Konstitutionsutskottets betänkande nr 21 år 1974

KU 1974:21

Nr 21

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1974:35 med förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620), m. m.
jämte motioner.

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1974:35 med förslag till lag
om ändring i vallagen (1972:620), m. m. jämte motionerna

1974:4 av herr Olsson i Sundsvall (c),

1974:74 av herr Börjesson i Falköping (c),

1974:352 av herr Molin m. fl. (fp), såvitt avser hemställan p. 2-4,

1974:353 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c),

1974:357 av fru Sundberg m. fl. (m),

1974:358 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m),

1974:589 av herr Hermansson m. fl. (vpk),

1974:919 av herr Boo m. fl. (c),

1974:929 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fl. (fp),

1974:1177 av fröken Andersson m. fl. (c),

1974:1179 av herr Hermansson m. fl. (vpk)

1974:1186 av herr Schött m. fl. (m),

1974:1629 av herr Bohman m. fl. (m),

1974:1630 av herr Boo m. fl. (c),

1974:1631 av fru Lindquist m. fl. (m),

1974:1632 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk),

1974:1633 av herr Winberg m. fl. (m).

De fem sistnämnda motionerna är väckta med anledning av propositionen.
De övriga väcktes under den allmänna motionstiden. Motionernas hemställan
återfinns i bilaga 1.

Propositionen

I propositionen läggs fram förslag till foljdlagstiftning till den nya regeringsformen
(RF) och den nya riksdagsordningen (RO). De sammanlagt
32 lagförslagen omfattar såväl förslag till upphävande av och ändringar i
gällande författningar som förslag till nya författningar. Förslagen innebär
i forsta hand en anpassning i sakligt och terminologiskt hänseende till bestämmelserna
i den nya RF och den nya RO.

Den nya RF och den nya RO föranleder åtskilliga ändringar i vallagen.
Reglerna om mandatfördelning för riksdagsval som finns i 1866 års RO

1 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 21

KU 1974:21

2

föreslås utan ändring i sak bli överförda till vallagen. Ändringar föreslås
också som följd av sänkningen av rösträttsåldern och överförandet av valbesvärsprövningen
från regeringsrätten till riksdagens valprövningsnämnd.

I enlighet med vad som förutsatts i samband med grundlagsreformen föreslås
vidare bestämmelser i vallagen som reglerar valbesvärsprövningen i materiellt
hänseende. I vallagen föreslås också vissa ändringar som inte har samband
med grundlagsreformen. Bl. a. förstärks skyddet mot registrering av
partibeteckning som av väljarna kan förväxlas med beteckning för ett tidigare
registrerat parti. Lagen om kyrkofullmäktigeval anpassas till de nya reglerna
i vallagen.

I kommunallagarna och lagen om församlingsstyrelse föreslås ändringar
som bl. a. innebär att rösträttsåldern vid kommunala val sänks till 18 år.
Vidare bringas valbarhetsvillkoren enligt nämnda lagar och landstingslagen
i överensstämmelse med den nya RF:s regler i det avseendet.

I rättegångsbalken och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar inarbetas
bl. a. vissa bestämmelser om högsta domstolen och regeringsrätten
som finns i 1809 års RF men som saknar motsvarighet i den nya RF.

De föreslagna lagarna avses i allmänhet skola träda i kraft den 1 januari
1975, dvs. samtidigt med att den nya RF och den nya RO börjar tillämpas.

I vissa fall föreslås de nya bestämmelserna emellertid träda i kraft tidigare.

Till följd av punkten 2 i övergångsbestämmelserna till nya RF aktualiseras
vissa av de nya reglerna i vallagen redan vid ett nyval som hålls före den
1 januari 1975. I fråga om dessa regler föreslås en särskild bestämmelse
om ikraftträdandet. Sänkningen av rösträttsåldern skall enligt de nämnda
övergångsbestämmelserna tillämpas först när röstlängd upprättas år 1975.
En övergångsbestämmelse av samma innebörd har fogats till de föreslagna
ändringarna i vallagstiftningen.

Propositionens hemställan avser att riksdagen skall antaga 32 i propositionen
framlagda lagförslag. Lagförslagen avser:

1. lag om ändring i vallagen (1972:620),

2. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,

3. lag om ändring i kommunallagen (1953:753),

4. lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm,

5. lag om ändring i landstingslagen (1954:319),

6. lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse,

7. lag om upphävande av lagen (1972:236) om ersättare för riksdagsledamöterna,

8. lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier,

9. lag om upphävande av det av riksens ständer fastställda, av Konungen
godkända och av riksens ständer den 2 maj 1810, S 8, utfärdade formuläret
till försäkran att av. Sveriges tillkommande konungar vid regeringens anträdande
avgivas,

10. lag om ändring i brottsbalken,

11. lag om upphävande av lagen (1973:973) om antalet statsdepartement

KU 1974:21

3

och statsråd utan departement,

12. lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar,

13. lag om riksgäldskontoret,

14. lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank,

15. lag om upphävande av lagen (1957:685) angående utövande av fullmäktige
i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret tillkommande befogenheter
under krigsförhållanden,

16. lag om upphävande av ansvarighetslagen (1936:324) för fullmäktige
i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret m. fl.,

17. lag om upphävande av lagen (1897:28 s. 1) med vissa bestämmelser
om riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående forum för riksbanken,

18. lag om ändring i rättegångsbalken,

19. lag om ändring i lagen (1972:147) om ändring i rättegångsbalken,

20. lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken,

21. lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),

22. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

23. lag om ändring i lagen (1965:186) om lagrådet,

24. lag om handläggningen av nådeärenden,

25. lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster,

26. lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk
vård i vissa fall,

27. lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda,

28. lag om ändring i smittskyddslagen (1968:231),

29. lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt och länsrätt,

30. lag om ändring i lagen (1973:1108) om ändring i lagen (1971:52) om
skatterätt och länsrätt,

31. lag om upphävande av ansvarighetslagen den 10 februari 1810 för
statsrådets ledamöter, föredragande och Konungens rådgivande i kommandomål,

32. lag om skyldighet att tillhandahålla riksdagens revisorer vissa handlingar
m. m.

Frågor sorn upptagits i motionerna

Flertalet motioner avser vallagsfrågor. Sakfrågorna anges i det följande
under särskilda rubriker. Det skall först erinras om att förslag till vallag
framlades i propositionen 1972:105, som behandlades av riksdagen under
höstsessionen 1972. Åtskilliga följdmotioner väcktes. Konstitutionsutskottet
(KU 1972:49) förordade vissa detaljändringar men godtog i huvudsak propositionens
förslag. Riksdagen följde utskottet.

Vallagen tillämpades första gången vid 1973 års allmänna val. Erfaren 1

* Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 21

KU 1974:21

4

heterna därav har föranlett yrkanden om ändrade bestämmelser i skilda
hänseenden. I propositionen (s. 67) anför departementschefen härvidlag
bl. a. följande:

Inom RSV pågår utredning i syfte att med utgångspunkt i de erfarenheter
som har vunnits vid 1973 års val åstadkomma förenklingar och förbättringar
i valförfarandet. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 december 1973 har
RSV framhållit att de synpunkter som dittills framkommit ger anledning
att överväga vissa ändringar i vallagen. Pressens samarbetsnämnd har vidare
i skrivelse den 15 januari 1974 berört vissa frågor, såsom vallokalernas öppethållande
m. m., som enligt nämndens mening aktualiserats av 1973 års
val. Kristen Demokratisk Samling har i skrivelse som kom in till justitiedepartementet
den 25 januari 1974 anlagt synpunkter och framfört förslag
i fråga om central distribution av valsedlar och tillhandahållandet av valsedlar
i lokaler, bl. a. postanstalter, där röstning äger rum. Enligt min mening
bör den utredning som pågår inom RSV slutföras innan de frågor som aktualiserats
i de nämnda skrivelserna tas upp till övervägande. Härigenom
ges möjligheter till en samlad bedömning av behovet av ändringar som
en följd av erfarenheterna från 1973 års val. I fråga om rösträkningen i
vallokal förordar jag emellertid på förslag av RSV att en ändring genomförs
redan nu (jfr under 13 kap. 6 § i det följande).

Ändra! kommunalt valsystem

I motionen 1974:352- (hemställan punkten 4) av herr Molin m. fl. (fp)
anförs, att reglerna om valkretsindelning för val till kommunfullmäktige
och landsting har en betydande effekt på valutfallet i vad gäller antalet
mandat per parti. Enligt motionärerna bör reglerna ändras så att största
möjliga rättvisa uppnås mellan partierna också i kommun- och landstingsvalen.
För att beslut om ändrade regler för valkretsindelningen skall kunna
fattas i god tid före 1976 års val bör utredningen om den kommunala demokratin,
till vilken frågan om det kommunala valsystemet överlämnats
för övervägande, behandla frågan på ett sådant sätt att förslag kan föreläggas
vårriksdagen 1975.

I motionen 1974:358 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) framhålls,
att det valsystem som sedan 1970 års val tillämpas vid riksdagsvalen har
fungerat mycket rättvist. I primärkommuner och landsting har detta valsystem
inte införts,och motionären illustrerar med en tabell att det valsystem
som tillämpas vid dessa val leder till att antalet röster/mandat varierar kraftigt
mellan de olika parterna. Riksdagen bör därför enligt motionen anhålla
om förslag till nytt valsystem för de kommunala valen så att beslut i frågan
kan fattas i god tid före 1976 års val.

I motionen 1974:589 av herr Hermansson m. fl. (vpk) anförs, att det inte

KU 1974:21

5

är ovanligt att ett parti vid landstingsvalen får betala dubbelt så många
röster som ett annat för mandat beroende på valkretsindelningen och avsaknad
av utjämningsmandat. Enligt motionärerna synes någon form av
utjämningsmandat mellan vakretsar i landstings- och primärkommuner nödvändig
för att inte stora väljargrupper skall bli orepresenterade eller starkt
underrepresenterade och för att uppnå rättvisa i mandatfördelningen mellan
partierna.

Kommunalvalskommittén (K 1968:58) tillkallades den 10 oktober 1967 för
att utreda frågan om ändrade regler för bestämmandet av antalet landstingsman,
landstingskommuns indelning i valkretsar och valsystem för kommunalvalen.
Utredningen avlämnade i februari 1971 betänkandet ”Kommunala
val” (SOU 1971:4). 1 detta förordade kommittén att ett nytt valsystem
skulle införas för landstings- och kommunfullmäktigevalen i huvudsak
i överensstämmelse med valsystemet för riksdagsvalen. Enligt kommitténs
förslag skulle i landstingskommuner och valkretsindelade kommuner
endast en del av mandaten tilldelas valkretsarna och fördelas mellan
partierna på grundval av valresultatet där. Återstoden av mandaten skulle
användas för att utjämna de avvikelser från ett för hela landstingskommunen
respektive kommunen proportionellt riktigt resultat som kan uppstå vid
mandatfördelningen inom kretsarna. För både landstingskommuner och
kommuner skulle enligt förslaget gälla att endast parti som fått minst 4%
av rösterna i hela landstingskommunen respektive kommunen fick delta
i mandatfördelningen. För landstingskommunen skulle denna spärr dock
mildras genom att parti med mindre andel av det totala antalet röster skulle
få delta i mandatfördelningen i valkrets där partiet fått minst 12% av rösterna.

Vid remissbehandlingen av kommunalvalskommitténs förslag uttalade
sig remissinstanserna över lag för ett valsystem som ger en bättre proportionalitet
vid de kommunala valen. Åtskilliga remissinstanser ställde sig
emellertid tveksamma eller direkt avvisande till en fyraprocentsspärr mot
småpartier även på det kommunala planet. Vid överläggningar under våren
1972 rörande frågan om ett eventuellt nytt valsystem för de kommunala
valen mellan företrädare för de fyra största riksdagspartierna rådde enighet
om att frågan om en generell spärr mot småpartier i de kommunala valen
inte skall tas upp till avgörande förrän man närmare fått diskutera vilka
konsekvenser för den kommunala demokratin en sådan spärr skulle få. Beträffande
dessa överväganden informerades vänsterpartiet kommunisternas
företrädare.

