Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Konstitutionsutskottets betänkande nr 21 år 1974        KU 1974:21

Nr 21

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:35 med förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620), m. m. jämte motioner.

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1974:35 med förslag lill lag om ändring i vallagen (1972:620), m. m. jämte motionerna

1974:4 av herr Olsson i Sundsvall (c),

1974:74 av herr Börjesson i Falköping (c),

1974:352 av herr Molin m. fi. (fp), såvitt avser hemställan p. 2-4,

1974:353 av herr Olsson i Sundsvall m. fi. (c),

1974:357 av fru Sundberg m.fl. (m),

1974:358 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m),

1974:589 av herr Hermansson m. fi. (vpk),

1974:919 av hert Boo m. fi. (c),

1974:929 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fi. (fp),

1974:1177 av fröken Andersson m.fl. (c),

1974:1179 av herr Hermansson m. fi. (vpk)

1974:1186 av herr Schön m.fl. (m),

1974:1629 av herr Bohman m.fl. (m),

1974:1630 av herr Boo m. fi. (c),

1974:1631 av fru Lindquisl m.fl. (m),

1974:1632 av herr Werner i Tyresö m.fl, (vpk),

1974:1633 av herr Winberg m.fl. (m).

De fem sistnämnda motionerna är väckta med anledning av propositionen. De övriga väcktes under den allmänna motionstiden. Motionernas hem­ställan återfinns i bilaga I.

Propositionen

I propositionen läggs fram förslag lill följdlagsliftning till den nya re­geringsformen (RF) och den nya riksdagsordningen (RO). De sammanlagt 32 lagförslagen omfattar såväl förslag till upphävande av och ändringar i gällande författningar som förslag till nya författningar. Förslagen innebär i första hand en anpassning i sakligt och terminologiskt hänseende till be­stämmelserna i den nya RF och den nya RO,

Den nya RF och den nya RO föranleder åtskilliga ändringar i vallagen. Reglerna om mandatfördelning för riksdagsval som finns i 1866 års RO

1 Riksdagen 1974.4 saml. Nr 21

 

KU 1974:21                                                              2

föreslås utan ändring i sak bli överförda till vallagen. Ändringar föreslås också som följd av sänkningen av rösträttsåldern och överförandel av val-besvärsprövningen från regeringsrätten lill riksdagens valprövningsnämnd. I enlighet med vad som förutsatts i samband med grundlagsreformen föreslås vidare bestämmelser i vallagen som reglerar valbesvärsprövningen i mate­riellt hänseende. 1 vallagen föreslås också .yissa ändringar som infe hgr sam­band med grundlagsreformen. Bl. a. förstärks skyddet mot registrering av partibeteckning som av väljarna kan förväxlas med beteckning för ett tidigare registrerat parti. Lagen om kyrkofullmäkligeval anpassas lill de nya reglerna i vallagen.

I kommunallagarna och lagen om församlingsslyrelse föreslås ändringar som bl. a. innebär att rösträttsåldern vid kommunala val sänks lill 18 år. Vidare bringas valbarheisvillkoren enligt nämnda lagar och landstings-lagen i överensstämmelse med den nya RF:s regler i det avseendet.

1 rättegångsbalken och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar inarbe­tas bl. a, vissa bestämmelser om högsta domstolen och regeringsrätten som finns i  1809 års RF men som saknar motsvarighet i den nya RF.

De föreslagna lagarna avses i allmänhet skola träda i kraft den 1 januari 1975, dvs. samtidigt med alt den nya RF och den nya RO börjar tillämpas, I vissa falt föreslås de nya bestämmelserna emellertid träda i kraft tidigare.

Till följd av punkien 2 i övergångsbestämmelserna till nya RF aktualiseras vissa av de nya reglerna i vallagen redan vid ett nyval som hålls före den I januari 1975. 1 fråga om dessa regler föreslås en särskild bestämmelse om ikraftträdandet. Sänkningen av rösträttsåldern skall enligt de nämnda övergångsbestämmelserna tillämpas först när röstlängd upprällas år 1975. En övergångsbestämmelse av samma innebörd har fogats lill de föreslagna ändringarna i vallagstiftningen.

