Konstitutionsutskottets betänkande nr 30 år 1974 KU 1974:30
Nr 30
Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner rörande
den kommunala demokratin m. m.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna 1974:98 av herr Fiskesjö m. fl.
(c), 1974:142 av herr Fälldin m. fl. (c), 1974:348 av herr Helén m. fl. (fp),
1974:587 av herrar Boo (c) och Olsson i Sundsvall (c), 1974:930 av herr
Nisser m. fl. (m) samt 1974:1187 av herr Schött m. fl. (m), vilka samtliga
behandlar olika frågor med anknytning till den kommunala demokratin.
I motionen 1974:142 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen
1. dels ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts, 2. dels hos
Kungl. Maj:t anhåller att motionen överlämnas till utredningen om den
kommunala demokratin”.
Motionärerna anför att den genomförda kommunindelningsreformen
medfört allvarliga problem för den kommunala demokratin, vilket på längre
sikt kan komma att utgöra ett hot mot den kommunala självstyrelsen. Enligt
motionärerna är de reformer av betydelse för den kommunala demokratin
som genomfördes i samband med beslutet 1969 om kommunindelningsreformens
fullföljande otillräckliga. I motionen diskuteras med hänsyn härtill
flera ytterligare åtgärder på hithörande område. För att förstärka den kommunala
självstyrelsens lokala förankring bör enligt motionen särskilda kommundelsorgan
(kommundelsråd eller kommundelsfullmäktige) inrättas.
Vidare framhåller motionärerna informationsproblemens betydelse för den
moderna demokratin. I motionen betonas härvid vikten av en dubbelriktad
information, dels till de förtroendevalda som skall bära upp självstyrelsen,
dels till de enskilda människorna i samhället. Enligt motionen bör också
erfarenheterna av den gemensamma valdagen bli föremål för en grundlig
utvärdering nu när två val genomförts enligt den nya ordningen.
I motionen diskuteras också frågan om länsdemokrati. Enligt motionärerna
bör huvudprincipen vara att de folkvalda landstingen övertar en stor
del av de uppgifter som i dag åvilar de statliga länsstyrelserna och att uppgifter
i övrigt decentraliseras från staten. Särskilt angeläget är det att de frågor
som rör regional planering och resursfördelning överförs till landstingen.
I motionen anförs vidare att frågan om majoritetstyre eller samlingsstyre
i kommunerna aktualiserats särskilt efter det senaste valet. Enligt motionärerna
är dock erfarenheterna av det nuvarande systemet med kommunalt
samlingsstyre sådana att en vidareutveckling av det kommunala styrelseskicket
bör ske med målsättningen att förbättra arbetsmöjligheterna inom
1 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 30
KU 1974:30
2
ramen för ett fortsatt samlingsstyre. Några nya former för markering av
politiska skiljelinjer är enligt motionen inte erforderliga. Dock bör den möjlighet
till insyn och kontroll som interpellationsinstitutet ger utvidgas till
att gälla även den kommunala verksamhet som bedrivs i form av bolag
och stiftelser. I motionen erinras också om att val till styrelser i kommunala
bolag och stiftelser är undandragna kravet på proportionalitet. Enligt motionärerna
bör nuvarande bestämmelser angående proportionell valmetod
utsträckas till att gälla även kommunala bolag och stiftelser samt vid val
av ombud till sammanslutningar (t. ex. läns- eller förbundskongresser) i vilka
kommun eller kommunalt bolag ingår som medlem.
I motionen 1974:348 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs ”att riksdagen
hos Kungl. Majit begär 1. att förslag skyndsamt framläggs om sådan ändring
av kommunallagen att kommunerna ges möjlighet att inrätta direktvalda
kommundelsråd (lokala styrelser) i enlighet med vad som anförs i motionen,
2. att förslag skyndsamt framläggs om sådan ändring av kommunallagen
att kommunerna ges möjlighet att anordna rådgivande kommunala folkomröstningar,
3. att förslag skyndsamt framläggs om sådan ändring av kommunallagen
att kommunal nämnd och styrelse ges rätt att hålla offentliga
sammanträden, 4. att förslag skyndsamt framläggs till åtgärder för vidgad
insyn i och kontroll av kommunala bolag och stiftelser i enlighet med vad
som anförs i motionen”.
Motionärerna anför att den kommunala verksamheten expanderat snabbare
än den statliga under senare år. De kommunala enheterna har i samband
med kommunsammanslagningarna blivit väsentligt större. Denna nya situation
har i viss mån försvårat utövandet av självstyrelsen. Enligt motionärerna
har vidare den gemensamma valdagen minskat människornas
kunskaper om den lokala politiken och därmed deras möjligheter att påverka
de lokala avgörandena. 1 motionen diskuteras flera olika förslag att
förstärka och förankra den kommunala självstyrelsen. Bl. a. bör enligt motionen
kommundelsråd kunna bidra till att bredda medborgarnas intresse
för och inflytande över de kommunala frågorna, särskilt de vardagsnära
problem som sammanhänger med planeringen av den egna kommundelen.
Enligt motionärerna talar starka skäl för att rådens funktion bäst säkras
genom att de utses i direkta val. I motionen anförs också att ett fakultativt
kommunalt folkomröstningsinstitut bör vara av värde för att tillgodose medborgarnas
berättigade krav på att höras, innan beslut fattas i för dem väsentliga
frågor. Därjämte framhåller motionärerna att det pågående statliga
utredningsarbetet noga bör beakta möjligheterna att genom legala förändringar
skapa ökad insyn och öppenhet i det kommunala arbetet, bl. a. genom
att nämnderna ges möjlighet att hålla offentliga sammanträden.
