Konstitutionsutskottets betänkande nr 65 år 1974

KU 1974:65

Nr 65

Konstitutionsutskottets betänkande med förslag till ändring i riksdagsordningen
m. in. med anledning av riksdagens förvaltningsstyrelses
framställning 1974:24 och en inom utskottet verkställd översyn
av gällande riksdagsförfattningar.

Ärendet

Den nya regeringsformen (RF) och den nya riksdagsordningen (RO), som
riksdagen slutligt antog i våras, skall i sin helhet börja tillämpas den 1
januari 1975. Det ankommer på riksdagen att företa de följdändringar som
grundlagsreformen ger anledning till i de författningar om riksdagen och
dess organ som enligt äldre grundlagsbestämmelser beslutas av riksdagen
ensam. Förberedelsearbete för denna översyn har under hösten pågått inom
olika delar av riksdagsförvaltningen och riksdagens verk. Såvitt gäller riksbanken
och riksgäldskontoret framlägger finansutskottet förslag i betänkandena
FiU 1974:40 och 41. Erforderliga förslag i övrigt framläggs genom
detta betänkande.

I bilaga I framläggs sålunda förslag till

1. lag om ändring i riksdagsordningen,

2. lag med instruktion för riksdagens förvaltningskontor,

3. ändring i instruktionen för riksdagens ombudsmän,

4. lag med instruktion för riksdagens revisorer,

5. ändring i reglementet för riksdagsbiblioteket,

6. ändring i reglementet för Nordiska rådets svenska delegation,

7. ändring i besvärsstadgan för riksdagen och dess verk,

8. ändring i bestämmelserna angående Riksdagens författningssamling
(RFS),

9. ändring i bestämmelserna angående ikraftträdande av vissa författningar
och föreskrifter, intagna i Riksdagens författningssamling,

10. lag med instruktion för valprövningsnämnden.

Vidare framlägger utskottet förslag om upphävande vid utgången av år
1974 av riksdagsstadgan och 6§ i de av riksdagen den 12 december
1968 antagna bestämmelserna om revision av riksdagsförvaltningen (RFS
1968:8).

Förslaget under 2 bygger på riksdagens förvaltningsstyrelses framställning
i ämnet till riksdagen (2 sami. 1974:24). Till grund för förslaget under 4
har legat en skrivelse i saken från riksdagens revisorer till utskottet med
ett därvid fogat förslag till ny instruktion för riksdagens revisorer. Skrivelsen
och revisorernas förslag har avtryckts i bilaga 2. Även förslaget under 5

1 Riksdagen 1974. 4 samt. Nr 65

KU 1974:65

grundar sig på ett av riksdagsbibliotekets styrelse till utskottet ingivet förslag.
I övrigt har utskottet under hand från vederbörande organ inhämtat synpunkter
på frågan om erforderliga ändringar i de bestämmelser som gäller
för organet i fråga.

Utskottet

Riksdagsstadgan

Den nya riksdagsordningen skall börja tillämpas den 1 januari 1975. Riksdagsstadgan
bör därför upphävas vid utgången av år 1974.

Lag med instruktion för riksdagens förvaltningskontor

Det förslag till ny instruktion för riksdagens förvaltningskontor som framlagts
av förvaltningsstyrelsen i framställningen 1974:24 innebär en anpassning
till den nya riksdagsordningen samt vissa andra ändringar av formell
natur. Dessutom föreslås att det skall bli möjligt för förvaltningsstyrelsen
att till en direktion delegera beslutanderätt i ärenden som inte har principiell
betydelse eller eljest särskild räckvidd. Direktionen skall även ha vissa andra
uppgifter. Enligt förslaget skall direktionen bestå av två ledamöter av förvaltningsstyrelsen
jämte förvaltningsdirektören. En annan saklig nyhet är
att högst tre personalföreträdare föreslås skola tjänstgöra som ledamöter
i styrelsen vid avgörande av andra frågor än förhandlingsfrågor med de
organisationer som företräder de anställda i riksdagen och dess verk samt
frågor om riksdagsledamöternas ekonomiska förmåner. Ordningen med personalföreträdare
ansluter sig till vad som efter riksdagens hörande beslutats
för de under regeringen lydande verken. Det förutsätts att 9 kap. 3 § nya
RO ändras så att den föreslagna ordningen kan genomföras.

Utskottet har funnit sig kunna i allt väsentligt godta förvaltningsstyrelsens
förslag till ny instruktion för riksdagens förvaltningskontor. Utskottet tillstyrker
sålunda att styrelsen får möjlighet att inom sig tillsätta en delegation
för de uppgifter styrelsen angett. 1 denna delegation bör förvaltningsdirektören
vara föredragande men icke ledamot. Utskottet hänvisar till riksdagens
beslut 1967 att avvisa i proposition framlagda förslag att medge delegationsrätt
på det kommunala området till ledamot eller suppleant i förening
med tjänsteman och utskottets av riksdagen godkända uttalanden i frågan
(K.U 1967:32). Med hänsyn till det anförda förordas viss ändring i 13 §.

Även den föreslagna ordningen med personalföreträdare i förvaltningsstyrelsen
tillstyrks av utskottet. Utskottet framlägger därför också förslag
till ändring av 9 kap. 3 § RO. Ändringen överensstämmer med vad förvaltningsstyrelsen
förordat med det tillägget att högst tre personalföreträdare
får ingå i styrelsen.

1 det av utskottet framlagda förslaget (2) till ny instruktion för förvalt -

KU 1974:65

ningskontoret ingår också bestämmelser som tar sikte på utlännings möjlighet
att inneha eller utöva tjänst hos riksdagen eller dess verk.

Av bestämmelserna i 11 kap. 9 § tredje stycket nya RF framgår att utlänning
i princip är likställd med svensk medborgare i fråga om möjligheterna
att erhålla tjänst eller uppdrag hos staten eller kommun. Undantag från
denna grundsats uppställs beträffande vissa särskilt betydelsefulla tjänster
och uppdrag. RF gör det vidare möjligt att i lag eller enligt förutsättningar
som anges i lag förbehålla även andra offentliga tjänster och uppdrag än
de i RF uppräknade åt svenska medborgare.

I 11 kap. 9 § RF slås också fast att tjänst eller uppdrag såsom chef för
myndighet som lyder omedelbart under riksdagen eller såsom ledamot av
sådan myndighet eller dess styrelse är förbehållen svensk medborgare. Tjänst
eller uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen får endast innehas av
svensk medborgare. Vidare föreskrivs i 9 kap. 2 § nya RO att huvudsekreterare
hos riksdagsutskott skall vara svensk medborgare.

Frågan om utlännings tillträde till offentlig tjänst tas upp i propositionen
1974:174 med förslag till lag om ändring i statstjänstemannalagen m. m.
Föredragande statsrådet framhåller där (s. 78) att tjänsterna i regeringskansliet
i betydande utsträckning bör reserveras för svenska medborgare och
att han med anledning härav föreslagit att regeringen skall få en generell
behörighet att besluta om detta. Han framhåller vidare att det torde vara
lika angeläget att också de tjänster som finns inrättade i riksdagen i huvudsak
förbehålls svenska medborgare. Det kan emellertid självfallet inte ankomma
på regeringen att besluta om dessa tjänster, liksom inte heller om tjänsterna
i riksdagens verk. I den mån riksdagen inte vill reglera frågan om tillträde
till dessa tjänster genom generella föreskrifter i lagform kan en lämplig
lösning vara att riksdagen genom en särskild lagbestämmelse överlämnar
åt riksdagens förvaltningskontor att genom generella föreskrifter eller i särskilda
fall ställa upp krav på svenskt medborgarskap för innehav eller utövande
av tjänst vid riksdagen eller dess verk.

Enligt utskottets mening är det, som anförts i propositionen 1974:174,
angeläget att de tjänster som finns inrättade hos riksdagen eller dess organ
i huvudsak förbehålls svenska medborgare. Detta förutsätter bestämmelser
i lag härom. Utskottet anser att en lämplig lösning härvidlag är att i instruktionen
för riksdagens förvaltningskontor inta bestämmelser som ansluter
till vad som i propositionen föreslås skola ingå i 4 § statstjänstemannalagen
rörande regeringskansliet. När det gäller riksgäldskontoret och
riksbanken, vilka såväl genom sin storlek som sina speciella arbetsuppgifter
intar en särställning i detta sammanhang, bör emellertid dessa frågor lämpligen
regleras genom en föreskrift i resp. verks reglemente. Finansutskottet
framlägger förslag i denna del (se FiU 1974:40 och 41). Utskottet förordar
med hänsyn till det anförda att i 2 § som ett sista stycke intas bestämmelser
om att förvaltningskontoret äger föreskriva eller för särskilt fall besluta att
endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom
riksdagen eller dess verk utom riksbanken eller riksgäldskontoret. I 11 §

KU 1974:65

bör tilläggas att förvaltningsstyrelsen avgör sådana frågor och i 13 i) bör
föreskrivas att styrelsen inte får delegera sina befogenheter i detta hänseende.
Härigenom tillgodoses att endast styrelsen kan fatta beslut i de angivna
frågorna.

Utskottet föreslår i detta sammanhang också en saklig ändring i bestämmelserna
om arvode till de av riksdagen valda ledamöterna och suppleanterna
i förvaltningsstyrelsen. Med hänsyn till att arvodena till dessa varit
oförändrade sedan den 1 juli 1966 anser utskottet en uppjustering motiverad.
Utskottet förordar att årsarvodena höjs från 4 000 till 6 000 kronor för ledamot
och från 500 till 1 200 kronor för suppleant. Dessutom bör utgå ett särskilt
sammanträdesarvode på 100 kronor. Förslaget föranleder ändring i 22 § i
det av styrelsen framlagda förslaget till ny instruktion.

Utöver de sakliga ändringar som angetts i det föregående har utskottet
endast företagit vissa formella justeringar i förvaltningsstyrelsens förslag.
I anslutning till reglerna i nya RF om normgivningsmakten bör instruktionen
fr. o. m. den 1 januari 1975 betecknas som ”lag med instruktion för riksdagens
förvaltningskontor”.

Instruktionen för riksdagens ombudsmän

Riksdagen beslöt 1972 (KU 1972:19) att låta tillsätta en utredning med
uppgift att överväga frågor om riksdagens ombudsmäns uppgifter och arbetsformer
m. m. Utredningen är inte närmare bunden i sitt uppdrag utan
kan förutsättningslöst pröva såväl principiella frågor om ombudsmännens
uppgifter och arbetsformer som praktiska och organisatoriska spörsmål. Utredningens
arbete pågår fortfarande. 1 avbidan på resultaten därav synes
endast sådana ändringar i instruktionen för riksdagens ombudsmän böra
genomföras som oundgängligen erfordras med hänsyn till de nya bestämmelserna
i RF och RO. Förslag i denna del (3) framläggs i bilaga 1. Det
bör i sammanhanget noteras att frågan om ett genomförande av ämbetsansvarskommitténs
förslag till regler om ämbetsansvar och disciplinärt ansvar
i offentlig tjänst ännu inte har avgjorts. Proposition i frågan torde komma
att framläggas under nästa år. Frågans lösning torde komma att få återverkningar
för ombudsmännens vidkommande.

Bestämmelserna i instruktionen om ombudsmännens uppgifter(1-3 §§) kan
även med de nya bestämmelserna i RF och RO bibehållas i sak oförändrade.

I 2 § bör emellertid rättas en felaktig paragrafhänvisning, varjämte ordet
”regeringen” bör intas i stället för ordet ”Konungen”. I samma paragraf
bör också föreskrifterna om att ombudsmännens ämbetsberättelse skall avlämnas
vid riksdagens början ändras. I avbidan på JO-utredningens överväganden
bör nuvarande ordning i sak bibehållas. Det bör därför föreskrivas
att ämbetsberättelse för föregående kalenderår skall lämnas till riksdagen
senast den 10 januari, dvs. samtidigt med budgetpropositionen.

Bestämmelserna om organisationen (4-6 §§), om klagomål (7-9 §§) och de

KU 1974:65

i 10-15 §§ i instruktionen intagna allmänna bestämmelserna om handläggningen
kan t. v. bibehållas oförändrade.

16 och 17 §§ instruktionen innehåller bestämmelser om vissa särskilda
äklagaruppgifter. 16 § tar sikte på åtal vid riksrätten mot ledamot av högsta
domstolen eller regeringsråd ävensom mot statsråd. Grundlagsbestämmelserna
har i dessa delar ändrats i sak, vilket måste slå igenom i instruktionen.
Motsvarande gäller 17 §, som avser åtal mot vissa befattningshavare hos
riksdagen eller dess organ samt åtal för vissa handlingar som riktar sig
mot riksdagen eller dess organ m. m. Mot denna bakgrund föreslår utskottet
ändrad lydelse av 16 och 17 §§.

Stadgande angående åtal mot ledamot av högsta domstolen eller regeringsrätten
finns i 12 kap. 8§ första stycket RF. Där föreskrivs att åtal
för brott i utövningen av sådan ledamotstjänst väcks i högsta domstolen
av riksdagens ombudsman eller justitiekanslern. Enligt andra stycket i samma
paragraf prövar högsta domstolen också om sådan ledamot enligt vad
därom är föreskrivet skall skiljas eller avstängas från sin tjänst eller vara
skyldig att undergå läkarundersökning. Även härvidlag väcks talan av riksdagens
ombudsmän eller justitiekanslern. Bestämmelserna bör ses i samband
med 11 kap. 5 § RF som anger förutsättningarna för rätt att skilja ordinarie
domare från hans tjänst, för avstängning från tjänsten och för läkarundersökning
m. m.

