Konstitutionsutskottets betänkande nr 57 år 1974 KU 1974:57

Nr 57

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner om
lagrådsgranskning av regeringens lagförslag.

Motionerna

I motionen 1974:99 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) hemställs ”att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begären skyndsam utredning och framläggande
av förslag om inrättande av ett skattelagråd”.

I motionen erinras om att författningsutredningen i sitt betänkande Sveriges
statsskick framhållit att en utvidgning av lagrådsgranskningen vore
befogad och att lagrådsremiss i varje fall borde ske av de viktigaste skattelagarna.
I motionen sägs vidare, att skattelagstiftningen under senare år
ofta tillkommit i stor hast och att förtroendet för lagstiftningens klarhet
och grundlighet allvarligt rubbats. Det anförda gör det enligt motionärerna
påkallat med inrättandet av ett skattelagråd för granskning av skattelagstiftningen.

I motionen 1974:593 av herr Lidgård m. fl. (m) hemställs ”att riksdagen
ger Kungl. Maj:t till känna att riksdagen förmenar att lagrådsgranskning
av lagförslag utgör ett så värdefullt stöd för riksdagen i dess lagstiftningsarbete
att lagrådsgranskning bör äga rum beträffande i princip varje mera
betydelsefullt lagförslag innan det föreläggs riksdagen i form av proposition”.

I motionen framhålls lagrådsgranskningens betydelse för rättssäkerheten.
Mot bakgrund av att betydelsefulla lagförslag förelagts riksdagen utan föregående
lagrådsgranskning finnér motionärerna det angeläget med ett riksdagsuttalande,
som understryker att riksdagen uppfattar lagrådsgranskningen
som en betydande hjälp när det gäller att bedöma lagtexter.

Bestämmelser enligt den nya författningen

Lagrådsgranskningen behandlas i den nya regeringsformen i 8 kap. 18 §,
vari stadgas:

För att avge yttrande till regeringen över lagförslag skall finnas ett lagråd,
vari ingår domare i högsta domstolen och regeringsrätten. Även riksdagsutskott
får inhämta yttrande från lagrådet enligt vad som närmare anföres
i riksdagsordningen. Närmare lagbestämmelser om lagrådet meddelas i lag.

I 4 kap. 10 § RO har en utskottsminoritet av minst en tredjedel tillagts
rätt att föranstalta om inhämtande av yttrande från statlig myndighet -således även lagrådet - såvida inte utskottsmajoriteten finner att därmed
förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda till avsevärt men.

Riksdagen 1974. 4 samt. Nr 57

KU 1974:57

2

Frågans tidigare behandling

Genom beslut av 1970 och 1971 års riksdagar avskafTades den tidigare
ordningen med obligatorisk lagrådsgranskning av vissa lagförslag, dvs. i
princip lagstiftning enligt 87 § i den gamla regeringsformen. Utanför det
obligatoriska området föll t. ex. grundlag, kommunallag, vallag, sekretesslag
och skattelag.

Vid införandet av den nu gällande ordningen att Kungl. Maj:t får avgöra
om lagrådets yttrande skall inhämtas framhöll konstitutionsutskottet (KU
1970:90) särskilt värdet av att lagrådsgranskningen kunde utsträckas till lagförslag
utanför det obligatoriska området. Det hade enligt utskottet tidigare
knappast funnits utrymme härför, vilket framstod som en brist inte minst
med hänsyn till att en lagrådsgranskning inom andra områden i åtskilliga
fall kunde vara en angelägnare uppgift än granskningen av vissa lagförslag
inom den obligatoriska sektorn.

Lagrådsgranskningen har därefter vid flera tillfällen behandlats av riksdagen
dels i anledning av motioner, dels i samband med konstitutionsutskottets
granskning av statsrådens ämbetsutövning och regeringsärendenas
handläggning, dels i anslutning till författningsreformen (KU 1972:26
och 35, 1973:20 och 26 samt 1974:22).

Vid riksdagsbehandlingen av författningsreformen (KU 1973:26 s. 55 och
s. 125) förekom delade meningarom lagrådsgranskningen. Riksdagen följde
utskottsmajoriteten, som under hänvisning till utskottets uttalande i samband
med obligatoriets avskaffande bl. a. framhöll värdet av att lagrådsgranskningen
kunde utsträckas till lagförslag utanför det tidigare obligatoriska
området. Utskottet fann det vidare välgrundat med införande av
rätt för en utskottsminoritet att få till stånd lagrådsgranskning. Härigenom
skapades enligt utskottet ytterligare garantier för att de lagförslag beträffande
vilka lagrådsgranskning bedömdes som särskilt angelägen blev föremål för
granskning. Reservanterna i utskottet (c, m, fp) förordade å sin sida i princip
återinförande av obligatorisk lagrådsgranskning och framhöll därvid som
sin åsikt att lagrådsgranskningen utgjorde ett vidgat skydd för rättsäkerhetsintresset
och för enhetlighet, konsekvens och klarhet i rättssystemet.
Även reservanterna framhöll värdet av att en utskottsminoritet fick rätt
att föranstalta om lagrådsremiss.