Beträffande de kommunala bolagen anförs i motionen att medborgarnas
möjligheter till insyn i och kontroll av de kommunala bolagens verksamhet
är mindre än i fråga om den verksamhet som bedrivs av nämnder och
styrelser. 1 motionen föreslås följande åtgärder för att förstärka möjligheterna
KU 1974:30
3
till medborgerlig insyn i bolagens verksamhet: 1. En mera restriktiv praxis
i fråga om bildandet av kommunala bolag. 2. Ett uttryckligt erkännande
av offentlighetsprincipens giltighet, preciserad i bolagsordningen förde kommunala
företag där vägande hinder däremot inte kan resas. 3. Rätt för kommunfullmäktiges
ledamöter att närvara vid bolagsstämmorna och där ställa
frågor. 4. Rätt för kommunfullmäktige att förrätta val av styrelseledamöter
i kommunala bolag (även kommunernas ledamöter i interkommunala bolag).
5. Rätt att låta kommunfullmäktiges valberedning bereda val av ledamöter
i kommunala bolag på samma sätt som de övriga val fullmäktige förrättar.
6. Rätt att i kommunfullmäktige interpellera bolagsstyrelsens ordförande
om förhållanden i bolaget. 7. Rätt för kommunens revisorer att granska
de kommunala bolagens räkenskaper. 8. Skyldighet för bolagsstyrelse att
fortlöpande redovisa bolagets verksamhet för kommunstyrelsen samt att
årligen lämna en fyllig offentlig redovisning av bolagets verksamhet.
I motionen 1974:1187 av herr Schött m. 11. (m) hemställs ”1. att riksdagen
ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts, 2. att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller att motionen överlämnas till utredningen om den
kommunala demokratin”.
I motionen redovisas följande katalog över enligt motionärerna angelägna
och nödvändiga kommunaldemokratiska beslut:
1. De kommunala förtroendemännens arbetsförhållanden bör förbättras.
2. Lagstiftning och avtal på arbetslivets område bör trygga de kommunala
förtroendemännens rätt till ledighet fördeltagande i kommunalt arbete.
3. Suppleantsystemet i kommunerna bör utformas enhetligt och obligatoriskt
för att bredda den kommunala representationen och öka kontinuiteten
i det kommunala arbetet.
4. Lagstiftningen bör medverka till att öka antalet ledamöter i de kommunala
nämnderna för att därigenom bereda fler tillfälle att delta i beredningen
av kommunala ärenden.
5. Lagstiftningen bör utformas så, att de nyvalda förtroendemännen
snarast möjligt övertar ansvaret för kommunen.
6. Förtroendemännens och medborgarnas insyn i kommunala bolag och
stiftelser bör ökas, bl. a. genom regler som ger fullmäktige det reella ansvaret.
7. Kommunernas stöd till partierna och förtroendemännen-kommunalt
partistöd - bör genom lagändring utformas som ett enhetligt system med
grundbidrag och mandatbidrag.
8. Förtroendemännens inflytande över planering på regionnivå bör öka
med sikte på att representativa organ skall få avgörande inflytande på regionala
planer och länsprogram.
9. Förtroendemännens möjligheter att avläsa lokala opinioner bör ökas
genom rätten att utnyttja kommunala folkomröstningar.
10. Kommunerna bör inrätta kommundelsråd.
KU 1974:30
4
I motionen 1974:98 av herr Fiskesjö m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen
beslutar att hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning och förslag om ändrade
kvorumregler för kommunala församlingar”. Motionärerna framhåller bl. a.
att det kan ifrågasättas om det över huvud taget är lämpligt att ha särskilda
regler om närvarotal för beslutförhet i folkvalda beslutande församlingar.
Sådana regler inbjuder, enligt motionärerna, lätt till missbruk, särskilt om
kravet på närvaro sätts så högt som till minst två tredjedelar av ledamöterna.
Motionärerna erinrar sålunda om att ett förhållandevis litet antal ledamöter
genom att vara frånvarande kan förhindra handläggning av ärenden och
beslut. Motionärerna anser slutligen att det kan vara lämpligt att den önskade
översynen av kvorumreglerna sker inom den år 1970 tillsatta utredningen
om den kommunala demokratin.
I motionen 1974:587 av herrar Boo (c) och Olsson i Sundsvall (c) hemställs
”att riksdagen anhåller hos Kungl. Maj:t om förslag till sådana ändringar
i kommunallagstiftningen, att nyvalda fullmäktige (landsting) får rätt att
redan under det år, då de blivit valda, besluta om antalet ledamöter och
suppleanter i kommunala organ under den kommande mandatperioden”.
Motionärerna anser att de resultat som gällande lagstiftning leder till - och
som bl. a. innebär att en avgående fullmäktigemajoritet i strid mot den
nyvalda fullmäktigemajoritetens intresse kan besluta om exempelvis ett ökat
antal ledamöter och suppleanter i kommunala organ för den kommande
mandatperioden - inte är godtagbara. Motionärerna önskar därför en översyn
av samtliga kommunallagar i syfte att få till stånd den i motionen begärda
ordningen.