Propositionens hemställan avser atl riksdagen skall antaga 32 i propo­sitionen framlagda lagförslag. Lagförslagen avser:

1.   lag om ändring i vallagen (1972:620),

2.   lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,

3.   lag om ändring i kommunallagen (1953:753),

4.   lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm,

5.   lag om ändring i landstingslagen (1954:319),

6.   lag om ändri_ng i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse,

7.   lag om upphävande av lagen (1972:236) om ersättare för riksdagsle­damöterna,

8.   lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt slöd lill politiska partier,

9.   lag om upphävande av del av riksens ständer fastställda, av Konungen godkända och av riksens sländer den 2 maj 1810, S 8, utfärdade formuläret till försäkran att av, Sveriges tillkommande konungar vid regeringens an­trädande avgivas,

 

10.   lag om ändring i broltsbalken,

11.   lag om upphävande av lagen (1973:973) om antalet statsdepartement

 

KU 1974:21                                                               3

och statsråd utan departement,

12.   lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätlen att ut­bekomma allmänna handlingar,

13.   lag om riksgäldskonlorel,

14.   lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank,

15.   lag om upphävande av lagen (1957:685) angående utövande av full­mäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret tillkommande be­fogenheter under krigsförhållanden,

16.   lag om upphävande av ansvarighetslagen (1936:324) för fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskonlorel m. fl.,

17.   lag om upphävande av lagen (1897:28 s. 1) med vissa bestämmelser om riksbankens sedelulgivningsrätl, så ock angående forum för riksbanken,

18.   lag om ändring i rättegångsbalken,

19.   lag om ändring i lagen (1972:147) om ändring i rättegångsbalken,

20.   lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångs­balken,

21.   lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),

22.   lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvallningsdomslolar,

23.   lag om ändring i lagen (1965:186) om lagrådet,

24.   lag om handläggningen av nådeärenden,

25.   lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster,

26.   lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall,

27.   lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psy­kiskt utvecklingsstörda,

28.   lag om ändring i smitlskyddslagen (1968:231),

29.   lag om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt och länsrätt,

30.   lag om ändring i lagen (1973:1108) om ändring i lagen (1971:52) om skatterätt och länsrätt,

31.   lag om upphävande av ansvarighetslagen den 10 februari 1810 för statsrådets ledamöter, föredragande och Konungens rådgivande i kom­mandomål,

32.   lag om skyldighet att tillhandahålla riksdagens revisorer vissa hand­lingar m. m.

Frågor som upptagits i motionerna

Fiertalel motioner avser vallagsfrågor. Sakfrågorna anges i del följande under särskilda rubriker. Del skall först erinras om att förslag till vallag framlades i propositionen 1972:105, som behandlades av riksdagen under höstsessionen 1972. Åtskilliga följdmotioner väcktes, Konslilutionsutskoitet (KU 1972:49) förordade vissa detaljändringar men godtog i huvudsak pro­positionens förslag. Riksdagen följde ulskottel.

Vallagen tillämpades första gången vid 1973 års allmänna val. Erfaren-

1 * Riksdagen 1974.4 saml. Nr 21

 

KU 1974:21                                                              4

heterna därav har föranlett yrkanden om ändrade bestämmelser i skilda hänseenden. I propositionen (s. 67) anför departementschefen härvidlag bl, a, följande:

Inom RSV pågår utredning i syfte all med utgångspunkl i de erfarenheler som har vunnits vid 1973 års val åstadkomma förenklingar och förbättringar i valförfarandet. I skrivelse lill Kungl, Maj:t den 19 december 1973 har RSV framhållit alt de synpunkter som dittills framkommit ger anledning alt överväga vissa ändringar i vallagen. Pressens samarbetsnämnd har vidare i skrivelse den 15 januari 1974 berört vissa frågor, såsom vallokalernas öp­pethållande m, m,, som enligt nämndens mening aktualiserats av 1973 års val. Krislen Demokratisk Samling har i skrivelse som kom in til! justi­tiedepartementet den 25 januari 1974 anlagt synpunkter och framfört förslag i fråga om central distribution av valsedlar och tillhandahållandet av valsedlar i lokaler, bl. a. poslanslalter, där röstning äger rum. Enligi min mening bör den ulredning som pågår inom RSV slulföras innan de frågor som ak­tualiserats i de nämnda skrivelserna tas upp lill övervägande. Härigenom ges möjligheter lill en samlad bedömning av behovel av ändringar som en följd av erfarenheterna från 1973 års val. I fråga om rösträkningen i vallokal förordar jag emellertid på förslag av RSV att en ändring genomförs redan nu (jfr under 13 kap. 6S i del följande).