Den 21 april 1972 erhöll utredningen om den kommunala demokratin i tillläggsdirektiv
bl. a. i uppdrag att överväga frågan om småpartiernas roll i
den kommunala demokratin och att utifrån kommunaldemokratiska synpunkter
studera effekterna av olika småpartispärrar. Enligt tilläggsdirektiven
bör utredningen arbeta så att utredningens undersökningar och analyser
kan läggas till grund för ett slutligt ställningstagande till valsystemet vid
de kommunala valen i god tid före 1976 års val.

KU 1974:21

6

Utlandssvenskarnas rösträtt

Som en följd av regeln i 3 kap. 2 $ nya RF att det i lag skall finnas
bestämmelser om rösträtt för svensk medborgare som inte är bosatt i riket
införs bestämmelser härom i vallagen (4 kap. 11 $). Någon ändring i sak
av utlandssvenskarnas rösträtt föreslås inte härmed. Detta motiveras med
att frågan om en utvidgning av utlandssvenskarnas rösträtt f. n. övervägs
av 1965 års valtekniska utredning.

Motionerna 1974:919 av herr Boo m. fl. (c), 1974:929 av herr Lindahl
i Flamburgsund m. fl. (fp) och 1974:1186 av herr Schött m. fl. (m) syftar
alla till en utvidgning av utlandssvenskarnas rösträtt. Motionen 1974:1177
av fröken Andersson m. fl. (c) behandlar frågan om ökad information till
utlandssvenskarna angående tillvägagångssättet för att få rösta i riksdagsvalen.

Utseende av valförrättare

Enligt 3 kap. 4 § vallagen åligger det valnämnden i valdistriktsindelad
kommun att för varje valdistrikt utse minst fyra valförrättare. Någon bestämmelse
om sättet för utseende av dessa innehåller emellertid inte vallagen.
I motionen 1974:4 av herr Olsson i Sundsvall (c) framställs krav
på en sådan ändring av vallagen att rätt införs till propotionellt val i detta
hänseende.

Frågan berörs inte i förevarande proposition.

Skydd för partibeteckning

F. n. gäller enligt 5 kap. 3 $ vallagen att partibeteckning får registreras
endast om beteckningen tydligt skiljer sig från beteckning som redan har
registrerats eller vars registrering är föremål för prövning. Med hänsyn till
att utgångspunkten för bedömningen måste vara förväxlingsrisken föreslås
i propositionen en formulering som bättre tillgodoser detta syfte, nämligen
att partibeteckning får registreras endast om beteckningen kan antas ej leda
till förväxling med redan registrerad beteckning eller med beteckning för
vilken registrering tidigare har sökts.

Spqrsmålet var föremål för riksdagens bedömning senast hösten 1973,
när riksdagen biföll konstitutionsutskottets betänkande (KU 1973:40) med
förslag till åtgärder för att vidga skyddet för de politiska partiernas namn.

1 motionen 1974:1632 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk) anförs att
det förstärkta skyddet för partibeteckning skulle bättre uppnås med följande
lydelse av 5 kap. 3 $ 3. vallagen:

Partibeteckning får registreras om

KU 1974:21

7

3. partibeteckningen tydligt skiljer sig från och ej kan antagas leda tillförväxling
med beteckning som redan har registrerats eller som, med anledning av tidigare
gjord ansökan, kan komma att registreras med giltighet för det valet eller
annat val för vilket den nya registreringen enligt 4 § första stycket kommer
att gälla.

Poströstning genom lantbrevbärare

Enligt 10 kap. 1 § vallagen får röstning i princip ske på varje postanstalt
inom riket från och med den adertonde dagen före valdagen till och med
valdagen. Något förslag om ändring i detta stadgande framläggs inte i nu
föreliggande förslag till ändring i vallagen.

I motionen 1974:74 av herr Borjesson i Falköping (c) framhålls att avstånden
till postlokal och vallokal i glesbygderna gör det angeläget att ytterligare
utvidga reglerna för poströstning. Det föreslås därför i motionen att
poströstning skall tillåtas även genom lantbrevbärares försorg.

Fördelning på listtyp av röstsedlarna vid preliminär rösträkning

I propositionen föreslås en ändring av 13 kap. 6 $ vallagen av innebörd
att hittills föreliggande skyldighet att vid preliminär rösträkning fördela
valsedlarna efter listtyp borttages. Ett motsvarande förslag återfinns i motionen
1973:352 av herr Molin m. fl. (fp).

Mandatfördelningen vid kommunala val

I 14 kap. 15 och 16 §§ vallagen behandlas reglerna för mandatfördelningen
inom varje parti vid landstings- och kommunfullmäktigevalen. Före vallagens
tillkomst gällde i detta hänseende bl. a. att en kandidat, som förekom
på flera listor, kunde tilldelas mandat i flera valkretsar. Vid sådant förhållande
hade han själv att välja vilken valkrets han önskade representera. Denna
möjlighet har numera avskaffats, och i stället gäller, att om en kandidat
efter fastställande av ordningen mellan namnen inom partierna skulle erhålla
mandat i mer än en valkrets tilldelas han mandat i den valkrets där hans
jämförelsetal är störst. Mandat som han ej tillträder tillfaller den kandidat
som står närmast i tur inom partiet att erhålla mandat, dvs. den kandidat
som i valkretsen har det högsta jämförelsetalet bland de kandidater inom
partiet som inte redan tilldelats mandat. Någon ändring i förevarande regler
föreslås inte i propositionen.

Vid införandet av nämnda regler anförde departementschefen (prop.
1972:105 s. 137 f.) följande:

KU 1974:21

8

Enligt gällande regler (47 a § KVL) får den som utsetts till landstingsman
eller kommunfullmäktig i mer än en valkrets bestämma och till länsstyrelsen
anmäla i vilken valkrets han vill anses vald. Uppkommer motsvarande dubbelvalssituation
vid riksdagsvalet, fäller jämförelsetalet avgörandet Qfr 10 8).
Såväl praktiska som principiella skäl talar enligt min mening för att samma
metod för avveckling av uppkomna dubbelvalssituationer införs även i fråga
om de kommunala valen. 1 fortsättningen bör alltså den som valts till landstingsman
eller fullmäktig i mer än en valkrets besätta platsen i den valkrets
där hans enligt 6 8 framräknade jämförelsetal är störst. Det bör framhållas
att demokratiutredningen när det gäller dubbelvalda fullmäktigsuppleanter
föreslagit att jämförelsetalet skall vara avgörande vid bestämmandet av i
vilken valkrets som plats skall tillerkännas honom (19 8).

Enligt gällande ordning skall den som fått mandat från mer än en valkrets
anses ha avgått som landstingsman eller fullmäktig i den valkrets där han
inte mottar uppdraget och efterträdare för honom där utses i den ordning
som gäller vid landstingsmans eller fullmäktigs avgång. I kommentaren
till 10 8 har jag förordat att motsvarande reglering i fråga om riksdagsvalen
utformas så att mandat som den dubbelvalde ej tillträder skall tillfalla den
kandidat som står närmast i tur att erhålla plats för partiet i den valkretsen.
Redan intresset av enhetliga regler vid de samtidiga valen talar enligt min
mening för att samma regler får gälla även vid de kommunala valen. En
sådan lösning står också i principiell överensstämmelse med den tidigare
förordade bestämmelsen att jämförelsetalet skall vara avgörande för i vilken
valkrets den dubbelvalde skall erhålla plats. Det kan här inskjutas att det
i fråga om de kommunala valen inte behövs någon särskild regel för det
fall att en kandidat har valts för mer än ett parti i samma valkrets. Inträffar
detta, blir bestämmelsen i 15 8 tredje stycket tillämplig.

I motionen 1974:353 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c) påtalas att ifrågavarande
sammanräkningsregler kan leda till mindre rimliga platsfördelningar
inom ett parti såväl vid tilldelningen av mandat som vid fördelningen
av suppleantplatser. Som exempel anges i motionen en kommun där för
ett parti en listtyp erhöll 8 870 röster och fyra listtyper tillhopa 5 002 röster.
Förstnämnda lista tilldelades tio mandat medan de övriga fick sammanlagt
tolv mandat. Enligt motionen bör bestämmelserna ses över och förslag,
syftande till en rättvis mandatfördelning, föreläggas riksdagen så att nya
bestämmelser kommer att gälla vid 1976 års val.

Mandatberäkningen vid kommunala val

Enligt gällande regler, 9 8 kommunallagen (1953.753), 9 8 kommunallagen
för Stockholm (1957:50) samt 10 8 landstingslagen (1954:319)
skall vid kommunala val antalet mandat per valkrets ställas i relation till
den mantalsskrivna befolkningen i kretsen och inte - som gäller vid riksdagsval
- till antalet röstberättigade i kretsen. I nu föreliggande proposition
föreslås ingen ändring i detta hänseende.

I motionen 1974:352 av herr Molin m. fl. (fp) yrkas, att mandatberäkningen
vid de kommunala valen skall — liksom vid riksdagsval — ske utifrån
antalet röstberättigade inom valkretsen.

KU 1974:21

9

Kommunalvalskommittén uttalade sig i sitt betänkande Kommunala val
(SOU 1971:4) för att även vid de kommunala valen antalet röstberättigade
skulle läggas till grund för mandatberäkningen.

Det kommunala valsystemet utreds som ovan anförts enligt tilläggsdirektiv
den 21 april 1972 av utredningen om den kommunala demokratin,
som enligt direktiven bör arbeta så att utredningsmaterialet kan läggas till
grund för ett ställningstagande till valsystemet vid de kommunala valen
i god tid före 1976 års val.

Besvär över länsstyrelses beslut om indelning i valdistrikt

Enligt föreliggande förslag till ändringar i vallagen skall enligt 3 kap.
6 8 besvär mot länsstyrelses beslut i ärende om indelning i valdistrikt föras
hos valprövningsnämnden i stället för som hittills hos kammarrätten.

I motionen 1974:1631 av fru Lindquist m. fl. (m) hävdas att valprövningsnämnden
tillkommit för att avgöra frågor som rör valet och att skäl
saknas att även låta valprövningsnämndens kompetens omfatta frågan om
rikets indelning i valdistrikt. Det hemställs därför att kammarrätten skall
kvarstå som mellaninstans i dessa ärenden.

Departementschefen anför i detta hänseende bl. a. följande (s. 69):

En huvudtanke bakom förslaget att inrätta en valprövningsnämnd är att
nämnden skall få en sammansättning som gör den speciellt lämpad att
pröva frågor om valbesvär. Enligt min mening bör nämndens särskilda sammansättning
vara en tillgång också vid prövning av andra ärenden som
gäller tillämpning av vallagen. Över huvud taget förefaller det naturligast
och mest konsekvent att valprövningsnämnden får överta besvärsprövningen
enligt vallagen i samtliga de fall där denna f. n. ligger hos förvaltningsdomstol.
Också intresset av enhetlighet i bedömningarna talar för en sådan
reform. Jag föreslår därför att besvärstalan enligt de nyss angivna lagrummen
i vallagen skall föras hos valprövningsnämnden. Förslaget innebär att kammarrätten
inte längre kommer att utgöra mellaninstans i ärende om indelning
i valdistrikt.

Valprövningsnämndens beslutsforhet

1 nu föreliggande förslag till ändringar i vallagen föreslås beträffande valprövningsnämnden
bl. a. en bestämmelse (15 kap. 9 8) om att när valprövningsnämnden
avgör ärende enligt vallagen skall nämndens samtliga ledamöter
vara närvarande.

I motionen 1974:1630 av herr Boo m. fl. (c) hävdas, att frånvaro av ledamot
och dennes suppleant med den utformning lagtexten erhållit kan hindra
valprövningsnämnden att fullgöra sin uppgift. Den föreslagna lagtexten bör
därför enligt motionen ändras så att denna olägenhet undanröjs.