De båda första styckena i 16 § enligt utskottets förslag avser att ansluta
till de återgivna bestämmelserna i 12 kap. 8§ RF.

Statsråds ansvar för brott i utövningen av statsrådstjänsten regleras i 12
kap. 3 § RF. Enligt denna paragraf får den som är eller har varit statsråd
fallas till ansvar för sådant brott endast om han därigenom grovt har åsidosatt
sin ämbetsplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av högsta
domstolen. I förarbetena (prop. 1973:90 s. 424) uttalas att det bör ankomma
på någon riksdagens ombudsman att väcka och utföra åtal som beslutats
av utskottet. Utskottet bör också kunna uppdra åt ombudsman att fullständiga
den utredning som skall ligga till grund för utskottets åtalsprövning.
Det framhålls att bestämmelser om ombudsmans skyldigheter i dessa hänseenden
bör meddelas i instruktionen för JO och att ombudsman givetvis
inte bör åläggas att själv göra något uttalande i åtalsfrågan.

16 § tredje stycket i förslaget avser att innehålla erforderliga instruktionsbestämmelser
mot bakgrund av bestämmelserna i 12 kap. 3 § RF. Utskottet
har övervägt att nu också däri inarbeta bestämmelser om rätt för utskottet
att erhålla biträde av ombudsman med fullständigande av utredningen för
prövning av fråga om åtal mot statsråd. Utskottet har emellertid funnit
att frågan om bestämmelser i detta hänseende lämpligen bör övervägas av
JO-utredningen innan beslut fattas.

9 kap. 8 § RO innehåller bestämmelser om åtal mot vissa angivna
befattningshavare hos riksdagen eller dess organ. Bestämmelserna tar
sikte på att åtal för brott begånget i utövningen av vederbörandes uppdrag

KU 1974:65

eller tjänst endast för beslutas av visst riksdagsorgan. Enligt tilläggsbestämmelsen
9.8.2 förutsätts att motsvarande bestämmelser finns i andra författningar.
I förarbetena (prop. 1973:90 s. 590) uttalas att riksdagens ombudsmän
bör vara skyldiga att på uppdrag av åtalsbeslutande utskott utföra
åtalet. Det sägs vidare att utskott som prövar åtalsfrågan bör kunna
påkalla JO:s biträde med förundersökningen. Sistnämnda fråga bör enligt
utskottets mening lämpligen ytterligare övervägas av JO-utredningen innan
beslut om bestämmelser härvidlag fattas. I instruktionen för ombudsmännen
bör därför nu endast intas bestämmelser om skyldighet för riksdagens ombudsmän
att utföra åtal varom nu är i fråga.

De bestämmelser som nu finns i 17 § instruktionen för riksdagens ombudsmän
om skyldighet för ombudsman att i vissa angivna fall väcka åtal
för handlingar som riktar sig mot riksdagen och dess organ m. m. bygger
på bestämmelser i 1809 års RF och 1866 års RO som saknar motsvarigheter
i nya RF och nya RO. Ifrågavarande instruktionsbestämmelser bör därför
utgå. Detta har beaktats i förslaget.

I övrigt föreslås ingen annan ändring i instruktionen än ett förtydligande
i 21 § andra stycket i anslutning till ombudsmännens befogenhet att besluta
att tjänst som ”byrådirektör” skall tillsättas utan att kungöras till ansökan
ledig. De tidigare tjänsterna som byrådirektör är numera i tjänsteförteckningen
angivna som tjänster för ”byrådirektör/avdelningsdirektör” i högst
viss angiven lönegrad. Ombudsmännens befogenhet i angivet hänseende
bör därför uttryckligen utsägas omfatta också tjänst som avdelningsdirektör.

Lag med instruktion för riksdagens revisorer

Det förslag till ny instruktion för riksdagens revisorer, som revisorerna
med skrivelse den 29 september 1974 överlämnat till utskottet (se bilaga
2), avser att tillgodose det behov av ändringar i den hittillsvarande instruktionen
som föranleds av bestämmelser i den nya RF och den nya RO.
Vid utformningen av förslaget har enligt revisorerna beaktats den under
senare år genomförda omläggningen av revisionsarbetet samt de uttalanden
om revisorerna och deras arbete som föregått antagandet av den nya RF
och den nya RO ävensom den från årsskiftet 1974/75 gällande lagen
(1974:585) om skyldighet att tillhandahålla riksdagens revisorer vissa handlingar
m. m. Vidare har det av 1970 års revisionsutredning framlagda förslaget
till ny instruktion för revisorerna (framställningen 1971:21 s. 46-50)
i flera avseenden fått tjäna som förebild.

I olika sammanhang har riksdagen, inte minst under senare år, slagit
fast att riksdagens revisorer utgör ett väsentligt led i riksdagens kontrollmakt.
Det har vidare stått klart att revisionens möjligheter att på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina betydelsefulla uppgifter på ett avgörande sätt
är beroende av de enskilda revisorernas personliga insatser. I fråga om inriktningen
av revisorernas verksamhet har enighet rått om att arbetet måste

KU 1974:65

koncentreras till principfrågor och frågor av mera allmän karaktär. 1970
års revisionsutredning ägnade huvuddelen av sitt arbete åt att konkretisera
och precisera vad som bör avses härmed. De slutsatser i denna del som
utredningen kom fram till ifrågasattes inte under arbetet med nya grundlagsbestämmelser
om revisorerna och deras verksamhet. De har även legat
till grund för revisorernas arbete under de senaste åren.

En ny instruktion för revisorerna bör enligt utskottets mening utgå från
de grundprinciper som sålunda angetts. Den måste vidare passa in i den
ram som utgörs av de nya bestämmelserna i RF och RO samt lagen (1974:585)
om skyldighet att tillhandahålla riksdagens revisorer vissa handlingar m. m.

Det av revisorerna upprättade förslaget till ny instruktion uppfyller i stort
de anspråk som sålunda måste ställas på en instruktion för revisorerna.
Utskottet har därför i väsentliga delar kunnat ansluta sig till förslaget. De
avvikelser som företagits avser i flertalet fall redaktionella jämkningar. Utskottet
kan i fråga om motiveringen till det av utskottet i bilaga 1 framlagda
förslaget (4) till lag med instruktion för riksdagens revisorer i första hand
hänvisa till vad revisorerna anfört i sin skrivelse till utskottet (se bilaga
2). I det följande kommenteras endast vissa särskilda punkter.

Till 1 §

Vissa redaktionella ändringar har företagits i förhållande till revisorernas
förslag. Vidare har revisorernas granskningskompetens i fråga om statsunderstödd
verksamhet preciserats i ett nytt andra stycke. I ett tredje stycke
erinras om att riksdagen kan besluta om särskilda uppgifter för revisorerna
ävensom föreskriva att viss verksamhet skall vara undantagen från revisorernas
granskning.

Bestämmelserna i andra stycket avser att ge revisorerna samma granskningskompetens
i fråga om statsunderstödd verksamhet som tillkommer
riksrevisionsverket (RRV) enligt dess instruktion (1973:444). I instruktionen
för RRV i denna del (3 § andra punkten) föreskrivs sålunda att RRV
skall bedriva förvaltningsrevision och därvid i den omfattning verket finnér
behövlig granska hur bidrag av statsmedel användes av mottagare av sådana
bidrag, i den mån redovisningsskyldighet för bidragen föreligger gentemot
statsverket eller särskilda föreskrifter meddelats om bidragens användning.
De valda formuleringarna skall tillgodose att granskning endast omfattar
sådana områden, där staten vid bidragsgivningen har avsett att det skall
förekomma någon form av statlig tillsyn.

Andra stycket har utformats i anslutning till bestämmelserna i 2 och
3 §§ lagen (1974:585) om skyldighet att tillhandahålla riksdagens revisorer
vissa handlingar m. m. (jfr prop. 1974:35 s. 122 ff.) samt 3 § andra punkten
instruktionen (1973:444) för RRV. I sista meningen erinras om att särskilda
betingelser kan gälla för statsunderstödd verksamhet och att dessa skall
beaktas vid granskningen. Härigenom understryks att revisorerna bör utnyttja
sina granskningsbefogenheterpå förevarande områden med varsamhet

KU 1974:65

i de fall då omständigheterna påkallar det. Bl. a. är återhållsamhet motiverad
av hänsyn till den kommunala självstyrelsen.

Till 2 §

I denna paragraf har intagits bestämmelserna i 1 § andra stycket i revisorernas
förslag. Att revisorernas granskning skall ha stickprovsmässig
karaktär framgår av instruktionen i dess helhet och behöver enligt utskottets
mening inte särskilt understrykas här. Första meningen i 2 § i revisorernas
förslag har därför utgått.

Till 3 §

Att revisorernas granskning har värde som informationskälla för riksdagen
är uppenbart. Enligt utskottets mening behöver detta förhållande inte särskilt
understrykas i instruktionen. Andra stycket i revisorernas förslag har därför
inte medtagits.

Till 4 §

Liksom hittills bör för revisorerna utses en förste och en andre vice ordförande.

Till 5 §

Sedan länge arbetar revisorerna på tre avdelningar. Där utförs huvuddelen
av det förberedande arbetet med ärendena. Avdelningsindelningen förankrades
1967 i instruktionen. Avdelningssystemet har hittills visat sig fungera
väl och några erinringar mot dess bibehållande i nuläget har inte framförts
av revisorerna. Enligt utskottets mening bör grunddragen i revisorernas arbetsorganisation
även i fortsättningen vara angiven i instruktionen och inte,
som revisorerna föreslagit, regleras i arbetsordningen. 5 § i utskottets förslag
har därför avfattats i anslutning till hittillsvarande instruktion och innebär
ett bibehållande av nuvarande ordning med tre avdelningar, envar bestående
av fyra revisorer och fyra suppleanter, och på vilka revisorernas ordförande
och de båda vice ordförandena tjänstgör som ordförande.

Till 6 och 15 §§

Frågorna om föredragning av tjänstetillsättningsärenden och kanslichefens
särskilda åligganden bör enligt utskottets mening regleras i arbetsordningen.
Detta har föranlett att bestämmelserna härom i 6 och 15 8§ i revisorernas
förslag inte har medtagits.

Till 16 8

Delegationsrätten till tjänsteman i administrativa frågor har preciserats
tydligare än i revisorernas förslag.

KU 1974:65

Till 17 § (18 § i revisorernas förslag)

Bestämmelserna om tystnadsplikt har utformats i anknytning till motsvarande
bestämmelser i instruktionen (1973:444) för RRV.

Till 18 § (19 § i revisorernas förslag)

Utskottet föreslår i detta sammanhang en saklig ändring i bestämmelserna
om arvode till revisorerna och suppleanterna. Med hänsyn till att arvodena
till dessa varit oförändrade sedan den 1 januari 1968 anser utskottet en
uppjustering motiverad. Denna bör ske i form av införande av ett särskilt
sammanträdesarvode på 100 kronor. Arvodet bör utgå även för avdelningssammanträden.

Enligt den lagstiftningsordning som skall gälla fr. o. m. den 1 januari
1975 bör instruktionen för revisorerna kallas ”lag med instruktion för riksdagens
revisorer”. Detta har iakttagits i förslaget.

Bestämmelserna (RFS 1968:8) om revision av riksdagsförvaltningen

Med hänsyn till ikraftträdandet den 1 januari 1975 av lagen (1974:585)
om skyldighet att tillhandahålla riksdagens revisorer vissa handlingar m. m.
blir 6 § bestämmelserna om revision av riksdagsförvaltningen överflödig.
Paragrafen bör därför upphöra att gälla vid utgången av år 1974.

Reglementet för riksdagsbiblioteket

Styrelsen för riksdagsbiblioteket har med skrivelse den 16 oktober 1974
till utskottet överlämnat ett förslag till ändring i reglementet för riksdagsbiblioteket.
Förslaget kommenteras inte i skrivelsen.

Utskottet framlägger i bilaga 1 ett förslag (5) till ändring i reglementet
för riksdagsbiblioteket som i huvudsak bygger på styrelsens förslag. Detta
har frångåtts endast i tre hänseenden.

Den första ändringen gäller reglerna i 4 § om suppleanter. Styrelsen föreslår
här oförändrade bestämmelser. Eftersom ordföranden utses av regeringen
arden generella regeln i 7 kap. 8 § RO om suppleants utseende inte tillämplig
på suppleanten för ordföranden. En särskild bestämmelse om denne måste
därför medtas i reglementet. Enligt nuvarande regler är suppleanterna för
de av riksdagen utsedda ledamöterna personliga. Sådana särskilda skäl som
enligt motiven till RO bör föreligga för bibehållande av en ordning med
personliga suppleanter torde inte föreligga för riksdagsbibliotekets vidkommande.
I stället bör de allmänna reglerna i RO tillämpas enligt vilka suppleanterna
är gruppsuppleanter. Ett omnämnande av att föreskrifter om
suppleanter för övriga ledamöter finns i RO torde lämpligen böra komplettera
bestämmelsen om suppleant för ordföranden.

Enligt styrelsens förslag bör de nuvarande bestämmelserna om kompletteringsval
i 4 § tredje stycket i reglementet bibehållas. Bestämmelser om

1* Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 65

KU 1974:65

kompletteringsval finns intagna i 7 kap. 12 § RO. Med hänsyn härtill synes
det inte erforderligt att bibehålla en särskild reglering av frågan i reglementet.
4 § tredje stycket har därför inte medtagits i förslaget.

