Konstitutionsutskottets betänkande nr 8 år 1974

KU 1974:8

Nr 8

Konstitutionsutskottets betänkande med uppgift på vilande förslag till ny
regeringsform och ny riksdagsordning, m. m.

Konstitutionsutskottet får härmed för riksdagens slutliga ställningstagande
anmäla vid 1973 års riksdag som vilande antagna förslag till ny
regeringsform (förslaget under 1) och ny riksdagsordning (förslaget under

2) ävensom förslag till ändring i successionsordningen (förslaget under

3) och i tryckfrihetsförordningen (förslaget under 4). Förslagen har
fogats som bilaga till detta betänkande. Utskottet hänvisar till sitt
betänkande 1973:26 och propositionen 1973:90.

Stockholm den 13 februari 1974

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Sten Andersson i Stockholm
(s), Ahlmark (fp), Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s), Gustafsson i
Barkarby (s), Jonnergård (c), Hernelius (m), Johansson i Malmö (s),
Nordin (c) och Berndtson (vpk).

Särskilda yttranden

1) av herrar Werner i Malmö (m) och Hernelius (m):

Ett allmänt medborgarintresse är att innehållet i grundlagarna är känt i
vidast möjliga mån. Detta gäller självfallet om en redan antagen grundlag.
Men det bör också gälla innehållet i ett vilande grundlagsförslag. Detta
särskilt när det såsom nu är fråga om att ersätta sedan gammalt gällande
grundlagar med helt nya. Debatten inför sådana ändringar bör kunna
grundas på ett objektivt faktaunderlag, tillgängligt för allmänheten. För
medborgarna måste det te sig som angeläget att de har möjlighet att få
kännedom om vad statsmakterna inom en nära framtid har att avgöra.

Mot denna bakgrund har Moderata samlingspartiet föreslagit en
allmän information om innehållet i det vilande grundlagsförslaget. En
sådan information kommer också, enligt vad vi har oss bekant, att bli
tillgänglig och en skrift om den nya grundlagen är under utarbetande.

Enligt vår mening bör riksdagen därför inte fatta beslut om definitivt
antagande av den nya grundlagen förrän detta informationsmaterial
kommit medborgarna till handa. Detta bör föreligga i hemmen innan
ärendet behandlas i riksdagen. Kammaren bör ej fatta beslut förrän så
skett. För medborgarna är det angeläget att vid beslutstillfället veta vad

1 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 8

KU 1974:8

2

den grundlag som av riksdagen skall antagas eller förkastas innebär. Djupt
otillfredsställande vore det om stora grupper när beslutet fattas ej visste
dess innebörd. Den tidsutdräkt, som ett uppskov härför skulle föranleda,
måste anses som obetydlig i förhållande till nackdelarna av missuppfattningar
till följd av en medborgarnas bristande möjlighet till kännedom
om det faktiska innehållet.

2) av herr Ahlmark (fp):

Det är beklagligt att konstitutionsutskottet har vägrat att göra en
sakgranskning av det vilande grundlagsförslaget. Ingenting i riksdagsordningen
hade hindrat utskottet att på sedvanligt sätt behandla det vilande
förslaget samt motionerna utifrån frågeställningen ja eller nej till det
vilande förslaget. Utskottet har därmed underlåtit att ge riksdagen och
allmänheten den vägledning om sin uppfattning som en sakbehandling
hade inneburit. För en mer utförlig argumentering i denna fråga hänvisar
jag till mitt särskilda yttrande till KU:s betänkanden 1974:1 och 2 i vilka
övriga vilande förslag till grundlagsändringar anmäldes.

Utskottet har drivit sin formalism över gränsen till det löjeväckande
när man behandlar det vilande förslaget i ett betänkande och motionerna
om avslag på det vilande förslaget i ett annat! Bifall till det vilande
förslaget innebär ju att motionerna om avslag avvisas - därmed hade det
varit helt naturligt att ta upp dessa krav i samma betänkande. Jag har till
utskottets protokoll reserverat mig mot denna typ av handläggning av
frågan.

Jag är också kritisk till den brådska som i år präglat behandlingen av
den nya regeringsformen. Enligt den ursprungliga planen skulle både
utskott och kammare ha beslutat om det vilande förslaget före
motionstidens utgång i januari! Mot ett sådant förfarande protesterade
Björn Molin och jag, vilket ledde till att utskottet kom att avvakta
motionstidens utgång. Men också därefter har majoriteten i utskottet
handlagt ärendet med en helt omotiverad snabbhet t. ex. beslut i
utskottet den 12 februari, justering av betänkandcna redan morgonen
därpå.

Eftersom huvuddelen av den nya regeringsformen (och följdändringar
i lagar) ändå inte träder i kraft förrän den 1 januari 1975 kan denna hets i
behandlingen inte försvaras. Det hade varit lyckligare om utskottet hade
sakgranskat det vilande förslaget under ett par veckor medan den
offentliga debatten pågått. Många missuppfattningar hade kunnat klaras
upp under den tiden innan det vilande förslaget förts till beslut i
kammaren.

Riksdagen har alltså nu att säga ja eller nej till det vilande förslaget i
sin helhet. Det finns då ingen anledning att dölja de många brister som
den nya regeringsformen rymmer. Från liberalt håll visade vi förra året i
ett drygt tjugotal reservationer och särskilda yttranden (KU:s betänkande
1973:26) hur vi ville förbättra förslaget. Vi begärde rätt till offentliga
utskottsutfrågningar, möjlighet till beslutande folkomröstning vid grund -

KU 1974:8

3

lagsändringar, andra regler för regeringsbildning med syfte att minska
talmannens orimligt stora makt, klara beslutsregler inom regeringen, en
starkare ställning för lagrådet och mycket annat. Vi beklagade att
majoriteten i utskottet vägrade att redan då ge fler medborgerliga fri- och
rättigheter skydd i grundlagen.

Men dessa och andra svagheter finns också i den nu gällande
regeringsformen. 1 dag finns ingen rätt till offentliga utskottsutfrågningar,
ingen obligatorisk lagrådsgranskning av viktiga lagar, ingen möjlighet till
beslutande folkomröstning vid grundlagsändringar, m. m. Sådana brister
kan därför knappast anföras för att motivera ett nej till det vilande
förslaget. Med ett par undantag återfinner vi nackdelarna i det vilande
förslaget också i 1809 års regeringsform.

Däremot rymmer det vilande förslaget en rad fördelar i jämförelse
med nu gällande grundlag. Vi genomför konsekvent parlamentarismens
princip i klara paragrafer. Den nya regeringsformen kan, i motsats till
dagens, tolkas efter bokstaven. Rösträttsåldern sänks till 18 år och ger
därmed ytterligare ungefär 200 000 svenska medborgare en möjlighet att
påverka landets styrelse. Nästa riksdagsmannaval kommer att gälla 349
ledamöter, vilket kan förhindra uppkomsten av parlamentariska dödlägen
i riksdagen. Debatträtten i riksdagen ökar. Den nuvarande höstriksdagen
med sin efter val föråldrade sammansättning försvinner. Där finns också
flera andra fördelar i jämförelse med 1809 års regeringsform.

Det är sant att de politiska fri- och rättigheterna borde ha fått skydd i
grundlag redan i denna reformomgång. Motståndet från främst socialdemokraterna
på denna punkt är djupt beklagligt. Jag hänvisar här till
Björn Molins och mitt särskilda yttrande i KU:s betänkande 1973:26 s.
100- 102. Men det är också sant att 1809 års regeringsform inte heller
ger något sådant skydd, vilket framgår av de övergrepp mot friheten som
skett under år då denna grundlag varit i kraft. Någon försämring av
skyddet för rättigheterna, som en del påstått i debatten, är det alltså inte
fråga om.

På vissa punkter införs i stället grundlagsskydd för medborgerliga
rättigheter, som i dag inte värnas i vår författning. Svensk medborgare får
inte landsförvisas eller hindras återvända till landet. Retroaktiv straffskärpning
får inte ske. Medborgare som berövats friheten skall utan
oskäligt dröjsmål få sin sak prövad av domstol. Särskild domstol får inte
inrättas för redan begången gärning. Dödsstraff får inte införas. På dessa
(och ytterligare ett par punkter) kommer alltså vanlig lag inte att kunna
inskränka rättigheter garanterade i grundlag. Det är en förbättring i
jämförelse med 1809 års regeringsform.

I flera avseenden är därför det vilande grundlagsförslaget, trots alla
sina brister, bättre än nu gällande regeringsform och riksdagsordning.
Därför är det naturligt att rösta ja till det vilande förslaget.

Därmed lägger man också en grund för nästa omgång reformer av vår
författning. Folkpartiet kommer redan nästa år då den nya regeringsformen
trätt i kraft att återkomma med sina av majoriteten i riksdagen
avvisade krav. Jag hänvisar åter till KU:s betänkande 1973:26. Framför

KU 1974:8

4

allt kommer vi att intensivt arbeta för att de politiska fri- och
rättigheterna — t. ex. religionsfriheten, yttranderätten, föreningsfriheten
och demonstrationsrätten — skyddas i författningen. Det får inte vara
möjligt att genom vanlig lag inskränka de friheter som är fundamentala
för demokratin. Ett utkast till hur ett sådant fri- och rättighetskapitel
skulle kunna utformas återfinns i motionen 1973:1880.

Folkpartiet kommer att tillsammans med andra intresserade fullfölja
opinionsbildningen för grundlagsskydd för fri- och rättigheterna. Arbetet
i den nya utredningen, som skall föreslå skydd i författningen åt fri- och
rättigheterna, bör ske under så stor öppenhet som möjligt. Det ger
intresserade medborgare en möjlighet att påverka utredningens arbete
och ger utredningens medlemmar viktiga impulser. Jag hänvisar här till
mina inlägg i riksdagens allmänpolitiska debatt den 1 februari i år. Ett
antagande av den vilande regeringsformen gör det lättare att med den
som grund bygga upp ett nytt rättighetskapitel i stället för att behöva
utgå från 1809 års föråldrade författning.

KU 1974:8

5

Bilaga

1 Förslag till
Regeringsform

1 kap. STATSSKICKETS GRUNDER
1 §

All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän
och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt
statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

2 §

Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsförordningen
är rikets grundlagar.

3 §

Riksdagen är folkets främsta företrädare.

Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur
statens medel skall användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och
förvaltning.

4 §

Konungen är rikets statschef.

5§

Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.

6 §

I riket finns primärkommuner och landstingskommuner. Beslutanderätten
i kommunerna utövas av valda församlingar.

Kommunerna får taga ut skatt för skötseln av sina uppgifter.

7 §

För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen
statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.

8§

Domstolar och förvaltningsmyndigheter skall i sin verksamhet iakttaga
saklighet och opartiskhet. De får ej utan rättsligt stöd särbehandla någon
på grund av hans personliga förhållanden, såsom tro, åskådning, ras,
hudfärg, ursprung, kön, ålder, nationalitet, språk, samhällsställning eller
förmögenhet.

KU 1974:8

6

2 kap. GRUNDLÄGGANDE FRI- OCH RÄTTIGHETER
1 §

Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad

1. yttrande- och tryckfrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på
annat sätt meddela uppgifter och framföra åsikter,

2. rätt till information: rätt att inhämta och mottaga uppgifter och
upplysningar,

3. mötesfrihet: frihet att anordna och att deltaga i möten,

4. demonstrationsrätt: rätt att ensam eller i grupp framföra åsikter på
allmän plats,

5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra till förening,

6. religionsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra till trossamfund
och att utöva sin religion,

7. rörelsefrihet: frihet att röra sig inom riket och att lämna riket.

2 §

Varje medborgare är skyddad mot att myndighet tvingar honom att
tillhöra förening eller trossamfund eller att ge sina åsikter till känna.

3 §

Varje medborgare är skyddad mot att myndighet utsätter honom för
kroppsvisitation eller annat påtvingat kroppsligt ingrepp, för husrannsakan,
för intrång i hans brev-, post- eller teleförbindelser eller för hemlig
avlyssning.

4 §

Beträffande tryckfriheten och rätten att taga del av allmän handling
gäller vad som är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen. Föreskrifter som
i övrigt närmare utformar de fri- och rättigheter och det skydd som avses
i 1 --3 §§ beslutas i den ordning som föreskrives i 8 kap.

5 §

Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare
äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag
eller avtal.

KU 1974:8

7

3 kap. RIKSDAGEN
1 §

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val.

Riksdagen består av en kammare med trehundrafyrtionio ledamöter.
För ledamöterna skall finnas ersättare.

2 §

Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är
bosatt i riket. Om rösträtt för svensk medborgare som ej är bosatt i riket
finns bestämmelser i lag. Den som icke har uppnått aderton års ålder
senast på valdagen eller som är omyndigförklarad av domstol har ej
rösträtt.

Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på
grundval av en före valet upprättad röstlängd.

3§

Ordinarie val till riksdagen förrättas vart tredje år.

4§

Regeringen får förordna om extra val till riksdagen mellan ordinarie
val. Extra val hålles inom tre månader efter förordnandet.

Efter val till riksdagen får regeringen icke förordna om extra val förrän
tre månader har förflutit från den nyvalda riksdagens första sammanträde.
Ej heller får regeringen förordna om extra val under tid då dess
ledamöter, efter det att samtliga har entledigats, uppehåller sina befattningar
i avbidan på att ny regering skall tillträda.

Bestämmelser om extra val i visst fall finns i 6 kap. 3 §.

5 §

Nyvald riksdag samlas på femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast
på fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts.

Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats
till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas. Denna tid är
riksdagens valperiod.

6§

För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar.

Mandaten i riksdagen utgöres av trehundratio fasta valkretsmandat
och trettionio utjämningsmandat.

De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval av

KU 1974:8

8

en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i varje
valkrets och antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen fastställes
för tre år i sänder.

7 §

Mandaten fördelas mellan partier. Med parti avses varje sammanslutning
eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning.

Endast parti som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket är
berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti som har fått färre
röster deltager dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i
valkrets, där partiet har fått minst tolv procent av rösterna.

8 §

De fasta valkretsmandaten fördelas för varje valkrets proportionellt
mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av
alla mandat i riksdagen, med undantag av de fasta valkretsmandat som
har tillfallit parti med mindre än fyra procent av rösterna, blir proportionell
mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela riket.
Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera
mandat än som motsvarar den proportionella representationen i riksdagen
för partiet, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från
partiet och de fasta valkretsmandat det har erhållit. Sedan utjämningsmandaten
har fördelats mellan partierna, tillföres de valkretsar.

Vid mandatfördelningen mellan partierna användes uddatalsmetoden
med första divisorn jämkad till 1,4.

9 §

För varje mandat som ett parti har erhållit utses en riksdagsledamot
samt ersättare för honom.

10 §

Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt och som är myndig kan
vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot.

11 §

Val till riksdagen får överklagas hos en av riksdagen utsedd valprövningsnämnd.
Den som har valts till riksdagsledamot utövar sitt uppdrag
utan hinder av att valet har överklagats. Ändras valet, intager ny ledamot
sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad nu sagts om ledamot äger
motsvarande tillämpning på ersättare.

Valprövningsnämnden består av ordförande, som skall vara eller ha

KU 1974:8

9

varit ordinarie domare och som ej får tillhöra riksdagen, och sex andra
ledamöter. Ledamöterna väljes efter varje ordinarie val, så snart valet har
vunnit laga kraft, för tiden till dess nytt val till nämnden har ägt rum.
Ordföranden väljes särskilt. Nämndens beslut får ej överklagas.

12 §

Ytterligare bestämmelser i de ämnen som angives i 2—11 §§ samt om
utseende av ersättare för riksdagsledamöterna meddelas i riksdagsordningen
eller annan lag.

4 kap. RIKSDAGSARBETET
1 §

Riksdagen sammanträder till riksmöte årligen. Riksmöte hålles i
Stockholm, om icke riksdagen eller talmannen bestämmer annat av
hänsyn till riksdagens säkerhet eller frihet.

2 §

Riksdagen utser inom sig för varje valperiod en talman samt en förste,
en andre och en tredje vice talman.

3 §

Regeringen och varje riksdagsledamot får i enlighet med vad som
närmare angives i riksdagsordningen väcka förslag i fråga om allt som kan
komma under riksdagens prövning, om ej annat är bestämt i denna
regeringsform.

Riksdagen väljer inom sig utskott, däribland ett konstitutionsutskott,
ett finansutskott och ett skatteutskott, enligt bestämmelser i riksdagsordningen.
Ärende som väckes av regeringen eller riksdagsledamot beredes
före avgörandet av utskott, om ej annat är bestämt i denna regeringsform.

4 §

När ärende skall avgöras i kammaren, får varje riksdagsledamot och
varje statsråd yttra sig i enlighet med vad som närmare angives i
riksdagsordningen. Bestämmelser om jäv finns i riksdagsordningen.

5 §

Vid omröstning i riksdagen gäller som riksdagens beslut den mening
varom mer än hälften av de röstande förenar sig, om ej annat särskilt
angives i denna regeringsform eller, beträffande frågor som hör till

KU 1974:8

10

förfarandet i riksdagen, i huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Om
förfarandet vid lika röstetal finns bestämmelser i riksdagsordningen.

6§

Riksdagsledamot och ersättare får fullgöra uppdrag som ledamot utan
hinder av tjänsteuppgift eller annan sådan förpliktelse som åligger
honom.

7 §

Riksdagsledamot eller ersättare får icke lämna sitt uppdrag utan
riksdagens medgivande.

När det finns anledning till det, skall valprövningsnämnden självmant
pröva om ledamot eller ersättare är behörig enligt 3 kap. 10 §. Den som
förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.

Ledamot eller ersättare får i annat fall än som avses i andra stycket
skiljas från uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarligen
olämplig för uppdraget. Beslut härom fattas av domstol.

8 §

Ingen får väcka talan mot den som utövar eller har utövat uppdrag som
riksdagsledamot eller beröva honom friheten eller hindra honom att resa
inom riket på grund av hans yttranden eller gärningar under utövandet av
uppdraget, utan att riksdagen har medgivit det genom beslut om vilket
minst fem sjättedelar av de röstande har förenat sig.

Misstänkes riksdagsledamot för brott i annat fall, skall bestämmelser i
lag om gripande, anhållande eller häktning tillämpas endast om han
erkänner brottet eller har tagits på bar gärning eller fråga är om brott för
vilket ej är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år.

9 §

Under tid då riksdagsledamot är riksdagens talman eller tillhör regeringen
utövas hans uppdrag som riksdagsledamot av ersättare. Riksdagen
kan i riksdagsordningen föreskriva att ersättare skall träda i riksdagsledamots
ställe när denne är ledig.

Bestämmelserna i 6 § och 8 § första stycket om skydd för utövandet
av uppdrag som riksdagsledamot gäller även talmannen och hans uppdrag.

För ersättare som utövar uppdrag som riksdagsledamot gäller bestämmelserna
om ledamot.

10 §

Ytterligare bestämmelser om riksdagsarbetet meddelas i riksdagsordningen.

KU 1974:8

11

5 kap. STATSCHEFEN
1 §

Statschefen hålles av statsministern underrättad om rikets angelägenheter.
När så erfordras sammanträder regeringen i konselj under statschefens
ordförandeskap.

2 §

Som statschef får endast den tjänstgöra som är svensk medborgare och
har fyllt tjugofem år. Han får icke samtidigt vara statsråd eller utöva
uppdrag såsom talman eller riksdagsledamot.

Statschefen skall samråda med statsministern, innan han reser utrikes.

3 §

Är konungen av sjukdom, utrikes resa eller annan orsak hindrad att
fullgöra sina uppgifter, inträder enligt gällande tronföljd medlem av
konungahuset, som ej är hindrad, för att såsom tillfällig riksföreståndare
fullgöra statschefens uppgifter.

4 §

Utslocknar konungahuset, utser riksdagen en riksföreståndare att
fullgöra statschefens uppgifter tills vidare. Riksdagen utser samtidigt en
vice riksföreståndare.

Detsamma gäller, om konungen dör eller avgår och tronföljaren ännu
ej har fyllt tjugofem år.

5 §

Har konungen under sex månader utan avbrott varit hindrad att
fullgöra sina uppgifter eller underlåtit att fullgöra dem, skall regeringen
anmäla det till riksdagen. Riksdagen bestämmer, om konungen skall anses
ha avgått.