1 motionen 1974:930 av herr Nisser m. fl. (m) hemställs ”att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär en utredning av kommunsammanläggningarnas effekt
och konsekvenser”. Motionärerna anför att förutsättningarna för medborgarinflytande
på samhällsfrågorna försämrats genom kommunindelningsreformens
genomförande. Kommunindelningsreformens effekter i andra avseenden,
t. ex. beträffande ekonomi, administration, organisation och service,
har enligt motionärerna inte utretts i tillfredsställande utsträckning.
Därför begärs i motionen en brett upplagd undersökning av kommunsammanläggningarnas
effekter i olika avseenden.
Beträffande motiveringarna i övrigt hänvisas till motionerna.
Frågornas behandling vid 1973 års riksdag m. m.
Kommundelsräd
Den kommunala självstyrelsens lokala förankring har diskuterats vid
samtliga riksdagar sedan 1967. Vid 1973 års riksdag togs frågan om kommundelsråd
upp i tre motioner - 1973:116 av herr Helén m. fl. (fp), 1973:966
av herr Fälldin m. fl. (c) samt 1973:970 av herrar Komstedt (m) och Werner
KU 1974:30
5
i Malmö (m). Konstitutionsutskottet avstyrkte de i dessa delar framställda
motionsyrkandena med hänvisning till arbetet inom utredningen om den
kommunala demokratin. Utskottet anförde (KU 1973:7) bl. a.:
Frågan om att ge kommunerna möjlighet att inrätta direktvalda kommundelsråd
är, som utskottet framhöll föregående år, betydelsefull och bör
göras till föremål för noggranna överväganden på grundval av erforderligt
faktamaterial. Utskottet har erfarit att utredningen om den kommunala demokratin
arbetar med frågor om självstyrelsens lokala förankring och räknar
med att behandla bl. a. frågan om direktvalda kommundelsråd i god tid
före 1976 års val. Utskottet anser med hänsyn till det anförda att det inte
finns skäl att i denna del påskynda utredningens ställningatagande eller
i övrigt ta något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför
nu ifrågavarande motionsyrkanden.
I en reservation (3 c) yrkades att riksdagen skulle hemställa hos Kungl.
Majit att motionen 1973:966 överlämnades till utredningen om den kommunala
demokratin för att beaktas i dess arbete. I motiveringen anförde
reservanterna bl. a.:
Den modell för indirekt valda kommundelsråd som skisseras i motionen
innebär att fullmäktige väljer en majoritet av ledamöterna i råden. Man
måste då finna en metod som garanterar att rådens partipolitiska sammansättning
överensstämmer med valutslaget i respektive kommundel vid senaste
allmänna kommunalval.
Gemensamt för dessa och de flesta andra alternativ som framförts angående
direktvalda kommundelsråd med beslutsfunktion gäller att ett
genomförande av dem kräver ändring av kommunallagen.
Frågan behandlas för närvarande av utredningen om den kommunala
demokratin. Det är önskvärt att arbetet med frågan om kommundelsråden
läggs upp så att utredningens förslag i dessa frågor kan redovisas i god
tid före 1976 års val.
Frågan om kommundelsrådens närmare utformning och om tidpunkten
för val av dem bör prövas ytterligare av utredningen utifrån de synpunkter
som återfinns i motionen och med målsättningen att söka vidga medborgarnas
inflytande över den kommunala beslutsprocessen.
Kommundelsråden bör ges sådana befogenheter att de bidrar till att stimulera
lokal politisk aktivitet.
I en annan reservation (2 fp, 2m) yrkades att riksdagen hos Kungl. Maj:t
skulle begära att utredningen om den kommunala demokratin fick i uppdrag
att skyndsamt framlägga förslag som möjliggör för kommunerna att införa
direktvalda kommundelsråd och att frågan därefter föreläggs riksdagen så
att beslut kan fattas i god tid före 1976 års val. I motiveringen anförde
reservanterna bl. a.:
Att ge kommunerna möjlighet att inrätta direktvalda kommundelsråd
har diskuterats under lång tid. För flertalet av de olika alternativ som framförts
angående direktvalda kommundelsråd med beslutsfunktion gäller att
ett genomförande av dem kräver ändring av kommunallagen. Frågan behandlas
för närvarande av utredningen om den kommunala demokratin.
Det är önskvärt att frågan om kommundelsråden övervägs med största
KU 1974:30
6
skyndsamhet och att resultatet redovisas i mycket god tid före 1976 års
val.
Frågan om kommundelsrådens närmare utformning och om tidpunkten
för val av dem bör prövas ytterligare av utredningen utifrån de synpunkter
som återfinns i motionerna och med målsättningen att söka vidga medborgarnas
inflytande över den kommunala beslutsprocessen. Kommundelsråden
bör vidare ges sådana befogenheter att de bidrar till att stimulera
lokal politisk aktivitet.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Den gemensamma valdagen
Frågan om den gemensamma valdagen aktualiserades under 1973 års
riksdag i motionen 1973:539 av herrar Boo (c) och Elmstedt (c) i vilken
föreslogs att riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle hemställa om en vetenskaplig
undersökning av 1973 års valrörelse. Konstitutionsutskottet avstyrkte i sitt
betänkande (KU 1973:14) motionen med hänvisning till att vissa undersökningar
av valrörelsen planerades inom utredningen om den kommunala
demokratin.
