande utländska värdehandlingar. Med anledning av proposilionen har till utskottet inkommit en skrivelse från Svenska bankföreningen, i vilken hävdas all de föreslagna höjningarna är för låga och inle läcker bankernas koslnader. De mest föriuslbringande depåerna är enligt föreningen de små. Föreningen anser all nu gällande lariff för vård av värdehandlingar i öppet förvar bör få tillämpas även belräffande omyndigförvar.

De nu tillämpade avgifterna för omyndigförvar har gällt sedan år 1963, Dessförinnan var avgifterna 1 krona 50 öre respektive 75 öre, Uppenbariigen finns det i belraktande av mer än tio års reallönehöjningar inom bankerna skäl all nu höja avgifterna.

På grund av all enligi 8 kap, 2 § RF föreskrifter om enskildas ekonomiska förhållanden inbördes måste meddelas genom lag har man i propositionen inte kunnal följa den av utredningen och även i promemorian föreslagna metoden alt överlämna ål regeringen att bestämma storteken av berörda avgifter. Enligt vad ulskotiel erfaril inhämtade föredragande slalsrådel, in­nan han föreslog de i proposilionen inlagna avgifterna, munlligen yllrande från bankinspektionen, som uppgav all den inom Bankföreningen verk-ställda notariatljänslulredningen inle gav någon enlydig bild av kosinads­ulvecklingen och all därför avgifterna f. n. inle borde sällas högre än tre repseklive ivå kronor.

Med hänsyn lill del anförda saknas enligt utskottels mening underlag för en höjning av berörda avgifter utöver vad som föreslås i proposilionen. Utskottet vill även peka på all beloppsgränsen för värdehandlingar, som skall nedsällas i öppel förvar i bank, nu höjs från 5 000 kronor till etl beopp motsvarande två gånger gällande basbelopp, dvs, f n. 18 000 kronor (15 kap, 8 §), Härigenom kommer med all sannolikhet en del av de mindre och enligi Bankföreningen mest föriuslbringande förvaren att försvinna.

På anförda skäl tillstyrker utskottet proposilionen i denna del, Ulskollet förutsätter emellertid all regeringen följer ulvecklingen på området och lägger fram förslag för riksdagen belräffande avgifternas sloriek när så kan anses befogal.

Ikraftträdande m. m.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1975 med undanlag för reglerna i 19 kap. om den nya överförmyndarorganisalionen, vilka föreslås iräda i kraft den 1 januari 1976. De nuvarande bestämmelsema om arvode lill överförmyndare föreslås dock upphöra redan med utgången av år 1974 och fr. o. m.den 1 januari 1975 ersättas av de nya bestämmelserna.

Även om de nya arvodesreglerna sålunda skall träda i kraft redan den 1 januari 1975 skall äldre beslämmelser fortfarande gälla i fråga om arvode och annan ersälining till förmyndare, gode män och överförmyndare i den mån ersätlningen avser tid före sistnämnda dag. När del gäller ersällningen


 


LU 1974:38                                                              73

lill överförmyndare kan med hänsyn lill del av ulskollet i det föregående anmärkta 1945 års rättsfall viss tveksamhei råda vad som avses med be­stämmelsen. Syftet torde dock vara att överförmyndare även under år 1975 skall uppbära arvode av den omyndiges medel,

Imolionerna 1974:1947 (yrkandel 2), 1974:1948 (yrkandel 4)och 1974:1949 (yrkandel 7) hemställs all riksdagen skall beslula all de i propositionen fö­reslagna lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1976, I molionen 1974:1947 hemställs vidare (yrkandel 4) om nya övergångsbestämmelser vad beiräffar arvodering lill avgående överförmyndare rörande vilka nu­varande beslämmelser gäller. Som skäl för en senareläggning av ikraftlrä-dandel har framför allt åberopats all de nva bestämmelserna medför en ökad belastning på överförmyndarorganisalionen, vilkel lorde behöva med­föra en förstärkning av organisationen, och all kommunerna kommer all påläggas nya kostnader, för vilka medel inte har hunnit anvisas.

Den nu föreslagna lagstiftningen är en i många avseenden angelägen re­form. Som framgår av vad ulskollet inledningsvis anfört har ulrednings-arbetel emellertid lagil lång lid. Vidare har från del utredningsbelänkandel presenterades lill dess propositionen förelades riksdagen förfluiii något mer än fyra år. Under sådana förhållanden och med hänsyn lill lagstiftnings-komplexets storlek måste det anses rimligl alt även domstolar, överför­myndare och kommuner skall tä erforderlig lid på sig att förbereda lill-lämpningen av reformen.

Såsom framgår av vad ulskoilel anfört på flera ställen i det föregående innebär de föreslagna lagändringarna au överförmyndarna får nya viktiga uppgifter. Här må nämnas att prövning av tillstånd till alla förvaltnings-åtgärder, 1. ex. lillslånd till försäljning av fasl egendom, i sin helhel läggs på överförmyndarna. När del gäller placering av omyndigs medel innebär förslaget alt överförmyndarna på etl hell annal ,säu än tidigare har aU ta ställning till vad som kan anses vara värdesäkra tillgångar. Vidare skall överförmyndarna framdeles alllid ge rätten förslag på förmyndare. Över­förmyndarna skall dessulom årligen granska förmynderskapen och se om de som ar omyndigförklarade alltjämt behöver vara della. Som ulskoilel anfört ovan kommer della all under del första året vara en mycket ar­betskrävande uppgift. I den mån förmynderskap upphör under år 1975 och sluträkning avges, skall överförmyndarna tillämpa del nya arvodessystemei, vilket kan föra med sig svåra bedömanden. Upphör förmynderskapet under de första månaderna och sluiräkning avges i nära anslulning därtill, kommer överförmyndarna dessulom all sakna grunder för avgörandet, eftersom kom­munerna då ännu inte hunnit fastställa sådana. Enligt vad ulskollet erfarit kan nämligen Kommunförbundei inle beräknas presenlera sina rikllinjer belräffande arvoderingen av förmyndare för kommunerna förrän i april-maj 1975 och först därefter kan kommunerna fastställa grunder för arvoderingen,

Äv vad utskottet ovan anfört lorde framgå klart alt den nuvarande över­förmyndarorganisalionen i många fall behöver förslärkas för alt klara de


 


LU 1974:38                                                              74

nya uppgifterna. En sådan förstärkning av kansliresurser m. m, måsle kom­ma lill stånd genom kommunernas försorg. Utöver de kostnader som delta för med sig för kommunerna måste kommunerna i vissa fall ertägga för-myndar- och överförmyndararvoden, när del gäller förmynderskap som upp­hör under år 1975, Kommunerna lorde emellertid i regel inte ha beräknat någol belopp för angivna koslnader i sin utgiftsslat för år 1975.

Del nu sagda visar att överförmyndare och kommuner inte får, såsom utskottet ovan anseit viktigt, tillräcklig lid lill sitt förfogande för reformens genomförande, om den skall träda i kraft den 1 januari 1975. Därutöver är all märka all ulskoltels belänkande avses komma att behandlas i kam­maren lördagen den 14 december 1974, vilket innebär all de nya lagarna kan antas av Kungl. Maj:t i konselj först den 20 december 1974. Med hänsyn härtill och till instundande julhelg lorde lagarna inle kunna utkomma från trycket i Svensk författningssamling förrän i början av januari 1975. Delta innebär att domstolar och överförmyndare skall vara skyldiga alt tillämpa den nya lagstiftningen utan all ha den nya lagtexten tillgänglig. Såsom ulskotiel ovan anfört kan överförmyndarna vidare bli tvungna alt bestämma arvoden lill förmyndare ulan att ha av kommunerna antagna grunder till siu förfogande. Eventuellt kan de bli tvungna all skjuta på dessa avgöranden till dess grunderna fastställts. Enligt utskoiieis mening måsle nu angivna förhållanden anses förkastliga.

Utskottet vill avslutningsvis understryka att när nu den första större änd­ringen görs i förmynderskapslagstiftningen på 50 år är det angelägel att reformen, när den iräder i kraft, är väl förberedd av dem som skall lillämpa den. På grund av del anförda tillstyrker uiskottei bifall lill motionsyrkandena och föreslår således att lagstiftningen i sin helhet skall träda i kraft den 1 januari 1976.

Del nu sagda innebär bl. a. all de nya arvodesreglerna blir gällande fr. o. m. sislnämnda dag. Någon anledning alt ha en särskild övergångsbestämmelse när del gäller arvode som erläggs lill överförmyndare finns enligi ulskoltels mening inle. Kommunerna har under år 1975 erforderlig lid alt beräkna kosinaden för överförmyndarverksamheien och anvisa medel härtill. Över­förmyndarnas arvoden skall således fr, o, m, den 1 januari 1976 helt betalas av kommunerna.

