Konstitutionsutskottets betänkande nr 51 år 1974 KU 1974:51

Nr 51

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner angående
det statliga utredningsväsendet.

Motionerna

I motionen 1974:263 av herr Sellgren m. fl. (fp) hemställs ”att riksdagen
hos Kungl. Maj:t hemställer att en populärversion med för-och motargument
avseende de förslag som framförts i vissa större statliga utredningar utges
i samband med offentliggörande så att bättre förutsättningar skapas för en
bred allmän debatt”.

Mot bakgrund av bl. a. den debatt som uppkom om grundlagsförslaget
strax innan det vilande förslaget skulle slutligen behandlas av riksdagen
ifrågasätts i motionen det sätt på vilket information om statliga utredningar
förs ut till allmänheten. I motionen framförs därför tanken att beträffande
statliga utredningar av principiell betydelse för allmänheten skulle - samtidigt
med remisser till myndigheter, intresseorganisationer m. fl. - utges
en populärversion av utredningen med en så neutral presentation av materialet
som möjligt. Härigenom skulle, anförs det, debatten stimuleras att
komma i gång i ett tidigare skede då reella möjligheter fortfarande finns
att påverka besluten. Ett liknande förfarande skulle enligt motionen även
kunna prövas på det kommunala planet.

I motionen 1974:923 av fröken Eliasson (c) hemställs ”att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär åtgärder i informationshöjande syfte med avseende på
den offentliga utredningsverksamheten i enlighet med vad som anförs i
motionen, att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen
anförts om behovet av en lågprisinriktning i fråga om offentliga utredningsbetänkanden,
samt att motionen överlämnas till riksdagens informationsutredning
för beaktande”.

I motionen framhålls, att riksdagens utåtriktade information måste omfatta
inte bara redan fattade riksdagsbeslut utan också information om frågor
som på grund av utredningsförslag eller dylikt kan väntas föreläggas riksdagen.
Över huvud taget bör enligt motionen informationen till allmänheten
om den statliga utredningsverksamheten förstärkas. Bl. a. pekas på möjligheten
att distribuera kortfattad och enkel information om den statliga
utredningsverksamheten till alla hushåll. Vidare ifrågasätts om inte betänkanden
från statliga utredningar i allmänhet kunde göras mera lättillgängliga
så att betänkandenas informationsvärde därigenom ökas. Det framhålls
därvid att även prisnivån på betänkandena är en faktor som verkar infor -

1 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 51

KU 1974:51

mationshindrande och att det därför är angeläget att sträva efter att sänka
försäljningspriset.

1 motionen 1974:928 av herr Karlsson i Mariefred m. fl. (c) hemställs
”att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär åtgärder för att vid framläggande
av utredningar, som kan väntas vara av större intresse, i samarbete mellan
utredningsorganet och företrädare för studieorganisationerna, t. ex. Folkbildningsförbundet,
framtas studiemateriel, vilket kan föreligga vid utredningens
publicering”.

1 motionen framhålls den utomordentliga betydelse olika studieorganisationer
har för att ge saklig information om utredningsförslag. En rad missuppfattningar
och förhastade ställningstaganden bör enligt vad som anförs
i motionen kunna undvikas genom att frågeställningarna i studieform förs
ut till en bredare opinion. Det påpekas i motionen, att en rad frågor inför
framtiden kräver inte bara en djuplodande analys av problemen utan också
ett omfattande engagemang från en bred medborgaropinion. Som exempel
på sådana frågor anges energifrågan, näringspolitiken och frågan om levnadsstandarden
och dess innehåll. Enligt motionen föreligger det behov
av färdigt studiematerial redan i anslutning till publiceringen av framlagda
betänkanden och det är därför lämpligt att till vissa utredningar i slutskedet
knyta vuxenpedagogisk expertis för att utarbeta på betänkandena byggda
sammanfattningar och studieplaner.

Tillgänglig information om utredningsväsendet m. m.

