Kulturutskottets betänkande nr 21 år 1974

KrU 1974:21

Nr 21

Kulturutskottets betänkande med anledning av motioner om kostnadsfri
polisbevakning vid idrottsarrangemang.

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet motionerna

1974:167 av herr Norrby m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
att polisbevakning vid idrottsarrangemang skall vara kostnadsfri för arrangören,

1974:453 av herrar Schött (m) och Nisser (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att vid idrottsarrangemang erforderlig ordningspolis skall bekostas
av statsverket,

1974:1021 av herr Polstam m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t uttalar att allmänna ordningsstadgans 17 § ändras på så
sätt att enskilda idrottsföreningar ej belastas med kostnader för av polismyndighet
beordrad ordningshållning vid idrottsarrangemang av amatörkaraktär,

1974:1024 av fru Ryding (vpk) och herr Werner i Tyresö (vpk) vari hemställs
att riksdagen beslutar att samhället skall stå för alla kostnader i samband
med erforderlig polisbevakning vid alla slags idrottsarrangemang,

1974:1361 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag innebärande att den s. k.
polisavgiften för ordningens upprätthållande utanför idrottsarena slopas.

I motionerna framhålls allmänt idrottens viktiga funktioner och stora betydelse
i vårt samhälle. Idrottsrörelsens uppgifter inom friskvården - den
förebyggande hälsovården - liksom dess förmåga att aktivera och ta hand
om ungdom understryks. Det påpekas att mycket av den tid som idrottsledare
skulle vilja ägna åt själva idrotten trots ökat stöd från det allmänna
går åt till att skaffa föreningarna och klubbarna inkomster för deras arbete.

Mot denna bakgrund anges den nu gällande ordningen att arrangörer
av idrottstävlingar mäste betala för polisbevakning vara betungande för
idrottsorganisationerna och utgöra en källa till irritation. Motionärerna anser
att idrottsarrangemang i detta hänseende är missgynnade i jämförelse med
andra arrangemang, för vilka polisbevakningen sköts på samhällets bekostnad,
t. ex. demonstrationer.

Yrkandena i motionerna 1974:167, 1974:453 och 1974:1024 syftar till att

I Riksdagen 1974. 13 sami. Nr 21

KrU 1974:21

polisbevakning vid idrottsarrangemang skall vara kostnadsfri för arrangören.
I motionen 1974:1021 föreslås kostnadsbefrielsen gälla också i de fall då
polismyndighet förordnat ordningsvakter, medan kraven i motionen
1974:1361 inskränks till att avse all polisbevakning utanför idrottsarena.

Gällande ordning

Enligt nu gällande lagstiftning regleras allmänna sammankomster i den
särskilda lagen (1956:618) om allmänna sammankomster, medan föreskrifterna
om offentliga tillställningar intagits i allmänna ordningsstadgan (AOst
1956:617). Därvid har som allmänna sammankomster betecknats vad som
ansetts kräva reglering i allmän lag med hänsyn till församlingsfrihetens
grundsatser, medan termen offentliga tillställningar använts, då erforderliga
föreskrifter i ordningens och säkerhetens intresse upptagits i AOst.

Med offentlig tillställning avses teaterföreställning, konsert,
tävling och uppvisning i sport och idrott, danstillställning, biografföreställning,
pornografisk föreställning, cirkusföreställning, tivoli- och marknadsnöjen,
festtåg samt tillställning av annat slag, som anordnas för allmänheten
och som inte avses i lagen om allmänna sammankomster. I AOst ges bestämmelser
om tillståndsprövning och anmälningsskyldighet, om ordningshållning
vid offentlig tillställning och kostnaderna därför m. m.

Av störst intresse i förevarande sammanhang är bestämmelserna i 17§,
som innebär att anordnaren av offentlig tillställning av polismyndigheten
må åläggas att bekosta sådan ordningshållning genom polispersonal eller
förordnade ordningsvakter som äger rum inom lokal eller plats, där offentlig
tillställning hålls, samt vid ingångarna och särskilda parkeringsplatser.

Lagen om allmänna sammankomster äger tillämpning på allmän
sammankomst som hålls för överläggning, opinionsyttring eller upplysning
i allmän eller enskild angelägenhet eller som är att hänföra tili
föreläsning eller föredrag för undervisning eller meddelande av allmän eller
medborgerlig bildning eller till religionsutövning. Åtskilliga sammankomster,
vid vilka överläggning i egentlig mening inte förekommer, har ansetts
böra omfattas av bestämmelserna. Detta gäller t. ex. demonstrationer och
politiska möten.