Vad därefter angår arvode till förmyndare och god man anser utskottet att de nya arvodesreglerna bör bli tillämpliga även på arvoden som hänför sig till år 1975 och som skall beslämmas på grundval av de räkningar som ges in i början av år 1976. Upphör uppdrag som förmyndare före den 1 januari 1976 skall emellertid arvode, som beräknas på grundval av inlämnad års- eller sluiräkning, beslämmas enligi de hillillsvarande bestämmelserna i  15 kap,  19 § första stycket FB,

Med hänsyn lill del anförda bör motionen 1974:1947, yrkandet 4, inle föranleda någon riksdagens vidare ålgärd.


 


LU 1974:38                                                             75

Övriga frågor

I förslagen till lag om ändring i lagen (1954:579) om nyklerhetsvård och till lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp föreslår utskottet vissa redaktionella ändringar såsom framgår nedan av lill ulskoltets hemställan fogad bilaga, I övrigt tillstyrker utskottet lagförslagen i den mån de ej om­fattas av vad utskottet ovan anfört.

Hemställan

Ulskollet hemsläller

1,           beträffande grunderna för omyndighetsförklaring att riksdagen
med avslag på molionen 1974:1949, yrkandel 1, aniar 10 kap,
1 § i del vid proposilionen 1974:142 fogade förslagel lill lag
om ändring i föräldrabalken (FB),

2, belräffande slopande av släklskapsbeslämmelsen såvill avser förmyndare all riksdagen med avslag på molionen 1974:1949, yrkandel 2, såviti nu är i fråga, godkänner vad utskottet anfört i denna del,

3, beträffande vissa personer som förmyndare alt riksdagen med avslag på motionen 1974:1946, yrkandet 1, såvitt nu är i fråga, godkänner vad ulskollet anfört i denna del,

4, beträffande förmyndare alt riksdagen med avslag på motio­nerna 1974:1946, yrkandel 1, och 1974:1949, yrkandet 2, båda såviti nu är i fråga, anlar 11 kap. 5 § förslaget till lag om ändring i FB,

5, belräffande inskrivning av förmynderskap alt riksdagen med avslag på molionen 1974:1948, yrkandet 2, antar 12 kap, 1 § förslagel lill lag om ändring i FB,

6, belräffande förmyndares plikler all riksdagen med avslag på molionen 1974:1949, yrkandel 3, antar 13 kap, 1 § förslagel lill lag om ändring i FB,

7, beträffande förmyndares plikler alt riksdagen - med förklaring alt propositionen i denna del inte kunnat oförändrad godtas - för sin del anlar 13 kap, 4§ förslagel lill lag om ändring i FB med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag betecknad lydelse,

8, belräffande förmyndares förvallning av omyndigs egendom all riksdagen med avslag på molionen 1974:1948, yrkandel 3, anlar 15 kap. 12 § förslaget lill lag om ändring i FB,

9, belräffande ersälining lill förmyndare alt riksdagen med bifall lill proposilionen och med avslag på motionen 1974:1946, yr­kandel 2, saml i anledning av motionen 1974:20, båda mo­tionerna såvill nu är i fråga, anlar 15 kap, 19 § förslagel lill lag om ändring i FB,


 


LU 1974:38                                                             76

10. beträffande förmyndares redovisningsskyldighet all riksdagen avslår motionen 1974:1946, yrkandel 3,

11. belräffande grunderna för förordnande av god man all riks­dagen med avslag på molionen 1974:1948, yrkandel 1, antar 18 kap, 3§ förslagel till lag om ändring i FB,

12. belräffande ersälining lill god man all riksdagen med avslag på molionen 1974:1946, yrkandet 2, såviit nu är i fråga, antar

18              kap. 11 § förslägel lill lag om ändring i FB,

13. belräffande överförmyndamämnd all riksdagen med avslag på molionen 1974:1946, yrkandel 4, anlar 19 kap. 2!; förslagel till lag om ändring i FB,

14. belräffande flera överförmyndardislriki att riksdagen med bifall lill proposilionen och med avslag på molionen 1974:1947, yr­kandel 1, godkänner vad uiskottei anfört i denna del,

15. belräffande val av överförmyndare m. fl, au riksdagen - med förklaring all proposilionen i denna del inte kunnal oförändrad godtas- för sin del antar 19 kap, 5 § förslagel till lagom ändring i FB med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag belecknad lydelse,

16. beträffande överförmyndares kvalifikationer au riksdagen -med förklaring all proposilionen i denna del inle kunnal oför­ändrad godlas - för sin del, såviti avser molionen 1974:1949, med avslag på yrkandel 4 och med bifall lill yrkandel 5 antar

19              kap, 8§ förslaget lill lag om ändring i FB med i härvid
fogad bilaga som utskottets förslag belecknad lydelse,

17. beträffande vissa processuella regler au riksdagen - med för­klaring alt proposilionen i denna del inte kunnat oförändrad godlas - för sin del anlar 19 kap, 13 § förslagel lill lag om ändring i FB med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag belecknad lydelse.

18. belräffande delegation all riksdagen - med förklaring alt pro­positionen i denna del inle kunnal oförändrad godlas - för sin del anlar 19 kap. 14 § förslagel lill lag om ändring i FB med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag betecknad ly­delse,

19. beträffande ersättning till överförmyndare alt riksdagen med bifall lill proposilionen och i anledning av molionen 1974:20, såvill nu är i fråga, anlar 19 kap, 15 § förslagel till lag om ändring i FB,

20. alt riksdagen antar förslagel lill lag om ändring i FB i vad förslagel ej omluias av utskoiieis hemställan under I, 4-9, 11-13, 15-19 saml i vad förslaget ej heller avser ikraftlrädande-och övergångsbestämmelser.


 


LU 1974:38                                                             77

21, att riksdagen antar 67 § förslaget till lag om ändring i lagen (1954:579) om nykterheisvård med i härvid fogad bilaga som Ulskoltets förslag belecknad lydelse,

22, att riksdagen antar 63 § förslaget lill lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag belecknad lydelse,

23, ati riksdagen anlar de vid proposilionen fogade lagförslagen i övrigl med undanlag för förslagel lill lag om ändring i gif­termålsbalken saml i vad förslagen ej avser ikraftträdande- och övergångsbesiämmefserna,

24, belräffande ikraftträdande m, m, all riksdagen - med förklaring all proposilionen i denna del inle kunnal oförändrad godlas - för sin del med bifall lill motionerna 1974:1947, yrkandel 2,1974:1948, yrkandet 4, och 1974:1949, yrkandet 7, samt med avslag på motionen 1974:1947, yrkandel 4, anlar dels förslaget lill lag om ändring i giftermålsbalken, dels ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till övriga lagförslag med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag belecknad lydelse,

25, belräffande kostnadsfrågor all riksdagen avslår motionen 1974:1949, yrkandet 6,

26 belräffande skydd för omyndigs medel mot förskingring alt riksdagen i anledning av molionen 1974:1947, yrkandel 3, hos Kungl. Maj;l hemsläller au förslag föreläggs riksdagen om in­förande av sialligl ersättningsansvar för ekonomiska föriusler som å.samkas genom förmyndares och god mans förskingring av huvudmans medel,

27. au motionerna 1974:20, 1974:651 och 1974:974, i vad de ej omfailas av vad ulskoilel ovan anfört och hemsiälll, inle för­anleder någon riksdagens vidare ålgärd.

Slockholm den 9 december 1974

På laguiskolleis vägnar IVAN SVANSTRÖ.M


 


LU 1974:38                                                              78

Närvarande: herrar Svanström (c)', Harrimarberg (s), Lidgard (m)'  Börjesson i Falköping (c), fru Äsbrink (s)'*", herrar Andersson i Södertälje (s), Torwald (c)Olsson i Timrå (s) Winberg (m)', fru Nilsson i Sunne (s)', herrar Olsson i Sundsvall (ef, Israelsson (vpk)', fru Fredgardh (ef. Fru Tilländer (c)'', fru Lindquist (m)'  fru Hjalmarsson (s), fru Johansson i Hovmanlorp(s)", herrar Henmark (fp). Lövenborg (vpk)"* och fru Kartsson (c)'°.

' Ej närvarande vid p. 25 i ulskoltels hemställan.

'Ej närvarande vid p. I, 5-7, 16 i ulskoltets hemställan.

' Ej närvarande vid p,  I i ulskouels hemställan,

'Ej närvarande vid p, 5-7, 15, 17-19 i utskottets hemställan,

'Ej närvarande vid p. 20-23, 26, 27 i ulskoltels hemställan,

'Endast närvarande vid p, 1, 20-23, 26, 27 i utskottets hemställan.

'Endast närvarande vid p. 1, 5-7, 16 i ulskoltets hemställan.

'Endast närvarande vid p, 5-6, 15, 17-19, 24, 25 i utskottets hemställan.

' Endasl närvarande vid p. 1  i ulskoltets hemställan.

" Endasl närvarande vid p, 25 i uiskoilets hemställan,

 Ej närvarande vid justering av p, 26 i ulskoUes hemställan.

''Ej närvarande vid justering av p. 8-10,12-24, 26,27 i utskottets hemställan.

