Lagutskottets betänkande nr 13 år 1974

LU 1974:13

Nr 13

Lagutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:29 med
förslag till lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur
och handelsresande jämte motion i ämnet.

I propositionen 1974:29 har Kungl. Maj:t (justitiedepartementet)
föreslagit riksdagen att antaga i propositionen framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och handelsresande.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskottet
till vad utskottet anför nedan på s. 13.

Motionen

1 den i anledning av propositionen väckta motionen 1974:1617 av fru
Jacobsson (m) hemställs att riksdagen beslutar att 68 § tredje stycket i
det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i kommissionslagen
(1914:45) skall ha följande såsom motionärens förslag betecknade
lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Motionärens förslag

68 §

Handelsagent är berättigad till provision å försäljningsavtal, som slutes
av honom under uppdragstiden eller som eljest kan anses ha kommit till
stånd under samma tid genom hans medverkan. Rätt till provision
föreligger även, om försäljningsavtalet ingås efter uppdragets slut men
köparens anbud dessförinnan kommit huvudmannen eller agenten tillhanda.

Ingås försäljningsavtal efter uppdragets slut i annat fall än som avses i
första stycket andra punkten, är agenten likaledes berättigad till
provision (efterprovision), om avtalet kan anses ha kommit till stånd
genom hans medverkan under uppdragstiden.

Förebringas ej utredning om Förebringas ej utredning om

efterprovisionens storlek och har efterprovisionens storlek skall

uppdraget varat minst ett år, skall efterprovision utgå med belopp

efterprovision utgå med belopp som motsvarar tre månaders pro som

motsvarar tre månaders pro- vision, beräknad efter genomvision,
beräknad efter genom- snittet av månadsprovisionerna

snittet av månadsprovisionerna under uppdragets sista år. Har

under uppdragets sista år. Vad nu uppdraget varat minst fem år,

sagts gäller dock ej, om uppsäg- skall efterprovision utgå med bening
skett med minst sex måna- lopp som motsvarar sex månaders

1 Riksdagen 1974. 8 sami. Nr 13

LU 1974:13

Kungl. Majlis förslag Motionärens förslag

ders uppsägningstid. provision, beräknad på sätt ovan

angivits.

Agenten kan icke före uppdragets slut med bindande verkan avstå från
den rätt till ersättning som tillkommer honom enligt andra och tredje
styckena.

Motionsskälen redovisas nedan under rubriken Utskottet.

LU 1974:13

Lagförslaget

Det i propositionen framlagda lagförslaget har följande lydelse.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och
handelsresande

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1914:45) om kommission,
handelsagentur och handelsresande

dels att 1, 27-29, 46, 50-52, 68-71,73, 86 och 87 §§ skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 86 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

De i denna lag givna stadganden skola lända till efterrättelse, så vitt ej
annat följer av avtal eller av handelsbruk eller annan sedvänja.

Att i visst fall avtal eller sedvän- Att i vissa fall avtal eller sedvänja
icke gäller emot denna lag, ja icke gäller emot denna lag stadstadgas
i 45 §. gas här nedan särskilt.

27 §

Handelskommissionär är berättigad
till provision å avtal, som
han för kommittentens räkning
ingår med tredje man, dock endast
såframt avtalet varder å dennes
sida fullgjort. Är gods sålt eller
inköpt att avlämnas efter hand i
särskilda poster, och skall betalning
erläggas särskilt för varje
post, må ej den omständigheten,
att i fråga om någon post avtalet
icke fullgöres, inverka å kommissionärer
rätt till provision för de
övriga.

Varder avtalet icke å tredje
mans sida fullgjort, äge kommissionären
ändock åtnjuta provision,
där underlåtenheten beror av
kommittenten eller av händelse,
som denne, om han själv slutit
avtalet med tredje man, icke skulle
kunnat åberopa mot honom.

Handelskommissionär är berättigad
till provision å avtal, som
han under uppdragstiden för kommittentens
räkning ingår med
tredje man.

Har kommissionären varaktigt
uppdrag och ingås avtal för kommittentens
räkning efter uppdragets
slut, skola bestämmelserna
i 68 § första stycket andra punkten
samt andra—fjärde styckena
om handelsagents rätt till provision
äga motsvarande tillämpning.

1* Riksdagen 1974. 8 sami. Nr 13

LU 1974:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 §

Fö rsäljn ingsko m m is sio när äge
icke rätt till någon provision, där
köpeskillingen endast delvis erlägges
och detta icke har sin grund i
sådant förhållande, som i 27 §
andra stycket avses. Överstiger
den provision, som skolat utgå,
om hela köpeskillingen betalts,
vad som brister i full betalning,
äge kommissionären dock rätt till
skillnaden.

Vad här ovan i denna paragraf
är stadgat skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om inköpskommissionärs
rätt till provision, då
avtalet allenast delvis fullgöres å
säljarens sida.

Fullgöres icke avtalet på tredje
mans sida, har kommissionär rätt
till provision endast om underlåtenheten
beror av kommittenten
eller av händelse som denne, om
han själv slutit avtalet med tredje
man, icke skulle kunnat åberopa
mot tredje man för undgående av
skadeståndsskyldighet.

Fullgöres avtalet blott till en
del, är kommissionären, om icke
första stycket föranleder annat,
berättigad till provision som svarar
mot den fullgjorda delen.

29 §

Avgifter för brev, telegram och telefonsamtal, premier för försäkring
av godset och övriga utgifter, för vilka kommissionär haft fog, skola
särskilt gottgöras honom, så vitt ej provision eller annan ersättning, som
han äger uppbära, är avsedd att innefatta gottgörelse jämväl för dem. För
forsling, förvaring eller annan dylik åtgärd med godset, äge kommissionären
tillgodoföra sig gottgörelse, ändå att han icke fått vidkännas särskild
utgift därför.