Riksdagen följde utskottets förslag.
Insyn i kommunala bolag och stiftelser
Frågan om insyn i kommunala bolag har med anledning av motionsyrkanden
behandlats av riksdagen årligen sedan 1969. Vid 1973 års riksdag
aktualiserades frågan i motionen 1973:116 av herr Helén m. fl. Med anledning
av ifrågavarande motionsyrkande anförde konstitutionsutskottet
bl. a. (KU 1973:8):
Utskottet framhöll i sitt betänkande vid 1972 års riksdag att kommunernas
inflytande över den verksamhet som bedrivs genom bolag eller andra särskilda
rättssubjekt är betydande trots att kommunallagen inte är tillämplig
på dessa rättssubjekt. Kommunernas inflytande görs dock gällande på annat
sätt än vid nämndförvaltning. Dessutom är kommunallagens regler tilllämpliga
på det beslutsfattande, sorn berör förhållandet mellan kommunen
och t. ex. ett kommunalt bolag. En kommunmedlem kan sålunda enligt
de vanliga besvärsreglerna överklaga ett fullmäktigebeslut om aktieteckning
eller om ingående av avtal rörande verksamheten. Det är också möjligt
för kommunerna att genom särskilda föreskrifter i bolagsordningen eller
stiftelseurkunden försäkra sig om ett större inflytande i verksamheten. Bolagen
har vidare möjlighet att inbjuda fullmäktiges ledamöter att delta i
bolagsstämmorna med yttranderätt och möjlighet att ställa frågor.
Eftersom en viss del av den kommunala verksamheten av praktiska skäl
måste bedrivas i bolags- eller stiftelseform förtjänar frågor om kommunens
och medborgarnas möjligheter till insyn i och kontroll av sådan verksamhet
att uppmärksammas. 1 uppdraget för utredningen om den kommunala demokratin
ingår också att särskilt ta upp frågan om bl. a. formerna för insyn
och inflytande i kommunala bolag och stiftelser. Utskottet har erfarit att
KU 1974:30
7
utredningen påbörjat arbetet med dessa frågor. Dessa kommer att bli föremål
för utredningens överväganden i samband med deövriga frågorsom omfattas
av utredningsuppdraget. Mot bakgrund av det anförda är det enligt utskottets
mening inte erforderligt att riksdagen tar ett särskilt initiativ av det slag
som föreslås i motionen.
I en reservation (2 fp, 2 m) hemställdes att riksdagen hos Kungl. Maj:t
skulle begära att utredningen om den kommunala demokratin gavs i uppdrag
att skyndsamt framlägga förslag till åtgärder för vidgad insyn i och kontroll
av kommunala bolag och stiftelseföretag. I motiveringen anförde reservanterna
bl. a.:
I motionen 1973:116 framförs en rad förslag om åtgärder som kan vidtas
för att öka den demokratiska styrningen och kontrollen av de kommunala
bolagen och stiftelserna. Bland dessa kan nämnas ett uttryckligt erkännande
av offentlighetsprincipens giltighet, preciserat i bolagsordningen för de kommunala
företag där vägande hinder däremot inte kan resas, rätt för fullmäktiges
ledamöter att närvara vid bolagsstämmorna och ställa frågor samt
rätt för fullmäktigeledamöter att interpellera bolagsstyrelsens ordförande om
förhållandena i bolaget. Ytterligare en tänkbar åtgärd som nämns i motionen
är att ge rätt för kommunfullmäktige att förrätta val av styrelseledamöter
i samtliga kommunala bolag.
Frågan om insyn i kommunala bolag och andra särskilda rättssubjekt
har behandlats av riksdagen med anledning av motioner varje år sedan
1969. Frågan omfattas nu av kommunaldemokratiutredningens direktiv.
Denna utredning har många och stora arbetsuppgifter. Det är därför angeläget
att riksdagen, med hänsyn till bolagens och stiftelsernas ökade betydelse
inom den kommunala verksamheten,begäratt frågan om insyn i och kontroll
över dessas verksamhet blir föremål för en skyndsam behandling inom utredningen.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Kommunala folkomröstningar
Även frågan om att ge kommunerna möjlighet att anordna rådgivande
folkomröstningar har under de senaste åren aktualiserats vid flera tillfällen
i riksdagen. Vid 1973 års riksdag togs frågan upp i motionen 1973:116 av
herr Helén m. fl. (fp). Konstitutionsutskottet avstyrkte ifrågavarande motionsyrkande
med hänvisning till att frågan omfattades av direktiven till
utredningen om den kommunala demokratin.
I en reservation (2 fp, 2 m) yrkades att riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle
begära att kommunaldemokratiutredningen gavs i uppdrag att skyndsamt
framlägga förslag om en sådan ändring av kommunallagen att möjlighet
öppnas för kommunerna att anordna rådgivande folkomröstningar. I sin
motivering anförde reservanterna att folkomröstningsinstitutet behandlas
mycket snävt i direktiven till utredningen om den kommunala demokratin
och att utredningen borde ges möjlighet att pröva denna fråga från mer
positiva utgångspunkter.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
KU 1974:30
8
Länsdemokratin
Även den i motionen 1974:142 aktualiserade frågan om länsdemokratin
har behandlats i riksdagen vid flera tillfällen under senare år. Vid 1973
års riksdag togs frågan upp dels i samband med konstitutionsutskottets
granskning av statsrådens ämbetsutövning, dels med anledning av motionen
1973:965 av herr Fälldin m. fl. (c) i vilken föreslogs att länsberedningens
arbete borde inriktas på en vidgad länsdemokrati. För frågans tidigare behandling
redogjordes utförligt i utskottsbetänkande! (KU 1973:45) till vilket
hänvisas. Utskottet hemställde att riksdagen skulle avslå motionen med
hänvisning till att arbetet inom länsberedningen borde avvaktas.