Ej närvarande vid justering av p. 8-10, 12-27 i ulskoltels hemställan,

** Ej närvarande vid justering av p, 1 i utskottets hemställan,

 Ej närvarande vid justering av p, 5-7 i ulskoltels hemställan,

'Ej närvarande vid jusiering av p, 2-7, 11 i ulskoltels hemställan.

Reservationer

\. belräffande grunderna,för omyndighetsförklaring (punkl I i ulskoltels hem-siällan)

av herrar Lidgard (m) och fru Lindquisl (m), som anser

dels alt del avsnitt i ulskouels belänkande som börjar på s. 47 med orden "Vad därefter" och slutar på s, 48 med orden "förevarande del" bort ha följande lydelse:

Vad därefter angår frågan huruvida del, såsom motionärerna påslår, finns någol behov av all till den enskildes skydd behålla omyndighetsgrunderna i 10 kap, 1 i) andra-tjärde punkterna vill ulskollet lill en början underslryka all den omsländigheien alt andra och Iredje punkierna kommer lill an­vändning i begränsad omfallning inte i och för sig är någol bärande skäl all la bort desamma. Ulskoilel vill vidare peka på all en person som är alt hänföra under andra och tredje punkierna kan, såsom Svenska bank­föreningen framhåller i sill remissvar, toiali rasera sin familjs ekonomi med förödande verkningar förde anhöriga. Vissertigen skall enligi propositionens förslag i nu förevarande fall kunna förordnas god man, I just de fall som


 


LU 1974:38                                                             79

här avses - slöseri och vanvård av egendom respektive missbruk av rus­givande medel - får emellertid riskerna anses särskill stora alt huvudmannen handlar på egen hand i sirid mol gode mannens vilja. Om t. ex. en nar­kotikamissbrukare får klart för sig alt han kan företa rällshandlingar ulan all tillfråga gode mannen, lorde del ofta kunna bli synnertigen svårt för denne alt vara lill nytta. Del nu sagda visar enligt ulskoltels mening alt del i förevarande fall inle kan anses till fyllest med förordnande av god man, Utskollel vill vidare i anledning av vad socialslyrelsen anfört peka på risken för all slopandet av tredje punkten kan leda till alt en applicering av begreppel psykisk abnormiiei av annat slag tillgrips i inle avsedd ul­siräckning för all möjliggöra en omyndighetsförklaring, Avslulningsvis vill ulskotiel hänvisa lill au av remissinslanserna Stockholms överförmyndar-nämnd. Föreningen Sveriges överförmyndare, sociala centralnämnden i Gö-teborg. Svenska bankföreningen och Sveriges advokalsamfund, vilka samt­liga lorde ha en mycket god erfarenhel av nu ifrågavarande kategori hjälp-behövande, ullalai sig för ell bibehållande av andra och iredje punkierna.

Vad vidare angår de grunder som är uppiagna i 10 kap. 1 § fjärde punkten vill ulskollei framhålla all en person kan råka in i periodiskl åierkommande svaghelslillstånd och, medveten om sina symtom, vilja få en omyndig­hetsförklaring lill Slånd, inle minst av rädsla för obehörig påverkan från närstående eller andra. Det är enligt ulskoltets mening svårt alt se varför denna möjlighel inte skulle slå till buds. Delsamma kan gälla för en män­niska som själv upplever all hennes själsförmögenheier fortlöpande avtar och önskar i tid vidla ålgärder mol obehöriga påverkningar. Ätt i dessa fall medge omyndighetsförklaring på den enskildes egen begäran eller med hans samtycke framslår säsom eit nalurtigt integriietsskydd. Betänklighe­terna mol omyndighetsförklaring lorde, såsom motionärerna framhåller, dessulom vara mindre då någon själv begär all bli omyndigförklarad, efter­som han då inser följderna härav,

Enligi ulskoltels mening bör rälisordningen erbjuda den som i nu stadgade fall inle längre önskar behålla formell rällslig handlingsförmåga möjlighel all avslå från denna. Delta är desto mer angelägel som del enligt förslagel lill ändring av 18 kap, 3 § inte skall bli möjligl all förordna god man för den som på grund av oerfarenhet önskar stöd och bilräde,

Sammanfallningsvis anser ulskollei således all del alltjämt kan finnas ell behov av all lillämpa omyndigheisgrunderna i 10 kap. 1 § andra-fjärde punkierna. Samhället bör då inte genom att upphäva dessa bestämmelser minska möjlighelerna all åsiadkomma del rällsskydd som ligger i en omyn­dighetsförklaring.

På grund av del anförda tilLsiyrker Ulskotiel bifall till molionen 1974:1949, såvill nu är i fråga.

dels alt ulskouels heinslällan under 1 bort ha följande lydelse:

1,  belräffande grunderna för omyndighetsförklaring all riksdagen - med förklaring all proposilionen 1974:142 i denna del inte


 


LU 1974:38

kunnal oförändrad godlas - för sin del med bifall lill motionen 1974:1949, yrkandel I, anlar 10 kap. I S förslaget lill lag om ändring i föräldrabalken (FB) med i nedan angivna som re-seivaniernas förslag belecknad lydelse:


Kungl. Maj:Is förslag


Reseiyanlernas förslag


10 kap.


Den som fyllt aderton år skall av rällen förklaras omyndig, om han på grund av psykisk sjukdom, hämmad förslåndsutveckling eller psykisk ab­normitet av annat slag är ur slånd alt vårda sig eller sin egendom och del icke är lillräckligl au god man förordnas för honom eller all han på annal mindre ingripande säit får bi­stånd i vården av sina angelägenhe­ier.


Den som fylli aderton år skall av rällen förklaras oinyndig:

/, om han på grund av psykisk .sjukdom, hämmad försiåndsulveck-ling eller psykisk abnormiiei av an­nal slag är ur stånd au vårda sig eller sin egendom;

2.    om han genom slöseri eller an­nan grov vanvård av sin egendom eller eljesl genom oiillböriigt förfarande med avseende ä egendomen äventyrar sin eller sin familjs välfärd;

3.    om han är hemfallen dl missbruk av rusgivande medel och i,följd därav icke kan vårda sig eller sin egendom; eller

4.    om han på grund av sjukdom, försvagat hälsotillstånd, lyte, oerfa­renhel eller annan orsak behöver an­nans bisiånd i vålden av sina angelä­genheter och av sådan anledning själv begär an bliva förklarad omyndig eller samtycker därlill.

Vad i,första slyckel sagts gäller icke om det är lillräckligl all god man för­ordnas för honom eller alt han på annal mindre ingripande sätt får bi­stånd i vården av sina angelägenhe­ter.


2. belriilTande slopande av släklskapsbeslämmelsen, såviit avser förmyndare (punkt 2 i uiskoilets hemställan)

av herr Winberg (m) och fru Lindquist (m) som anser

dels all del avsniil i uiskoilets belänkande som börjar på s, 50 med "Vad försl" och sluiar på s. 51  med "i fråga" bort ha följande lydelse:


 


LU 1974:38                                                              81

Ulskollet delar motionärernas uppfattning au det är olämpligt au slopa den nuvarande regeln i 11 kap. 5§ föräldrabalken om all den omyndiges anhöriga bör ha företräde lill uppdragel som förmyndare, Ulskotiel anser alt förslagel på denna punkt slammer dåligl överens med den uppfallning angående förmyndarens plikler som samiidigl kommer lill ullryck i pro­posilionen, nämligen ati ökad viki bör läggas vid tillgodoseendet av mynd­lingens behov av personligl slöd, Särskill med hänsyn lill angelägenheien av all den omyndige får lillfredsslällande personlig omvårdnad torde enligi ulskoltels uppfallning en släkting eller annan närstående många gånger vara lämpligasi som förmyndare. Ulskotiel vill dock i anslulning härtill framhålla att släklskapsbeslämmelsen är fakultativ och således inle bindande för dom­stolarna. Bestämmelsen ulgör därför ej någol hinder mol all rällen lar hänsyn lill de särskilda omständigheter som kan föreligga i del enskilda fallet och som måhända lalar i annan riktning. Om man emellertid skulle hell slopa den nuvarande, fakullaliva släklskapsbeslämmelsen lorde det såsom mo­tionärerna framhållit uppslå risk för alt förmynderskapei så småningom kom­mer alt instilulionaliseras och därmed komma au sakna den personliga prägel som är önskvärd. En fakultativ släklskapsbestämmelse kan också bidra till all förhindra alt alllför många förmynderskap samlas hos en och samma person, Ulskollet delar därför motionärernas uppfallning all den nuvarande släktskapsbestämmelsen i 11 kap. 5 S föräldrabalken bör behållas,

dels all ulskouels hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2, beträffande slopande av släklskapsbeslämmelsen. såviii avser förmyndare, all riksdagen med bifall lill molionen 1974:1949, yrkandel 2, såviit nu är i fråga, godkänner vad ulskollei anfört i denna del.

