Lagutskottets betänkande nr 38 år 1974 LU 1974:38

Nr 38

Lagutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:142 med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m. jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974:142 har Kungl. Maj:l (justitiedepartementet) föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag lill

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i ärvdabalken,

3. lag om ändring i giftermålsbalken,

4. lag om avveckling av äldre godmanskap,

5. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar,

6. lag om ändring i lagen (1954:579) om nyklerhetsvård,

7. lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp.

Belräffande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar ulskollet till vad utskottet anför på s. 44-45.

Med anledning av propositionen har väckts fyra motioner. I ärendet behandlas vidare tre vid början av 1974 års riksdag väckta fristående motioner. Samtliga motionsyrkanden redovisas nedan på s. 41-42.

I ärendel har inkommit skrivelse från Svenska bankföreningen.

I Riksdagen 1974. 8 samt. Nr 38

LU 1974:38

Lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom förordnas i fråg om föräldrabalken

delsan 13 kap. 3 §, 15 kap. 16 §, 17 kap. 7S, 19 kap. 3,4 och 6 §§ samt 21 kap. 14§ skall upphöra att gälla.

dels att 9 kap. 5, 10 kap. loch8§§, 11 kap. 4, 5 och 8 §§, 12 kap. loch6 §§, 13 kap. l,4och8§§,14kap.2,7,8ochll§§,l5kap.4,5,8,9,12, 14,15, 17och 19§§, 16 kap. 6 och 7 §§, 17kap. loch2§§, I8kap.3,5,7, lOochU §§, 19 kap. 2, 5 och 7 - 16 §§ samt 20 kap. 2, 16-19, 21, 28-30, 33, 35, 37 och 38 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

rfe/5all i balken skall införas fyra nya paragrafer, 12 kap. 7§, I9kap. 17och 18 §§ samt 20 kap. 24 a §, av nedan angivna lydelse.

Den som fyllt aderton år skall av rätlen förklaras omyndig: /. om han på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten är ur slånd all vårda sig eller sin egendom;

2. om han genom slöseri eller annan grov vanvård av sin egendom eller eljest genom otillbörligt förfarande med avseende å egendomen äventyrar sin eller sin familjs välfärd:

3. om han är hemfallen åt missbruk av rusgivande medel och i följd därav icke kan vårda sig eller sin egendom; eller

4. om han på grund av sjukdom, försvagat hälsotillstånd, lyte. oerfarenhet eller annan orsak behöver

Den som fyllt aderton år skall av rätten förklaras omyndig, om han på grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat stagar ur stånd att vårda sig eller sin egendom och det icke är tillräckligt att god man förordnas för honom eller att han på annat mindre ingripande sätt får bistånd i vården av sina angelägenheter.

LU 1974:38 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

annans bistånd i värden av sina angelägenheter och av sådan anledning själv begär att bliva förklarad omyndig eller samtycker därtill.

Omyndighetsförklaring skall av Omyndighetsförklaring skall av

rätlen hävas, om den omyndige fin- rällen hävas, om skäl för omyndig-

ncs vara i stånd att själv taga vård helsförklaring icke längre föreligger,
om sina angelägenheter.

I I kap,

4§

Den som själv iir omyndig må ej vara förmyndare; och upphöre därför förmyndares befallning, om han varder förklarad omyndig.

Har förmyndare förordnats enligt 3 a första stycket på grund av att fader eller moder är underårig. gäller förordnandet till dess fadern eller modern har uppnått myndig ålder.

5*)

Niir förmyndare skall förordnas. När förmyndare skall förordnas,
skall därlill utses en rättrådig, erfa- skall därtill ulses en rättrådig, erfa
ren och i övrigt lämplig man eller ren och i övrigl lämplig man eller
kvinna, helst någon som är med den kvinna,
omyndige besläktad eller hesvågrad
eller eljest står honom nära.

För underåriga syskon bör gemensam förmyndare förordnas, såvida icke särskilda skäl tala däremol.

Ej må någon undandraga sig att på grund dv förordnande vara förmyndare i andra än följande fall:

1. om han uppnått en ålder av sextio år:

2. om han på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd icke ulan avsevärd olägenhet kan utöva förmynderskapet:

3. om han till följd av befattning i statens eller kommuns tjänst skulle av förmynderskapet oskäligt betungas:

4. om lian redan förut innehar två förmynder.ikap för andra än egna barn eller ett sådant förmynderskap av vidlyftig beskaffenhei, därvid förmynderskap för flera underåriga syskon räknas såsom ett;

Nuvarande lydelse

5. om han genom förmynderskapet skulle bliva nödsakad att eftersätta egna angelägenheter av synnerlig vikt;

6. om han skall tillsammans med annan utöva förmynderskapet eller vårdnaden om den omyndige skall tillkomma annan;

7. om han förpliktas att ställa säkerhet för den omyndiges egendom.

Utövas förmynderskapet för underårig av föräldrarna eller en av dem, äge förmyndaren på begäran bliva entledigad från förmynderskapet allenast om annan förordnas till medförmyndare eller han förpliktas att ställa säkerhet för den omyndiges egendom.

Föreslagen lydelse

Förmyndare äger på begäran bliva entledigad från förmynderskapet. Vad nu sagts gäller dock ej, om förmynderskapet för underårig utövas av föräldrarna eller en av dem och särskilda skäl tala mot att förmyndaren entledigas.

Förmynderskap för underårig skall inskrivas, då fader eller moder avlider eller då dessförinnan egendom, som skall stå under förmyndarens förvaltning, annorledes än genom upptagande av lån tillfaller den underårige eller någon rättens åtgärd vidtages ifråga som rör förmynderskapet.

Förmynderskap för underårig skall inskrivas, då

/. särskild förmyndare förordnas för den underårige,

2. den underårige annorledes än genom upptagande av lån har förvärvat egendom, som skall stå under förmyndarens förvaltning och som till sitt värde överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. rätten av annan särskild anledning finner att inskrivning bör ske.

Fiirmyndaren har. ,v(°ir;7f ej annat sk(dl giilla på grund av lag eller villkor vid förvärv genom gåva ellerles-tamente, alt förvalta myndlingens f()rmögcnhet och förelriida honom i angeliigcnheler som röra denna.

Förmyndaren har att sörja för myndlingens persot) samt att förvalta myndlingens förmögenhet och förelriida honom i angelägenheter som röra denna..

Vad, i första stycket sagts om förmyndarens befallning med myndlingens förmögenhet gäller ej, om annat föreskrives i lag, och ej heller i den mån fråga är om egendom som förvärvats genom gåva. testamente eller förmånstagareför-ordnande angående försäkring och det som viltkor för förvärvet föreskrivits alt egendomen skalt slå under särskild förvaltning av annan än förmyndaren,utan medbestämmanderätt för denne, samt det tillika angivits av vem förvaltningen skall utövas. Är sådan särskild förvaltning anordnad, skall förvaltaren årligen till förmyndaren lämna redovisning över den förvaltade egendomen. ,

I fråga om vårdnaden om underårig finnas bestämmelser i 6 kap.

Nuvarande lydelse

det med hänsyn till grunden för omyndighetsförklaringen eller eljest finnes nödigt.

Med avseende å vårdnaden om underårig stadgas i 6 kap.

Förmyndaren skall med omsorg och nit vårda myndlingens rätt och främja hans bästa.

4§

Föreslagen lydelse

Förmyndaren skall med omsorg och nit vårda myndlingens rätt och främja hans bästa. Han skall därvid se till att myndlingens medel i skälig omfattning användas till hans nytta.

8§

Har omyndig flera förmyndare, skola de, såvitt rörer egendomen, handhava förmynderskapet gemensamt; dock må riitten förordna, all tillgångarna skola för förvaltning pä visst sätt dem emellan fördelas, eller att, med bibehållande i övrigt av gemensam förvaltning, vissa tillgångar skola förvaltas av en förmyndare ensam. Den som skall ensam råda över vissa tillgångar må ock ikläda den omyndige sådana förbindelser som falla inom området för dessa tillgångars förvaltning.

Tillkommer ej vårdnaden om underårig föräldrarna eller en av dem, skall vårdnaden, om flera förmyndare förordnas, utövas av den bland förmyndarna som rätten utser därtill. Denne må, om det finnes lämpligt, av rätten befrias från skyldigheten att deltaga i handhavandel av den omyndiges övriga angelägenheter. Har den som är förklarad omyndig flera förmyndare, förordne rätlen en av dem att hava den omsorg om myndlingens person, varom i 3 S sägs.

Kunna, där den omyndige har flera förmyndare, dessa ej enas i ärende, vari avgörandet tillkommer dem, gälle den mening som överförmyndaren finner sig kunna biträda. Är fråga om åtgärd, vartill överförmyndarens eller rättens samtycke erfordras, må samtycke till åtgärden givas utan hinder av meningsskiljaktighet mellan förmyndarna. Innan i dessa fall beslut meddelas, skall överförmyndaren eller rätten bereda medförmyndare tillfälle att yllra . sig.

Tillkommer ej vårdnaden om underårig föräldrarna eller en av dem, skall vårdnaden, om flera förmyndare förordnas, utövas av den bland förmyndarna som rätten utser därtill. Denne må, om det finnes lämpligt, av rätten befrias från skyldigheten att deltaga i handhavandel av den omyndiges övriga angelägenheter. Har den som är förklarad omyndig flera förmyndare, förordne rätten en av dem att hava den omsorg om myndlingens person, varom i / § sägs.

Kunna, där den omyndige har flera förmyndare, dessa ej enas i ärende, vari avgörandet tillkommer dem, gälle den mening som överförmyndaren finner sig kunna biträda. Är fråga om åtgärd, vartill överförmyndarens samtycke erfordras, må samtycke till åtgärden givas ulan hinder av meningsskiljaktighet mellan förmyndarna. Innan i dessa fall beslut meddelas, skall överförmyndaren bereda medförmyndare tillfälle att yttra sig.

Äger omyndig del i dödsbo, skall förmyndaren, så snart ske kan efter det bouppteckning inregistrerats hos riitten. ingiva avskrift av bouppteckningen till överförmyndaren.

Skall av annan anledningändöds-fall bodelning ske för omyndig, vare förmyndaren pliktig att tillse, att bouppteckning förrättas så'snart ske kan, saml att därefter ofördröjligen ingiva avskrift av bouppteckningen till överförmyndaren.

Skall av annan anledning än dödsfall bodelning ske för omyndig, vare förmyndaren pliktig alt tillse, att bouppteckning förrättas så snart ske kan, saml att därefter ofördröjligen ingiva avskrift av bouppteckningen till överförmyndaren. Är bouppteckningen av vidlyftig beskaffenhet, må avskrift lämnas endast i erforderliga delar.

Förmyndaren äge för vård av omyndigs räu i oskiftat dödsbo åtnjuta skäligt arvode. Träffas avtal om sammanlevnad i oskiftat bo, skall arvodet utgå årligen och må ej, med mindre rätten annorlunda förordnar, överstiga för år räknat ett belopp motsvarande fem för hundra av så stor del av boets inkomst som enligt årsuppgift rörande boet belöper på den omyndige. Arvodet skall förskjutas av boel.

Fader eller moder, som pä grund av lag är förmyndare, äge ej uppbära arvode efter vad i förslå stycket siigs, med mindre rätten med hänsyn lill särskilda omständigheter lämnar tillstånd därlill.

Förmyndaren äge för vård av omyndigs rätt i oskiftat dödsbo åtnjuta skäligt arvode. Träffas avtal om sammanlevnad i oskiftat bo, skall arvodet utgå årligen. Arvodet bestämmes av överförmyndaren och skall förskjutas av boet.

Fader eller moder, som pä grund av lag är förmyndare, äge ej uppbära arvode efter vad i första stycket sägs, med mindre överförmyndaren med hänsyn till särskilda omsländigheier lämnar lillslånd därtill.

Den omyndiges penningmedel skola göras räntebärande, och äge förmyndaren för sådant ändamål inköpa obligationer eller förvärva fordran, som inskrives eller inskrivit;> i statsskuldboken, eller utlåna medlen mot säkerhet av panträtt i fast egendom eller ock i myndlingens namn insätta dem hos postsparbanken eller sparbank eller för längre tid hos annan hank. Närmare bestämmelser om de obligationer som må inköpas, om beskaffenheten av den säkerhet, varemot utlåning må ske, samt om de räkningar, å vilka insättning hos bank må äga rum, meddelas av Konungen.

Med bank avses jämväl centralkassa för jordbrukskredit.

Den omyndiges penningmedel skola göras räntebärande, och äge förmyndaren för sådant ändamål inköpa obligationer eller förvärva fordran, som inskrives eller inskrivits i statsskuldboken, eller utlåna medlen mot säkerhet av panträtt i fast egendom eller ock i myndlingens namn insätta dem hos bank eller låta dem kvarstå hos försäkringsbolag efter därom med bolaget träffad överenskommelse. Närmare bestämmelser om de obligationer som må inköpas, om beskaffenheten av den säkerhet, varemot utlåning må ske, samt om de räkningar, å vilka medel må insättas hos bank eller kvarstå hos försäkringsbolag, meddelas av regeringen.

Aktier, obligationer, pantbrev, skuldebrev och andra sådana värdehandlingar skola, såframt sammanlagda viirdet överstiger femtusen kronor, i den omyndiges namn ned-siittas i öppet förvar hos riksbanken eller annan bank. Vill förmynd;iren uttaga nedsatt värdehandling, söke han överförmyndarens lillslånd. Sådant tillstånd erfordras ej. där värdehandlingen allenast skall genom bankens försorg överföras till annan bank för alt diir nedsättas i öppet förvar. De nedsatta viirde-handlingarna skola under överförmyndarens tillsyn vårdas i enlighet med vad om dylik vård av omyndigs värdehandlingar särskill stadgas.

Vad sålunda om nedsättning av omyndigs värdehandlingar föreskrivits skall ej äga lillämpning med avseende å bevis eller motbok rörande tillgodohavande å räkning hos bank, ej heller med avseende å bevis, som utfärdats om inskrivning i stalsskuldboken eller Sveriges allmänna hypoteksbanks skuldbok eller skuldbok hos annan inrättning, som Konungen bestämmer, såframt å beviset finnes anlecknai, alt inskrivningen sketl med förbehåll att kapitalbelopp å inskriven fordran eller därå utställd obligation eller ock inskriven obligation eller å sådan obligation belöpande kapitalbelopp ej må lyftas utan överförmyndarens tillstånd.

Aktier, obligationer, pantbrev, skuldebrev och andra sådana värdehandlingar skola, såframt sammanlagda värdet överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i den omyndiges namn nedsättas i öppet förvar hos riksbanken eller annan bank. Vill förmyndaren uttaga nedsatt värdehandling, söke han överförmyndarens tillstånd. Sådant tillstånd erfordras ej, diir värdehandlingen allenast skall genom bankens försorg överföras till annan bank för att diir nedsiittas i öppet förvar. De nedsatta värdehandlingarna skola under överförmyndarens tillsyn vårdas i enlighet med vad om dylik vård av omyndigs viir-dehandlingar siirskilt stadgas.

Vad sålunda om nedsättning av omyndigs värdehandlingar föreskrivits skall ej äga lillämpning med avseende å bevis eller motbok rörande tillgodohavande å räkning hos bank, ej heller med avseende å bevis, som utfärdats om inskrivning i stalsskuldboken eller Sveriges allmänna hypoteksbanks skuldbok eller skuldbok hos annan inrättning, som regeringen bestämmer, såframt å beviset finnes antecknat, all inskrivningen skett med förbehåll all kapilalbelopp å inskriven fordran eller därå ulställd obligation eller ock inskriven obligation eller å sådan obligation belöpande kapilalbelopp ej må lyftas utan överförmyndarens tillstånd.

LU 1974:38

Nuvarande lydelse

Obligationer, vilka utfärdats av staten eller Sveriges allmänna hypoteksbank eller annan inrättning, som Konungen bestämmer, skola, såframt ej obligationerna äro nedsatta i öppet förvar hos bank eller överförmyndaren medgiver undantag, inskrivas i statsskuldboken eller bankens eller inrättningens skuldbok med förbehåll, varom i andra slyckel sägs.

Hava underåriga syskon gemensam förmyndare, skola vid tillämpning av del i första stycket givna stadgandet syskonens värdehandlingar sammanräknas.

Föreslagen lydelse

Premieobligationer, vilka ulfär-dats av staten, skola, såframt ej obligationerna äro nedsatta i öppel förvar hos bank eller överförmyndaren medgiver undantag, inskrivas i stalsskuldboken med förbehåll, varom i andra siycket sägs.

Utövar en förmyndare förmynderskap för flera omyndiga, skola vid tillämpning av det i första stycket givna stadgandet de omyndigas värdehandlingar sammanräknas.

Omyndigs medel, som innestå hos bank, må ej uttagas utan överförmyndarens tillstånd efter vad därom särskilt är stadgat. Vad nu sagts gäller ej ränta, som innestått kortare tid än ett år. Överförmyndarens tillstånd vare ej heller erforderligt, där medlen allenast skola genom bankens försorg överföras till annan bank.

Omyndigs medel, som innestå hos bank eller enligt 4 § kvarstå hos försäkringsbolag, må ej uttagas utan överförmyndarens tillstånd efter vad därom särskilt är stadgat. Vad nu sagts gäller ej ränta, som innestått kortare tid än ett år. Överförmyndarens tillstånd vare ej heller erforderligt, där medel som innestå hos bank allenast skola genom bankens försorg överföras till annan bank eller där medel som kvarstå hos försäkringsbolag skola genom bolagets försorg överföras titt bank.

Medel, som böra hållas tillgängliga för ändamål, varom i 6 S sägs, må insättas med förbehåll att medlen må uttagas utan överförmyndarens tillstånd.

När skäl äro därtill, äger överförmyndaren förordna, att förbehåll, varom i andra siycket sägs, ej skall gälla.

12 ii"

Förviirvar omyndig värdehandling som avses i 8 S, eller äger omyndig eljest att av annan utfå sådan värdehandling, må den som skall utgiva handlingen fullgöra sin förpliktelse genom att i den omyndiges namn nedsätta handlingen i öppet förvar hos bank, såvida ej den omyndige äger all själv förvalta handlingen. Förpliktelse att utgiva penningbelopp mä ock fullgöras hos bank, ändå att den ej grundas å nedsatt värdehandling; och

" Senaste lydelse 1958:640.

Äger omyndig alt av dödsbo utfå värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller testamente eller såsom underhåll enligt 8 kap, ärvdabalken, vare boulredningsman eller lestamentsexekulor pliktig alt, såframt ej värdet är ringa eller överförmyndaren eljesl medgiver undanlag, nedsätta värdehandlingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts om skyldighet all inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäkringsrörelse,skall utgiva försäkringsbelopp, som tillkommer omyndig, och fråga ej är om pension eller livränta eller orn försäkringsbelopp, som den omyndige äger att själv förvalta. I andra fall äge överförmyndaren genom meddelande till den som skall utgiva värdehandling eller penningar förordna, att nedsättning eller inbetalning skall ske hos bank.

Äger omyndig att av dödsbo utfå värdehandling eller penningar på grund av gifiorält, arv eller testamente eller såsom underhåll enligt 8 kap. ärvdabalken, vaie boulredningsman eller lestamentsexekulor pliktig att, såframt ej värdet ärririga eller överförmyndaren eljest medgiver undantag, nedsätta värdehandlingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket siad-gas. Vad nu sagts om skyldighet att inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäkringsbelopp, som tillkommer omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den omyndige äger att själv förvalta. I fråga om pension, livränta eller annan på grund av försäkring utgående periodisk förmån gäller att inbetalning hos bank skatt ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällt vid årets början.

I andra fall än som avses i andra stycket äge överförinyndaren genom meddelande till den som skall utgiva värdehandling eller penningar förordna, att nedsättning eller inbetalning skall ske hos bank.

Den som nedsätter värdehandling eller inbetalar penningar hos bank enligt vad i denna paragraf är stadgat vare pliktig att ofördröjligen underrätta förmyndaren därom.

14 §

för den omyndiges räkning. Överförmyndarens samtycke vare ej heller erforderligt i fråga om sådant statligt lån som upptages för att bereda omyndig hjälp till utbildning eller bosättning.

förmyndarens samtycke drives för den omyndiges räkning. Överförmyndarens samtycke vare ej heller erforderligt i fråga om sådant statligt lån som upptages för att bereda omyndig hjälp till utbildning eller bosättning.

Förmyndaren äge ej heller utan överförmyndarens samtycke å den omyndiges viignar ingå borgen eller ställa den omyndiges gods såsom säkerhet för annans förbindelse. Till sådan rättshandling må samtycke ej givas, med mindre siirskilda skiil äro därtill.

Ej må förmyndaren bortgiva den omyndige tillhörig egendom, såvitt ej fråga iir om sedvanliga skänker, vilkas värde ej står i missförhållande till myndlingens villkor. Dock äge förmyndaren, med samtycke av överförmyndaren, av den omyndiges inkomster giva understöd ål anhöriga eller andra den omyndige närslående personer, då detla på grund av omständigheterna må anses tillbörligt.

15 r

Förmyndaren må ej ulan överförmyndarens samtycke uppläta nyttjanderätt, servitul eller räll lill elektrisk kraft i den omyndiges fasta egendom eller tomträtt. Utan sådant samtycke iiger förmyndaren doclc upplåta riiu alt för egendomens behov avverka skog eller upplåta annan nylljanderiilt. om den avser viss tid, längst fem år.

Förmyndaren må ej utan överförmyndarens samtycke överlåta eller låta inteckna den omyndiges fasta egendom etter tomträtt eller upplåta nyttjanderäit, servitul eller rätt till e\ektriskkrdft'isådanegendom.\Jlan sådant samtycke äger förmyndaren dock upplåta räll all för egendomens behov avverka skog eller upplåta annan nyttjanderätl, om den av-

ser viss tid, längst fem år.

Före besluts fattande skall överförmyndaren, såframt det ulan märklig omgång eller lidsutdräkl kan ske, bereda den omyndige, om han fyllt sexton år, ävensom hans make och närmaste fränder tillfälle att yttra sig.

Bestiimmelserna i första stycket om servitul äga ej tillämpning i fråga om servitul som bildas vid fastighetsbildningsförriittning.

Tillstånd att överlåta eller låta inteckna fast egendom eller tomträtt gäller under sex månader från det tillståndet meddelades. Erinran härom skalt göras i beslutet.

16 tj"

V/7/ förmyndaren överlåta eller låta inteckna den omyndiges fasta egendom eller tomträtt, tage han lill överlåtelsen eller inteckningen rällens tillstånd. Ej må sådani tillstånd givas, med mindre vikliga skäl äro därtill.

Del åligger rätten att före besluts

Scniiste lydeiso 1970:1000. Senaste lydelse 197(1:1000,

Har förmyndaren i fall, då enligt vad ovan i della kapitel iir stadgat överförmyndarens eller rättens samtycke bort inhämtas, å den omyndiges vägnar ingått avtal ulan sådant samtycke, må den, med vilken avtalei slöts, där ej annat förbehåll gjorts, icke frånträda avtalet, såframt förmyndaren söker godkännande inom en månad från del avtalet slöts. Varder ansök;m avslagen av den myndighei, av vilken den först skall prövas, äge den, med vilken avtalet slöts, hiirefter fråntriida avtalet, såframt ej annan överenskommelse träffats.

Har förmyndaren i fall, då enligt vad ovan i delta kapitel är stadgal överförmyndarens samtycke bort inhiimtas, å den omyndiges vägnar ingått avtal utan sådant samtycke, må den, med vilken avtalet slöls, diir ej annal förbehåll gjorts, icke frånträda avtalet, såframt förmyndaren söker godkännande inom en månad från det avtalet slöts. Varder ansökan avslagen av överförmyndaren, äge den, med vilken avtalet slöts, härefter frånträda avtalet, såframt ej annan överenskommelse träffats.

Förmyndaren äge årligen uppbiira arvode med belopp, som kan anses skäligt med hänsyn lill förvaltningens omfattning. Arvodet må icke. med mindre rätten annorlunda förordnar, översliga för år räknat ett belopp, motsvarande fem för hundra av den omyndiges behållna inkomst enligt årsräkning eller sluträkning, med avdrag likväl för avgift, som erlagts för vård uv den omyndiges värdehandlingar efter vad särskilt är stadgat. A vdraget må dock ej uppgå lill mer än två för hundra av inkomsten av nämnda värdehandlingar.

Förmyndaren äge ärligen uppbära skäligt arvode för förvaltningen av den omyndiges egendom och arbetet med den personliga omvårdnaden om myndlingen. Arvodet bestämmes av överförmyndaren med ledning av grunder som fastställas för varje överförmyndardislrikt av vederbörande kommun.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skäligen påkallade för uppdragets behöriga fullgörande. Beslut härom fattas av överförmyndaren.

Arvode och ersättning för utgifter skola efter överförmyndarens bestämmande utgå av den omyndiges medel i den mån hans beräknade inkomst det år förmyndaruppdraget avser överstiger ett belopp motsvarande två gånger det basbelopp enligt tagen (1962:381) om allmän försäkring som gällt under årets sista månad eller, om ej särskilda skäl föranleda annat, i den mån den omyndige har tillgångar till ett värde överstigande fyra gånger nämnda basbelopp. I övrigt skola arvode och ersättning för utgifter utgivas av korhmunen.

Arvode, varom nu iir sagt. tillkomme ej fader eller moder, som på grund av lag är förmyndare, med mindre rätten med hänsyn till särskilda omständigheter lämnar tillstånd därtill.

Arvode, varom nu iir sagt, tillkomme ej fader eller moder, som pä grund av lag är förmyndare, med mindre överförmyndaren med hänsyn till siirskilda omstiindigheter lämnar tillstånd därtill. Sådan förmyndare har rätt till ersättning för utgifter endast om dessa hänföra sig till förvaltningen av den omyndiges egendom. Arvode och ersättning som nu nämnts skola utgå av den omyndiges medel.

16 kap.

Har förmyndaren lill överförmyndaren ingivit anmiilan eller annan handling, enligt vilken den omyndige saknar tillgångar eller icke har andra tillgångar än lösören, som ej Uimna inkomst, vare förmyndaren fri från skyldighel all avgiva räkning, intill dess genom föryltringav sådana lösören eller eljesl tillgångar av annan beskaffenhet tillfalla den omyndige.

Överförmyndaren må i annat fall för visst år eller tills vidare befria förmyndare från att avgiva räkning eller medgiva att sådan upprällas i förenklad form. där del med hänsyn till tillgångarnas ringa värde eller beskaffenhet finnes kunna ske utan fara för den omyndige.

7§"'
I förteckning över omyndigs l förteckning över omyndigs

'"Senaste lydelse 1970:1000,

där del lämpligen kan ske.

Förteckning och räkning skola innehålla fullständig uppgift å förmyndarens och den omyndiges namn och hemvist saml förmyndarens postadress.

Nuvarande lydelse

egendom så ock i årsräkning och sluiräkning skola tillgångar och skulder fullständigt angivas med uppgift ä de särskilda tillgångarnas värde. Finnes hos den omyndige pantbrev som avser honom tillhörig fastighet eller tomträtt, skall detla särskill angivas, Äro medel insalta hos bank, skall uppgift lämnas om den räkning, vara medlen innestå, I fråga om värdepapper, som ej äro nedsatta hos bankefter vad i 15 kap. stadgas, skall nummer eller annan beteckning anmärkas. Finnas tillgångar som slå under den omyndiges eller annans särskilda förvaltning, skall förmyndaren jämväl lämna uppgift därom, så ock om dessa tillgångars värde, såframt del är honom kunnigt. Skola i årsräkning eller sluträkning upplagas tillgångar eller skulder, för vilkas fullständiga angivande erfordras utförlig uppräkning, mä belräffande den hänvisning göras till förut avgiven förteckning eller årsräkning, där det lämpligen kan ske.