Som övergångsbestämmelse föreslår styrelsen att "löpande mandatperiod
för av riksdagen valda ledamöter och suppleanter i styrelsen gäller till början
av nästkommande valperiod”. Det må erinras om att val senast förrättades
av riksdagen 1974 med giltighet till 1977. Av föreskrifterna i fjärde punkten
första stycket övergångsbestämmelserna till RO framgår att löpande
mandatperioder för organ, som enligt särskild föreskrift väljes för riksdagens
valperiod, upphör genom att nytt val förrättas vid början av det lagtima
riksmöte som inleds den 10 januari 1975. Med den av styrelsen föreslagna
ändringen av mandatperioden för de av riksdagen valda ledamöterna kommer
denna regel att bli tillämplig på dessa ledamöter. Någon särskild övergångsbestämmelse
av det slag som styrelsen föreslår synes därför inte lämplig.
Den har inte heller medtagits i förslaget.

I detta sammanhang har utskottet vidare, utöver vad som föreslagits av
styrelsen för riksdagsbiblioteket, funnit sig böra förorda en ändring i arvodesreglerna
för styrelsens vidkommande. Ändringen avser att ett enhetligt
sammanträdesarvode på 100 kronor skall utgå för ledamöter och suppleanter.
Förslaget föranleder ändring i 4 § sista stycket reglementet.

Reglementet för Nordiska rådets svenska delegation

Efter samråd med Nordiska rådets svenska delegations arbetsutskott förordar
utskottet de ändringar i 1, 2 och 7 §§ reglementet för delegationen
som framgår av det i bilaga 1 intagna förslaget (6) till ändring i reglementet.
De föreslagna ändringarna i 1 och 2 §§ föranleds av att de generella bestämmelserna
om suppleanter i den nya RO fr. o. m. den 1 januari 1975
bör reglera frågorna om utseende av suppleanter.

Därjämte föreslår utskottet i detta sammanhang motsvarande ändring
i arvodesreglerna för arbetsutskottet (7 § sista stycket) som utskottet i det
föregående förordat beträffande styrelsen för riksdagsbiblioteket, dvs. att
ett enhetligt sammanträdesarvode på 100 kronor skall utgå till medlemmar
i arbetsutskottet och suppleanter för dessa.

Besvärsstadgan för riksdagen och dess verk

1 bilaga 1 framlägger utskottet förslag (7) till ändring i besvärsstadgan
för riksdagen och dess verk.

Utskottet förordar att ändringar företas i 2, 6 och 8 §§.

Övergången till en enhetlig löneplan F föranleder ändring i 2 §.

2 § i dess nuvarande lydelse medger bl. a. besvärsrätt mot beslut av fullmäktige
i riksbanken som grundar sig på 25 § eller 26 § bankoreglementet.

KU 1974:65

Bankofullmäktige har nyligen i framställningen 1974:22 framlagt förslag
till ändring i bankoreglementet, som bl. a. innebär att de bestämmelser i
25 och 26 §§ till vilka 2 § besvärsstadgan hänför sig skall utgå fr. o. m. den
1 januari 1975. Ändringen har tillstyrkts av finansutskottet (FiU 1974:40).
Med hänsyn härtill och då behov av ifrågavarande besvärsrätt - som veterligen
aldrig utnyttjats sedan besvärsstadgans tillkomst 1970 - knappast
längre kan anses föreligga, förordar utskottet att tredje ”såvitt”-satsen i
första stycket utgår fr. o. m. den 1 januari 1975.

De bestämmelser om besvärsnämndens sammansättning och utseende
som nu finns i 6 § motsvaras av bestämmelser i nya RO (9 kap. 5 §, 7 kap.
8 och 9 §§) och bör därför utgå.

I arvodesreglerna för besvärsnämnden i 8 § bör enligt utskottets mening
göras motsvarande justering beträffande sammanträdesarvode som utskottet
i det föregående föreslagit med avseende på andra riksdagsorgan.

Bestämmelser (RFS 1967:1) angående Riksdagens författningssamling (RFS)

Riksdagen utfärdade 1967 bestämmelser angående Riksdagens författningssamling
(RFS). Bestämmelserna är i stor utsträckning uppbyggda med
bestämmelserna i kungörelsen (1928:1) angående Svensk författningssamling
som förebild.

Med hänsyn till reglerna i nya RF om normgivningsmakten bör fr. o. m.
den 1 januari 1975 av riksdagen beslutade viktigare instruktioner, reglementen
och stadgar rörande olika riksdagsorgan betecknas som lag. Sådan
lag får riksdagen enligt 8 kap. 19 § RF själv utfärda. Det synes naturligt
att kungörandet av sådan lag alltid sker i RFS, vilket inte bör hindra att
vissa lagar av detta slag också publiceras i SFS. Med hänsyn till det anförda
förordar utskottet att det i 1 § a) bestämmelserna angående RFS intas föreskrift
om att lag som nu avses alltid skall intas i RFS. De nuvarande
bestämmelserna i 1 § b) är obsoleta och bör utgå. Även i 3, 7 och 10 §§
bör vissa formella ändringar företas. De angivna ändringarna framgår av
utskottets i bilaga 1 intagna förslag (8) i denna del.

Utskottet vill i detta sammanhang förutskicka att en mera genomgripande
översyn av bestämmelserna angående RFS bör företas i samband med den
översyn av bestämmelserna angående SFS som väntas komma till stånd
nästa år.

Bestämmelser (RFS 1967:2) angående ikraftträdandet av vissa författningar och
föreskrifter, intagna i Riksdagens .författningssamling

Normalt bör i varje ny riksdagsförfattning anges när författningen skall
träda i kraft. Om en särskild ikraftträdandebestämmelse likväl skulle saknas
och det inte av författningens lydelse framgår att den genast skall lända

KU 1974:65

till efterrättelse, träder de i RFS 1967:2 intagna bestämmelserna i tillämpning.
De medför att författningen träder i kraft dagen efter den på författningen
angivna tryckdagen.

Med hänsyn till vad riksdagen i olika sammanhang uttalat om önskvärdheten
av att i SFS intagna författningar om möjligt inte skall träda
i kraft tidigare än en vecka efter utkommandet från trycket torde motsvarande
tidsfrist böra föreskrivas i nu ifrågavarande bestämmelser för RFS. Förslag
i denna del (9) framläggs i bilaga 1.

Lag med instruktion för valprövningsnämnden

Enligt den nya RF (3 kap. II §) får val till riksdagen överklagas hos en
av riksdagen utsedd valprövningsnämnd. Den består av ordförande, som
skall vara eller ha varit ordinarie domare och som ej får tillhöra riksdagen,
och sex andra ledamöter. För ordföranden skall enligt 8 kap. 2 § RO finnas
en ersättare för vilken föreskrivs samma villkor som för ordföranden. För
övriga ledamöter utses suppleanter enligt de allmänna reglerna härom i RO.

Förutom sin huvuduppgift enligt RF har valprövningsnämnden enligt
bestämmelser i RO och annan lag tillagts åtskilliga uppgifter. Dit hör bl. a.
granskning av bevis om val av riksdagsledamöter och ersättare, prövning
av riksdagsledamots eller ersättares behörighet, prövning av besvär över
val med slutna sedlar inom riksdagen samt besvär över val till landsting,
kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige. Bestämmelserom valprövningsnämnden
finns, förutom i RF och RO, bl. a. i vallagen (1972:620), lagen
(1972:704) om kyrkofullmäktigval, kommunallagen (1953:753), kommunallagen
(1957:50) för Stockholm och lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.
Bestämmelserna i förvaltningslagen (1971:290) är tillämpliga på valprövningsnämnden.
Utöver de bestämmelser om valprövningsnämnden, dess
sammansättning, uppgifter och arbetsformer som nu finns i RF, RO och
annan lag erfordras vissa ytterligare föreskrifter. Dessa kan lämpligen sammanfattas
i en instruktion för valprövningsnämnden. Förslag i denna del
(10) framläggs i bilaga 1.

Grundtanken i instruktionsförslaget är att valprövningsnämnden i största
möjliga utsträckning själv skall besluta om sina arbetsformer.

Nämnden skall sålunda enligt 6 § i arbetsordning eller på annat sätt besluta
om vad som skall iakttagas vid ärendenas beredande och avgörande utöver
vad som följer av instruktionen eller andra i lag givna förfaranderegler.
Därvid anges särskilt att nämnden skall fatta beslut i vissa frågor. Dit hör
förande av diarium och protokoll samt bestämmande av den rätt som skall
tillkomma ordföranden och dennes ersättare ävensom sekreteraren och anlitad
föredragande att vidta åtgärder för ärendenas beredande. Nämnden
skall också besluta om vad som skall gälla i fråga om expeditioners undertecknande.

Vid omröstning i nämnden skall bestämmelserna i 16 kap. rättegångs -

KU 1974:65

balken gälla i tillämpliga delar (5 §). Nämnden skall sammanträda på kallelse
av ordföranden så ofta göromålen påfordrar det (2 §).

De föreslagna bestämmelserna i övrigt syftar främst till att tillgodose att
nämnden kan till sig knyta erforderlig sekreterare- och föredragandepersonal
m. m. (3 §) samt besluta om ersättning till den som enligt nämndens beslut
kallats att höras upplysningsvis (4 §).

Frågan om arvode till nämndens ledamöter och suppleanter regleras i
9 §. Utskottet föreslår att ersättning till ledamöter och suppleanter för deltagande
i nämndens sammanträden skall utgå enligt kommittékungörelsen.
Därutöver bör utgå särskilt arvode med 3 000 kronor för år till ordföranden
och dennes ersättare. Utskottet vill understryka att arvodesfrågorna - liksom
andra i instruktionen reglerade frågor - kan behöva omprövas, sedan erfarenheter
vunnits av nämndens verksamhet.

Instruktionen bör enligt lagstiftningsreglerna i nya RF betecknas som
”lag med instruktion för valprövningsnämnden”.

Ändringar i riksdagsordningen

Liksom den nya RF kommer den nya RO att börja tillämpas den I januari
1975. Enligt p. 2 i övergångsbestämmelserna till RF kan bestämmelserna
i RO ändras genom tillämpning av 8 kap. 16 § RF så snart den nya RF
fått kraft av grundlag. Det är därför möjligt att redan före den 1 januari
1975 besluta om ändring i RO. Tilläggsbestämmelserna kan ändras genom
vanliga majoritetsbeslut medan ändring i huvudbestämmelse genom ett riksdagsbeslut
kräver att minst tre fjärdedelar av de röstande och minst hälften
av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet. Uppnås inte sådan kvalificerad
majoritet för ändring kan i ny votering ändringsförslag med enkel
majoritet antas som vilande för att prövas på samma sätt som grundlag.
För antagande fordras då ytterligare ett likalydande riksdagsbeslut efter nytt
val till riksdagen.

Utskottet har redan i det föregående behandlat frågan om ändring i 9
kap. 3 § RO för att möjliggöra införande av en ordning med personalföreträdare
i förvaltningsstyrelsen.

Riksdagens valberedning har under hand hos utskottet aktualiserat frågan
om införande av sådana bestämmelser, att ersättare som inkallas för ledamot
som beviljats ledighet enligt 1 kap. 8 § RO skall genom förenklat förfarande
kunna utses till suppleant i utskott som den ledige ledamoten tillhör. Detta
torde förutsätta en ny huvudbestämmelse i RO. Utskottet har inte funnit
sig nu böra taga något initiativ i den berörda frågan. Enligt utskottets mening
kan det förutsättas att den pågående utredningen om en allmän översyn
av riksdagens arbetsformer som ett led i sitt arbete kommer att överväga
om erfarenheterna från tillämpningen av ersättarsystemet ger anledning att
föreslå några nya regler därom.

Med anledning av den ändring i 4 § riksdagsstadgan som riksdagen beslöt

KU 1974:65

i december 1973 (KU 1973:48) med giltighet fr. o. m. den 1 januari 1974
bör motsvarande ändring göras i tilläggsbestämmelsen 2.6.1. Ändringen gäller
tidpunkten för underrättelse om att plenum skall fortsätta efter klockan
19. Sådan underrättelse bör i enlighet med nu gällande ordning lämnas
före klockan 17 (i 2.6.1 stadgas nu "före klockan 16”).

I tilläggsbestämmelsen 3.9.1 finns bestämmelser om hur motion skall avlämnas.
Där stadgas att motion skall avlämnas genom att ges in till kammarkansliet.
Detta skall göras av motionär personligen eller, om motionären
eller motionärerna har förfall, av annan riksdagsledamot. Enligt utskottets
mening bör motion normalt inges av motionär eller annan riksdagsledamot.
Det kan dock uppkomma situationer där det kan bli svårt att ordna detta.
Det bör därför stå öppet för kammarkansliet att - i enlighet med nu tillämpad
praxis - få mottaga motion även av annan än riksdagsledamot om det är
ställt utom allt tvivel att motionen härrör från riksdagsledamot. Utskottet
föreslår därför att bestämmelserna i 3.9.1 om vem som får inge motion
till kammarkansliet slopas.

I 3.9.1 föreskrivs även att motion under uppehåll i riksdagsarbetet vid
jul eller påsk får insändas med posten. Med hänsyn till att ifrågavarande
uppehåll enligt 3 kap. 11 § inte skall inräknas i motionstid kan enligt utskottets
mening denna rätt till ingivande i annan ordning än den normala
utgå. Utskottet föreslår detta.