3. beträffande vissa personer som,förmyndare {punkl 3 i uiskoilets hemställan)

av herrar Svanström (c), Börjesson i Falköping (c), Torwald (c), Olsson i Sundsvall (c) och fru Fredgardh (c), som anser

dels att del stycke i utskottets betänkande som börjar på s, 52 med orden "Sammanfattningsvis anser" och sluiar med orden "molionen 1974:1946" bort ha följande lydelse:

Sammanfallningsvis anser ulskotiel sålunda all i lagen inle bör införas ell uttryckligt förbud att till förmyndare utse den som på grund av avtal eller tjänst har att ta befallning med den omyndiges angelägenheier, Etl förordnande av förmyndare i de fall som las upp i molionen bör dock fk ske endasl i undanlagsfall och försl efter noggrann lämplighelsprövning, varvid bör beaktas de synpunkler som utskollel ovan anfört. För att un­derslryka vikten av resirikliviiel vid ulseende av förevarande slag av för­myndare bör enligi uiskoilets mening i anledning av molionen 1974:1946, yrkandel I, i laglexlen införas ell tillägg av innebörd all lill förmyndare


 


LU 1974:38                                                              82

får endasl i den mån särskilda skäl föreligger ulses den som på grund av avlal eller tjänst har att ta befattning med den omyndiges angelägenheter,

dels all utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3, belräffande vissa personer som förmyndare att riksdagen i an­
ledning av molionen 1974:1946,yrkandet 1,såviti nu äri fråga,
godkänner vad utskottet anfört i denna del,

4. belräffande förmyndare (punkl 4 i uiskoilets hemställan)

av herr Winberg (m) och fru Lindquisl (m) som - under förulsällning av bifall till reservationen 2 - anser alt utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. belräffande förmyndare all riksdagen - med förklaring all pro­
positionen i denna del inte kunnat oförändrad godlas - för
sin del med bifall till motionen 1974:1949, yrkandet 2 och med
avslag på molionen 1974:1946, yrkandel 1, båda såvill nu är
i fråga, anlar
II kap, 5 § förslagel lill lag om ändring i FB
med i nedan angivna som reservanternas förstag belecknad ly­
delse:

Kungl. MaJ:is förslag              Reservanternas förslag

11  kap,

När förmyndare skall förordnas,'        När förmyndare skall förordnas,
skall därlill ulses en rättrådig, erfaren     skall därlill utses en rättrådig, erfaren
och i övrigt lämplig man eller kvin-     och i övrigt lämplig man eller kvin­
na,                                                         na, helst någon som är med den omyn­
dige besläktad eller besvågrad eller el­
jest står honom nära.
För underåriga--- (Kungl. Maj:ls förslag)- tala däremol.

5. belräffande förmyndare (punkl 4 i utskottets hemställan)

av herrar Svanström (c), Börjesson i Falköping (c), Torwald (c), Olsson i Sundsvall (c) och fru Fredgardh (c) som - under förutsättning av bifall till reservationen 3 - anser all ulskoltets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. belräffande förmyndare att riksdagen - med förklaring all pro­positionen i denna del inle kunnal oförändrad godlas - för sin del i anledning av motionen 1974:1946, yrkandet 1 och med avslag på motionen 1974:1949, yrkandel 2, båda såviti nu är i fråga, anlar 11 kap. 5 § förslaget lill lag om ändring i FB med i nedan angivna som reservanternas förslag betecknad lydelse:


 


LU 1974:38                                                             83

Kungl. Maj:IS,förslag              Reservanternas förslag

11 kap, 5§

När förmyndare--- (Kungl. Maj:ts förslag)- eller kvinna.

Till förmyndare far endasl i den
mån särskilda skäl, föreligger utses den
som på grund av avtal eller tjänst har
att la befattning med omyndigs ange­
lägenheter.
För underåriga--- (Kungl. Maj:ts förslag)- tala däremot.

6. belräffande förmyndare (punkt 4 i utskottets hemställan)

av herrar Svanslröm (c), Börjesson i Falköping (c), Torwald (c), Winberg (m), Olsson i Sundsvall (c), fru Fredgardh (c) och fru Lindquisl (m) som - under förulsällning av bifall lill såväl reservationen 2 som reservationen 3 - anser all utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande förmyndare att riksdagen - med förklaring alt pro­positionen i denna del inte kunnal oförändrad godlas - för sin del med bifall lill motionen 1974:1949, yrkandel 2, och med anledning av motionen 1974:1946, yrkandel 1, båda såvitt nu är i fråga, antar 11 kap. 5 § förslaget lill lag om ändring i FB ned i nedan angivna som reservanternas,förslag betecknad lydelse:

Kungl. MaJ:ts förslag             Reservanternas förslag

11  kap.

När förmyndare skall förordnas.
När förmyndare skall förordnas,

skall därtill ulses en räitrådig, erfaren skall därtill utses en rättrådig, erfaren
och i övrigl lämplig man eller kvin- och i övrigl lämplig man eller kvin­
na,
                                     na, helst någon som är med den omyn -

dige besläktad eller besvågrad eller el­jest slår honom nära.

Till förmyndare får endast i den
mån särskilda skäl föreligger utses den
som på grund av avlal eller tjänst har
att ta befattning med omyndigs ange­
lägenheter.
För underåriga--- (Kungl. Maj:ts förslag) tala däremol.


 


LU 1974:38                                                             84

7. beträffande inskrivning av förmynderskap (punkl 5 i utskoiieis hemställan) av herr Henmark (fp), som anser

dels all del avsnitt i ulskoltels belänkande som börjar på s. 54 med "Ul­skotiel vill" och sluiar på s. 55 med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill till en början framhålla all del är önskvärt all det faslslälls en beloppsgräns som följer förändringarna i penningvärdet Utskollel finner del därför lämpligl all, såsom förordas i proposilionen, anknyla gränsen lill basbeloppel enligi lagen om allmän försäkring. Ulskoilel delar emellertid motionärernas uppfallning att den i propositionen föreslagna beloppsgränsen, Ivå gånger gällande basbelopp, är alllför hög. Propositionens förslag innebär all gränsen för närvarande skulle utgöra 18 000 kronor. Mot förslagel all gränsen skall sällas vid en så avsevärd summa har kritik framförts av flera remissinslanser. såsom Slockholms överförmyndamämnd. Föreningen Sve­riges överförmyndare och Svenska sparbanksföreningen. Liknande kritik har också framförts till utskottet av allmänna advokatbyrån i Göteborg. Enligt ulskoltels mening är invändningarna mol förslagel på denna punkl övertygande, Överförmyndarorganisalionernas erfarenheter tyder uppenbar­ligen på alt konlroll av förmynderskap ofta erfordras redan när värdel av den underåriges egendom överstiger ell basbelopp, dvs. för närvarande 9 000 kronor. Ulskoilel vill särskill peka på alt del är vanligl att barn vid förälders frånfälle erhåller försäkringsbelopp från Ijänslegrupplivförsäkring. I flerlalel fall uppgår för närvarande sådani försäkringsbelopp lill 13 000 kronor. Be­loppel insälls regelmässigl av försäkringsgivaren på spärrad räkning för mol­lagaren. 1 en familj med flera barn kan ulfallande försäkringsbelopp uppgå till en avsevärd summa. Överförmyndaren kommer med de föreslagna in­skrivningsreglerna all få lämna lillslånd till ullag från den spärrade räkningen ulan all i efterhand kunna ulöva konlroll över hur medlen använts. Enligt ulskouels mening framgår del av de ovannämnda remissyllrandena från överförmyndarorganisalionerna all del erfarenhetsmässigt föreligger ett be­hov av alt viss konlroll kan ulövas över förbrukningen av sådana försäk­ringsbelopp. Ulskollet delar vidare motionärernas uppfattning om att del även med hänsyn till underårigas egendomsförhållanden i övrigl är lämp­ligare all sälta gränsen vid ell basbelopp.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskollel bifall lill molionen 1974:1948, yrkandel 2,

dels alt ulskoltets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5, beträffande inskrivning av förmynderskap att riksdagen - med förklaring all det i proposilionen framlagda förslaget till lag om ändring i FB inle kunnal i oförändrat skick antas - med bifall lill motionen 1974:1948, yrkandel 2, för sin del antar 12 kap, 1 § i förslagel med i nedan angivna som reservantens förslag betecknad lydelse:


 


LU 1974:38                                                             85

Kungl. Maj:Is,förslag              Reservantens förslag

12 kap. 1§

Förmynderskap    för    underårig Förmynderskap    för    underårig

skall inskrivas, då                                skall inskrivas, då

1,   särskild förmyndare förordnas 1. särskild förmyndare förordnas för den underårige,  för den underårige,

2,   den underårige annortedes än 2, den underårige annorledes än genom upptagande av lån har för-      genom upptagande av lån har för­värvat egendom, som skall stå under       värvat egendom, som skall stå under förmyndarens förvaltning och som förmyndarens förvallning och som till sill värde överstiger etl belopp  lill sitt värde överstiger ell belopp moisvarande två gånger gällande moisvarande gällande basbelopp en-basbelopp enligt lagen(1962:381)om ligt lagen (1962:381) om allmän för-allmän försäkring, säkring,

3,   rätlen av annan särskild anled- 3, rätten av annan särskild anled­ning finner att inskrivning bör ske,         ning finner att inskrivning bör ske.