Föreslagen lydelse

egendom så ock i årsräkning och sluiräkning skola tillgångar och skulder fullständigt angivas med uppgift å de särskilda tillgångarnas värde. Finnes hos den omyndige pantbrev som avser honom tillhörig fastighet eller tomlräli, skall della särskill angivas. Äro medel insatta hos bank eller kvarstå medel hos försäkringsbolag, skall uppgift lämnas om den räkning, vara medlen innestå. I fråga om värdepapper, som ej äro nedsatta hos bank efter vad i 15 kap. stadgas, skall nummer eller annan beteckning anmärkas. Finnas tillgångar som stå under den omyndiges eller annans särskilda förvaltning, skall förmyndaren jämväl lämna uppgift därom, så ock om dessa tillgångars värde, såframt det är honom kunnigt. Skola i årsräkning eller sluträkning upplagas tillgångar eller skulder, för vilkas fullständiga angivande erfordras utförlig uppräkning, må beträffande dem hänvisning göras lill förut avgiven förteckning eller årsräkning.

kap. 1 §

Förmyndarens förvaltning av den
omyndiges egendom skall med led
ning av ingiven förteckning samt
års- och sluträkningar granskas av
överförmyndaren. Vid gransk
ningen skall särskilt tillses, att
omyndigs tillgångar äro anbragta så- •
lunda, att erforderlig trygghet fin
nes för deras bestånd och skälig av
kastning erhålles, så ock att utgifter
na för den omyndige icke överstigit
vad med hänsyn till hans förmögen
hetsförhållanden och om
ständigheterna i övrigt må anses
skäligt.

Förmyndarens förvaltning av den omyndiges egendom skall med ledning av ingiven förteckning samt års- och sluträkningar granskas av överförmyndaren. Vid granskningen skall särskilt tillses, att omyndigs tillgångar ha i skälig omfattning använts till hans nytta och att tillgångarna /övrigt äro anbragta sålunda, att erforderlig trygghet finnes för deras bestånd och skälig avkastning erhålles.

Överförmyndaren äge sjiilv eller genom någon, som av honom inses diirtill, genomgå de av förmyndaren förda riikenskaperna ävensom de betalningsbevis och andra handlingar som finnas förvarade till styrkande av siirskilda poster i räkenskaperna så ock hos förmyndaren fiirvarade värdehandlingar. Dessa räkenskaper och handlingar skola av förmyndaren hållas tillgiingliga å tid och ort som bestämmas av överförmyndaren.

Är förmyndaren icke bosatt i det distrikt, diir tillsynen utövas, vare överförmyndaren i det distrikt, diir förmyndaren bor, pliktig att, på anmodan av den överförmyndare som det tillkommer alt utöva tillsynen, verkställa den granskning som avses i första stycket.

Medför åtgärd, varom i första stycket sägs, särskilda kostnader eller avsevärt besvär, äge rät len förordna, att särskild ersättning skull gäldas av den omyndiges medel.

Överförmyndaren skall varje år. i enlighet med de närnnire beslämmelser som meddelas av Konungen, lill rätten överlämna uppgift rörande tillsynen över förmyndares förvaltning under föregående år.

18 kap,

3§

Är någon för sjukdom, som kan antagas vara övergående, ur stånd att bevaka sin räll e//er förvalta sin egendom, skall rällen, där så erfordras, förordna god man att bevaka hans rätt eller förvalta egendomen; dock må sådant förordnande ej givas utan den sjukes samtycke, med mindre sjukdomen medför hinder mol scimtvckes inhämtande.

Om någon på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver bistånd medan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, där så erfordras, förordna god man för honom. Förordnande som nu nämnts må ej givas utan samtycke från den för vilken god man skall utses, med mindre hans tillstånd medför hinder mol inhämtande av samtycke ellereljesi särskilda skäl föreligga.

Till god man skall utses en rättrådig, erfaren och i övrigt liimplig man eller kvinna. Skall god man förordnas att bevaka omyndigs eller bortovarandes rätt i dödsbo, och har den avlidne nämnt, vem han önskar till god man, v;irde denne diirtill förordnad, såframt han ej finnes olämplig.

När omsiiindighetcrna sådani påkalla, må flera gode miin förordnas.

Vad i II kap. 4, 8, 9 och 10 SS Vad i 11 kap.4,8,9 och 10 SSstad-

sladgas om hinder att vara förmyn- gas om hinder att vara fiirmyndare, darc. skyldighet alt övertaga för- förmyndares entledigande och

Vad i 12 kap, 3 och 4 §S stadgas om överflyttning av tillsynen å förmynderskap och om rätlens skyldighel att angiva, vilken överförmyndare det tillkommer alt utöva tillsyn över förmynderskap, skall äga motsvarande lillämpning i fråga om godmanskap. Överflyttning av godmanskap som avses i I eller 2S må ej ske annat än i samband med överflyttning av förmynderskapet.

Är behov av god man ej längre för handen, skall han av riitten entledigas. Har god man förordnats enligt 3 f eller 4 S 1-5, skall han entledigas, så snart den, för vilken han förordnats, begär det.

I0§

Vad i 12 kap. 3 och 4 S S stadgas om överflyttning av tillsynen å förmynderskap och om rättens skyldighet att angiva, vilken överförmyndare det tillkommer att utöva tillsyn över förmynderskap, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om godmanskap. Överflyllning av godmanskap som avses i I eller 2 S mä, om jämväl förmynderskapet är inskrivet, ej ske annal än i samband med överflyttning av förmynderskapet.

Är behov av god man ej längre för handen, skall han av riitten entledigas. Har god man förordnals enligt 4 § 1-5, skall han entledigas, så snart den, för vilken han förordnats, begär del.

God man vare, såframt lian ej äger uppbära årligt arvode, berättigad att efter uppdragets slutförande erhålla skäligl arvode för uppdraget så ock ersättning för sina kostnader.

God man vare berättigad att efter uppdragets slutförande eller, om uppdraget varar längre tid än ett år, årUgen erhålla skäligl arvode för uppdraget sä ock ersättning för de utgifter som varit skäligen påkallade för uppdragets behöriga fullgörande.

Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Överförmyndaren bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för utgifter skola utgå av medel som tillkomma den för vilken den gode mannen har förordnats. Arvode och ersättning som ej skola betalas enligt vad nu har sagts skola utgivas av kommunen.

3§'

Två etter flera kommuner, som lyda under samma tingsrätt, må, då val av överförmyndare förestår, efter förstag av rätten förena sig titt ett ö verförmyndardistrikt.

Kommim, som ingått i sådant överförmyndardislrikt, må ej utträda förrän den tid, för vilken överförmyndaren blivit utsedd, gått till ända.

4§

Kan i stad eller annan kommun tillsynen icke utövas av en överförmyndare ensam, må rätten på framställning av kommunen förordna, att flera överförmyndare skola väljas. I sådant fall äge rätten indela kommunen i distrikt, ett för varje överförmyndare, eller ock bestämma annan lämplig grund för förmynderskapens fördeln ing mellan ö verförm yndarnu.

Överförmyndare väljes / stad av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmän rådstuga samt på landet av kommunalstämma eller av kommunalfullmäktige, om sådana finnas. Valet skall förrättas inom utgången av oktober månad året före det, med vilket överförmyndarens tjänstgöringstid begynner.

Överförmyndare väljes av kommunfullmäktige. För varje överförmyndare väljes en ersättare.

Ledamöter och ersättare i överförmyndamämnd väljas av kommunfullmäktige till det antal fullmäktige bestämma. Antalet ledamöter får dock ej understiga tre.

Sker ej val av ersättare i överfön-myndarnämnd proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning i vilken ersättarna skota inkallas till tjänstgöring.

Nuvarande lydelse

Då val av överförmyndare förrättats, skall det genast anmälas lill rätlen. Har val ej sketl i behörig lid, skall rätten göra anmälan därom hos länsstyrelsen, som tillser att valet hålles så snart ske kan.

Äro flera kommuner förenade till ett distrikt för val av överförmyndare, och kunna kommimerna icke enas i valet av överförmyndare, skall rätten till överförmyndare utse den av de valde som finnes därtill lämpligast.

Föreslagen lydelse

Då val av överförmyndare, ledamot av överförmyndamämnd eller ersättare förrättats, skall det genast anmälas till rällen. Har val ej skett i behörig tid, skall rätten göra anmälan därom hos länsstyrelsen, som tillser alt valet hålles sä snart ske kan.

Överförmyndare väljes för en tid av fyra år. Avgår överförmyndare, innan tiden för hans uppdrag är ute, skall i hans ställe annan väljas att tjänstgöra under den tid som återstår.

Överförmyndare, ledamot i överförmyndamämnd och ersättare väljas för tre år, räknade från och med den I januari året efter det, då val i hela riket a v kommunfullmäktige ägt rum.

Avgår sådan ledamot i överförmyndamämnd som har utsetts vid proportionellt val under den för honom bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den ersättare som enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen bör inträda. Den ersättare som sålunda har inkallats tjänstgör under den tid som återstått för den avgångne. Avgår överförmyndare, ersättare för överförmyndare eller ledamot som ej har utsetts vid proportionellt val, anstätles fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

Nuvarande lydelse

förmyndare kan ej den vara som är\ konkurstillstånd eller är förklarad omyndig.

Lagfaren tjänsteman vid tingsräll får ej vara överförmyndare inom domsagan, om ej Konungen försar-skili fall meddelat tillstånd därtill.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara överförmyndare än den som icke är bosatt inom den kommun eller någon av de kommuner, för vilka valet förrättas, ämbets-eller tjänsteman som av sin befattning är hindrad att fullgöra uppdraget, derf som efter de fyra sistförftutna årens tjänstgöring såsom överförmyndare är i tur att avgå från befattningen, den som uppnått sextio års ålder samt den som eljesl uppgiver förhinder, vilket godkännes av valmyndigheten.

Föreslagen lydelse

i kommunen och få ej vara i konkurstillstånd.

Lagfaren tjänsteman vid tingsrätt får ej vara överförmyndare, ledamot i överförmyndamämnd eller ersättare inom domsagan, om ej regeringen för särskilt fall meddelat tillstånd därtill.

Ej må annan avsäga sig uppdrag all vara överförmyndare, ledamot i överförmyndamämnd etter ersättare än den som under de tre senast förflutna åren fullgjort sådant uppdrag, den som uppnått sextio års ålder etter den som eljest uppgiver förhinder, vilket godkännes av kommunfullmäktige.

Utan hinder av 2 H 2 förvattnings-lagen (1971:290) äga 4 och 5 SS nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos överförmyndare eller överförmyndamämnd.

12 §

Överförmyndaren äge uppbära arvode till belopp, motsvarande ett för hundra a v den omyndiges behållna årsinkomst, där denna icke överstigit tvåhundra kronor, och eljest två för hundra därav, dock äge överförmyndaren icke av en omyndig i arvode uppbära mera än ettusen kronor för år. Inkomsten skall beräknas enligt årsräkning etter sluträkning etter, såvitt fråga är om omyndigs andel av inkomst från dödsbo, däri delägama sammanleva i oskiftat bo, enligt årsuppgift rörande boet. Arvodet skall av förmyndaren inbetalas vid räkningens eller årsuppgiftens avgivande, och äge förmyndare ur dödsbo, däri den omyndige har det, förskottsvis utbekomma det belopp som skall utgå i arvode. Avlämnas gemensam årsuppgift för underåriga syskon, skalt vid beräkning av arvodets belopp hänsyn tagas titt vad av boets inkomst belöper på syskonen samfällt.

Skatt ej räkning etter årsuppgift avgivas, äger rätten, om särskilda skäl äro därtill, tillägga överförmyndaren skäligt arvode att gäldas av den omyndiges medel.

Vad nu sagts med avseende å arvode för förmynderskap skall äga motsvarande tillämpning i fråga om godmanskap.

Stad eller annan kommun äger, om det finnes lämpligt, lämna bidrag till arvode åt överförmyndaren och till bestridande av de med hans verksamhet förenade kostnaderna. Kommunen äger ock att i ordning, som av Konungen godkännes, bestrida samtliga utgifter för dessa ändamål, och äger i sådant fall kommunen uppbära belopp som avses i 12 S.

Vid omröstning i överförmyndar-nämnd i ärende enligt denna balk gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i I6kap. rättegångsbalken. Om ledamot eller föredragande har skiljaktig mening, skalt denna antecknas i protokoll eller annan handling.

I fråga om varje beslut av överförmyndare eller överförmyndamämnd i ärende enligt denna balk skall finnas handling av vilken framgår vem som har fattat beslutet, vem som har varit föredragande samt beslutets dag och

14 S'

Rätten skall vaka överalt överförmyndaren fullgör sina åligganden.

Överförmyndaren är med avseende å sin befattning underkastad äm-betsansvar.

Överförmyndamämnd får, om kommunfullmäktige så besluta, uppdraga åt ledamot, ersättare som har inkallats till tjänstgöring eller tjänsteman hos kommunenatt på nämndens vägnar besluta i ärende hos nämnden. Framställning eller yttrande till kommunfullmäktige får dock ej beslutas annorledes än av nämnden samfällt.

Finner den som erhållit uppdrag som avses i första stycket, att samtycke, tillstånd eller förordnande i visst fall ej bör meddelas, eller anser han frågan tveksam, skall ärendet hänskjutas till nämnden. Beslut som har fattats på grund av uppdrag som avses i första stycket behöver ej anmälas inför nämnden.

Nuvarande lydelse

nämnden. I övrigt skatt vad om överförmyndare stadgas äga motsvarande tillämpning å nämnden: dock må frågor som ankomma på nämnden, i den mån Konungen därom förordnar, å nämndens vägnaravgö-ras av någon dess ledamot eller tjänsteman.

Staden äger uppbära arvode som avses i 12 S. Sådant arvode må. då särskilda skäl föranleda därlill. eftergivas av staden.

Föreslagen lydelse

överförmyndamämnd och i tillämpliga delar beträffande överförmyndare. I Stockholms kommun tillämpas dock. med de avvikelser som nu angivits, vad som föreskrives i kommunallagen (1957:50) för Stocklwlm om nämnd som avses i 49 S andra stycket nämnda tag.

Har ansökan om omyndighels-förklaring gjorts av den, om vars försällande i omyndighei är fråga, eller har denne eljesl medgivit, att omyndighetsförklaring må meddelas, äge rätlen utan huvudförhandling omedelbart företaga målel till avgörande.

Har ansökan om omyndighels-förklaring gjorls av den, om vars försällande i omyndighei är fråga, eller har denne eljest medgivit, att omyndighetsförklaring må meddelas, äge rällen ulan huvudförhandling omedelbart förelaga målet till avgörande. Vad nu sagts äge ock tillämpning, då fråga år att någon skall förklaras omyndig på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten, såframt det må antagas att hans hörande skulle vara utan gagn.

I annal fall än som avses i första siycket skall rätlen utfärda föreläggande för den, om vars försättande i omyndighei är fråga, alt svara i målet. Angående sådani föreläggande giille vad om slämning är stadgat.

Om den. vars försättande i omyndighet har satts i fråga, uppenbariigen ej förstår vad saken gäller eller skulle lida allvartig skada av att få del av ansökningen om omyndighetsförklaring, skall rätten förordna god man varom i 18 kap. sägs ati i inålet företräda honom och bevaka hans rätt. Ifråga om ersättning till sådan god man äga bestämmelserna i 19 S andra stycket om ersättning till biträde motsvarande tillämpning.

I8S

Nuvarande lydelse

avgörande, såvida förmyndarens instiillelse ej finnes vara behövlig för målels utredning.

I annal fall än som avses i första stycket skall rätten utfärda föreläggande för förmyndaren att svara i målet. Angående sådant föreläggande gälle vad om slämning iir stadgat.

Föreslagen lydelse

ling omedelbart förelagas till avgörande, såvida förmyndarens eller överförmyndarens inställelse ej finnes vara behövlig för målets ulredning.

I annal fall än som avses i första stycket skall rätlen utfärda föreläggande för den som an.säkningen avser, förmyndaren och överförmyndaren att svara i målet, alltiden mån de ej gjort eller tillstyrkt ansökningen. Angående sådant föreläggande gälle vad om stämning är stadgat.

Har ansökan gjorls, att någon skall förklaras omyndig och föreligger ej falt som avses i 17 S tredje stycket, förordne rällen biträde all bevaka hans räu i målel, om det ej är uppenbart alt biträde ej erfordras. Begär den som försatts i omyndighet att förklaras åter myndig, skall ock rättegångsbiträde förordnas, om det ej är uppenbart att biträde ej erfordras.

Har ansökan gjorts, alt någon skall förklaras omyndig på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet etter annan rubbning av själsverksamheten, förordne rätten biträde alt bevaka hans rätl i målet, om han begär det eller om det eljest med hänsyn titt omsländigheterna finnes lämpligt. Begär den som på sådan grund försålts i omyndighet att förklaras åter myndig, må ock rältegångsbiträde förordnas, om det finnes erforderligt.

Den som förordnals lill riittegångsbiträde ätnjule av allmänna medel efter rättens prövning skiilig ersättning för arbeie, tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt. Ersiitlningen skall stanna på statsverket, såframt ej motparten till den, för vilken rättegångsbitriide förordnats, finnes böra åliiggas au gottgöra statsverket kostnaden.

21 S

Ansökan om förmyndares förordnande eller entledigande eller om annan rällens åtgärd med avseende å förmynderskap må, såframt fråga ej är om iirende, varom i 9 kap, 2 a S eller i 29 S siadgas, göras, förutom av överförmyndaren och förmyndare, av den omyndige sjiilv, om han fyllt sexton år, så ock av hans make och niirmasle friinder. Förmyndare, som gjort sig skyldig lill försummelse i vårdnaden om underårig, mä entledigas jämväl på ansökan av allmiin åklagare eller barnavårdsnämnd. Frågor som avses i denna paragraf skall ock rätlen, när anledning är därtill, upptaga utan all särskild ansökan blivit gjord.

Ansökan om förmyndares förordnande eller entledigande eller om annan rätlens ålgärd med avseende å förmynderskap må. såframt fråga ej är om ärende, varom i 9 kap. 2 a S siadgas. göras, förutom av överförmyndaren och förmyndare, av den omyndige själv, om han fyllt sexton år, så ock av hans make och närmaste friinder. Förmyndare, som gjort sig skyldig till försummelse i vårdnaden om underårig, må entledigas jämväl på ansökan av allmän åklagare eller barnavårdsnämnd. Frågor som avses i denna paragraf skall ock rällen, när anledning är därlill, upplaga ulan all särskild ansökan blivil gjord,

/ ärende som avses i första stycket skalt rätten, när det rör omyndig som fyllt sexton år, bereda denne tillfälle att yttra sig, om det kan ske.

Mol rättens beslut i ärende, varom i första slyckel sägs, må talan fullföljas, förutom av den som beslutet särskill rörer, av envar som äger göra ansökan efler vad nyss är sagt.

Mot beslul, varigenom det förelagts förmyndare all vid vite fullgöra visst åliggande, må talan fullföljas allenast i samband med klagan över rättens beslul om utdömande av vitet,

29 tj

Överförmyndarens etter rättens lillslånd lill åtgärd belräffande omyndigs egendom må sökas allenast av förmyndaren. Mot överförmyndarens eller rättens beslul med avseende å sådani tillstånd så ock mot överförmyndarens förordnande, alt förbehåll, varom i 15 kap, 9 S andra siycket sägs, ej skall gälla, må lalan föras allenast av förmyndaren saml, såframt iirendet angår omhiindertagande av egendom, varöver den omyndige äger råda, eller

Överförmyndarens tillstånd till ålgiird beträffande omyndigs egendom må sökas allenast av förmyndaren, Mol överförmyndarens beslut med avseende å sådant tillstånd så ock mot överförmyndarens förordnande, all förbehåll, varom i 15 kap, 9 S andra siycket sägs. ej skall gälla, må lalan föras allenast av förmyndaren saml, såframt ärendel angår omhändertagande av egendom, varöver den omyndige äger råda, eller ålerkallelse av

Nuvarande lydelse

ålerkallelse av förmyndarens eller överförmyndarens lillslånd för omyndig att driva näring, av den omyndige själv, om han fyllt sexton år.

Mot överförmyndarens etter rättens beslut i fall, varom i 13 kap. 8 S tredje slyckel sägs, må lalan ej föras.

Förestagen lydelse

förmyndarens eller överförmyndarens tillstånd för omyndig all driva näring, av den omyndige sjiilv, om han fyllt sexton år.

Mol överförmyndarens beslut i fall, varom i 13 kap. 8 § tredje stycket sägs, må talan ej föras.

Föreslagen lydelse

avtal om sammanlevnad i oskiftat bo häves eller förmyndare eller god man dömes till utgivande av försuttet vite.

Nuvarande lydelse

bo häves eller förordnande meddelas om gäldande av särskild ersättning, på sätt i 17 kap. 2 S tredje stycket sägs. e//fr förmyndare eller god man dömes lill utgivande av försuttet vite.

Vistas den, mot vilken lalan enligi denna balk riktas, på okänd ort, skall hans rätl i saken bevakas av god man som sägs i 18 kap. Detsamma gäller, om han vistas på kiind ort ulom riket men stämningen eller andra handlingar i målet ej kunna delges honom eller han underlåter alt ställa ombud för sig och siirskilda skiil föreligga att förordna god man. Gode mannen skall samråda med part för vilken han förordnats i den män det kan ske.

I fråga om ersättning till god man som avses i första stycket skall gälla vad i 20 kap. 19 S siadgas angående ersättning åt rätlegångsbilräde.

Vad i rättegångsbalken är stadgat om hämtning av part skall äga motsvarande lillämpning å den, som i annan egenskap än vittne eller sakkunnig skall höras i mål eller ärende som avses i denna balk.

I fräga om mål eller ärende, vari allmän åklagare, barnavårdsnämnd eller överförmyndare/örtalan, skall vad i 20 § lagen om införande av nya rättegångsbalken är stadgat äga motsvarande tillämpning.

I fråga om mål eller ärende, vari allmän åklagare, barnavårdsnämnd eller överförmyndare äger föra talan, skall vad i 20 § lagen om införande av nya rättegångsbalken är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Första stycket gäller ej mål om underhåll till barn ulom äktenskap.

21 kap. 14 § Närmare bestämmelser för till-lämpningen av delta kapitel meddelas av Konungen.

.Senaste lydelse 197.f:945. Senaste lydelse 197.1:802.

LU 1974:38 29

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976, såvitt gäller bestämmelserna i 19 kap. 2-11, 14 och 16-18 §§, och i övrigt den 1 januari 1975. Äldre bestämmelser i fråga om arvode och annan ersättning till förmyndare, gode män och överförmyndare gäller dock fortfarande, i den mån ersättningen avser tid före den 1 januari 1975. Vidare skall uppgift enligt 17 kap. 7 § lämnas i fråga om tillsyn över förvaltning som skett före nämnda tidpunkt.

Skall någon som omyndigförklarats före den I januari 1975 åter förklaras myndig, gäller bestämmelsen i 20 kap. 21 § om företeende av läkarintyg endast om grunden för omyndighetsförklaringen varit sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamheten.

Val av överförmyndare och ledamöter i överförmyndamämnd samt ersättare för dessa skall med tillämpning av denna lag äga rum första gången före utgången av år 1975. Valet skall avse tiden intill utgången av år 1976.

I fråga om de överförmyndare och ledamöter i överförmyndamämnd samt ersättare för dessa som valts enligt äldre beslämmelser upphör löpande tjänstgöringstider vid utgången av år 1975.

LU 1974:38 30

2 Förslag till

Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom förordnas i fråga om ärvdabalken

dels att 19 kap. 14 och 15 §§ samt 20 kap. 8 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i balken skall införas en ny paragraf, 19 kap, 14 a S, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.
I4i)
Till dödsboel hörande penning- Till dödsboel hörande penning-

medel, som göras räntebärande ge- medel, som göras räntebärande ge
nom insättning i bank, skola insättas nom insättning! bank, skola insättas
i boets namn. Dödsboets egendom i boets namn. Dödsboets egendom
må ej heller eljest sammanblandas må ej heller eljesl sammanblandas
med vad boutredningsmannen eller med vad boutredningsmannen eller
annan tillhör. annan tillhör. Värdehandlingar sko-

ta nedsättas i öppet förvar i hank, om det sammanlagda värdet överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Utöver vad av 18 kap. 5 S föranledes mä egendom ej förskottsvis utgivas lill delägare, med mindre del kan ske utan men för annan, vars rätl är beroende av utredningen.

14 a S

Före den I april varje år skatt boutredningsmannen avge redovisning för medelsförvaltningen under föregående kalenderår. I redovisningen skota upptagas satdo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under året. Ha medel innestått i bank eller annan inrättning skalt vid redovisningen fogas bevis om insättningar och uttag under året samt behållning vid årets slut. När värdehandlingar nedsatts i bank skall vid redovisningen fogas bevis av motsvarande innehåll.

Årsredovisning skall tillställas minst en delägare i boet. Övriga delägare samt rätten skola samtidigt underrättas om vem som titlstälhs

15 S

Så snart dödsboet beretls för bodelning eller arvskifte samt delning kan äga rum utan men för någon, vars riitt är beroende av utredningen, skall boulredningsmannen göra anmälan härom lill delägarna och avgiva redovisning för sin förvaltning.

Sedan bodelning eller arvskifte förrättats av delägarna, skall boulredningsmannen till envar av dem utgiva honom tillkommande egendom. Samma lag vare, där av skiftesman verkställd delning blivit ståndande.

Har boutredningsman frånlrätl uppdraget ulan att del blivil slutfört efter vad nu är sagt, är han ock redovisningsskyldig.

När boutredningsman slutfört sitt uppdrag, må han på begäran entledigas av rätten.

20 kap. 8S' Bouppteckning skall inom en månad efter upprättandet jämte bestyrkt avskrift för registrering ingivas till rätten i den orl diir den döde skolat svara i tvistemål i allmänhet eller, om behörig domstol ej sålunda finnes, till Stockholms tingsrätt. Äro flera bouppteckningar, skola de ingivas samtidigt; och skall tiden härför räknas från det den sista bouppteckningen upprättades.

LU 1974:38 34

4 Förslag till

Lag om avveckling av äldre godmanskap

Hiirigenom förordnas som följer.

1 S Har god man förordnats antingen för bortovarande eller okiind arvinge
till någon som avlidit före den I januari 1929 eller för bortovarande eller
okänd testamentstagare efter någon som avlidit före den I jaruiari 1931 och
förvaltar den gode mannen penningmedel på grund av sådant godmanskap,
iir han skyldig att inbetala medlen till kammarkollegiet. Diirvid skall bifogas
av överförmyndaren godkiind sluträkning fiir godmanskapet.

Om överförmyndaren ej medger anstånd, skall skyldigheten att inbetala medel fullgöras inom tre månader från del denna lagträtt i krafl. När medlen har inbetalats skall gode mannen anses ha slutfört sitt uppdrag.

Kammarkollegiet skall underrätta överförmyndaren när inbetalning har skell enligt första stycket.

2 § Den som vill göra anspråk på medel som inbetalats eller bort inbetalas enligt 1 § skall senast inom två år från det denna lag trätt i kraft genom ansökan framställa sina anspråk hos den rätt där godmanskapet senast var inskrivet vid äventyr att han går förlustig sin rätt.

3 § När den i 2 § nämnda liden har gått ul skall rällen för varje godmanskap som slutförts eller bort slutföras enligt 1 § pröva huruvida någon som anmält anspråk på medlen är berättigad lill dessa eller de skall tillfalla allmänna arvsfonden.

Kammarkollegiet skall avge yttrande i ärende som avses i första slyckel. Rällen skall även höra överförmyndaren och den gode mannen.

Finner rätten att känd person, som icke anmält anspråk på medlen enligt 2 §, är berältigad till medlen eller del av dem, skall denne, om del kan ske, beredas tillfälle att inom viss lid framställa anspråk på dem. Framställes anspråk inom den bestämda liden, prövas det utan hinder av alt den i 2 § angivna liden har gått till ända.

4 § I fråga om ärende enligt 3 § gäller lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden. Den som har framställt anspråk på förvaltade medel svarar dock själv för sina kostnader med anledning härav. Ogillas anspråket, är han icke skyldig all ersätta staten för dess kostnader. Om rättens domförhel gäller vad i 6 § nämnda lag är föreskrivet om ärende som skall prövas enligt föräldrabalken.

5 § Överförmyndaren tillser att gode män för vilka denna lag giiller får kännedom om vad de har all iakttaga enligt lagen. Fullgör god man ej vad som åligger honom enligt I 5, skall överförmyndaren anmiila försummelsen hos rällen. Rätlen kan genom vite tillhålla den gode mannen att fullgöra sitt åliggande. Innan överförmyndaren gör anmiilan som nyss nämnts, skall han erinra gode mannen om hans skyldighet, om det lämpligen kan ske.