Vad angår allmänna sammankomster intar dessa en särställning, när det
gäller kostnaderna för polisbevakning. Med hänsyn till vikten av att undvika
intrång i församlingsfriheten har det framstått som rimligt att det allmänna
svarar för kostnaderna för polisbevakning vid allmänna sammankomster.
Därför har i lagen om allmänna sammankomster uttryckligen fastslagits
att vid allmän sammankomst det allmänna alltid skall svara för kostnaderna
för ordningshållning genom polispersonal eller förordnade ordningsvakter.

KrU 1974:21

Översyn av bestämmelserna om ordningsvakter

Chefen för justitiedepartementet har nyligen tillkallat en sakkunnig för
att göra en översyn av bestämmelserna om ordningsvakter. Den sakkunnige
skall enligt direktiven ta ställning till såväl det allmänna behovet av som
de principiella och praktiska aspekterna på en ordning som innebär att personer
som inte är polismän åläggs att utföra vissa polisiära uppgifter. I direktiven
påpekas bl. a. att praxis när det gäller förordnande av ordningsvakter
varierar starkt mellan olika polisdistrikt och län. Särskilt för arrangörer av
offentliga tillställningar har detta förhållande, framhålls det, ibland gett upphov
till särskilda problem.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från rikspolisstyrelsen,
länsstyrelsen i Jönköpings län (som hört Eksjö, Jönköpings, Vetlanda och Värnamo
polisdistrikt), länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (som hört Göteborgs,
Kungälvs, Mölndals och Uddevalla polisdistrikt), Sveriges riksidrottsförbund,
Folkets Husföreningarnas riksorganisation, Folkparkernas centralorganisation,
Föreningen Sveriges polismästare och Föreningen Sveriges länspolischefer.

Motionsförslagen om kostnadsfri polisbevakning vid idrottsarrangemang
tillstyrks - i en del fall med vissa förbehåll - av rikspolisstyrelsen, Riksidrottsförbundet.
Folkparkernas centralorganisation, Polismästarföreningen
och Länspolischefsföreningen. Motionerna avstyrks av länsstyrelsen i Jönköpings
län. Utredning av frågan förordas av länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län samt Folkets Husföreningarnas riksorganisation.

Uppfattningarna är delade bland polisdistrikten, som hörts av de båda
länsstyrelserna. Polisstyrelserna i Jönköpings- och Mölndalsdistrikten tillstyrker
i huvudsak motionärernas förslag. En positiv inställning intas även
av Kungälvs och Uddevalla polisdistrikt liksom av Göteborgsdistriktet som
förordar utredning. Med olika grader av skärpa avvisas förslagen av polisstyrelserna
i Eksjö, Vetlanda och Värnamo polisdistrikt.

Rikspolisstyrelsen har för ett antal år redovisat inkomsterna från polisbevakning
på enskild bekostnad. Totalt uppgick dessa inkomster under budgetåret
1966/67 till 2 151 900 kr. Härav härrörde 925 200 kr. från idrottsarrangemang
av olika slag. Budgetåren 1971/72 och 1972/73 var de totala
inkomsterna 780 100 kr. resp. 682 500 kr., varav 481 000 kr. resp. 478 500
kr. belöpte sig på idrottsarrangemang.

Styrelsen uppger att anledningen till att inkomsterna från idrottsarrangemang
sjunkit är att bevakningen i allt större utsträckning sker genom
anlitande av ordningsvaktsutbildad personal i stället för polismän. Den ersättning
som arrangören har att erlägga för denna personal inbetalas inte
till polisväsendet.

1* Riksdagen 1974. 13 sami. Nr 21

KrU 1974:21

Styrelsen, som intar en positiv ställning till motionsyrkandena, anför i
övrigt följande:

Styrelsen har tidigare gjort beräkningar av den timkostnad för polismän
som borde uttagas av arrangören med hänsyn till den stigande prisutvecklingen.
Timpriset borde därvid utgå med ca 50 kronor för timme.