Inskrivningen skall-- (Kungl. Maj:ts förslag) Stockholms tingsrätt.

8. belräffande förmyndares plikter (punkt 6 i utskottets hemställan) av herr Winberg (m) och fru Lindquist (m), som anser

dels all det avsnitt i utskottets belänkande som börjar på s. 55 med "Syftet med" och sluiar på s. 56 med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan i och för sig ansluta sig till föredragande statsrådets upp­fattning att omsorgen om myndlingens person är en minsl lika viktig uppgift för förmyndaren som förvallningen av myndlingens förmögenhet. Utskottet anser emellertid att en föreskrift om alt i förmyndarens uppgift även in­rymmes vårdnadsplikl inle får skymma det faktum att den förordnade för­myndarens uppgift i första hand är att förvalla den omyndiges egendom och företräda honom i angelägenheter som rör denna. Det finns ingen an­ledning att ändra den ordningsföljd i vilken för närvarande dessa uppgifter nämns. I 13 kap. 1 § FB bör därför i enlighet med motionärernas förslag skyldighelen att förvalla myndlingens förmögenhet och förelräda honom i angelägenheter som rör denna nämnas före skyldigheten alt sörja för mynd­lingens person. Därmed vinner man också den fördelen att uppgifterna nämns i samma ordningsföljd i förevarande paragraf som i 15 kap. 19 § och 18 kap: 3 § FB. Utskottet tillstyrker följaklligen bifall till molionen 1974:1949, yrkandel 3.

dels all utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. belräffande förmyndares plikler alt riksdagen - med förklaring att del i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i FB inte kunnat i oförändrat skick antas - med bifall till mo-

7 Riksdagen 1974. 8 saml. Nr 38


 


LU 1974:38                                                              86

tionen 1974:1949, yrkandet 3, för sin del anlar 13 kap. I § i förslagel med i nedan angivna som reservanternas förslag be­tecknad lydelse;

Kungl. MaJ:ts förslag              Reservanternas förslag

13 kap.

Förmyndaren har att sörja för Det åligger förmyndaren alt förva\-
myndlingens person samt att förval- ta myndlingens förmögenhet och fö-
ta myndlingens förmögenhet och fö- relräda honom i angelägenheter som
relräda honom i angelägenheter som rör denna. Del åligger likaså förmyn-
röra denna.
                          dåren att sörja för myndlingens per-

son.

9. belräffande förmyndares förvaltning av omyndigs egendom (punkt 8 i ut­skottets hemställan)

av herr Henmark (fp) som anser

dels all det avsnitt i utskottets betänkande som på s. 57 börjar med "Ut­skottet har" och slutar med "yrkandet 3" bort ha följande lydelse:

Såsom framgår av det ovan anförda har utskottet förordat alt riksdagen med bifall till förevarande motion måtte besluta om sådan ändring av 12 kap. 1 § förslaget lill lag om ändring i föräldrabalken att gränsen för in­skrivning av förmynderskap sätts vid ell basbelopp. 1 enlighet med vad motionärerna anför bör i överensstämmelse härmed även gränsen för nu ifrågavarande förmåner sättas vid ell basbelopp. Utskottet tillstyrker därför motionen 1974:1948 även i denna del.

dels alt ulskoltels hemställan under 8 bort ha följande lydelse.

8. beträffande förmyndares förvaltning av omyndigs egendom all riksdagen - med förklaring att det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i FB inte kunnat i oförändrat skick antas - med bifall till molionen 1974:1948, yrkandel 3, för sin del antar 15 kap. 12 § i förslaget med i nedan angivna som reservantens förslag belecknad lydelse:

Kungl. MaJ:ts,förslag             Reservantens förslag

15 kap. 12§

Förvärvar omyndig--- (Kungl. Maj:ts förslag)- särskill stadgat.

Äger omyndig att av dödsbo utfå Äger omyndig att av dödsbo utfå värdehandling eller penningar på värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller lesla-     gmnd av giftorätt, arv eller testa-


 


LU 1974:38


87


hos bank.

- förmyndare därom.


Reservantens förslag

mente eller såsom underhåll enligt 8 kap. ärvdabalken, vare boutred­ningsman eller testamentsexekutör pliktig att, såframt ej värdel är ringa eller överförmyndaren eljest medgi­ver undantag, nedsätta värdehand­lingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket stad­gas. Vad nu sagts om skyldighel all inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäkringsbelopp, som till­kommer omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den omyn­dige äger all själv förvalta. 1 fråga om pension, livränta eller annan på grund av försäkring utgående perio­disk förmån gäller all inbetalning hos bank skall ske i den mån för­månen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällt vid årets början.

Kungl. Maj:ts förslag

mente eller .såsom underhåll enligt 8 kap, ärvdabalken, vare boulred­ningsman eller testamentsexekutör pliktig att, såframt ej värdel är ringa eller överförmyndaren eljest medgi­ver undanlag, nedsälla värdehand­lingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket stad­gas. Vad nu sagts om skyldighel att inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäkringsbelopp, som till­kommer omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den omyn­dige äger alt själv förvalta, 1 fråga om pension, livränta eller annan på grund av försäkring utgående perio­disk förmån gäller att inbetalning hos bank skall ske i den mån för­månen för kalenderår överstiger etl belopp moisvarande två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällt vid årets början,

1 andra---- (Kungl, Maj:ls förslag) -

Den som---- (Kungl. Maj:ts förslag)


10. belräffande överförmyndares kvalifikationer (punkt 16 i utskottets hem­ställan)

av herr Winberg (m) och fru Lindquist (m), som anser

dels att del avsnitt i utskottets betänkande som på s. 63 börjar med orden "Utskottet anser" och sluiar med orden "motionen 1974:1949" bort ha föl­jande lydelse:

Utskottet anser emellertid i likhet med föredragande statsrådet att man inte i lagen bör uppställa krav på formell kompetens. Enligt utskottets upp­fattning är det däremot av vikt all lagen lill ledning för kommunfullmäktige, som har att välja överförmyndare och ledamol i överförmyndamämnd, anger vilka fordringar i fråga om kunskaper och erfarenheter som bör slällas på innehavare av nämnda befattningar. Motionärernas förslag till vad lagen i sådant hänseende bör innehålla ansluter sig till vad förmynderskapsut-


 


LU 1974:38                                                             88

redningen föreslog i sitt betänkande. Utskottet finner sig för sin del kunna biträda motionärernas förslag.

På grund av del anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandet 4 i motionen 1974:1949.

dels alt ulskoltels hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande överförmyndares kvalifikationer att riksdagen -med förklaring att proposilionen i denna del inte kunnat oför­ändrad godtas - för sin del med bifall lill molionen 1974:1949, yrkandena 4 och 5, anlar 19 kap, 8 § förslagel lill lag om ändring i FB med i nedan angivna som reservanternas,förslag betecknad lydelse:

Kungl. Maj:ts,förslag              Reservanternas förslag

19 kap,

Överförmyndare, ledamol i över- Överförmyndare, ledamot i över­
förmyndamämnd och ersättare skola förmy ndarnämnd och ersättare skola
vara myndiga och kyrkobokförda i vara myndiga svenska medborgare
kommunen och få ej vara i konkurs- och kyrkobokförda i kommunen och
tillstånd.
                              få ej vara i konkurstillstånd. De skola

likaså vara väl,förfarna i de praktiska, ekonomiska och juridiska frågor som äro av belydelse för tjänsten.

Lagfaren tjänsteman- (Kungl. Maj:ts förslag) tillstånd därlill.

Ej må----- (Kungl, Maj:ts förslag)- av kommunfullmäktige,

11. beträffande ikraftträdande m. m. (punkt 24 i utskottets hemställan)

av herr Hammarberg (s), fru Äsbrink (s), herrar Andersson i Södertälje (s), Olsson i Timrå(s). Israelsson (vpk), fru Hjalmarsson (s) och fru Johansson i Hovmantorp (s), som anser

dels alt del avsnitt i utskottets betänkande som på s, 73 börjar med orden "Den nu" och slutar på s. 74 med orden "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Den nu föreslagna lagstiftningen är en i många avseenden angelägen och eftertraktad reform. Här må särskill framhållas förslagen om inskränkning av grunderna för omyndighetsförklaring, vidgade möjligheter att förordna god man, effektivare ålgärder för all få lill stånd hävanden av inte längre erforderliga omyndighetsförklaringar saml ökat rällsskydd när del gäller för­farandet vid omyndighets- och myndighetsförklaringar. Såsom framgår av vad utskottet inledningsvis anfört har utredningsarbetet tagit lång tid, något som bl. a, föranlett motionsyrkanden vid såväl 1972 och 1973 års riksdagar som vid innevarande års riksdag. Vid 1973 års riksdagsbehandling under-


 


LU 1974:38                                                             89

strök uiskottei och riksdagen angelägenheten av alt förslag lill ny förmyn­derskapslagstiftning snarast förelades riksdagen. Med hänsyn till det anförda anser ulskoilel att det nu är av vikt alt riksdagen - även om tiden intill dess lagstiftningen avses träda i kraft är kort - gör vad på riksdagen an­kommer för att inte reformens förverkligande skall försenas ytterligare ett år,   

Såsom framgår av vad ulskollet på flera ställen i det föregående anfört innebär de föreslagna lagändringarna att överförmyndarna får nya viktiga uppgifter, Ulskotiel medger all della kan komma all innebära en i viss mån ökad belastning på överförmyndarorganisalionen. På många håll har överförmyndarna emellertid redan erforderiiga kansliresurser lill sill för­fogande. I de fall där sådana saknas lorde överförmyndaren kunna anlita kommunens kansli.