.Andråt kommunalt valsystem

I motionen 1974:352 (hemställan punkien 4) av herr Molin m. fi. (fp) anförs, atl reglerna om valkretsindelning för val lill kommunfullmäktige och landsting har en betydande effekt pä valutfallel i vad gäller antalet mandat per parti. Enligt motionärerna bör reglerna ändras så att största möjliga rättvisa uppnås mellan partierna också i kommun- och landstings­valen. För atl beslul om ändrade regler för valkretsindelningen skall kunna fattas i god tid före 1976 års val bör utredningen om den kommunala de­mokratin, lill vilken frågan om del kommunala valsystemet överlämnats för övervägande, behandla frågan på ett sådanl sätt att förslag kan föreläggas vårriksdagen 1975.

I molionen 1974:358 av herr Wachtmeister i Staffansiorp (m) framhålls, atl det valsystem som sedan 1970 års val tillämpas vid riksdagsvalen har fungerat mycket rättvist. I primärkommuner och landsting har detta val-syslem inte införts, och motionären illustrerar med en tabell alldet valsyslem som tillämpas vid dessa val leder lill atl antalet röster/mandat varierar kraf­tigt mellan de olika parterna. Riksdagen bör därför enligt motionen anhålla om förslag lill nytt valsystem för de kommunala valen så atl beslut i frågan kan fallas i god lid före 1976 års val,

I molionen 1974:589 av herr Hermansson m, fi. (vpk) anförs, alt det inte

 

KU 1974:21                                                              5

är ovanligt atl ett parti vid landstingsvalen får betala dubbelt så många röster som ett annal för mandat beroende på valkrelsindelningen och av­saknad av utjämningsmandat. Enligt molionärerna synes någon form av utjämningsmandat mellan vakrelsar i landstings- och primärkommuner nöd­vändig för alt inte stora väljargrupper skall bli orepresenlerade eller starkt underrepresenlerade och för all uppnå rätlvisa i mandalfördelningen mellan partierna.

Kommunalvalskommiiién (K 1968:58) tillkallades den 10 oktober 1967 för atl utreda frågan om ändrade regler för bestämmandel av antalet landstings­män, landstingskommuns indelning i valkretsar och valsystem för kom­munalvalen. Utredningen avlämnade i februari 1971 betänkandet "Kom­munala val" (SOU 1971:4). I della förordade kommittén alt ett nytt val­system skulle införas för landstings- och kommunfullmäktigevalen i hu­vudsak i överensstämmelse med valsystemet för riksdagsvalen. Enligt kom­mitténs förslag skulle i landstingskommuner och valkrelsindelade kommu­ner endast en del av mandaten tilldelas valkretsarna och fördelas mellan partierna på grundval av valresultatet där. Återstoden av mandalen skulle användas för all utjämna de avvikelser från eil för hela landslingskommunen respektive kommunen proportionellt riktigt resullal som kan uppslå vid mandalfördelningen inom kretsarna. För både landstingskommuner och kommuner skulle enligt förslagel gälla alt endast parti som fått minst 4% av rösterna i hela landslingskommunen respektive kommunen fick della i mandalfördelningen. För landslingskommunen skulle denna spärr dock mildras genom all parli med mindre andel av det lolala antalet röster skulle få delta i mandalfördelningen i valkrels där partiet fått minsl 12% av rös­terna.