Departementschefen anför i detta hänseende (prop. s. 84) att det torde
vara förutsatt att samtliga nämndens ledamöter skall delta i avgörandet
av valbesvärsmål och att han därför föreslår en uttrycklig bestämmelse här -

KU 1974:21

10

om. Departementschefen erinrar i detta sammanhang om att suppleanter
för ledamöter i valprövningsnämnden skall finnas enligt 7 kap. 8 § i nya
RO. Enligt detta stadgande skall för andra ledamöter i nämnden än ordföranden
utses minst sex suppleanter. Enligt tilläggsbestämmelse till stadgandet
kan riksdagen efter valet besluta att öka antalet suppleanter, som
då skall väljas så snart det kan ske.

Det bör i sammanhanget tilläggas, att suppleanter för riksdagens organ
inte är personliga. Sålunda stadgas i 7 kap. 9 $ nya RO, att om av riksdagen
vald ledamot i ett organ är frånvarande intages hans plats, om det kan
ske, av suppleant som hör till samma partigrupp. 1 övrigt skall härvid gälla
att suppleanterna har företräde i den ordning i vilken de har valts eller,
om valet har förrättats med gemensam lista, i den ordning i vilken de
har förts upp på listan.

Valkretsindelningen i Malmöhus län

I motionen 1974:357 av fru Sundberg m. fl. (m) aktualiseras frågan om
ny valkretsindelning i Malmöhus län. Hemställan avser att riksdagen skall
anhålla hos Kungl. Maj:t om skyndsam utredning härom.

Frågan om valkretsindelning behandlades av utskottet senast i samband
med författningsreformen (KU 1973:26). I författningspropositionen (prop.
1973:90) förklarade departementschefen att valkretsindelningen skall bli föremål
för en allmän översyn som skall utföras av särskilda sakkunniga.
Dessa skall även undersöka hur personmomentet vid valet skall kunna stärkas.
Utskottet uttalade i anslutning härtill sin tillfredsställelse över att en
utredning om ifrågavarande spörsmål skulle komma till stånd och anförde,
att utgångspunkten för utredningsarbetet borde vara ett riksproportionellt
system med spärrar mot småpartier. Utskottet underströk också betydelsen
av att de sakkunniga lämnades stor frihet vid fullgörandet av sitt uppdrag.

I anledning av förevarande proposition har inhämtats att utredningen
om valkretsindelningen och personval kommer att tillsättas inom kort.

Ämbetsförklaring för nytillträdande konung

1 propositionen framläggs förslag till lag om upphävande av 1810 års konungaförsäkran.

I motionen 1974:1629 av herr Bohman m. fl. (m) uttalas att det, om
den nuvarande konungaförsäkran avskaffas och ersätts av en ämbetsförklaring,
är viktigt att denna ges en värdig form och anknyter till historiska
traditioner och till nu gällande konungaförsäkran. Förslag till ämbetsförklaring
bör, enligt vad som framförs i motionen, framläggas snarast möjligt
och fastställas av riksdagen. Förslaget bör, anförs det, utarbetas av för ändamålet
särskilt lämpade personer eller organ, t. ex. Svenska akademien.

1 praxis har tillträdande konung avlagt konungaförsäkran inför statsrådet.

KU 1974:21

11

Sådan försäkran är emellertid inte påbjuden i författningen. Däremot har
1809—1810 av ständerna fastställts och av Konungen godkänts ett formulär
till konungaförsäkran, vilket således nu föreslås upphävt.

Enligt 2 kap. 10 § andra stycket nya RO kan statschefen avge ämbetsförklaring
inför kammaren. Någon skyldighet att avge sådan förklaring har
alltså inte föreskrivits. Departementschefen anslöt sig i författningspropositionen
(prop. 1973:90) till vad grundlagberedningen anfört att den som
inte endast tillfälligt tjänstgör som statschef naturligen borde företräda inför
riksdagen och ge uttryck för sin vilja att åta sig de med ämbetet förenade
plikterna. Vid riksdagsbehandlingen lämnades förslaget i denna del utan
erinran (KU 1973:26).

Sekretesskydd för konseljprotokoll

Genom nya RF ersätts de nuvarande konseljerna med Konungen i statsrådet
med regeringssammanträden. Protokoll skall enligt 7 kap. 6 S nya
RF föras vid dessa sammanträden. Sammanträde med regeringen under
statschefens ordförandeskap avser enligt de nya reglerna information från
regeringen till statschefen. För dessa sammanträden har nya RF behållit
benämningen konselj. Bestämmelse om protokollföring vid konselj finns
inte i den nya grundlagen.

1 propositionen föreslås en ändring i 1 5 sekretesslagen av innebörd att
reglerna i paragrafen om sekretesskydd för protokoll i statsrådet och i kommandomål
i stället skall gälla protokoll i regeringsärenden.

I motionen 1974:1633 av herr Winberg m. fl. (m) sägs, att man kan utgå
från att protokoll kommer att föras även vid konselj, t. ex. rörande vilka
som är närvarande och vilka ärenden som behandlats. Med hänsyn härtill
bör enligt vad som anförs i motionen ändringen i sekretesslagen formuleras
så att det klart framgår att även protokoll fört vid konselj enligt 5 kap.

1 $ nya RF ryms inom lagens ram.

Lagen om allmänna sammankomster

Propositionens förslag innebär ändring av 3 5 ifrågavarande lag i syfte
att bringa stadgandet i bättre överensstämmelse med nya RF:s bestämmelser
om demonstrationsrätten. Sålunda föreslås att tillstånd till demonstration
får vägras endast om det är nödvändigt med hänsyn till trafik eller allmän
ordning.

1 motionen 1974:1179 av herr Hermansson m. fl. (vpk) framläggs förslag
om att den nuvarande tillståndsprövningen av polismyndighet vid anordnande
av allmän sammankomst på allmän plats helt slopas och ersätts med
anmälan till polismyndighet. Vidare bör enligt motionärerna i 3 S andra
stycket intas en föreskrift om att polismyndighet äger hindra sammankomst
endast om den är avsedd att äga rum på samma tid och plats som annan

1 * * Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 21

KU 1974:21

12

tidigare anmäld allmän sammankomst eller om den kan befaras allvarligt
störa sådan sammankomst.

1 motionen 1974:1630 av herr Boo m. fl. (c) framförs krav på en ändring
av 3 § så att risken för olika tolkningar av uttrycket ”allmän ordning” minskas.

Uttrycket ”allmän ordning” förekommer i många andra lagsammanhang.
Här må t. ex. erinras om bestämmelserna i 16 kap. brottsbalken ”Om brott
mot allmän ordning”. Uttrycket förekommer där i 1 § (upplopp) och 3 §
(ohörsamhet mot ordningsmakten). Vidare används uttrycket i t. ex. allmänna
ordningsstadgan (7 §), länsstyrelseinstruktionen (10 S) samt polisinstruktionen
(2 och 19 SS). Uttrycket är alltså allmänt vedertaget i lagsammanhang.

Utskottet

Den nya regeringsformen (RF) och den nya riksdagsordningen (RO) antogs
tidigare i år slutligt av riksdagen. RF och RO träder i huvudsak i tillämpning
den 1 januari 1975. Redan dessförinnan skall de dock lända till efterrättelse
i vissa hänseenden. Om förordnande om nyval till riksdagen meddelas under
innevarande år skall sålunda åtskilliga av de nya bestämmelserna tillämpas,
t. ex. de som avser antalet ledamöter i riksdagen, tiden för extra val och
tiden för nyvald riksdags första sammanträde.

I propositionen 1974:35 läggs fram förslag till följdlagstiftning till RF och
RO. Ytterligare förslag kommer att framläggas senare. Det är alltså bara
en del av det omfattande arbetet med följdlagstiftning till den nya författningen
som nu redovisas för riksdagen.

En stor del av propositionen ägnas åt valfrågor. Åtskilliga ändringar i
vallagen (1972:620) föranleds sålunda av den nya RF och den nya RO.
Reglerna om mandatfördelning för riksdagsval som nu finns i 1866 års RO
föreslås utan ändring i sak bli överförda till vallagen. Ändringar föreslås
också som följd av sänkningen av rösträttsåldern och överförandet av valbesvärsprövningen
från regeringsrätten till valprövningsnämnden. I enlighet
med vad som förutsatts i samband med grundslagsreformen föreslås vidare
bestämmelser i vallagen som reglerar valbesvärsprövningen i materiellt hänseende.
I vallagen föreslås också vissa ändringar som inte har samband
med grundlagsreformen. Bl. a. förstärks skyddet mot registrering av partibeteckning
som av väljarna kan förväxlas med beteckning för ett tidigare
registrerat parti. Lagen om kyrkofullmäktigval anpassas till de nya reglerna
i vallagen.

Vallagen (1972:620) antogs av höstriksdagen 1972 och tillämpades första
gången vid 1973 års allmänna val. Erfarenheterna därifrån har föranlett yrkanden
från skilda håll om ändrade bestämmelser i olika hänseenden.

I propositionen upplyses att utredning pågår inom riksskatteverket (RSV)
såsom central valmyndighet i syfte att med utgångspunkt i de erfarenheter

KU 1974:21

13

som har vunnits vid 1973 års val åstadkomma förenklingar och förbättringar
i valförfarandet. Vidare nämns att frågor om bl. a. vallokalernas öppethållande
och tillhandahållandet av valsedlar i lokaler där röstning äger rum
har aktualiserats hos justitiedepartementet genom skrivelser från olika organisationer.
Enligt departementschefens bedömning bör emellertid den utredning
som pågår inom RSV slutföras innan de berörda frågorna tas upp
till övervägande. Härigenom ges, understryker departementschefen, möjligheter
till en samlad bedömning av behovet av ändringar som en följd
av erfarenheterna från 1973 års val. Endast i ett hänseende föreslås att en
ändring av angivet slag skall genomföras redan nu. Den avser rösträkningen
i vallokal och innebär att den nuvarande bestämmelsen i vallagen om skyldighet
för valförrättare att fördela valsedlarna på listtyp tas bort. Ändringsförslaget,
som utskottet tillstyrker, tillgodoser ett motsvarande yrkande i
motionen 1974:352 av herr Molin m. fl. (fp).

Enligt utskottets mening är det angeläget att vallagens regler ses över
mot bakgrund av erfarenheterna från 1973 års val. Det material i denna
del — bl. a. yttranden från samtliga valnämnder och länsstyrelser inom
landet — som har insamlats av RSV och nu övervägs där bör kunna ge
en god bild av hur man ute på fältet ser på dessa frågor och också i övrigt
utgöra tillräckligt underlag för en översyn av vallagen. Utskottet har inhämtat
att tanken är att arbetet inom RSV skall redovisas i en skrivelse
till regeringen och att denna efter sedvanlig beredning skall ligga till grund
för ett förslag i proposition till riksdagen. Inom justitiedepartementet är
avsikten att avlämna propositionen i ämnet snarast möjligt. Utskottet
har för sin del ingen erinran mot att arbetet med en översyn av
vallagen bedrivs i enlighet med det anförda men vill understryka betydelsen
av att förslag underställs riksdagen så snart detta kan ske.

I anslutning till det anförda vill utskottet ta upp några särskilda valfrågor,
som aktualiserats i motioner som väckts under den allmänna motionstiden
i år.

I motionerna 1974:352 av herr Molin m. fl. (fp), 1974:358 av herr Wachtmeister
i Staffanstorp (m) och 1974:589 av herr Hermansson m. fl. (vpk)
hemställs att riksdagen skall begära förslag om ett nytt valsystem vid de
kommunala valen som ger större rättvisa mellan partierna än det nuvarande.

I de båda förstnämnda motionerna understryks därvid att förslagen skall
presenteras så att beslut kan fattas i god tid före 1976 års val.

