Konstitutionsutskottets betänkande nr 28 år 1974

KU 1974:28

Nr 28

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av framställningen
1974:18 från riksdagens förvaltningsstyrelse med förslag till
ändrad beräkning av arvodet till riksdagens ledamöter jämte motion.

Ärendet

I detta betänkande behandlas framställningen 1974:18 från riksdagens förvaltningsstyrelse
jämte följdmotionen 1974:1844 av herr Hermansson m. fl.
(vpk).

Förvaltningsstyrelsens framställning

Riksdagen beslöt den 4 december 1973 - på hemställan av konstitutionsutskottet
(KU 1973:50) med anledning av riksdagens förvaltningsstyrelses
framställning (1973:18) - att en opartisk kommitté skulle tillsättas
för att överväga frågan om riksdagsledamöternas arvode och uppdrog åt
riksdagens förvaltningsstyrelse att tillsätta ledamöterna i denna kommitté.

Riksdagens förvaltningsstyrelse beslöt den 28 februari 1974 dels utse f. d.
landshövdingen Valter Åman till ordförande i kommittén, dels utse följande
av resp. organisationer föreslagna personer till ledamöter i kommittén, nämligen
direktören Gunnar Högberg (Svenska arbetsgivareföreningen), andre
ordföranden Lars Westerberg (Landsorganisationen), biträdande direktören
Karl-Erik Nilsson (Tjänstemännens centralorganisation) och förhandlingsdirektören
Berne Pal vall (Sveriges akademikers centralorganisation).

Kommittén avgav med skrivelse den 29 april 1974 ett enhälligt yttrande
till förvaltningsstyrelsen. Kommitténs förslag innebär att arvodet till riksdagens
ledamöter fr. o. m. den 1 januari 1974 skall utgå med ett belopp
som motsvarar tio tolftedelar av lönen i löneklass F 25 på den statliga löneplanen,
dvs. sammanlagt 76 500 kronor per år. Höjningen, som motiverats
främst av den ökade arbetsbördan, medför att ledamöterna får ersättning
för ytterligare två månaders arbete per år.

Förvaltningsstyrelsen har enhälligt anslutit sig till kommitténs förslag
till ändrad beräkning av arvodet till riksdagens ledamöter och hemställt
att riksdagen antar ett av styrelsen utarbetat förslag till lag om ändring
i ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter. Till förvaltningsstyrelsens
framställning har fogats dels som bilaga 1 den opartiska kommitténs skrivelse
till förvaltningsstyrelsen, dels som bilaga 2 nyss nämnda förslag till lag om

1 Riksdagen 1974. 4 sand. Nr 28

KL) 1974:28

ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter.

Beträffande de närmare motiveringarna för förvaltningsstyrelsens förslag
hänvisas till den i 2 sami. tryckta framställningen (1974:18).

Motionen

1 motionen 1974:1844 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
skall besluta "ali avslå det i bilaga 2 till förvaltningsstyrelsens framställning
intagna förslaget till lag om ändring i ersättningsstadgan för riksdagens
ledamöter; alt den av förvaltningsstyrelsen tillsatta kommittén får
i uppdrag att företa en utredning rörande riksdagsarvodets förhållande till
övriga löntagargruppers inkomster och därefter framlägga nytt förslag; samt
alt uppdra åt förvaltningsstyrelsen att företa en översyn av bestämmelserna
för traktamenten i enlighet med vad som anförts i motionen”.

Motionärerna anför bl. a. att de inte bestrider riktigheten av den beskrivning
av riksdagsarbetets omfattning som gjorts, men att de finner det ”helt
otillfredsställande att de enda lönenrässiga jämförelser som gjorts gäller arvoden
till heltidsengagerade kommunala förtroendemän och parlamentsledamöterna
i övriga nordiska länder”. Enligt motionärernas mening är det
”oriktigt att behandla riksdagsarvodet utan att ställa detta i relation till
övriga löntagargruppers inkomster”. Därför yrkas avslag på det nu framlagda
förslaget och uppdrag till kommittén att företa sådan kompletterande utredning
och därefter lägga fram nytt förslag.