6 §

Riksdagen kan utse någon att efter regeringens förordnande tjänstgöra
som tillfällig riksföreståndare när ingen med behörighet enligt 3 eller 4 §
kan tjänstgöra.

Talmannen eller, vid förfall för honom, vice talman tjänstgör efter
regeringens förordnande som tillfällig riksföreståndare, när ingen annan
behörig kan tjänstgöra.

KU 1974:8

12

7 §

Konungen kan ej åtalas för sina gärningar. Riksföreståndare kan ej
åtalas för sina gärningar sorn statschef.

6 kap. REGERINGEN
1 §

Regeringen består av statsministern och övriga statsråd.

Statsministern utses i den ordning som angives i 2—4 §§. Statsministern
tillsätter övriga statsråd.

2 §

När statsminister skall utses, kallar talmannen företrädare för varje
partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice
talmännen och avgiver sedan förslag till riksdagen.

Riksdagen skall senast på fjärde dagen härefter, utan beredning i
utskott, pröva förslaget genom omröstning. Röstar mer än hälften av
riksdagens ledamöter mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det
godkänt.

3 §

Förkastar riksdagen talmannens förslag, förfares på nytt enligt 2 §. Har
riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, skall förfarandet för
utseende av statsminister avbrytas och återupptagas först sedan val till
riksdagen har hållits. Om ej ordinarie val ändå skall hållas inom tre
månader, skall extra val förrättas inom samma tid.

4 §

När riksdagen har godkänt förslag om ny statsminister, anmäler denne
så snart det kan ske de av honom utsedda statsråden för riksdagen.
Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen
eller, vid förfall för denne, inför talmannen. Talmannen kallas alltid till
konseljen.

Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens
vägnar.

5 §

Förklarar riksdagen att statsministern eller annat statsråd icke åtnjuter
riksdagens förtroende, skall talmannen entlediga statsrådet. Kan regeringen
förordna om extra val till riksdagen, skall dock beslut om

KU 1974:8

13

entledigande ej meddelas om regeringen inom en vecka från misstroendeförklaringen
förordnar om extra val.

6 §

Statsråd skall entledigas om han begär det, statsministern av
talmannen och annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i
annat fall entlediga annat statsråd.

7 §

Om statsministern entledigas eller dör, skall talmannen entlediga
övriga statsråd.

8§

Har regeringens samtliga ledamöter entledigats, uppehåller de sina
befattningar till dess ny regering har tillträtt. Har annat statsråd än
statsministern entledigats på egen begäran, uppehåller han sin befattning
till dess efterträdare har tillträtt, om statsministern begär det.

9 §

Endast den får vara statsråd som är svensk medborgare sedan minst tio

år.

Statsråd får icke utöva allmän eller enskild tjänst. Han får ej
heller inneha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet
för honom.

10 §

Vid förfall för talmannen övertager vice talman de uppgifter som enligt
detta kapitel ankommer på talmannen.

7 kap. REGERINGS ARBETET
1 §

För beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli. I
detta ingår departement för skilda verksamhetsgrenar. Regeringen fördelar
ärendena mellan departementen. Statsministern utser bland statsråden
chefer för departementen.

2 §

Vid beredningen av regeringsärenden skall behövliga upplysningar och
yttranden inhämtas från berörda myndigheter. I den omfattning som
behövs skall tillfälle lämnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig.

KU 1974:8

14

3 §

Regeringsärenden avgöres av regeringen vid regeringssammanträde.
Regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av författningar
eller särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som
angives i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det
departement till vilket ärendena hör.

4 §

Statsministern kallar övriga statsråd till regeringssammanträde och är
ordförande vid sammanträdet. Minst fem statsråd skall deltaga i regeringssammanträde.

5 §

Departementschef är vid regeringssammanträde föredragande i ärende
som hör till hans departement. Statsministern kan dock förordna att
ärende eller grupp av ärenden, som hör till visst departement, skall
föredragas av annat statsråd än departementschefen.

6§

Vid regeringssammanträde föres protokoll. Skiljaktig mening skall
antecknas i protokollet.

7 §

Författningar, förslag till riksdagen och andra expeditioner av regeringens
beslut skall för att bliva gällande skrivas under av statsministern eller
annat statsråd på regeringens vägnar. Regeringen kan dock genom
förordning föreskriva att tjänsteman i särskilda fall får skriva under
expedition.

8§

Statsministern kan utse ett av de övriga statsråden att i egenskap av
ställföreträdare vid förfall för statsministern fullgöra hans uppgifter. Har
statsministern ej utsett ställföreträdare eller har också denne förfall, övertages
statsministerns uppgifter i stället av det av de tjänstgörande
statsråden som har varit statsråd längst tid. Om två eller flera har varit
statsråd lika länge, har den äldste av dem företräde.

KU 1974:8

15

8 kap. LAGAR OCH ANDRA FÖRESKRIFTER
1 §

Lag eller annan föreskrift får ej innebära att dödsstraff skall kunna
ådömas.

Lag eller annan föreskrift får ej innebära att svensk medborgare skall
kunna landsförvisas eller eljest hindras att återvända till riket eller att
svensk medborgare som är bosatt i riket skall kunna berövas sitt
medborgarskap i annat fall än då han är eller samtidigt blir medborgare i
annan stat.

Lag eller annan föreskrift får ej innebära att straff eller annan
brottspåföljd skall kunna ådömas för gärning som icke var belagd med
brottspåföljd, när den förövades, eller att svårare brottspåföljd skall
kunna ådömas för gärningen än den som var föreskriven då. Vad nu sagts
om brottspåföljd gäller även förverkande eller annan särskild rättsverkan
av brott.

Enskild skall vara tillförsäkrad ersättning enligt grunder som bestämmes
i lag för det fall att hans egendom tages i anspråk genom
expropriation eller annat sådant förfogande.

2 §

Föreskrifter om enskildas personliga ställning samt om deras personliga
och ekonomiska förhållanden inbördes meddelas genom lag.

Sådana föreskrifter är bland andra:

1. föreskrifter om svenskt medborgarskap,

2. föreskrifter om rätt till släktnamn, om äktenskap och föräldraskap,
om arv och testamente samt om familjeförhållanden i övrigt,

3. föreskrifter om rätt till fast och lös egendom, om avtal samt om
bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser.

3§

Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som
gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas
personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag.

Sådana föreskrifter är bland andra föreskrifter som begränsar de frioch
rättigheter och det skydd i övrigt som enligt 2 kap. 1— 3 §§
tillkommer svensk medborgare, föreskrifter om brott och rättsverkan av
brott, föreskrifter om skatt till staten samt föreskrifter om rekvisition
och annat sådant förfogande.

4 §

Föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela riket meddelas
genom lag.

KU 1974:8

16

5 §

Grunderna för ändringar i rikets indelning i kommuner samt grunderna
för kommunernas organisation och verksamhetsformer och för den
kommunala beskattningen bestämmes i lag. I lag meddelas också föreskrifter
om kommunernas befogenheter i övrigt och om deras åligganden.

6 §

Under tid då riksmöte ej pågår kan finans- och skatteutskotten, efter
bemyndigande i lag om annan skatt än skatt på inkomst, förmögenhet,
arv eller gåva, på förslag av regeringen bestämma om skattesatsen eller
besluta att skatt som avses i lagen skall börja eller upphöra att utgå.
Bemyndigande kan innefatta rätt att göra skillnad mellan olika slag av
verksamhet och olika delar av riket. Finans- och skatteutskotten utövar
sin beslutanderätt vid gemensamt sammanträde. Beslut fattas på riksdagens
vägnar genom lag.

Lag som finans- och skatteutskotten har beslutat med stöd av första
stycket skall av regeringen underställas riksdagen inom en månad från
början av närmast följande riksmöte. Riksdagen prövar lagen inom en
månad härefter.

7 §

Utan hinder av 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag
genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om föreskrifterna
avser något av följande ämnen:

1. skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,

2. utlännings vistelse i riket,

3. in- eller utförsel av varor, av pengar eller av andra tillgångar, tillverkning,
kommunikationer, kreditgivning eller näringsverksamhet,

4. jakt, fiske eller natur- och miljövård,

5. trafik eller ordningen på allmän plats,

6. undervisning och utbildning.

Utan hinder av 3 § kan regeringen efter bemyndigande i lag genom
förordning meddela föreskrifter om förbud att röja sådant som någon har
erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt.

Bemyndigande som avses i denna paragraf medför ej rätt att meddela
föreskrifter som i annat hänseende än som angives i andra stycket
begränsar någon av de fri- och rättigheter eller det skydd i övrigt som
enligt 2 kap. 1—3 §§ tillkommer svensk medborgare. Sådant bemyndigande
medför ej heller rätt att meddela föreskrifter om annan rättsverkan av
brott än böter. Riksdagen kan i lag, som innehåller bemyndigande med
stöd av denna paragraf, föreskriva även annan rättsverkan än böter för
överträdelse av föreskrift som regeringen meddelar med stöd av bemyndigandet.

KU 1974:8

17

8 §

Utan hinder av 2, 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag
genom förordning meddela föreskrifter om anstånd med att fullgöra
förpliktelse.

9 §

Utan hinder av 3 § kan regeringen efter bemyndigande i lag genom
förordning meddela föreskrifter om tull på införsel av vara.

Regeringen eller kommun kan efter riksdagens bemyndigande meddela
sådana föreskrifter om avgifter, som på grund av 3 § annars skall
meddelas av riksdagen.

10 §

Regeringen kan efter bemyndigande i lag i ämne som angives i 7 §
första stycket eller 9 § genom förordning bestämma att föreskrift i lagen
skall börja eller upphöra att tillämpas. Detta gäller även om föreskriften
begränsar någon av de fri- och rättigheter eller det skydd i övrigt som
enligt 2 kap. 1-3 §§ tillkommer svensk medborgare.

11 §

Bemyndigar riksdagen enligt denna regeringsform regeringen att meddela
föreskrifter i visst ämne, kan riksdagen därvid medgiva att regeringen
överlåter åt förvaltningsmyndighet eller kommun att meddela bestämmelser
i ämnet. I fall som nu sagts kan riksdagen också uppdraga åt
förvaltningsmyndighet under riksdagen att meddela sådana bestämmelser.

12 §

Föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av bemyndigande
som avses i denna regeringsform skall underställas riksdagen för prövning,
om riksdagen bestämmer det.

13 §

Regeringen får utöver vad som följer av 7—10 §§ genom förordning
besluta

1. föreskrifter om verkställighet av lag,

2. föreskrifter som ej enligt grundlag skall meddelas av riksdagen.
Regeringen får ej på grund av första stycket besluta föreskrifter som

avser riksdagen eller dess myndigheter. Den får ej heller på grund av
bestämmelsen i första stycket 2 besluta föreskrifter som avser den
kommunala beskattningen.

Regeringen får i förordning som avses i första stycket överlåta åt
underordnad myndighet att meddela bestämmelser i ämnet.

2 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 8

KU 1974:8

18

14 §

Behörighet för regeringen att besluta föreskrifter i visst ämne utgör ej
hinder för riksdagen att genom lag meddela föreskrifter i samma ämne.

15 §

Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Det andra beslutet får
ej fattas, förrän det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i
hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Riksdagen får icke
såsom vilande antaga ett förslag om stiftande av grundlag, som är
oförenligt med annat vilande grundlagsförslag, utan att samtidigt förkasta
det först antagna förslaget.

16 §

Riksdagsordningen stiftas på samma sätt som grundlag. Den kan också
stiftas genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande
och mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet.
Tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen beslutas dock i samma ordning
som lag i allmänhet.

17 §

Lag får ej ändras eller upphävas annat än genom lag. 1 fråga om ändring
eller upphävande av grundlag eller av riksdagsordningen äger 15 och
16 §§ motsvarande tillämpning.

18 §

För att avge yttrande till regeringen över lagförslag skall finnas ett
lagråd, vari ingår domare i högsta domstolen och regeringsrätten. Även
riksdagsutskott får inhämta yttrande från lagrådet enligt vad som närmare
angives i riksdagsordningen. Närmare bestämmelser om lagrådet meddelas
i lag.

19 §

Beslutad lag skall utfärdas av regeringen utan dröjsmål. Lag med
sådana föreskrifter om riksdagen eller dess myndigheter som ej skall
intagas i grundlag eller riksdagsordningen kan dock utfärdas av riksdagen.
Lagar och förordningar skall kungöras så snart det kan ske.

9 kap. FINANSMAKTEN
1 §

Om rätten att besluta om skatter och avgifter till staten finns
bestämmelser i 8 kap.

KU 1974:8

19

2 §

Statens medel får icke användas på annat sätt än riksdagen har
bestämt.

Om användningen av statsmedel för skilda behov bestämmer riksdagen
genom budgetreglering enligt 3—5 §§. Riksdagen får dock bestämma att
medel tages i anspråk i annan ordning.

3 §

Riksdagen företager budgetreglering för närmast följande budgetår
eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan budgetperiod. Riksdagen
bestämmer därvid till vilka belopp statsinkomsterna skall beräknas
och anvisar anslag till angivna ändamål. Besluten härom upptages i en
statsbudget.

Riksdagen kan besluta att särskilt anslag på statsbudgeten skall utgå
för annan tid än budgetperioden.

Vid budgetreglering enligt denna paragraf skall riksdagen beakta
behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av
medel för rikets försvar.

4 §

Kan budgetreglering enligt 3 § icke avslutas före budgetperiodens
början, bestämmer riksdagen eller, om riksmöte ej pågår, finansutskottet
i den omfattning som behövs om anslag för tiden till dess budgetregleringen
för perioden slutföres.

5 §

För löpande budgetår kan riksdagen på tilläggsbudget göra ny beräkning
av statsinkomster samt ändra anslag och anvisa nya anslag.

6 §

Regeringen avgiver förslag till statsbudget till riksdagen.

7 §

Riksdagen kan i samband med budgetreglering eller annars besluta
riktlinjer för viss statsverksamhet för längre tid än anslag till verksamheten
avser.

8 §

Statens medel och dess övriga tillgångar står till regeringens disposition.
Vad nu sagts gäller dock icke tillgångar som är avsedda för riksdagen
eller dess myndigheter eller som i lag har avsatts till särskild förvaltning.

KU 1974:8

20

9 §

Riksdagen fastställer i den omfattning som behövs grunder för förvaltningen
av statens egendom och förfogandet över den. Riksdagen kan
därvid föreskriva att åtgärd av visst slag ej får vidtagas utan riksdagens
tillstånd.

10 §

Regeringen får icke utan riksdagens bemyndigande taga upp lån eller i
övrigt ikläda staten ekonomisk förpliktelse.

Under riksdagen skall finnas myndighet med uppgift att i enlighet med
riksdagens bemyndigande taga upp och förvalta lån till staten. Närmare
bestämmelser härom meddelas i lag.

11 §

En inom riksdagen utsedd lönedelegation överlägger i förhandlingsfrågor
rörande anställningsvillkor, som skall gälla för statens arbetstagare
eller i övrigt tillhör riksdagens prövning, med statsråd som regeringen
bestämmer. Beträffande arbetstagare hos riksdagen eller dess myndigheter
överlägger lönedelegationen dock i stället med den som riksdagen
bestämmer. Lönedelegationen får på riksdagens vägnar godkänna avtal i
sådan fråga eller, om frågan har undantagits från avtal, förslag till
reglering av den. Vad nu sagts gäller ej om riksdagen för visst fall har
beslutat annat.

Närmare bestämmelser om lönedelegationens sammansättning meddelas
i riksdagsordningen.

12 §

Riksbanken är myndighet under riksdagen.

Riksbanken förvaltas av sju fullmäktige. En av dessa och en suppleant
för honom förordnas av regeringen för tre år i sänder. Övriga sex väljes av
riksdagen. Den fullmäktig som regeringen har förordnat är ordförande.
Han får ej utöva annat uppdrag eller inneha tjänst inom riksbankens
ledning. Bestämmelser om riksdagens val av fullmäktige, om riksbankens
ledning i övrigt samt om dess verksamhet meddelas i riksdagsordningen
och annan lag.

Fullmäktig som riksdagen vägrar ansvarsfrihet är därmed skild från sitt
uppdrag. Regeringen kan återkalla förordnandet för ordföranden eller för
dennes suppleant.

13 §

Endast riksbanken har rätt att utgiva sedlar. Bestämmelser om penning-
och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.

KU 1974:8

21

10 kap. FÖRHÅLLANDET TILL ANDRA STATER
1 §

Överenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisation
ingås av regeringen.

2 §

Regeringen får ej ingå för riket bindande internationell överenskommelse
utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen
förutsätter att lag ändras eller upphäves eller att ny lag stiftas eller om
den i övrigt gäller ämne i vilket riksdagen skall besluta.

Är i fall som avses i första stycket särskild ordning föreskriven för det
riksdagsbeslut som förutsättes, skall samma ordning iakttagas vid godkännandet
av överenskommelsen.

Regeringen får ej heller i annat fall än som avses i första stycket ingå
för riket bindande internationell överenskommelse utan att riksdagen har
godkänt denna, om överenskommelsen är av större vikt. Regeringen kan
dock underlåta att inhämta riksdagens godkännande av överenskommelsen,
om rikets intresse kräver det. 1 sådant fall skall regeringen i stället
överlägga med utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås.

3§

Regeringen får uppdraga åt förvaltningsmyndighet att ingå internationell
överenskommelse i fråga där överenskommelsen ej kräver riksdagens
eller utrikesnämndens medverkan.

4 §

Bestämmelserna i 1—3 §§ äger motsvarande tillämpning på åtagande av
internationell förpliktelse för riket i annan form än överenskommelse
samt på uppsägning av internationell överenskommelse eller förpliktelse.

5 §

Beslutanderätt som enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen,
regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ och ej avser fråga
om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag kan i begränsad
omfattning överlåtas till mellanfolklig organisation för fredligt samarbete,
till vilken riket är eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol.
Om sådan överlåtelse beslutar riksdagen i den ordning som är föreskriven
för stiftande av grundlag eller, om beslut i sådan ordning ej kan avvaktas,
genom ett beslut varom minst fem sjättedelar av de röstande och minst
tre fjärdedelar av ledamöterna förenar sig.

Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift som ej enligt denna regeringsform
tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen
angivet organ kan överlåtas till annan stat, till mellanfolklig organisation
eller till utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet, om

KU 1974:8

22

riksdagen förordnar om det genom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar
av de röstande förenar sig, eller genom beslut i den ordning som gäller för
stiftande av grundlag.

6§

Regeringen skall fortlöpande hålla utrikesnämnden underrättad om de
utrikespolitiska förhållanden, som kan få betydelse för riket, och överlägga
med nämnden om dessa så ofta det erfordras. I alla utrikesärenden av
större vikt skall regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om
det kan ske.

7 §

Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter, som
riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om utrikesnämndens
sammansättning meddelas i riksdagsordningen.

Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. Regeringen är
skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens ledamöter
begär överläggning i viss fråga. Ordförande vid sammanträde med nämnden
är statschefen eller, om han har förfall, statsministern.

Ledamot av utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till
nämnden skall visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra om vad
han har erfarit i denna egenskap. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig
tystnadsplikt.

8 §

Chefen för det departement till vilket utrikesärendena hör skall hållas
underrättad, när fråga som är av betydelse för förhållandet till annan stat
eller till méllanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myndighet.

9 §

Regeringen får insätta rikets försvarsmakt eller del därav i strid för att
möta väpnat angrepp mot riket. Svensk väpnad styrka får i övrigt insättas
i strid eller sändas till annat land endast om

1. riksdagen medgiver det,

2. det är medgivet i lag som angiver förutsättningarna för åtgärden,

3. skyldighet att vidtaga åtgärden följer av internationell överenskommelse
eller förpliktelse som har godkänts av riksdagen.

Förklaring att riket är i krig får, utom vid väpnat angrepp mot riket,
icke givas utan riksdagens medgivande.

Regeringen får bemyndiga försvarsmakten att använda våld i enlighet
med internationell rätt och sedvänja för att hindra kränkning av rikets
territorium i fred eller under krig mellan främmande stater.

KU 1974:8

23

11 kap. RÄTTSKIPNING OCH FÖRVALTNING

1 §

Högsta domstolen är högsta allmänna domstol och regeringsrätten
högsta förvaltningsdomstol. Rätten att få mål prövat av högsta domstolen
eller regeringsrätten kan begränsas genom lag. I högsta domstolen och
regeringsrätten får endast den tjänstgöra såsom ledamot som har utnämnts
till ordinarie domare i domstolen.