Kommunalvalskommittén presenterade 1971 i sitt betänkande ”Kommunala
val” (SOU 1971:4) ett förslag till ett nytt valsystem för landstingsoch
kommunfullmäktigval i huvudsak i enlighet med riksvalssystemet, dvs.
med utjämningsmandat mellan valkretsarna och med en spärr innebärande
att endast partier som erhållit minst fyra procent av de inom kommunen
avgivna rösterna skulle få delta vid mandatfördelningen.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag uttalade sig remissinstanserna
över lag för ett valsystem som ger en bättre proportionalitet vid

KU 1974:21

14

de kommunala valen. Några remissinstanser framhöll emellertid att kommittén
inte tillräckligt utrett konsekvenserna av en småpartispärr för de
partier som i dag finns representerade i fullmäktige och landsting. Vid överläggningar
i frågan våren 1972 mellan företrädare för de fyra största i riksdagen
representerade partierna fann man det önskvärt att åstadkomma en
närmare belysning av småpartiernas roll i den kommunala demokratin och
att utifrån kommunaldemokratiska synpunkter studera effekterna av olika
småpartispärrar. Beträffande dessa överväganden informerades även företrädare
för vänsterpartiet kommunisterna. Arbetet uppdrogs i tilläggsdirektiv
åt utredningen om den kommunala demokratin. Enligt tilläggsdirektiven
bör utredningsarbetet bedrivas så att utredningens undersökningar och analyser
kan läggas till grund för ett slutligt ställningstagande till valsystemet
vid de kommunala valen i god tid före 1976 års val.

Utskottet har inhämtat att utredningen om den kommunala demokratin
avser att redovisa utredningsarbetet i den del som berör det kommunala
valsystemet i början av nästa år. Frågan om kommunalt valsystem avses
därefter tas upp till partiledaröverläggningar innan proposition i ämnet föreläggs
riksdagen. Det bör sålunda bli möjligt att under 1975 ta slutlig
ställning till utformningen av ett nytt valsystem så att partierna får tillräcklig
tid för nödvändiga förberedelser före 1976 års val. Vad som anförts i motionerna
1974:352 och 1974:358 angående tidsplanerna för det pågående utredningsarbetet
kommer således att beaktas utan något särskilt initiativ från
riksdagens sida.

De nu ifrågavarande motionsyrkandena bör anses vara besvarade med
vad utskottet sålunda anfört.

1 motionen 1974:352 av herr Molin m. fl. (fp) tas också upp en särskild
fråga i kommunalvalssammanhang. Den avser principerna för mandatberäkningen
mellan valkretsar vid val till landsting och kommunfullmäktige.
Härvid yrkas att beräkningen skall ske med utgångspunkt i antalet röstberättigade
inom valkretsen och inte i den mantalsskrivna folkmängden,
dvs. att den skall ske med tillämpning av samma princip som nu gäller
vid riksdagsval.

Kommunalvalskommitténs förslag till nytt valsystem för landstings- och
kommunfullmäktigval bygger på de principer för mandatberäkningen mellan
valkretsar som förordas i motionen 1974:352. 1 denna del har förslaget i
stort inte föranlett erinran vid remissbehandlingen. Med hänsyn härtill och
till det allmänt accepterade intresset av att samma principer där så kan
ske tillämpas vid riksdagsvalen och de kommunala valen kan det antas
att - om valsystemet vid de kommunala valen över huvud taget i fortsättningen
skall bygga på valkretsindelning - ett kommande förslag till ändrat
kommunalvalssystem skall tillgodose motionärernas önskemål. En huvudfråga
i vad gäller nytt kommunalvalssystem är emellertid om principen
med valkretsindelning bör bibehållas. Enligt utskottets mening bör därför
den i motionen aktualiserade frågan behandlas gemensamt med övriga frågor

KU 1974:21

15

om ett nytt kommunalt valsystem under 1975 och sålunda inte nu föranleda
något beslut om lagändringar från riksdagens sida.

Även nu ifrågavarande motionsyrkande bör anses vara besvarat med vad
utskottet anfort.

Sedan vallagens tillkomst 1972 gäller för såväl riksdags-som kommunalval
att om en kandidat fått plats i ordningen i flera valkretsar och om han
till följd därav skulle erhålla mandat i mer än en valkrets, skall han tillträda
det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst. Mandat som han inte
tillträder skall tillfalla den kandidat som står närmast i tur att erhålla mandat
i valkretsen. Ordningen mellan kandidatnamnen inom ett parti fastställs
i kommunalvalen för varje valkrets för sig genom särskilda uträkningar.
Avgörande är jämförelsetalen för varje namn. För varje gång en lista tilldelas
plats i ordningen reduceras dess jämförelsetal. Vid fastställandet av ordningen
mellan kandidatnamnen bortses från ev. dubbelvalssituationer. Dessa
kommer alltså in i bilden först sedan ordningen mellan namnen fastställts
i samtliga valkretsar. Avvecklingen av dubbelvalssituationer tillgår så, att
dubbelvald får plats i den valkrets där hans jämförelsetal är störst. I övriga
valkretsar där han också fått plats i ordningen bortser man från honom
och låter alltså mandatet gå till nästa namn i ordningen. Förfarandet kan
få till konsekvens att listtyp som fått färre namn i en valkrets än en annan
lista likväl besätter fler mandat i valkretsen än sistnämnda lista. Så blev
också fallet på flera olika håll i landet vid 1973 års kommunala val. Överklaganden
till regeringsrätten föranledde i denna del ingen ändring i sammanräkningarna.

I motionen 1974:353 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c) behandlas konsekvenserna
av de angivna sammanräkningsreglerna. Motionärerna anser
att principerna för mandatfördelning inom parti vid dubbelvalsavveckling
inte är godtagbara. Nackdelarna kan visserligen undgås om partierna går
fram med skilda listor i varje valkrets. Enligt motionärerna bör dock partierna
inte tvingas härtill för att vara säkra på att få en mandatfördelning mellan
de olika listtyperna som överensstämmer med röstfördelningen i hela kommunen.
Motionärerna anser att bestämmelserna bör ses över och att förslag,
som syftar till en rättvis mandatfördelning, bör föreläggas riksdagen så att
nya bestämmelser kommer att gälla vid 1976 års val.

Utskottet kan instämma i motionärernas uppfattning att nuvarande regler
för dubbelvalsavveckling vid kommunala val i vissa lägen leder till ur demokratisk
synpunkt otillfredsställande resultat. Enligt utskottets mening
bör därför de ifrågavarande reglerna ses över. Frågornas tekniska lösning
är avhängig av valsystemet i stort vid de kommunala valen, och översynen
bör därför göras i samband med Kungl. Maj:ts ställningstagande härtill.
Förslag bör föreläggas riksdagen så att nya bestämmelser kommer att gälla
vid 1976 års val. Det anförda bör ges Kungl. Maj:t till känna.

Enligt 3 kap. 2 5 RF skall i lag finnas bestämmelser om rösträtt för svensk
medborgare som inte är bosatt i riket. Den som inte har fyllt 18 år och

KU 1974:21

16

den som är omyndigförklarad har dock aldrig rösträtt. Propositionens förslag
till ändringar i vallagen innehåller bl. a. bestämmelser i nu avsett hänseende.
Dessa ansluter sig till gällande bestämmelser. Med hänvisning till att frågan
om en utvidgning av utlandssvenskars rösträtt f. n. övervägs av 1965
års valtekniska utredning anser sålunda departementschefen att det inte
finns anledning att nu föreslå någon ändring i sak av dessa bestämmelser.
Fortfarande föreslås alltså gälla att det vid sidan av den vanliga röstlängden
skall upprättas särskild röstlängd för utlandssvenskar, att upptagande däri
förutsätter ansökan av vederbörande och att endast den får införas som
styrker sig vara svensk medborgare genom innehav av giltigt svenskt pass
och som varit kyrkobokförd i Sverige någon gång under de fem kalenderåren
närmast före det år då röstlängderna upprättas.

I motionerna 1974:919 av herr Boo m. fl. (c), 1974:929 av herr Lindahl
i Hamburgsund m. fl. (fp) och 1974:1186 av herr Schött m. fl. (m) begärs
vidgade möjligheter för utlandssvenskar att delta i allmänna val i Sverige.
1 motionen 1974:919 hävdas att rösträtt bör få utövas vid riksdagsval och
folkomröstningar i Sverige av utomlands bosatt svensk medborgare som
är myndig och innehar giltigt svenskt pass samt någon gång varit kyrkobokförd
i Sverige. Den nuvarande s. k. femårsregeln föreslås alltså skola
upphävas. Motsvarande yrkande framställs i motionen 1974:929.1 motionen
1974:1186 begärs som ett provisorium i avbidan på resultatet av pågående
utredningsarbete i frågan att femårsregeln skall utsträckas till en tioårsregel.

I motionen 1974:919 begärs vidare att riksdagen uttalar sig för att tekniska,
administrativa och andra hinder för ett effektivt utnyttjande av utlandssvenskars
rösträtt undanröjs. 1 motiveringen nämns som hinder bl. a. bristande
information till de röstberättigade. Motionen 1974:1177 (c) av fröken
Andersson m. fl. tar direkt sikte på informationsfrågorna och begär särskilt
uppdrag för 1965 års valtekniska utredning att skyndsamt utreda möjligheterna
till och formerna för utökad information till utlandssvenskar angående
förfarandet för att få rösta i riksdagsvalen.

De nuvarande bestämmelserna om utlandssvenskarnas rösträtt tillkom
1967 och hade föregåtts av flera olika utredningsförslag. Först 1967 tillskapades
emellertid en möjlighet för utlandssvenskar att rösta vid riksdagsvalen.
I förarbetena till reformen underströks att den avgränsning som de
nya bestämmelserna innebar i fråga om vilka utlandssvenskar som skulle
beredas rösträtt var schematisk. 1970 års riksdag begärde hos Kungl. Maj:t
en förutsättningslös prövning av möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar
som kan delta i val till riksdagen. Denna uppgift har genom
tilläggsdirektiv 1972 lämnats åt 1965 års valtekniska utredning som nu arbetar
med frågan med sikte på att framlägga förslag under innevarande
år.

Erfarenheterna av de nuvarande bestämmelserna om utlandssvenskarnas
rösträtt ger enligt utskottets mening anledning till antagande att de gjorde
gränserna varit för snäva. Frågans förhistoria visar emellertid att det är svårt

KU 1974:21

17

att utforma regler som på ett i praktiken tillämpbart sätt tillgodoser utlandssvenskars
berättigade anspråk på att få vara med och påverka de politiska
besluten i hemlandet. Svårigheterna ligger till stor del på det praktiska
planet. In i bilden kommer bl. a. vilka tekniska möjligheter som föreligger
att nu överblicka och fastställa utomlands bosatta svenska medborgares tidigare
kyrkobokföring i Sverige.

Enligt utskottets mening kan det förutsättas att det pågående utredningsarbetet
med frågorna kring utlandssvenskarnas rösträtt kommer att klarlägga
hur bestämmelser om sådan rösträtt skall utformas för att kunna i praktisk
tillämpning medge att utlandssvenskar som har ett berättigat intresse därav
kan delta i valen till den svenska riksdagen. Det kan också förutsättas att
beslut på grundval av utredningsarbetet skall kunna fattas i så god tid före
1976 års val att nya och generösare bestämmelserom utlandssvenskars rösträtt
skall kunna tillämpas vid detta val. Med hänsyn till det anförda är
det enligt utskottets mening inte påkallat att nu, utan att avvakta resultaten
av det pågående utredningsarbetet, ta ställning till frågan om hur ändrade
bestämmelser om utlandssvenskarnas rösträtt skall utformas.

Självfallet är det av största vikt att den rösträtt som tillkommer utlandssvenskar
också i praktiken kan utnyttjas. Det är därvid betydelsefullt att
tillräcklig information lämnas om gällande regler för att få utöva rösträtt
och om var röstavlämning kan ske m. m. Vidare är det väsentligt att distribution
av valmaterial, röstmottagningsanordningar m. m. fungerar tillfredsställande.
Utskottet anser sig kunna förutsätta att dessa frågor kommer
att tillbörligt uppmärksammas såväl inom det pågående utredningsarbetet
kring utlandssvenskarnas rösträtt som av RSV som central valmyndighet
utan att något särskilt initiativ skall behöva tas från riksdagens sida.