Detta skulle innebära att inkomsterna kunde beräknas tredubblas varav
idrottsarrangemangen skulle svara för mer än hälften. Statsverkets inkomster
skulle emellertid uppgå till ett mycket obetydligt belopp jämfört med de
totala lönekostnaderna för polisväsendet (1972/73: ca 925 milj. kr). Med
hänsyn härtill har styrelsen ingen erinran mot att kostnaderna för polispersonal
vid idrottsarrangemang stannar på statsverket.

Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att motionärernas förslag om kostnadsfri
polisbevakning vid idrottsarrangemang i och för sig kan anses välmotiverade.
Hela frågan är dock enligt länsstyrelsen komplicerad och konsekvenserna
av ett bifall till förslaget svåra att överblicka. Exempelvis skulle
det i praktiken vara mycket svårt att göra en gränsdragning mellan vad
som är att anse som idrottsarrangemang och annan offentlig tillställning.
Vidare är det omöjligt att överblicka storleken av de ökade krav på ordningshållning
och därmed förenat merarbete för polisen som skulle bli följden
vid ett bifall till motionsförslagen, framhåller länsstyrelsen, som avstyrker
motionerna.

Polisstyrelsen i Eksjö polisdistrikt grundar sitt avstyrkande på i huvudsak
samma motiveringar som länsstyrelsen. Bl. a. uttrycks farhågor att en ändrad
kostnadsfördelning för polisbevakningen skulle innebära att idrottsföreningarna
inte kan få funktionärer att ställa upp för ordningshållningen i samma
utsträckning som hittills, vilket skulle kunna medföra väsentligt ökade kostnader
för statsverket. Då det endast föreligger behov av polisbevakning
vid vissa större idrottsarrangemang, skulle enligt polisstyrelsens uppfattning
en befrielse från kostnaderna för polisbevakning komma endast vissa föreningar
till godo. Den publikdragande idrotten skulle därigenom komma
att gynnas, oaktat denna idrott i regel torde vara i mindre behov av ekonomiskt
stöd än den icke publikdragande idrotten.

Polisstyrelsen i Jönköpings polisdistrikt tillstyrker i huvudsak motionärernas
förslag och anför bl. a. följande:

Ur arbetskraftssynpunkt är det egalt om bevakningen med polispersonal
bekostas av anordnaren eller med allmänna medel. Många gånger torde
vid små tävlingar - i regel idrottstävlingar - de administrativa kostnaderna
bli nästan lika stora som vad samhället betingar sig i ersättning. I dylika
fall finns sålunda intet som talar mot bifall till motionärernas förslag. Vid
stora idrottsarrangemang och i regel vid motor- och andra sportarrangemang
krävs däremot större personalinsatser och det allmänna skulle vid
bifall till motionerna åsamkas kostnader härför. Vad motionärerna anfört
talar dock för att inte heller större idrottsarrangemang bör belastas med
kostnader för polisbevakning. Att göra skillnad på större och mindre tävlingar

KrU 1974:21

är inte praktiskt möjligt. Befrielsen bör dock begränsas att gälla endast
amatöridrottstävlingar och endast sådan bevakning som utförs med polispersonal.
Den bevakning som polismyndighet finnér kunna fullgöras med
ordningsvakter bör alltid bekostas av arrangören.

Polisstyrelsen i Vetlanda polisdistrikt anser inte att idrottsarrangemang intar
någon särställning gentemot andra offentliga tillställningar som skulle motivera
befrielse från den nuvarande skyldigheten att bestrida kostnader för
ordningshållning. Att vinsten från idrottsarrangemang går till ideella ändamål
är inte något som gör dessa tillställningar unika. Detta förekommer
i mycket stor utsträckning beträffande offentliga tillställningar av annat slag.
Polisstyrelsen vänder sig vidare mot den jämförelse motionärerna gör mellan
idrottsarrangemang och demonstrationer. Det stöd som stat och kommun
för närvarande ger idrotten lämnas, anför polisstyrelsen vidare, med hänsynstagande
till äskanden, vilka även innefattar beräknade kostnader för
ordningshållning vid idrottsarrangemang. Denna ordning anser polisstyrelsen
vara den riktiga. Ett bifall till motionärernas förslag skulle innebära
ett påtagligt merarbete för polisväsendets del, vilket inte kan anses försvarbart
med hänsyn till rådande personalläge i flertalet polisdistrikt i riket.

Polisstyrelsen i Värnamo polisdistrikt avstyrker bestämt bifall till motionerna.
I yttrandet redogörs kortfattat för erfarenheterna av ordningshållningen
vid motortävlingar i Anderstorp för racerbilar i den s. k. formel I.