Står kommissionären del credere,
skall detta gottgöras honom
särskilt.

46 §

Vill kommittenten återkalla
eller kommissionären avsäga sig
uppdraget, stånde det honom
fritt; dock vare i fall, som i 50 §
avses, kommittenten och, när 51 §
äger tillämpning, kommissionären
pliktig att utgiva skadestånd efter
ty där sägs.

Vill kommittenten återkalla
eller kommissionären avsäga sig
uppdraget, stånde det honom
fritt. Part som bringar uppdraget
att upphöra utan att iakttaga gällande
uppsägningstid är dock skyldig
att utgiva skadestånd i enlighet
med 51 §.

LU 1974:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50 §

/ fall, då det är kommissionären
tillförsäkrat att få handhava uppdraget
under bestämd tid eller
bringa visst ärende till slut eller
åtnjuta viss uppsägningstid, äge
kommissionären, om hans uppdrag
i förtid återkallas, rätt till
ersättning för den förlust han därigenom
lider. Hade kommittenten
i kommissionärens underlåtenhet
att fullgöra uppdraget eller annan
särskild omständighet giltig anledning
till åt erkallelsen, vare han
dock icke pliktig att gälda ersättning.

Där kommissionären avsäger sig
uppdrag, som i denna paragraf
omförmäles, och har giltig anledning
därtill i kommittentens försummelse
att uppfylla sina förpliktelser
mot honom, eller där
sådant uppdrag förfaller i följd av
kommittentens konkurs, äge kommissionären
ock rätt till ersättning
för sin förlust.

För varaktigt kommissionsuppdrag
som ej avser viss bestämd tid
gäller en uppsägningstid av minst
tre månader eller, om uppdraget
vid uppsägningen har varat kortare
tid än ett år, en månad, räknat
från utgången av den kalendermånad
då uppsägningen skedde.
Avtal om kortare uppsägningstid
är ej gällande mot kommissionären.

51 §

Där kommissionären i fall, då
han åtagit sig att under bestämd
tid handhava uppdraget eller att
bringa visst ärende till slut, eller
då viss uppsägningstid är avtalad, i
förtid avsäger sig uppdraget, skall
han ersätta kommittenten den
skada denne därigenom lider.
Hade kommissionären i kommittentens
underlåtenhet att uppfylla
sina förpliktelser mot honom eller
annan särskild omständighet giltig
anledning till sin avsägelse, vare
han dock icke pliktig att ersätta
skadan.

Kommittenten är ock berätti -

Om kommittenten eller kommissionären
bringar uppdraget att
upphöra utan att iakttaga gällande
uppsägningstid, skall han ersätta
motparten den förlust som denne
lider därigenom. Detsamma gäller,
om det kan anses avtalat att kommissionären
skall sköta uppdraget
under bestämd tid eller slutföra
visst ärende och uppdraget bringas
att upphöra i förtid.

Första stycket gäller ej, om part
återkallar eller avsäger sig uppdraget
på grund av att motparten har
åsidosatt sina avtalsenliga förpliktelser
mot honom. Kommittenten

LU 1974:13

Nuvarande lydelse

gad till ersättning, där han återkallar
uppdrag, som i denna paragraf
omförmäles, och har giltig anledning
därtill i kommissfonärens försumlighet
att fullgöra detsamma,
så ock där sådant uppdrag förfaller
i följd av kommissionärens
konkurs.

Föreslagen lydelse

undgår dock i sådant fall ersättningsskyldighet
endast om kommissionären
har gjort sig skyldig
till väsentlig pliktförsummelse.
Även i annat fall än när pliktförsummelse
föreligger är part befriad
från skadeståndsskyldighet
enligt första stycket, om det icke
rimligen kan påfordras att uppdraget
skall bestå.

Part som bringar uppdraget att
upphöra i förtid på grund av den
andres pliktförsummelse och som
enligt andra stycket är befriad
från skadeståndsskyldighet har
rätt till ersättning av motparten
för den förlust han lider till följd
av att uppdraget upphör i förtid.
Part har även rätt till ersättning,
om uppdraget förfaller iförtid till
följd av motpartens konkurs.

Kommissionären kan ej före
uppdragets upphörande med bindande
verkan avstå från den rätt
till ersättning som tillkommer honom
enligt denna paragraf.

52 §

Avsäger sig kommissionären sitt
uppdrag utan att äga giltig anledning
därtill i omständighet, som
kan tillskrivas kommittenten eller
eljest är att hänföra till denne, går
han därigenom förlustig sin rätt
till gottgörelse för utgifter och
kostnader, som i följd av uppdragets
upphörande bliva för kommittenten
onyttiga.

Vad nu är sagt gälle ock, där
kommittenten återkallar uppdraget
och har giltig anledning därtill
i omständighet, som kan tillskrivas
kommissionären eller eljest är att

Kommissionär med varaktigt
uppdrag har rätt att i skälig omfattning
erhålla ersättning för förlust
som uppkommer för honom
genom att han på grund av uppdragets
upphörande icke får täckning
för sådana investeringar i
byggnader, lager, maskiner, transportmedel
eller liknande som han
har gjort för uppdraget efter överenskommelse
eller i samförstånd
med kommittenten.

Första stycket gäller ej, om
kommittenten återkallar uppdraget
på grund av att kommissionä -

LU 1974:13

Nuvarande lydelse

hänföra till denne, så ock där
uppdraget förfaller i följd av kommissionärens
konkurs.