Med det anförda bör enligt utskottets mening motionerna 1974:919,
1974:929, 1974:1177 och 1974:1186 anses vara besvarade.

Enligt 3 kap. 4 ij vallagen skall valnämnden i valdistriktsindelad kommun
för varje valdistrikt utse minst fyra valförrättare. I motionen 1974:4 av herr
Olsson i Sundsvall (c) begärs att riksdagen skall anhålla hos Kungl. Maj:t
om sådan ändring av vallagen att rätt införs till proportionellt val vid valnämnds
utseende av valförrättare.

Ett väsentligt krav på alla organ som har till åliggande att administrera
valförfarandet är att de uppgifter som är aktuella i sammanhanget fullgörs
så att objektiviteten inte kan ifrågasättas. Sålunda bör valförrättare utses
med utgångspunkt i vederbörandes allmänna lämplighet för uppgiften.

1 normala fall bör alltså frågan om valförrättarnas politiska hemvist sakna
betydelse. Med hänsyn till vikten av att valförrättningen sker på ett för
alla väljare förtroendeingivande sätt är det enligt utskottets mening självklart
att inte enbart ett partis representanter handhar valförrättningen. En uttrycklig
föreskrift enligt vilken rätt skall föreligga att inom valnämnd få
till stånd proportionellt val av valförrättare är utskottet inte berett att nu
förorda. Inom många kommuner utser valnämnderna valförrättare vilkas

KU 1974:21

18

politiska hemvist inte är känd. En föreskrift om proportionellt val av valförrättare
skulle kunna försvåra rekryteringen av valförrättare. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet det i motionen 1974:4 framställda
yrkandet.

I motionen 1974:74 av herr Börjesson i Falköping (c) föreslås att riksdagen
skall anhålla hos Kungl. Maj:t om ändrade regler för poströstning så att
poströstning med lantbrevbärare blir möjlig. Med hänsyn bl. a. till angelägenheten
att bibehålla erforderliga kontrollmöjligheter vid poströstning
är det enligt utskottets mening inte lämpligt att utvidga poströstningsförfarandet
på det sätt som föreslås i motionen. Utskottet avstyrker därför
densamma.

I propositionen 1973:90 med förslag till bl. a. ny RF och ny RO aviserades
tillsättandet av en utredning om valkretsindelning och personval. Förslaget
tillstyrktes av utskottet i dess betänkande i grundlagsärendet.

I motionen 1974:357 av fru Sundberg m. fl. (m) aktualiseras frågan om
en ny valkretsindelning i Malmöhus län mot bakgrund av att den aviserade
utredningen för översyn av olika valfrågor, bl. a. valkretsindelningen, ännu
inte tillsatts. Hemställan avser att riksdagen skall anhålla hos Kungl. Maj:t
om skyndsam utredning och förslag angående ändrad valkretsindelning i
Malmöhus län.

Utskottet har inhämtat att utredningen om valkretsindelning och personval
kommer att tillsättas inom kort. 1 utredningens uppgifter kommer
att ingå att överväga valkretsindelningen i riket — och sålunda även i Malmöhus
län-vid val till riksdagen. Det vore enligt utskottets mening önskvärt
att utredningsarbetet i denna del kunde bedrivas så skyndsamt att förslag
i fråga om valkretsindelningen kunde underställas riksdagen om möjligt
i så god tid före 1976 års val att ny valkretsindelning kan tillämpas redan
vid detta val. Härmed tillgodoses också syftet i motionen 1974:357. Motionen
bör anses vara besvarad med vad utskottet anfört.

Flera av de motioner som väckts med anledning av propositionen
1974:35 tar också upp valfrågor. Därvid aktualiseras förutsättningarna för
registrering av partibeteckningar och vissa frågor om valprövningsnämnden.

F. n. gäller enligt 5 kap. 3 § vallagen att partibeteckning får registreras
endast om beteckningen tydligt skiljer sig från beteckning som redan har
registrerats eller vars registrering är föremål för prövning. Syftet därmed
är bl. a. att förhindra att konkurrerande partier går fram i val med partibeteckningar
som kan förväxlas med varandra. 1 propositionen föreslås
en jämkning av ordalagen i bestämmelsen så att det bakomliggande syftet
klarare kommer till uttryck. Den föreslagna avfattningen är att partibeteckning
får registreras endast om beteckningen kan antas ej leda till förväxling
med redan registrerad beteckning eller beteckning för vilken registrering
redan har sökts.

1 motionen 1974:1632 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk) anförs att
det avsedda förstärkta skyddet för partibeteckning bättre uppnås med en

KU 1974:21

19

avfattning av den ifrågavarande bestämmelsen enligt vilken partibeteckning
får registreras endast om partibeteckningen tydligt skiljer sig från och ej
kan antas leda till förväxling med redan registrerad beteckning eller med
beteckning för vilken registrering redan har sökts.

Utskottet delar den uppfattning som ligger till grund för motionen
1974:1632, nämligen att det är angeläget att skyddet mot förväxling av partibeteckningar
förstärks. I sammanhanget kan erinras om att utskottet förra
året förordade förstärkning av namnskyddet för politiska organisationer (KU
1973:40). Propositionens förslag i detta avseende innebär ett ökat skydd
mot registrering av partibeteckning som av väljarna kan förväxlas med beteckning
för ett tidigare registrerat parti. Partibeteckning som inte tydligt
skiljer sig från redan registrerad beteckning eller beteckning som avses med
tidigare ansökan måste alltid innebära risk för förväxling och får därför
uppenbarligen även med den i propositionen föreslagna nya avfattningen
av bestämmelsen i 5 kap. 3 8 vallagen inte registreras. Det i motionen
1974:1632 föreslagna tillägget är därför enligt utskottets mening inte erforderligt.
1 förhållande till den nuvarande avfattningen ger propositionens
förslag ett värdefullt skydd också i sådana fall då risk för förväxling föreligger
trots att partibeteckningarna tydligt skiljer sig från varandra. Utskottet tillstyrker
med hänsyn till det anförda propositionens förslag såvitt nu är i
fråga och avstyrker yrkandet i motionen 1974:1632.

Som redan nämnts föreslås i propositionen en rad ändringar i vallagen
som en följd av att valbesvärsprövningen enligt vad som beslöts i samband
med grundlagsreformen skall ankomma på en särskild av riksdagen utsedd
valprövningsnämnd i stället för som nu på regeringsrätten. I grundlagsärendet
förutsattes att valprövningsnämnden skall handlägga — förutom besvär
över val till riksdagen — också besvär över val av landstingsman och
kommunfullmäktige.

Departementschefen erinrar i propositionen om att enligt vallagen talan
i flera fall skall föras hos regeringsrätten mot beslut som gäller annat än
att fastställa utgången av val eller av förrättning för utseende av efterträdare
till ledamot eller av ersättare (suppleant). I ärende om indelning i valdistrikt
utgör regeringsrätten nu slutinstans. I sådant ärende är emellertid enligt
3 kap. 6 8 kammarrätten andra instans efter länsstyrelsen. Departementschefen
framhåller att en huvudtanke bakom förslaget att inrätta en valprövningsnämnd
varit att nämnden skall få en sammansättning som gör
den speciellt lämpad att pröva frågor om valbesvär. Enligt departementschefens
mening bör nämndens särskilda sammansättning vara en tillgång
också vid prövning av andra ärenden som gäller vallagen. Departementschefen
anser det över huvud taget förefalla naturligast och mest konsekvent
att valprövningsnämnden får överta besvärsprövningen enligt vallagen i
samtliga fall där denna f. n. ligger hos förvaltningsdomstol. Också intresset
av enhetlighet i bedömningarna talar enligt departementschefen för en sådan
reform. I propositionen föreslås därför att besvärstalan i de ifrågavarande

KU 1974:21

20

fallen skall föras hos valprövningsnämnden. Enligt förslaget kommer kammarrätten
sålunda inte längre att utgöra mellaninstans i ärende om indelning
i valdistrikt.

I enlighet med det anförda föreslås i propositionen den ändringen i 3
kap. 6 8 vallagen att talan mot länsstyrelsens beslut om indelning i valdistrikt
skall föras genom besvär hos valprövningsnämnden och inte hos kammarrätten.

I motionen 1974:1631 av fru Lindquist m. fl. (m) hemställs om avslag
på propositionens förslag i denna del. I motiveringen erinras om att det
i författningsärendet inte nämndes något om att valprövningsnämnden skall
pröva även besvär över valdistriktsindelning. Motionärerna kan inte finna
någon anledning att frånta kammarrätten den angivna prövningen.

Utskottet ansluter sig till departementschefens bedömning i förevarande
fråga. Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag och avstyrker motionen
1974:1631.

Valprövningsnämnden består enligt 3 kap. 118 RF av ordförande, som
skall vara eller ha varit ordinarie domare och som ej får tillhöra riksdagen,
och sex andra ledamöter. Enligt 8 kap. 2 8 RO skall riksdagen genom särskilt
val utse en ersättare för ordföranden, varvid samma behörighetsvillkor gäller
som för ordföranden. Enligt 7 kap. 8 8 RO skall för övriga ledamöter utses
minst sex suppleanter. Enligt 7.8.1. RO kan riksdagen efter valet besluta
att öka antalet suppleanter, som då skall väljas så snart det kan ske.

Suppleanterna är inte personliga. Enligt 7 kap. 9 8 RO har suppleant som
hör till samma partigrupp som frånvarande ledamot dock företräde att inträda
i stället för denne. 1 övrigt gäller att suppleanterna har företräde i den ordning
i vilken de förts upp på den gemensamma listan.

Enligt propositionens förslag till 15 kap. 9 8 vallagen skall valprövningsnämnden
när den avgör ärende enligt vallagen vara fulltalig.

I motionen 1974:1630 av herr Boo m. fl. (c) framhålls att valprövningsnämnden
inte får hindras att fullgöra sin uppgift genom frånvaron av en
ledamot och en suppleant från samma parti. 1 motionen begärs därför sådan
ändring av 15 kap. 9 8 vallagen att detta förhindras.

Kravet på att valprövningsnämnden skall vara fulltalig vid avgörande
av ärende har sin bakgrund i att strävan har varit att ge nämnden en allsidig
sammansättning och tillföra den såväl juridisk expertis som valteknisk sakkunskap
och allmänt medborgaromdöme. Som framgått av det föregående
är suppleanterna för ledamöterna i valprövningsnämnden inte personliga.
Gällande bestämmelser i RO gör det möjligt att utse flera suppleanter än
ledamöter och också att vid behov öka antalet suppleanter. Med hänsyn
till det anförda finns det enligt utskottets mening inte anledning att befara
att kravet på fulltalighet vid valprövningsnämndens avgörande av ärende
skall vålla några svårigheter för nämnden att fullgöra sina uppgifter. Någon
anledning att frångå propositionens förslag i denna del finns därför inte

KU 1974:21

21

enligt utskottets mening. Utskottet avstyrker sålunda det i motionen
1974:1630 i denna del framställda yrkandet.

I propositionen framläggs vidare bl. a. förslag till lag om upphävande av
1810 års konungaförsäkran.

I motionen 1974:1629 av herr Bohman m. fl. (m) uttalas att det om den
nuvarande konungaförsäkran avskaffas och ersätts av en ämbetsförklaring
är viktigt att denna ges en värdig form och anknyter tili historiska traditioner
samt till nu gällande försäkran. Enligt motionärerna bör förslag till sådan
försäkran snarast möjligt framläggas för att därefter fastställas av riksdagen.
Förslaget bör utarbetas av för ändamålet särskilt lämpade personer eller
organ, t. ex. Svenska akademien.

I praxis har tillträdande konung alltid avlagt konungaförsäkran inför statsrådet.
Någon författningsbestämmelse som påbjuder sådan försäkran finns
inte. Däremot har ständerna 1809-1810 fastställt och Kungl. Maj:t godkänt
ett formulär till konungaförsäkran. Det är detta som nu föreslås upphävt.