Formel I-tävlingar besöks av omkring 50 000 betalande personer och kräver
stora, polisiära insatser. Drygt hundratalet polismän från andra polisdistrikt
och län inkommenderas över det veckoslut, då tävlingarna går av
stapeln. Dessutom tjänstgör under större delen av den s. k. VM-veckan
mellan 10 och 35 polismän från det egna distriktet.

Därtill kommer att arrangören för bevakning inom tävlingsområdet, i
depåer m. m. anlitar 25-60 man från Sydvakt i Borås. Liknande, ehuru ej
lika omfattande arrangemang förekommer vid övriga motortävlingar.

Tävlingarna i Anderstorp kan antagas tillföra arrangören betydande inkomster.
Även andra, ekonomiska intressenter förekommer i detta sammanhang.
Cigarrett- och TV-tillverkare ställer upp som "sponsorer” och
utnyttjar då flitigt alla möjligheter till reklam för sina varor.

Polisstyrelsen saknar närmare preciseringar i motionerna om vilken typ
av idrottsarrangemang som avses. Enligt polisstyrelsen talar inga skäl för
att man skall subventionera stora motortävlingar med ett flertal inblandade
ekonomiska intressenter genom att kostnadsfritt ställa ordningshållningspersonal
till förfogande.

Med hänsyn till att arrangörer av politiska, kulturella och andra ideella
aktiviteter kan förmodas komma med motsvarande krav om kostnadsbefrielse,
som dem som framförs i motionerna, anser polisstyrelsen att anspråken
på polisverket kan bli mycket omfattande.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att principen bör vara den
att anordnaren av publika tillställningar bör ha huvudansvaret för att eve -

KrU 1974:21

nemangen genomförs i god ordning genom egna funktionärer, som har att
följa de närmare föreskrifter som utfärdats av respektive polismyndighet.
Polisens uppgift bör inskränkas till att övervaka att brottslig verksamhet
och allvarligare ordningsförseelser ej förekommer samt att upprätthålla ordning
vid arrangemang av större format, där en mer kvalificerad övervakning
krävs.

Länsstyrelsen uppger att det på mindre orter i länet sommartid förekommer
en hel del större evenemang som inte är hänförliga till idrottsarrangemang
men som ofta anordnas av idrottsföreningar för att stärka föreningarnas
kassor. Dessa festligheter drar väldiga människomassor och erfordrar
stora och dyrbara poliskommenderingar, vilka hittills varit utan kostnad
för arrangörerna.

Enligt länsstyrelsens uppfattning är de i motionerna framförda åsikterna
från rättvisesynpunkt så viktiga att en närmare utredning av hithörande
frågor är motiverad.

Polisstyrelsen i Göteborgs polisdistrikt anser att det vid de allra flesta idrottsevenemang
inte erfordras polispersonal med ordningshållning på idrottsplatser
som huvuduppgift. Vid en sådan - i yttrandet närmare angiven -begränsad polisiär medverkan är det enligt polisstyrelsens uppfattning mycket
som talar för att nödvändig bevakning med polispersonal vid idrottstävlingar
av amatörkaraktär bekostas av allmänna medel. Polisstyrelsen motsätter
sig därför inte att en utredning kommer till stånd rörande den av
motionärerna aktualiserade frågan.

Polisstyrelsen i Kungälvs polisdistrikt anför att motionärernas syfte kan uppnås
utan en ändring av 17 § allmänna ordningsstadgan. En central rekommendation,
anvisning eller föreskrift till polismyndigheterna angående i vilka
fall och i vilken utsträckning idrottsföreningar skall bära kostnaderna för
ifrågakommande ordningshållning genom polispersonal skulle enligt polisstyrelsen
vara till fyllest. Däremot måste frågan om kostnaderna för bevakning
tas upp i sin helhet, dvs. även kostnaderna för den bevakning
som direkt bekostas av arrangören, exempelvis genom ordningsvakter. I
annat fall skulle kostnadsbefrielsen komma att innebära mycket stora krav
på ytterligare polisbevakning.

Polisstyrelsen framhåller att frågan om kostnadsbefrielse är av ekonomisk
och politisk art, inte av polisiär natur. Polismyndigheterna har att oberoende
av vem som skall stå för kostnaden bedöma behovet av ordningshållning
genom polispersonal eller förordnade ordningsvakter.