Handelsagent är berättigad till
provision å försäljningsavtal, som
slutas av honom eller eljest komma
till stånd genom hans medverkan,
dock endast såframt köparens
betalningsskyldighet fullgöres.
Är varan såld att avlämnas
efter hand i särskilda poster, och
skall betalning erläggas särskilt för
varje post, må ej den omständigheten,
att köpeskillingen för någon
post icke erlägges, inverka å agentens
rätt till provision för de
övriga.

Föreslagen lydelse

ren i väsentlig mån har åsidosatt
sina skyldigheter mot honom eller
om uppdraget förfaller på grund
av kommissionärens konkurs. Avsäger
sig kom missionären uppdraget
i förtid, gäller första stycket
endast om kommittenten har åsidosatt
sina skyldigheter mot kommissionären
eller det av annan
anledning icke rimligen kan påfordras
att uppdraget skall bestå.

I fall som avses i andra stycket
första punkten förlorar kommissionären
även i övrigt sin rätt till
ersättning för utgifter som till
följd av uppdragets upphörande
bli onyttiga för kommittenten.
Avsäger sig kommissionären uppdraget
i förtid, har han rätt till
ersättning endast om fall föreligger
som avses i andra stycket
andra punkten.

Kommissionären kan ej före
uppdragets upphörande med bindande
verkan avstå från sin rätt
till ersättning enligt första stycket
annat än i samband med att investeringen
företages.

Handelsagent är berättigad till
provision å försäljningsavtal, som
slutes av honom under uppdragstiden
eller som eljest kan anses ha
kommit till stånd under samma
tid genom hans medverkan. Rätt
till provision föreligger även, om
försäljningsavtalet ingås efter uppdragets
slut men köparens anbud
dessförinnan kommit huvudmannen
eller agenten tillhanda.

Ingås försäljningsavtal efter
uppdragets slut i annat fall än som
avses i första stycket andra punk -

LU 1974:13

Nuvarande lydelse

Varder avtalet icke å köparens
sida fullgjort, åge agenten ändock
åtnjuta provision, där underlåtenheten
heror av huvudmannen eller
av händelse, som denne icke kan
åberopa mot köparen. Har huvudmannen
överenskommit med köparen
om avtalets återgång, eller
har han beviljat honom anstånd
med köpeskillingen och utebliver i
följd härav betalningen, inverkar
detta icke å agentens rätt till
provision, utan så är att denne
samtyckt till åtgärden.

Föreslagen lydelse

ten, är agenten likaledes berättigad
till provision (efterprovision),
om avtalet kan anses ha kommit
till stånd genom hans medverkan
under uppdragstiden.

Förebringas ej utredning om
efterprovisionens storlek och har
uppdraget varat minst ett år, skall
efterprovision utgå med belopp
som motsvarar tre månaders provision,
beräknad efter genomsnittet
av månadsprovisionerna under
uppdragets sista år. Vad nu sagts
gäller dock ej, om uppsägning
skett med minst sex månaders
uppsägningstid.

Agenten kan icke före uppdragets
slut med bindande verkan
avstå från den rätt till ersättning
som tillkommer honom enligt
andra och tredje styckena.

69 §

Erlägges köpeskillingen endast
delvis, äge agenten icke rätt till
någon provision, med mindre 68 §
andra stycket därtill föranleder.
Överstiger den provision, som skolat
utgå, om hela köpeskillingen
betalts, vad som brister i full
betalning, äge agenten dock rätt
till skillnaden.

Fullgöres icke avtalet på köparens
sida, har agenten rätt till
provision endast om underlåtenheten
beror av huvudmannen eller
av händelse, som denne icke kan
åberopa mot köparen för undgående
av skadeståndsskyldighet.
Har huvudmannen överenskommit
med köparen om avtalets återgång
eller har han beviljat honom anstånd
med köpeskillingen och uteblir
i följd härav betalningen, inverkar
detta icke på agentens rätt
till provision, såvida ej denne samtyckt
till åtgärden.

Erlägges köpeskillingen blott
till en del, är agenten, om icke
första stycket föranleder annat,
berättigad till provision som svarar
mot vad som influtit.

Har agenten varaktigt uppdrag,

LU 1974:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall provisionen utbetalas så snart
avtalet fullgjorts eller bort fullgöras
av huvudmannen. Underlåter
köparen att betala och har agenten
ej enligt första stycket rätt till
provision oavsett betalning, är huvudmannen
dock berättigad att
återkräva provisionsbeloppet av
agenten.

70 §

Äger handelsagent uteslutande
rätt att å viss ort eller eljest inom
visst distrikt för huvudmannens
räkning upptaga köpeanbud eller
sluta försäljningsavtal, är han berättigad
till provision jämväl å
avtal, som under uppdragstiden
utan hans medverkan slutes med
köpare tillhörande distriktet.
Kommer sådant avtal till stånd
efter uppdragets slut, skall provision
utgå, om köparens anbud
dessförinnan kommit huvudmannen
eller agenten tillhanda.

71 §

Handelsagent, som varaktigt
företräder sin huvudman, äge i
början av varje kalenderhalvår från
huvudmannen erhålla provisionsnota
beträffande försäljningar,
som kommit till stånd genom
agentens medverkan eller under
sådana omständigheter, att 70 §
äger tillämpning.

I provisionsnotan skola upptagas
alla försäljningsavtal, som under
det sist förflutna kalenderhalvåret
blivit eller bort bliva å
säljarens sida fullgjorda, med an -

Handelsagent, som varaktigt
företräder sin huvudman, har rätt
att senast en månad efter utgången
av varje kalenderkvartal erhålla
provisionsnota från huvudmannen
beträffande försäljningar, som
kommit till stånd genom agentens
medverkan eller under sådana omständigheter,
att 70 § äger tillämpning.

