Konstitutionsutskottets betänkande nr 47 år 1974
KU1974:47
Nr 47
Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motion om
offentliga utskottsutfrågningar.
Motionen
I motionen 1974:1182 av herr Lothigius m. fl. (m) hemställs att den av
riksdagen tillsatta utredningen om riksdagens arbetsformer ges i uppdrag
att senast under höstriksdagen 1975 framlägga förslag till offentliga utskottsförhör.
Frågans behandling i samband med författningsreformen
Grundlagberedningen ägnade i sitt slutbetänkande (SOU 1972:15 s. 84-85)
särskild uppmärksamhet åt frågan om möjlighet för utskott att hålla offentliga
sammanträden, t. ex. utfrågning av experter i olika frågor.
Till stöd för sådana utfrågningar hade, enligt beredningen, åberopats att
offentlighet kan vara ett korrektiv mot felaktiga och ofullständiga upplysningar
i ett ämne, att de ger stimulans åt den offentliga debatten utanför
riksdagen och att de ökar intresset för riksdagens arbete. Även om dessa
argument inte kunde frånkännas viss bärkraft ansåg beredningen att nackdelarna
med förslaget övervägde de fördelar som kunde uppnås om vissa
delar av utskottens arbete fick äga rum inför offentligheten. Beredningen
framhöll att offentliga utfrågningar kunde leda till störningar av den förtroendefulla
och avspända atmosfär som av tradition präglar utskottsarbetet
i den svenska riksdagen. Möjligheter att nå samförståndslösningar på beredningsstadiet
kunde försvåras. Beredningen framhöll också att offentliga
utfrågningar som ett reguljärt inslag i beredningsarbetet kunde leda till att
kortare tid kom att stå till buds för sakliga diskussioner i utskotten. Den
sistnämnda risken var avgörande för beredningens avståndstagande från
tanken på offentliga utfrågningar som ett led i utskottsarbetet.
Propositionen, 1973:90, i författningsfrågan innehöll i likhet med grundlagberedningens
förslag ej några bestämmelser om offentliga utskottsutfrågningar.
Med anledning av motioner med motsvarande syfte som den förevarande
anförde utskottet i sitt betänkande i författningsfrågan (KU
1973:26 s. 85) bl. a. följande:
Riksdagsutskotten har - vart och ett inom sitt ämnesområde - till uppgift
att bereda de ärenden som av kammaren hänvisas för utskottsbehandling.
Utskott kan även på eget initiativ lägga fram förslag för riksdagen. Utskotten
har möjlighet att till belysning av viss fråga inhämta upplysningar från olika
1 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 47
KU 1974:47
2
myndigheter, organisationer etc. Sådana upplysningar brukar lämnas i form
av skriftliga yttranden eller vid muntliga genomgångar inför vederbörande
utskott, varvid utskottsledamöterna har tillfälle att framställa frågor.
Utskotten arbetar ofta under stor tidspress. Det är därför av vikt att utskottens
verksamhet inte fördröjs, vilket skulle kunna bli följden om offentliga
utskottsutfrågningar skulle bli ett reguljärt inslag i beredningsarbetet.
Däremot är det enligt utskottets uppfattning självklart att även sådana upplysningar
som riksdagsutskotten erhåller vid muntliga genomgångar och
sedan lägger till grund för sina ställningstaganden bringas till offentlig kännedom.
Detta kan åstadkommas genom att utskotten i sina betänkanden
lämnar en utförlig redovisning av de upplysningar som inhämtats. Enligt
utskottet är det vidare angeläget att press och andra massmedia så snabbt
som möjligt får del av utskottsbetänkande^ eller sammandrag av huvudinnehållet
i dessa. Ibland kan det fördetta ändamål vara lämpligt att utskotten
tar initiativ till exempelvis särskilda presskonferenser. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att en av riksdagen tillsatt utredning för närvarande
har till uppgift att lägga fram förslag som kan bidra till att på olika vägar
öka informationen om riksdagens arbete.
Utskottet avstyrkte motionerna. I en reservation (2 m, 2 fp) yrkades bifall
till motionerna. Riksdagen följde utskottets förslag.
Utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer
Utredningen - som tillkallades förra året - har i år påbörjat sitt arbete
med en översyn av bl. a. utskottsorganisationen samt frågor om arbetsrytmen
i riksdagsarbetet. Några särskilda direktiv har inte utfärdats (jfr KU 1973:26
s. 74-76).
Utskottet
Utskottet, som hänvisar till sina uttalanden beträffande offentliga utskottsutfrågningar
som gjordes i samband med grundlagsreformen, är inte berett
att förorda införandet av den i motionen angivna ordningen. Det bör tilläggas
att den av riksdagen tillkallade utredningen angående en allmän översyn
av riksdagens arbete torde vara oförhindrad - om utredningen anser det
påkallat - att ta upp även detta spörsmål till övervägande.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1974:1182.
Stockholm den 22 oktober 1974
På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON
KU 1974:47
3
Närvarande: herrar Hilding Johansson (s), Boo (c), Pettersson i Örebro (c),
Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s), Björck i Nässjö (m), Jonnergård
(c), Måbrink* (vpk), Olsson i Edane (s), Johansson i Malmö (s), Dahlberg*
(s), Gustavsson i Ängelholm (s), fru Jacobsson* (m) och herr Lindahl i
Hamburgsund (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herr Björck i Nässjö (m) och fru Jacobsson (m) som ansett att utskottet
bort uttala och hemställa följande:
Enligt utskottet skulle offentliga utfrågningar i samband med riksdagens
utskottsbehandling av olika frågor i avsevärd mån kunna berika riksdagens
arbete och stimulera den offentliga debatten. Denna ordning förekommer
i ett antal andra länder och har där visat sig vara ett utomordentligt viktigt
inslag i det politiska arbetet.
Utskottet vill erinra om att under beredningen av riksdagsärendena insamlar
utskotten ofta ett omfattande och viktigt faktamaterial genom utfrågningar
av statsråd, experter av olika slag, företrädare för organisationer m. fl.
som endast i mycket ringa omfattning kommer till offentlig kännedom
genom utskottens betänkanden. Ett system med offentliga utskottsutfrågningar
torde enligt utskottet bidra till att tillföra debatten i angelägna samhällsfrågor
ett bättre och fullständigare faktamaterial än vad som hittills varit
möjligt. Utskottet anser slutligen att även en utskottsminoritet bör ha rätt att
få till stånd offentliga utskottsutfrågningar.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till motionen 1974:1182 uppdrar åt utredningen
om riksdagens arbetsformer att framlägga förslag till offentliga
utskottsutfrågningar i enlighet med de riktlinjer utskottet
förordat.
Särskilt yttrande
av herr Lindahl i Hamburgsund (fp):
I samband med riksdagens behandling av den nya grundlagen under vårsessionen
1973 framlade folkpartiet bl. a. ett konkret förslag om möjlighet
till offentliga utskottsutfrågningar.
Den nya grundlagen antogs definitivt under vårsessionen 1974 men träder
i tillämpning först den 1 januari 1975. Med hänsyn härtill har jag av principiella
skäl avstått från att nu framlägga förslag i angivet hänseende.
Jag har för avsikt att till nästa års riksdag framlägga konkreta förslag till lösning
av den i motionen berörda frågan.
KU 1974:47 4
Jag vill dessutom framhålla att det krav på ytterligare utredning som reses i
den av utskottet nu behandlade motionen endast är ägnat att forsena frågans
lösning.
GOTAB 74 8115 S Stockholm 1974