I 2 kap. 10 S andra stycket RO sägs att statschefen kan avge ämbetsförklaring
inför kammaren. Bestämmelsen bör ses mot bakgrund av grundlagberedningens
uppfattning att bruket av konungaförsäkran bör upphöra
såsom onödigt. Grundlagberedningen fann det emellertid naturligt att den
som annat än rent tillfälligt tjänstgör som statschef vid något lämpligt tillfälle
framträder inför riksdagen och ger uttryck för sin beredvillighet att åta sig
de med ämbetet förenade plikterna. Möjlighet härtill öppnades genom den
återgivna och av grundlagberedningen föreslagna bestämmelsen i RO. Departementschefen
anslöt sig till grundlagberedningens uppfattning och uttalade
för sin del att ämbetsförklaring borde avges inte bara av en tillträdande
konung utan också av annan som under längre tid skall tjänstgöra som
statschef. Vid riksdagsbehandlingen lämnades förslaget i angiven del och
de gjorda uttalandena utan erinran.

Propositionens förslag att genom en särskild lag upphäva 1810 års konungaförsäkran
är i överensstämmelse med statsmakternas beslut i samband
med grundlagsreformen och föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Vad gäller yrkandet i motionen 1974:1629 vill utskottet erinra om att någon
skyldighet att avlägga ämbetsförklaring som statschef inte har föreskrivits.
Det ankommer sålunda ytterst på den som tillträder som statschef att själv
avgöra om han vill avge sådan ämbetsförklaring eller inte. Självfallet kan
riksdagen fastställa hur en sådan förklaring skall lyda. Någon anledning
för riksdagen att nu hos Kungl. Maj:t begära förslag i denna del finns emellertid
inte enligt utskottets uppfattning. Utskottet avstyrker därför motionen
1974:1629.

Genom nya RF ersätts de nuvarande beslutskonseljerna med Konungen
i statsrådet med regeringssammanträden. Enligt 7 kap. 6 $ RF skall protokoll
föras vid sådant sammanträde. Termen ”konselj” finns också i RF. Den
avser sammanträde med regeringen under statschefens ordförandeskap för

KU 1974:21

22

information från regeringen till statschefen. Någon skyldighet att föra protokoll
vid sådant sammanträde finns inte föreskriven.

I propositionen föreslås en ändring i 1 $ sekretesslagen som f. n. innehåller
särskilda sekretessbestämmelser angående protokoll, som har förts i statsrådet,
och protokoll i kommandomål. Ändringen avser att reglerna i paragrafen
i stället skall gälla protokoll i regeringsärenden.

I motionen 1974:1633 av herr Winberg m. fl. (m) anförs att man kan
utgå från att protokoll skall föras vid konselj enligt 5 kap. 1 $ RF, t. ex.
rörande vilka som är närvarande och innehållande uppgift på de ärenden
som behandlas. Motionärerna anser därför att det i propositionen framlagda
förslaget till ändring i sekretesslagen bör kompletteras så att det klart framgår
att även protokoll fört vid konselj enligt 5 kap. 1 8 RF rymmes inom lagens
ram.

Genom 1 § sekretesslagen förklaras flertalet andra bestämmelser i sekretesslagen
inte vara tillämpliga på de handlingar som avses i 1 8, dvs. statsrådsprotokollen
och protokollen i kommandomål. 1 stället innehåller 1 8
särskilda sekretessregler för de angivna handlingarna. Propositionens förslag
innebär att 1 § sekretesslagen anpassas till den ändring i fråga om beslutsfattandet
i regeringsärenden som är en följd av grundlagsreformen.

Vid sådan informationskonselj som avses i 5 kap. 1 8 RF fattas inga
beslut. Skyldighet att föra protokoll är inte föreskriven. Protokoll som ändock
förs behöver därför inte uppta någon redogörelse för fråga av hemlig natur.
Det sekretesskydd som enligt sekretesslagen gäller för andra handlingar än
de som avses i 1 8 blir emellertid i förekommande fall tillämpligt också
på protokoll från informationskonselj. Någon sådan ändring i sekretesslagen
som avses i motionen 1974:1633 ärmed hänsyn till det anförda inte påkallad.
Utskottet avstyrker därför motionen.

Enligt 3 8 första stycket lagen (1956:618) om allmänna sammankomster
för demonstration på allmän plats inte hållas utan tillstånd av polismyndigheten.
Vid prövningen av tillståndsfrågan skall enligt andra stycket i
dess nuvarande lydelse av myndigheten beaktas vikten ur allmän synpunkt
av att församlingsfriheten upprätthålls. Grundlagberedningen uttalade att
det, om demonstrationsfriheten i enlighet med beredningens förslag införs
i grundlag på det sättet att begränsningar förutsätter lagbeslut, knappast
kan anses tillfredsställande att lagen på detta sätt ställer upp ett krav på
tillstånd utan att avgörandet av tillståndsfrågorna binds närmare. Beredningen
föreslog därför att den nuvarande bestämmelsen i andra stycket
ersätts med en föreskrift att tillstånd får vägras endast av hänsyn till trafik
eller allmän ordning. Departementschefen uttalar i propositionen att han
delar beredningens uppfattning att den nuvarande avfattningen av 3 8 är
mindre väl förenlig med den nya RF:s bestämmelser om demonstrationsrätten.
Han förordar därför i likhet med beredningen att det i lagen närmare
anges under vilka förutsättningar tillstånd får vägras. 1 syfte att inskärpa
vikten av att demonstrationsfriheten respekteras föreslår han att det fö -

KU 1974:21

23

reskrivs att tillstånd får vägras endast om det är nödvändigt med hänsyn
till trafik eller allmän ordning. Förslaget innebär sålunda ett ännu starkare
skydd för demonstrationsfriheten än vad grundlagberedningen förordade.

Ett mera vittgående förslag till ändring i lagen om allmänna sammankomster
framläggs i motionen 1974:1179 av herr Hermansson m. fl. (vpk).
Enligt detta förslag bör den nuvarande tillståndsprövningen av polismyndighet
vid anordnande av allmän sammankomst på allmän plats helt slopas.
Det bör i stället räcka med anmälan till polismyndighet. Enligt motionärerna
bör vidare i 3 § andra stycket i lagen intas föreskrift om att polismyndighet
äger hindra sammankomst endast om den anmäls skola äga rum på samma
tid och plats som annan tidigare anmäld allmän sammankomst eller om
den kan befaras allvarligt störa sådan sammankomst.

Utskottet vill starkt understryka angelägenheten av att inga onödiga hinder
uppställs för utövandet av demonstrationsfriheten på allmän plats.
Enligt utskottets mening är det emellertid inte möjligt att helt undvika
reglering av hur denna frihet får utövas. Flera demonstrationer kan t. ex.
inte samtidigt hållas på samma plats. Hänsyn måste också tas till intresset
av att trafiken om möjligt inte lamslås genom en demonstration. Med hänsyn
härtill är det enligt utskottets mening oundvikligt att bibehålla kravet på
att polismyndighet skall ge tillstånd för anordnande av demonstration
på allmän plats. Utskottet kan därför inte tillstyrka förslaget i motionen
1974:1179 om övergång till ett system med enbart anmälan till polismyndighet.
Däremot är det angeläget att kravet på tillstånd förbinds med bestämmelser
som klargör att tillstånd endast får vägras i undantagsfall. Enligt
utskottets mening tillgodoses detta genom den i propositionen förordade
ändringen av 3 S andra stycket lagen om allmänna sammankomster.

1 motionen 1974:1630 av herr Boo m. fl. (c) sägs att det i propositionen
föreslagna uttrycket ”allmän ordning” kan ge anledning till olika uttolkningar
och att det därför är viktigt att stadgandet så klart som möjligt anger
vad som konkret avses. Motionärerna vill därför att riksdagen skall begära
hos Kungl. Maj:t förslag till sådan ändring av 3 § i lagen att riskerna för
olika tolkningar av uttrycket ”allmän ordning” minskas.

Uttrycket ”allmän ordning” förekommer redan i flera olika lagtextsammanhang
och kan därmed i viss mån avgränsas till sitt betydelseinnehåll.
Enligt utskottets mening är det svårt att i lagtext närmare precisera alla
sådana situationer som avses med uttrycket i fråga. Utskottet kan instämma
med motionärerna om att detta skulle vara önskvärt föra» undvika skiftande
praxis vid bestämmelsernas tillämpning. Enligt vad utskottet inhämtat kommer
1973 års fri-och rättighetsutredning inom ramen försitt pågående arbete
att överväga också frågan om regleringen av fri- och rättigheter bör göras
med användande av mera allmänt syftande lagtextuttryck såsom det nu
aktuella eller om de situationer där rättighetsinskränkningar kan förekomma
skall anges mera preciserat i lagtexten. Den utredning som avses i motionen
1974:1630 kommer sålunda till stånd utan att något särskilt initiativ från
riksdagens sida skall behöva tas.

KU 1974:21

24

Med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört tillstyrker utskottet propositionens
förslag till lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster
och föreslår att motionen 1974:1630, såvitt nu är i fråga, förklaras
besvarad med det anförda.

Utöver vad som framgått i det föregående har propositionens förslag inte
föranlett några motionsyrkanden. Utskottet har vid sin granskning inte heller
funnit anledning till erinran. Med hänsyn till riksdagens beslut med anledning
av riksdagens informationsutrednings förslag rörande riksdagens
utåtriktade information (KU 1974:19), som bl. a. innebar en ändring i 8 §
lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier, bör motsvarande ändring
göras i propositionens förslag till lag om ändring i frågavarande lag.

1 övrigt tillstyrker utskottet i alla delar som inte särskilt berörts i det föregående
propositionens förslag.

Utskottet vill avslutningsvis erinra om att riksdagen (KU 1974:9, rskr
1974:20) vid årets riksdag under andra huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 39 000 000 kronor för att finansiera stöd till politiska partier enligt partistödslagen.

Partiernas utgifter varierar kraftigt mellan valår och övriga år. Förhållanden
som ett extraval under en mandatperiod får därför stora konsekvenser
för partiernas ekonomi. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet
följer frågan och tar de initiativ som kan visa sig nödvändiga.

Det anförda bör ges Kungl. Maj:t till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande den preliminära röstsammanräkningen

a) med bifall till propositionen 1974:35 i denna del antar 13
kap. 6 S förslag till lag om ändring i vallagen

b) förklarar motionen 1974:352, såvitt avser hemställan punkten
2, besvarad med vad utskottet anfört;

2. beträffande valsystemet vid de kommunala valen förklarar motionerna
1974:352, såvitt avser hemställan punkten 4, 1974:358
och 1974:589 besvarade med vad utskottet anfört;

3. beträffande principerna för mandatberäkningen vid val till landsting
och kommunfullmäktige förklarar motionen 1974:352, såvitt
avser hemställan punkten 3, besvarad med vad utskottet anfört;

4. beträffande mandatfördelning inom parti vid landstingsval och vid
kommunfullmäktigeval i valkretsindelad kommun med anledning
av motionen 1974:353 som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört;

5. beträffande utlandssvenskarnas rösträtt förklarar motionerna
1974:919, 1974:929, 1974:1177 och 1974:1186 besvarade med
vad utskottet anfört;

6. beträffande utseende av valförrättare avslår motionen 1974:4;

7. beträffande ändrade regler om poströstning avslår motionen
1974:74;

KU 1974:21

25

8. beträffande valkretsindelningen i Malmöhus län förklarar motionen
1974:357 besvarad med vad utskottet anfört;

9. beträffande registrering av partibeteckning med avslag på motionen
1974:1632 och med bifall till propositionen 1974:35 i denna
del antar 5 kap. 3 § 3. förslaget till lag om ändring i vallagen;

10. beträffande besvär över valdistriktsindelning med avslag på motionen
1974:1631 och med bifall till propositionen 1974:35 i
denna del antar 3 kap. 6 § förslaget till lag om ändring i vallagen;

11. beträffande valprövningsnämnden beslutsforhet med avslag på
motionen 1974:1630, såvitt avser hemställan punkten 1, och
med bifall till propositionen 1974:35 i denna del antar 15 kap.
9 § förslaget till lag om ändring i vallagen;

12. beträffande konungaförsäkran med avslag på motionen
1974:1629 och med bifall till propositionen 1974:35 i denna
del antar förslaget till lag om upphävande av det av riksens
ständer fastställda, av Konungen godkända och av riksens ständer
den 2 maj 1810, § 8, utfärdade formuläret till försäkran
att av Sveriges tillkommande konungar vid regeringens anträdande
avgivas;

13. beträffande protokoll vid konselj med avslag på motionen
1974:1633 och med bifall till propositionen 1974:35 i denna
del antar 1 $ förslaget till lag om ändring i lagen (1937:249)
om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar; 14.

beträffande allmänna sammankomster

a) med avslag på motionen 1974:1179 och med bifall till propositionen
1974:35 i denna del antar 3 S andra stycket förslaget
till lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster,

b) förklarar motionen 1974:1630, såvitt avser hemställan punkten
2, besvarad med vad utskottet anfört;

15. med anledning av propositionen 1974:35, såvitt avser lag om
ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier,
antar det förslag till lydelse av 8 8 i nämnda lag som framgår
av bilaga 2 till detta betänkande;

16. med bifall till propositionen 1974:35 i dessa delar antar däri
framlagda lagförslag i övrigt;

17. som i sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört om ekonomiskt stöd till de politiska partierna.