Enligt utskottets mening är det av praktiska skäl lämpligt att motionstidens
utgång är entydigt angiven. Utskottet föreslår därför att bestämmelserna
i RO kompletteras med en föreskrift att motion skall ges in senast
klockan 17 sista motionsdagen. Föreskriften bör införas som ett tillägg i
3.9.1.

1 7 kap. 8 § RO föreskrivs att om två eller flera skall väljas, skall tillika
utses suppleanter till minst samma antal som de ordinarie ledamöterna.
I flertalet fall torde suppleanter komma att utses till samma antal som de
ordinarie ledamöterna. 1 en ny tilläggsbestämmelse. 7.8.2. bör därför enligt
utskottets mening utsägas att så skall ske, om inte annat föreskrives eller
särskilt beslutas.

Utöver vad som sålunda angetts har utskottet inte funnit anledning att
nu framlägga något förslag till ändring i RO.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med anledning av utskottets initiativ beslutar att riksdagsstadgan
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1974,

2. med anledning av utskottets initiativ beslutar att 6 § bestämmelserna
(RFS 1968:8) om revision av riksdagsförvaltningen
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1974,

KU 1974:65

3. med anledning av framställningen 1974:24 första dels-satsen
antar det i bilaga 1 under 1 intagna förslaget till lag om ändring
i riksdagsordningen, såvitt avser 9 kap. 3 §,

4. med anledning av utskottets initiativ antar förslaget till lag
om ändring i riksdagsordningen i övrigt,

5. med anledning av framställningen 1974:24 andra dels-satsen
antar det i bilaga 1 under 2 intagna förslaget till lag med instruktion
för riksdagens förvaltningskontor,

6. med anledning av utskottets initiativ antar övriga i bilaga 1
intagna förslag (3-10).

Stockholm den 5 december 1974

På utskottets vägnar

HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Karlsson
i Malung (s), Björck i Nässjö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård
(c). Olsson i Edane (s), Nordin (c), Gustavsson i Ängelholm (s), Berndtson
(vpk) och Lindahl i Hamburgsund (fp).

KU 1974:65

Bilaga 1

1 Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrives i fråga om riksdagsordningen
dels att 9 kap. 3 §, tilläggsbestämmelserna 2.6.1 och 3.9.1 samt rubriken
närmast före tilläggsbestämmelsen 7.8.1 skall ha nedan angivna lydelse,
dels att en ny tilläggsbestämmelse, 7.8.2, skall införas av nedan angivna
lydelse.

Föreslagen lydelse

Tilläggsbestämmelse

2.6.1

Nuvarande lydelse

Kallelse till sammanträde bör om
möjligt införas i en eller flera dagliga
tidningar. Avses att sammanträde
skall fortsätta efter klockan 19, skall
talmannen före klockan 16 sammanträdesdagen
underrätta kammaren
muntligen och genom anslag.

Kallelse till sammanträde bör om
möjligt införas i en eller flera dagliga
tidningar. Avses att sammanträde
skall fortsätta efter klockan 19, skall
talmannen före klockan / 7 sammanträdesdagen
underrätta kammaren
muntligen och genom anslag.

Tilläggsbestämmelse

3.9.1

Motion avlämnas genom att den
gives in till kammarkansliet av motionär
personligen eller, om motionären
eller motionärerna har förfall, av
annan riksdagsledamot. Under uppehåll
i riksdagsarbetet vid jul eller påsk
får motion dock insändas med posten.

Motion bör lämnas i fyra exemplar
och innehålla uppgift om det parti
som motionären tillhör och om motionärens
plats i plenisalen.

Talmannen anmäler motion för kammaren

Motion avlämnas genom att den
gives in till kammarkansliet.Motion
skall ingivas senast klockan 17 sista
motionsdagen. Motion bör lämnas i
fyra exemplar och innehålla uppgift
om det parti som motionären tillhör
och om motionärens plats i plenisalen.

Tilläggsbestämmelse

Tilläggsbestämmelser

7.8.1

7.8.2

Om annat icke föreskrives eller särskilt
beslutas, skall suppleanter utses

KU 1974:65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till samma anta! som de ordinarie ledamöterna.

9 kap.
3 §

Riksdagens förvaltningskontor ledes
av riksdagens förvaltningsstyrelse.
Styrelsen består av talmannen
som ordförande och åtta andra ledamöter,
vilka riksdagen väljer inom
sig för riksdagens valperiod. / styrelsen
kan också ingå högst tre personalföreträdare
enligt vad riksdagen närmare
föreskriver.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

2 Förslag till

Lag med instruktion för riksdagens förvaltningskontor

Riksdagen föreskriver följande.

1§

Riksdagens förvaltningskontor är riksdagens centrala myndighet för handläggning
av riksdagens förvaltningsärenden och för förhandling om anställnings-
och arbetsvillkor för arbetstagare hos riksdagen och dess verk.

Uppgifter

2 §

Förvaltningskontoret skall om ej annat är särskilt stadgat:

1. handlägga frågor angående förhandling om anställnings- och arbetsvillkor
för arbetstagare hos riksdagen och dess verk samt anställnings-, tjänstledighets-,
vikariats- och andra personalärenden för arbetstagare inom riksdagen; 2.

meddela för riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret
gemensamma förvaltningsföreskrifter samt utge författningar angående
riksdagen och dess verk;

3. handlägga frågor angående uträkning av arvoden och ersättningar till
riksdagens ledamöter samt av avlöningar och ersättningar till personal hos
riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret ävensom
frågor angående pensioner m. m. till nämnda ledamöter och personal och
deras efterlevande, i den mån ej uppgiften ankommer på annan myndighet;

1** Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 65

KU 1974:65

4. handlägga frågor om lokaler för riksdagen och dess verk med undantag
av riksbanken och riksgäldskontoret;

5. handlägga frågor om inköp och därtill hörande service för riksdagen;

6. handlägga frågor angående riksdagstrycket;

7. handlägga frågor angående riksdagens upplysningstjänst;

8. handlägga frågor angående studiebesök hos riksdagen, kontakter mellan
riksdagen och skolan samt information i övrigt om riksdagen och dess
arbete, i den mån ej uppgiften ankommer på annan myndighet.

Kontoret skall vidare utföra de uppgifter som åvilar eller åläggs det enligt
särskilda bestämmelser eller riksdagsbeslut.

Kontoret äger föreskriva eller för särskilt fall besluta att endast den som
är svensk medborgare får inneha eller utöva tjänst inom riksdagen eller
dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret.

3 §

Det åligger förvaltningskontoret att vårda och underhålla riksdagens hus.
Då fråga är om större ombyggnad skall framställning göras till riksdagen.

Lokaler som disponeras av riksdagen får kontoret, om det är möjligt med
hänsyn till den ordinarie verksamheten, upplåta i första hand för allmänna
ändamål.

Kontoret skall föranstalta om restauration för riksdagens ledamöter och
personal.

4 §

Det åligger förvaltningskontoret att verka för en ändamålsenlig lönepolitik
inom riksdagen och dess verk och därvid beakta förhållandena på arbetsmarknaden
i övrigt samt att bereda varje riksdagens verk tillfälle att framföra
sina synpunkter på sådana förhandlingsfrågor som direkt berör verket.

Förvaltningskontoret skall för riksdagen och dess verk utfärda sådana
bestämmelser som ensidigt fastställes av arbetsgivaren och bestämmelser
i frågor som enligt kollektivavtal skall avgöras av arbetsgivaren. Kontoret
skall vidare meddela erforderliga föreskrifter och anvisningar för tillämpningen
av kollektivavtal som kontoret sluter eller avtal om anställningseller
arbetsvillkor som slutes i enlighet med sådant kollektivavtal.

I avtal som är av sådan beskaffenhet att det bör godkännas av riksdagen
eller dess lönedelegation skall intagas förbehåll om sådant godkännande.

Förvaltningskontoret får överlämna till myndighet inom riksdagens verk
att handlägga avtalsfråga som ankommer på kontoret och icke är av sådan
beskaffenhet att den skall underställas riksdagen eller dess lönedelegation.

5 §

Beträffande arvoden, löner, ersättningar och pensioner åligger förvaltningskontoret
att fatta de beslut varom stadgas i särskilda författningar samt
att utfärda erforderliga tillämpningsbestämmelser till sådana författningar.

KU 1974:65

6 §

Riksdagens upplysningstjänst skall tillhandagå riksdagens ledamöter, utskott
och riksdagens övriga organ med sakuppgifter, sammanställningar och,
i den mån andra uppdrag icke eftersattes därigenom, utredningar i ämnen
som angår ledamöternas eller organens arbetsuppgifter.

Upplysningstjänsten skall vidare utarbeta registret till riksdagstrycket.

7 §

Förvaltningskontoret skall, till den del uppgiften icke fullgöres av riksgäldskontoret,
på grundval av egna beräkningar samt från riksdagens verk
och andra organ inkomna anslagsframställningar uppgöra förslag till anslag
på riksstaten under huvudtiteln Riksdagen och dess verk.

Organisation

8 §

Förvaltningskontoret ledes av riksdagens förvaltningsstyrelse.

Bestämmelser om förvaltningsstyrelsen finns i riksdagsordningen.

Utöver de av riksdagen valda ledamöterna skall vid handläggning av
de frågor som anges i 11 § punkterna 2-4, 6 och 7 och som ej gäller riksdagsledamöternas
ekonomiska förmåner högst tre personalföreträdare tjänstgöra
som ledamöter av styrelsen. Personalföreträdare har därvid samma
rättigheter och skyldigheter som annan ledamot i den mån ej annat följer
av denna instruktion.

Personalföreträdare, som skall vara anställd hos riksdagen eller dess verk,
utses av förvaltningsstyrelsen på förslag av arbetstagarorganisation. Personalföreträdare
entledigas så snart den arbetstagarorganisation som föreslagit
personalföreträdaren begär det. Beträffande jäv för personalföreträdare gäller
vad härom stadgas i kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig
myndighets styrelse m. m.

För varje personalföreträdare utses tillika en suppleant. Vad som är föreskrivet
för personalföreträdare äger motsvarande tillämpning i fråga om suppleant.

9 §

Förvaltningsstyrelsen utser chef för förvaltningskontoret (förvaltningsdirektör).
Denne utövar under styrelsen den omedelbara ledningen av förvaltningskontorets
verksamhet och föredrar inför styrelsen de ärenden denna
skall avgöra, i den mån föredragningsskyldigheten icke ålägges annan.

Tjänsten som förvaltningsdirektör tillsättes med förordnande för viss tid,
högst tre år.

KU 1974:65

10 §

Inom förvaltningskontoret finns fyra enheter, nämligen administrativa
enheten, intendenturenheten, enheten för riksdagstryck samt riksdagens
upplysningstjänst. Vidare finns två förvaltningsdirektören direkt underställda
detaljer, nämligen skoltjänsten och visningstjänsten.

Chefen för administrativa enheten är förvaltningsdirektörens ställföreträdare.

Hos förvaltningskontoret är i övrigt anställda tjänstemän enligt personalförteckning
samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel.

I mån av behov och tillgång på medel får förvaltningskontoret anlita
personal för tillfälliga uppdrag ävensom experter och sakkunniga.

Ärendenas handläggning

11 §

Av förvaltningsstyrelsen avgöres

1. frågor om slutande av kollektivavtal, om avbrytande av annan förhandling
än förhandling i tvist om avtal, om lockout eller annan stridsåtgärd
samt andra förhandlingsfrågor som är av principiell natur eller större ekonomisk
betydelse eller är gemensamma för riksdagen och dess verk;

2. frågor som avses i 2 § sista stycket samt frågor om gemensamma förvaltningsföreskrifter
för riksdagen och dess verk utom riksbanken och riksgäldskontoret
och om utgivande av författningar ävensom viktigare frågor
i övrigt om arbetsordning, organisation eller tjänsteföreskrifter;

3. frågor om inrättande av tjänster, om tillsättning av tjänst i lägst lönegrad
F 5 eller med motsvarande arvode;

4. frågor om disciplinstraff, åtalsanmälan, flyttningsskyldighet, avstängning
från tjänsten eller läkarundersökning ävensom viktigare personalärenden
i övrigt;

5. frågor om beslut enligt ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter;

6. frågor om anslagsframställningar ävensom sådana lokalfrågor, inköpsfrågor
och andra frågor som har större ekonomisk betydelse;

7. andra frågor som styrelsen finner vara av större vikt eller som förvaltningsdirektören
hänskjuter till styrelsen.

12 §

Förvaltningsstyrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden
och därutöver minst fem av de av riksdagen valda ledamöterna är närvarande.
Vid lika röstetal gäller den mening som biträdes av den som för
ordet.

Förvaltningsdirektören och riksdagsdirektören äger delta i styrelsens överläggningar.
Utskottens ordförande äger delta i överläggningar i ärenden som
rör de egna utskotten.

KU 1974:65

13 §

Förvaltningsstyrelsen kan inom sig utse två ledamöter att med förvaltningsdirektören
som föredragande utgöra en direktion. Förvaltningsstyrelsen
utser ordförande i direktionen. Direktionen skall, i den utsträckning styrelsen
beslutar och i den mån annat ej följer av särskilda bestämmelser eller riksdagsbeslut,

1. fatta beslut som enligt 11 § ankommer på styrelsen men som icke
har principiell betydelse eller eljest särskild räckvidd;

2. utgöra förhandlingsdelegation vid förhandlingar om arbetstagares anställnings-
och arbetsvillkor;

3. bereda ärenden för avgörande av styrelsen.