LU 1974:38 36

5 Förslag (ilj

Lag om iiiulriiig i lagen (1924:322) om vård av omyndigs

värdehandlingar

Härigenom förordnas all I, 3,8, 13 och 15 §§ lagen(1924:322)om vård av
omyndigs värdehandlingar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§'

Hava för omyndigs räkning vär- Hava för omyndigs räkning vär
dehandlingar blivit hos riksbanken dehandlingar blivit hos riksbanken
eller annan bank i öppet förvar ned- eller annan bank i öppet förvar ned
satta efter vad i lagen om förmyn- salta efler vad i föräldrabalken är
derskap är stadgal, svare banken för sladgal. svare banken för de sålun-
de sålunda nedsatta viirdehandling- da nedsatt/i viirdehandlingarnas för
arnas förvaring och förvaltning i en- varing och förvaltning i enlighet
lighei med vad här nedan i 2 - 7 §§ med vad här nedan i 2 - 7 S S stadgas,
stadgas. Ej må i vidare mån iin där Ej må i vidare mån än där siigs avtal
sägs avtal Iräffas om befrielse från träffas om befrielse från de förplik-
de förpliktelser, som enligt nämnda telser, som enligt nänmda lagrum
lagrum åvila banken; har så skell. åvila banken; har så skell, vare av
vare avtalet ulan verkan. talet ulan verkan.

Finnas eljest i öppet förvar hos Finnas eljest i öppet förvar hos

bank omyndigs värdehandlingar, å bank omyndigs värdehandlingar, å

vilka skall tillämpas vad i lagen om vilka skall tilliimpas vad i föräldra-

fönnyndersknp är stadgat bctriif- balken iir stadgat betriiffande ned-

fande nedsatta värdehandlingar, satta värdehandlingar, äge vad i

äge vad i första stycket sägs mot- första slyckel sägs motsvarande

svarande tilliirnpning. tillämpning,

3§-

Kapilalbelopp, som av banken Kapitalbelopp, som av banken
uppbäres å omyndigs värdehand- uppbäres å omyndigs värdehand
ling, skall i den omyndiges nanm ling. skall i den omyndiges namn
insiiltas å sådan bankräkning, att insiittas å sådan bankräkning, att
medlen kunna ulan föregående upp- medlen kunna utim föregående upp
sägning ullagas, eller a annan sägning utlagas, eller å annan
bankräkning, som förmyndaren bankräkning, som förmyndaren
bcstiimmer. Insättning ma ej utan bestämmer. Insättning mi\ ej utan
överförmyndarens medgivande ske överförmyndarens medgivande ske
å räkning, från vilken uttag må göras å riikning. friln vilken ult;ig niä ciiras
utan hans tillstånd. Ränta och annan ulan hans lilKiånd. Ränta och annan
avkastning, som uppbäras av avkasining, som uppbäras av ban-
banken, skola, såvitt ej annan be- ken, skola, såvitt ej annan be-

Senaste lydelse 1940:451. Senaste lydelse 1940:451.

Föl- den vård av omyndigs värdehandlingar, som enligt denna lag åligger banken, må banken betinga sig en ärlig avgift, icke överstigande i fråga om inhemska värdehandlingar två kronor och utländska värdehandlingar en krona för varje påbörjat tusental kronor av handlingarnas värde. Hava underåriga syskon gemensam förmyndare, skola syskonens värdehandlingar sammanräknas. Närmare bestämmelser om avgiftens beräkning må, såvitt angår andra banker än riksbanken, meddelas av Konungen.

För den vård av omyndigs värdehandlingar, som enligt denna lag åligger banken, må banken betinga sig en årlig avgift, icke överstigande i fråga om inhemska värdehandlingar tre kronor och utländska värdehandlingar två trono/-för var ie oå-börjal tusental kronor av handlingarnas värde. Hava underåriga syskon gemensam förmyndare, skola syskonens värdehandlingar sammanräknas.

Innestå hos bank omyndigs medel, som ej må uttagas utan överförmyndarens tillstånd, skall vad i 9, 11 och 12 §S stadgas angående ansökan om lillslånd till uttagande av nedsatt värdehandling och om s.-hdan ansökans prövning, så ock om förmyndarens skyldighet ;itl ingiva redogörelse för vidtagna åtgärilcr eller anniiilan. att tillsiändei icke blivit använt, i lilliimpli-ga delar giilla rör;mdc ansökan om tillstånd att utlaga medel, om s:~idan ansök:ins prövning och om skyldighot för förmyndaren att ingiva redogörelse f()r modlons anv.-indniiig eller anmiil.in, att tillstiMidct icke blivit anviint. Då fråga är (iin tillagning av medol tili bostridimde av utgifter för don omyndiges underhäll eller for viirdcn av hans egendom, må lillsiåndct givas

Senaste lydelse 1%.1:I5:?. Senaste lydelse 1940:451.

LU 1974:38 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lills vidare och avse visst sammanlagt belopp under kalenderår, Tillståndcl må ock avse, att medel, som innestå eller insättas å viss riikiiing, tills vidare må lyftas utan siirskilt medgivande av överförmyndaren, I annat fall gälle ej överförmyndarens tillstånd för längre lid iin tre veckor från del lillslåndel meddelades.

Kunna insatta medel ej ulan föregående uppsiigning uttagas, skall tillstånd till medlens utlagning medföra rätt till uppsiigning. och ägo förmyndaren, sedan uppsiigning skett, ulan nytt tillstånd lyfta medlen. I sådant fall skall tiden för redogörelsens avgivande räknas från det dessa blivit för lyfining tillgängliga.

Skola medlen enligt tillsiändei an- Skola medlen enligi tillståndet an
vändas föl inköp av värdehandling viindas för inköp av värdehandling
eller utlånas, må, där överförmyn- eller utlånas, må, där överförmyn
daren ej annorlunda förordnar, dåren ej annorlunda förordnar,
medlen utlänmas allenast inol det medlen uilämnas allenast mot del
alt banken mottager värdehandling- all banken mollagor värdehandling
en eller fordringsboviset i öppet för- , en eller fordringsboviset i öppel
var eller erhåller bevis, att nedsatt- förvar eller erhåller bevis, all ned-
ning därav ägl rum hos annan bank sättning därav ägt rum hos annan
eller att inskrivning, som avses i 8 bank eller all inskrivning, som av-
kap, 8 § andra och ircdje slyckena ses i 15 kap, 8 § andra och iredje
lagen om förmynderskap, skett mod styckena föräldrabalken. sketl med
förbehåll, som där siigs. Skola mod- förbehåll, som där sägs. Skola med
len enligt tillsiändei användas lill len enligt tillsiändei anviindas lill
köp av fast egendom eller tomträtt. köp av fast egendom eller tomiriilt,
skäll, där överföiniyndarcn ej an- skall, där överförmyndaren ej an
norlunda förordnar, utbetalning av norlunda förordnar, utbetalning av
banken verkställas direkt till sälja- banken verkställas direkt lill sälja
ren. I övrigt ;ige överförmyndaren ren. I övrigt äge överförinyndaren
vid tillstånd till ultagning av model vid tillstånd lill uliagning av medel
foga de villkor, som i varje fall fin- foga de villkor, som i varje fall fin
nas erforderliga, åliggande del ban- nas erforderliga, åliggande del ban
ken att noggrant iakttaga dessa ken att noggrant iakttaga dessa
villkor. villkor.

Skola modol allenast överföras lill ann.in bank, äligge den bank, där medlen innestå, att inslitta dom hos den andra banken och alt ofördröjligen underriitla överförmyndaren därom. Vid insättningen mä ej fogas förbehåll om rätt för förmyndaren all uuag;i medlen ulan överförmyndarens tillstånd.

15 §

Vad i donna lag siadgas skall jiga Vad i denna lag siadgas skall äga

motsvarande tilliimpiiing i fräga om moisvarande lillämpning i fräga om

vård av viirdchandlingar, som värd av värdehandlingar, som lill-

lillhöra den. för vilken gcxl nian för- höra den, för vilken god man

ordnats efter vad i //kap. 3 eller 4 S förordnals efter vad i /Skåp. 3 eller

■ Senaste lydelse 1940:451.

LU 1974:38 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av lagen om förmynderskap s{adg,'ds,           4 § föräldrabalken stadgas, sä ock i
så ock i fiåga om medel, som för          fräga om medel, som för hans räk-
hans räkning innestå hos bank och     ning iniiostä hos bank och ej mä
ej må uttagas utan överförmynda-      utlagas ulan överförmyndarens till
rens lillslånd,                              slånd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975. Äldre avgiftsbeslämmelser i 8 § gäller dock fortfarande i fråga om sådan värd av omyndigs värdehandlingar som har ägl rum före ikrafllrädandel.

LU 1974:38 40

6 Förslag till

Lag om iindring i lafen (1954:579) om n\ kterhetsvård

Härigenom förordnas all 67 § lagen (1954:579) om ny kterhetsvård skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

67 §
Finner nyklorhetsniimnd, att nä- Finner nykterhclsniimnd, all nå-

gon, som är hemfallon ät alkohol- gon, som är hemfallen ät alkoholmissbruk, hör förklaras omyndigol- missbruk, bör förklaras omyiidigel-ler all förmyndare i hans sliillc ollcr ler alt god man bör förordnas för jämte honom bör föl ordnas för hans honom eller att förmynd;irc i hans myndling, har niimndon att göra an- slälle eller jiimte honom bör förord-mälan härom hos överförmyndaren. nas för hans myndling. h;ir nämnden

alt göra aimniilan härom tiil överförmyndaren.

Anmälan till överförmyndaren skall också göras, om nämnden finner att någon icke längre bör vara omyndigförklarad.

Denna lag träder i krafl den I ja.miari 1975.

7 Förslag till

Lag om iindring i lagen (1956:2) om socialhjälp

Härigenom förordnas all 63 § lagen (1956:2) om socialhjälp skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

63 §

Finner socialnämnd att hjälptaga- Finner socialn.nmnd au hjiilptaga-

re bör förklaras omyndig, har nämn- re bör förklaras omyndig eller ati
den ati göra anmiilan hiirot/i hos god man hör förordnas fiir honom.
överförmyntlaron. har nämnden att göra anmälan hiir-

om hos övorfiirmyndaron.

Anniälnn lill överförmyndaren skall också göras, om nämnden finner att någon icke längre bör vara omyndigförklarad.

Denna lag träder i kraft don I januari 1975.

LU 1974:38 41

Motionsyrkanden

Ulskoilel har i samband med propositionen behandlat följande motioner:

I. de med anledning av propositionen väckta motionerna: Ä. 1974:1946 av herr Mallsson i Lane-Herreslad (c), vari hemslälls all riksdagen vid sin behandling av Kungl. Maj:ts proposition 1974:142 beslutar

1. alt i föräldrabalken 11:5 införes etl tillägg av innebörd all lill förmyndare
ej må ulses någon som har all på grund av tjänst eller avtal ta befattning
med den omyndiges angelägenheter,

2. alt förmyndares och god mans tjänster skall belalas med allmänna medel då del gäller personlig vård och intressebevakning,

3. att förmyndare skall åläggas all lill överförmyndare redogöra för sina insaiser belräffande den personliga omvårdnaden och intressebevakning, saml

4. all kommunerna ålägges au i samtliga kommuner ulse förmyndar-nämnd.

B. 1974:1947 av herrar Norrby (c) och Börjesson i Falköping (c), vari hem
slälls

1, all riksdagen beslutar all beslämmelsen om rällen all indela en kommun i flera överförmyndardislriki bibehålies,

2, alt riksdagen hos Kungl, Maj:l begär all förslagen till ändring i föräldrabalken (prop, 1974:142) träder i krafl 1 januari 1976,

3, att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att förslag förelägges riksdagen om införande av statligt ansvar för ekonomiska föriustersom omyndig åsamkas genom förmyndares förskingring eller oaktsamhel, saml

4, att riksdagen hos Kungl. VIaj:l begär förslag till övergångsbestämmelser vad beiräffar arvodering av avgående överförmyndare under del sista året enligt nuvarande bestämmelser.

C. 1974:1948 av fru Fraenkel (fp) och herr Henmark (fp), vari hemslälls
alt riksdagen vid behandlingen av Kungl, Maj:ls proposition 1974:142 be-
slular

1, ge Kungl, Maj:t lill känna vad som i molionen anförts om grunderna för förordnande av god man,

2, om sådan lydelse av FB 12 kap, 1 § all förmynderskap för underårig skall inskrivas då den underårige annorledes än genom upptagande av lån har förvärvat egendom, som skall slå under förmyndarens förvallning och som till sill värde överstiger ett belopp moisvarande gällande basbelopp enligt lagen om allmän försäkring,

3. om sådan lydelse av FB 15 kap. 12 § all inbetalning hos bank skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, som gällt vid årets början,

4. all de föreslagna lagändringarna skall iräda i krafl den 1 januari 1976.

LU 1974:38 42

D, 1974:1949 av fru Krislensson m, fl, (m), vari hemslälls alt riksdagen

1, avslår förslagel om all 2.-4. i 10 kap, 1 § föräldrabalken skall ulgå,

2, avslår förslaget om ändring i 11 kap, 5 § föräldrabalken,

3, beslutar all i 13 kap, 1 S förslagel till lag om ändring i föräldrabalken förmyndarens skyldighel all förvalla myndlingens förmögenhet och företräda honom i angelägenheier som rör denna nämns före skyldighelen all sörja för myndlingens person,

4, beslutar all i 19 kap, 8 § föräldrabalken införs en beslämmelse om all överförmyndare och ersällare för denne skall vara väl förfaren i de praktiska, ekonomiska och juridiska frågor som är av belydelse för tjänsten,

5, avslår förslaget att slopa beslämmelsen i 19 kap, 8§ föräldrabalken om all överförmyndare skall vara svensk medborgare,

6, ge Kungl, Maj:t lill känna vad i molionen anförts om kommunernas kostnader för förmyndarvården,

7, beslutar alt de i propositionen föreslagna lagändringarna träder i krafl den 1 januari 1976,

II, de vid början av 1974 års riksdag väckta fristående motionerna:

A, 1974:20 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Norrby (c), vari hem
ställs alt riksdagen beslutar all ersättning lill överförmyndare och förmyndare
skall utgå av allmänna medel då den omyndiges tillgångar är ringa.

B, 1974:651 av herr Josefson m, fl, (c), vari föreslås all riksdagen hem
släller hos Kungl, Maj:t all förslag till reviderad förmynderskapslagstiftning
framläggs snarast möjligt för riksdagen,

C, 1974:974 av fru Dahl m, fl. (s), vari hemställs all riksdagen som sin
mening ullalar all, vid den översyn av förmynderskapslagstiftningen som
riksdagen förutsatt skall genomföras skyndsamt, kravel på en i princip lika
behandling av alla legala förmyndare tillgodoses saml alt en koncentration
av kontrollen sker till komplicerade fall och stora förmögenheler.

Utskottet

Inledning

Den forsla moderna lagstiftningen på förmynderskapsrällens område var 1924 års lag om förmynderskap. Denna lag sammanfördes år 1949 med lagarna om föräldrar och barn lill en särskild ba\k,,föräldrabalken (FB). Vid balkens sammansällande, som lill väsentlig del var av formell och systematisk karaklär, infördes reglerna om förmynderskap i 9-20 kap. Den enda vikliga materiella ändringen, sorn därvid gjordes i förmynderskaps-reglerna, avsåg besiämmelserna om förmynderskapei för barn i äktenskap. Därefter har beiydelsefulla ändringar gjorls genom au myndighetsåldern sänkts i ivå omgångar, nämligen den I juli 1969 från 21 lill 20 år och den 1 juli 1974 från 20 lill 18 år.

LU 1974:38 43

Även om vissa ändringar sålunda gjorls i förmynderskapsbeslämmelserna bygger de i huvudsak på förhållanden och värderingar, som var rådande för mer än 50 år sedan. Till följd av den ekonomiska och sociala ulvecklingen har en översyn av förmynderskapslagstiftningen anselis påkallad i skilda hänseenden. Della gäller främsl frågor om omyndigheisförklaring och förfarandei i mål om sådan förklaring saml förmynderskapsförvallningen och konlrollen över denna.

Sedan gång efter annan i motioner i riksdagen begärts förslag till ändringar och förenklingar i gällande ordning tillsalles år 1964 en särskild ulredning, förmynderskapsuiredningen, för en samlad översyn av förmynderskapslagstiftningen. Förmynderskapsulredningen avgav, efter all ha överlämnal del-beiänkanden om bl. a, myndighetsåldern, den 19 augusti 1970 belänkandel (SOU 1970:67) Förmynderskap med förslag lill ändringar i FB m. fl. förfatlningar, Belänkandel remissbehandlades samma höst och mollogs i det stora hela positivt av remissinstanserna. Därefter har emellertid frågan om en ny förmynderskapslagstiftning vilal fram lill år 1974 i avvaklan på Kungl. Maj:ls prövning. Framför alll torde del ha varil utredningens förslag om förslalligande av överförmyndarinsiilulionen som har krävt ingående överväganden.

Dröjsmålet med au avlämna proposition med förslag till ny lagstiftning på området har föranlett motioner i riksdagen åren 1972, 1973 och 1974. Föregående år underströk lagulskollel i sill av riksdagen godkända betänkande LU 1973:6 all del var angeläget all förslag lill ny förmynderskapslagstiftning snarast förelades riksdagen, och utskottet förulsatle också alt så skulle komma att ske,

Förmynderskapsutredningens förslag har under våren 1974 överarbelals inom jusiitiedeparlemeniei och i en depariemenispromemoria(Ds Ju 1974:7) Förmynderskap har förslag lagts fram till ändringar i förmynderskapslagstiftningen m, m. Promemorian har remissbehandlats och har därvid fåll ell övervägande gynnsamt mottagande. Föreliggande proposition bygger i alll väsentligt pä promemorieförslagei.

Genom propositionens förslag till ändringar i FB har önskemålen i de vid riksdagens början väckta motionerna 1974:20, 1974:651 och 1974:974 blivil tillgodosedda. Motionerna bör därför inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

Ulskoilel kommer i del följande efter en redogörelse för propositionens huvudsakliga innehåll alt behandla propositionen i de delar som berörs av motionsyrkanden och i övrigl i den mån ulskoilel funnil anledning au närmare kommentera de föreslagna lagändringarna. Ulskotiel kommer därvid alt föreslå bl. a, vissa förtydligande tillägg lill de kommunalrälisliga besiämmelserna i 19 kap, FB,

LU 1974:38 44

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås au grunderna för omyndighetsförklaring begränsas. En person skall enligt förslaget kunna förklaras omyndig endast om han på grund av psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag är ur slånd au vårda sig eller sin egendom och del inle är lillräckligl all god man förordnas för honom eller all han på annal mindre ingripande säll lår bisiånd i vården av sina angelägenheier, Samiidigl föreslås ökade möjligheier alt förordna god man för den som behöver bisiånd i ekonomiska eller rällsliga angelägenheier eller i vården om sin person.

De processuella reglerna om omyndighetsförklaring och hävande av omyndighetsförklaring föreslås bli ändrade så alt den enskildes räiissäkerhel slärks och man får bällre garantier för all en omyndighetsförklaring blir hävd när skäl för omyndighei inle längre föreligger.

När det gäller förmyndarnas uppgifter belönas alt förmyndaren inte bara skall syssla med ekonomisk förvallning ulan också sörja för den omyndiges person. Reglerna om placering av den omyndiges medel föreslås bli ändrade så au förmyndarna får slörre möjlighel all placera medlen i värdesäkra tillgångar. Vidare föreslås vissa lättnader i förmyndarnas redovisningsskyldig-hel,

Förmynderskap skall enligi propositionen alltjämt stå under kontroll av överförmyndaren och rällen. Del betonas all lillsynsorganen skall inrikta sin kontroll på sådana förmynderskap där en kontroll är särskill påkallad med hänsyn till den omyndiges egendomsförhållanden. Vissa ändringar föreslås därför i reglerna om inskrivning av förmynderskap. Ändringarna innebär bl, a. all förmynderskap för underårig med legal förmyndare skall inskrivas endasl om den underårige förvärvar egendom av viss angiven omfallning, Rällen fkr också möjlighet all beslula all inskrivning skall upphöra.

Överförmyndaren föreslås fa vidgade uppgifter. Prövning av lillslånd lill alla förvaliningsålgärder läggs sålunda i sin helhel på överförmyndaren. Han skall också, som framgår av del följande, beslämma förmyndares arvode.

Del nuvarande syslemei med kommunalvalda överförmyndare behålls. Kommunerna får dock möjlighet all i slällel för överförmyndare ulse över-förmyndarnämnder. Reglerna om ersälining lill överförmyndare ändras så all verksamheien inle längre skall bekoslas genom avgifter från de omyndiga ulan i slällel belalas av kommunerna.

Även de nuvarande besiämmelserna om ersälining lill förmyndare ändras. Del slås fasl all förmyndaren har räll lill arvode inle bara för den ekonomiska förvallningen ulan också för vården av den omyndiges person, Ärvodel skall i varje särskill fall beslämmas av överförmyndaren med ledning av grunder som fasiställs av kommunen. Ärvodel skall ulges av den omyndige i den mån hans beräknade årsinkomst överstiger ivå basbelopp eller, om

LU 1974:38 45

ej särskilda omsländigheier föranleder annat, han har tillgångar till ell värde överstigande fyra basbelopp, I annal fall skall förmyndararvodel belalas av kommunen.

God man föreslås bli berättigad lill arvode med belopp som överförmyndaren beslämmer. Överförmyndaren skall också avgöra i vad mån arvodel skall ulges av den för vilken den gode mannen har förordnals eller av kommunen.

Rättens kontroll av överförmyndarna skall i fortsäuningen utövas i huvudsak genom inspektion. Skyldigheten för överförmyndarna att ge in års-redogörelse lill rätlen slopas.

Propositionen innehåller slulligen förslag till ändringar i ärvdabalken som syftar lill en förstärki kontroll över boulredningsmans förvallning. Del föreslås också en särskild lag om avveckling av äldre godmanskap.

Huvuddelen av de nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den I januari 1975, Reglerna om den nya överförmyndarorganisalionen skall dock träda i kraft försl den 1 januari 1976.

Grunderna for omyndighetsförklaring och förordnande av god man

I fråga om grunderna,for omyndigheisförklaring intar FB den ståndpunkten att i lag skall uttömmande anges de orsaker som anses föranleda sådan oförmåga hos en person all vårda sina angelägenheter all rällen kan moi hans vilja förklara honom omyndig. Enligt 10 kap. 1 § första-lredje punkterna FB kan omyndigheisförklaring sålunda ske oberoende av vederbö-randes samtycke om han (1) på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamhelen är ur slånd alt vårda sig eller sin egendom, (2) om han genom slöseri eller annan grov van vård av sin egendom eller på annal sätt genom otillbörligt förfarande med avseende på egendomen äventyrar sin eller sin familjs välfärd, eller (3) om han är hemfallen åt missbruk av rusgivande medel och till följd härav inle kan vårda sig eller sin egendom. Dessulom kan en person omyndigförklaras enligi fjärde punkien i samma paragraf om han själv begär del eller samtycker till det och han på grund av sjukdom, försvagat hälsotillstånd, lyte, oerfarenhel eller av annan orsak behöver annans bisiånd i vården av sina angelägenheter. Omyndighetsförklaring skall hävas av domstolen om den omyndige tinnes vara i slånd alt själv ta vård om sina angelägenheter.

För den som på grund av sjukdom inle själv kan vårda sin egendom finns redan i dag vissa möjligheter att i stället för alt förklara vederbörande omyndig förordna god man enligt 18 kap. 3 §. En förulsällning är emellertid all sjukdomen är av övergående natur. Vidare gäller som villkor alt den sjuke har samlyckl lill åtgärden, om inte sjukdomen medför hinder för inhämtande av samtycke.

Propositionen ansluter sig lill gällande rätts slåndpunkl all i FB skall uiiömmande anges de grunder enligt vilka en person kan omyndigförklaras.

LU 1974:38 46

I propositionen förslås emellertid väsentliga inskränkningar i de gällande omyndighetsgrunderna jämsides med en vidgning av möjligheterna alt förordna god man. Äv omyndigheisgrunderna föreslås samtliga upphävda ulom de som inryms i den ovannämnda första punkten i 10 kap. 1 §. Beträffande denna punkt föreslås den inskränkningen alt omyndighetsförklaring inle får ske om den enskilde kan få erforderligt bistånd i vården av sina angelägenheter genom all god man förordnas för honom eller på annal mindre ingripande säll, Härulöver föreslås en modernisering av terminologin.

I vad gäller bestämmelserna i 18 kap. 3 §FB om förordnande av god man föreslås alt god man inle bara som hiilills skall kunna förordnas vid övergående sjukdom ulan också då någon på grund av varaktig sjukdom, hämmad förslåndsutveckling, försvagat hälsotillstånd eller liknande är ur stånd alt bevaka sin räu eller förvalla sin egendom. Vidare skall god man enligt förslagel kunna förordnas för att sörja för någons person, I likhet med vad som är fallei enligi gällande rätt fordras enligt förslagel i princip alt den för vilken gode mannen skall ulses har samlyckl lill förordnandet, Kravel på samtycke skall dock kunna efterges om hans tillstånd medför hinder mol inhämtande av samtycke eller eljesl särskilda skäl föreligger.

I molionen 1974:1949 (yrkandet 1) hemslälls att riksdagen avslår förslagel att upphäva andra-fjärde punkterna i 10 kap. 1 § FB. Motionärerna anser alt den allvariigasie brislen med propositionens förslag är all hänsyn tagits endasl till den ena sidan av problemet med omyndighetsförklaring, nämligen all en människas rådighet ej onödigtvis skall inskränkas. Den andra sidan, all en person i vissa siiuationer kan behöva ett rimligl rättsskydd genom samhällets försorg, anser motionärerna ej ha beaktats i erfordertig utsträckning. Motionärerna framhåller att då andra och iredje punkterna har till-lämpats har hjälp- och skyddsbehovet alllid varil klart ullalai. Motionärerna hävdar vidare all beiänklighelerna mol en omyndighetsförklaring torde vara än mindre då någon med slöd av Ijärde punkten själv begär all bli omyndigförklarad, eftersom han då inser följderna därav,

Ulskollet vill för sin del lill en början erinra om au omyndighetsförklaring har tillkommil för att skydda den omyndiges tillgångar för hans egna dispositioner. Såsom framhålls i propositionen innebär emellertid en omyndigheisförklaring ell allvartigl ingrepp i en persons liv. Omyndighetsförklaringen har nämligen viiiomfallande verkningar även på områden som ligger uianför den ekonomiska rörelsefriheten. Bl, a, är den omyndige uieslulen från rösiräil. Han är även förbjuden att utöva vissa yrken eller inneha vissa förtroendeuppdrag. Han kan vidare som regel inie gifta sig, adoplera eller adopteras ulan förmyndarens samtycke. Härtill kommer svårigheten all enligt gällande rätl få en omyndigförklaring hävd ulan slörre omgång.

Med hänsyn lill omyndigheisförklaringens viilgående verkningar är det enligt uiskoilets uppföitning angeläget all den kommer lill användning endast där det föreligger ett verkligt behov av ett omfattande rättsligt skydd. Uppenbart är emellertid au del f. n, förekommer fall av omyndigheisför-

LU 1974:38 47

klaringar, där det hade varit tillfyllest med etl godmansförordnande, om lagen hade medgett delta, Etl klart belägg för att den nuvarande ordningen inle är lillfredsslällande ulgör också handikapporganisationernas vid upprepade tillfällen framförda önskemål om en begränsning av insiilulel omyndighetsförklaring och en utökning av inöjligheterna att på andra sätt bistå den handikappade, när det gäller rättsliga och ekonomiska dispositioner.

Mot bakgrund av det anförda ansluter sig ulskoilel lill grundtanken i propositionen all omyndighetsförklaring bör tillgripas endasl när annan mindre ingripande ålgärd inte är tillfyllest för ell tillfredsställande omhän-derhavande av den enskildes angelägenheter. Den i sådant syfte föreslagna ändringen i 10 kap, 1 § första punkien i förening med de föreslagna vidgade möjligheterna i 18 kap, 3 §atl förordna god man bör enligt ulskoltels mening kunna få lill följd all anlalel omyndighelsförklaringar kommer all nedbringas väseniligl. Genom den föreslagna ordningen har således ell angeläget reformkrav blivil tillgodosell. På grund av del anförda tillstyrker ulskollet propositionen i denna del.

