Konstitutionsutskottets betänkande nr 31 år 1974

KU 1974:31

Nr 31

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner om
kommunal rösträtt för invandrare.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna 1974:141 av herr Fälldin m. fl.
(c), 1974:351 av herr Hermansson m. fl. (vpk)och 1974:931 av herr Strömberg
(fp) om kommunal rösträtt för invandrare.

I motionen 1974:141 hemställs ”att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
om förslag innebärande att deltagande i kommunala val möjliggöres för invandrare
med en kvalifikationsperiod som inte är längre än vad som i motionen
sagts om kvalifikationsgränserna för erhållande av svenskt medborgarskap,
nämligen för nordiska invandrare två års och för utomnordiska
invandrare tre års varaktig vistelse i riket”.

Motionärerna framhåller bl. a. att det faktum att många invandrare av
olika skäl avstår från att söka svenskt medborgarskap inte bör diskvalificera
dem från att delta i kommunala val. Enligt motionärerna är denna möjlighet
till aktivt deltagande i det svenska samhällslivet i högsta grad ägnad att
underlätta anpassningen till en för dem ofta främmande miljö. Kvalifikationsgränserna
för kommunalt valdeltagande för personer som ej är svenska
medborgare bör, enligt motionärerna, inte överstiga kvalifikationsgränserna
för erhållande av svenskt medborgarskap. Motionärerna erinrar slutligen
om att frågorna om kvalifikationstid för medborgarskap och utvidgad kommunal
rösträtt har varit och är föremål för behandling i Nordiska rådet
och anser att det självfallet är angeläget att inom ramen för det nordiska
samarbetet också i dessa hänseenden eftersträva likformiga bestämmelser
i de nordiska länderna.

I motionen 1974:351 hemställs att riksdagen måtte anta ett i motionen
redovisat förslag till ändrad lydelse av 6 § kommunallagen av innebörd att
"utländsk medborgare som oavbrutet i minst två år till valdagen varit bofast
i riket har rösträtt i kommun där han är kyrkoskriven på samma villkor
som svensk medborgare”.

Motionärerna framhåller bl. a. att den kommunala rösträtten för invandrare
är ett demokratiskt krav och att kommunal rösträtt efter två års vistelse
i Sverige synes väl motiverad med hänsyn till gällande regler för bibehållen
rösträtt i hemlandet för invandrare från nordiska länder och den tid som
erfordras för utomnordiska invandrare att erhålla bosättningstillstånd. Med
hänvisning till frågans principiella vikt och att det, enligt motionärerna,

I Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 31

KU 1974:31

inte skulle medföra några praktiska problem att ge invandrare som vistats
i riket i två år kommunal rösträtt, anser motionärerna att beslut bör kunna
fattas genast. Vad som här sagts om rösträtten gäller enligt motionärerna
tillika valbarheten till kommunala församlingar.

I motionen 1974:931 hemställs "att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
att förslag framläggs om kommunal rösträtt och valbarhet för invandrare”.

Motionären framhåller bl. a. att det från invandrarnas organisationer har
uttryckts önskemål framför allt om möjlighet för invandrare som ej är svensk
medborgare att delta i kommunalvalen. Enligt motionären talar starka principiella
skäl för att rätten att delta i kommunalval inte begränsas till nordiska
medborgare utan ges åt alla invandrare. En förutsättning för sådan rösträtt
skall dock vara att vederbörande vistats viss tid i Sverige. Motionären föreslår
att det skall uppdras åt invandrarverket att överväga hur lång vistelse som
skall krävas.

Beträffande de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.

Frågans behandling i riksdagen under år 1973 m. m.

Frågan om kommunal rösträtt för invandrare har aktualiserats i riksdagen
vid åtskilliga tillfallen under senare år. I sitt arbete med rösträttsfrågor hade
sålunda grundlagberedningen - med anledning av en riksdagsskrivelse i
saken (KU 1968:10, rskr 1968:96) - att överväga även frågan om man bör
tillerkänna i riket bosatta utländska medborgare rätt att delta i val av kommunfullmäktige
och landstingsmän.