Styrelsen äger ej överlåta sin befogenhet enligt 2 § sista stycket eller såvitt
gäller att besluta om disciplinstraff, åtalsanmälan, flyttningsskyldighet, avstängning
från tjänsten eller läkarundersökning.

Beslut, som fattas av direktionen enligt första stycket 1 och 2, skall anmälas
för styrelsen vid dess nästkommande sammanträde.

14 §

Ärende, som icke skall avgöras av förvaltningsstyrelsen eller direktionen,
avgöres av förvaltningsdirektören ensam.

15 §

1 arbetsordning eller genom särskilt beslut får överlämnas åt annan
tjänsteman än förvaltningsdirektören att avgöra ärende eller grupp av ärenden
som icke är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på
förvaltningsdirektören.

16 §

När förvaltningsdirektören är hindrad att utöva sin tjänst, utövas den
av chefen för administrativa enheten. Denne inträder efter beslut av förvaltningsdirektören
även i övrigt i hans ställe vid behandlingen av visst
ärende eller viss grupp av ärenden.

17 §

Uppkommer hinder för såväl förvaltningsdirektören som chefen för administrativa
enheten, fullgöres förvaltningsdirektörens åligganden av den
tjänsteman förvaltningsdirektören bestämmer.

18 §

Om någon som närvarit vid den slutliga handläggningen av ärende eller
föredraganden har skiljaktig mening, skall denna antecknas.

KU 1974:65

Protokoll m. m.

19 §

I fråga om varje beslut skall hos förvaltningskontoret finnas handling
varav framgår vem som fattat beslutet, vem som i övrigt närvarit vid den
slutliga handläggningen av ärendet, vem som varit föredragande samt beslutets
dag och dess innehåll.

Protokoll föres när skiljaktig mening förekommer eller protokoll behövs
av annan orsak.

Skrivelse till riksdagen skall undertecknas av ordföranden och förvaltningsdirektören
samt ange närvarande ledamöter. Andra expeditioner i ärende
som förvaltningsstyrelsen avgjort undertecknas av förvaltningsdirektören.

I expedition skall skiljaktig mening alltid anges.

20 §

Förvaltningskontoret skall vårda sitt arkiv och föra en förteckning över
detta.

Besvär

21 §

Om besvär över beslut av förvaltningsstyrelsen och förvaltningskontoret
föreskrives i besvärsstadgan för riksdagen och dess verk.

Arvoden och reseersättning till förvaltningsstyrelsen m. m.

22 §

Till envar av de av riksdagen valda ledamöterna utgår arvode med 6 000
kronor för år samt 100 kronor för varje bevistat sammanträde. Därutöver
utgår till vice ordföranden och till ledamot av direktionen, som ej är vice
ordförande i styrelsen, särskilt arvode med 2 000 kronor för år. Till suppleant
för styrelseledamot utgår arvode med 1 200 kronor för år samt 100
kronor för varje bevistat sammanträde.

23 §

Styrelseledamot och suppleant äger att för resa, som han för fullgörande
av uppdraget eller eljest för förvaltningskontorets räkning företager från
hemorten eller ort, där han vistas för fullgörande av offentligt uppdrag,
samt för återresan åtnjuta resekostnadsersättning och, med det undantag
som i andra stycket sägs, traktamente och ersättning i övrigt enligt bestämmelserna
i allmänna resereglementet eller, när fråga är om utrikes resa,
utlandsresereglementet.

För bevistande av sammankomst i Stockholm med förvaltningsstyrelsen

KU 1974:65

eller för annan förrättning eller annat uppdrag därstädes för förvaltningskontorets
räkning skall traktamente icke utgå under tid, då riksmöte pågår.

Denna instruktion träder i kraft den 1 januari 1975, då instruktionen
för riksdagens förvaltningskontor den 15 december 1970(RFS 1970:4) upphör
att gälla.

3 Förslag till

Ändring i instruktionen för riksdagens ombudsmän

Riksdagen föreskriver i fråga om instruktionen för riksdagens ombudsmän
dels att instruktionen skall betecknas som ”lag med instruktion för riksdagens
ombudsmän”,
dels att 2, 16, 17 och 21 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Ombudsmans tillsyn bedrives genom inspektioner och genom sådana undersökningar
och beslut som kan anses påkallade med anledning av klago
mål, inspektionsiakttagelser eller andra förhållanden.

Ombudsman äger som särskild
åklagare väcka åtal, när någon som
står under hans tillsyn i sin tjänsteutövning
brutit mot lag eller annan
författning eller på annat sätt åsidosatt
något tjänsteåliggande. Kan sådan
gärning beivras genom disciplinärt
förfarande, äger han göra anmälan
till den som har disciplinär bestraffningsrätt.
Om vissa åklagaruppgifter
gäller särskilda bestämmelser
i 17 och 18 §§.

Uppkommer under tillsynsverksamheten
anledning att väcka fråga
om författningsändring eller annan
åtgärd från statens sida, äger ombudsman
göra framställning i ämnet
till riksdagen eller Konungen.

KU 1974:65

Nuvarande lydelse

Ombudsmännen skall ärligen vid
riksdagens början lämna riksdagen en
ämbetsberättelse för närmast föregående
kalenderår. Berättelsen skall innehålla
redogörelse för de åtgärder
som vidtagits med stöd av andra och
tredje styckena och för ämbetsförvaltningen
i övrigt.

Föreslagen lydelse

Ombudsmännen skall senast den
10 januari varje dr lämna riksdagen
en ämbetsberättelse för närmast föregående
kalenderår. Berättelsen
skall innehålla redogörelse för de åtgärder
som vidtagits med stöd av
andra och tredje styckena och för
ämbetsförvaltningen i övrigt.

Om ledamot av högsta domstolen
eller regeringsrätten gör sig skyldig
till förfarande som avses i 101 § regeringsformen,
ur den ombudsman vars
tillsynsområde beröres skyldig att
väcka och utföra åtal mot honom vid
riksrätten.

Om riksdagens konstitutionsutskott
enligt 106 § regeringsformen
beslutar att väcka åtal mot statsråd,
åligger det den ombudsman som utskottet
utsett härtill att väcka och
utföra talan vid riksrätten.

I fall som avses i denna paragraf ä.

Om ledamot av högsta domstolen
eller regeringsrätten gör sig skyldig
till brott i utövningen av sin tjänst som
ledamot, ankommer det på den ombudsman
vars tillsynsområde beröres
att väcka och utföra åtal /' högsta
domstolen.

När anledning därtill föreligger,
skall den ombudsman vars tillsynsområde
beröres väcka och utföra talan i
högsta domstolen om att ledamot av
denna domstol eller regeringsrätten,
enligt vad därom är föreskrivet, skall
skiljas eller avstängas från sin tjänst eller
vara skyldig att undergå läkarundersökning.

Om riksdagens konstitutionsutskott
enligt 12 kap. 3 § regeringsformen
beslutar att väcka åtal mot
statsråd, åligger det den ombudsman
som utskottet utsett härtill att väcka
och utföra talan i högsta domstolen.
;er 13 § första stycket ej tillämpning.

Har riksdagen, dess finansutskott
eller revisorer beslutat om åtal mot
fullmäktig i riksbanken eller i riksgäldskontoret
eller mot direktionsledamot i
riksbanken eller riksgäldsdirektören
och chefen för riksgäldskontoret, där

Har riksdagsutskott eller annat riksdagsorgan
enligt vad därom är föreskrivet
beslutat om åtal mot befattningshavare
hos riksdagen eller dess
organ, åligger det ombudsman att
väcka och utföra talan.

KU 1974:65

Nuvarande lydelse

dessa inte är fullmäktige, eller har, i
sistnämnda fall, fullmäktige i riksbanken
beslutat ställa direktionsledamot i
banken under åtal eller fullmäktige i
riksgäldskontoret beslutat om åtal mot
riksgäldsdirektören och chefen för riksgäldskontoret,
åligger det ombudsman
att väcka och utföra talan.

Beslutar riksdagen beivra sådant
brott mot riksdagens, dess organs eller
tjänstemäns eller enskilda riksdagsledamöters
frihet, som avses i 110 § första
stycket tredje punkten regeringsformen,
åligger det ombudsman att väcka
och utföra talan. Detsamma gäller om
kammarens talman hos ombudsman
för beivran anmäler störande uppträdande
av åhörare till dess överläggningar.

Den som beslutat åtal eller gör anmälan
enligt denna paragraf bestämmer
vilken ombudsman som skall
föranstalta om åtal.

Föreslagen lydelse

Den som beslutat åtal bestämmer
vilken ombudsman som skall föranstalta
om åtal.

21 §

Ombudsmännen tillsätter gemensamt tjänster vid expeditionen samt antager
personal i övrigt.

Utöver vad som följer av 9 § tjänstemannastadgan
för riksdagen och
dess verk, äger ombudsmännen besluta
att tjänst som byrådirektör skall
tillsättas utan att kungöras till ansökan
ledig.

Utöver vad som följer av 9 § tjänstemannastadgan
för riksdagen och
dess verk, äger ombudsmännen besluta
att tjänst som byrådirektör eller
avdelningsdirektör skall tillsättas utan
att kungöras tili ansökan ledig.

Denna ändring träder i kraft den 1 januari 1975.

KU 1974:65

4 Förslag till
Lag med instruktion för riksdagens revisorer

Riksdagen föreskriver följande.

Uppgift
1 §

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska
den statliga verksamheten. Den administrativa praxis som tillämpas vid
regeringsarbete! är dock undantagen från revisorernas granskning. Som statlig
verksamhet anses i detta sammanhang icke verksamhet som bedrives

1 form av aktiebolag eller stiftelse.

Har statsmedel tagits emot som bistånd till viss verksamhet, får revisorerna
granska hur dessa medel användes, i den mån redovisningsskyldighet för
medlen föreligger gentemot staten eller särskilda föreskrifter har meddelats
om medlens användning. Vid sådan granskning skall beaktas de särskilda
betingelser som kan gälla för verksamheten.

Riksdagen kan besluta om särskilda uppgifter för revisorerna ävensom
föreskriva att viss verksamhet skall vara undantagen från revisorernas
granskning.

2 §

Den av revisorerna bedrivna granskningen skall främst ta sikte på förhållanden
med anknytning till statens budget men kan även avse en bedömning
av statliga insatser i allmänhet. Huvudintresset skall knytas till
de resultat i stort som har uppnåtts inom olika verksamhetsområden. I
enlighet därmed skall revisorerna framför allt beakta frågor som är av mera
väsentlig betydelse för den statsfinansiella och förvaltningsekonomiska utvecklingen
eller som berör grunderna för det administrativa arbetets organisation
och funktioner.

Revisorerna är oförhindrade att uttala sig om behovet och angelägenheten
av olika statliga åtaganden.

3 §

Revisorerna skall påtala förhållanden som de finner otillfredsställande
samt verka för att en god hushållning iakttages med statens medel och
att statens tillgångar utnyttjas efter rationella grunder. De skall därvid fästa
uppmärksamheten på möjligheter till ökning av statens inkomster, till besparing
i statens utgifter och till effektivisering av det statliga förvaltningsarbetet.
Syftet skall vara att främja en sådan utveckling att staten av sina
insatser på skilda områden får det utbyte som med hänsyn till både kostnader
och allmänna samhällsintressen kan synas rimligt.

KU 1974:65

Organisation

4 §

Om antalet revisorer samt val av revisorer, suppleanter, ordförande och
vice ordförande föreskrives i riksdagsordningen. För revisorerna skall finnas
en förste och en andre vice ordförande.

Revisorerna kallas till sammanträde av talmannen så snart val av revisorer
har förrättats. Därefter sammanträder de på tider som de själva bestämmer.

Vid samtidigt förfall för de revisorer som har valts till ordförande och
vice ordförande föres ordet av den av de närvarande revisorerna som har
varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen
lika länge, har den äldste av dem företräde.

5 §

Revisorerna skall för ärendenas beredning sammanträda på tre avdelningar.
Envar av dessa skall bestå av fyra revisorer och fyra suppleanter.

Revisorernas ordförande och båda vice ordförande skall vara ordförande
på var sin avdelning. Om avdelningarnas sammansättning i övrigt beslutar
revisorerna.

6 §

För den löpande utredningsverksamheten förfogar revisorerna över ett
av dem tillsatt kansli som förestås av en kanslichef. Denne utses för viss
tid, högst tre år. Vid kansliet är i övrigt anställda tjänstemän enligt personalförteckning
eller eljest i ämnet meddelade bestämmelser.

1 mån av behov och tillgång på medel får revisorerna anställa tillfällig
personal samt anlita experter och sakkunniga.

Ärendenas handläggning

7 §

Till grund för arbetet hos revisorerna skall ligga en granskningsplan, omfattande
de ärenden som skall närmare undersökas. Granskningsplan fastställes
årligen av revisorerna, som även kan besluta om granskning i särskild
ordning av ärenden som icke är upptagna på planen.

8 §

Om revisorernas befogenhet att införskaffa de allmänna handlingar, uppgifter
och yttranden som de anser sig behöva för sin granskning är föreskrivet
i lagen (1974:585) om skyldighet att tillhandahålla riksdagens revisorer vissa
handlingar m. m.

KU 1974:65

9 §

Vid fullgörande av granskningsuppgift bör revisorerna eller deras avdelningar
företa resor och avlägga besök i erforderlig utsträckning. Revisorerna
kan uppdraga åt tjänsteman och anlitad expert eller sakkunnig att företa
resor och avlägga besök.