I provisionsnotan skola upptagas
alla försäljningsavtal, som under
det sist förflutna kalenderkvartalet
blivit eller bort bliva å
säljarens sida fullgjorda, med an -

LU 1974:13

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

givande för varje avtal av det
provisionsbelopp, som tillgodoföres
agenten, eller, där provision
icke tillgodoföres honom, av anledningen
därtill.

givande för varje avtal av det
provisionsbelopp, som tillgodoföres
agenten, eller, där provision
icke tillgodoföres honom, av anledningen
därtill. Hava under samma
tid slutits försäljningsavtal, vilka
först senare böra fullgöras,
skola sådana avtal, utan tillgodoförande
av provision, i provisionsnotan
antecknas. Är anledningen,
varför provision å ett avtal icke
blivit agenten tillgodoförd, av
övergående beskaffenhet, skall avtalet
ånyo upptagas eller antecknas
i följande provisionsnota.

Yppa sig, sedan provision blivit agenten tillgodoförd, sådana omständigheter,
att provisionen finnes icke böra tillkomma honom, äge huvudmannen
i en följande provisionsnota tillgodoföra sig beloppet.

73 §

Avgifter för brev, telegram och
telefonsamtal samt övriga utgifter,
för vilka handelsagent haft fog,
skola särskilt gottgöras honom, så
vitt ej provision eller annan ersättning,
som han äger uppbära, är
avsedd att innefatta gottgörelse
jämväl för dem.

Handelsagent har rätt till särskild
ersättning för utgifter som
varit påkallade för uppdragets behöriga
fullgörande. Sådan ersättning
utgår dock ej, om utgifterna
varit att hänföra till rörelsens normala
drift.

Har agenten åtagit sig att mottaga
betalning för sålda varor eller
att stå del credere, skall detta
gottgöras honom särskilt.

86 §'

Är handelsresande anställd i sin
huvudmans tjänst, skola i fråga
om hans skyldigheter och rättigheter
mot huvudmannen det dem
emellan ingångna avtalet och gällande
handelsbruk lända till efterrättelse.

1 Senaste lydelse 1971:200.

Är handelsresande anställd i sin
huvudmans tjänst, har han rätt till
en uppsägningstid av minst tre
månader, räknat från utgången av
den kalendermånad då uppsägningen
skedde. Att handelsresanden
i vissa fall har rätt till längre

LU 1974:13

Nuvarande lydelse

I huvudmannens tjänst anställd
handelsresande må icke, med
mindre rätt därtill följer av avtalet
eller giltig anledning föreligger,
utan föregående uppsägning skiljas
från sin anställning eller själv lämna
densamma. Uppsäges avtalet
från någondera sidan, skall det
upphöra att gälla med utgången av
tredje kalendermånaden efter den,
då uppsägningen skedde. Vad nu
sagts gäller dock ej i den mån
annat följer av lagen (1971:199)
om anställningsskydd för vissa arbetstagare.

Utan huvudmannens lov äge
handelsresande, varom i denna paragraf
förmäles, icke under sina
resor upptaga köpeanbud eller sluta
försäljningsavtal för annans räkning
än huvudmannens.

Skall till handelsresande, som
här avses, lön helt eller delvis utgå
i form av provision, skola i fråga
om villkoren för provisionens åtnjutande
de i 68— 70 §§ för handelsagent
givna föreskrifter äga
motsvarande tillämpning.

Föreslagen lydelse

uppsägningstid följer av lagen
(1974:12) om anställningsskydd.

Underlåter huvudmannen att
iakttaga uppsägningstid enligt
första stycket, äga 38 § första,
tredje och fjärde styckena samt
40 § lagen (1974:12) om anställningsskydd
motsvarande tillämpning.

Avtal som innebär inskränkning
av handelsresandes rättigheter enligt
första eller andra stycket är
ogiltigt i den delen. A vvikelse från
första stycket får dock göras med
stöd av kollektivavtal som på
handelsresandens sida har slutits
eller godkänts av organisation som
är att anse som huvudorganisation
enligt lagen (1936:506) om förenings-
och förhandlingsrätt.

Mål om tillämpning av denna
paragraf handlägges på sätt som
anges i 42 § lagen (1974:12) om
anställningsskydd. I sådant mål
äger 41 § tredje stycket samma lag
motsvarande tillämpning.

86 a §

Anställd handelsresande har
rätt till särskild ersättning för utgifter
för resor, uppehälle under
resor, porto, telegram, telefon och
liknande, i den mån utgifterna
varit skäligen påkallade. Huvudmannen
är skyldig att på begäran
ge handelsresanden erforderligt
förskott till täckande av sådana
utgifter. Avtal, varigenom handelsresandens
rätt enligt detta stycke
begränsas, är utan verkan.

Utan huvudmannens lov äger
anställd handelsresande icke under

LU 1974:13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sina resor upptaga köpeanbud eller
sluta försäljningsavtal för annans
räkning än huvudmannens.

Skall till anställd handelsresande
lön helt eller delvis utgå i form
av provision, skola 68, 70 och
71 §§ äga motsvarande tillämpning.
Provision utgår oberoende av
om avtalet fullgöres på köparens
sida och skall utbetalas så snart
avtalet fullgjorts eller bort fullgöras
av huvudmannen.