Vad därefter angår frågan huruvida det, såsom motionärerna påslår, finns någol behov av all lill den enskildes skydd behålla omyndigheisgrunderna i 10 kap, 1 § andra-fjärde punkterna, konslalerar ulskoilel lill en början att åtminstone andra punkten ter sig föråldrad, Äli tillgripa omyndigheisförklaring endasl av den anledningen ati en person är slösaktig synes vara en alltför långlgående ålgärd, I regel lorde del i sådana fall vara hell tillfyllest med förordnande av god man, Äv uppgiftersom Stockholms tingsräll lämnat i sill remissyttrande framgår vidare alt i de av tingsrällen under åren 1969-1973 meddelade 1 019 domarna på omyndigheisförklaring iredje punkten åberopades i endast fyra fall och andra punkien inle i någol fall, Omyndigheisgrunderna i andra och tredje punkterna har således i dag redan i stort sell upphört att tillämpas. Orsaken till att tredje punkten så sällan tillämpas torde sannolikl vara bevissvårigheter och det förhållandet alt den som missbrukar alkohol och narkotika numera har möjligheter all få hjälp och vård på annal säll. Utskottet vill vidare erinra om all de sjukdomstillstånd som kan uppkomma vid allvarligt missbruk av framförallt narkotika i vissa fall kan hänföras under begreppet psykisk sjukdom. Det är sålunda inle ovanligt alt en narkoman, som har begått brott, av rätten övertämnas till sluten psykiatrisk vård, I dessa fall kan därför 10 kap. 1 § första punkten bli tillämplig. På grund av del anförda kan utskottet inte finna alt del skulle föreligga behov av all behålla omyndigheisgrunderna i 10 kap. 1 § andra och iredje punkterna. Ulskollet vill emellertid med anledning av vad socialstyrelsen anfört understryka all slopandet av iredje punkten i 10 kap, 1 § självfallel inte får leda lill alt en applicering av begreppet psykisk ab-normilel av annal slag tillgrips i inte avsedd utsträckning för all möjliggöra omyndighetsförklaring,

Belräffande slulligen de grunder för omyndighelsförklanng, som är upp-tagna i 10 kap, 1 § Ijärde punkien, har de kommil lill användning i något

LU 1974:38 48

slörre omfattning än omyndigheisgrunderna i andra och iredje punkterna, I de av Slockholms tingsräll enligi ovan meddelade domarna åberopades fjärde punkien i 73 fall, dvs. i ca sju procent av domarna. Genom alt möjligheterna all förordna god man vidgas till att även avse fall av varaktig sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagal hälsotillstånd eller liknande lorde emellertid omyndighetsförklaring i de flesta av de fall som nu ryms under Ijärde punkten kunna ersättas av godmansförordnande. Del är endasl när del gäller del nuvarande krileriel oerfarenhet, som omyndigheisförklaring i fortsättningen inle kan utbytas mot sådani förordnande. För den som på grund av oerfarenhel har behov av hjälp i rällsliga och ekonomiska angelägenheter står emellertid andra möjligheier lill buds, I propositionen hänvisas i sådant hänseende till samhällets riittshjälp och till det bisiånd med ekonomisk förvallning som lämnas av banker och liknande, Pä grund av del anförda anser ulskoilel alt motionärernas påslående, all ell slopande av andra-Qärde punkterna i 10 kap, 1 § skulle medföra en försämring i den enskildes rättsskydd, saknar grund, Ulskoilel avslyrker följaktligen bifall lill motionen 1974:1949 i förevarande del,

Ulskoilel övergår härefter lill all behandla vissa problem som har tagits upp av justitieombudsmannen (JO) i en skrivelse lill Kungl, Maj:t den 12 mars 1973 och som också berörs i molionen 1974:1948, nämligen de som uppslår när en person, som inle är omyndigförklarad, av domstol förklaras sakna processbehörighei och lill följd härav och på grund av all han saknat siälllbrelrädare får sin lalan avvisad, I skrivelsen anför JO bl, a, au det framslår som beiänkligl all del lagstiftningsvägen inte har sörjts för ell klargörande av under vilka förulsäliningar en myndig person skall kunna frånkännas processbehörighei. Än mer otillfredsställande måste del enligt JO:s mening anses vara au lagstiftningen inte heller har anvisal någon ordning enligt vilken en persons talan kan föras, då han funnits sakna behörighet all själv föra sin lalan,

I propositionen framhåller föredragande stalsrådel att även han anser att det självfallet skulle vara en fördel om man kunde ställa upp generella regler om när en person skall frånkännas processbehörighet och om del formella förfarandet i sådana fall. Enligt hans mening låter sig della dock inle göras. Propositionen innehåller därför inga förslag lill ändrade processuella regler i sådant hänseende.

Förevarande fråga är enligt utskottets mening av stor vikt från rätlssä-kerhetssynpunkt. Ätt beröva en person hans räll att föra talan inför domslol är en allvariig åtgärd och detla även om han på grund av ändringarna i 18 kap, 3 § kan få bisiånd av god man. Del kan å andra sidan innebära väl så stora ölägenheter om rällen tvingas på grund av exempelvis avsaknad av läkarintyg tillåta att lalan förs av en person som rätteligen inte borde ha processbehörighei. Den senare riskerar genom sin process att själv ådra sig betungande rättegångskostnader. Vidare vållas motparten i rättegångar av det slag som här antytts i allmänhet betydande obehag och andra personliga olägenheter

LU 1974:38 49

lika väl som avsevärda kostnader, eftersom han ofta inle kan fk ut ersättning förde rällegångskoslnadersom i domen tillerkänns honom. Problemet är såsom framhålls i remissvaren också av slor praktisk betydelse för domslolarna med hänsyn till all mål av förevarande arl vanligen är tidsödande och föranleder ell i förhållande till målets vikt oproportionelll stort arbete. Samhället tillskyndas härigenom stora direkta och indirekta kostnader.

Med hänsyn till del anförda anser utskottet del beklagligt all del inte befunnits möjligt all i lag reglera förevarande fråga, delta särskill mol bakgrund av alt fall, där det är tveksamt huruvida part är processbehörig eller inte, uppenbariigen kommer alt bli vanligare i fortsältningen, eftersom möjligheterna till omyndighetsförklaring nu inskränks, 1 just denna typ av fall, där parten kan lida av en sjuklig kverulans, lorde det vara ulomordenlligt svårt att förmå honom att inge läkarintyg. Såsom föredragande stalsrådel anför kan del å andra sidan inle komma i fråga all tvångsvis föranstalta om läkarundersökning. Saknas läkarulredning lorde del, såsom framgår av rällsfallet NJÄ 1971 s, 519, endasl i undantagsfall, då omständigheterna är särskill ftagranla, bli möjligl all förklara part sakna processbehörighet. Nu angivna förhållanden kommer, såsom föredragande slalsrådel anför, all leda lill all personer många gånger måste tillåtas föra talan, trots all det finnsomsländigheter som tyder påatlde skulle frånkännas processbehörighei, om läkarutlåtande hade kunnat anskaffas. Med hänsyn lill de olägenheter som delta, enligt vad utskottet nyss anfört, kan innebära utgår ulskollet från all ulveckligen på området följs av Kungl. Maj:t och alt frågan blir föremål för ytteriigare överväganden i annal lämpligt sammanhang.

När det sedan gäller det av JO berörda problemet med ställföreträdare för den som frånkänns processbehörighet blir della löst genom förslagel om vidgade möjligheter all förordna god man. Äv slor betydelse är härvid möjlighelen all, om särskilda skäl föreligger, förordna god man för den som motsätter sig sådant förordnande. När del gäller part som frånkänns processbehörighei måsle man nämligen räkna med all han ofta inle kommer all samtycka lill all god man förordnas för honom,

I den allmänna motiveringen anför föredragande stalsrådel att genom de vidgade möjligheterna att förordna god man "torde de myndiga personer som frånkänns processbehörighet så gott som alltid kunna fä en ställföreträdare som kan föra deras talan". Det citerade uttalandet kritiseras i molionen 1974:1948, Motionärerna anser att uttalandet ger intryck av alt det kan förekomma fall, där person frånkänns processbehörighet men likväl inle kan få legal ställföreträdare. Enligt motionärernas mening boren person i sådana fall alltid fk ställföreträdare som för hans talan. Motionärerna yrkar (yrkandel 1) all denna uppfattning ges Kungl, Maj:ttill känna,

Ulskoilel vill för sin del underslryka alt utskottet delar motionärernas uppfallning alt person, som frånkänns processbehörighei, alltid skall ha ställföreträdare. De föreslagna nya grunderna för förordnande av god man in-

4 Riksdagen 1974. 8 saml. Nr 38

LU 1974:38 50

nebär också, såviii ulskoilel kan bedöma, alt god man kan förordnas i förevarande fall. Endasl i del fallet all dei uppslår svårigheter au få fram en person, som är villig alt åta sig uppdragel som god man, synes den som frånkänns processbehörighet behöva riskera alt bli utan ställföreträdare, I praktiken torde detla emellertid enligt utskoiieis mening bli mindre vanligl. Vad ulskoilel nu anfört behöver för att bli tillämpligt inie ges Kungl, Maj:l särskill lill känna.

Förmyndare

Om underårigt barn saknar legal förmyndare skall rällen förordna en särskild förmyndare för barnet. För den som förklaras omyndig skall också en särskild förmyndare förordnas, Till förmyndare skall rällen enligt 11 kap. 5 § FB ulse en erfaren, rättrådig och i övrigl lämplig man eller kvinna. Helst skall del vara en person som är släkt med den omyndige eller som är besvågrad med honom eller annars står honom nära.

I propositionen föreslås att släktskapsbestämmelsen slopas. Vidare föreslås att i 20 kap. införs en ny paragraf, 24 a §, i vilken föreskrivs skyldighet för rätten att i ärende om förordnande av förmyndare bereda överförmyndaren tillfälle all lämna förslag på person som är lämplig för uppdraget. Den nya beslämmelsen i 24a§ syftar till att möjliggöra för domslolarna att ulan alltför stor omgång få tag på lämpliga förmyndare.

Den föreslagna ändrade lydelsen av 11 kap. 5 § har föranlell två motionsyrkanden. I molionen 1974:1949 hemslälls (yrkandel 2) all riksdagen avslår förslaget alt slopa släklskapsbeslämmelsen. En sådan lagändring skulle enligt motionärernas mening nämligen innebära risk för all förmynderskapei kommer all instilulionaliseras. I molionen 1974:1946 (yrkandel 1) hemslälls all riksdagen för sin del beslutar all i 11 kap. 5 § införa ell tillägg av innebörd all lill förmyndare ej får ulses någon soin har all på grund av ijänsl eller avtal ta befattning med den omyndiges angelägenheter. Motionären avser med yrkandel framför allt fosterförälder för den som placeras i enskilt hem, arbetsgivare samt Ijänsleman vid myndighei som har all handlägga ärenden rörande den omyndige. Gemensami för dessa personer är enligi motionären alt de kan komma all i någol avseende företräda eii inlresse som strider mol den omyndiges inlresse.

Vad först angår släktbestämmelsen vill ulskollet erinra om att del från handikapporganisationernas sida vid skilda tillfällen framföris önskemål om alt bestämmelsen skall upphävas. Enligt dessa organisationer händer del inle så sällan att på grund av nämnda beslämmelse till förmyndare ulses släkting som inte hyser någol slörre intresse för den omyndige, I såväl förmynderskapsutredningens betänkande som i deparlemenlspromemorian har också föreslagils alt bestämmelsen om föreirädesrätl för anhöriga skall upphävas. Vid remissbehandlingen har ändringsförslagen tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av samtliga remissinslanser.

LU 1974:38 51

Ulskollet ansluter sig för sin del lill propositionens ståndpunkt alt fö-relrädesräilen för anhöriga bör utmönstras. Såsom föredragande slalsrådel anför lorde ett upphävande av beslämmelsen ge domslolarna bättre möjligheter all beakta den omyndiges inlressen vid utseendet av förmyndare. Det nu sagda innebär självfallel inle all domstolarna framdeles skall undvika att förordna släkting till förmyndare. Tvärtom torde, såsom påpekas i spe-cialmoliveringen (s. 170), en släkting eller liknande många gånger vara lämpligast som förmyndare, särskilt med hänsyn lill angelägenheten av all den omyndige får tillfredsställande personlig omvårdnad. Någon risk för all förmynderskapet skulle komma all, såsom motionärerna befarar, instilulionaliseras anser utskottet mot bakgrund av del anförda inle föreligga. Ulskoilel avslyrker därför bifall lill molionen 1974:1949 såvill nu är i fråga.

Vad motionären anför i molionen 1974:1946 om all lill förmyndare inle bör ulses fostetföräldrar, arbetsgivare och vissa tjänstemän ansluter lill vad Riksförbundet för utvecklingsstörda barn ullalai vid remissbehandlingen av promemorian. Även ulskoilel finner det självfallet angelägel all lill förmyndare inte utses någon som har inlressen som strider mol myndlingens inlressen. Visserligen kan, om enstaka inlressekonflikler uppkommer mellan förmyndare och myndling, god man enligi 18 kap, 2 § FB förordnas för myndlingen. Om del emellertid redan vid tidpunkten för förordnandet av förmyndare kan förutses au konkurrerande inlressen kommer au uppslå mellan myndlingen och den föreslagna övervakaren, bör uppenbariigen annan förmyndare ulses. När del gäller utvecklingsstörd person som av landstingets omsorgssiyrelse placeras i enskilt hem kan del onekligen föreligga risk för intressekollisioner mellan förmyndare och myndling, om till förmyndare ulses den hos vilken den uivecklingssiörde blivil placerad, Å andra sidan kan del finnas situationer där del torde vara lämpligasi all lill förmyndare ulse jusi vederbörandes fosterföräldrar, Ell förbud av del slag motionären förordat skulle därför kunna förhindra all myndlingen får lill förmyndare den som kan anses lämpligasi för uppdragel.

Liknande synpunkter gör sig än mer gällande i fråga om arbetsgivare. Ätl lill förmyndare förordna arbetsgivare torde i regel ej vara lämpligl, eftersom etl sådant förordnande lätt kan skapa ett beroendeförhållande mellan arbetsgivare och arbetstagare av slag som ej bör förekomma. Även här kan del emellertid föreligga situationer där del undantagsvis torde vara lill fördel om arbetsgivaren kan ulses till förmyndare.

Vad slutligen angår ijänsleman vid myndighet som har alt handlägga ärenden rörande den omyndige vill ulskollet hänvisa till remissyttrandet av Sociala centralnämnden i Göteborg, vilken är den enda sociala nämnd som har beretls tillfälle att yttra sig över departementspromemorian. Nämnden har i sill yltrande anfört all inom barnavårdens område har under årens lopp från domslolarnas sida ställts anspråk på att socialförvaltningen skulle komma med förslag på lämpliga personer som förmyndare. Svårighel har därvid enligt nämnden uppkommit all få tag på lämpliga personer, vilket

LU 1974:38 52

hängt samman med alt socialassistenterna funnit det olämpligt alt åla sig dylikt förmynderskap, eftersom de därigenom ansett sig kunna komma i konflikt med sina ordinarie tjänsteåligganden. Nämnden har med hänsyn härtill framhållit att till förmyndare bör utses personer utanför socialarbetarnas krets. I Ulskollet har vidare upplysts all i de få fall i Göteborg där socialassislenl har förordnats till förmyndare har det hänt att konflikter uppstått mellan förmyndare och myndling, framför alll beroende på all myndlingen har belraklal förmyndarens anknytning lill socialförvaltningen med misstro,

Ulskoilel vill för sin del framhålla del angelägna i alt myndlingen har förtroende för sin förmyndare. Om lill förmyndare ulses person, som i sin tjänst har att handlägga ärenden rörande den omyndige, kan detta i vissa fall säkerligen leda till förtroendekonflikter mellan förmyndare och myndling. Försiktighet bör därför iakttas när det gäller att till förmyndare ulse person som den omyndige kan komma alt uppleva slå i motsatsförhållande lill honom. Såsom framgår av det ovannämnda remissvaret brukar mot bakgrund av det anförda socialtjänsieman inte heller gärna åta sig förmyn-daruppdrag. Något förbud all göra della bör emellertid inle införas. En socialtjänsieman kan exempelvis redan ha goda kontakter med den omyndige, och denne kan själv önska att vederbörande förordnas till förmyndare.

Sammanfallningsvis anser ulskoilel sålunda all del inle i lagen bör införas någol förbud alt till förmyndare utse den som på grund av avlal eller tjänst har alt ta befattning med den omyndiges angelägenheter. Ett förordnande av förmyndare måsle emellertid i de fall som tas upp i molionen föregås av en noggrann lämplighetsprövning, varvid bör beaktas de synpunkter ul-skollel.ovan framfört. Ulskollet avstyrker på anförda skäl yrkandel 1 i molionen 1974:1946.

I delta sammanhang vill utskottet någol beröra en fräga som har tilldragit sig intresse under remissbehandlingen av departementspromemorian. Från flera håll har riktats kritik mot all många förmynderskap samlas hos en och samma person. Enligt vad utskottet erfarit finns det fall, där förmyndare samtidigt innehar mer än 100 förmynderskap, Ätl personer tillåts åla sig förmynderskap i sådan utsträckning anser ulskollet helt förkastligt. En förmyndare, som har hand om etl stort antal förmynderskap, kan uppenbartigen inte ha någon möjlighet att ägna lid åt myndlingens personligaomvårdnad, något som är en av huvudpunkterna i reformen.

De nuvarande förhållandena när del gäller förmyndare är således i vissa hänseenden allt annal än lillfredsslällande. Det oaktat anser ulskollet i likhei med föredragande slalsrådel all man inle i lag kan ställa upp någon beslämd gräns för hur många förmynderskap en viss person skall kunna ha hand om. Med hänsyn lill all överförmyndaren enligi den föreslagna lagen 24 a § alllid skall beredas tillfälle all lämna förslag på person som är lämplig som förmyndare, lorde del emellertid i fortsältningen bli läitare lor domslolarna alt få tillgång lill kvalificerade förmyndare, som inte samtidigt innehar en

LU 1974:38 53

mängd liknande uppdrag. Härtill kommer au anlalel omyndigförklarade framdeles kommer all minska. Enligt utskottels mening kan man därför förvänta att förevarande problem kommer all få mindre belydelse, Ulskollet vill emellertid kraftigt stryka under vad som i propositionen (s, 126) sägs om att del bör åligga domstolarna all förvissa sig om att den som utses lill förmyndare har erfordertig lid all ägna sig ål siu uppdrag.

Vad ulskoilel i della avsnitt uttalat om förordnande av förmyndare är i tillämpliga delar gällande även vid förordnande av god man, Ulskoilel har velal betona della med hänsyn lill au inslituiei omyndighetsförklaring i fortsättningen skall användas restriktivt och i åtskilliga fall ersällas av godmansförordnande.

I propositionen föreslås yilerligare alt den nuvarande skyldighelen enligt 11 kap, 8 § FB alt åta sig förmyndaruppdrag slopas. Förmyndare föreslås vidare alltid få rätt all bli entledigad på egen begäran. Förälder skall dock inle ha sådan räll, om särskilda skäl lalar mot entledigandet.

De föreslagna ändringarna föranleder ingen erinran eller särskilt uttalande från utskottets sida.

Inskrivning av förmynderskap

Enligt gällande räll skall förmyndareförvallning stå under kontroll från del allmännas sida. Förulsällning för all konlroll skall kunna utövas är alt förmynderskapei kommer lill konlrollmyndighelens kännedom, Della möjliggörs genom all förmynderskapei skrivs in hos förmynderskapsdomstolen.

Bestämmelser om inskrivning av förmynderskap återfinns i 12 kap, 1 § FB. De bygger på grundsatsen all förmynderskap skall skrivas in försl när egendom kan förväntas tillfalla den omyndige. Inskrivning av förmynderskap skall sålunda ske så snarl underårigs fader eller moder avlider eller om dessförinnan egendom som skall stå under förmyndares förvallning tillfaller underårig eller någon rättens åtgärd skall vidtas i fråga som rör förmynderskapet. Inskrivningen är obligalorisk och ej beroende av värdet av den egendom som eventuellt tillfaller den underårige. Förmynderskap för omyndigförklarad liksom alla godmanskap skall alltid inskrivas.

Gällande beslämmelser om inskrivning av förmynderskap har kritiserats i tre hänseenden. För del första blir inle alla de förmynderskap inskrivna och underkastade kontroll, som rätleligen borde bli del. Anledningen härtill är svårigheterna all få kännedom om när egendom tillfaller underårig, om della inle sker i samband med arvsfall.

För del andra medför inskrivningsreglerna att förmyndarkontroll sätts in i fall där sådan är obehövlig, exempelvis på grund av alt den egendom som tillfaller underårig vid ena förälderns död är obetydlig.

För det tredje kan. sedan ell förmynderskap väl har rälleligen skrivits in, beslul inle meddelas om att inskrivningen skall upphöra, Etl förmyn-

LU 1974:38 54

derskap för underårig som en gång skrivits in förblir således inskrivet tills den underårige blir myndig,

I propositionen föreslås alt reglerna om inskrivning ändras så att inskrivning av förmynderskap för underårig skall ske endast om (1) särskild förmyndare förordnas för den underårige eller (2) han på annat sätt än genom upplagande av lån erhåller egendom som skall stå under förmyndarens förvallning och som till sill värde överstiger ell belopp moisvarande två gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring eller (3) rätlen av annan särskild anledning finner all förmynderskapet bör skrivas in. Rätlen får också enligt proposilionsförslagel möjlighel all beslula all inskrivning skall upphöra, om grund för inskrivning inte längre föreligger. När det gäller förmynderskap för omyndigförklarade och godmanskap föreslås i propositionen alt inskrivning liksom f n, alllid skall ske.

Den föreslagna gränsen för inskrivning av underårigs förmynderskap kritiseras i motionen 1974:1948, Motionärerna anser alt gränsen är för högt satt. De yrkar därför (yrkandel 2) att gränsen skall sättas vid ett basbelopp.

Utskottet vill för sin del anmärka alt genom förslaget om en beloppgräns som utgångspunkt för inskrivning av förmynderskap tillgodoses kravel på att förmynderskap, där förmyndaren förvallar endasl obelydliga medel för den underåriges räkning, skall undantas från samhällets kontroll. Härigenom uppnås också den fördelen all överförmyndaren får eil belydligi mindre anlal förmynderskap au granska. Han får således på ell hell annal sätt än lidigare möjlighet att, såsom yrkas i motionen 1974:974, koncentrera kontrollen lill fall där en kontroll verkligen behövs, Äll beloppsgränsen anknyls lill basbeloppet anser ulsRoltel med hänsyn till de snabba förändringarna i penningvärdet vara en vinning,

Självfallel kan det råda olika uppfattningar om hur beloppsgränsen skall beslämmas. Någon motivering till all föredragande stalsrådel vall just ivå gånger basbeloppet lämnas inle i propositionen. Enligt ulskoltels mening måste man här göra en skäligheisavvägning mellan å ena sidan önskemålet om en konceniralion av konlrollen till slörre förmögenheler och å andra sidan behovet av all skydda även mindre tillgångar hos den underårige. Vid denna avvägning har utskottet kommit lill all propositionens förslag, ivå gånger basbeloppel, vilket värde ft. o, m. den 1 december 1974 motsvarar 18 000 kronor, utgör en lämplig beloppsgräns. Utskottet har därvid beakial all del är vanligl au barn vid förälders frånfälle erhåller försäkringsbelopp från ijänstegrupplivförsäkring, I flertalet fall uppgår sådant belopp f n, till 13 000 kronor. Enligt ulskouels mening är del rimligl all den efterievande föräldern skall kunna använda della belopp lill barnels olika behov ulan au behöva vara underkaslad samhällels konlroll,

Ulskoilel finner sig emellertid böra underslryka vad föredragande slalsrådel anför om alt bestämmelserna bör lolkas så all inskrivning skall ske inle bara när den underårige vid ett och samma tillfälle förvärvar egendom till ett värde överstigande två basbelopp utan också när den underårige er-

LU 1974:38 55

håller egendom som tillsammans med lidigare förvärvad och alltjämt innehavd egendom överstiger beloppsgränsen, Della innebär således alt om den underårige erhåller ell försäkringsbelopp av ovan angivna storlek skall della slås samman med vad han eventuellt till följd av gåva eller arv kan ha exempelvis innestående på bank. Överstiger härvid det sammanlagda värdet ivå gånger basbeloppet, skall inskrivning av förmynderskapei ske, Ulskollet vill även peka på alt, om den omyndige har del i fast egendom eller i rörelse utan att värdet av hans del överstiger beloppsgränsen, kan förmynderskapei ändå inskrivas med lillämpning av 12 kap, 1 § tredje punkten.

På grund av det anförda avstyrker ulskoilel bifall lill molionen 1974:1948 såviit nu är i fråga.

Förmyndares plikter

Förmyndarens huvuduppgift är enligt 13 kap, 1 § alt förvalla myndlingens förmögenhet och förelräda honom i angelägenheter som rör denna, I de fall då förmynderskapet avser en omyndigförklarad ingår det dessulom i förmyndarens plikter alt sörja för myndlingens person i mån della med hänsyn lill grunden för omyndighetsförklaringen eller av annat skäl är nödvändigt. För arbelel härmed har förmyndaren dock inle räll lill arvode. När del gäller den personliga omsorgen om underåriga iräder vårdnadsreglerna i 6 kap, FB in.

Från särskill handikappsorganisalioners sida har framföris slark kritik mol den nuvarande ordningen. Del har sålunda framhållits all förmyndare ofta ägnar sig endasl åt förvaltningen av den omyndiges egendom och helt underlåter all tillgodose den omyndiges behov av personlig omvårdnad. En orsak lill delta har angetts vara alt förmyndaren inte kan få ersättning för sistnämnda arbete.

Såsom framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen över propositionens innehåll föreslås nu att förmyndaren skall ha rätt till arvode också för vård av den omyndiges person. Utskottet återkommer till delta nedan under rubriken ersättning till förmyndare och god man, I propositionen har man också velal på annal säll belöna all förmyndaren inle bara skall syssla med ekonomisk förvallning ulan också sörja för den omyndiges person. Delta har skell genom all 13 kap, 1 § föreslås få del innehållet all förmyndaren skall sörja för myndlingens person samt förvalta hans förmögenhet och förelräda honom i angelägenheter som rör denna. Samtidigt föreslås att 13 kap, 3§ skall upphävas.

Förslaget lill ändring av 13 kap, I § kritiseras i motionen 1974:1949 (yrkandet 3), Motionärerna föreslår all beslämmelsen ändras så all skyldighelen alt förvalta omyndigas egendom och att företräda i angelägenheter som rör denna nämns före skyldighelen all sörja för myndlingens person,

Syftel med den föreslagna ändringen är såsom framgår av vad ulskoilel

LU 1974:38 56

nyss anfört all framhäva att det generellt sell är minst lika viktigt all förmyndaren sörjer för den omyndiges person som au han sköter den ekonomiska förvaltningen av den omyndiges egendom, I del enskilda fallet kan givelvis de båda arbetsuppgifterna ha olika tyngd. När exempelvis den omyndiges enda inkomst utgörs av pension eller livränta och hans tillgångar i övrigt är ringa kommer naturligt nog förmyndarens huvudsakliga arbetsuppgift all vara all sörja för den omyndiges personliga omvårdnad, I fall däremol där vårdbehovel är lilel men där den omyndige innehar betydande tillgångar, kommer arbetet med förvallningen av dessa tillgångar att vara den viktigaste arbetsuppgiften för förmyndaren.

Enligt utskottets mening har den inbördes ordningen vid uppräkningen av förmyndarens uppgifter ingen reell betydelse. När inte annal särskill markeras måste de uppräknade skyldigheterna anses lika viktiga. Med hänsyn till all lagändringen är föranledd av all det förekommit brister i förmyndarnas säll all sköta sina plikter anser ulskollet det försvariigt all den nya inriktningen, när del gäller förmyndares plikler, markeras genom alt uppgiften att sörja för omyndig nämns försl i paragrafen. Ätl ordningen mellan uppgifterna är omkastad när del gäller rällen till arvode i 15 kap, 19 § och när del gäller god mans uppgifter enligt 18 kap. 3 § anser ulskoilel moliveral. Vid bestämmandet av arvode kommer nämligen uppgiften all förvalta egendom mera i förgrunden. Vad beiräffar god man lorde denne komma all ha anledning alt befalla sig med den enskildes personliga omvårdnad endasl vid längre förordnanden.