1 en reservation (3 c, 2 fp, 2 m) yrkades att riksdagen skulle hemställa
hos Kungl. Maj:t att motionen överlämnades till länsberedningen för att
beaktas i dess arbete. Motionärerna anförde i sin motivering att det vore
olyckligt om en nödvändig vidgning av länsdemokratin skulle ytterligare
fördröjas.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
Förtroendemännens rätt till ledighet för deltagande i kommunalt arbete
Den i motionen 1974:1187 aktualiserade frågan om förtroendemännens
rätt till ledighet för deltagande i kommunalt arbete togs under 1973 års
riksdag upp i motionerna 1973:61 av herr Bengtsson i Landskrona (s) och
1973:118 av herr Levin (fp). Med anledning av motionsyrkandena anförde
konstitutionsutskottet (KU 1973:28) efter en redogörelse för de tidigare initiativ
som tagits i frågan, bl. a. Kungl. Maj:ts cirkulär (1973:11) om tjänstledighet
för kommunalt förtroendeuppdrag, följande.
Även om cirkuläret och en praxis utanför den statliga sektorn som motsvarar
cirkulärets bestämmelser får anses i hög grad tillgodose önskemålet
att bereda förtroendemän erforderlig ledighet för kommunala uppdrag är
det enligt utskottets mening påkallat att frågan ytterligare övervägs. I blickpunkten
kan därvid komma bl. a. gränsdragningen för vad som skall anses
vara kommunalt förtroendeuppdrag. Med hänsyn till frågans stora vikt för
den kommunala demokratin anser sig utskottet kunna förutsätta att utredningen
om den kommunala demokratin kommer att ta upp hithörande
spörsmål i samband med sitt nu pågående arbete med olika frågor med
anknytning till de förtroendevaldas arbetsvillkor. Ett särskilt initiativ från
riksdagens sida i denna del framstår därför inte som erforderligt.
Utskottet avstyrkte de aktuella motionsyrkandena, och riksdagen beslöt
i enlighet med utskottets förslag.
Remissinstanserna
Konstitutionsutskottet har berett Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,
TCO-K, Svenska kommunalarbetareförbundet och Sveriges
akademikers centralorganisation tillfälle att yttra sig över motionerna
KU 1974:30
9
1974:142 av herr Fälldin m. fl., 1974:348 av herr Helén m. fl. samt 1974:1187
av herr Schött m. fl.
Svenska kommunförbundet anför i sitt yttrande att flertalet av de frågor
som aktualiseras i motionerna avser formerna för medborgarnas direkta
eller indirekta medverkan i och inflytande över kommunalförvaltningen
och den process som leder till de konkreta ärendenas avgörande. Då sådana
frågor f. n. övervägs inom utredningen om den kommunala demokratin,
anser styrelsen inte att några särskilda åtgärder från riksdagens sida är påkallade
med anledning av förevarande motioner.
Kommunförbundets yttrande är inte enhälligt. I en reservation (5 c) anförs
att förbundet i sitt yttrande över motionerna bort understryka vikten av
att frågan om samlingssystem eller majoritetssystem blir löst i kommunallagarna
före ingången av nästa mandatperiod. I reservationen tas vidare
bl. a. frågan om en fördjupning av länsdemokratin upp. I en reservation
(3 fp, 2 m) anförs att styrelsen bort understryka angelägenheten av att de
i motionerna aktualiserade förslagen om bl. a. kommundelsråd, rådgivande
kommunala folkomröstningar och rätt till offentliga nämndsammanträden
snarast förverkligas.
Landstingsförbundet anför i sitt yttrande att det är angeläget att olika åtgärder
i syfte att förstärka den kommunala demokratin prövas i ett sammanhang.
Utredningens om den kommunala demokratin huvudbetänkande
bör därför avvaktas innan ändringar i gällande lagstiftning övervägs, vilka
skulle leda till väsentliga förändringar i den kommunala självstyrelsens villkor.
Till förbundets yttrande föreligger reservation från två ledamöter som
anser att ”styrelsen bort understryka angelägenheten av att de i motionerna
aktualiserade förslagen om bl. a. kommundelsråd, rådgivande folkomröstningar
och rätt till offentliga nämndsammanträden snarast förverkligas”.
Svenska kommunalarbetareförbundet anför i sitt remissvar att yttrande i
sak bör anstå till dess utredningen om den kommunala demokratin avlämnat
sitt betänkande.
Pågående utredningsarbete m. m.
De frågor som behandlas i förevarande motioner berörs av arbetet inom
flera statliga utredningar. Länsberedningen (C 1970:28), som tillkallades 1970
med uppgift att behandla frågan om samhällsuppgifternas fördelning i stort
mellan stat och kommun samt uppgiftsfördelningen inom den kommunala
sektorn mellan primär- och sekundärkommunerna, har nyligen redovisat
sitt arbete i betänkandet "Stat och kommun i samverkan” (SOU 1974:84).