Annan domstol än högsta domstolen eller regeringsrätten inrättas med
stöd av lag. Domstol får icke inrättas för redan begången gärning och ej
heller för viss tvist eller i övrigt för visst mål.

Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. I
fråga om domstol som har inrättats för handläggning av en viss bestämd
grupp eller vissa bestämda grupper av mål får dock i lag göras undantag
härifrån.

2 §

Ingen myndighet, ej heller riksdagen, får bestämma, hur domstol skall
döma i det enskilda fallet eller hur domstol i övrigt skall tillämpa
rättsregel i särskilt fall.

3 §

Rättstvist mellan enskilda får icke utan stöd av lag avgöras av annan
myndighet än domstol.

Har annan myndighet än domstol berövat någon friheten med anledning
av brott eller misstanke om brott, skall den beslutet rör kunna få
saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Detsamma gäller om
svensk medborgare av annan anledning än nu sagts har blivit omhändertagen
tvångsvis. Med prövning av domstol likställes i sistnämnda fall
prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och
ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.

4§

Om domstolarnas rättskipningsuppgifter, om huvuddragen av deras
organisation och om rättegången föreskrives i lag.

5 §

Den som har utnämnts till ordinarie domare får skiljas från tjänsten
endast

1. om han genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av
tjänsteåliggande har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha tjänsten,

2. om han har uppnått gällande pensionsålder eller annars enligt lag är

KU 1974:8

24

skyldig att avgå med pension.

Har ordinarie domare skilts från tjänsten genom beslut av annan
myndighet än domstol, skall han kunna påkalla domstols prövning av
beslutet. Detsamma gäller beslut varigenom ordinarie domare har avstängts
från utövning av sin tjänst eller ålagts att undergå läkarundersökning.

Om det påkallas av organisatoriska skäl, får den som har utnämnts till
ordinarie domare förflyttas till annan jämställd domartjänst.

6§

Under regeringen lyder justitiekanslern, riksåklagaren, de centrala
ämbetsverken och länsstyrelserna. Annan statlig förvaltningsmyndighet
lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform
eller annan lag är myndighet under riksdagen.

Förvaltningsuppgift kan anförtros åt kommun.

Förvaltningsuppgift kan överlämnas till bolag, förening, samfällighet
eller stiftelse. Innefattar uppgiften myndighetsutövning, skall det ske
genom lag.

7 §

Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ,
får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta i
ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller
som rör tillämpning av lag.

8 §

Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift får ej fullgöras av riksdagen i
vidare mån än som följer av grundlag eller riksdagsordningen.

9 §

Tjänst vid domstol eller vid förvaltningsmyndighet som lyder under
regeringen tillsättes av regeringen eller av myndighet som regeringen
bestämmer.

Vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga
grunder, såsom förtjänst och skicklighet.

Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva domartjänst,
ämbete som lyder omedelbart under regeringen, tjänst eller
uppdrag såsom chef för myndighet som lyder omedelbart under riksdagen
eller regeringen eller såsom ledamot av sådan myndighet eller dess
styrelse, tjänst i regeringskansliet närmast under statsråd eller tjänst
såsom svenskt sändebud. Även i annat fall får endast den som är svensk
medborgare inneha tjänst eller uppdrag, om tjänsten eller uppdraget
tillsättes genom val av riksdagen. I övrigt får krav på svenskt medborgar -

KU 1974:8

25

skap för behörighet att inneha eller utöva tjänst eller uppdrag hos staten
eller kommun uppställas endast i lag eller enligt förutsättningar som
angives i lag.

10 §

Grundläggande bestämmelser om statstjänstemännens rättsställning i
andra hänseenden än som beröres i denna regeringsform meddelas i lag.

11 §

Resning i avgjort ärende samt återställande av försutten tid beviljas av
regeringsrätten när fråga är om ärende för vilket regeringen, förvaltningsdomstol
eller förvaltningsmyndighet är högsta instans samt i annat fall av
högsta domstolen. Närmare bestämmelser härom kan meddelas i lag.

12 §

Regeringen får medgiva undantag från föreskrift i förordning eller från
bestämmelse som har meddelats med stöd av beslut av regeringen, om ej
annat följer av lag eller beslut om utgiftsanslag.

13 §

Regeringen får genom nåd eftergiva eller mildra brottspåföljd eller
annan sådan rättsverkan av brott samt eftergiva eller mildra annat liknande
av myndighet beslutat ingrepp avseende enskilds person eller egendom.

När synnerliga skäl föreligger, får regeringen förordna att vidare
åtgärd för att utreda eller lagföra brottslig gärning ej skall äga rum.

12 kap. KONTROLLMAKTEN
1 §

Konstitutionsutskottet skall granska statsrådens tjänsteutövning och
regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för detta ändamål
utfå protokollen över beslut i regeringsärenden och de handlingar som
hör till dessa ärenden. Varje annat utskott och varje riksdagsledamot får
hos konstitutionsutskottet skriftligen väcka fråga om statsråds tjänsteutövning
eller handläggningen av regeringsärende.

2 §

Det åligger konstitutionsutskottet att när skäl föreligger till det, dock
minst en gång om året, meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning
har funnit förtjäna uppmärksamhet. Riksdagen kan med anledning
därav göra framställning till regeringen.

KU 1974:8

26

3 §

Den som är eller har varit statsråd får fällas till ansvar för brott i
utövningen av statsrådstjänsten endast om han därigenom grovt har
åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och
prövas av högsta domstolen.

4 §

Riksdagen kan avgiva förklaring, att statsråd icke åtnjuter riksdagens
förtroende. För sådan förklaring, misstroendeförklaring, fordras att mer
än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig därom.

Yrkande om misstroendeförklaring upptages till prövning endast om
det väckes av minst en tiondel av riksdagens ledamöter. Det upptages icke
till prövning under tiden från det att ordinarie val har ägt rum eller beslut
om extra val har meddelats till dess den genom valet utsedda riksdagen
samlas. Yrkande avseende statsråd som efter att ha entledigats uppehåller
sin befattning enligt 6 kap. 8 § får ej i något fall upptagas till prövning.

Yrkande om misstroendeförklaring skall icke beredas i utskott.

5 §

Riksdagsledamot får, enligt bestämmelser i riksdagsordningen, framställa
interpellation eller fråga till statsråd i angelägenhet som angår
dennes tjänsteutövning.

6§

Riksdagen väljer en eller flera ombudsmän att i enlighet med instruktion
som riksdagen beslutar utöva tillsyn över tillämpningen i offentlig
verksamhet av lagar och andra författningar. Ombudsman får föra talan
i de fall som angives i instruktionen.

Ombudsman får närvara vid domstols eller förvaltningsmyndighets
överläggningar och har tillgång till myndighetens protokoll och handlingar.
Domstol och förvaltningsmyndighet samt tjänsteman hos staten
eller kommun skall tillhandagå ombudsman med de upplysningar och
yttranden han begär. Sådan skyldighet åligger även annan, om han står
under ombudsmans tillsyn. Allmän åklagare skall på begäran biträda
ombudsman.

Närmare bestämmelser om ombudsman finns i riksdagsordningen.

7 §

Riksdagen väljer inom sig revisorer att granska den statliga verksamheten.
Riksdagen kan besluta att revisorernas granskning skall omfatta
också annan verksamhet. Riksdagen fastställer instruktion för revisorerna.

KU 1974:8

27

Revisorerna får enligt bestämmelser i lag infordra handlingar, uppgifter
och yttranden som behövs för granskningen.

Närmare bestämmelser om revisorerna finns i riksdagsordningen.

8 §

Åtal för brott i utövningen av tjänst som ledamot av högsta domstolen
eller regeringsrätten väckes i högsta domstolen av riksdagens ombudsman
eller justitiekanslern.

Högsta domstolen prövar också om ledamot av högsta domstolen eller
regeringsrätten enligt vad därom är föreskrivet skall skiljas eller avstängas
från sin tjänst eller vara skyldig att undergå läkarundersökning. Talan
väckes av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern.

13 kap. KRIG OCH KRIGSFARA
1 §

Kommer riket i krig eller krigsfara och pågår icke riksmöte, skall
regeringen eller talmannen kalla till riksmöte. Den som utfärdar kallelsen
kan besluta att riksdagen skall sammanträda på annan ort än Stockholm.
Pågår riksmöte, kan riksdagen eller talmannen besluta om sammanträdesort.

2 §

Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, skall en inom riksdagen utsedd
krigsdelegation träda i riksdagens ställe, om förhållandena kräver det.

Om riket är i krig, meddelas förordnande att krigsdelegationen skall
träda i riksdagens ställe av utrikesnämndens ledamöter enligt närmare
bestämmelser i riksdagsordningen. Innan förordnande meddelas skall
samråd ske med statsministern, om det är möjligt. Hindras nämndens
ledamöter av krigsförhållandena att sammanträda, meddelas förordnandet
av regeringen. Om riket är i omedelbar krigsfara, meddelas förordnande
som nu sagts av utrikesnämndens ledamöter i förening med
statsministern. För förordnande fordras därvid att statsministern och sex
av nämndens ledamöter är ense.

Krigsdelegationen och regeringen kan i samråd eller var för sig besluta
att riksdagen skall återtaga sina befogenheter.

Krigsdelegationens sammansättning bestämmes i riksdagsordningen.

3 §

Medan krigsdelegationen är i riksdagens ställe utövar den de befogenheter
som annars tillkommer riksdagen. Krigsdelegationen får dock ej
fatta beslut på ockuperat område. Den får ej heller fatta beslut som avses
i 11 § första stycket första punkten eller andra eller fjärde stycket.

Krigsdelegationen beslutar själv om formerna för sin verksamhet.

KU 1974:8

28

4§

Är riket i krig och kan till följd därav regeringen icke fullgöra sina
uppgifter, kan riksdagen bestämma om bildande av regering och om
regeringens arbetsformer.

5 §

Är riket i krig och kan till följd därav varken riksdagen eller
krigsdelegationen fullgöra sina uppgifter, skall regeringen handha dessa i
den mån den finner det behövligt för att skydda riket och slutföra kriget.

Regeringen får ej på grund av första stycket stifta, ändra eller upphäva
grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.

6 §

Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana utomordentliga
förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har
befunnit sig, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom
förordning meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag
annars skall meddelas genom lag. Erfordras det även i annat fall med
hänsyn till försvarsberedskapen, kan regeringen med stöd av bemyndigande
i lag genom förordning bestämma att i lag meddelad föreskrift om
rekvisition eller annat sådant förfogande skall börja eller upphöra att
tillämpas.

I lag med bemyndigande som avses i första stycket skall noga angivas
under vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigande
medför ej rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen
eller lag om val till riksdagen.

7 §

Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av
riksdagens bemyndigande besluta att uppgift, som enligt grundlag ankommer
på regeringen, skall fullgöras av annan myndighet. Sådant bemyndigande
får icke omfatta befogenhet enligt 5 eller 6 §, om ej fråga är
endast om beslut att lag i visst ämne skall börja tillämpas.

Under krig, krigsfara eller andra av krig föranledda utomordentliga
förhållanden får med avseende på domstol för avdelning av försvarsmakten
göras undantag från föreskriften i 11 kap. 1 § att vid domstol
skall finnas ordinarie domare.

8 §

Regeringen får ingå överenskommelse om vapenstillestånd utan att
inhämta riksdagens godkännande och utan att rådgöra med utrikesnämnden,
om uppskov med överenskommelsen skulle innebära fara för riket.

KU 1974:8

29

9 §

På ockuperat område får ej fattas beslut som innebär stiftande,
ändring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen, lag om val till
riksdagen eller lag om högmålsbrott, brott mot rikets säkerhet, ämbetsbrott,
brott av krigsmän, sabotage, upplopp, uppvigling eller samhällsfarlig
ryktesspridning.

På ockuperat område får icke något offentligt organ meddela beslut
eller vidtaga åtgärd som ålägger någon rikets medborgare att lämna
ockupationsmakten sådant bistånd som denna icke får kräva enligt
folkrättens regler.

Intet ärende får avgöras av riksdagen på ockuperat område, såvida icke
minst tre fjärdedelar av ledamöterna deltager i avgörandet.

10 §

Är riket i krig, bör statschefen följa regeringen. Befinner han sig på
annan ort än regeringen, skall han anses hindrad att fullgöra sina
uppgifter som statschef.

H §

Är riket i krig, får val till riksdagen hållas endast efter beslut av
riksdagen. Är riket i krigsfara, när ordinarie val skall hållas, kan riksdagen
besluta att uppskjuta valet. Sådant beslut skall omprövas inom ett år och
därefter med högst ett års mellanrum. Beslut som avses i detta stycke blir
gällande endast om minst tre fjärdedelar av riksdagens ledamöter förenar
sig om det.

Är riket till någon del ockuperat, när val skall hållas, beslutar riksdagen
de jämkningar av reglerna i 3 kap. som är påkallade. Undantag får dock ej
göras från 3 kap. 1 § första stycket, 2 §, 6 § första stycket och 7 — 11 §§.
Vad som sägs i 3 kap. 6 § första stycket, 7 § andra stycket och 8 § andra
stycket om riket skall i stället gälla den del av riket för vilken val skall
hållas. Minst en tiondel av alla mandaten skall vara utjämningsmandat.

Ordinarie val, som till följd av första stycket icke hålles på föreskriven
tid, skall hållas så snart det kan ske sedan kriget eller krigsfaran har
upphört. Det åligger regeringen och talmannen att i samråd eller var för
sig se till att de åtgärder som behövs härför blir vidtagna.

Har ordinarie val till följd av denna paragraf hållits på annan tid än när
det annars skulle ha ägt rum, skall riksdagen bestämma tiden för därnäst
följande ordinarie val till den månad under tredje eller fjärde året
efter det först nämnda valet, då ordinarie val skall hållas enligt riksdagsordningen.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

1. Genom denna regeringsform upphäves den äldre regeringsformen.
Den äldre regeringsformen skall dock med nedan angivna undantag

KU 1974:8

30

tillämpas i stället för den nya regeringsformen till utgången av det år
under vilket riksdagen slutligt antager denna samt, i de fall som angives
nedan, även därefter.

2. De föreskrifter i den äldre regeringsformen angående konungens
ställning och befogenheter som angives under 4 skall, så länge Gustaf VI
Adolf är konung, tillämpas i stället för motsvarande föreskrifter i denna
regeringsform. Under samma tid skall i övrigt vad i denna regeringsform
eller, om ej annat särskilt angives, i annan författning föreskrives om
regeringen i stället gälla Konungen i statsrådet och vad i denna regeringsform
föreskrives om statschefen i stället gälla Konungen.

Utan hinder av bestämmelsen i 3 kap. 1 § i denna regeringsform skall
riksdagen bestå av trehundrafemtio ledamöter intill utgången av löpande
valperiod. Bestämmelserna om rösträtt i 3 kap. 2 § i denna regeringsform
skall börja tillämpas i samband med att röstlängd upprättas året efter det
under vilket riksdagen slutligt antager regeringsformen.

Skall nytt val till riksdagen hållas före den tidpunkt då denna
regeringsform enligt 1 skall börja tillämpas, skall bestämmelserna i 3 kap.
om antalet ledamöter i riksdagen och om ersättare för dem, om tid för
extra val, om tiden för nyvald riksdags första sammanträde, om den
nyvalda riksdagens valperiod, om fördelning av mandaten mellan valkretsar
och mellan partier, om riksdagsledamots behörighet och om överklagande
av val till riksdagen samt motsvarande bestämmelser i annan lag
tillämpas. Efter sådant val skall även bestämmelserna i 4 kap. 7 § om
prövning av riksdagsledamots eller ersättares behörighet och bestämmelserna
i 4 kap. 9 § om ersättare för riksdagsledamot äga tillämpning.

Riksdagen skall, så snart denna regeringsform har fått kraft av
grundlag, välja ledamöter i valprövningsnämnden samt, enligt vad som
föreskrives därom i den nya riksdagsordningen, ersättare för dem.

Bestämmelserna i 8 kap. 16 och 17 §§ i denna regeringsform skall
tillämpas i fråga om den nya riksdagsordningen, så snart denna regeringsform
har fått kraft av grundlag.

För domstol i vilken endast en ordinarie tjänst som domare finns
inrättad, då denna regeringsform träder i tillämpning, skall bestämmelsen
i 11 kap. 1 § tredje stycket första punkten tillämpas först sedan pågående
ändringar i domkretsindelningen har genomförts i vad de berör domstolen.

3. Ordinarie val till riksdagen enligt 3 kap. 3 § i denna regeringsform
skall äga rum på tid under år 1976, som bestämmes i riksdagsordningen.

Den valperiod för riksdagens ledamöter som pågår, när denna regeringsform
får kraft av grundlag, upphör när den närmast därefter valda
riksdagen har samlats.

4. Bestämmelsen i 2 första stycket skall omfatta följande föreskrifter i
den äldre regeringsformen: 1 och 3 §§, bestämmelsen i 4 § att Konungen
skall utnämna ett statsråd, 5 § tredje stycket första punkten, bestämmelsen
i 6 § första stycket att statsrådet skall bestå av cheferna för
departementen samt statsråd utan departement, 6 § andra och tredje
styckena, 7 och 8 §§, 9 § första stycket första punkten, 14, 15, 38, 39

KU 1974:8

31

och 40 §§, 42 § andra stycket, 43, 91 och 92 §§ samt bestämmelsen i
108 § första stycket första punkten om förordnande om nytt val.

Bestämmelsen i 2 första stycket skall vidare omfatta 9 § andra stycket
i den äldre regeringsformen, varvid hänvisningen till 106 och 107 §§ skall
gälla 12 kap. 3 och 4 §§ i denna regeringsform, samt 35 § i den äldre
regeringsformen, varvid hänvisningen till 107 § skall gälla 12 kap. 4 § i
denna regeringsform.

5. Under den i 2 första stycket angivna tiden kan finnas en av
Konungen utsedd ställföreträdare för statsministern med de uppgifter,
som angives i 7 kap. 8 § i denna regeringsform.

6. Äldre författning eller föreskrift äger fortsatt giltighet utan hinder
av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid
tillämpning av denna regeringsform. Bemyndigande, som har beslutats av
Konungen och riksdagen gemensamt eller av riksdagen ensam, får
utnyttjas även efter den under 1 angivna tidpunkten, tills riksdagen
bestämmer annorlunda.

Bestämmelserna i 8 kap. 17 § i denna regeringsform skall gälla i fråga
om äldre författning, som har tillkommit genom beslut av Konungen och
riksdagen gemensamt eller genom beslut av riksdagen ensam.

7. Bestämmelser i äldre lag eller annan författning om Konungen eller
Kungl. Maj:t skall efter utgången av den i 2 första stycket angivna
tiden gälla regeringen, såvida det icke följer av författning eller i övrigt
framgår av omständigheterna att konungen personligen, högsta domstolen,
regeringsrätten eller kammarrätt åsyftas.

Föreskrift som enligt äldre lag eller annan författning skall beslutas av
Konungen och riksdagen gemensamt skall i stället beslutas genom lag.

8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till eller avses
där eljest föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna regeringsform,
tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

9. Ombud för svenska kyrkan sammanträder till allmänt kyrkomöte
enligt vad som är särskilt föreskrivet.

Till prästerlig befattning inom svenska kyrkan får ej annan utnämnas
än den som bekänner kyrkans lära. Medför annan befattning skyldighet
att undervisa i kristendom eller teologisk vetenskap, skall tagas den
hänsyn till de sökandes trosåskådning som därav kan påkallas. Befattningshavare,
som ej tillhör svenska kyrkan, får icke deltaga i avgörande av
mål eller ärende, som angår kyrkans religionsvård eller religionsundervisning,
utövning av prästämbetet, befordring eller ämbetsansvar inom
kyrkan. När sådant ärende avgöres av regeringen, skall dock hinder som
nu sagts icke gälla för annan än föredraganden.

Till ärkebiskop eller biskop utnämner regeringen en av de tre som har
föreslagits i den ordning som kyrkolag föreskriver. Om tillsättning av
prästerliga tjänster i församlingarna och den rätt som därvid tillkommer
regeringen och församlingarna föreskrives i kyrkolag.