Polisstyrelsen i Mölndals polisdistrikt har i princip ingen erinran mot motionärernas
förslag och föreslår en ändring av lydelsen i 17 § allmänna ordningsstadgan
som innebär ett tillstyrkande av motionskraven.

Polisstyrelsen i Uddevalla polisdistrikt har invändningar mot flera av de argument
som i motionerna anförts som skäl för kostnadsfri polisbevakning.
Bl. a. ifrågasätter polisstyrelsen den jämförelse som görs mellan idrottsar -

KrU 1974:21

rangemang och demonstrationer och menar att det med hänsyn till vikten
av att undvika intrång i församlingsfriheten måste framstå som rimligt att
det allmänna svarar för kostnaderna för ordningshållning i samband med
demonstrationer.

I likhet med polisstyrelsen i Kungälvs polisdistrikt anser polisstyrelsen
i Uddevalladistriktet att motionärernas syfte kan uppnås utan ändring av
17 § allmänna ordningsstadgan. Motionerna avstyrks till den del de avser
att kostnaderna för ordningshållning, ombesörjd av ordningsvakter, skall
vara avgiftsfria. Därest det är riksdagens mening att polisbevakning vid
idrottsarrangemang skall vara kostnadsfri finns det enligt polisstyrelsens
mening från polisiär synpunkt ingen anledning att göra skillnad mellan
vare sig bevakning innanför och utanför idrottsarena eller mellan amatöridrott
och annan idrott.

Sveriges riksidrotts/Örbund (RF) meddelar inledningsvis att 1973 års riksidrottsmöte
uttalade att en enig idrottsrörelse kräver för idrotten kostnadsfri
polisbevakning vid idrottstävlingar och att mötet uppdrog åt riksidrottsstyrelsen
att verka för genomförandet härav. Därutöver anförs följande.

RF delar motionärernas uppfattning att det är mycket angeläget att det
allmänna övertar idrottens kostnader vad gäller polisbevakning vid idrottsarrangemang.
Dessa kostnader är mycket betungande för idrottsrörelsen.

RF finner det vidare naturligt, speciellt med tanke på idrottens allmänna
syfte, att samhället vid idrottsarrangemang, liksom redan nu är fallet vid
allmänna sammankomster, t. ex. demonstrationer, bekostar den polisbevakning
som berörd myndighet kan finna erforderlig.

RF tillstyrker därför bifall till dessa motioner.

Folkets Husforeningarnas riksorganisation uppger att man inom organisationen
under en följd av år varit tvingad att ägna betydande uppmärksamhet
åt ordningsvaktsfrågan. Såsom exempel på problem nämns uniformsfrågor,
anställningsformer och utrustningsfrågor. Folketshusföreningarna förklarar
sig ha förståelse för och kunskap om de problem som aktualiserats i motionerna.
Riksorganisationen påpekar att man som en konsekvens av bifall
till motionerna kan få motsvarande önskemål från andra arrangörer av offentliga
tillställningar, såsom danser på festplatser och i samlingslokaler.

Folketshusföreningarna anser det angeläget att ordningsvaktsfrågan i sin
helhet - även i de delar som berörs av motionerna - behandlas vid den
nyligen påbörjade översynen av bestämmelema om ordningsvakter.

Folkparkernas centralorganisation (FPC) erinrar i sitt yttrande om de betydande
kostnader som åläggs exempelvis folkparkerna genom av polismyndigheten
förordnade ordningsvakter. Enbart sommartid uppgår kostnaderna
för folkparkernas del till ca 3 milj. kr. FPC påpekar att det är
den statliga polismyndigheten som ensidigt beslutar om omfattningen av
bevakningen. Det är därför, anser FPC, principiellt riktigt att staten även
svarar för de kostnader som avser den allmänna ordningshållningen vid

KrU 1974:21

alla arrangemang som anordnas av ideellt och allmännyttigt verksamma
organisationer.

FPC tillstyrker motionärernas förslag om kostnadsfri polisbevakning och
påpekar att även andra ideellt och allmännyttigt verksamma organisationer
bör åtnjuta samma förmåner samt att kostnadsbefrielsen även bör gälla ordningshållning
genom förordnade ordningsvakter, i varje fall beträffande bevakningen
utanför själva anläggningen.