Stockholm den 23 april 1974

På konstitutionsutskottets vägnar

HILDING JOHANSSON

KU 1974:21

26

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Fiskesjö
(c), Karlsson i Malung (s), Björck i Nässjö (m). Svensson i Eskilstuna (s),
Jonnergård (c), Olsson i Edane (s), Molin (fp), Johansson i Malmö (s) och
Berndtson (vpk).

Vid behandlingen av nedan antecknade punkter har beträffande hemställan punkterna

3 och 5 herr Nordin (c) ersatt herr Jonnergård;

punkten 9 herr Nordin (c) ersatt herr Jonnergård, herr Gustavsson i Ängelholm
(s) ersatt herr Svensson i Eskilstuna och herr Lindahl i Hamburgsund
(fp) ersatt herr Molin;

punkterna 10 och 11 herr Nordin (c) ersatt herr Boo;

punkterna 12 och 13 herr Gadd (s) ersatt herr Svensson i Eskilstuna,
herr Nordin (c) ersatt herr Boo och herr Olsson i Sundsvall (c) ersatt herr
Jonnergård;

punkten 14 herr Nordin (c) ersatt herr Jonnergård.

Reservationer

1. av herr Berndtson (vpk), som ansett att utskottet beträffande valsystemet
vid de kommunala valen bort anföra och hemställa:

I motionen 1974:352 (= utskottet) 1976 års val (se s.

13-14).

Det är emellertid enligt utskottets mening inte rimligt att överföra den
odemokratiska fyraprocentspärren också till de kommunala valen. Utskottet
anser det därför angeläget understryka att - såsom anförts i motionen
1974:589 - den pågående utredningen arbetar med inriktning på att så ej
skall ske. Detta anser utskottet att riksdagen som sin mening bör ge Kungl.
Maj:t till känna.

På grund av det anförda hemställer utskottet

2. att riksdagen dels förklarar motionerna 1974:352 och
1974:358 besvarade med vad utskottet anfört om pågående utredningsarbete,
dels med anledning av motionen 1974:589 som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
om inriktningen av utredningsarbetet.

2. av herrar Boo (c), Werner i Malmö (m), Pettersson i Örebro (c), Fiskesjö
(c), Björck i Nässjö (m), Molin (fp) och Nordin (c), vilka ansett att utskottet
beträffande utlandssvenskarnas rösträtt bort anföra och hemställa:

Enligt 3 kap. 2 8 RF (= utskottet) innevarande år (se

s. 16-17).

KU 1974:21

27

Genom 1967 års reform bereddes utlandssvenskarna ökade möjligheter
att delta i riksdagsvalen. De regler som då utformades var emellertid av
begränsad räckvidd och av provisorisk karaktär. Ej heller kan de anses tillfredsställa
de krav man i dag ställer på jämställdhet mellan olika grupper
av medborgare.

Med utvecklingen av våra internationella förbindelser har det blivit allt
vanligare att svenska medborgare vistas utomlands som anställda i svenska
företag eller som verksamma i internationella organisationer. Sådana uppdrag,
vilka som regel utförs i nära anknytning till viss verksamhet i hemlandet,
avser ofta längre tid än fem år. Dessa svenska medborgare, som
sålunda under en längre tid har att företräda och tillvarata svenska intressen
i utlandet eller delta i internationellt arbete, bör självfallet inte vara betagna
möjligheten att utöva rösträtt vid riksdagsval i hemlandet. Även för andra
grupper svenska medborgare, som bor utomlands, har det genom förbättrade
och mera effektiva kommunikationer underlättats att upprätthålla en levande
kontakt med hemlandet.

Utskottet kan varken mot bakgrund av det anförda eller eljest finna skäl
för en begränsning av utlandssvenskarnas rösträtt vid val till riksdagen till
viss tid efter utflyttningen. Ej heller kan utskottet finna några avgörande
hinder av teknisk natur mot att undanröja tidsgränsen. För rösträtt bör
dock krävas att vederbörande någon gång varit kyrkobokförd i Sverige.

Det är enligt utskottets mening angeläget att nu föreslagna ändrade regler
för utlandssvenskarnas rösträtt träder i kraft så att de kan börja tillämpas
senast vid de allmänna valen 1976. Lagändringsförslag i detta hänseende
bör därför föreläggas riksdagen i god tid dessförinnan och senast under
år 1975, vilket riksdagen bör ge Kungl. Maj:t till känna. I avvaktan härpå
godtar utskottet den utformning av 4 kap. 11 och 12 SS vallagen som föreslås
i propositionen.

Självfallet är det (= utskottet) — riksdagens sida.

Utskottet hemställer

5. att riksdagen med anledning av motionerna 1974:919,1974:929
och 1974:1186 hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag senast
under år 1975 till ändring av 4 kap. vallagen i enlighet med
vad utskottet anfört samt förklarar motionen 1974:1179 besvarad
med vad utskottet anfört.

3. av herr Berndtson (vpk), vilken ansett att utskottet rörande registrering
av partibeteckning bort anföra och hemställa:

F. n. gäller (= utskottet) förstärks (se s. 18-19).

Med anledning av en motion (vpk) till 1973 års riksdag (1973:967) anförde
konstitutionsutskottet (KU 1973:40) att möjligheterna att vidga skyddet för
de politiska partiernas namn borde undersökas. Riksdagen gav Kungl. Maj:t
detta till känna.

KU 1974:21

28

Enligt utskottets mening innebär den i propositionen föreslagna ändringen
knappast någon avgörande förstärkning av skyddet för partibeteckning. Det
kan vidare ifrågasättas om den föreslagna lydelsen av 5 kap. 3 8 3. är utformad
på ett tillräckligt tydligt sätt för att kunna läggas till grund för valmyndighets
prövning av valbeteckning. Utskottet anser att den i motionen 1974:1632
föreslagna lydelsen av 3. i stadgandet skulle innebära en förstärkning av
skyddet och även på ett klarare sätt uttrycka detta.

Utskottet hemställer därför

9. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1632 och med avslag
på propositionen i motsvarande del antar följande lydelse av
5 kap. 3 § vallagen:

Partibeteckning får registreras om

1. = propositionen

2. = propositionen

3. partibeteckningen tydligt skiljer sig från och ej kan antagas leda till förväxling
med beteckning som redan har registrerats eller som, med anledning av tidigare
gjord ansökan, kan komma att registreras med giltighet för det valet eller annat
val för vilket den nya registreringen enligt 4 8 första stycket kommer att
gälla.

4. av herrar Werner i Malmö (m) och Björck i Nässjö (m), vilka ansett att
utskottet beträffande frågan om besvär över valdistriktsindelning bort anföra
och hemställa:

Som redan nämnts (= utskottet) angivna prövningen

(se s. 19-20).

Genom författningsreformen infördes som ovan nämnts ett särskilt organ
för prövning av valbesvär-den av riksdagen utsedda valprövningsnämnden.
Det förutsattes att nämnden skulle handlägga besvär över såväl val till riksdagen
som val till landsting och kommunfullmäktige. Däremot har inte
tidigare den tanken framförts att valprövningsnämndens uppgifter ytterligare
skulle utsträckas.

Utskottet kan inte ansluta sig till departementschefens motivering för
en utvidgning av valprövningsnämndens kompetensområde till ett från valbesvär
så vitt skilt område som besvär över valdistriktsindelning.

Mot bakgrund av det anförda ansluter sig utskottet till den i motionen
1974:1631 framförda uppfattningen att kammarrätten inte bör fråntas prövning
av besvär över länsstyrelses beslut om valdistriktsindelning. Den föreslagna
ändringen av 3 kap. 6 8 vallagen bör därför avslås.

Utskottet hemställer

10. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1631 avslår den
i propositionen föreslagna ändringen av 3 kap. 6 8 vallagen.

KU 1974:21

29

5. av herrar Werner i Malmö (m) och Björck i Nässjö (m), vilka ansett
att utskottet rörande propositionens förslag om upphävande av konungaförsäkran
bort anföra och hemställa:

I propositionen (= utskottet) Svenska akademien (se

s. 21).

I praxis har tillträdande konung alltid avlagt konungaförsäkran inför statsrådet.
Denna tradition går långt tillbaka i tiden. Propositionens förslag att
lagen om konungaförsäkran skall upphöra innebär att det framdeles ankommer
på tillträdande konung att själv avgöra om han vill avgiva s. k.
ämbetsförklaring eller inte.

Det måste anses vara otillfredsställande att ämbetsförklaring för rikets
högsta ämbete ej är fastställd i lag. Även i fortsättningen bör tillträdande
konung avgiva ämbetsförklaring vid trontillträdet. Lydelsen av denna bör
fastställas av riksdagen.

Nuvarande konungaförsäkran är från 1809-1810. Ny försäkran bör utformas
så att den anknyter till den nya grundlagen. Utformningen bör —
som anförs i motionen - ske av för ändamålet särskilt lämpade personer
eller organ, t. ex. Svenska akademien. Utskottet tillstyrker därför motionen
1974:1629.

På grund av det anförda hemställer utskottet

12. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1629 i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställer att förslag till ämbetsförklaring för
tillträdande konung utarbetas av Kungl. Maj:t och att lagförslag
härom därefter föreläggs riksdagen.

6. av herrar Werner i Malmö (m) och Björck i Nässjö (m), vilka ansett
att utskottet rörande protokoll vid konselj bort anföra och hemställa:

Genom nya RF (= utskottet) ram (se s. 22).

Vid informationskonselj som hålls enligt 5 kap. 1 § RF skall information
ske till konungen i skilda frågor av regeringens ledamöter. Därvid kan även
frågor av hemlig natur förekomma. Protokollen vid informationskonseljerna
bör uppta vilka regeringsledamöter som varit närvarande och vilka frågor
som behandlats. De kan även innehålla redogörelse för till konungen given
information. Även om inga beslut fattas vid informationskonseljerna kan
protokollen sålunda innehålla olika uppgifter.

Därav följeratt protokoll som innehåller hemlig uppgift skall kunna hemligstämplas
på samma grunder som gäller för protokoll i regeringsärenden.
Motionen 1974:1633 bör därför bifallas.

Utskottet hemställer

13. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1633 och med anledning
av propositionen i motsvarande del antar följande för -

KU 1974:21

30

slag till lydelse av 1 § lagen (1937:249) om inskränkningar i
rätten att utbekomma allmänna handlingar:

Protokoll i regeringsärenden (= propositionens förslag)

protokollets datum.