Utan hinder av vad denna regeringsform föreskriver om att lag stiftas,
ändras eller upphäves av riksdagen skall i fråga om kyrkolag gälla, att
sådan lag stiftas, ändras eller upphäves av regeringen gemensamt med

KU 1974:8

32

riksdagen; dock att därvid erfordras samtycke jämväl av allmänt kyrkomöte.
Har av riksdagen antaget förslag angående kyrkolag ej utfärdats
som lag före närmast följande lagtima riksmötes början, är förslaget
förfallet.

Vad i denna regeringsform föreskrives om primärkommuner skall, med
undantag av 1 kap. 6 § första stycket andra punkten, äga motsvarande
tillämpning i fråga om kyrkliga kommuner.

Genom denna regeringsform göres ej ändring i vad som hittills har gällt
enligt 2 § i den äldre regeringsformen.

Det forna prästeståndets privilegier, förmåner, rättigheter och friheter
skall fortfarande gälla, om de ej har ägt oskiljaktigt sammanhang med den
ståndet förut tillkommande representationsrätten och således upphört
med denna. Ändring eller upphävande av dessa privilegier, förmåner,
rättigheter och friheter får ej ske på annat sätt än genom regeringens och
riksdagens sammanstämmande beslut och med bifall av allmänt kyrkomöte.

KU 1974:8

33

2 Förslag till
Riksdagsordning

1 kap. RIKSMÖTEN
1 §

Ordinarie val till riksdagen hålles i september. Om tid för extra val är
föreskrivet i 3 kap. 4 § och 6 kap. 3 § regeringsformen.

2 §

Riksdagen samlas efter riksdagsval till lagtima riksmöte på tid som
angives i 3 kap. 5 § regeringsformen.

Riksdagen skall varje år, då ordinarie riksdagsval icke hålles, samlas till
lagtima riksmöte på dag i september eller oktober som riksdagen har
bestämt vid närmast föregående lagtima riksmöte. Har tillkännagivande
om extra val gjorts före den fastställda dagen och har icke riksdagen med
anledning av valet samlats till riksmöte senast i juli, skall dock riksmöte
enligt detta stycke ej inledas.

Tilläggsbestämmelse

1.2.1

Talmanskonferensen avgiver förslag till riksdagen om dag då lagtima
riksmöte skall börja under år när ordinarie riksdagsval icke hålles.

3 §

Riksdagen samlas till urtima riksmöte, om regeringen eller talmannen
förordnar därom.

Talmannen är skyldig att utlysa urtima riksmöte, om minst etthundrafemton
av riksdagens ledamöter begär det och anger skäl för begäran.
Riksmötet inledes då inom tjugo dagar från det att begäran framställdes.

Kallelse till urtima riksmöte skall kungöras i allmänna tidningarna
senast dagen före riksmötets början.

4 §

Lagtima riksmöte som har inletts under augusti, september eller
oktober skall avslutas senast den 31 maj följande år. Riksdagen kan om
synnerliga skäl föreligger förlänga riksmötet, dock längst till och med den
15 juni. Annat riksmöte pågår så länge riksdagen finner det nödvändigt.
Riksmöte avslutas senast när nästa lagtima riksmöte skall börja.

Har regeringen förordnat om extra val, kan den under återstoden av

3 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 8

KU 1974:8

34

valperioden besluta att avbryta riksmöte. Riksmötet skall avslutas omedelbart
efter det att beslutet har tillkännagivits vid sammanträde med
kammaren.

Tilläggsbestämmelse

1.4.1

Talmanskonferensen yttrar sig till riksdagen över fråga om förlängning
till dag efter den 31 maj av riksmöte som har inletts under augusti,
september eller oktober.

5 §

Vid första sammanträdet med kammaren under riksmöte föredrages
berättelse av riksdagens valprövningsnämnd om granskning av bevis om
val av ledamöter och ersättare. Berättelse om granskning av bevis som
inkommer under riksmöte föredrages så snart det kan ske.

Vid första sammanträdet anställes upprop. Därefter väljes talman och
vice talmän i fall som angives i 8 kap. 1 §.

Tilläggsbestämmelse

1.5.1

Kammarens första sammanträde under ett riksmöte börjar klockan 11.
Kammarkansliet skall om möjligt, skriftligen eller telegrafiskt, underrätta
riksdagsledamöterna om tidpunkten för det första sammanträdet.

6 §

Lagtima riksmöte öppnas vid ett särskilt sammanträde med kammaren
senast på riksmötets tredje dag. Statschefen förklarar därvid på talmannens
hemställan riksmötet öppnat. Vid förfall för statschefen förklarar
talmannen riksmötet öppnat. Vid sammanträdet avgiver statsministern
regeringsförklaring, om icke särskilda skäl föranleder annat. Talmannen
fastställer efter samråd med vice talmännen ordningen för detta sammanträde.

Tilläggsbestämmelse

1.6.1

Sammanträdet för riksmötets öppnande äger rum klockan 14 den
första dagen under riksmötet, om icke talmannen bestämmer annan
tidpunkt.

7 §

Talmannen eller, i hans ställe, vice talman leder riksdagens arbete.
Talmanskonferensen överlägger om åtgärder som kan främja planmässighet
i riksdagens arbete.

KU 1974:8

35

Talmanskonferensen består av talmannen, vice talmännen, en företrädare
för varje partigrupp i riksdagen som motsvarar parti med minst fyra
procent av rösterna i hela riket vid senaste val till riksdagen, utskottens
ordförande samt vice ordföranden i riksdagens förvaltningsstyrelse. Partigruppernas
företrädare tillsätts vid början av varje lagtima riksmöte för
tiden till dess nästa lagtima riksmöte börjar. De utses med motsvarande
tillämpning av det förfarande som angives i 7 kap. 12 § första stycket.

Tilläggsbestämmelser

1.7.1

Talmanskonferensen sammanträder på kallelse av talmannen.

1.7.2

Vid förfall för ordföranden i utskott inträder vice ordföranden i hans
ställe. Suppleanter för partigruppernas företrädare behöver ej utses.

Talmanskonferensen sammanträder inom stängda dörrar. Vill konferensen
inhämta upplysningar av någon som ej tillhör konferensen, får
den kalla honom till sammanträde. Kammarsekreteraren och direktören
för förvaltningskontoret får deltaga i konferensens överläggningar.

1.7.3

Vid konferensens sammanträden föres protokoll. Underrättelse om
konferensens beslut tillställes dem som besluten avser.

8 §

Riksdagsledamot kan efter prövning erhålla ledighet från sitt uppdrag.
Beviljas ledamot ledighet för en tid av minst en månad, skall hans
uppdrag under den tid han är ledig utövas av ersättare.

Tilläggsbestä mmelse

1.8.1

Ansökan om ledighet från uppdrag som riksdagsledamot skall innehålla
de skäl varpå ansökan grundas. Ansökan skall avse ledighet under viss tid.

Ansökan prövas av talmannen, om den gäller ledighet under kortare tid
än en månad, och av riksdagen om den gäller för längre tid.

9 §

När ersättare skall inträda på grund av föreskrift i regeringsformen eller
8 § i detta kapitel, skall talmannen kalla ersättaren till tjänstgöring.

KU 1974:8

36

Talmannen skall därvid iakttaga den ordning mellan ersättarna som har
bestämts enligt lag om val till riksdagen. Om särskilda skäl föranleder det,
får dock talmannen frångå den sålunda bestämda ordningen.

Tilläggsbestämmelse

1.9.1

Ersättare som skall utöva uppdrag som riksdagsledamot skall erhålla
skriftligt bevis härom. Beviset skall angiva vilken ledamot som ersättaren
träder i stället för och tiden för förordnandets början och slut. Bevis om
slutdagen kan utfärdas särskilt.

Talmannen skall för kammaren tillkännagiva när ersättare träder i
ledamots ställe och när ledamot återtager sin plats.

2 kap. KAMMARSAMMANTRÄDEN
1 §

Talmannen leder kammarens sammanträden. Han får vid överläggning i
ämne som är upptaget på föredragningslistan icke yttra sig i sakfrågan.

2 §

Vid förfall för talmannen leder vice talman sammanträde. Har samtliga
vice talmän förhinder, ledes sammanträdet av den av de närvarande
ledamöterna som längst tid har varit ledamot av riksdagen. Om två eller
flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.
Detsamma skall gälla, innan talman och vice talmän har valts.

Vad som enligt 1 § gäller om begränsning i talmannens yttranderätt
skall tillämpas också på annan som leder sammanträde med kammaren.

3 §

För varje ledamot skall finnas särskild plats i plenisalen.

Tilläggsbestämmelse

2.3.1

Ledamöterna tager plats i plenisalen valkretsvis. Särskilda platser skall
finnas för talmannen och vice talmännen samt för statsråden.

4 §

Sammanträde med kammaren är offentligt. Dock kan sammanträde
hållas inom stängda dörrar, om det påkallas av hänsyn till rikets säkerhet

KU 1974:8

37

eiler i övrigt till förhållandet till annan stat eller mellanfolklig organisation.
Därom beslutar riksdagen. Skall regeringen vid sammanträde lämna
riksdagen meddelande, kan även regeringen förordna om stängda dörrar.

Ledamot eller tjänsteman i riksdagen får ej obehörigen yppa vad som
har förekommit vid sammanträde inom stängda dörrar. Riksdagen kan
dock besluta att för särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnadsplikten.

Tilläggsbestämmelse

2.4.1

I plenisalen skall finnas särskilda platser för åhörare. Åhörare som
uppträder störande kan genast utvisas. Om oordning uppstår bland
åhörare, kan talmannen utvisa samtliga åhörare.

5 §

Upptagning från offentligt kammarsammanträde för sändning i
radio eller television får äga rum efter överenskommelse med talmanskonferensen.

6 §

Kallelse till annat sammanträde än som avses i 1 kap. 5 eller 6 §
utfärdas av talmannen. Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast
klockan 1 8 dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg.
Om synnerliga skäl föreligger, får kallelsen dock anslås senare. I sådant
fall får sammanträdet hållas endast om mer än hälften av riksdagens
ledamöter medgiver det.

Tilläggsbestämmelser

2.6.1

Kallelse till sammanträde bör om möjligt införas i en eller flera
dagliga tidningar. Avses att sammanträde skall fortsätta efter klockan 19,
skall talmannen före klockan 16 sammanträdesdagen underrätta kammaren
muntligen och genom anslag.

2.6.2

När val skall förrättas, angives detta särskilt i kallelsen.

7 §

Talmannen skall till varje sammanträde låta upprätta föredragningslista
över alla på kammarens bord vilande ärenden. Undantag får göras för
ärende som antages bli behandlat inom stängda dörrar. Vid sammanträdet

KU 1974:8

38

skall talmannen föredraga ärendena i den ordning vari de har tagits upp
på föredragningslistan. Med ärende jämställes val som skall förrättas vid
sammanträdet.

Tilläggsbestämmelser

2.7.1

Förslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring
föres upp som första punkt på föredragningslistan. 1 övrigt tages ärendena
upp i följande ordning, om icke talmannen bestämmer annat:

1. val,

2. propositioner samt skrivelser från regeringen med redogörelse för
viss verksamhet,

3. förslag och redogörelser från andra riksdagsorgan än utskott,

4. motioner,

5. utskottsbetänkanden i den ordning utskotten angives i tilläggsbestämmelse
4.2.1.

2.7.2

För varje ärende göres anteckning om bordläggning. Har utskott
hemställt att ärende skall avgöras efter endast en bordläggning, anmärkés
det särskilt.

2.7.3

Om anteckning på föredragningslistan för särskilda fall föreskrives i
tilläggsbestämmelserna 2.10.1, 2.14.1, 3.6.1, 6.1.1, 6.1.2 och 6.2.2.

2.7.4

Före varje sammanträde anslås föredragningslistan i plenisalen och på
de övriga platser som talmannen bestämmer. Den skall dessutom delas ut
till ledamöterna och till utskotten. Föredragningslistan och tillhörande
handlingar skall finnas tillgängliga i kammarkansliet.

8 §

Beslut att sammanträde skall avslutas eller att uppehåll skall göras i
pågående sammanträde fattas av kammaren utan föregående överläggning.

9 §

Talmannen ställer proposition till beslut. Finner han yrkande strida
mot grundlag eller mot riksdagsordningen, skall han, med angivande av
skäl, vägra proposition. Begär kammaren ändå proposition, skall talman -

KU 1974:8

39

nen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Proposition
får ej vägras på vad utskottet har förklarat icke strida mot grundlag eller
mot denna riksdagsordning.

10 §

Vid sammanträde får varje ledamot och varje statsråd, med de
undantag denna riksdagsordning föreskriver, fritt yttra sig i alla frågor
som är under behandling och om lagligheten av allt som tilldrager sig vid
sammanträdet.

Statschefen kan avgiva ämbetsförklaring inför kammaren.

Talmannen kan efter samråd med de av partigrupperna utsedda
ledamöterna i talmanskonferensen besluta att debatt utan samband med
annan handläggning får äga rum vid sammanträde med kammaren. Sådan
debatt får begränsas till att avse särskilt ämne eller delas in i avsnitt efter
ämne.

Tilläggsbestämmelse

2.10.1

Meddelande om debatt enligt 10 § tredje stycket skall tagas upp på
föredragningslistan till det sammanträde då debatten skall äga rum.

11 §

Ingen får vid sammanträde deltaga i behandlingen av ärende som
personligen rör honom eller någon honom närstående. Statsråd får dock
deltaga i överläggningen i ärende angående hans tjänsteutövning.

12 §

Ingen får vid sammanträde uttala sig otillbörligt om annan eller
begagna personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i ord eller
handling uppträda på sätt som strider mot god ordning. Den som har
ordet skall begränsa sitt anförande till det ämne som behandlas.

Bryter någon mot vad som föreskrives i första stycket och rättar han
sig ej efter talmannens erinran, får talmannen taga från honom ordet för
pågående överläggning.

13 §

Talmannen skall samråda med de av partigrupperna utsedda ledamöterna
i talmanskonferensen om uppläggningen av kammarens överläggningar.

KU 1974:8

40

14 §

Riksdagen kan i tilläggsbestämmelse till denna riksdagsordning föreskriva
begränsning av antalet anföranden som en talare får hålla under överläggningen
i en fråga och av tiden för varje anförande. Därvid får skillnad
göras mellan olika kategorier av talare, såsom statsråd och företrädare för
majoritet eller minoritet i utskott eller för partigrupp, samt mellan talare
som har efterkommit anmodan av talmannen om förhandsanmälan inför
en överläggning och talare som har underlåtit det.

Begränsning i yttranderätten som sägs i första stycket kan på förslag av
talmannen beslutas också särskilt i samband med överläggningen i viss
fråga. Beslutet fattas utan föregående överläggning.

Vid tillämpningen av denna paragraf skall alltid iakttagas att envar som
vill yttra sig i en fråga därvid får tala i sex minuter. Rätt till bemötande
och genmäle som avses i 15 § andra stycket föreligger oberoende av vad
som kan ha bestämts enligt denna paragraf.

Tilläggsbestämmelser

2.14.1

Den som önskar ordet vid överläggning i kammaren bör såvitt möjligt
göra anmälan därom till kammarkansliet senast dagen före det sammanträde
då överläggningen skall inledas.

Talmannen kan vid första bordläggningen av ett utskottsbetänkande
anmoda dem som önskar yttra sig när ärendet skall avgöras att anmäla sig
enligt första stycket och därvid angiva den tid som de beräknar för sina
anföranden. Talmannens anmodan antecknas på föredragningslista,
som upptager betänkandet. Anförande från den som har underlåtit
förhandsanmälan får ej överstiga sex minuter, om icke talmannen finner
skäl att medgiva längre tid.

2.14.2

Anförande i särskilt anordnad debatt utan samband med annan
handläggning får icke överstiga femton minuter eller, beträffande anförande
från statsråd eller en särskilt utsedd företrädare för varje partigrupp,
trettio minuter.

Partigrupp skall till talmannen anmäla företrädare som sägs i första
stycket.

15 §

Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som före överläggningen
i en viss fråga har anmält att de vill yttra sig. De som begär ordet under
överläggningen yttrar sig i den ordning de har anmält sig.

Statsråd får utan hinder av vad som sägs i första stycket göra kortare
inlägg för att bemöta annan talare. Med talmannens medgivande kan
ledamot oberoende av talarordningen få ordet för genmäle till annan
talare.

KU 1974:8

41

Tilläggsbestämmelser

2.15.1

Oberoende av talarordningen kan talmannen lämna ordet till ledamot
för genmäle som innehåller upplysning eller rättelse med anledning av
föregående talares anförande eller bemötande av angrepp från dennes
sida. Tiden för genmäle får ej överstiga tre minuter, om ej talmannen av
särskilda skäl medgiver utsträckning till sex minuter. Varje talare kan få
avgiva två genmälen på samma huvudanförande.

2.15.2

Oberoende av talarordningen får ledamot under överläggningen i en
fråga instämma med föregående talare utan att angiva skäl.

2.15.3

Särskilt inlägg från statsråd till bemötande av annan talare får ej
överstiga tio minuter. Har talmannen redan beviljat ledamot rätt till
genmäle, får denne yttra sig före statsrådet.

2.15.4

Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från sin plats i
plenisalen.

16 §

Vid sammanträde föres fullständigt protokoll. Ingen får tala utanför
protokollet. Vid justering av protokoll får beslut ej ändras.

Kammarens protokoll samt de handlingar som anses böra ingå i
bihanget till detta protokoll skall utgivas av trycket, om de ej enligt vad
som föreskrives särskilt skall hållas hemliga.

Tilläggsbestämmelser

2.16.1

Yttrande vid sammanträde skall upptecknas och utan dröjsmål göras
tillgängligt pä kammarkansliet. Har talaren ej gjort anmärkning mot
uppteckningen senast klockan 12 den femte vardagen efter sammanträdet,
anses han ha godkänt den. Om talaren justerar uppteckningen, bör
han på den anteckna sitt namn eller sin signatur.

KU 1974:8

42

2.16.2

Protokoll justeras av kammaren på sjunde vardagen efter sammanträdet,
om riksdagen sammanträder då, och annars vid närmast följande
sammanträde. Protokoll som ej har justerats vid slutet av ett riksmöte
justeras vid den tidpunkt som talmannen bestämmer. Meddelande om
tiden för sådan justering införes i den eller de tidningar i vilka kammarsammanträden
gives till känna. Protokollet justeras inför de ledamöter
som är närvarande.

Vid justeringssammanträde kan ledamot begära beriktigande av protokollet
i fråga om yttrande som annan ledamot har godkänt enligt 2.16.1.

3 kap. ÄRENDENAS VÄCKANDE
1 §

Regeringen avgiver förslag till riksdagen genom proposition.

Proposition skall vara åtföljd av regeringens protokoll i ärendet, av
redogörelse för ärendets tidigare behandling, av motivering och av
lagrådets yttrande, då sådant föreligger.

Tilläggsbestämmelse

3.1.1

Proposition avlämnas genom att den gives in till kammarkansliet. Den
anmäles av talmannen vid sammanträde med kammaren efter det att den
har delats ut till riksdagens ledamöter.

2 §

Budgetåret börjar den 1 juli. Regeringen skall senast den 10 januari
eller, om hinder möter till följd av nyligen inträffat regeringsskifte,
snarast möjligt därefter avlämna proposition med förslag till statsbudget
(budgetproposition) för det närmast följande budgetåret. Propositionen
skall innehålla finansplan och nationalbudget. Regeringen skall avgiva
särskilt förslag till slutlig reglering av statsbudgeten (kompletteringsproposition).
Sådant förslag skall om hinder ej möter avlämnas före utgången
av april månad.

Annan proposition angående anslag för det närmast följande budgetåret
skall avlämnas senast den 10 mars, såvida regeringen icke finner att
propositionens behandling kan uppskjutas till följande riksmöte.

Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt anslag bör
innehålla uppskattning av framtida kostnader för det ändamål som
förslaget avser. Om förslag till anslag grundar sig på plan för längre tid än
den för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen
redovisas.

KU 1974:8

43

3 §

Annan proposition än sådan sorn avses i 2 § skall avlämnas senast den
31 mars om regeringen anser att propositionen bör behandlas under
pågående riksmöte.

4 §

Bestämmelserna i 2 § andra stycket och 3 § om den tid då proposition
skall avlämnas gäller endast vid lagtima riksmöte som enligt 1 kap.
4 § skall avslutas senast den 31 maj.