87 §

Är handelsresande icke anställd
i sin huvudmans tjänst, skola, så
vitt ej annat följer av 1 §, 66—68
och 70—1A §§ äga motsvarande
tillämpning. Provision utgår oberoende
av om avtalet fullgöres på
köparens sida och skall utbetalas
så snart avtalet fullgjorts eller bort
fullgöras av huvudmannen. Beträffande
upphörande av rättsförhållandet
mellan handelsresanden
och hans huvudman äga 46—52 §§
motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974. Har kommissionär,
handelsagent eller handelsresande ingått avtal med huvudmannen före
ikraftträdandet, gäller dock äldre bestämmelser i fråga om rättsförhållande
som avses med avtalet. 1 fråga om anställd handelsresande gäller dock
äldre bestämmelser om anställningens upphörande endast om uppsägning
eller avskedande har skett före ikraftträdandet.

Utan hinder av första stycket gäller de nya bestämmelserna om
kommissionärs, handelsagents eller handelsresandes rätt till provision på
avtal som ingås efter uppdrags- eller anställningstidens slut, om uppdraget
respektive anställningen har upphört efter ikraftträdandet.

Är handelsresande icke anställd
i sin huvudmans tjänst, skola, så
vitt ej annat följer av 1 §, i fråga
om hans skyldigheter och rättigheter
mot huvudmannen de i 66—
74 §§ för handelsagent givna föreskrifter
samt beträffande upphörande
av rättsförhållandet mellan
den resande och hans huvudman
vad i 46-52 §§ är om kommissionär
stadgat äga motsvarande tillämpning.

LU 1974:13

Utskottet

Bakgrund

De i propositionen föreslagna ändringarna i 1914 års lag om
kommission, handelsagentur och handelsresande syftar till att stärka
kommissionärens och de andra mellanmännens rättsliga ställning gentemot
huvudmannen. Motivet för en sådan förstärkning är att dessa
grupper av uppdragstagare ofta befinner sig i ett underläge i förhållande
till huvudmannen vid uppdragsavtalets ingående. Som en följd härav kan
det vara svårt för uppdragstagarna att hävda sina intressen och i avtalet få
sina rättmätiga anspråk i fråga om uppsägningstid, ersättning o. d.
tillgodosedda.

En annan vägledande synpunkt vid utarbetandet av lagförslaget har
varit att ge dessa mellanmän en mer jämbördig ställning med motsvarande
uppdragstagare i de större europeiska industristaterna. I åtskillig utländsk
lagstiftning finns nämligen regler som ger uppdragstagarna ett längre
gående skydd än som följer av den svenska kommissionslagen.

Till grund för propositionen ligger kommissionslagstiftningssakkunnigas
betänkande (SOU 1970:69) Ändringar i kommissionslagen och de
remissyttranden som inhämtats över förslaget. De sakkunnigas förslag har
tillkommit i samarbete med delegerade från Danmark, Finland och
Norge, varvid i allt väsentligt gemensamma lösningar uppnåtts. I Norge
har motsvarande ändringsförslag från den norska kommittén redan lett
till lagstiftning.

Propositionens huvudsakliga innehåll

De i propositionen föreslagna ändringarna innebär att de mellanmän
som omfattas av 1914 års kommissionslag får sin ställning gentemot
huvudmannen förbättrad. I första hand får mellanmännen ett ökat
rättsskydd vid avtalets upphörande. Förslaget innehåller sålunda bl. a.
regler om viss minsta uppsägningstid och om rätt till ersättning för
investeringskostnader. Rätten till provision utvidgas på så sätt att
provision utgår även på avtal som ingås efter uppdragstidens slut, under
förutsättning att avtalet kan anses ha kommit till stånd genom
mellanmannens medverkan under uppdragstiden. Denna s. k. efterprovision
skall enligt förslaget kunna beräknas efter en schematisk regel.

När det i övrigt gäller rätten till provision föreslås att provision i
princip skall utgå i förhållande till vad tredje man fullgör av avtalet.
Handelsresande skall dock ha rätt till full provision oberoende av om
avtalet fullgörs av köparen. Vissa ändringar föreslås också i de regler som
gäller provisions förfallotid, provisionsnotor och rätt till ersättning för
utgifter.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1974.

Den i anledning av propositionen väckta motionen hänför sig till
förslaget om rätt för uppdragstagarna till efterprovision. Utskottet
uppehåller sig i det följande endast vid denna fråga. I övrigt föranleder
lagförslaget inte någon erinran från utskottets sida.

LU 1974:13

Efterprovision för uppdragstagare

För sitt arbete åtnjuter mellanmannen vanligen endast ersättning i
form av provision, som utgår med en viss procentsats på gjorda avslut.
Dessutom är mellanmannen berättigad till särskild gottgörelse för sina
direkta utlägg, såvida inte provisionen är beräknad till att omfatta även
sådana utgifter.

De stadganden i kommissionslagen, som behandlar villkoren för att
provision skall utgå, återfinns när det gäller kommissionärer i 27—28 §§
och när det gäller handelsagenter i 68—70 §§. Bestämmelserna om
provision är i huvudsak likartade vid försäljningskommision och handelsagentur.
På grund av hänvisningar i 86 och 87 §§ gäller de också för
handelsresande, som helt eller delvis avlönas med provision.