Även utredningen om den kommunala demokratin (C 1970:29) tillkallades
under 1970. Utredningen härtill uppgift att göra en bred översyn av formerna
för medborgarinflytandet över den kommunala verksamheten. Utredningen,
som avgivit tre delbetänkanden, planerar att redovisa huvuddelen av sitt
KU 1974:30
10
arbete under våren 1975.
I nära samverkan med de ovan nämnda utredningarna arbetar kommunallagsutredningen
(C 1970:30) med uppgift att göra en lagteknisk översyn
av kommunallagarna med syfte att göra lagstiftningen enklare och mera
enhetlig samt i förekommande fall anpassa bestämmelserna till utvecklingen
av kommunal praxis.
Frågan om kommunsammanläggningarnas konsekvenser för den kommunala
demokratin och förvaltningen är sedan 1966 föremål för omfattande
studier vid de statsvetenskapliga institutionerna i landet. Inom den s. k.
kommunalforskningsgruppen, som arbetar med stöd från riksbankens jubileumsfond,
har utarbetats ett 30-tal licentiat- och doktorsavhandlingar som
behandlar olika frågor i anslutning till den aktuella indelningsreformen. I
bilaga redovisas en förteckning över av gruppen hittills publicerade rapporter.
Forskningsarbetet är för närvarande i ett avslutningsskede och flera sammanfattande
rapporter är att vänta inom de närmaste åren.
Vidare kan nämnas att vissa av de i motionerna berörda frågorna behandlas
i ett av landstingsförbundet utarbetat förslag till landstingspolitiskt handlingsprogram
som presenterats i skriften "Demokrati och förvaltning". Förslaget
är f. n. föremål för remissbehandling.
Utskottet
Den kommunala självstyrelsen utgör en av grundvalarna för det demokratiska
styrelseskicket i Sverige. Genom denna har det varit möjligt att
decentralisera viktiga samhällsuppgifter till landsting och primärkommuner
samtidigt som former skapats för ett starkt lekmannainflytande. Under framför
allt 1950- och 1960-talen har de svenska kommunerna varit föremål
för en djupgående omvandling. Samtidigt som kommunernas arbetsuppgifter
har förändrats till såväl omfattning som inriktning har betydande förändringar
skett i den kommunala indelningen på primärkommunal nivå. Självfallet
har dessa förändringar även påverkat förutsättningarna för medborgarnas
kontroll över och deltagande i den kommunala beslutsprocessen.
En bred översyn av formerna för medborgarinflytandet över den kommunala
verksamheten har därför ansetts nödvändig. I mars 1970 tillkallades med
hänsyn härtill en parlamentarisk utredning - utredningen om den kommunala
demokratin - med uppgift att undersöka möjligheterna till ett vidgat
och fördjupat medborgerligt engagemang i den kommunala verksamheten.
I motionerna 1974:142, 1974:348 och 1974:1187 tas upp ett flertal, delvis
gemensamma, frågor med anknytning till den kommunala demokratin såsom
möjligheterna för kommunerna att inrätta särskilda kommundelsorgan
och att anordna folkomröstningar, informationsutbytet i kommunerna, möjligheterna
till insyn i de kommunala bolagen m. m. Bland de frågor som
tas upp i motionerna kan ytterligare nämnas kravet på en särskild utvärdering
av den gemensamma valdagen. I motionen 1974:142 diskuteras också frågan
KU 1974:30
11
om en vidgad länsdemokrati. I motionerna 1974:142 och 1974:1187 avser
hemställan att respektive motion skall överlämnas till utredningen om den
kommunala demokratin för att beaktas i dess arbete. I motionen 1974:348
hemställs att riksdagen skall kräva att förslag framläggs skyndsamt i vissa
av de frågor som behandlas i motionerna.
Utredningen om den kommunala demokratin har startat ett omfattande
utredningsarbete kring ett flertal för den kommunala demokratin centrala
problemställningar såsom frågan om majoritetsstyre eller samlingsstyre, den
kommunala informationen, kommunala folkomröstningar, de kommunala
organens arbetsformer, förändrade mandattider för de kommunala organen
i syfte att åstadkomma ett snabbare valgenomslag, suppleantsystemet i kommunala
församlingar samt olika frågor med anknytning till de kommunala
bolagen, t. ex. möjligheterna till insyn i verksamheten. Utredningen studerar
även partiernas och organisationernas förutsättningar att arbeta i olika kommundelar
samt olika organisatoriska förändringar i den kommunala förvaltningen,
t. ex. kommunala distriktsnämnder, lokala informationskommittéer,
lokala styrelser för kommunala institutioner, övergripande kommundelsorgan,
såsom kommundelsråd och lokala kontaktmän samt olika
former för hur dessa skall utses. Utredningen har vidare initierat vissa specialundersökningar
i samband med 1973 års val. Flertalet av de i motionerna
aktualiserade frågorna berörs sålunda av arbetet inom utredningen. Enligt
vad utskottet erfarit räknar utredningen med att presentera huvuddelen
av sitt arbete i ett betänkande under våren 1975.
Utskottet har valt att i detta sammanhang även behandla motionerna
1974:98, 1974:587 samt 1974:930. I motionen 1974:98 hemställs om utredning
och förslag om ändrade kvorumregler för kommunala församlingar.