KU 1974:57

3

Utskottet

Utskottet vidhåller den ståndpunkt beträffande lagrådsgranskningen som
utskottet gett uttryck för senast i samband med författningsreformen.
Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1974:99 och 1974:593.

Stockholm den 5 november 1974

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Werner i Malmö (m)*, Mossberg (s), Ahlmark (fp), Bergqvist (s),
Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s), Björck i Nässjö (m), Svensson i Eskilstuna
(s), Jonnergård (c)*, Olsson i Edane (s), Nordin (c) och Berndtson (vpk).

Reservation

av herrar Werner i Malmö (m) och Björck i Nässjö (m) som ansett att
utskottet bort anföra och hemställa följande:

Motionerna tar upp frågan om en utvidgning av lagrådsgranskningen.

Den tidigare ordningen med obligatorisk lagrådsgranskning av vissa lagförslag
avskaffades genom beslut av 1970 och 1971 års riksdagar. I den
i år slutligt antagna nya författningen har lagrådet bibehållits som en fakultativ
instans. Dock har möjlighet införts för en minoritet i ett riksdagsutskott
att inhämta lagrådets yttrande.

Utskottet har vid sin granskning av statsrådens ämbetsutövning och regeringsärendenas
handläggning undersökt omfattningen och inriktningen
av lagrådsremisserna alltsedan den obligatoriska granskningen avskaffades.
Undersökningen har visat en successiv nedgång av remisserna - ett 60-tal
1970, cirka 30 1971 och cirka 15 1972. Under 1973 hade endast 13 av de
till riksdagen avlämnade lagförslagen granskats av lagrådet. Motsvarande
siffra hittills för 1974 är 8. Denna minskning är enligt utskottets mening
i hög grad anmärkningsvärd.

I olika sammanhang påtalades som en väsentlig brist i det obligatoriska
systemet att viktiga grupper av lagar - grundlag, kommunallag, vallag, sekretesslag,
skattelag - föll utanför obligatoriet. De av utskottet företagna
undersökningarna visar att trots detta har inte ett enda lagförslag inom
angivna område remitterats till lagrådet efter obligatoriets avskaffande.

Enligt utskottets mening utgör granskningen i lagrådet ett vidgat skydd
för rättssäkerhetsintresset och för enhetligheten, konsekvensen och klarheten
i rättssystemet. Utskottet anser det därför av utomordentlig vikt att

KU 1974:57

4

granskning kommer till stånd i största möjliga utsträckning. Lagrådsgranskningen
är enligt stadgad praxis begränsad till lagförslagens juridiska sida,
medan förslagens politiska innehåll är en sak uteslutande för regering och
riksdag. Några principiella invändningar ur parlamentarisk synpunkt kan
därför inte riktas mot den granskning som sker i lagrådet.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet, som ansluter sig till de
synpunkter om lagrådsgranskningen som framfördes i en reservation (c,
m, fp) till utskottets betänkande över författningsförslaget (KU 1973:26
s. 125), att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till Kungl. Maj:t av den
innebörd som föreslås i motionen 1974:593.

I motionen 1974:99 föreslås inrättandet av ett särskilt skattelagråd.

Utskottet delar de kritiska synpunkter som ofta framförs rörande skattelagstiftningens
bristande kontinuitet, klarhet och grundlighet. Det är, som
anförs i motionen, inte minst med tanke på den hårda beskattning som
medborgarna i vårt land drabbas av synnerligen angeläget att lagstiftningen
på detta område sker med största noggrannhet. Utskottet instämmer därför
i motionens uttalande om behovet av lagrådsgranskning av skattelagstiftningen.
Utskottet är emellertid medvetet om att en granskning av skattelagarna
skulle vara så tidskrävande att den knappast kan ske inom ramen
för det nuvarande lagrådets kapacitet. Det är därför enligt utskottet i hög
grad motiverat att inrätta ett särskilt skattelagråd.

På grund av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om att i princip
varje betydelsefullt lagförslag bör granskas av lagrådet innan
det föreläggs riksdagen,

2. hos Kungl. Maj:t begär en skyndsam utredning och framläggande
av förslag om inrättande av ett skattelagråd.

Särskilt yttrande

av herrar Boo (c). Ahlmark (fp), Fiskesjö (c), Jonnergård (c) och Nordin

(c):

1 samband med riksdagens behandling av den nya grundlagen under vårsessionen
1973 framlade centern och folkpartiet bl. a. ett konkret lagförslag
angående lagrådets granskning av lagförslag. Den nya grundlagen antogs
definitivt under vårsessionen 1974 men träder i tillämpning först den 1
januari 1975. Med hänsyn härtill har vi av principiella skäl avstått från
att nu framlägga förslag om grundlagsändring. Vi har för avsikt att till nästa
års riksdag återkomma med förslag till lagtext rörande lagrådsgranskningens
utformning.

GOTAB 74 8209 S Stockholm 1974