I Post- och Inrikes Tidningar publiceras fortlöpande konseljbeslut beträffande
tillkallade utredningar och direktiven för dessa. Vidare lämnas i den
i början av varje riksdag utkommande riksdagsberättelsen en redogörelse
för utredningsväsendet med uppgifter om direktiv, sammansättning, arbetsläge
m. m. beträffande kommittéer som tillkallats av Kungl. Majit. Av
riksdagsberättelsen framgår vidare vilka betänkanden som under året avgetts
av kommittéer eller upprättats inom departement. Beträffande sistnämnda
utredningsverksamhet, de s. k. departementsutredningarna, genom exempelvis
interdepartementala arbetsgrupper, innehåller riksdagsberättelsen däremot
ej uppgifter om direktiv eller arbetsgruppernas sammansättning.

Sedan länge föreligger en förteckning över svenska statens tryckta publikationer,
benämnd Årsbibiiografi över Sveriges offentliga publikationer, som
ges ut av riksdagsbiblioteket. Från riksdagsbiblioteket redovisas också utkomna
publikationer löpande genom särskilda listor som är avsedda att komma
ut en gång i veckan. Genom statsrådsberedningens försorg utsänds fortlöpande
förteckningar över utkomna betänkanden. Dessa förteckningar innehåller
också uppgifter om utredningsdirektiv, förändringar i kommittéers
sammansättningar m. m. 1 den statliga publikationen Departementsnytt -Faktasamling i samhällsfrågor, utgiven genom kanslihusets försorg, förekom -

KU 1974:51

mer också en redovisning av utredningsdirektiv, kommittébetänkanden och
departementspromemorior i sammanfattning eller i notisform.

Sedan 1971 finns en särskild statlig nämnd för samhällsinformation. Nämnden
har enligt sin instruktion (1971:509) till uppgift bl. a. att verka för samordning
av de statliga organens informationsinsatser ”med utgångspunkt
i individens samlade informationsbehov och i syfte att samhällets resurser
för informationsverksamhet utnyttjas effektivt”. Nämndens verksamhet redovisas
i en särskild tidskrift ”NSI-nytt”. Bland informationsämnen under
året kan nämnas vapenlagen, datalagen, lagen om förenklad rättegång, tvistemål
om mindre värden, den nya förskolereformen, konsumentköplagen
och bilbälteslagen. Informationen har skett genom annonsering, TV-spots,
radiotrailers, invandrarinformation, konferenser m. fl. former. Det har också
förekommit att utredningsbetänkande legat till grund för information. Sålunda
föranledde invandrarutredningens huvudbetänkande nämnden att
meddela information i form av annonser i invandrartidningar.

Det finns fr. o. m. den 1 juli 1972 tio av staten godkända studieförbund,
av vilka de flesta har anknytning till någon folkrörelse. Samtliga dessa förbund
har bildat ett gemensamt samarbetsorgan, Folkbildningsförbundet,
som i stor utsträckning anlitas som remissorgan beträffande offentliga utredningar
av olika slag. Inom studieförbunden är studiecirkelverksamheten
den helt dominerande arbetsformen. Denna verksamhet utformas efter de
studerandes uttalade behov och varje enskilt förbunds allmänna målsättning.
Gemensamt för alla förbund är en strävan att medverka till väsentlig information
och utbildning inom olika avsnitt av samhället. Som exempel
på ämnen för kursverksamhet kan nämnas den nya skolan, kulturpolitiken,
miljöfrågan, narkotikaproblemet, invandrarnas situation, etc. Flera förbund
lägger stor vikt vid fackliga, sociala och ekonomiska studier. Studiematerialet
bygger i stor utsträckning på aktuella offentliga utredningar.