På grund av del anförda avstyrker ulskoilel bifall till molionen 1974:1949 i denna del,

1 13 kap, föreslås vidare etl tillägg lill 4 § av innebörd alt förmyndaren skall se till all myndlingens medel i skälig omfattning används lill dennes nytta. Bestämmelsen är föranledd av att förmyndarna inte sällan undertåler all se lill alt myndlingens medel verkligen får sådan användning. Ofta har de i stället sell som sin uppgift all i största möjliga ulsiräckning bevara egendomen, någol som många gånger kommil främsl arvingarna lill godo,

Ulskoilel tillstyrker att en beslämmelse av angivel innehåll fogas lill 13 kap, 4 § FB, Beslämmelsen bör dock formuleras om på sätt som framgår nedan av ulskoltels hemställan.

LU 1974:38 57

Förmyndares förvahning av omyndigs egendom

Såsom framgår av vad ulskoilel inledningsvis anfört föreslås reglerna i 15 kap, 5 § om placering av omyndigs medel bli ändrade så all förmyndarna får slörre möjlighel all placera medlen i värdesäkra tillgångar. Förslaget innebär all man behåller kravel på lillslånd av överförmyndare men slopar villkoret all särskilda skäl skall föreligga.

Ulskollet har inget all erinra mot den föreslagna lagändringen. Ulskoilel vill dock framhålla alt en placering av omyndigs medel i aktier ingalunda är riskfri ens om man begränsar sig lill aktier på den ordinarie börslislan och på den s, k, fondhandlariistan. Del måsle därför ankomma på överförmyndaren all noga pröva de risker som är förbundna med den av förmyndaren föreslagna placeringen,

1 15 kap, 12 § finns vissa regler som ger iredje man möjlighet alt hos bank nedsälla värdehandlingar eller direkl inbetala medel, som tillkommer omyndig, I propositionen framhålls all pension, livränta och andra periodiska förmåner som utgår i anledning av försäkring som regel inle är slörre än all de förbrukas för vederbörandes försörjning. Förmånerna kan emellertid i vissa fall uppgå lill avsevärda belopp. I propositionen föreslås därför all i 15 kap. 12 § införs en beslämmelse av innehåll all nu angivna förmåner, som tillkommer omyndig, skall inbelalas lill bank, om beloppel för kalenderår överstiger Ivå basbelopp enligt lagen om allmän försäkring,

1 molionen 1974:1948 (yrkandel 3) hemslälls all riksdagen skall besluta all sänka beloppsgränsen från två lill etl basbelopp. Yrkandet anknyter till del likartade yrkandet ovan, såvill avser inskrivning av förmynderskap,

Ulskollet har i sistnämnda sammanhang ullalai sig för all mindre belopp som utgår från försäkring och som inle överstiger ivå gånger basbeloppel bör kunna användas lill omyndigs olika behov utan kontroll från samhällets sida, Moisvarande synpunkter gör sig gällande här, Ulskollet avslyrker därför bifall lill motionen 1974:1948 yrkandel 3,

Ersättning till förmyndare och gode män

Såsom ulskoilel redan anlyll i del föregående är flera nackdelar förenade med de nuvarande arvodesreglerna. Del förhållandet all arvodet utgår ur den omyndiges medel får lill följd all omyndiga i små ekonomiska omsländigheier betungas hårt, Ärvodesreglernas konslrukiion gör del också svårl all rekrytera förmyndare i fall då den omyndiges inkomsi är ringa. Eftersom arbeie med den personliga omvårdnaden inle berälligar lill arvode blir, såsom framgår av vad ulskoilel anfört i ell lidigare avsniil, följden läll all sådani arbeie försummas.

1 propositionen läggs fram förslag lill ändrade arvodesregler, Förslagel innebär all förmyndaren får räu till ett artigt arvode dels för förvallningen av den omyndiges egendom och dels såsom ulskollet i det föregående påpekat för arbelel med den personliga omvårdnaden om myndlingen, Ärvodel

LU 1974:38 58

skall enligi förslagel beslämmas av överförmyndaren enligt grunder som faslslällis av vederbörande kommun. Till grund för kommunens beslut för-utsälis komma au ligga av Svenska kommunförbundei utfärdade rikllinjer, Ärvodel skall ulgå av den omyndiges medel endasl i den mån hans beräknade inkomsi del år förmyndaruppdraget avser överstiger etl belopp motsvarande två gånger basbeloppel enligi lagen om allmän försäkring eller, om inle särskilda skäl föranleder annal, i den mån den omyndige har tillgångar lill ell värde som överstiger fyra gånger basbeloppet, I annal fall skall arvodel ulges av kommunen. Förmyndaren föreslås därjämte få en lagfäsi räll lill ersälining för de ulgifter som varil skäligen påkallade för uppdragels behöriga fullgörande.

God man föreslås bli berältigad till arvode med belopp som överförmyndaren bestämmer. Överförmyndaren skall också avgöra i vad mån arvodel skall ulges av den för vilken den gode mannen har förordnals eller av kommunen.

De föreslagna ar\'odesreglerna innebär således au om den omyndiges årsinkomst understiger två basbelopp (dvs, i dag 18 000 kronor) skall förmyndararvodel helt ulges av kommunen. Överstiger däremol inkomsten två basbelopp, skall förmyndararvodel ulgå av den omyndiges medel till den del arvodel läcks av den överskjuiande delen av inkomslen och i övrigl utges av kommunen. Om exempelvis den omyndiges årsinkomst är 20 000 kronor och förmyndararvodel 3 000 kronor, skall av arvodel 2 000 kronor sålunda ulgå av den omyndiges medel och 1 000 kronor ulges av allmänna medel,

Ulskollet vill uttrycka sin lillfredsslällelse över au eu i riksdagen vid upprepade tillfällen framställt önskemål nu blivit tillgodosell. Den föreslagna beloppsgränsen, två basbelopp, lår nämligen till följd all folkpension, förtidspension, änkepension och liknande, som utgår enligt lagen om allmän försäkring, alltid kommer all lämnas ograverade. Genom propositionens förslag tillgodoses också yrkandel i molionen 1974:20.

Vissa erinringar mot de föreslagna arvodesreglerna görs emellertid i molionen 1974:1946. Motionären menar all förinyndares och god mans tjänster i fråga om den omyndiges personliga vårdnad bör belraklas som en handikappomsorg, eftersom den som behöver sådana ijänster alltid är på någol säll handikappad. Enligt motionärens uppfallning bör samhällei kompensera den omyndige för de merkostnader som handikappel förorsakar. Motionären hemsläller därför (yrkandel 2) all riksdagen skall för sin del beslula att förmyndares och god mans tjänster alllid skall belalas med allmänna medel då det gäller personlig vård och inlressebevakning,

Ulskollet har i och för sig förslåelse för syftel med molionsyrkandel. Ätt ta vård om enskilda är nämligen en uppgift som enligt socialhjälpslagen åvilar kommunerna. Del kan därför sägas att förmyndarna i viss mån ulför en kommunal uppgift lill den del deras uppdrag består i omsorg om den omyndiges person. Uppenbariigen avlastar förmyndarna också kommunens

LU 1974:38 59

tjänstemän en del av deras arbete.

Ett bifall till motionärens förslag skulle emellertid innebära all förmyndaren skulle bli tvungen all noga specificera l. ex, i vad mån eu besök hos myndlingen är föranlell av förmyndarnas förvallaruppgift eller av hans vårdnadsskyldighet. En sådan uppdelning i olika arbeismomenl skulle i många fall bli svår all göra och den skulle säkertigen innebära en belydande administrativ belastning för överförmyndaren när han skall granska förmynderskapet och bestämma förmyndararvode. Härtill kommer att, när det gäller omyndiga med en årsinkomst överstigande två basbelopp eller med en förmögenhet överstigande fyra basbelopp, man ofta lorde kunna räkna med all den kostnadskrävande delen av förmyndarens arbete väsentligen belöper på förvaltaruppgiften. Enligt ulskoltels mening talar därför övervägande skäl mol motionsförslaget. Vad ulskoilel nu anfört gäller i tilllämpliga delar även arvode till god man.

På grund av det anförda avslyrker ulskollet bifall lill molionen 1974:1946 i förevarande del.

Förmyndares redovisningsskyldighet

Vid omyndigheisförklaring av någon som uppnåtl myndig ålder skall förmyndare inom viss angiven lid ge in en förteckning över den omyndiges egendom lill överförmyndaren (16 kap. 2 §). Vidare skall förmyndaren före den 15 februari varje år avge årsräkning med redogörelse för förvallningen under föregående år (16 kap. 5 §), När förmyndarens befallning upphör skall sluiräkning avges,

I motionen 1974:1946, yrkandel 3, hemslälls all förmyndaren skall åläggas skyldighel alt i sina redovisningar redogöra även för sina insatser belräffande den personliga omvårdnaden och inlressebevakningen. Till stöd för yrkandel anför motionären all en sådan redogörelse är nödvändig för alt överförmyndaren skall ha möjlighet att bedöma skälighelen av förmyndarens arvodesanspråk, såvitt della avser den personliga omvårdnaden,

Äv propositionen framgår all förevarande fråga har övervägis inom jusii-liedepartemenlet i anledning av liknande yrkanden i remissvaren från Handikappförbundens centralkommitté. Riksförbundet för ulvecklingsstörda barn och Riksförbundet försocial och menlal hälsa. Föredragande stalsrådel har emellertid funnit alt det skulle föra alllför långl all ålägga förmyndarna alt i årsräkningarna alllid la in en redogörelse för del arbeie som de har lagi ned på omsorgen om myndlingens person, Någol förslag lill ändring av 16 kap. 5 § har därför inle lagts fram i propositionen.

Ifrågavarande yrkande kan enligt ulskouels mening ses som ell ullryck för en oro hos motionären (och nämnda handikapporganisationer) för all förmyndare även i fortsäliningen skall kunna utan risk för ingripande från överförmyndarens sida underiåta alt ägna myndlingen erfordertig omsorg. Det åligger emellertid överförmyndaren att inle bara kontrollera förmyn-

LU 1974:38 60

dårens förvallning utan också förvissa sig om all förinyndaren lägger ned erforderligi arbeie på den personliga omvårdnaden, Enligi förslagel lill ändring i 17 kap, 1 § skall vidare överförmyndaren i fortsäliningen vid sin granskning särskilt tillse alt omyndigs tillgångar har i skälig omfallning använts lill hans nylla. Har förmyndaren inte begärt någol arvode för arbeie som han nedlagt på den personliga omvårdnaden av den omyndige bör överförmyndaren därför, om han inle redan känner lill förhållandena, la konlakl med förmyndaren och höra efter vad denne under föregående år gjort för den omyndiges person. Har å andra sidan förmyndaren begärt arvode för arbelel med den personliga omvårdnaden om myndlingen, måste han för all överförmyndaren skall kunna bedöma skälighelen i arvodesanspråkel lämna en redogörelse för sill arbeie. Medföljer sådan redogörelse inle års-räkningen blir överförmyndaren följaklligen nödsakad all i efterhand fordra in en redogörelse.

På grund av del anförda anser ulskoilel all motionärens önskemål kan bli tillgodosell ulan en uilrycklig lagregel. Ulskollei vill även framhålla att del kan vara svårl au föreskriva vad en redogörelse skall innehålla. Härtill kommer, säsom ulskollet ovan anfört, all en redogörelse kan vara onödig, därför au överförmyndaren ändå känner lill förhållandena. Ulskoilel avstyrker med hänsyn härtill bifall lill molionen 1974:1946 i förevarande del.

Överförmyndarorganisalionen m. m.

Ell av huvudsyftena med proposilionsförslagel är au söka få till slånd en effektivare och enhetligare överför myndarorganisation. Sålunda föreslås alt den nuvarande möjlighelen all dela in kommun i flera överförmyndardislriki slopas. I propositionen framhålls all kommunerna efter den senaste kommunindelningsreformen i allmänhet lorde ha fåll sådan storiek all de kan fungera lillfredsslällande som överförmyndardislriki. Med hänsyn härtill och då möjlighelen au låta flera kommuner förena sig lill eu distrikt knappasi har uinylljals i praktiken förordas att möjlighelen lill samgående las bon, I propositionen föreslås vidare alt kommun skall få möjlighel au beslula au del i slällel för överförmyndare skall finnas en överförmyndamämnd. Till grund för förslagel i denna del ligger de goda erfarenheler som man har fåll av överförmyndarnämndens i Slockholm verksamhel. De nya överförmyndarnämnderna föreslås få räll alt delegera beslulanderälten till nämndledamot eller ijänsleman i enlighet med de rikllinjer som kommunfullmäktige beslämmer,

Förslagel lill ny överförmyndarorganisalion har föranlell två motionsyrkanden, 1 molionen 1974:1946 hemslälls (yrkandel 4) all riksdagen skall besluta all del skall bli obligatoriskt för kommunerna all inrälla överförmyndamämnd. Motionären anser deiia angelägel med hänsyn lill de viktiga uppgifter som överförmyndarna har, 1 molionen 1974:1947 yrkas (yrkan-

LU 1974:38 61

del 1) all den nuvarande möjlighelen alt dela in kommun i flera distrikt bibehålls. Motionärerna gör gällande alt frågan huruvida kommun skall inrätta en överförmyndamämnd med dess möjlighel till delegation av arbetsuppgifter eller i stället indela kommunen i flera överförmyndardislrikt bör överlåtas till kommunen att själv avgöra.

Vad försl angår frågan om överförmyndamämnd har del såsom nyss anförts visat sig alt syslemei med sådan nämnd i Slockholm har fungerat väl. Genom inräiiandet av en nämnd kan överförmyndarorganisalionen tillföras personer med erfarenhet från skilda verksamheisområden, någol som enligi vad ulskollet återkommer lill nedan aren belydande fördel. Uppenbart ger också ell system med en nämnd större möjlighel all effektivt organisera överförmyndarverksamheien i kommunen.

Med hänsyn lill del anförda finner ulskollet all myckel lalar för förslagel i motionen 1974:1946, Det kan emellertid för vissa kommuner uppstå svå-rlgheler all omgående övergå lill etl syslem med överförmyndamämnd. Vidare kan det inte uteslutas all det i några mindre kommuner inte finns arbetsuppgifter för en sådan nämnd, Ulskollet anser sig därför inle kunna tillslyrka alt i lagen införs skyldighel för kommun all alllid ha överförmyndamämnd, Ulskollet finner emellertid angelägel underslryka viklen av all överförmyndamämnd inrättas i så stor ulsiräckning som möjligl.

På grund av del anförda avslyrker ulskoilel bifall lill molionen 1974:1946, såviti nu är i fråga.

Beträffande därefter frågan huruvida kommun skall kunna delas in iflera överförmyndardislriki är del givelvis leoreiiskl möjligl all inrälla överförmyndamämnd även i distrikl som omfallar del av kommun, I praktiken skulle del emellertid i sådana distrikt endasl undantagsvis finnas undertag för en överförmyndamämnd. Härtill kommer all en bidragande orsak lill bristerna i den nuvarande överförmyndarorganisalionen är jusi överförmyndardistriktens ringa storiek. Under remissbehandlingen av promemorian har inle heller någon enda remissinslans uttalat sig för att möjligheten att dela in kommunen i flera överförmyndardislrikt skall bibehållas. På grund av del anförda och med beaklande av vad ulskoilel nyss ullalai om inlressel av en effektivt fungerande överlormyndarverksamhel ansluter sig ulskoilel till föredragande statsrådets slåndpunkl alt bestämmelsen om möjlighet att dela in kommun i flera överförmyndardislriki bör slopas, Ulskoilel avslyrker följaklligen bifall lill motionen 1974:1947 i förevarande del,

Ulskollet vill emellertid tillägga all ell av motionärernas syften med motionen, nämligen all slå vakt om de nuvarande goda möjligheterna lill personliga kontakter mellan överförmyndare och förmyndare, uppnås även genom propositionens förslag. Som ulskoilel anfört ovan får överförmyndamämnd möjlighel all delegera arbetsuppgifter lill nämndens ledamöter, 1 särskill vidslräckla kommuner kan det vara lämpligt all ledamöternas verksamhel förläggs till olika delar av kommunen, varigenom möjlighelerna lill de önskade personliga kontakterna främjas.

LU 1974:38 62

När det gäller överförmyndarens kvalifikationer uppställer gällande räll fyra krav som en person måsle uppfylla för all kunna ulses till överförmyndare. För del första skall han vara väl förfaren i praktiska värv, för del andra skall han vara myndig, för det iredje skall han vara svensk medborgare och för del fjärde får han inte vara i konkurstillstånd. Vidare för lagfaren ijänsleman vid tingsräll väljas lill överförmyndare inom domsagan endasl efler lillslånd av Kungl, Maj:l för varje särskill fall,

I propositionen föreslås i motsats lill departementspromemorian au kraven på alt överförmyndarna skall vara väl förfarna i praktiska värv och all de skall vara svenska medborgare slopas, Därulöver föreslås som ny kvali-fikationsgrund au överförmyndare och ledamot i överförmyndamämnd skall i likhet med vad sotn i allmänhei gäller för kommunala förtroendemän vara bosatia i kommunen.

Även dessa förslag har föranlell ivå motionsyrkanden, I motionen 1974:1949 hemslälls au riksdagen dels beslutar alt kravet på förfarenhel i praktiska värv bibehålls och kompletteras med krav på erfarenhet i ekonomiska och juridiska frågor som är av belydelse för tjänsten (yrkandel 4), dels avslår förslagel alt kravel på svenski medborgarskap skall slopas (yrkandet 5),

Vad försl angår frågan om överförmyndares kompetens vill utskottet för sin del underslryka det angelägna i alt den som väljs lill överförmyndare och ledamot i överförmyndamämnd är väl kvalificerad för sitt uppdrag. Överförmyndarens uppgifter är redan i dag i många avseenden krävande och genom propositionsförslaget tilläggs överförmyndaren yllertigare uppgifter. Sålunda fordras först och främst kännedom om tillämplig lag och författningsbestämmelser. Därvid är framför allt av betydelse FB:s bestämmelser rörande förmyndarvården och den lagstiftning som sammanhänger därmed. Men även frågor om arvs- och teslamenlsrält samt boulredning och arvskifte kommer ofta under överförmyndarens bedömande och kräver hans beslut. Den omfattande kurativa verksamhel som överförmyndaren enligt förslagel skall bedriva fordrar också ingående kunskaper i sociallag-stiftningen och i den kommunalrälisliga lagstiftningen. Vid tillsynen av förmyndares och gode mäns förvallning skall överförmyndaren framdeles överväga frågor om försäljning och pantförskrivning av fasl egendom. Han skall vidare såsom framgår av vad utskottet ovan anfört på ett hell annat säll än tidigare bedöma frågor om tillgångars placering, om olika värdepappers säkerhet och räntabilitel och dylikl. Ibland beslår den omyndiges eller bortavarandes tillgångar av en aflarsrörelse och på landsbygden är det ofta fråga om skötsel av en jordbruks- eller skogsfastighel. Även i dessa fall skall överförmyndaren ha förmåga alt tillse all förmyndaren eller gode mannen sköler egendomen på ett sätt som främjar den omyndiges eller bortavarandes rätt. Nya krävande uppgifter är vidare alt beslämma om arvode lill förmyndare och gode män saml att avgöra i vilken mån dessa arvoden skall belalas av allmänna medel. Överförmyndaren skall vidare

LU 1974:38 63

kunna bedöma om skäl för omyndighetsförklaring inle längre föreligger. Överförmyndaren skall också uppträda i och föra lalan vid rällen i olika ärenden som rör förmynderskapen.

Vad ulskoilel nu anfört visar au del är önskvärt all överförmyndare och ledamol i överförmyndamämnd har den erfarenhel och de kunskaper som motionärerna förordat, Ell av syftena med den föreslagna reformen av överförmyndarorganisalionen är också alt få kvalificerade personer som överförmyndare. Som ulskoilel i det föregående aniytl kan det vidare vid val av ledamöter i överförmyndamämnd vara lämpligt au ledamöterna har skilda erfarenheler och kunskaper.

Utskottet anser emellertid i likhei med föredragande slalsrådel alt man inte i lagen bör uppslälla krav på formell kompelens eller i övrigl säga någol om överförmyndarnas kunskaper eller erfarenhel inom olika områden. Enligt ulskouels mening får den omsländigheien all överförmyndare och ledamol av överförmyndamämnd väljs av kommunfullmäktige ulgöra tillräcklig garanti för all lill dessa uppdrag ulses personer som kan anses lämpade för uppdragel, Ulskoilel utgår vidare från alt man härvid kommer all beakla vad föredragande slalsrådel och ulskoilel anfört om vilka fordringar som bör slällas på innehavare av nämnda befattningar.

På grund av del anförda avslyrker ulskollet bifall till yrkandel 4 i molionen 1974:1949,

I delta sammanhang vill ulskollet underslryka viklen av all överförmyndare respektive överförmyndamämnd får erforderiiga kansliresurser. Om distrikten inte är lillräckligl stora för att överförmyndaren skall kunna få eget kansli bör han få rätt au anlita kommunens kansli.

När del gäller kravet på svenskt medborgarskap vill ulskollet lill en början erinra om all den nya regeringsformen (RF) ger ullryck för grundsaisen all utlänning är likställd med svensk medborgare i fråga om möjlighelen att erhålla tjänst eller uppdrag hos slaten eller kommun. För vissa viktigare ijänsler görs ullryckliga undanlag i 11 kap, 9 § RF, I övrigt får enligi 11 kap, 9 § krav på svenski medborgarskap för behörighet all inneha eller uiöva Ijänsl eller uppdrag hos slalen och kommun uppslällas endasl i lag. Härigenom markeras alt sådan föreskrift endasl skall meddelas om del föreligger ell verkligt behov härav.

Om del är del ovan anförda angående ullännings likställighet med svensk medborgare eller något annal skäl som ligger bakom förslaget all slopa del nuvarande kravel på svenski medborgarskap framgår inie av propositionen. Föredragande slalsrådel anför endasl alt man enligt hans mening inle bör behålla kravel, Ulskollet vill för sin del framhålla all överförmyndaren har en viktig myndighetsutövande funktion. Utskottet vill även hänvisa till vad ulskollet ovan anfört orii överförmyndarens krävande uppgifter. Därav framgår all överförmyndaren måsle ha goda insikter i svensk rätt och svensk förvallning. Någon anledning all i varje fall nu slopa kravel på alt överförmyndare skall vara svensk medborgare kan utskottet därför inle finna.

LU 1974:38 64

Ulskoilel tillstyrker på anförda skäl bifall lill motionen 1974:1949, yrkandel 5.

Arvode ål överförmyndare utgår f n, med belopp moisvarande viss procenl av den omyndiges behållna årsinkomst. Denna skall beräknas enligt årsräkning eller sluträkning (19 kap, 12 §), Förmyndaren skall betala in arvodet vid räkningens avgivande, vilkel skall ske före den 15 februari varje år. Även om överförmyndarens arvode således beräknas på grundval av den omyndiges årsinkomst året före del år beloppet inbelalas, ulgör de arvoden vilka en överförmyndare uppbär under ell kalenderår likväl ersälining för överförmyndarens arbeie och koslnader under årel (NJÄ 1945 s, 478),

I propositionen föreslås ersältningsreglerna ändrade så all överförmyndarverksamheien inte längre skall bekoslas genom avgifter från de omyndiga utan i slällel belalas av kommunerna. Del föreslås vidare all kommunerna själva skall lå bestämma slorteken av arvodel ål överförmyndare respektive ledamot av överförmyndamämnd.

Del nuvarande arvodessystemei framslår som otillfredsslällande och föråldrat, Överförmyndararvoden lorde sålunda vara en av de sisla formerna av s, k, sportler, som förekommer i landet. På andra områden av samhällslivet har man sedan länge avvecklal avlöningsformer av denna typ. Frågan om ell nyii arvodessyslem har också vid upprepade lillfällen under de senaste tjugo åren på grund av motioner varil föremål för riksdagens prövning.

Mot bakgrund av det anförda vill ulskollet ullrycka sin lillfredsslällelse över all förevarande fråga nu får sin lösning. Med hänsyn lill alt överförmyndarverksamheien aren kommunal angelägenhet synes del nalurligl alt den, såsoin förordas i propositionen, bekostas av kommunerna, Ulskollet, som inle har någon erinran mol förslagel, lillsiyrker propositionen i denna del.

Genom del nya arvodessystemei har yrkandet i motionen 1974:20 om all det allmänna skall svara för ersällningen lill överförmyndare blivit tillgodosell,

Överförmyndarverksamheien är, såsom ovan anförts, en kommunal angelägenhet. Med hänsyn härtill föreslås i 19 kap, 16 § au bestämmelserna i kommunallagen (1953:753) och kommunallagen (1957:50) för Slockholm om sk, kommunallagsreglerade nämnder i princip skall gälla för överförmyndamämnd, I tillämpliga delar skall dessa beslämmelser också gälla för överförmyndare. På grund av bl, a, all överförmyndarnämnds uppgifter är av hell annan art än de uppgifter som ankommer på kommunal nämnd i allmänhet föreslås dock etl anlal särskilda beslämmelser för överförmyndamämnd i 19 kap, 5 och 7-14 S§. I några fall har i dessa paragrafer för tydlighetens skull också tagits in föreskrifter som har direkta motsvarigheter i kommunallagen och kommunallagen för Stockholm, Utskottet kommer i del följande all kommeniera några av besiämmelserna och kommer därvid all föreslå vissa förtydligande tillägg.

LU 1974:38 65

Enligi 19 kap. I § skall för kommunen väljas en överförmyndare om ej annal följer av vad i övrigl i kapitlel stadgas. Sedan beslämmelsen i

4 §, som för vissa fall medgav val av flera överförmyndare, nu föreslagils
upphävd, kan tor kommun endasl väljas en överförmyndare.

Den föreslagna 5 § innehåller i förslå slyckel bestämmelser om att överförmyndare väljs av kommunfullmäktige och au för varje överförmyndare väljs en ersättare. Eftersom enligt vad ulskoilel ovan anfört kommun endasl kan ha en överförmyndare, bör för alt förebygga missförstånd ordet varje utgå ur laglexlen.

Äv tredje stycket i samma paragraf framgår molsältningsvis all ersällare till ledamot i överförmyndamämnd kan väljas proportionellt. Beslämmelser om sådani val återfinns i 22 § Ijärde slyckel kommunallagen, som lill följd av 16 § i della kapiiel är tillämpligl på överförmyndamämnd. 22 § fjärde styckei sladgar all val av ledamöter och ersällare under vissa förulsäliningar skall ske proporlionelll. Någon moisvarande beslämmelse finns emellertid inle i den särskilda kommunallagen för Stockholm. En beslämmelse om proportionella val av ledamöler och ersättare i överförmyndamämnd bör därför införas i förevarande paragraf Ulskollet föreslår all en sådan beslämmelse, ulformad efter mönsler av 22 § fjärde slyckel kommunallagen, införs som ett nytt iredje slycke i 5 § och alt de i propositionen föreslagna iredje och fjärde slyckena blir fjärde respektive femte slycke.

I 7 § i lagförslagel föreskrivs all överförmyndare, ledamol av överförmyndamämnd och ersättare skall väljas för tre år, räknade från och med den I januari årel efter del, då val i hela riket av kommunfullmäktige ägl rum. Beslämmelsen stämmer väl överens med vad som enligt kommunallagen gäller om mandatperiod för kommunstyrelsen. Den föreslagna beslämmelsen synes förhindra att t. ex. överförmyndare undei" löpande man-dalperiod ersätts av överförmyndamämnd. Sådan förändring i organisationen lor ske i anslutning till att en ny mandatperiod börjar löpa.

13 § första och andra slyckena innehåller vissa processuella regler i ärende enligi FB, I fråga om handläggningen av annat ärende än enligt FB, t, ex. ell ijänsleiillsätiningsärende, gäller i princip reglerna i kommunallagen och i kommunallagen för Stockholm. I Iredje slyckel av paragrafen har dock lagils in eit undanlag från reglerna om proiokoll, Uiskottei föreslår att i förtydligande syfte orden "varje ärende" i sisla raden ulbyls mol ordet "ärendet",

I 14 § har tagits in regler om delegation av beslutanderätten i ärende hos överförmyndamämnd. De avser både föräldrabalksärenden och andra ärenden. Enligt första styckei i paragrafen får delegation ske om kommunfullmäktige så beslutar. Denna formulering lyder närmasi på all med beslämmelsen avsells all kommunfullmäktige skall kunna ge ell generelll tillstånd till delegation. Detta avviker emellertid från vad som normalt gäller beträffande bestämmelser om fullmäktiges beslul i fråga om delegation.

