Konstitutionsutskottets betänkande nr 44 år 1974 KU 1974:44

Nr 44

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner
om avskaffande av den s. k. 4-procentsregein vid val till riksdagen.

Motionerna

I motionen 1974:56 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag om slopande av 4 96 -spärren.

I motionen 1974:350 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs - tredje
att-satsen såvitt nu är i fråga - om kompletterande direktiv till 1973 års
fri- och rättighetsutredning (Ju 1973:19) att utarbeta förslag om slopande
av 4 % -spärren vid riksdagsmannaval.

Bestämmelser enligt den nya författningen

I 3 kap. 7 § andra stycket RF stadgas:

Endast parti som har lått minst fyra procent av rösterna i hela riket är
berättigat att deltaga i fördelningen av mandaten. Parti som har fått färre
röster deltager dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets,
där partiet har fått minst tolv procent av rösterna.

Bestämmelsen, som med oförändrat innehåll överförts från 1866 års riksdagsordning
(RO § 16 mom. 3) tillkom i samband med 1969 års grundlagsreform.

Frågans tidigare behandling

1 propositionen till 1969 års grundlagsreform (1968:27) anförde departementschefen
beträffande införande av en spärregel mot småpartier följande:

Problemen vid utformningen av proportionella valsystem sammanhänger
till väsentlig del med att man inte kan driva det rättvisetänkande som varje
proportionell metod är uttryck för så långt att andra värden i det politiska
livet kommer i fara. En rättvis fördelning av mandaten i folkrepresentationen
får inte köpas till priset av ett valsystem, som uppmuntrar till partisplittring
och därigenom riskerar att förlama handlingskraften hos de demokratiska
institutionerna. Demokratins arbetsduglighet är inte mindre viktig än rättvisan
i valsystemet. Problemet är här hur man skall kunna förse ett proportionellt
valsystem med lämpligt utformade spärrar mot småpartier. Utan
någon spärr skulle det mede» riksproportionellt valsystem räcka med 0,35 %
av rösterna i landet för att erövra ett av mandaten i en riksdag med 350
ledamöter.

1 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 44

KU 1974:44

I ett proportionellt valsystem med slutna valkretsar kan spärreffekten
åstadkommas genom själva valmetoden eller genom en lämplig avvägning
av valkretsarnas storlek eller genom båda dessa faktorer tillsammans. Om
man använder en proportionell metod - t. ex. den jämkade uddatalsmetoden
med spärrdivisorn 1,4 - i slutna valkretsar, blir valkretsarnas storlek av
utomordentlig betydelse för spärreffekten. Spärreffekten varierar kraftigt
med antalet mandat i valkretsarna. I en valkrets med 8 mandat krävs det
ungefär 8 % av rösterna för att ett parti skall kunna ta ett av mandaten
medan det i en valkrets med 30 mandat räcker med ungefär 3,5 % av rösterna.
Om valkretsarna inte görs någorlunda jämnstora, kommer verkningarna
därför att bli godtyckliga och slumpartade. I vissa valkretsar blir det
mycket lätt att erövra mandat, i andra jämförelsevis svårt. Resultatet blir
att små partier lätt blir underrepresenterade men något effektivt sätt att
hindra mycket små partier från att vinna representation i riksdagen erbjuder
inte systemet. En olägenhet är också att spärreffekten blir beroende av hur
ett parti har sina väljare spridda på olika valkretsar.

1 grundlagberedningens förslag är den väsentliga spärren, 4 % -regeln, konstruerad
som en riksspärr, dvs, den är satt i relation till antalet röster i
hela landet. Jag kan i och för sig ge regeringsrättens ledamöter rätt när
de i sitt remissyttrande påpekar att 4 %-regeln i vissa fall kan ge jämförelsevis
kraftiga tröskeleffekter - tröskeleffekter är dock ofrånkomliga om man överhuvudtaget
vill ha några spärrar - men jag kan inte hålla med dem om
att spärren verkar för slumpartat. I jämförelse med spärrarna mot småpartier
i ett valsystem med slutna valkretsar har 4 % -regeln fasthet och konsekvens.
Det måste enligt min mening dessutom vara den i princip riktiga ordningen
i ett riksproportionellt valsystem att även spärrarna mot småpartier är riksproportionella.
Endast därigenom kan man nå det åsyftade resultatet, att
alla partier som vinner tillträde till riksdagen blir inbördes rättvist representerade.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen förklarade sig konstitutionsutskottet
i sitt av riksdagen godkända betänkande (KU 1968:20) finna det
föreslagna vallagssystemet, inte bara i vad avsåg riksproportionalitet utan
även i fråga om spärreffekten mot småpartier, innebära en väsentligt mera
rättvis och därmed från principiellt demokratiska synpunkter mera tillfredsställande
ordning än den dittillsvarande.