För kommunerna innebär ett ikraflträdande den I januari 1975 sett från kostnadssynpunkl alt de kan komma att få belala en viss förstärkning av den nuvarande organisationen och vidare bli nödsakade all ulge vissa för-myndar-, god mans- och överförmyndararvoden i anledning av uppdrag som upphör under år 1975, Enligi ulskoltets uppfattning rör det sig dock här om marginella koslnader. Kommunerna måste vidare under år 1975 förbereda den nya överförmyndarorganisalionen, som skall börja sin verk­samhel den 1 januari 1976, Della kan självfallel medföra ökade koslnader. Dessa blir dock desamma vare sig lagstiftningen till vissa delar träder i kraft den 1 januari 1975 eller i sin helhel först den 1 januari 1976,

Det förhållandel all riksdagen kommer all behandla utskottets belänkande försiden 14 december 1974 kan vidareföra med sig att den nya lagstiftningen inte utkommer från trycket i Svensk författningssamling förrän lagstiftning­en redan trätt i kraft. Det kan dock i så fall endast röra sig om några dagar. Även om det självfallel är mindre tillfredsställande att lagtexten inte är tillgänglig vid ikraftträdandet, vill utskottet peka på att detta förhållande inle är alldeles ovanligt. Eftersom del, såsom utskottet nyss anfört, endasl kan komma all röra sig om lå dagar mellan ikraftträdandet och publiceringen av lagstiftningen, torde olägenheterna för domstolar, överförmyndare och andra berörda bli obetydliga.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet sålunda att del föreslagna ikraftträdandet av lagstiftningen vissertigen kan medföra svårigheter. Dessa är dock enligt utskoiieis uppfattning inle av sådan omfattning att det finns anledning för riksdagen alt senarelägga ikraftträdandet. På grund av del anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1974:1947, 1974:1948 och 1974:1949, samtliga såviit nu är i fråga.

Såsom framgår av vad ulskollet anfört i del föregående är övergångs­bestämmelserna, i vad avser arvode lill överförmyndare, inle helt enlydiga, Utskollel föreslår därför i anledning av molionen 1974:1947, yrkandet 4, all övergångsbeslämmelserna beträffande arvode och annan ersättning lill förmyndare, gode män och överförmyndare i förtydligande syfte formuleras


 


LU 1974:38                                                             90

om och fkr följande lydelse: Äldre beslämmelser i fråga om arvode och annan ersättning lill förmyndare, gode män och överförmyndare gäller dock fortfarande, i den mån ersättningen avser uppdrag under tid före den 1 januari 1975 eller, såviti gäller överförmyndare, tillsyn över sådant uppdrag.

Den sålunda föreslagna arvodesbeslämmelsen innebär, såvitt gäller för-myndararvoden, alt arvoden som hänför sig lill under år 1974 utfört arbeie och som skall beslämmas på grundval av räkningar som ges in i början av år 1975, skall utgå av de omyndigas medel och bestämmas enligt de hittillsvarande bestämmelserna i 15 kap, 19 § första styckei FB,

När det gäller överförmyndarna innebär övergångsbestämmelsen att de skall även år 1975 liksom hittills uppbära arvode av de omyndigas medel på grundval av ovannämnda räkningar, och arvodena skall beslämmas enligi 19 kap, 12§ FB i dess lydelse före den 1 januari 1975,

De nya arvodesbestämmelserna skall således under år 1975 tillämpas en­dast i fråga om förmyndaruppdrag eller förmynderskap som upphör under detta år,

dels att utskottets hemställan under 24, bort ha följande lydelse:

24. att riksdagen beträffande ikraftträdande m. m. - med förklaring att propositionen i denna del inle kunnat oförändrat godtas med avslag på motionerna 1974:1947, yrkandet 2, 1974:1948, yrkandet 4, och 1974:1949, yrkandet 7, saml i anledning av motionen 1974:1947, yrkandet 4, antar dels förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken, dels ikraftträdande- och över­gångsbestämmelser till lag om ändring i FB med i nedan an­givna såsom reservanternas förslag betecknad lydelse, dels i pro­positionen föreslagna sådana bestämmelser till övriga lagför­slag,

Kungl. MaJ:ts förslag             Reservanternas förslag

Denna lag träder i kraft den 1 ja- Denna lag träder i kraft den 1 ja­
nuari 1976, såviti gäller beslämmel-
nuari 1976, såviU gäller bestämmel­
serna i 19 kap, 2-11,14och 16-18 §§,
serna i 19 kap, 2-11, l4och 16-18 §§,
och i övrigt den I januari 1975. Äldre
och i övrigl den I januari 1975. Äldre
beslämmelser i fråga om arvode och
beslämmelser i fråga om arvode och
annan ersättning till förmyndare,
annan ersättning lill förmyndare,
gode män och överförmyndare gäller
gode män och överförmyndare gäller
dock fortfarande, i den mån ersätt-
dock fortfarande, i den mån ersätt­
ningen avser lid före den 1 januari
ningen avser uppdrag under tid före
1975, Vidare skall uppgift enligt 17
den 1 januari \975 eller, såvill gäller
kap. 7 § lämnas i fråga om tillsyn
överförmyndare, tillsyn över sådant
över förvaltning som skell före
uppdrag. Vidare skall uppgift enligi
nämnda tidpunkt.
        17 kap. 7 § lämnas i fråga om tillsyn

över   förvallning   som   skell   före nämnda tidpunkt


 


LU 1974:38                                                             91

Skall någon---- (Kungl, Maj:ls förslag)- av själsverksamheten.

Val av----- (Kungl. Maj:ls förslag)- år 1976.

I fråga om---- (Kungl, Maj:ts förslag)- år 1975,

12. beträffande skydd,för omyndigs medel mot förskingring (punkl 26 i utskot­tets hemställan)

av herr Hammarberg (s), fru Äsbrink (s), herrar Andersson i Södertälje (s), Olsson i Timrå (s), fru Nilsson i Sunne (s), herr Israelsson (vpk) och fru Hjalmarsson (s), som anser

dels att del avsnitt i ulskoltets belänkande som på s. 70 börjar med orden "Utskottet är" och sluiar på s, 71 med orden "mans förskingring" bort ha följande lydelse:

Utskollel delar direktivens slåndpunkl all det i princip skulle föra för långt alt införa statligt ersättningsansvar vid ren förmögenhetsskada. Ut­skottet anser sig emellertid inte kunna helt utesluta möjligheten att det finns brottskategorier där omständigheterna är sådana att ett statligt er­sättningsansvar även vid ren förmögenhetsskada kan anses motiverat. Hu­ruvida delta kan vara fallet vid förskingring av omyndigs medel saknar ulskollet undertag för all nu kunna bedöma, Utskollel kan därför inte till­styrka motionsyrkandet, som ju innebär all riksdagen utan att ha tillgång till eu fullständigt beslutsunderlag omedelbart skall la ställning till frågan om statligt ersättningsansvar vid nu angivna brott och vid förmyndares oaktsamhet

Utskottet finner inle heller att del föreligger skäl för riksdagen att hos Kungl, Maj:t hemställa om särskild ulredning av förevarande fråga. Såsom utskollel ullalade redan föregående år är frekvensen av förtusler på grund av förskingring av omyndigs medel nämligen ringa. Den nu föreslagna re­formen av förmynderskapslagstiftningen innebär vidare alt kontrollen över förmyndare, gode män och boutredningsman skärps och effektiviseras. Detta förhållande måsle enligi utskottets uppfattning ytteriigare minska den re­lativt ringa risken för förskingringar av förmyndare och gode män. Innan erfarenheler av den nya lagstiftningen vunnils bör enligt utskottels mening inga ytterligare åtgärder vidtas, Uiskottei förutsätter emellertid att Kungl, Maj:t noga följer utvecklingen på området och vidtar åtgärder om så visar sig erforderiigt Vad utskollel nu anfört bör ges Kungl, Maj:l till känna,

dels att ulskoltels hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26, beträffande skydd för omyndigs medel mot förskingring att riksdagen ger Kungl, Maj:t till känna vad utskottet anfört i anledning av molionen 1974:1947, yrkandet 3,


 


LU 1974:38                                                                           92

Särskilda yttranden

1. belräffande inskrivning av förmynderskap

av herrar Svanström (c), Börjesson i Falköping (c), Torwald (c), Winberg (m), Olsson i Sundsvall (c), fru Fredgardh (c) och fru Lindquisl (m) som anför:

Såsom framgår av del ovan anförda (s, 54 f) har utskollel godtagit pro­positionens förslag om att gränsen för inskrivning av förmynderskap bör sättas vid ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Såsom framhålls i ulskoltels motivering finns det emellertid inget säkert undertag för en närmare bestämning av beloppsgränsen,utan man måsle här göra en skäligheisavvägning. Avväg­ningen måste ske med beaktande av de synpunkter som utskottet anfört. Därvid bör särskild vikt läggas såväl vid behovei av skydd för omyndigs egendom som vid önskemålet att samhället inte i onödigl slor utsträckning utövar kontroll över den enskilde. Man kan för närvarande inte säkert över­blicka vilka konsekvenser som följer av de olika alternativ som står lill buds i gränsdragningsfrågan.