Bestämmelserna gäller ej

1. om budgetpropositionen med stöd av 2 § har avlämnats efter den
10 januari,

2. i fråga om proposition varigenom regeringen enligt lag för prövning
underställer riksdagen en utfärdad förordning,

3. om regeringen finner synnerliga skäl föreligga att avlämna propositionen
senare.

5 §

Regeringen bör avlämna sina propositioner på sådana tider att anhopning
av arbete hos riksdagen om möjligt förebygges. Regeringen skall
samråda med talmannen därom.

Proposition kan avlämnas även när riksmöte ej pågår.

6 §

Regeringen får lämna meddelande till riksdagen genom skrivelse eller
också muntligen genom statsråd vid sammanträde med kammaren.

Tilläggsbestämmelser

3.6.1

Skall statsråd vid sammanträde med kammaren lämna muntligt meddelande
till riksdagen, bör anteckning härom göras på föredragningslistan
till sammanträdet.

3.6.2

Regeringen skall årligen samtidigt med budgetpropositionen lämna
riksdagen redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som har
tillsatts på grund av regeringens beslut.

KU 1974:8 44

7 §

Utskott får väcka förslag hos riksdagen i ämne som hör till dess
handläggning.

8 §

Annat organ som helt eller delvis utses av riksdagen får väcka förslag
hos riksdagen i fråga som rör organets kompetens, organisation, personal
eller verksamhetsformer. Riksdagen kan föreskriva att sådant organ även i
annat fall får väcka förslag hos riksdagen.

Om redogörelse till riksdagen från riksdagsorgan är särskilt föreskrivet.

Tilläggsbestämmelser

3.8.1

Förslag och redogörelse från riksdagsorgan, som avses i 8 §, ingives till
kammarkansliet och anmäles av talmannen vid sammanträde med kammaren
efter det att förslaget eller redogörelsen har delats ut till riksdagens
ledamöter.

3.8.2

Talmanskonferensen får väcka förslag hos riksdagen i fråga som gäller
riksdagsarbetets bedrivande. Talmanskonferensen kan vidare i annat fall
framlägga förslag för riksdagen i fråga som gäller riksdagen eller dess
organ, om förslaget grundar sig på utredning som talmanskonferensen har
tillsatt på riksdagens uppdrag.

Riksdagens förvaltningsstyrelse får väcka förslag hos riksdagen i fråga,
som rör förvaltningen inom riksdagen eller dess myndigheter, om denna
faller under styrelsens handläggning.

3.8.3

Om förslagsrätt för fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret,
riksdagens ombudsmän och riksdagens revisorer i annan fråga
än som avses i 8 § första stycket första punkten föreskrives särskilt.

9 §

Riksdagsledamot avgiver förslag till riksdagen genom motion.

I en och samma motion får icke sammanföras förslag i skilda ämnen.

Tilläggsbestämmelse

3.9.1

Motion avlämnas genom att den givesin till kammarkansliet av motionär
personligen eller, om motionären eller motionärerna har förfall, av annan

KU 1974:8

45

riksdagsledamot. Under uppehåll i riksdagsarbetet vid jul eller påsk får
motion dock insändas med posten. Motion bör lämnas i fyra exemplar
och innehålla uppgift om det parti som motionären tillhör och om
motionärens plats i plenisalen.

Talmannen anmäler motion för kammaren.

10 §

Motion får väckas inom femton dagar från den dag då budgetpropositionen
anmäldes i kammaren. Om riksmötet upphör innan motionstiden
har gått till ända, löper ny motionstid om femton dagar från böljan av
nästa lagtima riksmöte.

Fastställes i något fall statsbudget för annan tid än budgetåret,
bestämmer riksdagen om motionstidens förläggning.

11 §

Utöver vad som följer av 10 § får motion med anledning av proposition
avlämnas inom femton dagar från den dag då propositionen
anmäldes i kammaren. I ärende som måste avgöras skyndsamt kan
riksdagen, om den finner synnerliga skäl föreligga, på förslag av regeringen
besluta om kortare motionstid. Riksdagen kan besluta att med högst
tio dagar förlänga tiden för avlämnande av motion med anledning av
proposition i vilken redovisas plan som avses i 2 § tredje stycket.

Motion får i de fall som riksdagen föreskriver väckas med anledning av
skrivelse från regeringen med redogörelse för viss verksamhet. Därvid
äger bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämpning.

Vid beräkning av motionstid enligt denna paragraf bortses från dag
som infaller under längre uppehåll i riksdagsarbetet under riksmöte.

Tilläggsbestämmelser

3.11.1

Yrkande om förlängning av motionstiden enligt 11 § första stycket
sista punkten framställes senast vid andra sammanträdet efter det då
propositionen anmäldes i kammaren. Beslut om förlängning fattas senast
vid därefter följande sammanträde.

3.11.2

Motion får avlämnas med anledning av skrivelse från regeringen med
årlig redovisning för verksamheten inom Statsföretag AB.

3.11.3

Talmanskonferensen fastställer vilka dagar som med tillämpning av
11 § tredje stycket ej skall inräknas i motionstid enligt paragrafen.

KU 1974:8

46

12 §

Har proposition uppskjutits från ett riksmöte till annat, får motion
med anledning av propositionen väckas

1. vid första riksmötet i valperiod inom sju dagar från dess början,

2. om propositionen har väckts så sent under riksmöte att den i 11 §
föreskrivna motionstiden icke har löpt ut när riksmötet upphör, senast på
andra dagen av nästa lagtima riksmöte eller, om riksdagen dessförinnan
beslutar att behandla propositionen vid urtima riksmöte, inom sju dagar
från beslutet.

Vid tillämpningen av första stycket skall med proposition jämställas
skrivelse som avses i 11 § andra stycket.

13 §

Bestämmelserna i 11 och 12 §§ äger motsvarande tillämpning på
motion med anledning av förslag av sådant riksdagens organ som avses i
8 §. Riksdagen kan föreskriva att motion får väckas också med anledning
av redogörelse till riksdagen från sådant organ.

Tilläggsbestämmelse

3.13.1

Motion får avlämnas med anledning av redogörelse från fullmäktige i
riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret, styrelsen för riksdagsbiblioteket,
riksdagens ombudsmän eller riksdagens revisorer.

14 §

Har riksdagen kallats till urtima riksmöte med stöd av begäran från
ledamöter i riksdagen, får motion i fråga som har föranlett kallelsen
avlämnas inom fyra dagar från riksmötets början.

15 §

Motion med anledning av händelse av större vikt får medan riksmöte
pågår väckas gemensamt av minst tio ledamöter, om händelsen ej har
kunnat förutses eller beaktas under motionstid som avses i 10 § eller
kunnat föranleda motionsrätt enligt annan bestämmelse i detta kapitel.

16 §

Konstitutionsutskottet skall till kammaren för slutligt beslut anmäla
vilande beslut i ärende angående grundlag eller riksdagsordningen. Skall
efter vad som sägs i regeringsformen i annat fall tillämpas den ordning
som gäller för grundlagsändring, skall vilande beslut i ärendet anmälas av
det utskott till vars handläggning frågan hör.

KU 1974:8

47

17 §

Yrkande om misstroendeförklaring skall framställas vid sammanträde
med kammaren. Yrkandet skall avlämnas skriftligen till protokollet så
snart det har framställts.

18 §

Vill åklagare påkalla att riksdagen enligt 4 kap. 8 § första stycket
regeringsformen medgiver att talan väckes mot riksdagsledamot eller att
ingripande göres i dennes personliga frihet, skall han skriftligen ansöka
om det hos riksdagens talman. Vad som har sagts nu om åklagare skall
gälla även annan som vill begära riksdagens medgivande att få föra talan
vid domstol med anledning av riksdagsledamots handlande.

Är ansökningshandlingen så ofullständig att den icke kan läggas till
grund för riksdagens prövning eller har sökanden icke gjort antagligt att
han är behörig att vidtaga eller hos myndighet begära den åtgärd, varom
fråga är, skall talmannen avvisa ansökan. 1 annat fall skall han anmäla den
vid sammanträde med kammaren.

Tilläggsbestämmelse

3.18.1

Sökande skall i ansökningshandlingen angiva de omständigheter på
vilka ansökan grundas.

19 §

Proposition och motion får återkallas till dess utskott har avgivit
betänkande i ärendet.

Återkallas proposition, förfaller motion som har väckts med anledning
av propositionen.

Har proposition blivit återkallad, får motion väckas med anledning
därav inom sju dagar från det att återkallelsen anmäldes i kammaren.

Tilläggsbestämmelse

3.19.1

Återkallelse skall göras i skrivelse, som ingives till kammarkansliet.
Talmannen avskriver förslag som har återkallats eller förfallit på grund av
återkallelsen och gör anmälan härom i kammaren. Om förslaget har
hänvisats till utskott, skall detta underrättas om avskrivningen.

20 §

Vad som i allmänhet gäller om beräkning av lagstadgad tid skall
tillämpas också på tid då åtgärd enligt bestämmelse i detta kapitel senast
skall vidtagas.

KU 1974:8

48

4 kap. ÄRENDENAS BEREDNING
1 §

Proposition, motion samt förslag och redogörelse från riksdagsorgan
som sägs i 3 kap. 8 § skall för beredning hänvisas till utskott. Detsamma
skall gälla ansökan som åsyftas i 3 kap. 18 § och som talmannen har
anmält i kammaren samt skrivelse från regeringen med redogörelse för
viss verksamhet.

Innan ärende hänvisas till utskott skall det bordläggas vid sammanträde
med kammaren, om kammaren icke beslutar omedelbar hänvisning.

2 §

Riksdagen skall vid början av varje lagtima riksmöte inom sig tillsätta
ett konstitutionsutskott, ett finansutskott, ett skatteutskott och minst
tolv andra utskott. Valet gäller för tiden till dess nästa lagtima
riksmöte börjar.

Riksdagen kan under riksmöte tillsätta ytterligare utskott för längst
den tid som har angivits i första stycket.

Tilläggsbestämmelser

4.2.1

Riksdagen skall inom en vecka från början av lagtima riksmöte tillsätta
följande sexton utskott:

1. ett konstitutionsutskott (KU),

2. ett finansutskott (FiU),

3. ett skatteutskott (SkU),

4. ett justitieutskott (JuU),

5. ett lagutskott (LU),

6. ett utrikesutskott (UU),

7. ett försvarsutskott (FöU),

8. ett socialförsäkringsutskott (SfU),

9. ett socialutskott (SoU),

10. ett kulturutskott (KrU),

11. ett utbildningsutskott (UbU),

12. ett trafikutskott (TU),

13. ett jordbruksutskott (JoU),

14. ett näringsutskott (NU),

1 5. ett inrikesutskott (InU) och
16. ett civilutskott (CU).

Utskotten väljes i den ordning de har tagits upp ovan.

4.2.2

Tillsätter riksdagen ytterligare utskott, skall den angiva dess huvudsakliga
arbetsuppgifter.

3 §

Varje utskott skall bestå av udda antal ledamöter, lägst femton.

KU 1974:8

49

Tilläggsbestämmelse

4.3.1

Varje utskott skall bestå av femton ledamöter.

4 §

Konstitutionsutskottet skall, utöver sin uppgift enligt 12 kap. 1 §
regeringsformen, bereda ärenden som rör grundlagarna och riksdagsordningen.

5 §

Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 8 kap. 6 § och 9
kap. 4 § regeringsformen, bereda ärenden om allmänna riktlinjer för den
ekonomiska politiken och för budgetregleringen samt ärenden som rör
riksbankens verksamhet.

Skatteutskottet skall, utöver sin uppgift enligt 8 kap. 6 § regeringsformen,
bereda ärenden om statliga och kommunala skatter.

6 §

Riksdagen föreskriver efter vilka grunder övriga ärenden skall fördelas
mellan utskott. Därvid skall iakttagas att ärenden som hör till ett
ämnesområde hänföres till samma utskott. Dock får bestämmas att ett
utskott skall finnas för beredning av ärenden om sådan lag som avses i 8
kap. 2 § regeringsformen, oberoende av ämnesområde.

Riksdagen kan avvika från de grunder som sålunda har fastställts
liksom från 5 §, om det i särskilt fall är påkallat av hänsyn till sambandet
mellan olika ärenden, ett ärendes särskilda beskaffenhet eller arbetsförhållandena.

Tilläggsbestämmelser

4.6.1

Konstitutionsutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 4 §, bereda
ärenden om lagstiftning i konstitutionella och allmänt förvaltningsrättsliga
ämnen, ärenden om press- eller partistöd, lagstiftning om radio,
television och film liksom andra ärenden som angår yttrandefrihet,
opinionsbildning och religionsfrihet, övriga ärenden om riksdagen, riksdagens
ombudsman och riksdagens myndigheter utom riksbanken, riksgäldskontoret
och riksdagens revisorer, ärenden om medgivande från
riksdagen att väcka talan mot riksdagsledamot eller att ingripa i hans
personliga frihet samt ärenden av allmän betydelse för den kommunala
självstyrelsen.

4.6.2

Finansutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § första stycket,
bereda ärenden om beräkning av statens inkomster och andra ärenden

4 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 8

KU 1974:8

50

rörande statsbudgeten, som icke tillhör annat utskotts beredning, allmänt
budgettekniska ärenden, ärenden om penning-, kredit- och valutapolitiken,
om riksgäldskontoret och riksdagens revisorer, om förvaltningsrevision,
statlig redovisning och rationalisering, om upphandling i allmänhet inom
statsförvaltningen, om statens egendom i allmänhet samt förvaltningsekonomiska
ärenden i övrigt som icke rör enbart visst ämnesområde. Det
skall även sammanställa statsbudgeten.

4.6.3

Skatteutskottet skall, utöver sina uppgifter enligt 5 § andra stycket,
bereda ärenden om taxering, uppbörd och folkbokföring samt ärenden
om alkoholhaltiga varor.

4.6.4

Justitieutskottet skall bereda ärenden som rör domstolarna, arrendenämnderna
och hyresnämnderna, åklagarväsendet, polisväsendet och
kriminalvården samt ärenden rörande brottsbalken, rättegångsbalken och
lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar.

4.6.5

Lagutskottet skall bereda ärenden rörande giftermåls-, föräldra-, ärvda-,
handels- eller jordabalken eller lagar som ersätter eller anknyter till
föreskrifter i dessa balkar, i den mån ärendena icke tillhör annat utskotts
beredning. Det skall även bereda ärenden som gäller lagstiftning om
försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt, växel- och checkrätt,
skadeståndsrätt, immaterialrätt, utsökning, konkurs, internationell privaträtt
samt lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet.

4.6.6

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållande till och
överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer,
Sveriges representation i utlandet och bistånd till annat lands utveckling
samt ärenden i övrigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt
samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör annat utskotts beredning.

4.6.7

Försvarsutskottet skall bereda ärenden om militärt försvar, civilförsvar,
psykologiskt försvar, ekonomiskt försvar, vapenfri tjänst och värnpliktigas
ekonomiska förmåner.

KU 1974:8

4.6.8

51

Socialförsäkringsutskottet skall bereda ärenden om allmän försäkring
och yrkesskadeförsäkring samt studiesociala ärenden.

4.6.9

Socialutskottet skall bereda ärenden om barna- och ungdomssvård,
åldringsvård, nykterhetsvård, socialhjälp, stöd åt barnfamiljer, arbetarskydd,
arbetstid, semester, hälso- och sjukvård, handikappvård och rehabilitering
samt sociala ärenden i övrigt.

4.6.10

Kulturutskottet skall bereda ärenden som rör allmänna kultur- och
bildningsändamål, ungdomsverksamhet, internationellt kulturellt samarbete
samt idrotts- och friluftsverksamhet. Det skall även bereda kyrkofrågor
och ärenden om radio och television i den mån de icke tillhör
konstitutionsutskottets beredning.

4.6.11

Utbildningsutskottet skall bereda ärenden om högre utbildning och
forskning, skolväsendet, lärarutbildning och vuxenutbildning.

4.6.12

Trafikutskottet skall bereda ärenden om järnvägar, post, telegraf,
telefon, vägar, vägtrafik, sjöfart, luftfart och väderlekstjänst.

4.6.13

Jordbruksutskottet skall bereda ärenden om jordbruk, skogsbruk,
trädgårdsnäring, jakt, fiske och vattenrätt. Det skall även bereda ärenden
om naturvård samt ärenden om miljövård i övrigt som icke tillhör annat
utskotts beredning.

4.6.14

Näringsutskottet skall bereda ärenden om allmänna riktlinjer för
näringspolitiken och därmed sammanhängande forskningsfrågor samt
ärenden om industri och hantverk, handel, statlig företagsamhet, konsumentfrågor,
pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet, kredit- och
fondväsendet och det affärsmässiga försäkringsväsendet.

4.6.15

Inrikesutskottet skall bereda ärenden om arbetsmarknaden, regional
utveckling, lokaliseringsstöd, allmän tjänsteplikt, arbetsavtalsrätt, arbets -

KU 1974:8

52

löshetsförsäkring, arbets- och anställningsförhållanden i allmän tjänst,
svenskt medborgarskap och utlänningars ställning.

4.6.16

Civilutskottet skall bereda ärenden om bostadspolitiken, hyresreglering,
bebyggelseplanläggning, byggnadsväsende!, fysisk planering, expropriation,
fastighetsbildning, lantmäteriväsendet, länsförvaltningen med lokala
skattemyndigheter och exekutionsväsendet, statistik, brandväsendet
och rikets administrativa indelning samt sådana kommunfrågor som icke
tillhör konstitutionsutskottets beredning.

7 §

Annat ärende än budgetpropositionen får delas mellan två eller flera
utskott endast om särskilda skäl föranleder det.

8§

Utskott skall avgiva betänkande i ärende som har hänvisats till
utskottet och som ej har återkallats. Utskott kan dock överflytta ärende
till annat utskott, om detta samtycker därtill, eller överenskomma med
ett eller flera utskott att de skall bereda ärendet gemensamt genom
deputerade i sammansatt utskott. Sådant utskott avgiver betänkande till
riksdagen.

Betänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från en valperiod
för riksdagen till nästa skall avgivas av utskott som har tillsatts av den
nyvalda riksdagen.

Utskott skall till anmälan till kammaren av vilande beslut som sägs i 3
kap. 16 § foga yttrande i ärendet.

Tilläggsbestämmelse

4.8.1

Beslut av finans- och skatteutskotten i fråga som avses i 8 kap. 6 §
regeringsformen meddelas regeringen genom skrivelse.

9 §

Ärende, i vilket utskott har avgivit betänkande, skall från kammaren
återförvisas till utskottet för ytterligare beredning, om minst en tredjedel
av de röstande ansluter sig till yrkande om det. Återförvisning enligt
denna paragraf får ej göras mer än en gång i samma ärende.

Kammaren kan även hänvisa ärendet till annat utskott för ytterligare
beredning. Föreligger samtidigt yrkande härom och yrkande om återförvisning,
skall sistnämnda yrkande prövas först. Beslutas därvid återför -

KU 1974:8

53

visning, förfaller yrkandet om hänvisning till annat utskott.

10 §

Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande, då
utskott begär det. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen. Myndighet
som ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran från utskott till
regeringens avgörande.

Begär minst en tredjedel av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen
av ett ärende att upplysningar eller yttrande skall inhämtas från myndighet
som avses i första stycket, skall utskottet föranstalta om detta, såvida
det icke finner att därmed förenat dröjsmål med ärendets behandling
skulle leda till avsevärt men.

11 §

Utskott får sammanträda också under tid då riksmöte icke pågår, om
dess uppgifter kräver det.

Tilläggsbestämmelser

4.11.1

Utskott sammanträder första gången på kallelse av talmannen inom
två dagar efter valet. Därefter sammanträder utskottet på kallelse av
ordföranden. För ändamål som sägs i 9 kap. 4 § regeringsformen kan
finansutskottet sammankallas också på begäran av regeringen. För ändamål
som sägs i 8 kap. 6 § regeringsformen sammankallas finans- och
skatteutskotten första gången på begäran av regeringen. Skall utskott
enligt vad nu sagts sammankallas på regeringens begäran, utfärdas kallelsen
av talmannen.

Personlig kallelse skall utgå till samtliga ledamöter och suppleanter.
Kallelse bör om möjligt anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18
dagen före sammanträdet och införas i en eller flera dagliga tidningar.