Frågan har därefter i anledning av motioner behandlats i riksdagen 1971
och 1972 samt 1973 i anslutning till den senaste författningsreformen (KU
1971:55, 1972:46 och 1973:26 s. 21) utan att riksdagen funnit anledning till
ändrat ställningstagande.

I sammanhanget kan nämnas att för de kommunala valens del fick utredningen
om den kommunala demokratin genom tilläggsdirektiv 1972 i
uppdrag att företa en översyn av småpartiernas roll i det kommunalpolitiska
systemet. Syftet med översynen bör enligt direktiven vara att närmare belysa
de principiella aspekterna på minoritetsgruppers representation i en funktionsduglig
kommunal demokratis beslutande organ. Därvid bör, anförs det,
en kartläggning ske beträffande förekomsten av småpartier i kommuner
och landstingskommuner, varvid bör belysas såväl förekomsten av lokala
småpartier som regionala olikheter i rikspartiernas kommunala förankring.

KU 1974:44

Utredningen bör också enligt direktiven söka belysa småpartiernas möjligheter
till insyn och inflytande i den kommunala verksamheten och deras
betydelse som formedlare av väljaropinionen. Mot bakgrund härav skall
utredningen söka göra en allmän värdering av småpartiernas roll i den kommunala
demokratin och analysera de konsekvenser från den kommunala
demokratins synpunkt som småpartispärren på olika nivåer i de kommunala
valen kan få.

Enligt vad utskottet erfarit räknar utredningen om den kommunala demokratin
med att presentera huvuddelen av sitt arbete i ett betänkande
under våren 1975.

Utskottet

Med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden till berörda fråga,
senast i samband med grundlagsreformen, hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna 1974:56 och 1974:350, den sistnämnda
såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 22 oktober 1974

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), Pettersson i Örebro
(c), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s), Björck i Nässjö (m),
Jonnergård (c), Olsson i Edane (s), Johansson i Malmö (s), Dahlberg* (s),
Gustavsson i Ängelholm (s), fru Jacobsson* (m), herrar Berndtson (vpk)
och Lindahl i Hamburgsund (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Berndtson (vpk) som ansett att utskottet bort anföra och hemställa
följande:

I motionerna hemställs om förslag till slopande av bestämmelsen i 3 kap.
7 § andra stycket regeringsformen att endast parti som har fått minst fyra
procent av rösterna i hela riket är berättigat att deltaga i fördelningen av
mandat till riksdagen.

Före 1968-1969 års grundlagsändringar missgynnade vallagarna mindre
partier genom att ett mandat för sådant parti krävde väsentligt fler röster
än för ett större parti. Grundlagsändringarna eliminerade de värsta orättvisorna
härvidlag och ett steg togs mot riksproportionalitet och lika rösträtt.

KU 1974:44

Som framhålls i motionerna tillkom emellertid samtidigt en ny åsiktsgradering
genom införande av 4-procentsspärregeln. I nuvarande situation innebär
denna att nära 200000 väljare inte blivit representerade i riksdagen.
Denna situation skulle kunna ytterligare förvärras, om flera partier skulle
nå en storleksordning på omkring 150 000 röster. En avsevärd del av väljarkåren
kunde i detta läge bli orepresenterad i riksdagen. Enligt utskottets
mening måste denna spärregel slopas. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna
1974:56 och 1974:350, den senare såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionerna 1974:56 och 1974:350, den
senare såvitt nu är i fråga, hos regeringen hemställer om förslag
om slopande av den i 3 kap. 7 § andra stycket regeringsformen
intagna 4-procentsregeln.

GOTAB 74 8112 Stockholm 1974