Vi har genom delta yltrande velal underslryka att vi anser det viktigl alt ulvecklingen på denna punkl följs med särskild uppmärksamhel från slalsmakternas sida. Om de praktiska erfarenheterna skulle komma att ge anledning därtill måsle därför frågan om gränsbeloppels siortek snabbt tas upp lill förnyal övervägande.

2. belräffande ersättning till förmyndare och gode män

av herr Torwald (c) som anför:

Jag delar motionärens och utskottets uppfattning, att förmyndares och god mans insatser för den omyndiges personliga vårdnad bör betraktas såsom en handikappsomsorg. 1 princip anser jag därför att samhället bör stå för de kostnader som uppkommer i samband därmed. Jag tror inle heller att del skulle bli specielll belungande för vederbörande förmyndare och god man alt särredovisa sina arbetsinsatser på detla område. Jag utgår emellertid från att överförmyndarna och överförmyndarnämnderna kommer all ta sär­skild hänsyn till dessa förhållanden vid arvodesbestämning liksom vid av­vägningen av i vad mån myndlingen skall bidra med egna medel. På grund härav har jag ansett mig tills vidare kunna acceptera utskottets avslag på molionen lills del är möjligt att något utvärdera erfarenheterna av den nya förmynderskapslagstiftningen.

3. beträffande förmyndares redovisningsskyldighet

av herrar Svanström (c), Börjesson i Falköping (c), Torwald (c), Olsson i Sundsvall (c) och fru Fredgardh (c) som anför: Såsom framgår av del ovan anförda (s. 60) har utskottet sett positivt på


 


LU 1974:38                                                             93

motionsyrkandet. Utskottet har dock inte velat tillstyrka en uttrycklig lag­regel om alt det skall åligga förmyndarna all i sina redovisningar redogöra även för sina insaiser beträffande den personliga omvårdnaden och intres­sebevakningen. Utskottet har som skäl härför åberopat att ulskollei anser all motionärernas önskemål kan bli tillgodosett utan en sådan lagregel. Efter­som vi delar den uppfattningen har vi kunnal ansluta oss till utskottets skrivning.

Med della yttrande har vi velat betona att vi anser förevarande fråga viktig. Vi föruisäller all Kungl, Maj:l följer utvecklingen på området och vidtar erforderiiga åtgärder, om del skulle visa sig att de omyndiga inte får den personliga omvårdnad som avsells,

4. beträffande hörande av lagrådei

av herr Winberg (m) och fru Lindquisl (m) som anför: Vid flera lillfällen och på olika sätt har från moderata samlingspartiet påtalats nackdelen av att civilrällsliga iagsliftningskomplex numera i be­tydande omfallning framläggs för riksdagen ulan all de dessförinnan un­derställts lagrådets granskning, Inle heller lagförslagel i förevarande belän­kande har granskats av lagrådei.

Under ulskottsbehandlingen har framkommit all proposilionen är behäf­tad med brislfälligheter i olika avseenden. Ulskollet har därför nödgals kom­plellera den föreslagna lagtexten. En lagrådsgranskning hade otvivelaktigt underläilal behandlingen av ärendet i såväl utskott som kammare. Del är enligt vår mening helt otillfredsställande att genomgripande ändringar i en så central fråga inom familjerätten som förmynderskapsreglerna utgör äger rum ulan lagrådets hörande. Behandlingen har dessulom försvårats av den knappa lid som slåll riksdagen till buds.


 


LU 1974:38                                                        94

Bilaga

Av utskottet föreslagna ändringar i lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Kungl. Maj:ls förslag              Utskottets förslag

13 kap. 4§ Förmyndaren skall med omsorg Förmyndaren skall med omsorg och nit vårda myndlingens räll och och nil vårda myndlingens rätl och främja hans bästa. Han skall därvid främja hans bästa. Härvid skall för­se till att myndlingens medel i skälig myndaren se till alt myndlingens me-omfallning användas lill hans nytta,     del i skälig omfattning användas till

nytta för myndlingen.

19 kap,

Överförmyndare väljes av kom-
  Överförmyndare väljes av kom-

munfullmäktige. För varje överför-     munfullmäktige.   För överförmyn-
myndare väljes en ersällare.
    dåre väljes en ersättare.

Ledamöler och ersällare i överförmyndamämnd väljas av kommunfull­mäktige till det antal fullmäktige bestämma, Antalel ledamöter får dock ej undersliga tre.

Val av ledamöter och ersättare i överförmyndamämnd skall vara pro­porlionelll. om det begäres av minst så många väljande, som motsvara det tal. vilket erhålles. om samtliga väl­jandes anlal delas med del antal per­soner valet avser, ökat med I. Om för­färandel vid sådant proportionellt val finnas särskilda bestämmelser. Sker ej val av ersättare i överförmyndamämnd proporlionelll, skall tillika bestämmas den ordning i vilken ersättarna skola inkallas lill tjänstgöring. Då val av överförmyndare, ledamot av överförmyndamämnd eller er­sällare förrättats, skall det genasl anmälas lill rällen. Har val ej skell i behörig lid, skall rätten göra anmälan därom hos länsstyrelsen, som tillser att valet hålles så snart ske kan.


 


LU 1974:38


95


 


Kungl. Maj:ls förslag


Utskottels förslag


Överförmyndare, ledamot i över­förmyndamämnd och ersällare skola vara myndiga svenska medborgare och kyrkobokförda i kommunen och fk ej vara i konkurstillslånd.

Överförmyndare, ledamol i över­förmyndamämnd och ersättare skola vara myndiga och kyrkobokförda i kommunen och får ej vara i konkurs­tillstånd.

Lagfaren Ijänsleman vid tingsräll får ej vara överförmyndare, ledamot i överförmyndamämnd eller ersättare inom domsagan, om ej regeringen för särskilt fall meddelat tillstånd därtill.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara överförmyndare, ledamot i över­förmyndamämnd eller ersällare än den som under de Ire senasl förflulna åren fullgjort sådani uppdrag, den som uppnåtl sextio års ålder eller den som eljesl uppgiver förhinder, vilket godkännes av kommunfullmäktige.


13 §

Vid omröstning i överförmyndamämnd i ärende enligt denna balk gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i 16 kap, rättegångsbalken. Om ledamol eller föredragande har skiljaktig mening, skall denna antecknas i protokoll eller annan handling,

Protokoll hos överförmyndare el­ler överförmyndamämnd i annal ärende än enligt denna balk behöver ej upplaga annal än förteckning över dem som har dellagil i handlägg­ningen saml beslulel i ärendet.

1 fråga om varje beslut av överförmyndare eller överförmyndamämnd i ärende enligt denna balk skall finnas handling av vilken framgår vem som har fattat beslutet, vem som har varil föredragande samt beslutets dag och dess innehåll. Föreskrifter om i vilken ulsiräckning beslul skall innehålla de skäl som bestäml ulgången finnas i 17 § förvallningslagen (1971:290),

Proiokoll hos överförmyndare el­ler överförmyndamämnd i annal ärende än enligt denna balk behöver ej upplaga annal än förteckning över dem som har deltagit i handlägg­ningen samt beslutat i varje ärende.


Överförmyndamämnd får, om kommunfullmäktige så beslula, upp­draga ål ledamol, ersällare som har inkallals lill tjänstgöring eller tjäns­teman hos kommunen att på nämn­dens vägnar beslula i ärende hos nämnden. Framställning eller yltran­de lill kommunfullmäktige får dock ej beslutas annorledes än av nämn­den samfällt


14 §

Om kommunfullmäktige bestämma det, får överförmyndamämnd uppdra­ga åt ledamol, ersällare som har in­kallats lill Ijänslgöring eller ijänsle­man hos kommunen alt på nämn­dens vägnar avgöra vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fullmäktiges beslul. Fram­ställning eller yltrande lill kom­munfullmäktige får dock ej beslu-


 


LU 1974:38


96


 


Val av överförmyndare och ledamöler i överförmyndamämnd saml er­sällare för dessa skall med lillämpning av denna lag äga rum förslå gången före utgången av år 1975.Valet skall avse liden intill ulgången av år 1976,

I fråga om de överförmyndare och ledamöler i överförmyndamämnd samt ersällare för dessa som valls enligt äldre beslämmelser upphör löpande ijänst-göringslider vid utgången av år 1975,


Kungl. Maj: Is förslag

Finner den som erhållit uppdrag som avses i första slyckel, all sam­tycke, tillstånd eller förordnande i visst fall ej bör meddelas, eller anser han frågan tveksam, skall ärendel hänskjutas till nämnden. Beslut som har fallals på grund av uppdrag som avses i förslå slyckel behöver ej an­mälas inför nämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 ja­nuari 1976, såvill gäller bestämmel­serna i 19 kap. 2-11.14 och 16-18 §§. och i övrigl den 1 januari 1975. Äldre beslämmelser i fråga om arvode och annan ersättning lill förmyndare, gode män och överförmyndare gäller dock fortfarande, / den mån ersätt­ningen avser tid före den 1 januari 1975. Vidare skall uppgift enligt 17 kap. 7  lämnas I fråga om tillsyn över förvallning som skett,före nämnda tid­punkt.