I kommunallagen finns beslämmelser om delegation rörande kommunens styrelse (43 §) och nämnder för oreglerad förvaltning (45 §). Även i vissa

5 Riksdagen 1974. 8 saml. Nr 38

LU 1974:38 66

specialförfatiningar finns beslämmelser om delegation och då rörande vissa nämnder för specialreglerad förvallning, l. ex, social ceniralnämnd. Den i nämnda bestämmelser medgivna delgationsrätten innebär emellertid ingen allmän delegalionsrätl, Regelmässigl föreskrivs nämligen alt vederbörande styrelse eller nämnd äger delegera beslutsrätten i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall anges i kommunens reglemente respektive i fullmäktiges beslul. En motsvarande beslämmelse bör enligt ulskoltels mening införas när del gäller överförmyndamämnd. Utskottet föreslår därför all 14 § förslå styckei första meningen får del innehållet alt om kommunfullmäktige bestämmer det får överförmyndamämnd uppdra åt ledamot, ersällare som har inkallals till tjänstgöring eller tjänsteman hos kommunen alt på nämndens vägnar avgöra vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall anges i fullmäktiges beslut,

I andra styckei sisla meningen i förevarande paragraf föreskrivs all beslul som har fallals med slöd av delegation ej behöver anmälas inför nämnden. Även i detla fall har avvikelse gjoris från vad som gäller för kommunala nämnder. Regelmässigt föreskrivs beträffande sådana nämnder all beslul som har faltals med slöd av delegation skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Som skäl för avvikelsen anförs i special mot iveringen (s, 184) all beslul i stor ulsiräckning lorde komma att fallas med slöd av delegation.

Ulskollet kan instämma i sislnämnda ullalande, Särskill vanligl med sådana beslut lorde det bli om ledamöterna i överförmyndamämnd förlägger sin verksamhel till olika delar av kommunen, någol som utskouei i del föregående funnit vara i vissa fall lämpligl. Del kan därför synas moliveral all ifrågavande beslul inle skall behöva anmälas i nämnden. Vad nu sagts gäller dock i huvudsak föräldrabalksärenden. När del gäller övriga ärenden däremol är de inte så många all del skulle innebära någon märkbar belastning om de måsle följa de vanliga reglerna. Någon anledning att för dessa ärenden göra undanlag från vad som gäller för kommunala nämnder om all beslut som fallals med slöd av delegation skall anmälas i nämnden finner ulskoilel inie föreligga. Ulskollet föreslår därför au förevarande beslämmelse ändras så all den kommer alt avse endasl ärenden enligt FB.

Förfarandet i mål om omyndighets- och myndighetsförklaring

I del föregående har utskottet tillstyrkt förslag som är avsedda att leda till en begränsning av anlalel omyndighelsförklaringar, I 20 kap, förordas vissa ändringar i de processuella reglerna i syfte all slärka den enskildes rätlsskydd. Bl, a, slopas den nuvarande möjlighelen all förklara en person omyndig ulan all vederbörande dessförinnan har hörts, I de fall där den som avses med ansökan om omyndighetsförklaring har svårt all förslå vad saken gäller eller kan tänkas lida skada av all få del av ansökningen och därför inle personligen kan höras skall god man förordnas. Vidare föreslås ökade möjligheter au få rätlegångsbilräde.

LU 1974:38 67

Ulskoilel som finner de föreslagna lagändringarna angelägna lillsiyrker propositionen i denna del.

Del har i skilda sammanhang anförts all omyndighelsförklaringar inle hävs i önskvärd omfallning, I syfte all komma lill rälla härmed föreslogs i molionen 1974:646 all en obligalorisk, periodiskl åierkommande läkarundersökning skulle ske av alla omyndigförklarade, Lagulskollel ullalade i sill av riksdagen godkända betänkande (LU 1974:14) all när förutsällningar föreligger för hävande av omyndighetsförklaring är det givetvis viktigt att delta konstaleras så snarl som möjligl och all erfordertiga åtgärder skyndsaml vidtas för all få lill slånd en myndighetsförklaring, Ulskollet log inle ställning i sak till molionsyrkandel, men sade sig ulgå från alt de synpunkter som framförts i molionen och remissvaren skulle beaktas underdel pågående lagsliftningsarbeiei,

I 20 kap, 16 § föreslås nu en beslämmelse om att förutom den omyndige själv och förmyndaren även överförmyndaren får ansöka om hävande av omyndighetsförklaring. Tanken på regelbundel åierkommande obligatoriska läkarundersökningar avvisas eftersom de bl, a, kan medföra nackdelar för de omyndigförklarade. 1 stället föreslås på grundval av vad socialstyrelsen anförde i sill remissvar all överförmyndarna årtigen skall gå igenom alla förmynderskap, som inte avser underåriga, och efler samråd med medicinsk och social expertis bilda sig en uppfattning om huruvida ifrågavarande personer bör förbli omyndiga. Finner överförmyndaren all det inle längre föreligger skäl för omyndighetsförklaring skall han ansöka om hävande av denna. Föreskrift om överförmyndarens skyldighet alt gå igenom förmynderskapen avses bli inlagen i överförmyndarkungörelsen.

Del sålunda föreslagna syslemei finner utskottet komma all väl tillgodose ulskoltets och riksdagens önskemål om att en omyndigförklarad inte skall behöva vara omyndig längre än som är oundgängligen nödvändigt. Utskottet tillstyrker därför all förslagel genomförs, Ulskoilel är emellertid medvetet om all skyldighelen för överförmyndare all årtigen gå igenom alla förmynderskap i förevarande hänseende åtmislone inledningsvis kommer att medföra ålskilligl arbeie. Särskill första året kan del förulsällas all överförmyndarna får svårt alt hinna med granskningen. Sedan man väl fäll kännedom om vilka som numera själv kan vårda sina angelägenheter och för vilka del är lill fyllesl med bilräde av god man och därefter hävt omyndighelsförklaringen för dessa, lorde den fortsalla årliga granskningen emellertid inle behöva bli belungande för överförmyndarna,

I della sammanhang vill ulskoilel beröra några ullålanden i propositionen om tillämpningen av 15 § förvaltningslagen på överförmyndares handläggning av ärenden, Enligi nämnda paragraf får ärende inie avgöras ulan alt part har beretls tillfälle all yllra sig. Kommunikation får dock undertålas i vissa fall, l, ex, om åigärden är uppenbart obehövlig. När del gäller överförmyndares beslul i fråga om arvode lill förmyndare m, m, innebär förvaltningslagens regler enligt propositionen (s. 160) all överförmyndaren i allmänhet kan underlåla att höra den enskilde (dvs, den omyndigförklarade

LU 1974:38 68

eller den för vilken god man förordnals), om han avser all fasisiälla etl arvode som motsvarar vad som normall brukar ulgå och som dessulom bör betalas av kommunen. Delta synes ulskollet rikligt med hänsyn till alt kommunikation här är obehövlig, I propositionen anförs vidare au den enskilde normall bör beredas lillfälle all yllra sig, om ell särskill högl arvode har ifrågasälls, liksom då överförmyndaren anser all den enskilde hell eller delvis bör slå för kosinaden. Överförmyndaren bör dock kunna underlåla att höra den enskilde om delta skulle vara uppenbart meningslösl med hänsyn till hans ålder, psykiska tillstånd e, d,

Sislnämnda ullalande finner ulskoilel tveksamt. Någon sådan grund för alt underlåta kommunikation finns inle i förvaltningslagen, som bygger på principen all en person som ej själv kan föra talan bör ha ställföreträdare, Äll i alla fall det nu är fråga om förordna god man för alt avge yltrande i arvodesfrågan skulle emellertid enligt ulskoltels mening föra för långl, Ulskollei vill dock framhålla alt om arvodesfrågan är tveksam och del rör sig om belydande belopp kan del bli erforderligi all förordna god man för all i förevarande hänseende bevaka den omyndiges räu.

Kostnadsfrågor

Slorieken av de koslnader som lill följd av den nu föreslagna reformen kommer all belasta kommunerna är svår att beräkna. Något försök att göra della har inle heller gjorls i proposilionen. Till ledning för kostnadsberäkningen anges emellertid au kostnaderna tor överlormyndarärenden i Stockholm för år 1974 har beräknats till ca 1,2 miljoner kronor.

Av remissinstanserna är det endast Malmö kommunstyrelse som har gjort en beräkning av de blivande kostnaderna. Kommunstyrelsen har därvid kommil fram lill all kostnaderna för överförmyndare med kansli saml arvoden lill förmyndare och gode män lorde för Malmö kommuns vidkommande komma alt uppgå till cirka 900 000 kronor. Mot bakgrund härav föreslår kommunstyrelsen all kommunerna skall erhålla slalsbidrag med 70 procent av kostnaderna. Även sociala centralnämnden i Göteborg, vilken är den andra kommunala instans som beretls tillfälle all yllra sig över promemorian, anser all del bör ulgå statsbidrag till läckande av kommunernas koslnader. Svenska kommunförbundei delar emellertid promemorians bedömning att man inte lämpligen bör införa något särskilt slalsbidrag vare sig för kostnaderna för överförmyndarverksamheien eller för förmyndarvården i övrigt.

I proposilionen förordas all någol särskill slalsbidrag inie införs i della sammanhang. Samma slåndpunkl inlär motionärerna i motion 1974:1949. Motionärerna understryker alt kosinadsulvecklingen för kommunerna i berört avseende dock bör följas med uppmärksamhel och all frågan om slalsbidrag bör las upp lill förnyad prövning om del skulle visa sig all kostnaderna för kommunerna blir mycket höga. Motionärerna yrkar (yrkandet 6) all vad som sålunda anförs om kommunernas koslnader ges Kungl. Maj:t till

LU 1974:38 69

känna. Även i molionen 1974:1947 las koslnadsaspeklen upp lill behandling dock ulan all något formelll yrkande ställs. Motionärerna förklarar sig kunna acceptera all kommunerna övertar arvodeansvarel för förmyndarverksam-heten ulan att del härför utgår direkl statlig kompensation. Motionärerna vill likväl underslryka all hänsyn måsle framdeles las lill den ökade ekonomiska belastning som kommunerna får genom förslagel,

Ulskotiel kan för sin del anslula sig lill föredragande slaisrådeis och motionärernas slåndpunkl all del inie bör införas någol särskill slalsbidrag för överförmyndarverksamheien och för förmyndarvården i övrigl. Ulskoilel vill emellertid betona au förevarande reform kan komma all kraftigi belasta kommunerna. Della bör enligi ulskouels mening las med i bedömandet när del gäller all fasisiälla de generella bidragen lill kommunerna. Ulskoilel uigår från all vad nu anförts kommer all beakias ulan all riksdagen behöver särskill ge Kungl, Maj:l della lill känna.

Skydd för omyndigs medel mot förskingring

Förmyndare är skyldig alt ersäila skada som han uppsålligen eller av vårdslöshel tillskyndar den omyndige (13 kap, 9 §), Moisvarande skyldighel åvilar god man och boulredningsman, I de fall där skadan orsakas genom förskingring av den omyndiges medel saknar förskingraren emellertid i regel medel all belala skadesiånd med, Della förhållande har i skilda sammanhang lelt lill krav på etl förstärki skydd för den omyndige, I riksdagen har vid ålskilliga tillfällen väckts motioner med sådani krav, Senasl ulskoilel hade all behandla förevarande fråga var år 1973 med anledning av en motion (1973:71) med yrkande alt riksdagen skulle hos Kungl, Maj:t begära förslag lill statlig ersättning för förtusler som omyndig åsamkas genom förskring-ring,

1 siu av riksdagen godkända betänkande LU 1973:10 hänvisade uiskottei lill alt förmynderskapsuiredningen hade lagt fram förslag till en skärpning och effektivisering av förmyndarkonlrollen, Ulskoilel pekade vidare på alt en av uiredningen företagen undersökning visade all frekvensen av förluster på grund av förmyndarförskingringar är myckel ringa och all uiredningen därför inie hade funnil moliveral all införa en omfattande statlig garanti jusi på della område, Ulskollei konsialerade även att under remissbehandlingen av utredningens betänkande endasl en av remissinstanserna förordat införandet av en sådan garanti. För egen del underströk utskottet att motionärernas syfte all söka förslärka skyddei för omyndigs medel i och för sig var behjärtansvärt. Den av förmynderskapsuiredningen föreslagna reformen av förmyndarkonlrollen skulle emellertid, om den genomfördes, yllertigare minska den relalivl ringa risken för förmyndarförskingringar. Utskottet erinrade avslutningsvis om att införandet av regler om skadeståndsansvar vid offentlig verksamhel (3 kap, 2 § skadeståndslagen) hade, även om delta endasl delvis lösle förevarande problem, inneburii en yllertigare förslärkning av skyddei för omyndigs medel. Med hänsyn till del anförda

6 Riksdagen 1974. 8 saml. Nr 38

LU 1974:38 70

och eftersom Kungl, Maj:ts prövning av förmynderskapsutredningens förslag till en skärpt förmyndarkonlroll inle borde föregripas avstyrkte ulskoilel bifall lill molionen,

I en till ulskouels belänkande fogad reservation tillslyrkle utskottels minoritet (6 ledamöler) bifall lill molionen,

Proposilionen innehåller inget förslag om sialligl ansvar i förevarande hänseende. Frågan diskuteras i proposilionen, men föredragande statsrådet anser att del inte finns tillräckliga skäl för all införa beslämmelser om skydd för omyndigs och dödsbodelägares medel genom försäkring eller på annal liknande sätt.

I motionen 1974:1947, yrkandet 3, hemställs alt riksdagen hos Kungl. Maj:l begär förslag om införande av sialligl ansvar för ekonomiska föriusler som omyndig åsamkas genom förmyndares förskingring eller oaktsamhel. Motionärerna erinrar om all den omyndige själv inle har någon möjlighet att välja förmyndare. Del kan då inle heller enligt motionärernas uppfattning vara godtagbart från rättvisesynpunkt all den omyndige själv skall slå ansvaret för förmyndares förskingring av den omyndiges egendom. Motionärerna anser del rimligl all stålen ikläder sig ett ansvar och ersätter den omyndige den skada han/hon lidit genom förmyndares förskingring eller förmyndares oaktsamhet,

Ulskollet vill till en början anmärka alt sedan utskottet senasl behandlade förevarande fråga har Kungl, Maj:i efler hemställan från riksdagen (JuU 1974:1, rskr 1974:42) beslutat all frågan om vidgad ersättning till brottsoffer skall utredas, I direktiven, som utfärdades den 28 juni 1974, sägs all ul-redningsarbetel i första hand bör ta sikle på att bygga ut möjlighelerna till ersättning för personskador. De sakkunniga skall även pröva om er-sällningssysiemei bör vidgas lill all avse också ersättning för sakskador. När det gäller ren förmögenhetsskada bör de sakkunniga utgå från all sådan skada inle lill någon del bör inrymmas under etl statligt ersällningsansvar.

Föriust på grund av förskingring är att hänföra lill ren förmögenhelsskada. Med hänsyn lill att direktiven avvisar länken på statligt ersällningsansvar för sådan skada kan utredningen inte ta upp till behandling förevarande fråga.

Ulskoilel är för sin del av den uppfailningen all eit generelll statligt ansvar vid ren förmögenhelsskada skulle föra väl långt. Man kan emellertid inle enligt ulskoltels mening uleslula att del, om särskilda skäl föreligger, kan anses motiverat med statligt ersättningsansvar även för ren förmögenhetsskada. Fråga är då om sådana särskilda omständigheter föreligger vid föriust på grund av förskingring av omyndigs medel.

Utskottet anförde föregående år att frekvensen av förtusler på grund av förmyndares förskingring är ringa. Någon ändring härutinnan har, såviu utskottet kan bedöma, inte skett därefter. Den nu föreslagna reformen av förmynderskapslagstiftning innebär vidare att konlrollen över förmyndare, gode män och boutredningsman skärps och effektiviseras, någol som borde leda lill alt skyddei för omyndigs medel ytteriigare ökas. Utskollel vill dock

LU 1974:38 71

understryka all hur effektiv konlrollen än är går det självfallel inle att hell utesluta risken för att förmyndare och gode män kan förskingra anförtrodda medel.

Även om således risken för förskingringar i och för sig är liten kan föriusten för den som drabbas av förskingring likväl bli betydande. Det bör vidare beaktas alt den drabbade i förevarande fall ofta aren inte rällskapabel person, som regelmässigt är handikappad i någon form och som är i behov av samhällets hjälp och stöd. Såsom motionärerna påpekar har den omyndige inte heller någon möjlighel all välja förmyndare. I den mån förmyndaren inle är legal förmyndare, dvs. förälder lill underårig, ulses förmyndaren av förmynderskapsdomstolen. När det gäller god man skall denne, såsom utskottet tillstyrkt i det föregående, i vissa fall kunna förordnas utan samtycke från den för vilken god man skall ulses.

På grund av del anförda kan det enligt utskottets mening inle anses godtagbart från rättvisesynpunkt all den som i förevarande fall drabbas av förskingring själv skall stå ansvaret härför. Den enda rimliga lösningen på problemet synes ulskoilel vara alt staten på någol sätt ersätter den som drabbas av skada till följd av förmyndares eller god mans förskingring. Självfallet skall staten ha regressrätt mot skadevållaren, Däremol anser uiskottei att det skulle föra för långl att, såsom motionärerna även yrkar, införa ett sialligl ersällningsansvar vid skada lill följd av förmyndares och gode mans oaktsamhel.

På grund av del anförda tillstyrker utskottet att riksdagen i anledning av molionen 1974:1947, yrkandel 3, hemsläller hos Kungl, Maj:l all förslag föreläggs riksdagen om införande av sialligl ansvar för ekonomiska föriusler som i förevarande fall vållas genom förmyndares och god mans förskingring.

Kostnad för förvaring av omyndigs värdehandlingar

Handlingar som har salls ned i öppel förvar hos bank skall under överförmyndarens tillsyn vårdas i enlighet med bestämmelserna i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar (VL), Banken har enligt VL räll alt betinga sig en årlig avgift för den vård av omyndigs värdehandlingar som åligger banken. Avgiften får inle översliga i fråga om inhemska värdehandlingar två kronor och belräffande utländska värdehandlingar en krona för varje påbörjat tusental kronor av handlingarnas värde. Har underåriga syskon gemensam förmyndare, skall syskonens värdehandlingar sammanräknas.

Såväl förmynderskapsuiredningen som remissinstanserna förordade en höjning av den berörda avgiften. Uiredningen ansåg emellertid alt det av praktiska skäl borde överlämnas åt regeringen all beslämma avgiften saml all avgifisbeslämmelserna i lagen därför borde ulgå. Samma ställningstagande gjordes i departementspromemorian,

I propositionen föreslås att avgiften för vård av omyndigs värdehandlingar

LU 1974:38 72

höjs till tre kronor,såvitt avser inhemska värdehandlingar, och lill två kronor belräffande utländska värdehandlingar. Med anledning av proposilionen har till utskottet inkommit en skrivelse från Svenska bankföreningen, i vilken hävdas all de föreslagna höjningarna är för låga och inle läcker bankernas koslnader. De mest föriuslbringande depåerna är enligt föreningen de små. Föreningen anser all nu gällande lariff för vård av värdehandlingar i öppet förvar bör få tillämpas även belräffande omyndigförvar.

De nu tillämpade avgifterna för omyndigförvar har gällt sedan år 1963, Dessförinnan var avgifterna 1 krona 50 öre respektive 75 öre, Uppenbariigen finns det i belraktande av mer än tio års reallönehöjningar inom bankerna skäl all nu höja avgifterna.

På grund av all enligi 8 kap, 2 § RF föreskrifter om enskildas ekonomiska förhållanden inbördes måste meddelas genom lag har man i propositionen inte kunnal följa den av utredningen och även i promemorian föreslagna metoden alt överlämna ål regeringen att bestämma storteken av berörda avgifter. Enligt vad ulskotiel erfaril inhämtade föredragande slalsrådel, innan han föreslog de i proposilionen inlagna avgifterna, munlligen yllrande från bankinspektionen, som uppgav all den inom Bankföreningen verk-ställda notariatljänslulredningen inle gav någon enlydig bild av kosinadsulvecklingen och all därför avgifterna f. n. inle borde sällas högre än tre repseklive ivå kronor.

Med hänsyn lill del anförda saknas enligt utskottels mening underlag för en höjning av berörda avgifter utöver vad som föreslås i proposilionen. Utskottet vill även peka på all beloppsgränsen för värdehandlingar, som skall nedsällas i öppel förvar i bank, nu höjs från 5 000 kronor till etl beopp motsvarande två gånger gällande basbelopp, dvs, f n. 18 000 kronor (15 kap, 8 §), Härigenom kommer med all sannolikhet en del av de mindre och enligi Bankföreningen mest föriuslbringande förvaren att försvinna.

På anförda skäl tillstyrker utskottet proposilionen i denna del, Ulskollet förutsätter emellertid all regeringen följer ulvecklingen på området och lägger fram förslag för riksdagen belräffande avgifternas sloriek när så kan anses befogal.

Ikraftträdande m. m.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1975 med undanlag för reglerna i 19 kap. om den nya överförmyndarorganisalionen, vilka föreslås iräda i kraft den 1 januari 1976. De nuvarande bestämmelsema om arvode lill överförmyndare föreslås dock upphöra redan med utgången av år 1974 och fr. o. m.den 1 januari 1975 ersättas av de nya bestämmelserna.

Även om de nya arvodesreglerna sålunda skall träda i kraft redan den 1 januari 1975 skall äldre beslämmelser fortfarande gälla i fråga om arvode och annan ersälining till förmyndare, gode män och överförmyndare i den mån ersätlningen avser tid före sistnämnda dag. När del gäller ersällningen

LU 1974:38 73

lill överförmyndare kan med hänsyn lill del av ulskollet i det föregående anmärkta 1945 års rättsfall viss tveksamhei råda vad som avses med bestämmelsen. Syftet torde dock vara att överförmyndare även under år 1975 skall uppbära arvode av den omyndiges medel,

Imolionerna 1974:1947 (yrkandel 2), 1974:1948 (yrkandel 4)och 1974:1949 (yrkandel 7) hemställs all riksdagen skall beslula all de i propositionen föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1976, I molionen 1974:1947 hemställs vidare (yrkandel 4) om nya övergångsbestämmelser vad beiräffar arvodering lill avgående överförmyndare rörande vilka nuvarande beslämmelser gäller. Som skäl för en senareläggning av ikraftlrä-dandel har framför allt åberopats all de nva bestämmelserna medför en ökad belastning på överförmyndarorganisalionen, vilkel lorde behöva medföra en förstärkning av organisationen, och all kommunerna kommer all påläggas nya kostnader, för vilka medel inte har hunnit anvisas.

Den nu föreslagna lagstiftningen är en i många avseenden angelägen reform. Som framgår av vad ulskollet inledningsvis anfört har ulrednings-arbetel emellertid lagil lång lid. Vidare har från del utredningsbelänkandel presenterades lill dess propositionen förelades riksdagen förfluiii något mer än fyra år. Under sådana förhållanden och med hänsyn lill lagstiftnings-komplexets storlek måste det anses rimligl alt även domstolar, överförmyndare och kommuner skall tä erforderlig lid på sig att förbereda lill-lämpningen av reformen.

Såsom framgår av vad ulskoilel anfört på flera ställen i det föregående innebär de föreslagna lagändringarna au överförmyndarna får nya viktiga uppgifter. Här må nämnas att prövning av tillstånd till alla förvaltnings-åtgärder, 1. ex. lillslånd till försäljning av fasl egendom, i sin helhel läggs på överförmyndarna. När del gäller placering av omyndigs medel innebär förslaget alt överförmyndarna på etl hell annal ,säu än tidigare har aU ta ställning till vad som kan anses vara värdesäkra tillgångar. Vidare skall överförmyndarna framdeles alllid ge rätten förslag på förmyndare. Överförmyndarna skall dessulom årligen granska förmynderskapen och se om de som ar omyndigförklarade alltjämt behöver vara della. Som ulskoilel anfört ovan kommer della all under del första året vara en mycket arbetskrävande uppgift. I den mån förmynderskap upphör under år 1975 och sluträkning avges, skall överförmyndarna tillämpa del nya arvodessystemei, vilket kan föra med sig svåra bedömanden. Upphör förmynderskapet under de första månaderna och sluiräkning avges i nära anslulning därtill, kommer överförmyndarna dessulom all sakna grunder för avgörandet, eftersom kommunerna då ännu inte hunnit fastställa sådana. Enligt vad ulskollet erfarit kan nämligen Kommunförbundei inle beräknas presenlera sina rikllinjer belräffande arvoderingen av förmyndare för kommunerna förrän i april-maj 1975 och först därefter kan kommunerna fastställa grunder för arvoderingen,

Äv vad utskottet ovan anfört lorde framgå klart alt den nuvarande överförmyndarorganisalionen i många fall behöver förslärkas för alt klara de

LU 1974:38 74

nya uppgifterna. En sådan förstärkning av kansliresurser m. m, måsle komma lill stånd genom kommunernas försorg. Utöver de kostnader som delta för med sig för kommunerna måste kommunerna i vissa fall ertägga för-myndar- och överförmyndararvoden, när del gäller förmynderskap som upphör under år 1975, Kommunerna lorde emellertid i regel inte ha beräknat någol belopp för angivna koslnader i sin utgiftsslat för år 1975.

Del nu sagda visar att överförmyndare och kommuner inte får, såsom utskottet ovan anseit viktigt, tillräcklig lid lill sitt förfogande för reformens genomförande, om den skall träda i kraft den 1 januari 1975. Därutöver är all märka all ulskoltels belänkande avses komma att behandlas i kammaren lördagen den 14 december 1974, vilket innebär all de nya lagarna kan antas av Kungl. Maj:t i konselj först den 20 december 1974. Med hänsyn härtill och till instundande julhelg lorde lagarna inle kunna utkomma från trycket i Svensk författningssamling förrän i början av januari 1975. Delta innebär att domstolar och överförmyndare skall vara skyldiga alt tillämpa den nya lagstiftningen utan all ha den nya lagtexten tillgänglig. Såsom ulskotiel ovan anfört kan överförmyndarna vidare bli tvungna alt bestämma arvoden lill förmyndare ulan att ha av kommunerna antagna grunder till siu förfogande. Eventuellt kan de bli tvungna all skjuta på dessa avgöranden till dess grunderna fastställts. Enligt utskoiieis mening måsle nu angivna förhållanden anses förkastliga.

Utskottet vill avslutningsvis understryka att när nu den första större ändringen görs i förmynderskapslagstiftningen på 50 år är det angelägel att reformen, när den iräder i kraft, är väl förberedd av dem som skall lillämpa den. På grund av del anförda tillstyrker uiskottei bifall lill motionsyrkandena och föreslår således att lagstiftningen i sin helhet skall träda i kraft den 1 januari 1976.

Del nu sagda innebär bl. a. all de nya arvodesreglerna blir gällande fr. o. m. sislnämnda dag. Någon anledning alt ha en särskild övergångsbestämmelse när del gäller arvode som erläggs lill överförmyndare finns enligi ulskoltels mening inle. Kommunerna har under år 1975 erforderlig lid alt beräkna kosinaden för överförmyndarverksamheien och anvisa medel härtill. Överförmyndarnas arvoden skall således fr, o, m, den 1 januari 1976 helt betalas av kommunerna.

Vad därefter angår arvode till förmyndare och god man anser utskottet att de nya arvodesreglerna bör bli tillämpliga även på arvoden som hänför sig till år 1975 och som skall beslämmas på grundval av de räkningar som ges in i början av år 1976. Upphör uppdrag som förmyndare före den 1 januari 1976 skall emellertid arvode, som beräknas på grundval av inlämnad års- eller sluiräkning, beslämmas enligi de hillillsvarande bestämmelserna i 15 kap, 19 § första stycket FB,

Med hänsyn lill del anförda bör motionen 1974:1947, yrkandet 4, inle föranleda någon riksdagens vidare ålgärd.

LU 1974:38 75

Övriga frågor

I förslagen till lag om ändring i lagen (1954:579) om nyklerhetsvård och till lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp föreslår utskottet vissa redaktionella ändringar såsom framgår nedan av lill ulskoltets hemställan fogad bilaga, I övrigt tillstyrker utskottet lagförslagen i den mån de ej omfattas av vad utskottet ovan anfört.