4.1 1.2

Utskott får sammanträda samtidigt med kammaren endast om förhandlingen
i kammaren avser annat än ärendes avgörande eller val och
utskottet i förväg har medgivit det genom enhälligt beslut.

4.1 1.3

Innan ordförande har valts, föres ordet av den av de närvarande
ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller
flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde.

Vid gemensamt sammanträde med finans- och skatteutskotten enligt 8
kap. 6 § regeringsformen föres ordet av den av utskottsordförandena som
har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om de har tillhört riksdagen
lika länge, har den äldste av dem företräde.

KU 1974:8

54

4.1 1.4

Över sammanträde med utskott föres protokoll.

12 §

Utskott skall sammanträda inom stängda dörrar. Om särskilda skäl
föreligger, kan utskottet medgiva att även annan än ledamot, suppleant
och tjänsteman i utskottet är närvarande.

13 §

I utskott får ingen närvara, när ärende som personligen rör honom
eller någon honom närstående förekommer till överläggning eller beslut.

14 §

Omröstning inom utskott skall göras öppet. Är rösterna lika delade,
gäller den mening som ordföranden biträder.

Ledamot som har förlorat vid omröstning inom utskott kan till
utskottets betänkande foga reservation med yrkande. Betänkandet får
dock icke fördröjas därigenom.

15 §

Ledamot, suppleant eller tjänsteman i utskott får ej obehörigen yppa
vad som enligt beslut av regeringen eller utskottet skall hållas hemligt
med hänsyn till rikets säkerhet eller av annat synnerligen viktigt skäl, som
betingas av förhållandet till främmande stat eller mellanfolklig organisation.

5 kap. ÄRENDENAS AVGÖRANDE
1 §

Utskotts betänkande skall före ärendets avgörande bordläggas vid två
sammanträden med kammaren, om ej riksdagen på utskottets förslag
beslutar att ärendet skall avgöras efter endast en bordläggning.

Tilläggsbestämmelser

5.1.1

Utskottsbetänkande får icke anmälas i kammaren förrän det har delats
ut till riksdagens ledamöter.

KU 1974:8

55

5.1.2

Vill ledamot inför avgörandet av ett ärende framställa yrkande som ej
redovisas i utskottets betänkande, skall han snarast möjligt underrätta
talmannen om yrkandet. Yrkandet bör sättas upp skriftligt och delas ut
till ledamöterna innan ärendet avgöres; motiveringen skall därvid utelämnas.

2 §

Ärende om misstroendeförklaring skall ligga på kammarens bord till
det andra sammanträdet efter det då yrkandet framställdes och avgöras
senast vid det därpå följande sammanträdet.

Vad sålunda har föreskrivits äger motsvarande tillämpning på
förslag av talmannen till ny statsminister. Därvid skall iakttagas den i 6
kap. 2 § andra stycket regeringsformen föreskrivna fristen.

3 §

Ärende i vilket överläggning äger rum får ej upptagas till avgörande
förrän kammaren på talmannens förslag har funnit överläggningen avslutad.

Ärende avgöres med acklamation eller, om ledamot yrkar det, genom
omröstning. Fordras för beslut anslutning från särskilt flertal, skall
ärendet alltid avgöras genom omröstning.

Avgörandet av ärende skall, om det behövs, delas upp på skilda beslut.

4 §

När ärende avgöres med acklamation, skall talmannen ställa proposition
på varje yrkande som har framställts under överläggningen. Propositionen
avfattas så att den kan besvaras med ja eller nej. Talmannen
tillkännagiver hur beslutet har utfallit enligt hans uppfattning och
befäster det med klubbslag, om ej omröstning begäres.

5 §

När ärende avgöres genom omröstning, ställes mot det yrkande, som
enligt talmannens uppfattning har vunnit riksdagens bifall, eller, när
acklamation ej har skett, mot det yrkande, som talmannen bestämmer,
annat yrkande som kontraproposition. Föreligger flera än två yrkanden
som kan ställas mot varandra, skall först med tillämpning av 4 § beslutas
vilket yrkande som skall vara kontraproposition.

Omröstning göres öppet. Talmannen tillkännagiver hur omröstningen
har utfallit och befäster beslutet med klubbslag.

KU 1974:8

56

Tilläggsbestämmelser

5.5.1

Då omröstning skall äga rum, upprättar talmannen omröstningsproposition.
Fordras i visst fall för beslut anslutning från särskilt flertal, angives
det i omröstningspropositionen.

Sedan ledamöterna efter förvarning har intagit sina platser i plenisalen,
läses omröstningspropositionen upp och underställes kammaren för
godkännande.

Omröstning kan förrättas med uppresning. Om talmannen efter omröstning
med uppresning finner tvekan råda om omröstningens resultat
eller ledamot begär rösträkning, verkställes ny omröstning med omröstningsapparat
eller, när sådan icke kan användas, med namnupprop.

5.5.2

Vid omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de ledamöter
som vill rösta för ja-propositionen att resa sig och riktar därefter
samma uppmaning till de ledamöter som vill rösta för nej-propositionen.

Vid omröstning med omröstningsapparat fotograferas den tablå som
visar hur varje ledamot har röstat.

Vid omröstning med namnupprop anmodar talmannen två ledamöter
att taga plats vid talmansbordet för att föra anteckningar över omröstningen.
Vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter
efter platsnummer i plenisalen. Något av följande svar skall avgivas: ja,
nej, avstår.

6 §

Uppkommer lika röstetal vid omröstning om vilket yrkande som skall
vara kontraproposition, avgöres utgången genom lottning.

Är rösterna lika delade i huvudomröstning ställer talmannen proposition
på förslag om återförvisning av ärendet till utskottet. Ärendet skall
återförvisas om minst hälften av de röstande förenar sig härom. Beslutas
ej återförvisning, avgör lotten vilken mening som skall vara riksdagens
beslut.

Efter återförvisning upptages ärendet på nytt i sin helhet till avgörande
i kammaren. Uppstår därvid åter lika röstetal vid huvudomröstning, skall
lottning äga rum genast.

7 §

Har avgörandet i lagärende delats upp på två eller flera beslut, får
riksdagen omedelbart efter det sista delbeslutet på förslag av talmannen
eller ledamot besluta att ärendet skall för ytterligare beredning återförvisas
till utskottet. Beslutar riksdagen återförvisning, har delbesluten
förfallit. Beslut enligt denna paragraf om återförvisning av ärende får ej
upprepas.

KU 1974:8

57

8 §

Fordras för beslut anslutning från särskilt flertal och föreligger mer än
ett förslag till sådant beslut, utväljer riksdagen först, med tillämpning av
vad som gäller i allmänhet, ett av förslagen. Därefter avgöres om detta
förslag skall antagas eller förkastas.

Föreligger samtidigt två eller flera yrkanden om misstroendeförklaring
mot samma statsråd, skall endast en omröstning äga rum.

9 §

Ledamot får omedelbart efter ärendes avgörande anmäla reservation
eller avgiva röstförklaring.

10 §

Genom särskilt beslut kan riksdagen till närmast följande lagtima
riksmöte uppskjuta behandlingen av ärende. Ärende som gäller statsbudgeten
för närmast följande budgetår får dock uppskjutas endast om det
kan ske utan olägenhet för budgetregleringen. Beslut om uppskov kan
upprepas.

Avslutas riksmöte i förtid med anledning av extra val, skall ärende som
riksdagen icke har hunnit avgöra anses utan särskilt beslut uppskjutet till
det första lagtima riksmötet efter valet.

Ärende som ej har återkallats skall avgöras före utgången av kalenderåret
efter det då ärendet väcktes eller, om hinder häremot möter till följd
av förordnande om extra val, snarast möjligt efter det att den nyvalda
riksdagen har sammanträtt.

Tilläggs b estäm m else

5.10.1

Beslut att uppskjuta ärende fattas på framställning av utskott, till vars
handläggning ärendet hör. Utskottet skall inhämta yttrande från talmanskonferensen.
Kammaren kan även utan sådan framställning besluta
uppskov i samband med behandlingen av utskottsbetänkande.

11 §

Riksdagen kan vid urtima riksmöte besluta att till behandling upptaga
uppskjutet ärende.

Tilläggsbestämmelse

5.11.1

Beslut att vid urtima riksmöte upptaga uppskjutet ärende fattas på

KU 1974:8

58

förslag av utskott till vars handläggning ärendet hör eller på förslag av
talmannen. Talmanskonferensen skall höras i frågan.

12 §

Slutligt beslut i ärende angående grundlag fattas vid första riksmötet i
den valperiod som följer på riksdagsvalet närmast efter det vilande
beslutet i ärendet, såvida ej avgörandet uppskjutes till annat riksmöte. 1
fråga om uppskov äger bestämmelserna i 10 § första och andra styckena
och i 11 § motsvarande tillämpning. Ärendet skall avgöras slutligt före
nästa ordinarie val till riksdagen.

Tilläggsbestämmelse

5.12.1

Tilläggsbestämmelserna 5.10.1 och 5.11.1 äger motsvarande tillämpning
i fråga om uppskov med slutligt beslut i ärende angående grundlag.

13 §

Riksdagens beslut med anledning av proposition samt annat beslut,
varom regeringen skall underrättas, meddelas regeringen genom skrivelse.

Tilläggsbestämmelse

5.13.1

Riksdagens skrivelser sättes upp av kammarkansliet och undertecknas
av talmannen.

Utskott som har berett ärende skall få del av kammarens beslut i
ärendet.

6 kap. INTERPELLATIONER OCH FRÅGOR TILL STATSRÅD
1 §

Interpellation skall ha bestämt innehåll och vara försedd med motivering.
Interpellation bör väckas endast i angelägenhet av större allmänt
intresse. Riksdagen beslutar om interpellationen får framställas. Beslutet
fattas utan föregående överläggning.

Statsråd, som icke besvarar interpellation inom fyra veckor från det att
riksdagen medgav att interpellationen fick framställas, skall före utgången
av denna tid muntligen meddela riksdagen varför svar uteblir eller anstår.
Sådant meddelande får ej följas av överläggning.

Interpellation förfaller om den ej har besvarats vid det riksmöte då den
väcktes.

KU 1974:8

59

Tilläggsbestämmelser

6.1.1

Interpellation ingives till kammarkansliet och anmäles av talmannen
vid sammanträde med kammaren utan dröjsmål efter det att interpellationen
har delats ut till riksdagens ledamöter. Frågan huruvida interpellationen
får framställas avgöres vid närmast följande sammanträde och tages
upp på föredragningslistan till detta sammanträde. Medgiver riksdagen att
interpellationen får framställas, låter talmannen skyndsamt statsrådet få
del av den.

Den som vid riksmöte, som enligt 1 kap. 4 § skall avslutas senast den
31 maj, ingiver interpellation till kammarkansliet efter utgången av april
månad skall i interpellationen angiva skälen till att denna icke har ingivits
tidigare.

6.1.2

När statsråd ämnar besvara interpellation, bestämmer talmannen efter
samråd med statsrådet och interpellanten vid vilket sammanträde svaret
skall lämnas. Meddelande härom anslås senast klockan 11 dagen före
sammanträdet och tages upp på föredragningslistan.

Svar på interpellation får delas ut till ledamöterna i förväg. Har så
skett, kan statsrådet begränsa sitt anförande till en sammanfattning av
svaret.

2 §

Fråga skall ha bestämt innehåll. Den får vara försedd med en kort
inledande förklaring. När fråga besvaras, får endast den ledamot som har
framställt frågan och det statsråd som lämnar svaret taga del i överläggningen.
Riksdagen kan föreskriva begränsning i yttranderätten för dessa
talare utöver vad som följer av 2 kap. 14 §.

Tilläggsbestämmelser

6.2.1

Fråga ingives till kammarkansliet. Den skall vara egenhändigt undertecknad
av den ledamot som framställer frågan. Talmannen låter utan
dröjsmål statsrådet få del av frågan och anmäler den vid närmast följande
sammanträde.

6.2.2

Vad som föreskrives i 1 § tredje stycket och i tilläggsbestämmelse

6.1.2 första stycket skall tillämpas också på fråga. Om icke särskilda skäl
föranleder annat, skall frågor besvaras vid en eller två frågestunder varje

KU 1974:8

60

vecka. Fråga bör besvaras vid den frågestund som infaller närmast efter
sex dagar från det att frågan lämnades till kammarkansliet.

När fråga besvaras, får det första anförandet från varje talare räcka
längst tre minuter, det andra längst två minuter och varje följande
anförande längst en minut.

7 kap. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER OM VAL INOM
RIKSDAGEN
1 §

Bestämmelserna i 2—12 §§ gäller val som ankommer på kammaren.
Bestämmelserna i 2 § första stycket, 6 §, 8-10 §§ och 12 § andra
stycket skall tillämpas endast i den mån riksdagen ej föreskriver annat.

Tilläggsbestämmelse

7.1.1

Utöver de val som kammaren förrättar enligt regeringsformen och
riksdagsordningen skall den företaga val till

1. riksgäldsfullmäktige,

2. styrelsen för riksdagsbiblioteket,

3. Nordiska rådets svenska delegation,

4. Europarådets svenska delegation,

5. styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

Kammaren skall också varje år utse aderton ledamöter av riksdagen,
vilka får deltaga i bolagsstämmor med Statsföretag AB.

2 §

Val beredes av en inom riksdagen utsedd valberedning.

Valberedningen utses vid första sammanträdet med kammaren under
riksdagens valperiod för tiden till valperiodens slut. Varje partigrupp,
vilken motsvarar parti som vid valet till riksdagen har fått minst fyra
procent av rösterna i hela riket, skall besätta en plats. Därutöver fördelas
tio platser proportionellt mellan samma partigrupper. Ledamöterna
tillsättes med tillämpning av det förfarande som angives i 12 § första
stycket.

Tilläggsbestämmelser

7.2.1

Talmannen fastställer för varje partigrupp det antal ledamöter, som
partigruppen skall tillsätta i valberedningen. Därvid skall han vid den
proportionella fördelningen tillämpa den beräkningsgrund som angives i
4 § andra stycket.

KU 1974:8

61

7.2.2

Valberedningen bereder alla val som förrättas av kammaren utom val
av riksföreståndare, vice riksföreståndare, person som skall inträda som
tillfällig riksföreståndare, talman, vice talmän, kammarsekreterare samt
riksdagens ombudsmän och deras ställföreträdare. Om beredning av val av
ombudsmän och ställföreträdare föreskrives i tilläggsbestämmelse 8.10.2.

7.2.3

Valberedningen håller på kallelse av talmannen sitt första sammanträde
samma dag som den utses. Därefter sammanträder beredningen på
kallelse av ordföranden.

Bestämmelserna i 4 kap. 12 § samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1
andra stycket och 4.11.2-4 äger motsvarande tillämpning på valberedningen.

3 §

Framlägges vid val som avser två eller flera personer en gemensam lista,
som upptager namn på så många personer som valet avser, och har listan
godkänts av alla i valberedningens sammanträde deltagande ledamöter
eller av alla utom en, skall talmannen ställa proposition på godkännande
av listan och förklara de på denna upptagna personerna valda. Val med
slutna sedlar skall dock förrättas, om det begäres av minst så många
riksdagsledamöter, som motsvarar det tal vilket erhålles, om samtliga
röstberättigade ledamöters antal delas med antalet av de personer valet
avser, ökat med ett. Detta val skall äga rum vid ett följande sammanträde.

Följer av särskild bestämmelse att innehavare av visst uppdrag skall
väljas för sig, skall valet förrättas med acklamation. Om ledamot begär
det, skall valet dock förrättas med slutna sedlar. Föreligger enhälligt
förslag från valberedningen, skall i sådant fall valet äga rum först vid ett
följande sammanträde.

4 §

Val förrättas med slutna sedlar, om ej annat följer av 3 § eller annan
huvudbestämmelse i riksdagsordningen. Skall två eller flera personer utses
genom val med slutna sedlar, fördelas platserna proportionellt mellan
partier. Med parti avses därvid varje grupp av riksdagsledamöter som vid
valet uppträder under särskild beteckning.

Platserna fördelas mellan partier genom att de en efter en tilldelas det
parti som för varje gång visar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet
är lika med partiets röstetal, så länge ingen plats har tilldelats partiet, och
erhålles därefter genom att partiets röstetal delas med det tal som
motsvarar antalet platser som redan har tilldelats partiet, ökat med ett.
Vid lika jämförelsetal skiljes genom lottning.

KU 1974:8

62

Tilläggsbestämmelser

7.4.1

Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. Valsedel skall
vara enkel, sluten och omärkt. Den får innehålla uppgift om det val för
vilket den gäller.

Valsedel är ogiltig om den är försedd med kännetecken som uppenbarligen
har blivit anbragt på valsedeln med avsikt eller om den saknar giltigt
kandidatnamn. Har ledamot i ett val lämnat mer än en valsedel, är
valsedlarna ogiltiga. Har sedlarna samma innehåll, skall dock en valsedel
betraktas som giltig vid sammanräkningen.

Namn på valsedel skall anses obefintligt om kandidaten ej är valbar,
namnet är överstruket eller det ej framgår klart vem som avses.

7.4.2

Vid proportionellt val användes valsedlar, på vilka före namnen har
satts ut partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss
grupp av riksdagsledamöter eller för viss meningsriktning). Namnen föres
upp i en följd under varandra.

Valsedel är ogiltig om den saknar partibeteckning eller upptager mer
än en partibeteckning.

Namn på valsedel skall anses obefintligt, om ordningen mellan namnet
och annat namn ej framgår klart.

De platser som har tilldelats ett parti besättes så att partiets första
plats tillerkännes den vars namn står främst i ordningen inom partiet,
partiets andra plats den som bär det andra namnet i ordningen och så
vidare enligt samma grund. När ordningen mellan namn på ett partis
valsedlar skall bestämmas, äger 14 kap. 6 § vallagen (1972:620) motsvarande
tillämpning.

7.4.3

Vid val av en person med slutna sedlar får valsedel ej upptaga
partibeteckning. Innehåller valsedel två eller flera kandidatnamn, är den
ogiltig.

Vid lika röstetal skiljes genom lottning.

7.4.4

Vid val med slutna sedlar anmodar talmannen fem ledamöter att taga
plats vid talmansbordet. Av dessa skall tre biträda när valsedlarna öppnas
och granskas och två föra anteckningar över valet.

Upprop verkställes i samma ordning som enligt tilläggsbestämmelse
5.5.2. När ledamot ropas upp, skall han gå fram till talmansbordet och
lämna sin valsedel till talmannen.

Sedan samtliga godkända valsedlar har lästs upp av talmannen och

KU 1974:8

63

antecknats av kammarsekreteraren och de två ledamöterna, jämföres
anteckningarna över valet.

Talmannen meddelar resultatet av valet, så snart detta har fastställts.

7.4.5

Skall två eller flera val med slutna sedlar förrättas, får talmannen,
såvida ledamot icke yrkar annat, bestämma att valsedlarna skall avlämnas
i samtliga val, innan sammanräkning företages i något av valen.

5 §

Val med slutna sedlar får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd.
Valet skall gälla utan hinder av att det har överklagats.

Tilläggsbestäm m elser

7.5.1

Besvär över val som sägs i 5 § ställes till valprövningsnämnden.
Besvärshandlingen skall ges in till kammarkansliet inom fem dagar från
den dag då resultatet av valet meddelades i kammaren. Så snart besvärstiden
har gått ut, skall talmannen vid sammanträde med kammaren
tillkännagiva samtliga besvär som har anförts. Talmannen skall härvid
angiva viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in
till valprövningsnämnden. När förklaringstiden har gått ut skall talmannen
genast sända besvärshandlingarna till valprövningsnämnden. Talmannen
bör därjämte skyndsamt inkomma till valprövningsnämnden med yttrande
över besvären.

7.5.2

Har vid valet föreskrift i 4 § eller i tilläggsbestämmelserna 7.4.1—5
blivit åsidosatt och är det ej osannolikt att felet har inverkat på
valutgången, skall valprövningsnämnden undanröja valet och förordna om
omval. Kan felet avhjälpas genom förnyad sammanräkning eller annan
sådan mindre ingripande åtgärd, skall valprövningsnämnden dock i stället
uppdraga åt talmannen att vidtaga erforderlig rättelse.

7.5.3

Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras under betryggande
säkerhet till dess att valet har vunnit laga kraft.