Skall någon som omyndigförkla­rats före den I januari 1975 åter för­klaras myndig, gäller bestämmelsen i 20 kap. 21 § om föreleende av lä-karinlyg endasl om grunden för omyndighelsförklaringen varil sin­nessjukdom, sinnesslöhet eller an­nan rubbning av själsverksamhelen.


Utskottets förslag

las   annorledes  än   av   nämnden samfällt

Finner den som erhållit uppdrag som avses i första stycket, att sam­tycke, tillstånd eller förordnande i visst fall ej bör meddelas, eller anser han frågan tveksam, skall ärendet hänskjutas till nämnden, Beslul / ärende enligt denna balk vilket har fallals på grund av uppdrag som av­ses i första slyckel behöver ej an­mälas inför nämnden.

Denna lag iräder i kraft den 1 ja­nuari 1976. Äldre beslämmelser i fråga om arvode och annan ersätt­ning lill förmyndare och gode män gäller dock fortfarande om uppdraget som förmyndare respektive god man upphön före den 1 januari 1976.

Skall någon som omyndigförkla­rats före den 1 januari / 976 åter för­klaras myndig, gäller beslämmelsen i 20 kap, 21 S om föreleende av lä­karintyg endasl om grunden för omyndighetsförklaringen varil sin­nessjukdom, sinnesslöhel eller an­nan rubbning av själsverksamheten.


 


LU 1974:38


97


2 Förslag till

Lag om ändring i ärvdabalken


Kungl. Maj: Is förslag


Utskottets förslag


 


Denna lag iräder i kraft den 1 ja­nuari 7975,1 fråga om boutrednings­man som har förordnals före den 1 januari 1972 är rällen ej skyldig att kontrollera alt redovisningsskyldig­het enligt 19 kap, 14 a § fullgöres, så­vida del ej påkallas av dödsbodelä­gare eller, om omyndig har del i boel, av överförmyndaren.


Denna lag träder i kraft den I ja­nuari 1976. I fråga om boulrednings­man som har förordnals före den 1 januari 1972 är rätten ej skyldig alt kontrollera att redovisningsskyldig-hel enligt 19 kap. 14 a § fullgöres, så­vida del ej påkallas av dödsbodelä­gare eller, om omyndig har del i boet, av överförmyndaren.


3 Förslag till

Lag om ändring i giftermålsbalken


Kungl. Mqj:ts förslag

Härigenom förordnas att 15 kap, 3 § giftermålsbalken skall upphöra all gälla vid utgången av år 1974.


Utskottets förslag

Härigenom förordnas all 15 kap, 3 § giftermålsbalken skall upphöra all gälla vid ulgången av år 1975.


4 Förslag till

Lag om avveckling av äldre godmanskap


Kungl. Maj:is förslag


Ulskoltels förslag


 


Denna lag träder i krafl den 1 ja­nuari 1975. Har god man som avses i 1 § före nämnda dag inbelalal för­valtade medel till statskontoret eller kammarkollegiet för avveckling av godmanskapet, tillämpas denna lag i fråga om ärendets vidare behand­ling. Prövning enligt 3 § skall dock ej äga rum i andra fall än när någon har anmält anspråk inom den i 2 § angivna liden.


Denna lag träder i kraft den 1 ja­nuari 1976. Har god man som avses i 1 § före nämnda dag inbelalal för­vallade medel lill sialskonlorel eller kammarkollegiel för avveckling av godmanskapel, tillämpas denna lag i fråga om ärendels vidare behand­ling. Prövning enligt 3 § skall dock ej äga rum i andra fall än när någon har anmäll anspråk inom den i 2 § angivna liden.


 


LU 1974:38


98


5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehand­lingar


Kungl.  MaJ:ts förslag


Utskottets förslag


 


Denna lag iräder i kraft den I ja­nuari 1975. Äldre avgiftsbeslämmel­ser i 8 § gäller dock fortfarande i fråga om sådan vård av omyndigs värde­handlingar som har ägt mm före ikraftträdandet.


Denna lag iräder i kraft den I ja­nuari 1976. Äldre avgiftsbeslämmel­ser i 8 § gäller dock fortfarande i fråga om sådan vård av omyndigs värde­handlingar som har ägt rum före ikraftträdandet


6 Förslag till

Lag om ändring I lagen (1954:579) om nykterhetsvård

Härigenom förordnas all 67 § lagen (1954:579) om nyklerhelsvård skall ha nedan angivna lydelse.


Kungl. Maj: IS förslag

67 i

Finner nyklerhelsnämnd, all nå­gon, som är hemfallen ål alkohol­missbruk, bör förklaras omyndig el­ler all god man bör förordnas för ho­nom eller att förmyndare i hans släl­le eller jämle honom bör förordnas för hans myndling, har nämnden all göra anmälan härom ////överförmyn­daren.

Anmälan till överförmyndaren skall också göras, om nämnden fin­ner alt någon icke längre bör vara omyndigförklarad.

Denna lag träder i kraft den 1 ja­nuari 7975,


Ulskoltels förslag

Finner nyklerhelsnämnd, att nå­gon, som är hemfallen åt alkohol­missbruk, bör förklaras omyndig el­ler att god man bör förordnas för ho­nom eller all förmyndare i hans släl­le eller jämte honom bör förordnas för hans myndling, har nämnden alt göra anmälan härom hos överför­myndaren.

Anmälan hos överförmyndaren skall också göras, om nämnden fin­ner alt någon icke längre bör vara omyndigförklarad.

Denna lag träder i kraft den 1 ja­nuari 7976.


 


LU 1974:38


99


7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp

Härigenom förordnas alt 63 § lagen (1956:2) om socialhjälp skall ha nedan angivna lydelse.


Kungl.  MaJ:is förslag

63 <

Finner socialnämnd all hjälptaga-re bör förklaras omyndig eller all god man bör förordnas för honom, har nämnden alt göra anmälan härom hos överförmyndaren.

Anmälan Ull överförmyndaren skall också göras, om nämnden fin­ner att någon icke längre bör vara omyndigförklarad.

Denna lag iräder i kraft den 1 ja­nuari 7975.


Utskottets förslag

Finner socialnämnd alt hjälptaga-re bör förklaras omyndig eller att god man bör förordnas för honom, har nämnden all göra anmälan härom hos överförmyndaren.

Anmälan hos överförmyndaren skall också göras, om nämnden fin­ner att någon icke längre bör vara omyndigförklarad.

Denna lag träder i kraft den 1 ja­nuari 1976.


 


LU 1974:38                                                                        100

Innehållsförteckning

Propositionen   .................................................       1

Lagförslagen  ...................................................       2

Lag om ändring i FB   .........................................       2

Lag om ändring i ÄB ...........................................      30

Lag om ändring i GB  ..........................................      33

Lag om avveckling av äldre godmanskap   ..............      34

Lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värde­
handlingar .....................................................
     36

Lag om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård                40

Lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp.........     40

Motionsyrkanden ...............................................      41

Utskollel ..........................................................      42

Inledning .........................................................      42

Propositionens huvudsakliga innehåll  ....................      44

Grunderna för omyndighetsförklaring och förordnande av god man         45

Förmyndare   ...................................................      50

Inskrivning av förmynderskap ..............................      53

Förmyndares plikter ...........................................      55

Förmyndares förvallning av omyndigs egendom   .....      57

Ersättning till förmyndare och gode män.................      57

Förmyndares redovisningsskyldighet.......................      59

Överförmyndarorganisalionen m. m........................ .... 60

Förfarandei i mål om omyndighels- och myndighetsförklaring        66

Kostnadsfrågor ................................................. .... 68

Skydd för omyndigs medel mot förskingring   .......... .... 69

Kostnad för förvaring av omyndigs värdehandlingar .. .... 71

Ikraftträdande m. m........................................... .... 72

Övriga frågor   .................................................. .... 75

Hemställan   ..................................................... .... 75

Reservationer  .................................................      78

Särskilda yttranden ...........................................      92

Bilaga: Äv uiskottei föreslagna ändringar i lagförslagen               94

GOTAB 74  8406 S     Stockholm 1974