För att en handelsagent enligt dessa bestämmelser skall ha rätt till
provision på ett försäljningsavtal fordras att avtalet har slutits av honom
eller eljest kommit till stånd genom hans medverkan. En ytterligare
förutsättning för provisionsrätt är enligt huvudregeln att tredje man
fullgör avtalet, dvs. erlägger betalning för varan. Agentens medverkan
måste ligga i tiden före uppdragsavtalets upphörande. Däremot fordras
inte att betalningen erläggs innan uppdraget upphör. Det är osäkert om
agenten har rätt till provision i det fall att även avtalet kommer till stånd
efter det att hans uppdrag har upphört. I och för sig utgör ordalydelsen
av 68 § inte något hinder för att tillerkänna agenten ersättning för alla
försäljningsavtal som har kommit till genom hans medverkan, under
förutsättning att det arbete som han har lagt ned på att få avtalet till
stånd hänför sig till tiden före uppdragets upphörande. Frågan har såvitt
bekant inte ställts på sin spets i rättspraxis. Inte heller har inom berörda
branscher något enhetligt handelsbruk kunnat konstateras enligt vilket
rätt till efterprovision skulle föreligga.

I propositionen framhålls att det nuvarande provisionssystemet
medför vissa risker för att uppdragstagaren inte alltid får det vederlag för
sitt arbete som han rätteligen bör ha anspråk på. Detta gäller särskilt om
huvudmannen säger upp avtalet på ett relativt tidigt stadium, innan varan
ännu hunnit inarbetas på marknaden. En sådan uppsägning kan medföra
att agenten inte får betalt för det arbete som han har lagt ned i enlighet
med avtalet. Agenten har naturligtvis vissa möjligheter att skydda sig mot
hithörande risker genom att i uppdragsavtalet betinga sig t. ex. högre
provision, särskild engångsersättning för produktens marknadsföring
under första året eller särskilt avgångsvederlag eller genom att utverka
förbud för huvudmannen att säga upp agenturen innan viss minsta tid har
förflutit eller omsättningen har stigit till visst belopp. Uppenbarligen
befinner sig dock många agenter i en förhandlingsposition som gör det
svårt för dem att i avtalen få införda klausuler som tillvaratar
ifrågavarande intresse. Det konstateras därför i propositionen att det
föreligger behov av en laglig reglering av hithörande problem.

Mot denna bakgrund läggs i propositionen fram förslag om en
utbyggnad av de nuvarande reglerna om handelsagents rätt till provision i

LU 1974:13

68 § kommissionslagen. Till följd av hänvisningar i 27 § andra stycket,
86 a § tredje stycket och 87 § föreslås bestämmelserna härom bli
tillämpliga även på kommissionärer med varaktigt uppdrag och på
provisionsavlönade handelsresande. De föreslagna reglerna har följande
innehåll.

För att provision skall utgå fordras liksom tidigare att agenten under
uppdragstiden varit verksam för att försäljningsavtal kommit till stånd.
Såsom ett förtydligande av huvudregeln i 68 § första stycket har
emellertid tillagts att rätt till provision föreligger även i de fall då
försäljningsavtalet ingås efter uppdragets slut men köparens anbud
dessförinnan har kommit huvudmannen eller agenten till handa. För att
betona att alltför stränga beviskrav inte bör ställas på handelsagenten har
dessutom den nuvarande formuleringen att avtalet skall ha kommit till
stånd genom hans medverkan ändrats till ”kan anses ha kommit till stånd
genom hans medverkan”.

Förslaget innebär vidare att i 68 § andra stycket införs en bestämmelse
om att handelsagenten skall ha rätt till efterprovision. 1 bestämmelsen
slås fast att agenten har rätt till provision även på sådana avtal
som sluts efter det att uppdraget har upphört och utan att köparens
anbud dessförinnan kommit huvudmannen eller agenten till handa, allt
under förutsättning att agentens insatser kan anses ha medverkat till
avtalsslutet.

För att underlätta beräkningen av efterprovisionen i huvudparten av
de fall, då försäljningsavtal ingåtts efter uppdragets slut, föreslås att i 68 §
tredje stycket införs en schablonregel om efterprovisionens storlek.
Denna schablonregel har det innehållet att, om utredning inte förebringas
om efterprovisionens storlek och uppdraget varat minst ett år, sådan
provision skall utgå med ett belopp som motsvarar tre månaders
provision, beräknad efter genomsnittet av månadsprovisionerna under
uppdragets sista år. Som en ytterligare förutsättning för att schablonregeln
skall vara tillämplig föreskrivs, att uppsägning inte har skett med
minst sex månaders uppsägningstid.

Bestämmelserna om efterprovision föreslås bli tvingande på det sättet
att agenten inte före uppdragets slut skall kunna med bindande verkan
avsäga sig sin rätt till efterprovision (68 § fjärde stycket).

I motionen anförs kritiska synpunkter på schablonregelns avfattning.
Såsom tidigare nämnts har i propositionen uttryckligen angivits, att
schablonregeln skall vara tillämplig endast om uppdraget har varat minst
ett år och har sagts upp med kortare varsel än sex månader. De båda
begränsningar, som sålunda uppställs i fråga om schablonregelns tillämpningsområde,
finner motionären obehövliga. Motionären anser att ersättning
enligt schablonregeln i princip bör kunna utgå oberoende av
uppdragets varaktighet och uppsägningstidens längd. Dessutom förordas i
motionen att schablonregeln kompletteras med en särbestämmelse för de
långvariga uppdragen. Om sålunda uppdraget varat minst fem år, bör
enligt motionärens uppfattning efterprovision utgå med belopp som
motsvarar sex månaders provision.