I motionen 1974:587 föreslås att nyvalda fullmäktige (landsting) skall ges
rätt att redan under det år de blivit valda besluta om antalet ledamöter
och suppleanter i kommunala organ under den kommande mandatperioden.
Även dessa frågeställningar berörs enligt vad utskottet erfarit av arbetet
inom utredningen om den kommunala demokratin.
I motionen 1974:930 begärs en utredning om kommunsammanslagningarnas
effekt och konsekvenser. Det är enligt utskottets mening angeläget
att en utredning görs av den kommunala demokratins situation efter indelningsreformen.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om det stort
upplagda forskningsarbete kring frågan om den kommunala indelningens
betydelse för demokratin och effektiviteten i den kommunala självstyrelsen
som sedan 1966 bedrivs vid de statsvetenskapliga institutionerna inom landet.
Forskningarna, vilka finansieras av riksbankens jubileumsfond, befinner
sig i ett slutskede och ett flertal sammanfattande rapporter är att vänta
under de närmaste åren. De i samband med indelningsreformen i vissa
avseenden förändrade betingelserna för den kommunala demokratin var
en av anledningarna till att utredningen om den kommunala demokratin
tillsattes. Det arbete som bedrivs inom utredningen innebär liksom arbetet
KU 1974:30
12
med kommunalforskningsprogrammet en viss utvärdering av indelningsreformens
konsekvenser. Enligt utskottets mening bör resultaten av det
pågående utrednings- och forskningsarbetet avvaktas innan ställning tas till
frågan om en sådan utredning som avses i motionen.
Vad beträffar den i motionen 1974:142 aktualiserade frågan om vidgad
länsdemokrati kan nämnas att länsberedningen under hösten framlagt sitt
betänkande (SOU 1974:84). Enligt utskottets mening bör den vidare behandlingen
av beredningens förslag avvaktas före ett ställningstagande till
motionen i denna del.
Enligt utskottets mening bör de olika förslag som i olika sammanhang
framförts för att stärka och vitalisera demokratin i kommunerna övervägas
i ett sammanhang. Som framgått av det föregående är flertalet av de frågor
som tagits upp i förevarande motioner föremål för överväganden inom utredningen
om den kommunala demokratin. Med hänsyn härtill och till
vad utskottet tidigare anfört anser utskottet det vara lämpligt att motionerna
utan något ställningstagande i sak till de i motionerna behandlade frågorna
överlämnas till utredningen.
Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att motionerna 1974:98,
1974:142, 1974:348, 1974:587, 1974:930 och 1974:1187 överlämnas
till utredningen om den kommunala demokratin.
Stockholm den 15 oktober 1974
På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON
Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s). Boo (c). Bergqvist (s), Fiskesjö
(c). Karlsson i Malung (s). Björck i Nässjö (m), Jonnergård (c), Måbrink
(vpk). Olsson i Edane (s). Johansson i Malmö (s), Nordin (c). Dahlberg (s),
Gustavsson i Ängelholm (s), fru Jacobsson (m) och herr Lindahl i Hamburgsund
(fp).
Särskilda yttranden
1. av herr Björck i Nässjö (m) och fru Jacobsson (m):
Kommunsammanläggningarna har på många sätt förändrat villkoren för
bygder och människor. Sammanläggningarna har genomgripande ändrat
hävdvunnen indelning och inneburit en nästan total omstrukturering av
t. ex. den lokala samhällsservicen. Självklart föreligger behov av en utvärdering
av kommunsammanläggningarnas effekt och konsekvenser; inte enbart
från kommunaldemokratiska utgångspunkter. Vi biträder dock utskot
-
KU 1974:30
13
tets skrivning med hänvisning till att en del av de aktuella problemen berörs
av utredningen om den kommunala demokratin och inom kommunalforskningsgruppen.
Behov av en mer heltäckande utredning av sammanläggningarnas
effekt och konsekvenser kvarstår dock och bör aktualiseras när
resultaten av de båda nämnda utredningarna föreligger.
2. av herr Lindahl i Hamburgsund (fp):
Folkpartiet har under flera år i motionsform krävt ändringar av kommunallagen,
vilka skulle möjliggöra en vitalisering och fördjupning av den
kommunala självstyrelsen. Bland de krav som framförts från folkpartiets
sida märks direktvalda kommundelsråd, rådgivande kommunala folkomröstningar,
vidgad öppenhet och insyn i kommunala nämnder, bolag och
stiftelser samt större möjligheter för medborgarna att medverka i och påverka
samhällsplaneringen.
Dessa krav har alltjämt största aktualitet. De fram till senaste årsskiftet
genomförda kommunsammanslagningarna och den snabba expansionen av
den kommunala verksamheten har snarare ytterligare ökat det angelägna
i att reformer av det här slaget görs av den kommunala demokratin. Insatser
måste snabbt vidtas för att öka människors intresse för och deltagande i
det kommunalpolitiska arbetet. Därigenom kan känslan av utanförstående
i politiken minskas.
Folkpartiets förslag till förbättringar av den kommunala demokratin har
ständigt avvisats under hänvisning till pågående utredningsarbete. Det är
enligt min mening beklagligt att dessa utredningar inte getts den inriktning
och det arbetsschema som folkpartiet begärt i riksdagen. De två viktigaste
av de aktuella utredningarna - länsberedningen och utredningen om den
kommunala demokratin - är emellertid nu färdiga eller nästan färdiga. Med
anledning härav framställs inget särskilt yrkande med anledning av motion
1974:348.