Riksdagen har i år behandlat riksdagens informationsutrednings betänkande
Riksdagens utåtriktade information. För information till massmedia
har därvid beslutats om inrättandet av ett särskilt organ - riksdagens informationstjänst
- vars uppgift främst skall vara att ta fram material och
ge hänvisning till lämpliga kontakter för vidare information. Organet är
främst tänkt för landsortspressen och annan press som inte har egen riksdagsreporter.
När det gäller information med sikte på alla medborgare har
beslutats om en försöksverksamhet med regelbunden informationsannonsering
i dagspressen. Även möjligheterna för riksdagen att i radio och TV
sända särskilda informationsprogram skall enligt riksdagens beslut undersökas.
Vidare har fattats beslut om inrättandet av en särskild informationstjänst
för allmänheten med uppgift att svara på frågor om riksdagen
och riksdagsarbetet. Beträffande planerad verksamhet i övrigt i syfte att
öka informationen om riksdagsarbetet hänvisas till utskottets betänkande
över informationsutredningens förslag (KU 1974:19).

KU 1974:51

En inom statsrådsberedningen utarbetad promemoria angående informationsaspekten
i propositionsarbetet m. m. har som bilaga fogats till betänkandet.

Frågans behandling vid 1973 års riksdag

I anledning av motioner till 1973 års riksdag rörande det statliga utredningsväsendet
framhöll utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
(KU 1973:44) vikten av att information lämnas om pågående utredningar.
Enligt utskottet borde det vara möjligt att öka insatserna på detta område.
Utskottet erinrade därvid om att nämnden för samhällsinformation har till
uppgift att verka för samordning av de statliga organens informationsinsatser.
Utskottet bedömde det vidare som värdefullt om utredningarna i
större utsträckning än hittills kunde utge diskussionspromemorior, faktamaterial
m. m. under utredningsarbetets gång. Härigenom skulle enligt utskottet
den allmänna debatten främjas och utredningarna tillföras ytterligare
material för sina ställningstaganden. Vad gäller studieförbundens verksamhet
ansåg utskottet att dessa var bäst skickade att utarbeta studiematerial
som hämtades från offentliga utredningar. Enligt utskottet var det självfallet
av stor betydelse att utredningarna i görligaste mån tillhandahöll sådant
faktamaterial som kunde utlämnas och att detta skedde på ett så tidigt
stadium som möjligt under utredningsarbetet.

Utskottet

Motionerna tar sikte på möjligheterna att öka informationen om det offentliga
utredningsväsendet. I detta syfte föreslås i motionen 1974:263 att
vissa större utredningar ges ut i populärversion. Motionen 1974:923 anvisar
olika vägar att bredda informationen, t. ex. genom att utdela kortfattade
informationsbroschyrer till alla hushåll och genom att utforma betänkandena
på ett mera lättillgängligt sätt och att sänka försäljningspriset. Enligt motionen
bör riksdagens utåtriktade information omfatta inte bara redan fattade
beslut utan också frågor som bl. a. på grund av utredningsförslag kan väntas
föreläggas riksdagen. I motionen 1974:928 framhålles angelägenheten av
att det, samtidigt som en utredning publiceras, föreligger studiematerial
om utredningen, utarbetad i samråd mellan representanter för utredningen
och för studieorganisationerna.

Det offentliga utredningsväsendet är av utomordentlig betydelse för statsmakternas
beslut i olika frågor. Enligt utskottet är det självfallet av största
vikt att utredningsmaterial och reformförslag före beslutsfattandet varit föremål
för bedömning inte bara av olika remissorgan utan också i den allmänna
debatten. Det kan i sammanhanget nämnas, att utskottet i samband

KU 1974:51

med sin granskning av regeringsärendenas handläggning vid åtskilliga tillfallen
behandlat utrednings- och remissväsendet. Utskottet har för avsikt
att återkomma till hithörande spörsmål i samband med denna granskning
och därvid företa en kartläggning av utrednings- och remissväsendet.

Motionerna berör informationsaspekten. Utskottet delar motionärernas
syn på vikten av att de offentliga utredningarna utformas och offentliggörs
på ett sätt som underlättar allmänhetens information och därmed stimulerar
den offentliga debatten. Detta kan bl. a. ske genom utgivning av sammanfattningar
och populärversioner.