10 §

Revisorerna skall fatta beslut i varje ärende så snart granskningen är avslutad.
Före beslutet skall revisorerna dock, om detta icke av särskild anledning
är obehövligt, inhämta yttrande av den som har berörts av granskningen
eller äger speciell sakkunskap i den behandlade frågan, allt i den
omfattning som revisorerna finner lämplig med hänsyn till ärendets allsidiga
bedömning.

Varje förslag som väckes av avdelning skall föredragas till avgörande
i plenum.

11 §

Ärende avgöres efter föredragning i den ordning som revisorerna bestämmer.
Om skiljaktiga meningar uppstår och omröstning begäres, skall revisorerna
avge sina röster till protokollet. Är rösterna lika delade, gäller den
mening som ordföranden biträder. Revisor som har tagit del i ärendes avgörande
äger reservera sig mot fattat beslut.

12 §

Revisorerna skall hos riksdagen eller regeringen göra de framställningar
som de finner befogade med anledning av vad som har uppmärksammats
vid granskningen.

13 §

Revisorerna skall före den 1 oktober varje år tillställa riksdagens förvaltningskontor
en skrivelse med beräkning av anslagsbehovet för nästkommande
budgetår.

14 §

Revisorerna skall årligen till riksdagen avlämna en berättelse över sin
verksamhet. Denna berättelse skall vara kammaren till handa senast den
10 januari.

KU 1974:65

15 §

I en av revisorerna antagen arbetsordning skall meddelas de föreskrifter
om ärendenas handläggning och om personalens åligganden som erfordras
utöver denna instruktion.

16 §

I arbetsordningen eller genom särskilt beslut kan revisorerna överlämna
åt kanslichefen eller annan tjänsteman att avgöra administrativt ärende eller
grupp av ärenden som ej är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma
på revisorerna.

17 §

Revisor, suppleant och tjänsteman får ej obehörigen yppa vad han i arbetet
hos revisorerna erfarit om enskilds affärsförhållande eller myndighets affärs-
och driftsförhållande.

Övriga bestämmelser

18 §

Revisor erhåller arvode med 8 400 kronor för år samt 100 kronor för
varje bevistat sammanträde. Särskilt arvode utgår till revisorernas ordförande
med 3 000 kronor och till envar av de båda vice ordförandena med 2 000
kronor för år. Suppleant erhåller arvode med 1 200 kronor för år samt 100
kronor för varje bevistat sammanträde.

Under resa och förrättning som revisor eller suppleant företar för sitt
uppdrag äger han åtnjuta de förmåner som framgår av ersättningsstadgan
(1971:1197) för riksdagens ledamöter och dennas tillämpningsföreskrifter.
Vid beräkning av ersättning enligt allmänna resereglementet och utlandsresereglementet
skall riksdagens hus i Stockholm räknas som tjänsteställe,
dock att under tid då riksmöte ej pågår vederbörandes bostad i hemorten
skall anses utgöra tjänstestället.

19 §

Om besvär över beslut av revisorerna är föreskrivet i besvärsstadgan för
riksdagen och dess verk.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975, då instruktionen den 14
december 1967 för riksdagens revisorer upphör att gälla.

KU 1974:65

5 Förslag till

Ändring i reglementet för riksdagsbiblioteket

Riksdagen föreskriver i fråga om reglementet för riksdagsbiblioteket att
2, 4, 5, 9, 15 och 16 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Riksdagsbiblioteket är främst avsett
för riksdagen, dess delegationer
och verk, kyrkomötet, Kungl. Maj:ts
kansli och de centrala ämbetsverken
samt av Kungl. Majtt förordnade eller
jämlikt Kungl. Majtts bemyndigande
tillsatta kommittéer.

Biblioteket skall därjämte, i den
gifterna icke därigenom åsidosättas
eller allvarliga studier.

Föreslagen lydelse

Riksdagsbiblioteket är främst avsett
för riksdagen, dess delegationer
och verk, kyrkomötet, regeringskansliet
och de centrala ämbetsverken
samt av regeringen förordnade eller
jämlikt dess bemyndigande tillsatta
kommittéer,
mån de i första stycket avsedda uppbetjäna
dem, som bedriva forskning

Styrelsen består av tre ledamöter,
nämligen:
en ordförande, förordnad av
Kungl. Maj.t för den tid, som av
Kungl. Majtt bestämmes, samt
två ledamöter, utsedda av riksdagen
för en tid av tre år.

För var och en av styrelsens tre ledamöter
utses i samma ordning en
suppleant.

Om av riksdagen vald ledamot eller
suppleant avgår före valperiodens
slut, anställes nytt val för den tid
som återstår av perioden.

Arvode utgår till styrelsens ordförande
med 2 000 kronor för år och till
envar av styrelsens övriga ledamöter
med 1 000 kronor för år. Suppleant,
som vid förfall för ledamot eller eljest
av särskilda skäl inkallas till deltagande
i sammanträde, äger åtnjuta
ersättning med 50 kronor för varje
sammanträdesdag, dock att det sam -

Styrelsen består av tre ledamöter,
nämligen:
en ordförande, förordnad av regeringen
för den tid, som av regeringen
bestämmes, samt
två ledamöter, utsedda av riksdagen
för riksdagens valperiod.

För styrelsens ordförande utses i
samma ordning en suppleant. Om
suppleanter för övriga ledamöter finns
bestämmelser i riksdagsordningen.

Varje ledamot erhåller arvode med
1 000 kronor för år samt 100 kronor
för varje bevistat sammanträde.
Styrelsens ordförande erhåller därjämte
särskilt arvode med 1 000 kronor
för år. Suppleant, som vid förfall
för ledamot eller eljest av särskilda
skäl inkallas till deltagande i sammanträde,
erhåller arvode med 100

KU 1974:65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

manlagda arvodet under ett kvartal kronor för varje bevistat sammanträicke
md överstiga vad som utgår till le- de.
damot under samma tid.

5§

Styrelsen sammanträder så ofta ärendena det fordra.

Vid styrelsens sammanträden föres av överbibliotekarien protokoll, vars
riktighet granskas och bestyrkes på sätt, som styrelsen finnér lämpligt.

I bibliotekets ärenden är överbibliotekarien föredragande inför styrelsen,
och äger han att deltaga i dess överläggningar men ej i dess beslut. Är
han från beslutet skiljaktig, åligger honom att till protokollet anteckna sin
avvikande mening.

Vid riksdagens början har styrelsen Styrelsen skall för varje kalenderår
att till riksdagen avgiva berättelse över till riksdagen avlämna en redogörelse

bibliotekets förvaltning. för sin verksamhet. Denna skall vara

riksdagen till handa senast den 31 januari.

9 §

Vid biblioteket äro anställda ordinarie tjänstemän i enlighet med vad
gällande stat angiver samt, i mån av behov, icke-ordinarie personal.

För anställning som amanuens vid
biblioteket erfordras:

a) att i avlagd studentexamen eller
fyllnadsprövning till sådan examen
hava erhållit vitsord om minst godkända
insikter i engelska, franska och tyska
språken;

b) att hava avlagt licentiatexamen;

c) att inom riksdagsbiblioteket under
en tid av minst tre månader hava
genomgått provtjänstgöring, anordnad
på sätt som av överbibliotekarien bestämmes,
och att under sådan tjänstgöring
hava ådagalagt lämplighet för
bibliotekstjänsten.

Då särskilda skäl föreligga må styrelsen
medgiva undantag från de i
andra stycket under a) och b) upptagna
villkoren.

Befrielse från provtjänstgöring, helt
eller delvis, kan av styrelsen medgivas

KU 1974:65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den som erhållit intyg om godkänd
provtjänstgöring vid annat större, vetenskapligt
bibliotek.

15 §

De av bibliotekets samlingar, som
äro inrymda i riksdagens lokaler, äro
tillgängliga för ledamöter av riksdag
eller kyrkomöte samt statsrevisorer
ävensom för de hos riksdag, kyrkomöte
eller statsrevision anställda
tjänstemännen, då nämnda lokaler
av dem begagnas.

De av bibliotekets samlingar, som
äro inrymda i riksdagens lokaler, äro
tillgängliga för ledamöter av riksdag
eller kyrkomöte samt riksdagens revisorer
ävensom för de hos riksdag,
kyrkomöte eller riksdagens revisorer
anställda tjänstemännen, då nämnda
lokaler av dem begagnas.

Vederbörande sekreterare eller, där sådan ej finnes, ordförande mottager
under sin vård emot kvitto till biblioteket här avsedda böcker och arkivalier.

16 §

På tid, då biblioteket är öppet, erhålles
boklån mot låneförbindelse av
därtill enligt 2 § berättigade. Härvid
skall iakttagas att, om ledamot av
riksdagen rekvirerar bok, som redan
är utlånad till annan, biblioteket äger
återkräva arbetet, oaktat lånetiden
icke är tilländalupen. Vad nu sagts
skall äga motsvarande tillämpning,
om någon, som är befattningshavare
hos riksdagen eller något riksdagens
verk eller som representerar kyrkomötet,
Kungl. Maj:ts kansli, centralt
ämbetsverk eller kommitté, på tjänstens
vägnar rekvirerar bok, som är
utlånad till person eller institution,
vilken icke tillhör någon av de nu
nämnda kategorierna.

På tid, då biblioteket är öppet, erhålles
boklån mot låneförbindelse av
därtill enligt 2 § berättigade. Härvid
skall iakttagas att, om ledamot av
riksdagen rekvirerar bok, som redan
är utlånad till annan, biblioteket äger
återkräva arbetet, oaktat lånetiden
icke är tilländalupen. Vad nu sagts
skall äga motsvarande tillämpning,
om någon, som är befattningshavare
hos riksdagen eller något riksdagens
verk eller som representerar kyrkomötet,
regeringskansliet, centralt ämbetsverk
eller kommitté, på tjänstens
vägnar rekvirerar bok, som är utlånad
till person eller institution, vilken
icke tillhör någon av de nu
nämnda kategorierna.

Denna ändring träder i kraft den 1 januari 1975.

KU 1974:65

6 Förslag till

Ändring i reglementet för Nordiska rådets svenska delegation

Riksdagen föreskriver i fråga om reglementet för Nordiska rådets svenska
delegation att 1, 2, 6 och 7 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Å varje riksdag väljas, enligt de regler
som gälla för val till utskott, aderton
medlemmar i Nordiska rådet
jämte aderton suppleanter för dessa
för tiden intill dess val nästa gång
äga rum. Såframt särskilda skäl därtill
föranleda, må talmanskonferensen
bestämma annan tid för valen,
så ock vid en och samma riksdag föranstalta
om nya val.

Riksdagen utser vid början av varje
lagtima riksmöte aderton medlemmar
i Nordiska rådet för tiden intill
dess val nästa gång äga rum. Såframt
särskilda skäl därtill föranleda, må
talmanskonferensen bestämma annan
tid för valen, så ock vid ett och
samma riksmöte föranstalta om nya
val.

§2

De enligt § 1 av riksdagen valda medlemmarna i rådet bilda jämte de
till regeringsrepresentanter i rådet utsedda statsråden Nordiska rådets svenska
delegation.

Suppleant inträder i delegationen i
stället för vald medlem, som avgått ur
denna eller fått förfall, enligt de bestämmelser
som gälla för utskott.

Regeringsrepresentant saknar rösträtt i delegationen och dess organ.

§6

Delegationen skall årligen till Konungen
och riksdagen avgiva berättelse
om verksamheten vid de sessioner
Nordiska rådet hållit under det
gångna året.

Delegationen skall årligen till riksdagen
och regeringen avgiva berättelse
om verksamheten vid de sessioner
Nordiska rådet hållit under det
gångna året.

§7

Medlem och suppleant äger att, med det undantag som i andra stycket
sägs, för resa, som företages för rådets eller delegationens räkning, åtnjuta
resekostnadsersättning och traktamente ävensom ersättning i övrigt enligt
bestämmelserna i allmänna resereglementet eller, när fråga är om utrikes
resa, utlandsresereglementet, därvid medlem och suppleant skall hänföras
till rese- och traktamentsklass A.

KU 1974:65

Nuvarande lydelse

För resa till sammanträde i Stockholm
skall under tid, då riksdagen
håller session, reseersättning och
traktamente icke utgå.

Arvode utgår till delegationens ordförande
med 2 000 kronor för år och
till envar av arbetsutskottets övriga
medlemmar med 1 000 kronor för år.
Suppleant i arbetsutskottet, som på
kallelse deltar i sammanträde med
arbetsutskottet, äger åtnjuta arvode
med 50 kronor för varje sammanträdesdag,
dock att det sammanlagda arvodet
under ett kvartal icke må överstiga
250 kronor.

Föreslagen lydelse

För resa till sammanträde i Stockholm
skall under tid, då riksmöte pågår,
reseersättning och traktamente
icke utgå.

Varje medlem i arbetsutskottet erhåller
arvode med 1 000 kronor för
år samt 100 kronor för varje bevistat
sammanträde. Ordföranden erhåller
därjämte särskilt arvode med 1 000
kronor för år. Suppleant i arbetsutskottet,
som på kallelse deltar i sammanträde
med detta, erhåller arvode
med 100 kronor för varje bevistat
sammanträde.

Denna ändring träder i kraft den 1 januari 1975.