Hemställan

Ulskollet hemsläller

1, beträffande grunderna för omyndighetsförklaring att riksdagen
med avslag på molionen 1974:1949, yrkandel 1, aniar 10 kap,
1 § i del vid proposilionen 1974:142 fogade förslagel lill lag
om ändring i föräldrabalken (FB),

2, belräffande slopande av släklskapsbeslämmelsen såvill avser förmyndare all riksdagen med avslag på molionen 1974:1949, yrkandel 2, såviti nu är i fråga, godkänner vad utskottet anfört i denna del,

3, beträffande vissa personer som förmyndare alt riksdagen med avslag på motionen 1974:1946, yrkandet 1, såvitt nu är i fråga, godkänner vad ulskollet anfört i denna del,

4, beträffande förmyndare alt riksdagen med avslag på motionerna 1974:1946, yrkandel 1, och 1974:1949, yrkandet 2, båda såviti nu är i fråga, anlar 11 kap. 5 § förslaget till lag om ändring i FB,

5, belräffande inskrivning av förmynderskap alt riksdagen med avslag på molionen 1974:1948, yrkandet 2, antar 12 kap, 1 § förslagel lill lag om ändring i FB,

6, belräffande förmyndares plikler all riksdagen med avslag på molionen 1974:1949, yrkandel 3, antar 13 kap, 1 § förslagel lill lag om ändring i FB,

7, beträffande förmyndares plikler alt riksdagen - med förklaring alt propositionen i denna del inte kunnat oförändrad godtas - för sin del anlar 13 kap, 4§ förslagel lill lag om ändring i FB med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag betecknad lydelse,

8, belräffande förmyndares förvallning av omyndigs egendom all riksdagen med avslag på molionen 1974:1948, yrkandel 3, anlar 15 kap. 12 § förslaget lill lag om ändring i FB,

9, belräffande ersälining lill förmyndare alt riksdagen med bifall lill proposilionen och med avslag på motionen 1974:1946, yrkandel 2, saml i anledning av motionen 1974:20, båda motionerna såvill nu är i fråga, anlar 15 kap, 19 § förslagel lill lag om ändring i FB,

LU 1974:38 76

10. beträffande förmyndares redovisningsskyldighet all riksdagen avslår motionen 1974:1946, yrkandel 3,

11. belräffande grunderna för förordnande av god man all riksdagen med avslag på molionen 1974:1948, yrkandel 1, antar 18 kap, 3§ förslagel till lag om ändring i FB,

12. belräffande ersälining lill god man all riksdagen med avslag på molionen 1974:1946, yrkandet 2, såviit nu är i fråga, antar

18 kap. 11 § förslägel lill lag om ändring i FB,

13. belräffande överförmyndamämnd all riksdagen med avslag på molionen 1974:1946, yrkandel 4, anlar 19 kap. 2!; förslagel till lag om ändring i FB,

14. belräffande flera överförmyndardislriki att riksdagen med bifall lill proposilionen och med avslag på molionen 1974:1947, yrkandel 1, godkänner vad uiskottei anfört i denna del,

15. belräffande val av överförmyndare m. fl, au riksdagen - med förklaring all proposilionen i denna del inte kunnal oförändrad godtas- för sin del antar 19 kap, 5 § förslagel till lagom ändring i FB med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag belecknad lydelse,

16. beträffande överförmyndares kvalifikationer au riksdagen -med förklaring all proposilionen i denna del inle kunnal oförändrad godlas - för sin del, såviti avser molionen 1974:1949, med avslag på yrkandel 4 och med bifall lill yrkandel 5 antar

19 kap, 8§ förslaget lill lag om ändring i FB med i härvid
fogad bilaga som utskottets förslag belecknad lydelse,

17. beträffande vissa processuella regler au riksdagen - med förklaring alt proposilionen i denna del inte kunnat oförändrad godlas - för sin del anlar 19 kap, 13 § förslagel lill lag om ändring i FB med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag belecknad lydelse.

18. belräffande delegation all riksdagen - med förklaring alt propositionen i denna del inle kunnal oförändrad godlas - för sin del anlar 19 kap. 14 § förslagel lill lag om ändring i FB med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag betecknad lydelse,

19. beträffande ersättning till överförmyndare alt riksdagen med bifall lill proposilionen och i anledning av molionen 1974:20, såvill nu är i fråga, anlar 19 kap, 15 § förslagel till lag om ändring i FB,

20. alt riksdagen antar förslagel lill lag om ändring i FB i vad förslagel ej omluias av utskoiieis hemställan under I, 4-9, 11-13, 15-19 saml i vad förslaget ej heller avser ikraftlrädande-och övergångsbestämmelser.

LU 1974:38 77

21, att riksdagen antar 67 § förslaget till lag om ändring i lagen (1954:579) om nykterheisvård med i härvid fogad bilaga som Ulskoltets förslag belecknad lydelse,

22, att riksdagen antar 63 § förslaget lill lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag belecknad lydelse,

23, ati riksdagen anlar de vid proposilionen fogade lagförslagen i övrigl med undanlag för förslagel lill lag om ändring i giftermålsbalken saml i vad förslagen ej avser ikraftträdande- och övergångsbesiämmefserna,

24, belräffande ikraftträdande m, m, all riksdagen - med förklaring all proposilionen i denna del inle kunnal oförändrad godlas - för sin del med bifall lill motionerna 1974:1947, yrkandel 2,1974:1948, yrkandet 4, och 1974:1949, yrkandet 7, samt med avslag på motionen 1974:1947, yrkandel 4, anlar dels förslaget lill lag om ändring i giftermålsbalken, dels ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till övriga lagförslag med i härvid fogad bilaga som utskottets förslag belecknad lydelse,

25, belräffande kostnadsfrågor all riksdagen avslår motionen 1974:1949, yrkandet 6,

26 belräffande skydd för omyndigs medel mot förskingring alt riksdagen i anledning av molionen 1974:1947, yrkandel 3, hos Kungl. Maj;l hemsläller au förslag föreläggs riksdagen om införande av sialligl ersättningsansvar för ekonomiska föriusler som å.samkas genom förmyndares och god mans förskingring av huvudmans medel,

27. au motionerna 1974:20, 1974:651 och 1974:974, i vad de ej omfailas av vad ulskoilel ovan anfört och hemsiälll, inle föranleder någon riksdagens vidare ålgärd.

Slockholm den 9 december 1974

På laguiskolleis vägnar IVAN SVANSTRÖ.M

LU 1974:38 78

Närvarande: herrar Svanström (c)', Harrimarberg (s), Lidgard (m)' Börjesson i Falköping (c), fru Äsbrink (s)'*", herrar Andersson i Södertälje (s), Torwald (c)Olsson i Timrå (s) Winberg (m)', fru Nilsson i Sunne (s)', herrar Olsson i Sundsvall (ef, Israelsson (vpk)', fru Fredgardh (ef. Fru Tilländer (c)'', fru Lindquist (m)' fru Hjalmarsson (s), fru Johansson i Hovmanlorp(s)", herrar Henmark (fp). Lövenborg (vpk)"* och fru Kartsson (c)'°.

' Ej närvarande vid p. 25 i ulskoltels hemställan.

'Ej närvarande vid p. I, 5-7, 16 i ulskoltets hemställan.

' Ej närvarande vid p, I i ulskouels hemställan,

'Ej närvarande vid p, 5-7, 15, 17-19 i utskottets hemställan,

'Ej närvarande vid p. 20-23, 26, 27 i ulskoltels hemställan,

'Endast närvarande vid p, 1, 20-23, 26, 27 i utskottets hemställan.

'Endast närvarande vid p. 1, 5-7, 16 i ulskoltets hemställan.

'Endast närvarande vid p, 5-6, 15, 17-19, 24, 25 i utskottets hemställan.

' Endasl närvarande vid p. 1 i ulskoltets hemställan.

" Endasl närvarande vid p, 25 i uiskoilets hemställan,

Ej närvarande vid justering av p, 26 i ulskoUes hemställan.

''Ej närvarande vid justering av p. 8-10,12-24, 26,27 i utskottets hemställan.

■ Ej närvarande vid justering av p. 8-10, 12-27 i ulskoltels hemställan,

** Ej närvarande vid justering av p, 1 i utskottets hemställan,

Ej närvarande vid justering av p, 5-7 i ulskoltels hemställan,

'Ej närvarande vid jusiering av p, 2-7, 11 i ulskoltels hemställan.

Reservationer

\. belräffande grunderna,för omyndighetsförklaring (punkl I i ulskoltels hem-siällan)

av herrar Lidgard (m) och fru Lindquisl (m), som anser

dels alt del avsnitt i ulskouels belänkande som börjar på s. 47 med orden "Vad därefter" och slutar på s, 48 med orden "förevarande del" bort ha följande lydelse:

Vad därefter angår frågan huruvida del, såsom motionärerna påslår, finns någol behov av all till den enskildes skydd behålla omyndighetsgrunderna i 10 kap, 1 i) andra-tjärde punkterna vill ulskollet lill en början underslryka all den omsländigheien alt andra och Iredje punkierna kommer lill användning i begränsad omfallning inte i och för sig är någol bärande skäl all la bort desamma. Ulskoilel vill vidare peka på all en person som är alt hänföra under andra och tredje punkierna kan, såsom Svenska bankföreningen framhåller i sill remissvar, toiali rasera sin familjs ekonomi med förödande verkningar förde anhöriga. Vissertigen skall enligi propositionens förslag i nu förevarande fall kunna förordnas god man, I just de fall som

LU 1974:38 79

här avses - slöseri och vanvård av egendom respektive missbruk av rusgivande medel - får emellertid riskerna anses särskill stora alt huvudmannen handlar på egen hand i sirid mol gode mannens vilja. Om t. ex. en narkotikamissbrukare får klart för sig alt han kan företa rällshandlingar ulan all tillfråga gode mannen, lorde del ofta kunna bli synnertigen svårt för denne alt vara lill nytta. Del nu sagda visar enligt ulskoltels mening alt del i förevarande fall inle kan anses till fyllest med förordnande av god man, Utskollel vill vidare i anledning av vad socialslyrelsen anfört peka på risken för all slopandet av tredje punkten kan leda till alt en applicering av begreppel psykisk abnormiiei av annat slag tillgrips i inle avsedd ulsiräckning för all möjliggöra en omyndighetsförklaring, Avslulningsvis vill ulskotiel hänvisa lill au av remissinslanserna Stockholms överförmyndar-nämnd. Föreningen Sveriges överförmyndare, sociala centralnämnden i Gö-teborg. Svenska bankföreningen och Sveriges advokalsamfund, vilka samtliga lorde ha en mycket god erfarenhel av nu ifrågavarande kategori hjälp-behövande, ullalai sig för ell bibehållande av andra och iredje punkierna.

Vad vidare angår de grunder som är uppiagna i 10 kap. 1 § fjärde punkten vill ulskollei framhålla all en person kan råka in i periodiskl åierkommande svaghelslillstånd och, medveten om sina symtom, vilja få en omyndighetsförklaring lill Slånd, inle minst av rädsla för obehörig påverkan från närstående eller andra. Det är enligt ulskoltets mening svårt alt se varför denna möjlighel inte skulle slå till buds. Delsamma kan gälla för en människa som själv upplever all hennes själsförmögenheier fortlöpande avtar och önskar i tid vidla ålgärder mol obehöriga påverkningar. Ätt i dessa fall medge omyndighetsförklaring på den enskildes egen begäran eller med hans samtycke framslår säsom eit nalurtigt integriietsskydd. Betänkligheterna mol omyndighetsförklaring lorde, såsom motionärerna framhåller, dessulom vara mindre då någon själv begär all bli omyndigförklarad, eftersom han då inser följderna härav,

Enligi ulskoltels mening bör rälisordningen erbjuda den som i nu stadgade fall inle längre önskar behålla formell rällslig handlingsförmåga möjlighel all avslå från denna. Delta är desto mer angelägel som del enligt förslagel lill ändring av 18 kap, 3 § inte skall bli möjligl all förordna god man för den som på grund av oerfarenhet önskar stöd och bilräde,

Sammanfallningsvis anser ulskollei således all del alltjämt kan finnas ell behov av all lillämpa omyndigheisgrunderna i 10 kap. 1 § andra-fjärde punkierna. Samhället bör då inte genom att upphäva dessa bestämmelser minska möjlighelerna all åsiadkomma del rällsskydd som ligger i en omyndighetsförklaring.

På grund av del anförda tilLsiyrker Ulskotiel bifall till molionen 1974:1949, såvill nu är i fråga.

dels alt ulskouels heinslällan under 1 bort ha följande lydelse:

1, belräffande grunderna för omyndighetsförklaring all riksdagen - med förklaring all proposilionen 1974:142 i denna del inte

Den som fyllt aderton år skall av rällen förklaras omyndig, om han på grund av psykisk sjukdom, hämmad förslåndsutveckling eller psykisk abnormitet av annat slag är ur slånd alt vårda sig eller sin egendom och del icke är lillräckligl au god man förordnas för honom eller all han på annal mindre ingripande säit får bistånd i vården av sina angelägenheier.

Den som fylli aderton år skall av rällen förklaras oinyndig:

/, om han på grund av psykisk .sjukdom, hämmad försiåndsulveck-ling eller psykisk abnormiiei av annal slag är ur stånd au vårda sig eller sin egendom;

2. om han genom slöseri eller annan grov vanvård av sin egendom eller eljesl genom oiillböriigt förfarande med avseende ä egendomen äventyrar sin eller sin familjs välfärd;

3. om han är hemfallen dl missbruk av rusgivande medel och i,följd därav icke kan vårda sig eller sin egendom; eller

4. om han på grund av sjukdom, försvagat hälsotillstånd, lyte, oerfarenhel eller annan orsak behöver annans bisiånd i vålden av sina angelägenheter och av sådan anledning själv begär an bliva förklarad omyndig eller samtycker därlill.

Vad i,första slyckel sagts gäller icke om det är lillräckligl all god man förordnas för honom eller alt han på annal mindre ingripande sätt får bistånd i vården av sina angelägenheter.

LU 1974:38 81

Ulskollet delar motionärernas uppfattning au det är olämpligt au slopa den nuvarande regeln i 11 kap. 5§ föräldrabalken om all den omyndiges anhöriga bör ha företräde lill uppdragel som förmyndare, Ulskotiel anser alt förslagel på denna punkt slammer dåligl överens med den uppfallning angående förmyndarens plikler som samiidigl kommer lill ullryck i proposilionen, nämligen ati ökad viki bör läggas vid tillgodoseendet av myndlingens behov av personligl slöd, Särskill med hänsyn lill angelägenheien av all den omyndige får lillfredsslällande personlig omvårdnad torde enligi ulskoltels uppfallning en släkting eller annan närstående många gånger vara lämpligasi som förmyndare. Ulskotiel vill dock i anslulning härtill framhålla att släklskapsbeslämmelsen är fakultativ och således inle bindande för domstolarna. Bestämmelsen ulgör därför ej någol hinder mol all rällen lar hänsyn lill de särskilda omständigheter som kan föreligga i del enskilda fallet och som måhända lalar i annan riktning. Om man emellertid skulle hell slopa den nuvarande, fakullaliva släklskapsbeslämmelsen lorde det såsom motionärerna framhållit uppslå risk för alt förmynderskapei så småningom kommer alt instilulionaliseras och därmed komma au sakna den personliga prägel som är önskvärd. En fakultativ släklskapsbestämmelse kan också bidra till all förhindra alt alllför många förmynderskap samlas hos en och samma person, Ulskollet delar därför motionärernas uppfallning all den nuvarande släktskapsbestämmelsen i 11 kap. 5 S föräldrabalken bör behållas,

dels all ulskouels hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2, beträffande slopande av släklskapsbeslämmelsen. såviii avser förmyndare, all riksdagen med bifall lill molionen 1974:1949, yrkandel 2, såviit nu är i fråga, godkänner vad ulskollei anfört i denna del.

3. beträffande vissa personer som,förmyndare {punkl 3 i uiskoilets hemställan)

av herrar Svanström (c), Börjesson i Falköping (c), Torwald (c), Olsson i Sundsvall (c) och fru Fredgardh (c), som anser

dels att del stycke i utskottets betänkande som börjar på s, 52 med orden "Sammanfattningsvis anser" och sluiar med orden "molionen 1974:1946" bort ha följande lydelse:

Sammanfallningsvis anser ulskotiel sålunda all i lagen inle bör införas ell uttryckligt förbud att till förmyndare utse den som på grund av avtal eller tjänst har att ta befallning med den omyndiges angelägenheier, Etl förordnande av förmyndare i de fall som las upp i molionen bör dock fk ske endasl i undanlagsfall och försl efter noggrann lämplighelsprövning, varvid bör beaktas de synpunkler som utskollel ovan anfört. För att underslryka vikten av resirikliviiel vid ulseende av förevarande slag av förmyndare bör enligi uiskoilets mening i anledning av molionen 1974:1946, yrkandel I, i laglexlen införas ell tillägg av innebörd all lill förmyndare

LU 1974:38 82

får endasl i den mån särskilda skäl föreligger ulses den som på grund av avlal eller tjänst har att ta befattning med den omyndiges angelägenheter,

dels all utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3, belräffande vissa personer som förmyndare att riksdagen i an
ledning av molionen 1974:1946,yrkandet 1,såviti nu äri fråga,
godkänner vad utskottet anfört i denna del,

4. belräffande förmyndare (punkl 4 i uiskoilets hemställan)

av herr Winberg (m) och fru Lindquisl (m) som - under förulsällning av bifall till reservationen 2 - anser alt utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. belräffande förmyndare all riksdagen - med förklaring all pro
positionen i denna del inte kunnat oförändrad godlas - för
sin del med bifall till motionen 1974:1949, yrkandet 2 och med
avslag på molionen 1974:1946, yrkandel 1, båda såvill nu är
i fråga, anlar II kap, 5 § förslagel lill lag om ändring i FB
med i nedan angivna som reservanternas förstag belecknad ly
delse:

Kungl. MaJ:is förslag Reservanternas förslag

11 kap,
5§
När förmyndare skall förordnas,'        När förmyndare skall förordnas,
skall därlill ulses en rättrådig, erfaren     skall därlill utses en rättrådig, erfaren
och i övrigt lämplig man eller kvin-     och i övrigt lämplig man eller kvin
na,                                                         na, helst någon som är med den omyn
dige besläktad eller besvågrad eller el
jest står honom nära.
För underåriga--- (Kungl. Maj:ls förslag)- tala däremol.

5. belräffande förmyndare (punkl 4 i utskottets hemställan)

av herrar Svanström (c), Börjesson i Falköping (c), Torwald (c), Olsson i Sundsvall (c) och fru Fredgardh (c) som - under förutsättning av bifall till reservationen 3 - anser all ulskoltets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. belräffande förmyndare att riksdagen - med förklaring all propositionen i denna del inle kunnal oförändrad godlas - för sin del i anledning av motionen 1974:1946, yrkandet 1 och med avslag på motionen 1974:1949, yrkandel 2, båda såviti nu är i fråga, anlar 11 kap. 5 § förslaget lill lag om ändring i FB med i nedan angivna som reservanternas förslag betecknad lydelse:

LU 1974:38 83

Kungl. Maj:IS,förslag Reservanternas förslag

11 kap, 5§

När förmyndare--- (Kungl. Maj:ts förslag)- eller kvinna.

Till förmyndare far endasl i den
mån särskilda skäl, föreligger utses den
som på grund av avtal eller tjänst har
att la befattning med omyndigs ange
lägenheter.
För underåriga--- (Kungl. Maj:ts förslag)- tala däremot.

6. belräffande förmyndare (punkt 4 i utskottets hemställan)

av herrar Svanslröm (c), Börjesson i Falköping (c), Torwald (c), Winberg (m), Olsson i Sundsvall (c), fru Fredgardh (c) och fru Lindquisl (m) som - under förulsällning av bifall lill såväl reservationen 2 som reservationen 3 - anser all utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande förmyndare att riksdagen - med förklaring alt propositionen i denna del inte kunnal oförändrad godlas - för sin del med bifall lill motionen 1974:1949, yrkandel 2, och med anledning av motionen 1974:1946, yrkandel 1, båda såvitt nu är i fråga, antar 11 kap. 5 § förslaget lill lag om ändring i FB ned i nedan angivna som reservanternas,förslag betecknad lydelse:

Kungl. MaJ:ts förslag Reservanternas förslag

11 kap.
5§
När förmyndare skall förordnas. När förmyndare skall förordnas,

skall därtill ulses en räitrådig, erfaren skall därtill utses en rättrådig, erfaren
och i övrigl lämplig man eller kvin- och i övrigl lämplig man eller kvin
na, na, helst någon som är med den omyn -

dige besläktad eller besvågrad eller eljest slår honom nära.

Till förmyndare får endast i den
mån särskilda skäl föreligger utses den
som på grund av avlal eller tjänst har
att ta befattning med omyndigs ange
lägenheter.
För underåriga--- (Kungl. Maj:ts förslag) tala däremol.

LU 1974:38 84

7. beträffande inskrivning av förmynderskap (punkl 5 i utskoiieis hemställan) av herr Henmark (fp), som anser

dels all del avsnitt i ulskoltels belänkande som börjar på s. 54 med "Ulskotiel vill" och sluiar på s. 55 med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill till en början framhålla all del är önskvärt all det faslslälls en beloppsgräns som följer förändringarna i penningvärdet Utskollel finner del därför lämpligl all, såsom förordas i proposilionen, anknyla gränsen lill basbeloppel enligi lagen om allmän försäkring. Ulskoilel delar emellertid motionärernas uppfallning att den i propositionen föreslagna beloppsgränsen, Ivå gånger gällande basbelopp, är alllför hög. Propositionens förslag innebär all gränsen för närvarande skulle utgöra 18 000 kronor. Mot förslagel all gränsen skall sällas vid en så avsevärd summa har kritik framförts av flera remissinslanser. såsom Slockholms överförmyndamämnd. Föreningen Sveriges överförmyndare och Svenska sparbanksföreningen. Liknande kritik har också framförts till utskottet av allmänna advokatbyrån i Göteborg. Enligt ulskoltels mening är invändningarna mol förslagel på denna punkl övertygande, Överförmyndarorganisalionernas erfarenheter tyder uppenbarligen på alt konlroll av förmynderskap ofta erfordras redan när värdel av den underåriges egendom överstiger ell basbelopp, dvs. för närvarande 9 000 kronor. Ulskoilel vill särskill peka på alt del är vanligl att barn vid förälders frånfälle erhåller försäkringsbelopp från Ijänslegrupplivförsäkring. I flerlalel fall uppgår för närvarande sådani försäkringsbelopp lill 13 000 kronor. Beloppel insälls regelmässigl av försäkringsgivaren på spärrad räkning för mollagaren. 1 en familj med flera barn kan ulfallande försäkringsbelopp uppgå till en avsevärd summa. Överförmyndaren kommer med de föreslagna inskrivningsreglerna all få lämna lillslånd till ullag från den spärrade räkningen ulan all i efterhand kunna ulöva konlroll över hur medlen använts. Enligt ulskouels mening framgår del av de ovannämnda remissyllrandena från överförmyndarorganisalionerna all del erfarenhetsmässigt föreligger ett behov av alt viss konlroll kan ulövas över förbrukningen av sådana försäkringsbelopp. Ulskollet delar vidare motionärernas uppfattning om att del även med hänsyn till underårigas egendomsförhållanden i övrigl är lämpligare all sälta gränsen vid ell basbelopp.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskollel bifall lill molionen 1974:1948, yrkandel 2,

dels alt ulskoltets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5, beträffande inskrivning av förmynderskap att riksdagen - med förklaring all det i proposilionen framlagda förslaget till lag om ändring i FB inle kunnal i oförändrat skick antas - med bifall lill motionen 1974:1948, yrkandel 2, för sin del antar 12 kap, 1 § i förslagel med i nedan angivna som reservantens förslag betecknad lydelse:

LU 1974:38 85

Kungl. Maj:Is,förslag Reservantens förslag

12 kap. 1§

Förmynderskap för underårig Förmynderskap för underårig

skall inskrivas, då skall inskrivas, då

1, särskild förmyndare förordnas 1. särskild förmyndare förordnas för den underårige, för den underårige,

2, den underårige annortedes än 2, den underårige annorledes än genom upptagande av lån har för- genom upptagande av lån har förvärvat egendom, som skall stå under värvat egendom, som skall stå under förmyndarens förvaltning och som förmyndarens förvallning och som till sill värde överstiger etl belopp lill sitt värde överstiger ell belopp moisvarande två gånger gällande moisvarande gällande basbelopp en-basbelopp enligt lagen(1962:381)om ligt lagen (1962:381) om allmän för-allmän försäkring, säkring,

3, rätlen av annan särskild anled- 3, rätten av annan särskild anledning finner att inskrivning bör ske, ning finner att inskrivning bör ske.

Inskrivningen skall-- (Kungl. Maj:ts förslag) Stockholms tingsrätt.

8. belräffande förmyndares plikter (punkt 6 i utskottets hemställan) av herr Winberg (m) och fru Lindquist (m), som anser

dels all det avsnitt i utskottets belänkande som börjar på s. 55 med "Syftet med" och sluiar på s. 56 med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan i och för sig ansluta sig till föredragande statsrådets uppfattning att omsorgen om myndlingens person är en minsl lika viktig uppgift för förmyndaren som förvallningen av myndlingens förmögenhet. Utskottet anser emellertid att en föreskrift om alt i förmyndarens uppgift även inrymmes vårdnadsplikl inle får skymma det faktum att den förordnade förmyndarens uppgift i första hand är att förvalla den omyndiges egendom och företräda honom i angelägenheter som rör denna. Det finns ingen anledning att ändra den ordningsföljd i vilken för närvarande dessa uppgifter nämns. I 13 kap. 1 § FB bör därför i enlighet med motionärernas förslag skyldighelen att förvalla myndlingens förmögenhet och förelräda honom i angelägenheter som rör denna nämnas före skyldigheten alt sörja för myndlingens person. Därmed vinner man också den fördelen att uppgifterna nämns i samma ordningsföljd i förevarande paragraf som i 15 kap. 19 § och 18 kap: 3 § FB. Utskottet tillstyrker följaklligen bifall till molionen 1974:1949, yrkandel 3.

dels all utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. belräffande förmyndares plikler alt riksdagen - med förklaring att del i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i FB inte kunnat i oförändrat skick antas - med bifall till mo-

7 Riksdagen 1974. 8 saml. Nr 38

LU 1974:38 86

tionen 1974:1949, yrkandet 3, för sin del anlar 13 kap. I § i förslagel med i nedan angivna som reservanternas förslag betecknad lydelse;

Kungl. MaJ:ts förslag Reservanternas förslag

13 kap.
l§
Förmyndaren har att sörja för Det åligger förmyndaren alt förva\-
myndlingens person samt att förval- ta myndlingens förmögenhet och fö-
ta myndlingens förmögenhet och fö- relräda honom i angelägenheter som
relräda honom i angelägenheter som rör denna. Del åligger likaså förmyn-
röra denna. dåren att sörja för myndlingens per-

son.

9. belräffande förmyndares förvaltning av omyndigs egendom (punkt 8 i utskottets hemställan)

av herr Henmark (fp) som anser

dels all det avsnitt i utskottets betänkande som på s. 57 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkandet 3" bort ha följande lydelse:

Såsom framgår av det ovan anförda har utskottet förordat alt riksdagen med bifall till förevarande motion måtte besluta om sådan ändring av 12 kap. 1 § förslaget lill lag om ändring i föräldrabalken att gränsen för inskrivning av förmynderskap sätts vid ell basbelopp. 1 enlighet med vad motionärerna anför bör i överensstämmelse härmed även gränsen för nu ifrågavarande förmåner sättas vid ell basbelopp. Utskottet tillstyrker därför motionen 1974:1948 även i denna del.

dels alt ulskoltels hemställan under 8 bort ha följande lydelse.

8. beträffande förmyndares förvaltning av omyndigs egendom all riksdagen - med förklaring att det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i FB inte kunnat i oförändrat skick antas - med bifall till molionen 1974:1948, yrkandel 3, för sin del antar 15 kap. 12 § i förslaget med i nedan angivna som reservantens förslag belecknad lydelse:

Kungl. MaJ:ts,förslag Reservantens förslag

15 kap. 12§

Förvärvar omyndig--- (Kungl. Maj:ts förslag)- särskill stadgat.

