Konstitutionsutskottets betänkande nr 41 år 1974
KU 1974:41
Nr 41
Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner
angående statsformen m. m.
Motionerna
a) Övergång till republik
I motionen 1974:2 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
måtte besluta om övergång till republik med riksdagens talman som statschef,
enligt förslag till ändrad lydelse av grundlagen som konstitutionsutskottet
utarbetar i anledning av motionen.
I motionen 1974:350 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs - tredje
att-satsen såvitt nu är i fråga - att riksdagen hos regeringen hemställer
om kompletterande direktiv till 1973 års fri- och rättighetsutredning (Ju
1973:19), innebärande att denna skall utarbeta förslag om införande av republik
i enlighet med vad som anförts i motionen.
b) Kvinnlig tronföljd
I motionen 1974:261 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs - såvitt avser
hemställan punkten b -att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning
och förslag rörande grundlagsändringar i enlighet med de i motionen föreslagna
riktlinjerna i fråga om kvinnlig tronföljd.
I motionen 1974:920 av herr Boo m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär utredning om och förslag till införande av kvinnlig tronföljd
i Sverige.
c) Monarkens medverkan vid vissa statshandlingar
I motionen 1974:261 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs - såvitt avser
hemställan punkten c-att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning
och förslag rörande grundlagsändringar i enlighet med de i motionen föreslagna
riktlinjerna i fråga om monarkens medverkan vid utfärdande av
lagar och undertecknande av expeditioner.
Statsformen enligt den nya regeringsformen m. m.
Det inledande kapitlet om statsskickets grunder i den nya regeringsformen
innehåller ett stadgande (1 kap. 4 §) om att konungen är rikets statschef.
I propositionen 1973:90 i författningsfrågan uttalades att konungadömets
bevarande i dag är en given utgångspunkt vid utformningen av ny författning,
om författningen skall fä önskvärt stöd i riksdagen och folkopinionen.
1 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 41
KL 1974:41
2
Vad beträffar tronföljdsreglema föreslogs ingen ändring i förhållande till
nuvarande ordning. 1 den delen byggde författningsforslaget på tanken att
riksdagen, för den händelse konungahuset skulle utslockna, skall få rådrum
för att ta ställning till den framtida statsformen.
I sitt av riksdagen i förevarande hänseenden godkända betänkande med
anledning av författningsforslaget och motioner i berörda ämnen instämde
utskottet (KU 1973:26 s. 29) i de uttalanden som gjorts i propositionen angående
statsformen och tronföljdsreglema. Två reservationer till förmån för
införande av kvinnlig tronföljd hade fogats till utskottets betänkande (2
m resp. 3 c och 2 fp).
Beträffande statschefens uppgifter framhölls i författningsforslaget att dessa
enbart borde vara av representativ och ceremoniell art. Sålunda borde
inte hans person och hans namn knytas till beslut och åtgärder inom statslivet
med politisk innebörd. Härvid uttalades att även en formell medverkan
från statschefens sida vid tillkomsten av politiska beslut skulle kunna bli
en belastning för den symbolställning som statschefen bör inta. Det var
enligt författningsforslaget ur demokratisk synpunkt av värde att också de
yttre formerna i den politiska beslutsprocessen så nära som möjligt avspeglar
den verkliga ansvarsfördelningen.
Även på denna punkt delade utskottet (KU 1973:26 s. 30) de synpunkter
som framförts i propositionen och avstyrkte en motion med motsvarande
syfte som förevarande motion om monarkens medverkan vid vissa statshandlingar.
Utskottet framhöll att exempelvis en vägran från statschefens
sida - om motionsförslaget skulle genomföras - att underteckna visst beslut
skulle kunna ge allmänheten en felaktig uppfattning om statsskickets grunder.
I en reservation (2 m) yrkades bifall till motionen. Riksdagen följde
utskottets förslag.
Utskottet
Utskottet har inte funnit anledning att frångå sin i samband med grundlagsreformen
intagna ståndpunkt i fråga om statsformen och tronföljdsreglerna
samt statschefens funktioner.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna
1. 1974:2 och 1974:350, den sistnämnda såvitt nu är i fråga,
2. 1974:261, såvitt avser hemställan punkten b, och 1974:920,
3. 1974:261 såvitt avser hemställan punkten c.