7 Förslag till

Ändring i besvärsstadgan för riksdagen och dess verk

Riksdagen föreskriver i fråga om besvärsstadgan för riksdagen och dess
verk att 2, 6 och 8 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Talan får föras

såvitt gäller samtliga myndigheter: mot beslut som grundar sig på statstjänstemannalagen
eller bestämmelser som meddelats med stöd av lagen
och - om hinder ej föreligger enligt lagen den 3 juni 1965 (nr 276) om
inskränkning i rätten att föra talan mot offentlig arbetsgivares beslut - över
beslut om avtalsbart anställningsvillkor,
såvitt gäller annan myndighet än riksdagens ombudsmän: mot beslut
som innefattar vägran att utlämna allmän handling,
såvitt galler fullmäktige i riksbanken:
mot beslut som grundar sig på
25 § eller 26 # bankoreglementet.

såvitt gäller riksdagens förvaltningsstyrelse eller förvaltningskontor och
fullmäktige i riksgäldskontoret: därjämte mot annat beslut som rör enskild
person.

KU 1974:65

Nuvarande lydelse

Talan får dock icke föras mot beslut
om tillsättning av tjänst pä löneplan
C hos riksdagens kammare
eller utskott.

Föreslagen lydelse

Talan får dock icke föras mot beslut
om tillsättning av tjänst i lägst
lönegrad F 24 hos riksdagens kammare
eller utskott.

Riksdagens besvärsnämnd består av
ordförande, som skall inneha eller ha
innehaft domarämbete och ej vara ledamot
av riksdagen, och fyra övriga ledamöter,
valda inom riksdagen.

Val av ledamöter i besvärsnämnden
förrättas för en tid av tre år och gäller
till dess nytt val ägt rum. Ordföranden
väljs i den ordning som i 33 § 1 mom.
riksdagsordningen anges för val av talman.

Enligt samma grunder utses en ställföreträdare
för ordföranden och en
suppleant för envar av övriga ledamöter.

A vgår ordföranden eller hans ställföreträdare
eller annan ledamot eller
suppleant före valperiodens slut, anställs
nytt val för den tid som återstår
av perioden.

Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden eller hans ställföreträdare
samt tre övriga ledamöter eller suppleanter är närvarande.

Till ledamot och suppleant i besvärsnämnden
utgår arvode med
sjuttiofem kronor för bevistat sammanträde.
Till ordföranden utgår därutöver
ett arvode av 3 000 kronor för
år.

Ledamot och suppleant i besvärsnämnden
erhåller arvode med 100
kronor för varje bevistat sammanträde.
Ordföranden erhåller därutöver
arvode med 3 000 kronor för år.

Denna ändring träder i kraft den 1 januari 1975.

KU 1974:65

8 Förslag till

Ändring i bestämmelserna angående Riksdagens författningssamling
(RFS)

Riksdagen föreskriver i fråga om bestämmelserna angående Riksdagens
författningssamling (RFS) att 1,3,7 och 10 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1. 1 Riksdagens författningssamling skola intagas

a) av riksdagen fastställda föreskrifter
om riksdagsarbetets bedrivande,
ordningen hos kamrarna och utskotten
samt inom riksdagen förekommande
val;

b) av kammare fastställda föreskrifter
i ämne som angar kammaren
enskilt;

c) av riksdagen eller dess organ
antagna instruktioner, reglementen
eller stadgor avseende riksdagens organ
eller arbetstagare, om instruktionen,
reglementet eller stadgan
icke intages i Svensk författningssamling;
samt

d) av riksdagen eller dess organ
beslutade andra författningar eller
föreskrifter, som anses vara av sådan
vikt att de böra allmängöras genom
Riksdagens författningssamling.

a) av riksdagen enligt 8 kap. 19 §
regeringsformen utfärdad lag;

b) av riksdagen eller dess organ i
övrigt antagna instruktioner, reglementen
eller stadgor avseende riksdagens
organ eller arbetstagare, om
instruktionen, reglementet eller
stadgan icke intages i Svensk författningssamling;
samt

c) av riksdagen eller dess organ
beslutade andra författningar eller
föreskrifter, som anses vara av sådan
vikt att de böra allmängöras genom
Riksdagens författningssamling.

2. I Riksdagens författningssamling må därjämte intagas dels i Svensk
författningssamling kungjorda författningar som anses böra återgivas i Riksdagens
författningssamling, dels av riksdagen eller dess organ beslutade
föreskrifter eller andra bestämmelser av vikt för riksdagens organ, ledamöter,
arbetstagare eller en större allmänhet.

3. Beslut om införande i Riks- 3. Beslut om införande i Riksdagens
författningssamling av för- dagens författningssamling av för -

fattning, föreskrift eller bestämmelser
som avses i punkt 1 d) och punkt
2 meddelas av chefen för riksdagens
förvaltningskontor.

fattning, föreskrift eller bestämmelser
som avses i punkt 1 c) och punkt
2 meddelas av chefen för riksdagens
förvaltningskontor.

3§

Tillstånd till tryckning av författning
eller föreskrift, som skall infö -

KU 1974:65

Nuvarande lydelse

ras i författningssamlingen, meddelas
av vederbörande utskottssekreterare
i fall då utskott berett ärendet,
av kammares sekreterare i ärende som
angår kammaren enskilt, av därtill
behörig tjänsteman i riksdagens verk
då framställning om publicering avser
av verket beslutad författning eller
föreskrift samt av chefen för förvaltningskontoret
i övriga fall.

Föreslagen lydelse

ras i författningssamlingen, meddelas
av vederbörande utskottssekreterare
i fall då utskott berett ärendet,
av därtill behörig tjänsteman i riksdagens
verk då framställning om publicering
avser av verket beslutad
författning eller föreskrift samt av
chefen för förvaltningskontoret i övriga
fall.

Ledamot av riksdagen skall forti
ningssamlingen.

Styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
äger bestämma vilka
domstolar, ämbetsverk, myndigheter,
allmänna inrättningar, tjänstemän
och andra som kostnadsfritt
skola erhålla exemplar av författningssamlingen.
Sådana exemplar
utsändas med posten från författningssamlingens
expedition direkt
till vederbörande.

De ytterligare föreskrifter som
prövas erforderliga i anslutning till
dessa bestämmelser meddelas avsiyrelsen
för riksdagens förvaltningskontor.

7 §

ipande tillställas exemplar av författ Riksdagensföivaltningsstyrelse

äger
bestämma vilka domstolar, ämbetsverk,
myndigheter, allmänna inrättningar,
tjänstemän och andra som
kostnadsfritt skola erhålla exemplar
av författningssamlingen. Sådana
exemplar utsändas med posten från
författningssamlingens expedition
direkt till vederbörande.

»§

De ytterligare föreskrifter som
prövas erforderliga i anslutning till
dessa bestämmelser meddelas av
riksdagens forvaltningsstyrelse.

Denna ändring träder i kraft den 1 januari 1975.

KU 1974:65

9 Förslag till

Ändring i bestämmelserna angående ikraftträdande av vissa författningar
och föreskrifter, intagna i Riksdagens författningssamling Riksdagen

föreskriver att bestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

I Riksdagens författningssamling
införd författning eller föreskrift,
som icke intages i Svensk författningssamling,
skall träda i kraft dagen
efter den dd författningen eller
föreskriften enligt meddelad uppgift
utkommit av trycket, i den mån viss
tid icke utsatts varifrån den kommer
att gälla eller av dess lydelse icke
framgår att den länder till efterrättelse
genast efter utfärdandet.

Föreslagen lydelse

I Riksdagens författningssamling
införd författning eller föreskrift,
som icke intages i Svensk författningssamling,
skall träda i kraft en
vecka efter det författningen eller föreskriften
enligt meddelad uppgift
utkommit från trycket, i den mån
viss tid icke utsatts varifrån den
kommer att gälla eller av dess lydelse
icke framgår att den länder till efterrättelse
genast efter utfärdandet.

Dessa bestämmelser träda i kraft den 1 januari 1967, dock att de icke
skola gälla författning eller föreskrift som sagda dag är i kraft och utan
ändring återgives i Riksdagens författningssamling.

Denna ändring träder i kraft den 1 januari 1975.

KU 1974:65

10 Förslag till

Lag med instruktion för valprövningsnämnden

Riksdagen föreskriver följande.

1 § Om valprövningsnämndens sammansättning och uppgifter föreskrives
i regeringsformen, riksdagsordningen och annan lag.

2 § Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta göromålen
påfordrar det.

3 § Nämnden förordnar sekreterare åt sig och äger härutöver anlita särskilda
föredragande och experter i övrigt. Ersättning till sekreterare, föredragande
och experter bestämmes av nämnden.

4 § Nämnden äger enligt vad som prövas skäligt besluta om ersättning
av allmänna medel till den som enligt nämndens beslut kallats att höras
i ärende vid nämnden.

5 § l fråga om omröstning i nämnden gäller bestämmelserna i 16 kap.
rättegångsbalken i tillämpliga delar.

6 § Nämnden skall i arbetsordning eller eljest besluta
om förande av diarium och protokoll,

om rätt för ordföranden eller dennes ersättare eller för sekreteraren eller
anlitad föredragande att vidtaga för ärendenas beredande erforderliga åtgärder,

om expeditioners undertecknande ävensom

om vad som i övrigt skall iakttagas vid ärendenas beredande och avgörande
utöver vad som följer av denna instruktion eller andra i lag givna förfaranderegler.

7 § Av nämnden beslutade ersättningar skall utgå av anslag under huvudtiteln
Riksdagen och dess verk och utbetalas av riksdagens förvaltningskontor.

8 § Tillledamöterochsuppleanteri valprövningsnämnden utgårersättning
för deltagande i nämndens sammanträden enligt kommittékungörelsen
(1946:394). Därutöver utgår till ordföranden och dennes ersättare ett särskilt
arvode med 3 000 kronor för år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

KU 1974:65

Bilaga 2

RIKSDAGENS REVISORER 1974-09-26

Riksdagens konstitutionsutskott

Ikraftträdandet den 1 januari 1975 av den nya regeringsformen med därtill
anknytande riksdagsordning påkallar vissa ändringar i riksdagens revisorers
instruktion. Den under senare år genomförda omläggningen av revisionsarbetet
motiverar likaledes en översyn av de grundläggande föreskrifterna
om revisorernas verksamhet. Revisorerna har därför låtit göra upp ett förslag
till ny instruktion, vilket som bilaga är fogat vid denna skrivelse. I anslutning
därtill vill revisorerna anföra följande.

Utgångspunkten för översynen har varit en strävan att bringa instruktionen
i överensstämmelse med den nya regeringsformens bestämmelser
om revisorernas uppgift och kompetens, under samtidigt beaktande av
grundlagberedningens och föredragande departementschefens uttalanden i
ämnet (prop. 1973:90, s. 433-436). Härutinnan må särskilt erinras om att
grundlagberedningen i sitt huvudbetänkande (SOU 1972:15, s. 211) strukit
under angelägenheten av att den tendens till koncentration på generella
och principiella frågor som har framträtt inom granskningsverksamheten
under senare år förstärks. Då regeringsformens nyssnämnda bestämmelser
nära ansluter till det utkast till frågans grundlagsreglering som på sin tid
gjordes av 1970 års revisionsutredning (betänkandet, s. 32), har utredningens
samtidigt framlagda förslag till ny instruktion för revisorerna (s. 46-50) i
flera avseenden fått tjäna som förebild vid det nu aktuella förslagets utarbetande.
Anledningen till att utredningens instruktionsförslag inte prövades
av 1971 års riksdag var som bekant, att resultatet av grundlagberedningens
fortsatta arbete först ansågs böra avvaktas (KU 1971:37, s. 5).

Instruktionsförslagets olika paragrafer har allt efter sin sakliga innebörd
förts samman i fyra huvudavdelningar, kallade Uppgift (1-3 §§), Organisation
(4-6 §§), Ärendenas handläggning(7-18 §§)och Övriga bestämmelser (19-20
§§).

I 1 § har, som ett s. k. portalstadgande, granskningsområdet och därmed
revisorernas granskningskompetens angetts. Stadgandet grundar sig på bestämmelserna
i 12 kap. 7 § den nya regeringsformen och 2 § den likaledes
nya lagen om skyldighet att tillhandahålla riksdagens revisorer vissa handlingar
m. m. (SFS 1974:585). Samtidigt har en hänvisning gjorts till de begränsningar
av revisorernas granskningskompetens som anses böra gälla.
Vidare har framhållits att revisorernas granskning i första hand är av ekonomisk
natur men att den i vissa fall kan få formen av en mera allmän
förvaltningskontroll. Detta stämmer väl överens med sedan länge tillämpad
praxis. Bestämmelser om granskningens omfattning och inriktning återfinns
i 2 §. Första meningen har fått en utformning som markerar att gransk -

KU 1974:65

ningen under ett år inte är fullständig utan har karaktären av stickprovsvis
insatta undersökningar. Paragrafens tyngdpunkt ligger dock på framhävandet
av att det är frågor av större räckvidd och principiell betydelse som skall
stå i förgrunden för revisorernas intresse. Riksdagen har tidigare (KU 1967:60,
s. 10) anslutit sig till tanken, att revisorerna borde ha som en särskild granskningsuppgift
att undersöka i vad mån samhällsutvecklingen har gjort vissa
statliga åtaganden mindre angelägna eller föråldrade. Denna speciella uppgift
har ansetts böra nämnas i förevarande sammanhang.

I det inledande avsnittets tredje och sista paragraf slutligen har granskningens
syfte närmare klargjorts. Därvid har slagits fast att revisorerna självfallet
skall påtala otillfredsställande förhållanden men att målet för granskningsverksamheten
ytterst bör vara positivt, innebärande medverkan i en
utveckling som ger staten bästa möjliga utbyte av insatta resurser av olika
slag. Vidare har angetts att revisorerna i denna sin strävan skall beakta
inte bara kostnadsaspekter utan också allmänna samhällsintressen. Granskningens
värde som informationskälla för riksdagen, en fråga som har berörts
i flera sammanhang, har också betonats.