Det är emellertid utomordentligt betydelsefullt att dessa frågor kommer
under riksdagens behandling under vårsessionen 1975. Eljest riskerar man
att på nytt hamna i den situationen att angelägna ändringar av t. ex. kommunallag
och vallag avvisas med argumentet att det är för sent med hänsyn
till kommande val. Enligt nu gällande regler skall länsstyrelserna fatta beslut
om valkrets- och valdistriktsindelningen senast i november respektive december
året före valet. Detta innebär, att de kommunala instanserna måste
fatta sina beslut senast vid höstens början 1975. Det är därför ett ofrånkomligt
krav, att riksdagen fattar beslut i dessa ärenden under våren 1975 så att
såväl partierna som de kommunala valnämnderna kan bedriva sina valförberedelser
under riktiga förutsättningar.
KU 1974:30
14
Bilaga
Kommunalforskningsgruppens avhancllingsserie.
1. Strömberg, L.
2. Simm, U.
3. Zanderin, L.
4. Brändström, D.
5. Forsell, H.
6. Svenning, B.
7. Ek, A.
8. Månsson, L.
9. Ring, H.
10. Gunnmo, A.
11. Birgersson, B. O.
12. Myhlback, L.
13. Örtendahl, C.
14. Bergqvist, S.R.
15. Klason, L.-E.
16. Gustafsson, G.
17. Vernersson, F.
18. Nilsson, L.-G.
19. Larsson, 1.
Lokalkommunal valkampanj i 1962 och 1966
års valrörelser. Göteborg 1967.
Rekryteringsvägar till kommunens fullmäktige,
Göteborg 1967.
Landstingsnomineringarna vid 1966 års kommunalval,
Lund 1967.
Nomineringsförfarandet vid kommunala val,
Umeå 1968.
Valrörelsens omfång och organisation i 1966
års kommunalval, Umeå 1968.
Den primärkommunala administrationen i
Sverige, Göteborg 1968.
Attityden till 1962 års kommunreform i vissa
kommuntyper, Lund 1968.
Rikspolitiska attityder-kommunalpolitik, Göteborg
1968.
Kommunal självstyrelse och kommunala reformer,
Lund 1968.
Huvudorganisation-partigrupp-full mäktige.
Umeå 1968.
Det kommunala kommunikationssystemet,
Stockholm 1969.
Det formella beslutsfattandet i primärkommunerna,
Uppsala 1969.
Politisk kommunikation - politisk information,
Uppsala 1969.
Kommunerna och organisationerna. Uppsala
1969.
Kommunikation i kommunala frågor, medborgare
- partiorganisationer - stadsfullmäktige
i Stockholm, Stockholm 1970.
Kommunblocksreformens inverkan på förtroendemannakårens
storlek och sammansättning,
Umeå 1969.
Diskussionen om landstingens faktiska kompetens.
En innehållsanalytisk studie av tre huvudmannaskapsfrågor,
Lund 1969.
Landstingsledamöterna, Lund 1970.
Statlig styrning av landstingskommunernas
byggnadsverksamhet, Stockholm 1970.
KU 1974:30
15
20. Brantgärde, L.
21. Odmark, T.
22. Runström, L.
23. Jönsson, R.
24. Mjureke, J.-Å.
25. Petersson, H.
26. Wintzer, S.
27. Hammarqvist, S.
28. Lundmark, K.
29. Hjern, B.
30. Johansson, L.
31. Hofslagare, T.
32. Strömberg, Lars
Verkställigheten av kommunblocksreformen,
Göteborg 1970.
Lokala valkampanjer i 1966 års valrörelse,
Stockholm 1971.
Kommunalbesvär, Göteborg 1971.
Samarbetsnämnderna och kommunblocksreformen,
Lund 1971.
Mentalsjukvårdens huvudmannaskap, Lund
1971.
Landstingens centrala förvaltningsorganisation,
Lund 1971.
Landstingen och staten. Umeå 1971.
Staten och kommunerna i regionalpolitiken,
Umeå 1971.
Idrott och fritid i kommunerna, Umeå 1971.
Studier kring en bostadssocial verksamhet: effektivitet
och styrning, Göteborg 1972.
Landstingskommunerna. En jämförande studie
av relationerna mellan kommuntyp, organisationsstruktur,
beslutsprocess och serviceutbud,
Lund 1972.
Skolförvaltningen i kommunerna, Umeå 1972.
Väljare och valda. En studie av den representativa
demokratin i kommunerna. Göteborg
1974.
Kommunal forskningsgruppens doktorsavhandlingar
(ej ingående i avhandlingsserien)
Gunnarsson, J.
Häggroth, S.
Klason, L.-E.
Brantgärde, L.
Svenska kommunförbundet. Stockholm 1972.
Den kommunala beslutsprocessen vid fysisk
planering. Stockholm 1972.
Kommunalförbund och demokrati. En studie
av kommunikationsprocessen i kommunalförbund.
Stockholm 1974.
Kommunerna och kommunblocksbildningen.
Göteborg 1974.
Den kommunala självstyrelsen
1. Westerståhl, J. Ett forskningsprogram. Uppsala 1970.
2. Birgersson, B. O. m. fl. Medborgarna informeras. Uppsala 1970.
3. Barkfeldt, B. m. fl. Partierna nominerar. Uppsala 1970.
GOTAB 74 8034 S Stockholm 1974