Under 1971 års riksdag behandlades vidare en motion - 1971:227 av herr
Boo m. fl. (c) - om ökade politiska rättigheter för invandrare, vilken i första
hand tog sikte på kommunal rösträtt för invandrare. I detta sammanhang
hänvisade utskottet (KU 1971:47) till grundlagberedningens väntade förslag
och ansåg att något ytterligare riksdagsinitiativ inte var erforderligt.

Grundlagberedningens förslag innebar att man i stället för införande av
kommunal rösträtt för icke svenska medborgare borde överväga att förkorta
kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap och därmed fullständiga politiska
rättigheter. Remissopinionen var delad i denna fråga. Flertalet av
dem som yttrade sig i frågan biträdde beredningens förslag, men bl. a. invandrarverket
ansåg att det från demokratisk synpunkt var otillfredsställande
att ett stort antal invånare i kommunerna på detta sätt utestängdes från
kommunalt medinflytande.

I propositionen 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning
m. m. anförde departementschefen att de närmare villkoren
för kommunal rösträtt inte borde tas in i grundlag utan att frågan som
hittills borde regleras i kommunallagarna. Departementschefen ansåg sig
inte ha anledning att ta ställning till frågan om kommunal rösträtt för utländska
medborgare i detta sammanhang.

Under den allmänna motionstiden vid 1973 års riksdag väcktes fyra mo -

KU 1974:31

tioner i frågan, vilka behandlades av konstitutionsutskottet gemensamt med
förslaget till ny författning (KU 1973:26). Utskottet redovisade därvid ett
initiativ från den finländska regeringen till Nordiska rådets 21:a session,
vilket syftade till att ge nordiska medborgare som är bosatta i annat nordiskt
land rösträtt och även valbarhet vid kommunala val i det land där de är
bosatta. Utskottet anförde för sin del följande (KU 1973:26 s. 25):

Utskottet anser forsin del att frågan om kommunal rösträtt för invandrare
är en betydelsefull fråga från demokratisk synpunkt. Som grundlagberedningen
anfört rymmer denna fråga emellertid åtskilliga både principiella
och praktiska aspekter vilka enligt utskottet bör göras till föremål för ingående
överväganden före ett ställningstagande i sak. Utskottet förordar
därför att frågan förutsättningslöst prövas i särskild ordning. Det bör ankomma
på Kungl. Maj:t att besluta om formerna härför. I samband med
det kompletterande utredningsarbetet bör självfallet beaktas också resultatet
av de pågående övervägandena inom Nordiska rådet i frågan.Med det sagda
får motionerna 1973:113, 1973:117, 1973:541 och 1973:980 anses vara besvarade.

Riksdagen beslöt den 6 juni 1973 i enlighet med utskottets förslag att
dels hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning i frågan om kommunal rösträtt
för invandrare, dels förklara ifrågavarande fyra motioner besvarade med
vad utskottet i denna del anfört och hemställt (rskr 1973:265).

Pågående utredningsarbete m. m.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1974 har kommunministern
tillkallat sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om kommunal
rösträtt och valbarhet för invandrare.

Utredningen bör enligt direktiven arbeta skyndsamt och sträva efter att
att redovisa resultatet av sina överväganden vid sådan tidpunkt att frågan
kan underställas riksdagen hösten 1975. Utredningens överväganden bör
avse invandrare från både nordiska och utomnordiska länder samt såväl
val till kommunfullmäktige och landsting som val till kyrkofullmäktige.
Vidare bör övervägas om också valbarhet bör tillkomma icke svenska medborgare
samt vilka särskilda förutsättningar, t. ex. bosättning viss tid i landet,
som kan böra ställas upp för rösträtt och valbarhet. Vid fullgörandet av
sitt uppdrag bör utredningen samråda med 1965 års valtekniska utredning
(Ju 1966:01) och med utredningen (C 1970:29) om den kommunala demokratin.
Samråd bör också ske med svenske ledamoten i den arbetsgrupp
som den 7 december 1973 tillsatts av Nordiska ministerrådet för att utreda
frågan om rösträtt och valbarhet vid kommunalt val i bosättningslandet
för medborgare i annat nordiskt land.