Stockholm den 22 oktober 1974
På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON
KU 1974:41
3
Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), Bergqvist (s), Fiskesjö
(c), Karlsson i Malung (s), Björck i Nässjö (m), Jonnergård (c), Olsson i
Edane (s), Johansson i Malmö (s), Nordin (c), Dahlberg* (s), Gustavsson
i Ängelholm (s), fru Jacobsson* (m), herrar Berndtson (vpk) och Lindahl
i Hamburgsund (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer
1. av herr Berndtson (vpk) som ansett att utskottet beträffande statsformen
bort uttala och hemställa följande:
Som anförts i motionerna 1974:2 och 1974:350 kan författningsreformen
inte godtas såvitt gäller monarkins bevarande. Bakom kravet på monarkins
avskaffande står en bred opinion, representerande en rad organisationer och
enskilda. Det kan erinras om att Landsorganisationen vid sin kongress 1971
och i remissyttrande i samband med grundlagsförslaget uttalat sig för monarkins
avskaffande. Även om den nya författningen innebär att monarken
enbart skall ha ställning som symbol för riket och fullgöra representativa
uppgifter kvarstår den principiella sidan av saken och monarkins ideologiska
roll. Man behåller den helt odemokratiska bördsrätten till statschefsämbetet
liksom andra privilegier t. ex. immunitetsrätten. Över huvud framstår ett
system med ärftlig monarki som helt oförenligt med varje tanke om allas
lika rätt. Med monarkin följer dessutom reaktionär mytbildning och ideologi.
Enligt utskottet bör frågan från lagteknisk synpunkt lämpligen handläggas
så, att den nu sittande utredningen angående vissa grundlagsfrågor, nämligen
1973 års fri- och rättighetsutredning, får i uppdrag att utarbete förslag om
övergång till republik med riksdagens talman som statschef.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
1. med anledning av motionen 1974:2 och med bifall till motionen
1974:350, såvitt nu är i fråga, hos regeringen hemställer om
kompletterande direktiv till 1973 års fri-och rättighetsutredning,
innebärande att denna skall utarbeta förslag om införande av
republik i enlighet med vad utskottet anfört.
2. av herrar Boo (c), Fiskesjö (c), Björck i Nässjö (m), Jonnergård (c), Nordin
(c), fru Jacobsson(m) och herr Lindahl i Hamburgsund (fp) som ansett att
utskottet beträffande frågan om kvinnlig tronföljd bort uttala och hemställa
följande:
Den nya grundlagen innebär ingen ändring av tronföljdsreglerna. Sålunda
är fortfarande kvinnliga medlemmar av kungahuset uteslutna från statschefsämbetet.
Samhällsutvecklingen i Sverige liksom i flera andra länder
har inneburit en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män då det gäller
offentliga värv. Kvinnlig tronföljd förekommer i dag i sex av Europas nio
KU 1974:41
4
monarkier. Enligt utskottet finns det inte något godtagbart skäl att utestänga
kvinnliga medlemmar från tronföljd.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
2. med bifall till motionen 1974:261, såvitt avser hemställan punkten
b, och motionen 1974:920, hos Kungl. Maj:t anhåller om
utredning och förslag beträffande införande av kvinnlig tronföljd.
3. av herr Björck i Nässjö (m) och fru Jacobsson (m) som ansett att utskottet
beträffande frågan om monarkens medverkan vid vissa statshandlingar bort
uttala och hemställa följande:
Enligt utskottet talar inte endast traditionella skäl utan även principiella
överväganden mycket starkt för att promulgation av lagar och undertecknande
av expeditioner bör anförtros åt det opolitiska statsöverhuvudet snarare
än åt en politisk ledare.
Utskottet vill erinra om att regeringsrätten i remissyttrande över grundlagberedningens
betänkande bl. a. föreslog att konungen skulle medverka
vid promulgation av lagar och förordningar, vid ingående av överenskommelser
med främmande makter, vid meddelande av nåd och i viktigare
utnämningsfrågor. Med hänsyn till intresset av att tilldela monarken vissa
formella funktioner i statslivet och med hänvisning till nyss angivna principiella
överväganden anser utskottet att den ordning som regeringsrätten
föreslagit bör genomföras.
Statschefen har enligt gällande folkrättsliga regler vissa funktioner, b), a.
att ackreditera och mottaga sändebud. Det är enligt utskottet följdriktigt
att ratifikationsinstrument avseende rikets överenskommelser med främmande
makter också undertecknas av statschefen.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen
3. med bifall till motionen 1974:261, såvitt avser hemställan punkten
c, hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag rörande
grundlagsändringar i enlighet med de av utskottet angivna
riktlinjerna i fråga om monarkens medverkan vid utfärdande
av lagar och undertecknande av expeditioner.
GOTAB 74 8109 s Stockholm 1974