Äger omyndig att av dödsbo utfå Äger omyndig att av dödsbo utfå värdehandling eller penningar på värdehandling eller penningar på grund av giftorätt, arv eller lesla- gmnd av giftorätt, arv eller testa-

hos bank.

- förmyndare därom.

Reservantens förslag

mente eller såsom underhåll enligt 8 kap. ärvdabalken, vare boutredningsman eller testamentsexekutör pliktig att, såframt ej värdel är ringa eller överförmyndaren eljest medgiver undantag, nedsätta värdehandlingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts om skyldighel all inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäkringsbelopp, som tillkommer omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den omyndige äger all själv förvalta. 1 fråga om pension, livränta eller annan på grund av försäkring utgående periodisk förmån gäller all inbetalning hos bank skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger ett belopp motsvarande det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällt vid årets början.

Kungl. Maj:ts förslag

mente eller .såsom underhåll enligt 8 kap, ärvdabalken, vare boulredningsman eller testamentsexekutör pliktig att, såframt ej värdel är ringa eller överförmyndaren eljest medgiver undanlag, nedsälla värdehandlingen eller inbetala medlen hos bank enligt vad i första stycket stadgas. Vad nu sagts om skyldighel att inbetala penningmedel hos bank skall ock gälla, där någon, som här i riket driver försäkringsrörelse, skall utgiva försäkringsbelopp, som tillkommer omyndig, och fråga ej är om försäkringsbelopp, som den omyndige äger alt själv förvalta, 1 fråga om pension, livränta eller annan på grund av försäkring utgående periodisk förmån gäller att inbetalning hos bank skall ske i den mån förmånen för kalenderår överstiger etl belopp moisvarande två gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällt vid årets början,

1 andra---- (Kungl, Maj:ls förslag) -

Den som---- (Kungl. Maj:ts förslag)

10. belräffande överförmyndares kvalifikationer (punkt 16 i utskottets hemställan)

av herr Winberg (m) och fru Lindquist (m), som anser

dels att del avsnitt i utskottets betänkande som på s. 63 börjar med orden "Utskottet anser" och sluiar med orden "motionen 1974:1949" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid i likhet med föredragande statsrådet att man inte i lagen bör uppställa krav på formell kompetens. Enligt utskottets uppfattning är det däremot av vikt all lagen lill ledning för kommunfullmäktige, som har att välja överförmyndare och ledamol i överförmyndamämnd, anger vilka fordringar i fråga om kunskaper och erfarenheter som bör slällas på innehavare av nämnda befattningar. Motionärernas förslag till vad lagen i sådant hänseende bör innehålla ansluter sig till vad förmynderskapsut-

LU 1974:38 88

redningen föreslog i sitt betänkande. Utskottet finner sig för sin del kunna biträda motionärernas förslag.

På grund av del anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandet 4 i motionen 1974:1949.

dels alt ulskoltels hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande överförmyndares kvalifikationer att riksdagen -med förklaring att proposilionen i denna del inte kunnat oförändrad godtas - för sin del med bifall lill molionen 1974:1949, yrkandena 4 och 5, anlar 19 kap, 8 § förslagel lill lag om ändring i FB med i nedan angivna som reservanternas,förslag betecknad lydelse:

Kungl. Maj:ts,förslag Reservanternas förslag

19 kap,
8§
Överförmyndare, ledamol i över- Överförmyndare, ledamot i över
förmyndamämnd och ersättare skola förmy ndarnämnd och ersättare skola
vara myndiga och kyrkobokförda i vara myndiga svenska medborgare
kommunen och få ej vara i konkurs- och kyrkobokförda i kommunen och
tillstånd. få ej vara i konkurstillstånd. De skola

likaså vara väl,förfarna i de praktiska, ekonomiska och juridiska frågor som äro av belydelse för tjänsten.

Lagfaren tjänsteman- (Kungl. Maj:ts förslag) tillstånd därlill.

Ej må----- (Kungl, Maj:ts förslag)- av kommunfullmäktige,

11. beträffande ikraftträdande m. m. (punkt 24 i utskottets hemställan)

av herr Hammarberg (s), fru Äsbrink (s), herrar Andersson i Södertälje (s), Olsson i Timrå(s). Israelsson (vpk), fru Hjalmarsson (s) och fru Johansson i Hovmantorp (s), som anser

dels alt del avsnitt i utskottets betänkande som på s, 73 börjar med orden "Den nu" och slutar på s. 74 med orden "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Den nu föreslagna lagstiftningen är en i många avseenden angelägen och eftertraktad reform. Här må särskill framhållas förslagen om inskränkning av grunderna för omyndighetsförklaring, vidgade möjligheter att förordna god man, effektivare ålgärder för all få lill stånd hävanden av inte längre erforderliga omyndighetsförklaringar saml ökat rällsskydd när del gäller förfarandet vid omyndighets- och myndighetsförklaringar. Såsom framgår av vad utskottet inledningsvis anfört har utredningsarbetet tagit lång tid, något som bl. a, föranlett motionsyrkanden vid såväl 1972 och 1973 års riksdagar som vid innevarande års riksdag. Vid 1973 års riksdagsbehandling under-

LU 1974:38 89

strök uiskottei och riksdagen angelägenheten av alt förslag lill ny förmynderskapslagstiftning snarast förelades riksdagen. Med hänsyn till det anförda anser ulskoilel att det nu är av vikt alt riksdagen - även om tiden intill dess lagstiftningen avses träda i kraft är kort - gör vad på riksdagen ankommer för att inte reformens förverkligande skall försenas ytterligare ett år, ■

Såsom framgår av vad ulskollet på flera ställen i det föregående anfört innebär de föreslagna lagändringarna att överförmyndarna får nya viktiga uppgifter, Ulskotiel medger all della kan komma all innebära en i viss mån ökad belastning på överförmyndarorganisalionen. På många håll har överförmyndarna emellertid redan erforderiiga kansliresurser lill sill förfogande. I de fall där sådana saknas lorde överförmyndaren kunna anlita kommunens kansli.

För kommunerna innebär ett ikraflträdande den I januari 1975 sett från kostnadssynpunkl alt de kan komma att få belala en viss förstärkning av den nuvarande organisationen och vidare bli nödsakade all ulge vissa för-myndar-, god mans- och överförmyndararvoden i anledning av uppdrag som upphör under år 1975, Enligi ulskoltets uppfattning rör det sig dock här om marginella koslnader. Kommunerna måste vidare under år 1975 förbereda den nya överförmyndarorganisalionen, som skall börja sin verksamhel den 1 januari 1976, Della kan självfallel medföra ökade koslnader. Dessa blir dock desamma vare sig lagstiftningen till vissa delar träder i kraft den 1 januari 1975 eller i sin helhel först den 1 januari 1976,

Det förhållandel all riksdagen kommer all behandla utskottets belänkande försiden 14 december 1974 kan vidareföra med sig att den nya lagstiftningen inte utkommer från trycket i Svensk författningssamling förrän lagstiftningen redan trätt i kraft. Det kan dock i så fall endast röra sig om några dagar. Även om det självfallel är mindre tillfredsställande att lagtexten inte är tillgänglig vid ikraftträdandet, vill utskottet peka på att detta förhållande inle är alldeles ovanligt. Eftersom del, såsom utskottet nyss anfört, endasl kan komma all röra sig om lå dagar mellan ikraftträdandet och publiceringen av lagstiftningen, torde olägenheterna för domstolar, överförmyndare och andra berörda bli obetydliga.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet sålunda att del föreslagna ikraftträdandet av lagstiftningen vissertigen kan medföra svårigheter. Dessa är dock enligt utskoiieis uppfattning inle av sådan omfattning att det finns anledning för riksdagen alt senarelägga ikraftträdandet. På grund av del anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1974:1947, 1974:1948 och 1974:1949, samtliga såviit nu är i fråga.

Såsom framgår av vad ulskollet anfört i del föregående är övergångsbestämmelserna, i vad avser arvode lill överförmyndare, inle helt enlydiga, Utskollel föreslår därför i anledning av molionen 1974:1947, yrkandet 4, all övergångsbeslämmelserna beträffande arvode och annan ersättning lill förmyndare, gode män och överförmyndare i förtydligande syfte formuleras

LU 1974:38 90

om och fkr följande lydelse: Äldre beslämmelser i fråga om arvode och annan ersättning lill förmyndare, gode män och överförmyndare gäller dock fortfarande, i den mån ersättningen avser uppdrag under tid före den 1 januari 1975 eller, såviti gäller överförmyndare, tillsyn över sådant uppdrag.

Den sålunda föreslagna arvodesbeslämmelsen innebär, såvitt gäller för-myndararvoden, alt arvoden som hänför sig lill under år 1974 utfört arbeie och som skall beslämmas på grundval av räkningar som ges in i början av år 1975, skall utgå av de omyndigas medel och bestämmas enligt de hittillsvarande bestämmelserna i 15 kap, 19 § första styckei FB,

När det gäller överförmyndarna innebär övergångsbestämmelsen att de skall även år 1975 liksom hittills uppbära arvode av de omyndigas medel på grundval av ovannämnda räkningar, och arvodena skall beslämmas enligi 19 kap, 12§ FB i dess lydelse före den 1 januari 1975,

De nya arvodesbestämmelserna skall således under år 1975 tillämpas endast i fråga om förmyndaruppdrag eller förmynderskap som upphör under detta år,

dels att utskottets hemställan under 24, bort ha följande lydelse:

24. att riksdagen beträffande ikraftträdande m. m. - med förklaring att propositionen i denna del inle kunnat oförändrat godtas med avslag på motionerna 1974:1947, yrkandet 2, 1974:1948, yrkandet 4, och 1974:1949, yrkandet 7, saml i anledning av motionen 1974:1947, yrkandet 4, antar dels förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken, dels ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till lag om ändring i FB med i nedan angivna såsom reservanternas förslag betecknad lydelse, dels i propositionen föreslagna sådana bestämmelser till övriga lagförslag,

Kungl. MaJ:ts förslag Reservanternas förslag

Denna lag träder i kraft den 1 ja- Denna lag träder i kraft den 1 ja
nuari 1976, såviti gäller beslämmel- nuari 1976, såviU gäller bestämmel
serna i 19 kap, 2-11,14och 16-18 §§, serna i 19 kap, 2-11, l4och 16-18 §§,
och i övrigt den I januari 1975. Äldre och i övrigl den I januari 1975. Äldre
beslämmelser i fråga om arvode och beslämmelser i fråga om arvode och
annan ersättning till förmyndare, annan ersättning lill förmyndare,
gode män och överförmyndare gäller gode män och överförmyndare gäller
dock fortfarande, i den mån ersätt- dock fortfarande, i den mån ersätt
ningen avser lid före den 1 januari ningen avser uppdrag under tid före
1975, Vidare skall uppgift enligt 17 den 1 januari \975 eller, såvill gäller
kap. 7 § lämnas i fråga om tillsyn överförmyndare, tillsyn över sådant
över förvaltning som skell före uppdrag. Vidare skall uppgift enligi
nämnda tidpunkt. 17 kap. 7 § lämnas i fråga om tillsyn

över förvallning som skell före nämnda tidpunkt

LU 1974:38 91

Skall någon---- (Kungl, Maj:ls förslag)- av själsverksamheten.

Val av----- (Kungl. Maj:ls förslag)- år 1976.

I fråga om---- (Kungl, Maj:ts förslag)- år 1975,

12. beträffande skydd,för omyndigs medel mot förskingring (punkl 26 i utskottets hemställan)

av herr Hammarberg (s), fru Äsbrink (s), herrar Andersson i Södertälje (s), Olsson i Timrå (s), fru Nilsson i Sunne (s), herr Israelsson (vpk) och fru Hjalmarsson (s), som anser

dels att del avsnitt i ulskoltets belänkande som på s. 70 börjar med orden "Utskottet är" och sluiar på s, 71 med orden "mans förskingring" bort ha följande lydelse:

Utskollel delar direktivens slåndpunkl all det i princip skulle föra för långt alt införa statligt ersättningsansvar vid ren förmögenhetsskada. Utskottet anser sig emellertid inte kunna helt utesluta möjligheten att det finns brottskategorier där omständigheterna är sådana att ett statligt ersättningsansvar även vid ren förmögenhetsskada kan anses motiverat. Huruvida delta kan vara fallet vid förskingring av omyndigs medel saknar ulskollet undertag för all nu kunna bedöma, Utskollel kan därför inte tillstyrka motionsyrkandet, som ju innebär all riksdagen utan att ha tillgång till eu fullständigt beslutsunderlag omedelbart skall la ställning till frågan om statligt ersättningsansvar vid nu angivna brott och vid förmyndares oaktsamhet

Utskottet finner inle heller att del föreligger skäl för riksdagen att hos Kungl, Maj:t hemställa om särskild ulredning av förevarande fråga. Såsom utskollel ullalade redan föregående år är frekvensen av förtusler på grund av förskingring av omyndigs medel nämligen ringa. Den nu föreslagna reformen av förmynderskapslagstiftningen innebär vidare alt kontrollen över förmyndare, gode män och boutredningsman skärps och effektiviseras. Detta förhållande måsle enligi utskottets uppfattning ytteriigare minska den relativt ringa risken för förskingringar av förmyndare och gode män. Innan erfarenheler av den nya lagstiftningen vunnils bör enligt utskottels mening inga ytterligare åtgärder vidtas, Uiskottei förutsätter emellertid att Kungl, Maj:t noga följer utvecklingen på området och vidtar åtgärder om så visar sig erforderiigt Vad utskollel nu anfört bör ges Kungl, Maj:l till känna,

dels att ulskoltels hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26, beträffande skydd för omyndigs medel mot förskingring att riksdagen ger Kungl, Maj:t till känna vad utskottet anfört i anledning av molionen 1974:1947, yrkandet 3,

LU 1974:38 92

Särskilda yttranden

1. belräffande inskrivning av förmynderskap

av herrar Svanström (c), Börjesson i Falköping (c), Torwald (c), Winberg (m), Olsson i Sundsvall (c), fru Fredgardh (c) och fru Lindquisl (m) som anför:

Såsom framgår av del ovan anförda (s, 54 f) har utskollel godtagit propositionens förslag om att gränsen för inskrivning av förmynderskap bör sättas vid ett belopp motsvarande två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Såsom framhålls i ulskoltels motivering finns det emellertid inget säkert undertag för en närmare bestämning av beloppsgränsen,utan man måsle här göra en skäligheisavvägning. Avvägningen måste ske med beaktande av de synpunkter som utskottet anfört. Därvid bör särskild vikt läggas såväl vid behovei av skydd för omyndigs egendom som vid önskemålet att samhället inte i onödigl slor utsträckning utövar kontroll över den enskilde. Man kan för närvarande inte säkert överblicka vilka konsekvenser som följer av de olika alternativ som står lill buds i gränsdragningsfrågan.

Vi har genom delta yltrande velal underslryka att vi anser det viktigl alt ulvecklingen på denna punkl följs med särskild uppmärksamhel från slalsmakternas sida. Om de praktiska erfarenheterna skulle komma att ge anledning därtill måsle därför frågan om gränsbeloppels siortek snabbt tas upp lill förnyal övervägande.

2. belräffande ersättning till förmyndare och gode män

av herr Torwald (c) som anför:

Jag delar motionärens och utskottets uppfattning, att förmyndares och god mans insatser för den omyndiges personliga vårdnad bör betraktas såsom en handikappsomsorg. 1 princip anser jag därför att samhället bör stå för de kostnader som uppkommer i samband därmed. Jag tror inle heller att del skulle bli specielll belungande för vederbörande förmyndare och god man alt särredovisa sina arbetsinsatser på detla område. Jag utgår emellertid från att överförmyndarna och överförmyndarnämnderna kommer all ta särskild hänsyn till dessa förhållanden vid arvodesbestämning liksom vid avvägningen av i vad mån myndlingen skall bidra med egna medel. På grund härav har jag ansett mig tills vidare kunna acceptera utskottets avslag på molionen lills del är möjligt att något utvärdera erfarenheterna av den nya förmynderskapslagstiftningen.

3. beträffande förmyndares redovisningsskyldighet

av herrar Svanström (c), Börjesson i Falköping (c), Torwald (c), Olsson i Sundsvall (c) och fru Fredgardh (c) som anför: Såsom framgår av del ovan anförda (s. 60) har utskottet sett positivt på

LU 1974:38 93

motionsyrkandet. Utskottet har dock inte velat tillstyrka en uttrycklig lagregel om alt det skall åligga förmyndarna all i sina redovisningar redogöra även för sina insaiser beträffande den personliga omvårdnaden och intressebevakningen. Utskottet har som skäl härför åberopat att ulskollei anser all motionärernas önskemål kan bli tillgodosett utan en sådan lagregel. Eftersom vi delar den uppfattningen har vi kunnal ansluta oss till utskottets skrivning.

Med della yttrande har vi velat betona att vi anser förevarande fråga viktig. Vi föruisäller all Kungl, Maj:l följer utvecklingen på området och vidtar erforderiiga åtgärder, om del skulle visa sig att de omyndiga inte får den personliga omvårdnad som avsells,

4. beträffande hörande av lagrådei

av herr Winberg (m) och fru Lindquisl (m) som anför: Vid flera lillfällen och på olika sätt har från moderata samlingspartiet påtalats nackdelen av att civilrällsliga iagsliftningskomplex numera i betydande omfallning framläggs för riksdagen ulan all de dessförinnan underställts lagrådets granskning, Inle heller lagförslagel i förevarande belänkande har granskats av lagrådei.

Under ulskottsbehandlingen har framkommit all proposilionen är behäftad med brislfälligheter i olika avseenden. Ulskollet har därför nödgals komplellera den föreslagna lagtexten. En lagrådsgranskning hade otvivelaktigt underläilal behandlingen av ärendet i såväl utskott som kammare. Del är enligt vår mening helt otillfredsställande att genomgripande ändringar i en så central fråga inom familjerätten som förmynderskapsreglerna utgör äger rum ulan lagrådets hörande. Behandlingen har dessulom försvårats av den knappa lid som slåll riksdagen till buds.

LU 1974:38 94

Bilaga

Av utskottet föreslagna ändringar i lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Kungl. Maj:ls förslag Utskottets förslag

13 kap. 4§ Förmyndaren skall med omsorg Förmyndaren skall med omsorg och nit vårda myndlingens räll och och nil vårda myndlingens rätl och främja hans bästa. Han skall därvid främja hans bästa. Härvid skall förse till att myndlingens medel i skälig myndaren se till alt myndlingens me-omfallning användas lill hans nytta, del i skälig omfattning användas till

nytta för myndlingen.

19 kap,
5§
Överförmyndare väljes av kom- Överförmyndare väljes av kom-

munfullmäktige. För varje överför- munfullmäktige. För överförmyn-
myndare väljes en ersällare. dåre väljes en ersättare.

Ledamöler och ersällare i överförmyndamämnd väljas av kommunfullmäktige till det antal fullmäktige bestämma, Antalel ledamöter får dock ej undersliga tre.

Val av ledamöter och ersättare i överförmyndamämnd skall vara proporlionelll. om det begäres av minst så många väljande, som motsvara det tal. vilket erhålles. om samtliga väljandes anlal delas med del antal personer valet avser, ökat med I. Om förfärandel vid sådant proportionellt val finnas särskilda bestämmelser. Sker ej val av ersättare i överförmyndamämnd proporlionelll, skall tillika bestämmas den ordning i vilken ersättarna skola inkallas lill tjänstgöring. Då val av överförmyndare, ledamot av överförmyndamämnd eller ersällare förrättats, skall det genasl anmälas lill rällen. Har val ej skell i behörig lid, skall rätten göra anmälan därom hos länsstyrelsen, som tillser att valet hålles så snart ske kan.

Överförmyndare, ledamot i överförmyndamämnd och ersällare skola vara myndiga svenska medborgare och kyrkobokförda i kommunen och fk ej vara i konkurstillslånd.

Överförmyndare, ledamol i överförmyndamämnd och ersättare skola vara myndiga och kyrkobokförda i kommunen och får ej vara i konkurstillstånd.

Lagfaren Ijänsleman vid tingsräll får ej vara överförmyndare, ledamot i överförmyndamämnd eller ersättare inom domsagan, om ej regeringen för särskilt fall meddelat tillstånd därtill.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara överförmyndare, ledamot i överförmyndamämnd eller ersällare än den som under de Ire senasl förflulna åren fullgjort sådani uppdrag, den som uppnåtl sextio års ålder eller den som eljesl uppgiver förhinder, vilket godkännes av kommunfullmäktige.

13 §

Vid omröstning i överförmyndamämnd i ärende enligt denna balk gälla i tillämpliga delar bestämmelserna i 16 kap, rättegångsbalken. Om ledamol eller föredragande har skiljaktig mening, skall denna antecknas i protokoll eller annan handling,

Protokoll hos överförmyndare eller överförmyndamämnd i annal ärende än enligt denna balk behöver ej upplaga annal än förteckning över dem som har dellagil i handläggningen saml beslulel i ärendet.

1 fråga om varje beslut av överförmyndare eller överförmyndamämnd i ärende enligt denna balk skall finnas handling av vilken framgår vem som har fattat beslutet, vem som har varil föredragande samt beslutets dag och dess innehåll. Föreskrifter om i vilken ulsiräckning beslul skall innehålla de skäl som bestäml ulgången finnas i 17 § förvallningslagen (1971:290),

Proiokoll hos överförmyndare eller överförmyndamämnd i annal ärende än enligt denna balk behöver ej upplaga annal än förteckning över dem som har deltagit i handläggningen samt beslutat i varje ärende.

Överförmyndamämnd får, om kommunfullmäktige så beslula, uppdraga ål ledamol, ersällare som har inkallals lill tjänstgöring eller tjänsteman hos kommunen att på nämndens vägnar beslula i ärende hos nämnden. Framställning eller yltrande lill kommunfullmäktige får dock ej beslutas annorledes än av nämnden samfällt

14 §

Om kommunfullmäktige bestämma det, får överförmyndamämnd uppdraga åt ledamol, ersällare som har inkallats lill Ijänslgöring eller ijänsleman hos kommunen alt på nämndens vägnar avgöra vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall angivas i fullmäktiges beslul. Framställning eller yltrande lill kommunfullmäktige får dock ej beslu-

Val av överförmyndare och ledamöler i överförmyndamämnd saml ersällare för dessa skall med lillämpning av denna lag äga rum förslå gången före utgången av år 1975.Valet skall avse liden intill ulgången av år 1976,

I fråga om de överförmyndare och ledamöler i överförmyndamämnd samt ersällare för dessa som valls enligt äldre beslämmelser upphör löpande ijänst-göringslider vid utgången av år 1975,

Kungl. Maj: Is förslag

Finner den som erhållit uppdrag som avses i första slyckel, all samtycke, tillstånd eller förordnande i visst fall ej bör meddelas, eller anser han frågan tveksam, skall ärendel hänskjutas till nämnden. Beslut som har fallals på grund av uppdrag som avses i förslå slyckel behöver ej anmälas inför nämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976, såvill gäller bestämmelserna i 19 kap. 2-11.14 och 16-18 §§. och i övrigl den 1 januari 1975. Äldre beslämmelser i fråga om arvode och annan ersättning lill förmyndare, gode män och överförmyndare gäller dock fortfarande, / den mån ersättningen avser tid före den 1 januari 1975. Vidare skall uppgift enligt 17 kap. 7 lämnas I fråga om tillsyn över förvallning som skett,före nämnda tidpunkt.

Skall någon som omyndigförklarats före den I januari 1975 åter förklaras myndig, gäller bestämmelsen i 20 kap. 21 § om föreleende av lä-karinlyg endasl om grunden för omyndighelsförklaringen varil sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själsverksamhelen.

Utskottets förslag

las annorledes än av nämnden samfällt

Finner den som erhållit uppdrag som avses i första stycket, att samtycke, tillstånd eller förordnande i visst fall ej bör meddelas, eller anser han frågan tveksam, skall ärendet hänskjutas till nämnden, Beslul / ärende enligt denna balk vilket har fallals på grund av uppdrag som avses i första slyckel behöver ej anmälas inför nämnden.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1976. Äldre beslämmelser i fråga om arvode och annan ersättning lill förmyndare och gode män gäller dock fortfarande om uppdraget som förmyndare respektive god man upphön före den 1 januari 1976.

Skall någon som omyndigförklarats före den 1 januari / 976 åter förklaras myndig, gäller beslämmelsen i 20 kap, 21 S om föreleende av läkarintyg endasl om grunden för omyndighetsförklaringen varil sinnessjukdom, sinnesslöhel eller annan rubbning av själsverksamheten.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1975. Har god man som avses i 1 § före nämnda dag inbelalal förvaltade medel till statskontoret eller kammarkollegiet för avveckling av godmanskapet, tillämpas denna lag i fråga om ärendets vidare behandling. Prövning enligt 3 § skall dock ej äga rum i andra fall än när någon har anmält anspråk inom den i 2 § angivna liden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Har god man som avses i 1 § före nämnda dag inbelalal förvallade medel lill sialskonlorel eller kammarkollegiel för avveckling av godmanskapel, tillämpas denna lag i fråga om ärendels vidare behandling. Prövning enligt 3 § skall dock ej äga rum i andra fall än när någon har anmäll anspråk inom den i 2 § angivna liden.

Kungl. Maj: IS förslag

67 i

Finner nyklerhelsnämnd, all någon, som är hemfallen ål alkoholmissbruk, bör förklaras omyndig eller all god man bör förordnas för honom eller att förmyndare i hans slälle eller jämle honom bör förordnas för hans myndling, har nämnden all göra anmälan härom ////överförmyndaren.

Anmälan till överförmyndaren skall också göras, om nämnden finner alt någon icke längre bör vara omyndigförklarad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 7975,

Ulskoltels förslag

Finner nyklerhelsnämnd, att någon, som är hemfallen åt alkoholmissbruk, bör förklaras omyndig eller att god man bör förordnas för honom eller all förmyndare i hans slälle eller jämte honom bör förordnas för hans myndling, har nämnden alt göra anmälan härom hos överförmyndaren.

Anmälan hos överförmyndaren skall också göras, om nämnden finner alt någon icke längre bör vara omyndigförklarad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 7976.

Kungl. MaJ:is förslag

63 <

Finner socialnämnd all hjälptaga-re bör förklaras omyndig eller all god man bör förordnas för honom, har nämnden alt göra anmälan härom hos överförmyndaren.

Anmälan Ull överförmyndaren skall också göras, om nämnden finner att någon icke längre bör vara omyndigförklarad.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 7975.

Utskottets förslag

Finner socialnämnd alt hjälptaga-re bör förklaras omyndig eller att god man bör förordnas för honom, har nämnden all göra anmälan härom hos överförmyndaren.

Anmälan hos överförmyndaren skall också göras, om nämnden finner att någon icke längre bör vara omyndigförklarad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

LU 1974:38 100

Innehållsförteckning

Propositionen ................................................. 1

Lagförslagen ................................................... 2

Lag om ändring i FB ......................................... 2

Lag om ändring i ÄB ........................................... 30

Lag om ändring i GB .......................................... 33

Lag om avveckling av äldre godmanskap .............. 34

Lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värde
handlingar ..................................................... 36

Lag om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård 40

Lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp......... 40

Motionsyrkanden ............................................... 41

Utskollel .......................................................... 42

Inledning ......................................................... 42

Propositionens huvudsakliga innehåll .................... 44

Grunderna för omyndighetsförklaring och förordnande av god man 45

Förmyndare ................................................... 50

Inskrivning av förmynderskap .............................. 53

Förmyndares plikter ........................................... 55

Förmyndares förvallning av omyndigs egendom ..... 57

Ersättning till förmyndare och gode män................. 57

Förmyndares redovisningsskyldighet....................... 59

Överförmyndarorganisalionen m. m........................ .... 60

Förfarandei i mål om omyndighels- och myndighetsförklaring 66

Kostnadsfrågor ................................................. .... 68

Skydd för omyndigs medel mot förskingring .......... .... 69

Kostnad för förvaring av omyndigs värdehandlingar .. .... 71

Ikraftträdande m. m........................................... .... 72

Övriga frågor .................................................. .... 75

Hemställan ..................................................... .... 75

Reservationer ................................................. 78

Särskilda yttranden ........................................... 92

Bilaga: Äv uiskottei föreslagna ändringar i lagförslagen 94

GOTAB 74 8406 S Stockholm 1974