LU 1974:13

Såsom skäl för att man bör slopa den begränsning, som anknyter till
uppsägningstidens längd, åberopar motionären att agenten vid äventyr av
skadeståndsskyldighet är förpliktad att i oförändrad utsträckning fortsätta
sitt arbete även under uppsägningstiden. Detta följer av reglerna om
uppsägningstid, framhåller motionären. Även schablonregelns begränsning
till uppdrag som varat längre än ett år finner motionären
oberättigad, eftersom regeln är knuten till genomsnittsprovisionen. Om
agenten lyckas driva upp en betydande försäljning, måste det väl antas att
normala efterverkningar följer även om inarbetningen av produkten skett
på kort tid, framhåller motionären. Man torde t. o. m. kunna hävda att
efterverkningarna i dylika fall är förhållandevis större än normalt,
eftersom försäljningskurvan är brantare. Skulle agenten inte ha hunnit få
i gång någon försäljning, ger ju inte heller schablonregeln något utslag. I
motionen påpekas slutligen att när det gäller långvariga uppdrag torde
efterverkningarna av agentens arbete inte bli täckta av ett vederlag
motsvarande tre månaders provision. En längre tids ersättning är i dessa
fall skälig, framhåller motionären.

Utskottet vill till en början framhålla att schablonregeln tillkommit
främst för att i normalfallen överbrygga de bevissvårigheter, som
huvudregeln om efterprovision kan ge upphov till i den praktiska
tillämpningen. Såsom framhålls i propositionen måste det uppenbarligen i
många fall bli svårt att avgöra om avtal som ingås mellan huvudmannen
och tredje man efter uppdragstidens utgång skall anses ha tillkommit med
uppdragstagarens medverkan eller inte. Order som kort efter uppdragets
slut kommer in från den kundkrets som agenten har arbetat upp bör
visserligen, såsom föredragande statsrådet påpekar, i allmänhet kunna
anses hänförliga till agentens arbete. På samma sätt bör efterprovision,
om annat ej visas, utgå på beställningar vilka har samband med en
reklamkampanj e. d. som har genomförts under medverkan från agenten.
Ju längre tid som förflyter efter uppdragets upphörande, desto vanskligare
kommer det emellertid att bli att klargöra om det föreligger ett
orsakssammanhang mellan agentens insats och försäljningen. Risk föreligger
också för att det under en övergångsperiod kan uppstå tvist mellan
en ny agent eller annan representant för huvudmannen och den
förutvarande agenten om vem som är provisionsberättigad. En ytterligare
källa till svårigheter är att parterna i allmänhet får antas vilja slutgiltigt
reglera sina mellanhavanden redan vid tidpunkten för uppdragets
upphörande. Efterprovisionen måste då beräknas på grundval av en
förhandsbedömning av utvecklingen.

Mot bakgrund av nu angivna förhållanden delar utskottet föredragande
statsrådets uppfattning att det måste vara värdefullt för parterna att
vid tiden för avtalets upphörande, när de ekonomiska angelägenheterna
skall göras upp, ha tillgång till en schematisk regel, som kan utgöra ett
hjälpmedel vid uppskattningen av efterprovisionens storlek. Utskottet vill
understryka att det är fråga om en hjälpregel i bevishänseende. I de fall
då förutsättningar inte föreligger för schablonregelns tillämpning får
således parterna på vanligt sätt föra bevisning om efterprovisionens

LU 1974:13

storlek. Detsamma gäller, om schablonregeln i och för sig är tillämplig
men någon av parterna anser att den ger felaktigt resultat.

Även när det gäller schablonregelns konstruktion finner utskottet
propositionens förslag väl utformat. Rimligtvis bör uppdraget ha varat
under en ej alltför kort tid för att man skall kunna fastställa vad som är
uppdragstagarens normala resultat och på det sättet räkna fram en
schablonersättning som är så rättvis som möjligt. Om uppdragstagaren
innehaft uppdraget kortare tid än ett år torde det enligt utskottets
mening ej vara möjligt att såsom förordas i motionen grunda ersättningen
på en presumtion om normala efterverkningar av agentens försäljningsverksamhet.
De problem som man ställs inför om man söker åstadkomma
en schematisk reglering även av kortvariga uppdragsavtal belyses av att
även enligt den i motionen föreslagna lydelsen av stadgandet skall
efterprovisionen beräknas ”efter genomsnittet av månadsprovisionerna
under uppdragets sista år”. Uppenbart är emellertid att grunden för en
schablonmässig beräkningsmetod av detta slag undanrycks om endast ett
fåtal månadsprovisioner hunnit utbetalas och provisionsbeloppen sinsemellan
växlar avsevärt på grund av stark stegring av försäljningsverksamheten
mot slutet av uppdragstiden.

I fråga om förutsättningarna för schablonregelns tillämpning finner
utskottet det vidare rimligt att kräva att uppsägningstiden inte är alltför
lång. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har i sitt remissyttrande
över kommissionlagssakkunnigas förslag framhållit, att då uppsägningstiden
bestämts till sex månader eller längre, är förhållandena ofta sådana
att agentens arbete under övergångstiden undan för undan minskas.
Anledningen härtill torde ofta vara att agentens efterträdare då börjat sin
verksamhet. Utskottet vill också fästa uppmärksamheten vid den omständigheten,
att om agenten i uppdragsavtalet lyckats utverka mer än sex
månaders uppsägningstid tyder detta på att han befinner sig i en
förhållandevis stark förhandlingsposition gentemot huvudmannen och att
han själv har god möjlighet att tillvarataga sina intressen. Behovet av en
särskild hjälpregel i bevishänseende för agenten i dessa fall synes således
vara mindre framträdande än eljest.

Utskottet vill slutligen framhålla att den föreslagna schablonregeln har
likartad utformning som motsvarande förslag i övriga nordiska länder.
Med hänsyn till den internordiska handelns intressen och med beaktande
av att handelsagenternas verksamhet huvudsakligen är inriktad på
importaffärer vill utskottet understryka vikten av att ensartade regler i
ämnet kommer att gälla i de nordiska länderna.