Föreningen Sveriges polismästare understryker att ett bifall till motionerna
inte bör föranleda större krav på polisinsatser än vad olika polisstyrelser
utifrån sakligt grundade bedömningar anser erforderligt. Föreningen hyser
stark tveksamhet inför tanken att även idrottsarrangemang av professionell
karaktär skulle omfattas av kostnadsbefrielse. Det förefaller föreningen rimligt
att tillställningar där det ekonomiska intresset är dominerande får bära
alla kostnader som är förknippade med arrangemanget.

Föreningen Sveriges länspolischefer har ingentig att erinra mot att kostnaderna
för ordningshållning genom polispersonal vid idrottsarrangemang
stannar på statsverket. Samtidigt framhåller föreningen dock att detta inte
får medföra att ordningshållningen vid idrottsarrangemang i större utsträckning
kommer att ske genom polispersonal än vad som nu tillämpas och
bedöms erforderligt.

Utskottet

I de fem motioner som behandlas i detta betänkande har satts i fråga
huruvida det är rimligt och rättvist att anordnare av idrottsarrangemang
åläggs att svara för kostnaderna för polisbevakning. Motionärerna har i flera
fall pekat på att polisbevakningen är kostnadsfri för arrangörer av exempelvis
demonstrationer.

Den principiella skillnaden med avseende på ifrågavarande betalningsansvar
ligger, som angetts i det föregående, i den åtskillnad som gjorts
mellan å ena sidan offentliga tillställningar, till vilka räknas bl. a. idrottsarrangemang,
och å andra sidan allmänna sammankomster, bland vilka ingår
exempelvis demonstrationer och politiska möten.

Enligt allmänna ordningsstadgan kan anordnare av offentlig tillställning
åläggas att svara för kostnaderna för polisbevakning. I det enskilda fallet
ankommer det på polismyndigheten både att bedöma behovet av polisbevakning
och att bestämma om anordnaren skall svara för kostnaden för
denna. Med stöd av förarbetena och kommentaren till allmänna ordningsstadgan
ställs i praktiken större anspråk på anordnaren om tillställningen
är inriktad på att medföra ekonomisk vinst för honom än om det är fråga
om tillställning med mera ideellt syfte och utan kommersiellt vinstintresse.
Av remissyttrandena framgår att idrottsarrangemang med hänsyn till sitt
syfte i mindre mån än många andra tillställningar betungas av kostnader

KrU 1974:21

för polisbevakning.

Utskottet har i likhet med flera remissinstanser förståelse för de önskemål
som framförts i motionerna. Man kan emellertid inte bortse från att det
finns komplicerade avgränsningsproblem och andra rättvisesynpunkter än
dem som angivits i motionerna. Till gruppen offentliga tillställningar hör
åtskilliga andra typer av arrangemang än idrottsarrangemang, om vilka det
med all rätt kan hävdas att de har ett ideellt syfte. Inom gruppen ”idrottstävlingar
och uppvisning i sport och idrott” är vidare arten av arrangemang
mycket varierande. Erinras kan också om det samband som föreligger mellan
kostnader för polisbevakning och kostnader för ordningsvakter.

Utskottet, som vill vidga frågeställningen till att avse alla offentliga tillställningar
med uttalat ideellt syfte, anser att skäl talar för att anordnare
av sådana tillställningar befrias från kostnadsansvaret för polisbevakning.
Utskottet anser därför att riksdagen med anledning av motionerna 1974:167,
1974:453,1974:1021,1974:1024 och 1974:1361 bör hemställa att Kungl. Maj:t
överväger den av utskottet förordade ändringen av ifrågavarande bestämmelser.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av motionerna 1974:167, 1974:453,
1974:1021, 1974:1024 och 1974:1361 hos Kungl. Maj:t hemställer
att Kungl. Maj:t överväger en sådan ändring i gällande
bestämmelser att avgift för polisbevakning inte skall få utkrävas
då fråga är om ideellt inriktade offentliga tillställningar.

Stockholm den 12 november 1974

På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c),
Nilsson i Agnäs (m), fröken Sandell (s), herrar Sundman (c), Leander (s),
fru Frankel (fp), herrar Green (s), Eriksson i Ulfsbyn (c), fru Mogård (m),
herrar Sörenson (s), Norrby (c), fru Ryding (vpk), fröken Eliasson (c), herrar
Alsén (s) och Bladh (s).