Avsnittet ”Organisation” ger anledning till följande kommentarer.

Den nuvarande instruktionen innehåller i 3 § en bestämmelse om att
revisorerna skall arbeta på tre avdelningar och att revisorernas ordförande
och båda vice ordförande skall vara ordförande på var sin avdelning. I den
nya riksdagsordningen stadgas emellertid att riksdagen skall välja en ordförande
och en eller flera vice ordförande. Till skillnad från förhållandet
i dag (§ 72 RO) kommer således antalet vice ordförande att vara författningsmässigt
obestämt i fortsättningen och bero på riksdagens beslut vid
varje särskilt valtillfälle. Redan av detta skäl erfordras en ändring av 3 §
den nuvarande instruktionen.

I sistnämnda paragraf föreskrivs som en skyldighet för revisorerna att
de skall arbeta på tre avdelningar. Med hänsyn till den fortskridande utvecklingen
av revisionsarbetets former kan det dock sättas i fråga, om det
är välbetänkt att genom en tvingande bestämmelse i instruktionen binda
revisorerna vid en viss inre organisation. Mera ändamålsenligt synes vara
att det överlämnas åt revisorerna att själva besluta härom. 5 § instruktionsförslaget
har därför utformats så, att revisorerna får möjlighet att välja
den arbetsorganisation som de finner lämpligast. Det får förutsättas, vid
ett bifall till förslaget, att föreskrifter i ämnet kommer att tas in i revisorernas
arbetsordning.

Gemensamma bestämmelser om val inom riksdagen är meddelade i den
nya riksdagsordningens 7 kapitel. På grund därav måste 4 § den nuvarande
instruktionen utgå. En hänvisning till de nya bestämmelserna görs i 4 §
första stycket instruktionsförslaget.

5 § den nuvarande instruktionen innehåller vissa ersättningsbestämmelser
som har föga samband med själva organisationen. 1 instruktionsförslaget
har därför bestämmelserna förts över till ett särskilt avsnitt. Revisorerna

KU 1974:65

återkommer härtill i det följande.

Övriga förändringar under förevarande avsnitt är uteslutande av redaktionell
natur.

Det avsnitt av instruktionsförslaget som reglerar frågan om ärendenas
handläggning svarar i stort mot den nuvarande instruktionens bestämmelser
om revisionsarbetets bedrivande. Allmänt sett kan om avsnittet sägas att
ett försök till bättre systematisering av däri ingående paragrafer har gjorts.
I sakligt avseende kännetecknas avsnittet av två nyheter.

Den inledande paragrafen (7 §) innehåller sålunda en bestämmelse om
att en av revisorerna årligen antagen granskningsplan skall ligga till grund
för revisionsarbetet. Därmed skulle ett sedan år 1970 tillämpat system komma
att kodifieras. Med hänsyn till den avgörande betydelse som granskningsplanen
numera har för verksamhetens planering, uppläggning och fortgång
har det nämligen ansetts naturligt, att en föreskrift av nu avsedd innebörd
är intagen i instruktionen och inte, såsom för närvarande, enbart
i arbetsordningen. Samtidigt har slagits fast att revisorerna kan besluta om
granskning även av sådana ärenden som inte är upptagna på granskningsplanen.

Den andra nyheten gäller 15 §, som innehåller bestämmelser om kanslichefens
viktigaste åligganden. Motsvarande bestämmelser, i något utvidgad
form, återfinns nu i 15 § arbetsordningen. Även i detta fall har emellertid
stadgandet i fråga ansetts böra få den större tyngd som ett införande i instruktionen
får till följd. Motivet härför är den numera genomförda arbetsfördelning
mellan revisorerna och deras kansli som revisorerna utförligt
har beskrivit i sitt remissyttrande över grundlagberedningens betänkanden
(1972 års verksamhetsberättelse, s. 126 och 127).

Som ett komplement till 15 § instruktionsförslaget stadgas i den närmast
följande paragrafen, att revisorerna kan delegera sin beslutanderätt till kanslichefen
eller annan tjänsteman. Metoden tillämpas redan nu i den omfattning
som framgår av 15, 24 och 26 §§ arbetsordningen.

Som nämnts i det föregående har bestämmelserna om revisorernas arvoden
och reseförmåner förts över till ett nytt avsnitt, som avslutar instruktionsförslaget.
En mindre ändring, betingad av att revisor enligt den nya regeringsformen
alltid skall vara ledamot av riksdagen, har gjorts i författningstexten.
Bestämmelserna återfinns under 19 §. I 20 § görs en hänvisning
till besvärsstadgan för riksdagen och dess verk.

Enligt revisorernas mening kan sättas i fråga om inte de i instruktionsförslaget
under 19 § intagna bestämmelserna - liksom motsvarande bestämmelser
för övriga riksdagsverk - bör flyttas över till ersättningsstadgan
för riksdagens ledamöter.

Revisorerna vill till sist erinra om följande.

I 6 § bestämmelser om revision av riksdagsförvaltningen (RFS 1968:8)
åberopas vissa föreskrifter i kungörelsen 1949:357. Denna kungörelse kommer,
såsom antytts i det föregående, den 1 januari 1975 att ersättas av

KU 1974:65

en särskild lag om skyldighet att tillhandahålla riksdagens revisorer vissa
handlingar m. m. Till följd härav bör den nyssnämnda paragrafen ändras
i motsvarande mån.

På riksdagens revisorers vägnar
Fritz Börjesson

Per Dahlberg

KU 1974:65

Underbilaga

Instruktion för riksdagens revisorer

antagen av riksdagen den 1974

Uppgift
1 §

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska
den statliga och statsunderstödda verksamheten. Den administrativa praxis
som tillämpas vid regeringsarbetet är dock undantagen från revisorernas
kontroll. Revisorerna har ej heller rätt, såvida inte riksdagen har lämnat
sitt medgivande därtill, att granska verksamhet som bedrivs i from av aktiebolag
eller stiftelse.

Granskningen skall främst ta sikte på förhållanden med anknytning till
statens budget men kan även avse en bedömning av statliga insatser i allmänhet.

2 §

Den av revisorerna bedrivna granskningen skall ha en sådan omfattning
och inriktning, att viktigare sidor av den statliga och statsunderstödda verksamheten
blir belysta. Huvudintresset skall knytas till de resultat i stort
som har uppnåtts inom olika verksamhetsområden. I enlighet därmed skall
revisorerna framför allt beakta frågor som är av mera väsentlig betydelse
för den statsfinansiella och förvaltningsekonomiska utvecklingen eller som
berör grunderna för det administrativa arbetets organisation och funktioner.

Revisorerna skall vara oförhindrade att uttala sig om behovet och angelägenheten
av olika statliga åtaganden.

3 §

Revisorerna skall påtala förhållanden som de finner otillfredsställande
samt verka för att en god hushållning iakttas med statens medel och att
statens tillgångar utnyttjas efter rationella grunder. De skall därvid fästa
uppmärksamheten på möjligheter till ökning av statens inkomster, till besparing
i statens utgifter och till effektivisering av det statliga förvaltningsarbetet.
Syftet skall vara att främja en sådan utveckling, att staten av sina
insatser på skilda områden för det utbyte som med hänsyn till både kostnader
och allmänna samhällsintressen kan synas rimligt.

Genom granskningen skall tillfälle till en fördjupad inblick i den med
statsmedel finansierade verksamheten beredas riksdagen.

KU 1974:65

Organisation

4 §

Antalet revisorer anges i riksdagsordningen, som också innehåller bestämmelser
om val av revisorer, av suppleanter och av ordförande och vice
ordförande.

Revisorerna kallas till sammanträde av kammarens talman så snart val
av revisorer har förrättats. Därefter sammanträder de på tider som de själva
bestämmer.

Vid samtidigt förfall för de revisorer som har valts till ordförande och
vice ordförande förs ordet av den av de närvarande revisorerna som har
bevistat de flesta riksdagarna och tillika, om flera har närvarit vid lika många
riksdagar, är den till levnadsåren äldste.

5 §

För ärendenas förberedande behandling kan revisorerna arbeta på avdelningar
eller särskilda delegationer. Om sammansättningen av sådan avdelning
eller delegation fattar revisorerna själva beslut.

6 §

För den löpande utredningsverksamheten förfogar revisorerna över ett
av dem tillsatt kansli, som förestås av en kanslichef. Vid kansliet är i övrigt
anställda tjänstemän enligt personalförteckning eller eljest i ämnet meddelade
bestämmelser.

Av personalen tillsätts kanslichefen efter föredragning av ordföranden
och övriga tjänstemän efter föredragning av kanslichefen. Förordnande på
tjänsten som kanslichef skall avse en tid av högst tre år.

I mån av behov och tillgång på medel för revisorerna anställa tillfällig
personal samt anlita experter och sakkunniga.

Ärendenas handläggning

7 §

Till grund för arbetet hos revisorerna skall ligga en granskningsplan, omfattande
de ärenden som skall närmare undersökas. Granskningsplan fastställs
årligen av revisorerna, som även kan besluta om granskning i särskild
ordning av ärenden som inte är upptagna på planen.

8 §

Enligt vad därom är särskilt föreskrivet äger revisorerna införskaffa de
allmänna handlingar, uppgifter och yttranden som de anser sig behöva för
sin granskning.

KU 1974:65

9 §

Revisorerna har rätt att företa de resor och avlägga de besök som de
finner erforderliga för granskningsuppdragets fullgörande. Sådan rätt tillkommer
också, enligt revisorernas närmare bestämmande, hos revisorerna
anställda tjänstemän och av revisorerna anlitade experter eller sakkunniga.

10 §

Revisorerna skall fatta beslut i varje ärende så snart granskningen därav
är avslutad. Före beslutet skall revisorerna dock, om detta inte av särskild
anledning är obehövligt, inhämta yttrande av den som har berörts av granskningen
eller äger speciell sakkunskap i den behandlade frågan, allt i den
omfattning som revisorerna finner lämplig med hänsyn till ärendets allsidiga
bedömning.

11 §

Ärende avgörs efter föredragning i den ordning som revisorerna bestämmer.
Om skiljaktiga meningar uppstår och omröstning begärs, skall revisorerna
avge sina röster till protokollet. Ordföranden har utslagsröst. Revisor
som har tagit del i ärendes avgörande äger reservera sig mot fattat beslut.

12 §

Revisorerna skall hos riksdagen eller regeringen göra de framställningar
som de finner befogade med anledning av vad som har uppmärksammats
vid granskningen.

13 §

Revisorerna skall före den 1 oktober varje år tillställa riksdagens förvaltningsstyrelse
en skrivelse med beräkning av anslagsbehovet för nästkommande
budgetår.

14 §

Revisorerna skall årligen till riksdagen avlämna en berättelse över sin
verksamhet. Denna berättelse skall vara kammaren till handa senast den
10 januari eller, om denna dag är en söndag, påföljande dag.

15 §

På kanslichefen ankommer särskilt:

a) att fortlöpande följa utvecklingen inom den statliga och statsunder -

KU 1974:65

stödda verksamheten och därvid ägna speciell uppmärksamhet åt sådana
förhållanden som kan synas ge anledning till närmare undersökning;

b) att årligen upprätta förslag till granskningsplan;

c) att svara för att granskningsärendena blir utredda i vederbörlig ordning
och att förslag till framställningar till riksdagen eller regeringen i slutförda
granskningsärenden blir upprättade i förekommande fall;

d) att utarbeta förslag till revisorernas årliga verksamhetsberättelse;

e) att utarbeta förslag till revisorernas årliga anslagsframställning;

0 att se till att av revisorerna fattade beslut blir vederbörligen verkställda.

16 §

Revisorerna kan överlämna åt kanslichefen eller annan tjänsteman att
avgöra ärende i vilket de normalt skall fatta beslut.

17 §

1 en av revisorerna antagen arbetsordning skall meddelas de föreskrifter
om ärendenas handläggning och om personalens åligganden som erfordras
utöver denna instruktion.

18 §

Envar som tar del i arbetet hos revisorerna skall noggrant iaktta vad
rikets grundlagar, denna instruktion och övriga på arbetet tillämpliga föreskrifter
innehåller. Särskilt gäller att han inte får yppa vad som enligt
givna bestämmelser eller ingångna avtal eller för övrigt enligt sakens natur
skall hållas hemligt.

övriga bestämmelser

19 §

Revisor erhåller arvode med 8 400 kronor för år. Särskilt arvode utgår
till revisorernas ordförande med 3 000 kronor och till revisor som har valts
till vice ordförande med 2 000 kronor för år. Suppleant erhåller arvode med
1 200 kronor för år.

Under resa och förrättning som revisor eller suppleant företar för sitt
uppdrag äger han åtnjuta de förmåner som framgår av tillämpningsföreskrifterna
till 13 § ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter. Vid beräkning
av ersättning enligt allmänna resereglementet och utlandsresereglementet
skall riksdagens hus i Stockholm räknas som tjänsteställe, dock
att under tid då riksmöte ej pågår vederbörandes bostad i hemorten skall
anses utgöra tjänstestället.

KU 1974:65

20 §

Om besvär över beslut av revisorerna är föreskrivet i besvärsstadgan för
riksdagen och dess verk.

Denna instruktion träder i kraft den 1 januari 1975, då instruktionen
den 14 december 1967 för riksdagens revisorer upphör att gälla.

GOTAB 74 8379 S Stockholm 1974