Andra protokoll (= propositionens förslag) dess datum.

Vad ovan sagts skall gälla även protokoll fört vid konselj enligt 5 kap.
1 § regeringsformen.

Vad i 2 —36 SS (= propositionens förslag) protokoll.

7. av herr Berndtson (vpk), vilken ansett att utsköttet beträffande den föreslagna
ändringen i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster bort anföra
och hemställa:

Enligt 3S (= utskottet) plats (se s. 22-23). Demon strationsfriheten

är en viktig rättighet i ett samhälle, där huvuddelen av
massmedia är kapitalistiskt ägd och administrerad och där demokratiska
rättigheter saknas på arbetsplatserna.

Den i propositionen föreslagna ändringen av 3 S i lagen är visserligen
en förbättring i förhållande till nuläget. Den ger dock inte den oinskränkta
demonstrationsfrihet som enligt utskottets mening är en av grundvalarna
i ett demokratiskt samhälle. Utskottet delar den i motionen 1974:1179 framförda
åsikten att kravet på polistillstånd för allmänna sammankomster står
i strid mot mötes- och yttrandefriheten. Upprätthållande av allmän ordning
tillgodoses enligt utskottets uppfattning väl av stadgandena i 2 och 10 $5
i lagen.

På grund av det anförda hemställer utskottet

14. a) att riksdagen med bifall till motionen 1974:1179 och med
avslag på propositionen, såvitt nu är i fråga, antar följande förslag
till ändring av lagen (1956:618) om allmänna sammankomster: 3

§

Utan anmälan till polismyndigheten (nuvarande lydelse)

för allmän samfärdsel.

Anmälan må ske skriftligen eller muntligen. Polismyndigheten har att notera
tid och plats för sammankomst i för ändamålet särskilt upprättat diarium. Polismyndighet
äger hindra sammankomst endast om sammankomsten anmäls skola
äga rum å samma tid och plats som. eller om den kan befaras allvarligt störa,
annan tidigare anmäld allmän sammankomst.

5 §

Paragrafen upphävs.

KU 1974:21

31

10 S

Polismyndigheten äger (= nuvarande lydelse) mot 2 S.

Rätt att upplösa (= nuvarande lydelse) innehar befäls ställning.

15 §

Till böter dömes

1) den som anordnar allmän sammankomst i strid mot förbud enligt 2

2) den som fortsätter (= nuvarande lydelse) icke kommit

till stånd.

KU 1974:21

32

Bilaga 1

Hemställan avser

i motionen 1974:4 av herr Olsson i Sundsvall (c):
att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om förslag om sådan ändring
av vallagen (1972:620) att rätt införs till proportionellt val vid valnämnds
utseende av valförrättare.

i motionen 1974:74 av herr Börjesson i Falköping (c):
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om ändrade regler förpoströstning,
så att poströstning med lantbrevbärare blir tillåten under samma tid som
poströstning får förekomma vid landets postanstalter.

i motionen 1974:352 av herr Molin m. fl. (fp):

2. att vallagens kap. 13 ändras så att den preliminära rösträkningen icke
skall innefatta fördelning av valsedlarna på listtypbeteckning.

3. att kommunallagen, landstingslagen, kommunallagen för Stockholm
samt lagen om antal landstingsman och valkretsindelningen i Stockholms
län ändras så att antalet mandat per valkrets bestämmes med hänsyn till
antalet röstberättigade.

4. att riksdagen ger Kungl. Majit till känna vad i motionen anförs om
att förslag till ändrat kommunalt valsystem föreläggs vårriksdagen 1975.

i motionen 1974:353 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c):

1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag till
ändring av vallagens (1972:620) bestämmelser angående mandatfördelning
inom parti vid landstingsval samt vid kommunfullmäktigeval i valkretsindelad
kommun.

2. att förslag förelägges riksdagen vid tidpunkt, så att de nya bestäm melserna

blir gällande vid 1976 års allmänna val.

i motionen 1974:357 av fru Sundberg m. fl. (m):
att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om skyndsam utredning och förslag
angående ändrad valkretsindelning i Malmöhus län.

i motionen 1974:358 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m):
att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om förslag till nytt valsystem
— med utjämningsmandat — för landsting och kommuner så att beslut

i frågan kan fattas i god tid före 1976 års val.

i motionen 1974:589 av herr Hermansson m. fl. (vpk):
att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att uppnå rättvis fördelning
av mandaten mellan i landstings- och primärkommunala val deltagande
partier genom översyn av valkretsindelningen eller tillämpning av
system med utjämningsmandat.

KU 1974:21

33

i motionen 1974:919 av herr Boo m. fl. (c):
att riksdagen hos Kungl. Maj:t

1. anhåller om utredning och förslag innebärande att utomlands bosatta
svenska medborgare, som är myndiga och innehar giltigt svenskt pass, får
rätt att deltaga i riksdagsval och folkomröstningar i Sverige om de någon
gång varit kyrkobokförda här i landet,

2. uttalar sig för tekniska, administrativa och andra hinder för ett effektivt
utnyttjande av utlandssvenskars rösträtt undanröjs.

i motionen 1974:929 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fl. (fp):
att riksdagen beslutar att 12$ vallagen ges följande lydelse:

12 S

I särskild röstlängd — — — men varit kyrkobokförd här tidigare.

Den som — — — i särskild röstlängd.

i motionen 1974:1177 av fröken Andersson m. fl. (c):
att riksdagen beslutar ge 1965 års valtekniska utredning i uppdrag att
skyndsamt utreda möjligheterna till och formerna för utökad information
till utlandssvenskar angående förfarandet för att få utöva rösträtt i de svenska
riksdagsvalen.

i motionen 1974:1179 av herr Hermansson m. fl. (vpk):
att riksdagen antar följande förslag till ändrad lydelse av lagen (1956:618)
om allmänna sammankomster.

3#

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utan tillstånd av polismyndighe- Utan anmälan till polismyndigheten
må allmän sammankomst ej hål- ten må allmän sammankomst ej hållas
å gata, torg, park eller annan plats, las å gata, torg, park eller annan plats,

som enligt fastställd stadsplan eller som enligt fastställd stadsplan eller

byggnadsplan utgör allmän plats och byggadsplan utgör allmän plats och

som upplåtits för avsett ändamål, å som upplåtits för avsett ändamål, å

sådan del av hamnområde som är sådan del av hamnområde som är

tillgänglig för allmänheten eller å all- tillgänglig för allmänheten eller å allmän
väg eller annat område som är män väg eller annat område som är

upplåtet till eller eljest nyttjas för all- upplåtet till eller eljest nyttjas för allmän
samfärdsel. män samfärdsel.

Vid prövning huruvida tillstånd Anmälan må ske skriftligen eller
bör meddelas, skall beaktas vikten muntligen. Polismyndigheten har att

ur allmän synpunkt av att försam- notera tid och plats för sammankomst

lingsfriheten upprätthålles. i för ändamålet särskilt upprättat dia-.

rium. Polismyndighet äger hindra
sammankomst endast om sammankomsten
anmäls skola äga rum å sam -

KU 1974:21

34

Nuvarande lydelse

Ansökan om tillstånd — — — —
skriftligt besked.

10

Polismyndigheten äger inställa eller
upplösa allmän sammankomst,
om den hålles i strid mot 2 8 eller
om beslut meddelats att sammankomsten
ej må äga rum. Rätt att

upplösa innehar

befälsställning.

Föreslagen lydelse

ma tid och plats som, eller om den kan
befaras allvarligt störa, annan tidigare
anmäld allmän sammankomst.

8

paragrafen utgår

Polismyndigheten äger upplösa
allmän sammankomst, om den hålles
i strid mot 2 8. Rätt att upplösa

— — — — innehar befälsställning.

15 8

Till böter dömes Till böter dömes

1)den som anordnar allmän sam- 1) den som anordnar allmän sam mankomst

utan att hava erhållit till- mankomst i strid mot förbud enligt 2 \v;

stånd, där sådant erfordras, eller som

anordnar sammankomst i strid mot
förbud enligt 2 8;

2) den som fortsätter 2) den som fortsätter — — — —

— — — — — icke kommit till — — — — — — jc|stånd. stånd.

i motionen 1974:1186 av herr Schött m. fl. (m):

att riksdagen antager följande

Förslag till

Lag om ändring i vallagen

Härigenom förordas att 4 kap. 12 8 vallagen (1972:620) skall erhålla följande
ändrade lydelse

4 kap.

12 8

i särskild röstlängd upptages, efter ansökan, den som

1. den 1 juni uppfyller de villkor som gäller för rösträtt och

2. enligt länsstyrelsens personband ej är kyrkobokförd i riket men varit
kyrkobokförd här någon gång under de tio kalenderår som närmast föregått
det år då röstlängden upprättas.

KU 1974:21

35

Den som — — — nästa kalenderår.

Framgår i — — — särskild röstlängd.

Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därpå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

i motionen 1974:1629 av herr Bohman m. fl. (m):
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att förslag till den
ämbetsförklaring som tillträdande konung har att avgiva utarbetas på sätt
i motionen angives.

i motionen 1974:1630 av herr Boo m. fl. (c):
att riksdagen

1. hos Kungl. Maj:t begär förslag till sådan ändring i vallagens 15 kap.
9 S att valprövningsnämndens möjlighet att fatta beslut inte hindras genom
en ledamots och dennes suppleants samtidiga frånvaro;

2. hos Kungl. Maj:t begär förslag till sådan ändring av $ 3 i lagen om
allmänna sammankomster att riskerna för olika tolkningar av uttrycket
”allmän ordning” minskas.

i motionen 1974:1631 av fru Lindquist m. fl. (m):

att riksdagen avslår förslaget om ändring i 3 kap. 6 i; vallagen.

i motionen 1974:1632 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk):

att vallagen 5 kap. 3 S erhåller följande lydelse:

Propositionens förslag: Motionärernas förslag:

Partibeteckning får registreras om

1. partiet icke utgör underavdelning av politisk sammanslutning,

2. partiet visat att det vid registrering för val till riksdagen har minst
1 500 röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för val
av landstingsman och för val av kommunfullmäktige minst 100 respektive
minst 50 röstberättigade medlemmar i den landstingskommun eller kommun
för vilken registrering sökes, samt

3. partibeteckningen kan antagas 3. partibeteckningen tydligt skiljer
ej leda till förväxling med beteckning sig från och ej kan antagas leda tillför som

redan har registrerats eller som, växling med beteckning som redan har

med anledning av tidigare gjord ansö- registrerats eller som. med anledning

kan, kan komma att registreras med av tidigare gjord ansökan, kan komma

giltighet för det valet eller för annat att registreras med giltighet för det vaval
för vilket den nya registreringen let eller annat val för vilket den nya

enligt 4 !; första stycket kommer att registreringen enligt 4 § första styckgälla.
et kommer att gälla.

i motionen 1974:1633 av herr Winberg m. fl. (m):
att riksdagen beslutar sådan ändring i det vid proposition 1974:35 fogade
förslaget till lag om ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar att det klart framgår att även protokoll fört
vid konselj enligt 5 kap. 1 S regeringsformen rymmes inom lagens ram.

KU 1974:21

36

Förslag till lag om ändring i lagen
partier

Nuvarande lydelse'

Parti som avses i 6 eller 7 § erhåller
utöver grundstödet tilläggsstöd för
varje kalenderår för vilket valet gäller
med 4 200 kronor för varje vunnet
mandat, om partiet är företrätt
i regeringen, och annars med 6 300
kronor för varje vunnet mandat.

Bilaga 2

(1972:625) om statligt stöd till politiska

Föreslagen lydelse

Parti som avses i 6 eller 7 § erhåller
utöver grundstödet tilläggsstöd för
varje år för vilket valet gäller med
4 200 kronor för varje vunnet mandat,
om partiet är företrätt i regeringen,
och annars med 6 300 kronor för
varje vunnet mandat.

' se KU 1974:19, s. 35, rskr 1974:148
GOTAB 74 7492 S Stockholm 1974