Informationsproblemet har under senare år i hög grad uppmärksammats
och föranlett en rad åtgärder, ägnade att tillgodose allmänhetens berättigade
krav på information om samhällsutvecklingen. Som utskottet anförde förra
året (KU 1973:44) är det värdefullt om insatserna för att förbättra medborgarnas
information om utredningsväsendet kan ytterligare ökas. Med
hänsyn till det intresse som allmänt ägnas informationsfrågorna torde det
kunna förutsättas att informationsaspekten och även sådana frågor som möjligheterna
att på lättillgängligt och icke kostnadskrävande sätt få del av
olika utredningsförslag i höggrad kommer att beaktas. Enligt utskottet torde
någon särskild åtgärd från riksdagens sida inte vara erforderlig med anledning
av motionerna 1974:263 och 1974:923.

Vad gäller motionen 1974:928 vill utskottet hänvisa till sina uttalanden
i förra årets betänkande att studieförbunden själva är bäst skickade att utarbeta
studiematerial från offentliga utredningar men att det självfallet är
av stor betydelse att utredningarna i görligaste mån tillhandahåller sådant
faktamaterial som kan utlämnas och att detta sker på ett så tidigt stadium
som möjligt av utredningsarbetet.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna 1974:263, 1974:923 och 1974:928.

Stockholm den 29 oktober 1974

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), Werner i Malmö
(m), Sten Andersson i Stockholm (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Karlsson
i Malung (s), Björck i Nässjö (m). Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård
(c), Olsson i Edane (s), Molin (fp), Nordin (c), Gustavsson i Ängelholm*
(s) och Berndtson (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

KU 1974:51

STATSRÅDSBEREDNINGEN

Bilaga

Statssekreteraren

1974-05-02

Statssekreterarna, expeditionscheferna,
chefen för UD:s administrativa
avdelning och rättscheferna
samt informationssekreterarna

Informationsaspekten i propositionsarbetet och budgetarbetet

Vid statssekreteraröverläggningen den 11 januari 1974 i Saltsjöbaden behandlades
bl. a. en PM om förbättrad information om beslut som fattas
av regering och riksdag. Därvid nåddes enighet om att informationsfrågan
i fortsättningen borde ägnas större uppmärksamhet och bl. a. beaktas vid
allt propositionsarbete.

Mot denna bakgrund får statsrådsberedningen meddela följande allmänna
anvisningar.

1. Vid utarbetande av proposition skall övervägas behovet av särskilda informationsåtgärder
i samband med att den reform propositionen avser
är beslutad.

2. Bedöms större informationsinsatser nödvändiga bör särskilda medel för
detta ändamål begäras i propositionen. Därvid bör anges arten och omfattningen
av de planerade insatserna. Härigenom underlättas myndigheternas
egen informationsplanering. Om möjligt bör vid departementsbehandlingen
samråd äga rum med berörda myndigheter.

3. Vid utarbetande av direktiv till utredningar bör informationsfrågan tas upp
till övervägande. Kan det förutses att ett genomförande av utredningens
blivande förslag kommer att göra det nödvändigt med mer betydande
informationsinsatser bör det uppdras åt utredningen att dra upp riktlinjerna
för dessa.

4. I samband med budgetarbetet varje höst bör inom varje departement
en särskild genomgång ske av vilka insatser som är nödvändiga för att
allmänt öka kännedomen om medborgarnas rättigheter och skyldigheter
och om hur samhället fungerar.

KU 1974:51

5. Bedöms mera omfattande informationsinsatser bli nödvändiga bör kontakt
tas med Nämnden för samhällsinformation på ett så tidigt stadium
av departementsarbetet som möjligt.

Kontakt på statsrådsberedningen i hithörande frågor är pressekreteraren
Pär Fagerström.

Med vänlig hälsning
Thage G. Peterson

GOTAB 74 8159 Stockholm 1974