KU 1974:8

64

6 §

Val, som enligt vad som är särskilt föreskrivet avser tid motsvarande
riksdagens valperiod, skall förrättas snarast efter valperiodens början och
gälla till dess att riksdagen förrättar nytt val under nästa valperiod.

7 §

Har ny ledamot tagit plats i riksdagen med anledning av att utgången
av val till riksdagen har blivit ändrad efter överklagande, skall val som
riksdagen har förrättat dessförinnan under valperioden göras om, såvida
det begäres av minst tio riksdagsledamöter.

8 §

Skall två eller flera väljas, utses tillika suppleanter till minst samma
antal som de ordinarie ledamöterna. Vad som är föreskrivet om dessa
äger motsvarande tillämpning i fråga om suppleanterna.

Tilläggsbestämmelse

7.8.1

Sedan riksdagen har förrättat val till organ och därvid utsett suppleanter
med stöd av 8 §, kan den besluta att öka antalet suppleanter i
organet. Suppleantval som föranledes härav skall förrättas så snart det
kan ske.

9 §

Är av riksdagen vald ledamot i ett organ frånvarande, intages hans
plats, om det kan ske, av suppleant som hör till samma partigrupp. I
övrigt gäller att suppleanterna har företräde i den ordning i vilken de har
valts eller, om valet har förrättats med gemensam lista, i den ordning i
vilken de har förts upp på listan.

Tilläggsbestämmelse

7.9.1

Ledamot eller suppleant som har fått plats från två eller flera grupper
anses vald för den grupp, från vilken plats först har tilldelats honom.

10 §

Är till ett uppdrag endast den valbar som tillhör riksdagen och lämnar
den valde riksdagen eller utses han till riksdagens talman eller till statsråd,
skall han avgå från uppdraget.

KU 1974:8

65

11 §

Den som har utsetts till uppdrag genom val av riksdagen får ej
undandraga sig uppdraget utan att riksdagen medgiver det.

12 §

Lämnar den som har valts till ett organ sitt uppdrag i förtid och avsåg
det val genom vilket uppdraget tillsattes vid mandatperiodens början två
eller flera personer, skall den partigrupp eller de partigrupper, som han
var vald för, till talmannen anmäla en efterträdare. Talmannen förklarar
den anmälde vald. Göres ej sådan anmälan eller anmäles mer än en
person, utser talmannen efterträdare.

Är i annat fall än som avses i första stycket plats ledig i förtid, anställes
kompletteringsval för den återstående tiden med tillämpning av vad som
gäller i allmänhet.

13 §

Organ, vars ledamöter helt eller delvis utses av kammaren, väljer inom
sig ordförande och en eller flera vice ordförande, om ej annat är
föreskrivet.

14 §

Val inom organ, som sägs i 13 §, förrättas med acklamation eller, om
ledamot begär det, med slutna sedlar.

Tilläggsbestämmelse

7.14.1

Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. Valsedel skall
vara enkel, sluten och omärkt. Vid lika röstetal skiljes genom lottning.

8 kap. VISSA BEFATTNINGSHAVARE OCH ORGAN
1 §

Val av talman samt av förste, andre och tredje vice talman förrättas vid
första sammanträdet med kammaren under riksdagens valperiod och
gäller till valperiodens slut. Talmännen väljes var för sig i nu nämnd
ordning.

Förrättas valet med slutna sedlar, är den vald som får mer än hälften av
de avgivna rösterna. Uppnås icke sådan röstövervikt, förrättas nytt val.
Får ej heller då någon mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett
tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnådde de

5 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 8

KU 1974:8

66

högsta röstetalen. Vid tredje omröstningen är den vald som får de flesta
rösterna.

2 §

Riksdagen utser genom särskilt val en ersättare för ordföranden i
riksdagens valprövningsnämnd. Vad som i 3 kap. 11 § regeringsformen
föreskrives om ordföranden äger motsvarande tillämpning på ersättaren.
Vid val med slutna sedlar av ordföranden eller hans ersättare tillämpas
det förfarande som angives i 1 § andra stycket.

3 §

Vid val med slutna sedlar av riksföreståndare, vice riksföreståndare
eller person som skall kunna inträda som tillfällig riksföreståndare
tillämpas det förfarande som angives i 1 § andra stycket. Valet gäller till
dess riksdagen beslutar annat.

4 §

Riksdagens lönedelegation består av sjutton ledamöter, vilka riksdagen
väljer för riksdagens valperiod.

5 §

Lönedelegationen sammanträder inom stängda dörrar. Om särskilda
skäl föreligger, får delegationen medgiva att även annan är närvarande än
ledamot, suppleant, tjänsteman hos delegationen och den med vilken
delegationen skall rådpläga i förhandlingsfrågor.

Vad som föreskrives i 4 kap. 11 § och 14 § första stycket äger
motsvarande tillämpning på delegationen. Ledamot som har förklarat sig
ej instämma i delegationens beslut kan reservera sig.

Innan avtal i förhandlingsfråga har träffats eller förhandling annars har
slutförts eller förslag som avses i 9 kap. 11 § regeringsformen har
framlagts för delegationen, får ledamot, suppleant eller tjänsteman ej
utan delegationens tillstånd yppa vad som har förekommit vid sakens
behandling i delegationen.

Tilläggsbestämmelser

8.5.1

I förhandlingsfrågor rörande anställningsvillkor för arbetstagare hos
riksdagen och dess myndigheter överlägger lönedelegationen med talmannen
eller med annan ledamot av riksdagens förvaltningsstyrelse som
styrelsen förordnar.

KU 1974:8

67

8.5.2

Tilläggsbestämmelserna 4.11.1—4 äger motsvarande tillämpning på
lönedelegationen.

8.5.3

Lönedelegationen skall före den 15 januari varje år lämna riksdagen
redogörelse för sin verksamhet under föregående år. Vid redogörelsen
fogas avtal och andra handlingar som har underställts delegationen för
godkännande.

8.5.4

Ledamot, suppleant eller tjänsteman skall första gången han är närvarande
vid sammanträde med delegationen avgiva försäkran om att han
skall iakttaga tystnadsplikten.

8.5.5

Lönedelegationen förordnar sekreterare åt sig.

6 §

Val av fullmäktige i riksbanken avser riksdagens valperiod.

Fullmäktige väljer inom sig en chef för riksbanken samt inom eller
utom sig en vice chef för riksbanken. Är denne icke själv fullmäktig, skall
han vara särskild suppleant för riksbankschefen i fullmäktige och som
sådan ha företräde till tjänstgöring framför övriga suppleanter.

7 §

Val av ledamöter i utrikesnämnden avser riksdagens valperiod.

För talmannen är vice talman suppleant i utrikesnämnden. Antalet
valda suppleanter skall vara nio.

8 §

Utrikesnämnden sammanträder inom stängda dörrar. Statsministern
får medgiva att även annan än ledamot, suppleant, statsråd och tjänsteman
är närvarande.

Tilläggsbestämmelse

8.8.1

Tilläggsbestämmelserna 4.11.4 och 8.5.4 äger motsvarande tillämpning
på utrikesnämnden. Sekreterare hos nämnden förordnas av regeringen.

KU 1974:8

68

Suppleant i utrikesnämnden skall alltid underrättas om nämndens
sammanträden.

9 §

För ändamål som avses i 13 kap. 2 § regeringsformen sammanträder
utrikesnämndens ledamöter på kallelse av talmannen eller, vid förfall för
honom, vice talman, ävensom på kallelse av två av nämndens övriga
ledamöter. Förhandlingarna ledes av talmannen, av vice talman eller, om
ingen av dem är tillstädes, av den av de närvarande ledamöterna som har
varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört
riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Är vid omröstning
till beslut rösterna lika delade, gäller den mening som ordföranden
biträder.

10 §

Val av ombudsman gäller för tiden från valet till dess nytt val har
förrättats under fjärde året därefter. På hemställan av det utskott som
granskar berättelse över ombudsmans verksamhet kan riksdagen dock dessförinnan
entlediga ombudsman som ej åtnjuter riksdagens förtroende.
Vid val med slutna sedlar av ombudsman tillämpas förfarandet i 1 §
andra stycket.

Avgår ombudsman i förtid, skall riksdagen snarast välja efterträdare för
ny fyraårsperiod.

Riksdagen väljer en eller flera personer att tjänstgöra i ombudsmans
ställe. Bestämmelserna i första och andra styckena om ombudsman äger
motsvarande tillämpning på ställföreträdare.

Tilläggs bestämmelser

8.10.1

Konstitutionsutskottet utser inom 20 dagar från det att utskottet har
blivit tillsatt en delegation, JO-delegationen, bestående av sex ledamöter i
utskottet, för att då riksdagens ombudsman påkallar det samråda med
ombudsman om arbetsordningen eller i andra frågor av organisatorisk art.

8.10.2

Val av ombudsman och ställföreträdare beredes av JO-delegationen,
som därvid samråder med de av partigrupperna utsedda ledamöterna i
talmanskonferensen.

KU 1974:8

69

11 §

Riksdagens revisorer skall vara tolv. De väljes för riksdagens valperiod.
Riksdagen väljer bland revisorerna en ordförande och en eller flera vice
ordförande. Ordföranden och varje vice ordförande väljes för sig.

12 §

Riksdagens krigsdelegation består av talmannen som ordförande och av
femtio andra ledamöter, vilka riksdagen väljer för riksdagens valperiod.

Riksdagsledamot är behörig att vara ledamot i krigsdelegationen utan
hinder av att han tillhör regeringen.

Suppleanter skall icke utses till krigsdelegationen.

Får ledamot varaktigt förfall när delegationen har trätt i riksdagens
ställe, utses annan riksdagsledamot till ersättare i den ordning som är
angiven i 7 kap. 12 § första stycket.

Tilläggsbestämmelser

8.12.1

Det åligger krigsdelegationens ordförande och vice ordförande att
förbereda delegationens verksamhet för den händelse delegationen skulle
träda i riksdagens ställe.

8.12.2

Bestämmelserna i 4 kap. 12 § samt tilläggsbestämmelserna 4.11.1
andra stycket och 4.11.2 och 4 äger motsvarande tillämpning på
krigsdelegationen under tid då delegationen ej är i riksdagens ställe.

13 §

Riksdagen kan meddela närmare bestämmelser för riksdagens organ.

9 kap. BESTÄMMELSER OM PERSONAL OCH FÖRVALTNING
1 §

Kammaren utser en kammarsekreterare. Val av kammarsekreterare
äger rum vid början av riksmötet närmast efter ordinarie val till riksdagen
och gäller för tiden till dess nytt val av kammarsekreterare förrättas.

Kammarsekreteraren låter föra protokollet vid sammanträde med
kammaren. Han expedierar riksdagens beslut och biträder i övrigt
talmannen i riksdagsarbetet.

6 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 8

KU 1974:8

70

Tilläggsbestämmelser

9.1.1

Vid val med slutna sedlar av kammarsekreterare tillämpas det förfarande
som angives i 8 kap. 1 § andra stycket.

9.1.2

Kammarsekreteraren förestår kammarkansliet och är sekreterare i
krigsdelegationen. Han för protokoll vid sammanträde med talmanskonferensen.

2 §

Utskotten biträdes av sekreterare. Huvudsekreteraren hos utskott skall
vara svensk medborgare.

3 §

Riksdagens förvaltningskontor ledes av riksdagens förvaltningsstyrelse.
Styrelsen består av talmannen som ordförande och åtta andra ledamöter,
vilka riksdagen väljer inom sig för riksdagens valperiod.

4 §

Riksdagens förvaltningskontor skall, såvitt gäller riksdagen och riksdagens
myndigheter, i den omfattning riksdagen bestämmer

1. handlägga frågor angående förhandlingar om anställnings- och
arbetsvillkor för arbetstagare samt andra personalfrågor,

2. meddela gemensamma förvaltningsbestämmelser,

3. göra upp förslag till anslag på statsbudgeten.

Förvaltningskontoret handlägger i övrigt, enligt vad riksdagen närmare
föreskriver, frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor om
förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom
riksbanken och särskild myndighet som avses i 9 kap. 10 § andra stycket
regeringsformen.

5 §

Besvär över beslut av riksdagens organ i förvaltningsärende mot vilket
talan får föras enligt vad som är föreskrivet därom, prövas av regeringsrätten
i de fall som riksdagen särskilt bestämmer och i övriga fall av
riksdagens besvärsnämnd. Besvärsnämnden består av ordförande, som
skall inneha eller ha innehaft domarämbete och ej vara ledamot av
riksdagen, och fyra andra ledamöter, valda inom riksdagen. Ordföranden
väljes särskilt. Val till besvärsnämnden avser riksdagens valperiod.

För ordföranden skall finnas en ersättare. Vad som föreskrives om
ordföranden äger motsvarande tillämpning på ersättaren.

KU 1974:8

71

Tilläggsbestämmelse

9.5.1

Vid val med slutna sedlar av ordförande i besvärsnämnden tillämpas
det förfarande som angives i 8 kap. 1 § andra stycket.

6 §

Riksdagsledamot skall av statsmedel åtnjuta arvode för sitt uppdrag.
Bestämmelser härom, om andra ekonomiska förmåner i anledning av
uppdraget och om gottgörelse till ersättare för riksdagsledamot meddelas
i lag.

7 §

Om tillgång för riksdagens ledamöter och organ till bibliotek och om
bistånd i övrigt åt dem med sakuppgifter för riksdagsarbetet samt om
utskotts och ledamöters studieresor finns särskilda föreskrifter.

Ti Iläggs b es tämmelse

9.7.1

Utskott får besluta, att företrädare för utskottet skall företaga studieresor
för att inhämta upplysningar i ämne inom dess beredningsområde.

Utskott skall samråda med talmanskonferensen, innan det fattar beslut
om utrikes studieresa. Talmanskonferensen skall uttala sig om i vad mån
resan lämpligen bör genomföras. Därvid skall hänsyn tagas till riksdagens
internationella förbindelser, till kostnaderna och till omständigheterna i
övrigt.

Talmanskonferensen kan meddela närmare bestämmelser om utskottens
studieresor. Ledamot av riksdagen kan erhålla stipendium för enskild
studieresa. Talmanskonferensen kan meddela närmare bestämmelser om
sådana resor.

8 §

Åtal mot här angiven befattningshavare för brott, begånget i utövningen
av hans uppdrag eller tjänst, får beslutas,

1. åtal mot fullmäktig i riksbanken eller någon av riksdagens revisorer
endast av finansutskottet,

2. åtal mot ledamot av riksdagens förvaltningsstyrelse, av riksdagens
valprövningsnämnd eller av riksdagens besvärsnämnd eller mot riksdagens
ombudsman eller kammarsekreteraren endast av konstitutionsutskottet.

Riksdagen kan föreskriva att vad i första stycket sägs om beslut om
åtal mot fullmäktig i riksbanken ej skall tillämpas i fråga om brott,
begånget vid handläggningen av fråga angående in- eller utförsel av valuta.

KU 1974:8

72

Tilläggsbestämmelser

9.8.1

Vad i 8 § första stycket sägs om beslut om åtal mot fullmäktig i
riksbanken skall ej tillämpas i fråga om brott, begånget i utövningen av
riksbankens beslutanderätt enligt valutalagen (1939:350).

9.8.2

Om behörighet att besluta om åtal mot vissa andra befattningshavare
än de i 8 § nämnda finns särskilda föreskrifter.

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

1. Genom denna riksdagsordning upphäves den äldre riksdagsordningen.
Den äldre riksdagsordningen skall dock med nedan angivna
undantag tillämpas i stället för den nya riksdagsordningen till utgången av
det år under vilket riksdagen slutligt antager den nya regeringsformen
samt, i de fall då så nedan angives, även därefter.

2. Föreskriften i 5 § första stycket andra punkten i den äldre
riksdagsordningen samt föreskrifterna i 34 § första stycket första och
andra punkterna och tredje stycket i samma riksdagsordning skall
tillämpas i stället för motsvarande föreskrifter i denna riksdagsordning så
länge Gustaf VI Adolf är konung, föreskrifterna i 34 § i fråga om lagtima
riksmöte.

Om tillämpning av bestämmelserna i 14 § i den äldre riksdagsordningen
om rösträtt vid val till riksdagen gäller vad som följer av föreskriften i
2 andra stycket andra punkten övergångsbestämmelserna till regeringsformen.

Om tillämpning vid val till riksdagen, som äger rum före den tidpunkt
då den äldre riksdagsordningen enligt 1 skall upphöra att tillämpas, av
bestämmelser i 3 kap. i den nya regeringsformen och i annan lag i stället
för motsvarande föreskrifter i den äldre riksdagsordningen föreskrives i 2
tredje stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen. I fråga om
sådant val skall ej heller bestämmelserna i den äldre riksdagsordningen
om utfärdande och om granskning av fullmakt tillämpas. Vid riksdag som
med anledning av valet sammanträder före nyss nämnda tidpunkt skall
tillämpas föreskrifterna i denna riksdagsordning i 1 kap. 5 § första
stycket, 8 och 9 §§ med tilläggsbestämmelser samt 8 kap. 12 § andra
stycket ävensom bestämmelsen i första stycket sistnämnda paragraf om
krigsdelegationens sammansättning. Bestämmelsen i 53 § andra stycket i
den äldre riksdagsordningen skall i fråga om sådan riksdag gälla varje
ledamot av statsrådet.

Bestämmelsen i 5 kap. 8 § första stycket i denna riksdagsordning skall
gälla i fråga om sådant förslag till ändring i riksdagsordningen som riksdagen
behandlar före den under 1 angivna tidpunkten.

KU 1974:8

73

3. Lagtima riksmöte skall under det år, då den nya riksdagsordningen
enligt 1 börjar tillämpas, inledas den 10 januari eller den dag dessförinnan
som följer av bestämmelserna i 3 kap. i den nya regeringsformen
om riksdagens första sammanträde efter extra val. Uppskov enligt
2 § sjätte stycket i den äldre riksdagsordningen med riksdagens avslutande
till dag efter den 31 december får ej beslutas.

I fråga om lagtima riksmöte som avses i första stycket skall tillämpas
vad i denna riksdagsordning föreskrives om lagtima riksmöte som har inletts
i augusti, september eller oktober.

4. Val inom riksdagen, som enligt särskild föreskrift skall avse tid
motsvarande riksdagens valperiod, förrättas vid början av det under 3
angivna riksmötet för återstoden av valperioden. Motsvarande mandatperioder
som enligt äldre bestämmelser skulle löpa efter årsskiftet upphör
därmed att gälla.

Talmannen och vice talmännen vid den riksdag, som avslutas vid det
under 1 angivna årsskiftet, kvarstår i sina uppdrag till dess lagtima
riksmöte enligt 3 inledes. Om val av ledamöter och ersättare i valprövningsnämnden
är föreskrivet under 2 övergångsbestämmelserna till regeringsformen.

5. Vid den riksdag, som avslutas vid det under 1 angivna årsskiftet, kan
ärende enligt 58 § tredje stycket i den äldre riksdagsordningen uppskjutas
till lagtima riksmöte som sägs under 3. Uppskjutet ärende skall avgöras
inom den tid som föreskrives i 5 kap. 10 § i denna riksdagsordning.

Har avgörandet av vilande förslag till grundlag med stöd av 64 § i den
äldre riksdagsordningen uppskjutits över den under 1 angivna tidpunkten,
skall ärendet upptagas vid det lagtima riksmöte som sägs under 3. Om
ärendets fortsatta handläggning gäller vad som föreskrives i 5 kap. 12 § i
denna riksdagsordning.

6. Befogenheten att åtala brott av befattningshavare, som angives i 9
kap. 8 § i denna riksdagsordning, skall bedömas efter äldre lag om, när
handlingen företogs, för åtal gällde förutsättning som ej har upptagits i
denna riksdagsordning.

7. Förekommer i lag eller annan författning bestämmelse som syftar
på riksdagssession eller i övrigt på sammanträdesperiod med riksdagen,
skall bestämmelsen i stället gälla riksmöte.

8. Andra stycket i övergångsbestämmelserna till kungörelsen (1971:2)
om beslutade ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen skall
alltjämt äga tillämpning.

KU 1974:8

74

3 Förslag till

ändring i successionsordningen1

Nuvarande lydelse

Skulle den olycka tima, att hela
konungahuset, inom vilket arvsrätten
till riket räknas, antingen på
manliga sidan utginge, eller genom
uraktlåtande av vad denna successionsordning
uttryckligen föreskriver,
förlorat successionsrätt,
vare tronen ledig till nytt val, och
utkore då Riksens Ständer ett
nytt konungahus.