Motionärerna anser slutligen att det finns skäl för att någon form av
traktamentsersättning borde utgå till ledamöter bosatta närmare riksdagshuset
än föreskrivna 70 km och föreslår att en översyn görs av traktamentsbestämmelserna.

Beträffande de närmare motiveringarna hänvisas till motionen.

Utskottet

Utskottet ansluter sig, liksom förvaltningsstyrelsen, till den opartiska
kommitténs enhälliga förslag och avstyrker bifall till motionens yrkanden
i motsvarande del.

Vad gäller det i motionen framförda yrkandet om uppdrag åt förvaltningsstyrelsen
att se över traktamentsbestämmelserna vill utskottet erinra
om att en sådan översyn pågått inom förvaltningsstyrelsen sedan hösten
1973 och föranlett vissa beslut, bl. a. om ändringar i tillämpningsföreskrifterna
till ersättningsstadgan för riksdagens ledamöter. Frågan är föremål för
ytterligare övervägande. Något nytt uppdrag till förvaltningsstyrelsen torde
således nu ej erfordras.

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningsstyrelses framställning
och med avslag på motionen 1974:1844 för sin del

KU 1974:28

antar det i bilaga intagna förslaget till lag om ändring i ersättningsstadgan
(1971:1197) för riksdagens ledamöter.

Stockholm den 16 maj 1974

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), Werner i Malmö
(m), Pettersson i Örebro (c), Bergqvist (s), Fiskesjö* (c), Karlsson i Malung
(s), Björck i Nässjö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård (c), Olsson
i Edane (s), Molin* (fp). Johansson i Malmö (s), Gustavsson i Ängelholm
(s) och Berndtson (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Berndtson (vpk) som ansett

1. att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Det av förvaltningsstyrelsen framlagda förslaget, som utarbetats av en
särskilt tillsatt kommitté, innebär en betydande höjning av riksdagsmannaarvode.
Det huvudsakliga skälet för höjningen harangetts vara den kraftigt
ökade arbetsbördan i riksdagen. I förslaget åberopas principen att arvodet
skall ges ”en viss anknytning till den allmänna lönenivån”. Den enda anknytning
som gjorts är jämförelser med heltidsengagerade kommunala förtroendemän
samt att arvodet formellt knutits till löneklass F 25 på den
statliga löneplanen. Den allmänna lönenivån skiljer sig dock avsevärt från
de höga arvoden kommunalråd och landstingsråd uppbär. Några jämförelser
med övriga löntagargruppers inkomster har sålunda inte gjorts, vilket emellertid
borde vara en nödvändig förutsättning för en noggrannare bedömning
av skäligheten i förslaget.

Utskottet biträder sålunda de synpunkter och förslag som i denna del
förts fram i motionen 1974:1844.

Vad gäller (= utskottet) ej erfordras.

2. att utskottet bort hemställa

att riksdagen

dels med bifall till motionen 1974:1844 i motsvarande del avslår
det i riksdagens förvaltningsstyrelses framställning intagna förslaget
till lag om ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för
riksdagens ledamöter och uppdrar åt den av förvaltningsstyrelsen
tillsatta kommittén att företa en utredning rörande riksdagsarvodets
förhållande till övriga löntagargruppers inkomster
och därefter framlägga nytt förslag,

dels anser motionen 1974:1844 i övrigt besvarad med vad utskottet
anfört.

KU 1974:28

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter Härigenom

förordnas att 3 5 ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens
ledamöter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Arvode utgår med belopp för må- Arvode utgår med belopp för månad
som motsvarar två tredjedelar av nåd som motsvarar lia tolftedelar av

lönen till statstjänsteman i löneklass lönen till statstjänsteman i löneklass

I på löneplan C. Talmannen erhåller F25. Talmannen erhåller därutöver

därutöver ett så stort belopp, att de ett så stort belopp, att de samman sammanlagda

arvodesförmånerna lagda arvodesförmånerna motsvarar

motsvarar lönen till statsråd. lönen till statsråd.

Vid tillämpning som arbetstagare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1974. Den tillämpas dock även för tid
från och med den I januari 1974.

GOTAB 74 7680 S Slockholm 1974