Under hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet bifall till
motionen 1974:1617.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1974:1617 antar 68 § i
det i propositionen 1974:29 framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur
och handelsresande,

LU 1974:13

2. att riksdagen antar det i propositionen framlagda lagförslaget
i den mån det ej omfattas av hemställan under 1 ovan.

Stockholm den 18 april 1974
På lagutskottets vägnar
IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: herrar Svanström (c), Hammarberg (s), fru Åsbrink (s),
herrar Sjöholm (fp), Winberg (m)*, fru Nilsson i Sunne (s)*. herrar
Olsson i Sundsvall (c), Israelsson (vpk), fru Fredgardh (c), herr
Gustafsson i Stockholm (s)*, fru Lindquist (m), fru Hjalmarsson (s), fru
Johansson i Hovmantorp (s) och fru Karlsson (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

vid punkten 1 i utskottets hemställan

av herr Winberg (m) och fru Lindquist (m) som anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 17 som börjar med
”Även när” och slutar med ”motionen 1974:1617” bort ha följande
lydelse:

Vid remissbehandlingen har utformningen av den föreslagna schablonregeln
kritiserats av åtskilliga remissinstanser, bl. a. av Handelsagenternas
förbund. En av de invändningar som därvid framförts gäller risken för att
domstolarna för avvikelse från schablonregeln kommer att ställa strängare
krav på agentens bevisföring än som följer av huvudregeln om efterprovision
i 68 § andra stycket. Utskottet delar motionärens uppfattning
att det sålunda kan befaras att schablonregeln i praktiken kommer att
uppfattas som en standardregel och därigenom undantränga den nämnda
huvudregeln. En sådan utveckling skulle enligt utskottets mening vara
obillig mot agenterna. Såsom framhålls i remissyttrandet från Handelsagenternas
förbund betalas redan nu i flera fall efterprovision vid
agenturuppdragets upphörande, varvid ersättningen genomsnittligt ligger
betydligt högre än tre månaders provision.

För att undvika en sådan icke önskvärd konsekvens av schablonregeln
finner utskottet att regeln bör ges en mindre fix utformning än enligt
propositionens förslag. Schablonregeln bör i stället avfattas så, att den
lämnar utrymme för en på schematiska grunder beräknad ersättning vid
alla agenturförhållanden, dvs. oberoende av såväl uppdragstidens som
uppsägningstidens längd. Härigenom skulle markeras att schablonregeln
inte är avsedd att vara en standardregel.

Såsom framgår av motionen talar också andra skäl för att de i
propositionen föreslagna begränsningarna i schablonregelns tillämplighet
bör bortfalla. I motionen pekas sålunda på att den begränsning, som

LU 1974:13

anknyter till uppsägningstidens längd, bör slopas, eftersom agenten enligt
vanliga regler om uppsägningstid är förpliktad att i oförändrad utsträckning
fortsätta sitt arbete även under uppsägningstiden. Vid de långvariga
uppdragen torde man vidare kunna förutsätta att agenten genom sitt
arbete för huvudmannens produkter i avgörande grad medverkat till att
order upptas relativt lång tid efter det avtalet har upphört. Schablonregeln
bör med hänsyn härtill kompletteras med en särbestämmelse för de
långvariga uppdragen. Utskottet ansluter sig därför till motionsförslaget
om att efterprovisionen beräknad efter schablonmetoden bör motsvara
sex månaders provision, om uppdraget varat minst fem år. Vad slutligen
gäller schablonregelns begränsning till uppdrag som varat längre tid än ett
år vill utskottet peka på att det är inte minst vid kortvariga uppdragsavtal
som agenten har behov av en hjälpregel i bevishänseende. I dessa fall har
han ofta lagt ner en stor arbetsinsats och betydande kostnader på
agenturen men ännu inte gjort några eller endast ett fåtal försäljningar. I
en sådan situation torde det vara särskilt svårt för parterna att enas om en
förhandsbedömning av utvecklingen vilken kan läggas till grund för
regleringen av deras mellanhavanden. Risken är därvid stor för att
agentens ekonomiska underlägsenhet i förhållande till huvudmannen
föranleder att han inte med kraft driver sina krav vid en eventuell
meningsskiljaktighet parterna emellan.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet bifall till
motionen 1974:1617.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen — med förklaring att propositionen i denna del
inte kunnat oförändrad antas — med bifall till motionen
1974:1617 för sin del antar 68 § förslaget till lag om ändring
i lagen (1974:45) om kommission, handelsagentur och
handelsresande med nedan angivna som reservanternas förslag
betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Reservanternas förslag

68 §

Förebringas ej utredning om Förebringas ej utredning om

efterprovisionens storlek och har efterprovisionens storlek skall

LU 1974:13

Kungl. Maj.ts förslag

Reservanternas förslag

uppdraget varat minst ett år, skall
efterprovision utgå med belopp
som motsvarar tre månaders provision,
beräknad efter genomsnittet
av månadsprovisionerna
under uppdragets sista år. Vad nu
sagts gäller dock ej, om uppsägning
skett med minst sex månaders
uppsägningstid.

efterprovision utgå med belopp
som motsvarar tre månaders provision,
beräknad efter genomsnittet
av månadsprovisionerna
under uppdragets sista år. Har
uppdraget varat minst fem år,
skall efterprovision utgå med belopp
som motsvarar sex månaders
provision, beräknad på sätt ovan

angivits.

Agenten kan icke före uppdragets slut med bindande verkan avstå från
den rätt till ersättning som tillkommer honom enligt andra och tredje
styckena.

GOTAB 74 7343 S Stockholm 1974