I detta sammanhang bör även nämnas att invandrarutredningen i sitt
nyligen avgivna huvudbetänkande (SOU 1974:69) föreslagit bl. a. att kvalifikationstiden
föi svenskt medborgarskap för icke-nordbor sänks från sju

KU 1974:31

till fem år. När det gäller kravet på hemvisttid för nordbor anser invandrarutredningen
att tiden bör sänkas från tre till två år men förordar att
ev. ändringsförslag först diskuteras med de övriga nordiska länderna. Utredningens
förslag är f. n. föremål för remissbehandling.

Utskottet

I motionerna aktualiseras frågan om kommunal rösträtt för invandrare.
Denna fråga är enligt utskottets mening betydelsefull från demokratisk synpunkt.
För närvarande är omkring 400 000 utländska medborgare bosatta
i vårt land, och av dessa är ungefär två tredjedelar, eller ca 270 000, över
18 år. I vissa kommuner är nästan 20 procent av invånarna utländska medborgare
och som sådana utestängda från det inflytande över utformningen
av sådana lokala förhållanden som den kommunala rösträtten - och den
därtill knutna valbarheten - förbehåller svenska medborgare.

Vid behandlingen av förslaget till ny författning (KU 1973:26) framhöll
utskottet att frågan om kommunal rösträtt för invandrare också rymde åtskilliga
både principiella och praktiska aspekter, vilka borde göras till föremål
för ingående överväganden före ett ställningstagande i sak. Utskottet förordade
därför att frågan förutsättningslöst skulle prövas i särskild ordning.
Riksdagen följde utskottet.

Den av riksdagen förordade utredningen har tillsatts av Kungl. Majit.
I direktiven har förutsatts att utredningen kommer att arbeta så skyndsamt
att resultatet av dess överväganden kan redovisas vid sådan tidpunkt att
frågan kan underställas riksdagen under hösten 1975. Härigenom kan frågan
bringas till sin lösning före 1976 års val, vilket utskottet anser vara av stor
vikt.

Med hänvisning till det ovan anförda torde de föreliggande motionerna
kunna anses besvarade.

Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar motionerna 1974:141, 1974:351 och
1974:931 besvarade med vad utskottet anfört.

Stockholm den 15 oktober 1974

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s). Boo (c), fru Thunvall* (s),
herrar Mossberg* (s). Sten Andersson i Stockholm* (s). Ahlmark* (fp).
Bergqvist (s), Fiskesjö (c). Karlsson i Malung (s), Björck i Nässjö (m). Svensson
i Eskilstuna* (s), Jonnergård (c). Nordin (c), fru Jacobsson (m) och herr
Berndtson (vpk).

*Ej närvarande vid justeringen.

KU 1974:31

Särskilt yttrande

av herr Berndtson (vpk):

Motionen 1974:351 utgår från att beslut om kommunal rösträtt och valbarhet
för invandrare bör kunna fattas omedelbart. Förslag till lagtext redovisas
i motionen.

En utredning rörande kommunal rösträtt och valbarhet har tillsatts sedan
motionen väcktes. Utredningen förutsättes arbeta så skyndsamt att förslag
kan underställas riksdagen under hösten 1975.

Utskottet uttalar att frågan härigenom kan bringas till sin lösning före
1976 års val, vilket utskottet anser vara av stor vikt. Då detta uttalande
svarar mot motionärernas uppfattning att frågan om kommunal rösträtt och
valbarhet för invandrare bör vara löst innan 1976 års val har jag kunnat
ansluta mig till detsamma.

GOTAB 74 8060 S Slockholm 1974