Successionsordningen skall tillämpas i sin nya lydelse från ingången av
året efter det under vilket den nya regeringsformen har antagits slutligt.

'Successionsordningen omtryckt 1965:817.

Föreslagen lydelse

§ 9

(Denna paragraf utgår.)

KU 1974:8

75

4 Förslag till

ändringar i tryckfrihetsförordningen'

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
1 KAP.

1 §

I överensstämmelse med de i
regeringsformen fastställda grunderna
för en allmän tryckfrihet
och till säkerställande av ett fritt
meningsutbyte och en allsidig
upplysning skall det stå varje
svensk medborgare fritt att, med
iakttagande av de bestämmelser
som äro i denna förordning meddelade
till skydd för enskild rätt
och allmän säkerhet, i tryckt
skrift yttra sina tankar och åsikter,
offentliggöra allmänna handlingar
samt meddela uppgifter och
underrättelser i vad ämne som

Med tryckfrihet förstås varje
svensk medborgares rätt att, utan
några av myndighet eller annat
allmänt organ i förväg lagda hinder,
utgiva skrifter, att sedermera
endast inför laglig domstol kunna
tilltalas för deras innehåll, och att
icke i annat fall kunna straffas
därför, än om detta innehåll strider
mot tydlig lag, given att bevara
allmänt lugn, utan att återhålla
allmän upplysning.

I överensstämmelse med de i
första stycket angivna grunderna
för en allmän tryckfrihet och till
säkerställande av ett fritt meningsutbyte
och en allsidig upplysning
skall det stå varje svensk medborgare
fritt att, med iakttagande av
de bestämmelser som äro i denna
förordning meddelade till skydd
för enskild rätt och allmän säkerhet,
i tryckt skrift yttra sina tankar
och åsikter, offentliggöra allmänna
handlingar samt meddela
uppgifter och underrättelser i vad
ämne som helst.

helst.

Det skall ock stå envar fritt att, i alla de fall då ej annat är i denna
förordning föreskrivet, meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne
som helst för offentliggörande i tryckt skrift till dess författare eller
utgivare eller, om för skriften finnes särskild redaktion, till denna eller till
företag för yrkesmässig förmedling av nyheter till periodiska skrifter.

Privilegier å skrifters utgivande
må icke meddelas; Konungen

Privilegier å skrifters utgivande
må icke meddelas; regeringen

1 f örordningen omtryckt 1971:273.

KU 1974:8

76

Nuvarande lydelse
dock obetaget att förnya sådana
till allmänna inrättningars understöd
redan förlänta privilegier,
varje gång på högst tjugu år.

Föreslagen lydelse
dock obetaget att förnya sådana
till allmänna inrättningars understöd
redan förlänta privilegier,
varje gång på högst tjugu år.

Om den rätt, som tillkommer upphovsman till litterärt eller konstnärligt
verk eller framställare av fotografisk bild, och om förbud mot att
återgiva litterärt eller konstnärligt verk på ett sätt, som kränker den
andliga odlingens intressen, gälle vad i lag är stadgat.

2 KAP.

1 §

Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning
skall, i den ordning nedan sägs, varje svensk medborgare äga fri tillgång
till allmänna handlingar. I denna rätt må gälla allenast sådana inskränkningar
som påkallas antingen av hänsyn till rikets säkerhet och dess
förhållande till främmande makt eller i anledning av myndighets verksamhet
för inspektion, kontroll och annan tillsyn eller för brotts förekommande
och beivrande eller till skydd för statens, menigheters och
enskildas behöriga ekonomiska intresse eller av hänsyn till privatlivets
helgd, personlig säkerhet, anständighet och sedlighet.

I särskild av Konungen och riksdagen
samfällt stiftad lag skola
noga angivas de fall, då enligt
nyssnämnda grunder allmänna
handlingar skola hållas hemliga.

Ändring, som avses i 10 §, skall
sökas hos den myndighet, som har
att upptaga klagan över beslut
eller åtgärd i det mål eller ärende,
till vilket handlingen hör, eller om
klagan ej är tillåten i sådant mål
eller ärende eller handlingen ej
tillhör mål eller ärende, som myndigheten
har att handlägga, hos
den myndighet, som i allmänhet
har att upptaga klagan över myndighetens
beslut eller åtgärder.
Vad nu sagts gälle ock angående
den ordning i vilken ändring skall
sökas. 1 stället för hos Konungen i
statsdepartementen skall ändring
sökas hos regeringsrätten.

1 särskild lag skola noga angivas
de fall, då enligt nyssnämnda
grunder allmänna handlingar skola
hållas hemliga.

Ändring, sorn avses i 10 §, skall
sökas hos den myndighet, som har
att upptaga klagan över beslut
eller åtgärd i det mål eller ärende,
till vilket handlingen hör, eller om
klagan ej är tillåten i sådant mål
eller ärende eller handlingen ej
tillhör mål eller ärende, som myndigheten
har att handlägga, hos
den myndighet, som i allmänhet
har att upptaga klagan över myndighetens
beslut eller åtgärder.
Vad nu sagts gälle ock angående
den ordning i vilken ändring skall
sökas. 1 stället för hos regeringen
skall ändring sökas hos regeringsrätten.

KU 1974:8

77

Nuvarande lydelse

Finnes enligt vad ovan sagts ej
behörig myndighet, skall ändring
sökas i fråga om beslut av kommunalmyndighet
hos länsstyrelse,
beträffande beslut av myndighet,
som lyder under länsstyrelse, domkapitel,
styrelse, ämbetsverk eller
annan Konungen underställd myndighet,
hos den överordnade myndigheten
samt i andra fall hos
regeringsrätten. Angående beslut
av myndighet, som tillhör eller
lyder under riksdagen, gälle dock
vad riksdagen bestämmer.

Föreslagen lydelse

Finnes enligt vad ovan sagts ej
behörig myndighet, skall ändring
sökas i fråga om beslut av kommunalmyndighet
hos länsstyrelse,
beträffande beslut av myndighet,
som lyder under länsstyrelse,
domkapitel, styrelse, ämbetsverk
eller annan regeringen underställd
myndighet, hos den överordnade
myndigheten samt i andra fall hos
regeringsrätten. Angående beslut
av myndighet, som tillhör eller
lyder under riksdagen, gälle dock
vad riksdagen bestämmer.

14 §

Finnes hos myndighet allmän handling, som skall hållas hemlig, och
anser myndigheten särskild åtgärd behöva vidtagas till beredande av
trygghet mot obehörigt utlämnande, äger myndigheten förse handlingen
med anteckning därom att den är hemlig. Sådan anteckning skall
innehålla uppgift å det lagrum, som åberopas för handlingens hemlighållande,
dagen för anteckningen samt den myndighet, som låtit verkställa
anteckningen.

Beträffande särskilda slag av
handlingar, vilkas hemlighållande
för rikets säkerhet är av synnerlig
betydelse, äger Konungen förordna
att viss myndighet skall pröva
fråga om utlämnande. Har sådant
förordnande meddelats, skall å
handling som däri avses, jämte de
uppgifter som angivas i första
stycket, antecknas den myndighet,
som sålunda är behörig att
pröva fråga om utlämnande.
Framställning hos annan myndighet
att utbekomma handling, varå
dylik anteckning skett, skall ofördröjligen
på sökandens begäran
hänskjutas till den behöriga myndigheten.

Beträffande särskilda slag av
handlingar, vilkas hemlighållande
för rikets säkerhet är av synnerlig
betydelse, äger regeringen förordna
att viss myndighet skall pröva
fråga om utlämnande. Har sådant
förordnande meddelats, skall å
handling som däri avses, jämte de
uppgifter som angivas i första
stycket, antecknas den myndighet,
som sålunda är behörig att
pröva fråga om utlämnande.
Framställning hos annan myndighet
att utbekomma handling, varå
dylik anteckning skett, skall ofördröjligen
på sökandens begäran
hänskjutas till den behöriga myndigheten.

Ej må i annan ordning än i detta lagrum sägs handling förses med
anteckning därom att den är hemlig.

KU 1974:8

78

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
3 KAP.

4 §

Bestämmelserna i 1 och 2 §§
om författares anonymitet skola
äga motsvarande tillämpning i
fråga om den som, utan att vara
författare, på sätt i 1 kap. 1 §
andra stycket sägs lämnat meddelande
för offentliggörande i tryckt
skrift, stadgandet i 2 § även beträffande
meddelande, avsett för
tryckt skrift, som ej är periodisk.

Bestämmelserna i 1 och 2 §§
om författares anonymitet skola
äga motsvarande tillämpning i
fråga om den som, utan att vara
författare, på sätt i 1 kap. 1 §
tredje stycket sägs lämnat meddelande
för offentliggörande i tryckt
skrift, stadgandet i 2 § även beträffande
meddelande, avsett för
tryckt skrift, som ej är periodisk.

Vad i 1 och 3 §§ är stadgat om författares anonymitet skall även avse
utgivare av tryckt skrift som ej är periodisk.

4 KAP.

7 §

Av varje tryckt skrift, som framställts vid boktryckeri här i riket, skall
boktryckaren, samtidigt med skriftens utgivande, för granskning avlämna
ett exemplar (granskningsexemplar), i Stockholm till chefen för justitiedepartementet
och å annan ort till hans där förordnade ombud. Efter
medgivande av chefen för nämnda departement må dock med skriftens
avlämnande anstå till viss tid efter utgivandet.

Granskningsexemplar skall vara fullständigt och felfritt samt i övrigt i
samma skick som de för spridning avsedda exemplaren.

Vad i första stycket föreskrivits Vad i första stycket föreskrivits

skall ej avse bild- eller tillfällig- skall ej avse bild- eller tillfällig hetstryck

och ej heller meddelan- hetstryck och ej heller meddelanden
från offentlig myndighet. den från offentlig myndighet.

Konungen äger ock i andra fall Regeringen äger ock i andra fall

medgiva undantag från vad i första medgiva undantag från vad i första

stycket föreskrivits. stycket föreskrivits.

Angående skyldighet för boktryckaren att avlämna för bibliotek
avsedda exemplar av tryckt skrift meddelas bestämmelser i lag.

7 KAP.

3 §

Har meddelande, som enligt 1
kap. 1 § andra stycket avlämnats
för offentliggörande i tryckt
skrift, icke blivit infört i skriften

Har meddelande, som enligt 1
kap. 1 § tredje stycket avlämnats
för offentliggörande i tryckt
skrift, icke blivit infört i skriften

KU 1974:8

79

Nuvarande lydelse
och innefattar det ärekränkning
mot enskild person, gälle om ansvar
för sådan ärekränkning vad i
lag är stadgat.

Föreslagen lydelse
och innefattar det ärekränkning
mot enskild person, gälle om ansvar
för sådan ärekränkning vad i
lag är stadgat.

Om någon genom att lämna meddelande till annan förövar uppror,
högförräderi, landsförräderi, landssvek, spioneri, grovt spioneri eller
försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, så ock om någon
som på grund av allmän befattning eller i och för utövande av lagstadgad
tjänsteplikt erhållit kännedom om förhållande, varom han eljest enligt lag
har att iakttaga tystnad, uppenbarar vad han sålunda erfarit, må, ehuru
meddelandet skett för offentliggörande i tryckt skrift, gärningen åtalas
och ansvar därför ådömas enligt vad därom är stadgat.

Om ansvar för utlämnande av allmän handling, som skall hållas hemlig,
stadgas i den särskilda lag, som avses i 2 kap. 1 §.

4 §

Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän
tryckfrihet skall såsom otillåtet yttrande i tryckt skrift anses sådan enligt
lag straffbar framställning som innefattar:

1. högförräderi, förövat med
uppsåt att riket eller del därav
skall med våldsamma eller eljest
lagstridiga medel eller med utländskt
bistånd läggas under främmande
makt eller bringas i beroende
av sådan makt eller att del av
riket skall sålunda lösryckas eller
att åtgärd eller beslut av Konungen
j riksdagen eller högsta domarmakten
skall med utländskt bistånd
framtvingas eller hindras, såframt
gärningen innebär fara för
uppsåtets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling
till sådant högförräderi;

1. högförräderi, förövat med
uppsåt att riket eller del därav
skall med våldsamma eller eljest
lagstridiga medel eller med utländskt
bistånd läggas under främmande
makt eller bringas i beroende
av sådan makt eller att del av
riket skall sålunda lösryckas eller
att åtgärd eller beslut av statschefen,
regeringen, riksdagen eller
högsta domarmakten skall med
utländskt bistånd framtvingas eller
hindras, såframt gärningen innebär
fara för uppsåtets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling
till sådant högförräderi;

2. krigsanstiftan, såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller
andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;

3. uppror, förövat med uppsåt
att statsskicket skall med vapenmakt
eller eljest med våldsamma
medel omstörtas eller att åtgärd
eller beslut av Konungen, riksdagen
eller högsta domarmakten
skall sålunda framtvingas eller
hindras, såframt gärningen innebär
fara för uppsåtets förverkligande;

3. uppror, förövat med uppsåt
att statsskicket skall med vapenmakt
eller eljest med våldsamma
medel omstörtas eller att åtgärd
eller beslut av statschefen, regeringen,
riksdagen eller högsta
domarmakten skall sålunda framtvingas
eller hindras, såframt gärningen
innebär fara för uppsåtets
förverkligande;

KU 1974:8

80

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

försök, förberedelse eller stamp- försök, förberedelse eller stämpling
till sådant uppror; ling till sådant uppror;

4. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig
eller eljest i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga tillämpning,
någon förleder krigsfolk hörande till rikets eller med riket förbunden
stats krigsmakt eller andra som äro verksamma för försvaret av riket till
myteri, trolöshet eller modlöshet eller genom osann framställning sprider
misströstan bland allmänheten eller begår annan dylik förrädisk gärning
som är till men för försvaret eller för folkförsörjningen eller, om riket är
helt eller delvis ockuperat av främmande makt utan att militärt motstånd
förekommer, för motståndsverksamheten;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller
landssvek;

5. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet
begår gärning som avses under 4;

6. ärekränkning mot Konungen
eller annan medlem av konungahuset
eller mot regent som är satt
i Konungens ställe;

7. förolämpning mot någon
som innehar eller innehaft ämbete
eller annan befattning, varmed
ämbets-"'svar är förenat, eller någon
so,.i enligt Konungens förordnande
åtnjuter skydd såsom ämbetsman,
om missfirmelsen sker i
eller för hans befattning;

8. (Punkten upphävd, se 1971:29)

9. uppvigling, varigenom någon söker förleda till brottslig gärning,
svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet;

10. spridande av falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnat
att framkalla fara för rikets säkerhet, eller gärning innebärande att någon
till främmande makt framför eller låter framkomma sådant rykte eller
påstående;

11. spridande av falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnat
att framkalla fara för folkförsörjningen eller för allmän ordning och
säkerhet eller att undergräva aktningen för myndighet eller annat organ,
som äger besluta i allmänna angelägenheter;

12. hot mot eller missaktning för folkgrupp av viss ras, med viss
hudfärg, av visst nationellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse;
eller

13. (Punkten upphävd, se 1971:29)

14. (Punkten upphävd, se 1971:29)

15. ärekränkning mot enskild person.

6. ärekränkning mot Konungen
eller annan medlem av konungahuset
eller mot den som i egenskap
av riksföreståndare fullgör
statschefens uppgifter;

7. förolämpning mot någon
som innehar eller innehaft ämbete
eller annan befattning, varmed
ämbetsansvar är förenat, eller någon
sorn enligt regeringens förordnande
åtnjuter skydd såsom ämbetsman,
om missfirmelsen sker i
eller för hans befattning;

KU 1974:8

81

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med ärekränkning förstås i denna paragraf förtal och förolämpning.
Förtal innebär, att någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd
i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne
för andras missaktning, dock ej om det med hänsyn till omständigheterna
var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var
sann eller att han hade skälig grund för den. Förtal av avliden innefattar
att gärningen är sårande för de efterlevande eiler att den eljest kan anses
kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne. Förolämpning innebär
att någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller
genom annat skymfligt beteende mot honom.

12 KAP.

Tryckfrihetsmål upptages av
tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse
har sitt säte. Förekommer
anledning att även annan tingsrätt
inom länet skall äga upptaga
tryckfrihetsmål, äger Konungen
förordna därom.

Tryckfrihetsmål upptages av
tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse
har sitt säte. Förekommer
anledning att även annan tingsrätt
inom länet skall äga upptaga
tryckfrihetsmål, äger regeringen
förordna därom.

Till tryckfrihetsmål hänföras mål angående ansvar eller enskilt anspråk
på grund av tryckfrihetsbrott så ock ansökningsmål, som avses i 9 kap.

5 §.

15 §

Närmare bestämmelser om rättegången
i tryckfrihetsmål meddelas
i särskild lag, stiftad i den
ordning 87 § regeringsformen
föreskriver.

Äro inom samma län flera tingsrätter,
vilka äga upptaga tryckfrihetsmål,
skola de uppgifter, som
avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras
av den tingsrätt Konungen bestämmer.

Närmare bestämmelser om rättegången
i tryckfrihetsmål meddelas
i lag.

Äro inom samma län flera tingsrätter,
vilka äga upptaga tryckfrihetsmål,
skola de uppgifter, som
avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras
av den tingsrätt regeringen bestämmer.

13 KAP.

5 §

Bestämmelsen i 1 kap. 1 § andra
stycket angående meddelande
av uppgifter och underrättelser för
offentliggörande i tryckt skrift

Bestämmelsen i 1 kap. 1 § tredje
stycket angående meddelande
av uppgifter och underrättelser för
offentliggörande i tryckt skrift

KU 1974:8

82

Nuvarande lydelse
skall gälla även meddelande för
offentliggörande i skrift, som
tryckes utom riket, om ej meddelandet
avser förhållande, vars röjande
skulle innefatta brott mot
rikets säkerhet eller varom meddelaren
eljest enligt lag haft att iakttaga
tystnad. Är meddelandet i
sådant hänseende straffbart, gälle
vad därom är stadgat. Har meddelandet
icke blivit infört i skriften
och innefattar det ärekränkning
mot enskild person, gälle om ansvar
för sådan ärekränkning vad i
lag är stadgat.

1 övrigt skall i fråga om skrift, som
i tillämpliga delar gälla vad i 1 kap., .
kap., 1, 2, 5-7 och 10-12 §§ samt 9-

Föreslagen lydelse
skall gälla även meddelande för
offentliggörande i skrift, som
tryckes utom riket, om ej meddelandet
avser förhållande, vars röjande
skulle innefatta brott mot
rikets säkerhet eller varom meddelaren
eljest enligt lag haft att iakttaga
tystnad. Är meddelandet i
sådant hänseende straffbart, gälle
vad därom är stadgat. Har meddelandet
icke blivit infört i skriften
och innefattar det ärekränkning
mot enskild person, gälle om ansvar
för sådan ärekränkning vad i
lag är stadgat.

tryckts utom riket och här utgives,
! kap., 4 kap. 9 §, 6 kap., 7 kap., 8
12 kap. är föreskrivet.

14 KAP.

6 §

Med lag förstås i denna förord- (Denna paragraf utgår).

ning stadgande, som, i den ordning
för varje särskilt fall är föreskriven,
tillkommit genom samfällt
beslut av Konungen och riksdagen.

Övergångsbestämmelser

Tryckfrihetsförordningen skall tillämpas i sin nya lydelse från ingången
av året efter det under vilket den nya regeringsformen har antagits
slutligt. Under den tid som sägs i 2 första stycket övergångsbestämmelserna
till regeringsformen skall dock föreskrifterna i 1 kap. 8 § första
stycket, 2 kap. 11 § första och andra styckena och 14 § andra stycket, 4
kap. 7 § tredje stycket, 7 kap. 4 § första stycket, 1,3,6 och 7 samt 12
kap. 1 § första stycket och 15 § andra stycket tillämpas i sin äldre
lydelse.

Vid tillämpningen av 7 kap. 3 § andra stycket och 13 kap. 5 § första
stycket skall, i fråga om författningar som har utfärdats före den dag då
tryckfrihetsförordningen enligt första stycket skall börja tillämpas i sin
nya lydelse, som lag anses endast författning som har tillkommit genom
samfällt beslut av Konungen och riksdagen.

.

GOTAB 74 5645 S Stockholm 1974