Vid remissbehandlingen av kommunalvalskommilléns förslag uttalade sig remissinstanserna över lag för ett valsyslem som ger en bättre propor-lionalitet vid de kommunala valen. Åtskilliga remissinstanser ställde sig emellertid tveksamma eller direkt avvisande till en fyraprocentsspärr mot småpartier även på del kommunala planet. Vid överläggningar under våren 1972 rörande frågan om ett eventuellt nytt valsystem för de kommunala valen mellan företrädare för de fyra största riksdagspartierna rådde enighet om atl frågan om en generell spärr mot småpartier i de kommunala valen inte skall tas upp till avgörande förrän man närmare fött diskutera vilka konsekvenser för den kommunala demokratin en sådan spärr skulle fö. Be­lräffande dessa överväganden informerades vänsterpartiet kommunisternas företrädare.

Den 21 april 1972 erhöll utredningen om den kommunala demokratin i till-läggsdirektiv bl. a. i uppdrag atl överväga frågan om småpartiernas roll i den kommunala demokraiin och all utifrån kommunaldemokratiska syn­punkter studera effekterna av olika småpartispärrar. Enligt tilläggsdirektiven bör utredningen arbeta så alt utredningens undersökningar och analyser kan läggas lill grund för ett slutligt ställningstagande lill valsystemet vid de kommunala valen i god tid före 1976 års val.

 

KU 1974:21                                                              6

Utlandssvenskarnas rösträtt

Som en följd av regeln i 3 kap. 2 S nya RF atl del i lag skall finnas bestämmelser om rösträtt för svensk medborgare som inte är bosatt i riket införs bestämmelser härom i vallagen (4 kap. 11 S). Någon ändring i sak av utlandssvenskarnas rösträtt föreslås inle härmed. Delta motiveras med atl frågan om en ulvidgning av utlandssvenskarnas rösträtt f. n. övervägs av  1965 års valtekniska ulredning.

Motionerna 1974:919 av herr Boo m.fl. (c), 1974:929 av herr Lindahl i Hamburgsund m.fl. (fp) och 1974:1186 av herr Schötl m.fl. (m) syftar alla till en utvidgning av utlandssvenskarnas rösträtt. Motionen 1974:1177 av fröken Andersson m. fi. (c) behandlar frågan om ökad information till utlandssvenskarna angående tillvägagångssättet för all fö rösta i riksdags­valen.

Utseende av valförrättare

Enligt 3 kap. 4 S vallagen åligger det valnämnden i valdistriktsindelad kommun atl för varje valdistrikt utse minsl fyra valförrättare. Någon be­stämmelse om sättet för utseende av dessa innehåller emellertid inte val­lagen, 1 motionen 1974:4 av herr Olsson i Sundsvall (c) framställs krav på en sådan ändring av vallagen atl räll införs lill propoiionellt val i detta hänseende.

Frågan berörs inte i förevarande proposition.

Skydd för partibeteckning

F. n. gäller enligt 5 kap. 3 S vallagen all partibeteckning får registreras endast om beteckningen tydligt skiljer sig från beteckning som redan har registrerats eller vars registrering är föremål för prövning. Med hänsyn till alt utgångspunkten för bedömningen måste vara förväxlingsrisken föreslås i propositionen en formulering som bällre tillgodoser delta syfte, nämligen all partibeteckning får registreras endast om beteckningen kan antas ej leda lill förväxling med redan registrerad beteckning eller med beteckning för vilken registrering tidigare har sökts.

Spqrsmålel var föremål för riksdagens bedömning senast hösten 1973, när riksdagen biföll konslituiionsulskouels belänkande (KU 1973:40) med förslag lill ålgärder för alt vidga skyddet för de politiska partiernas namn.

1 molionen 1974:1632 av herr Werner i Tyresö m, fi, (vpk) anförs atl del förstärkta skyddet för partibeteckning skulle bättre uppnås med följande lydelse av 5 kap. 3 S 3, vallagen:

Partibeteckning får registreras om —        


 

KU 1974:21                                                              7

3. partibeteckningen tydligt skiljer sig från och ej kan antagas leda till forväx­ling med beteckning som redan har registrerats eller som. med anledning av ti­digare gjord ansökan, kan komma att registreras med giltighet för del valel eller annal val för vilket den nya regislreringen enligi 4 S första stycket kommer att gälla.

Poströstning genom lantbrevbärare

Enligt 10 kap. 1 S vallagen får röstning i princip ske på varje poslanslalt inom riket från och med den aderionde dagen före valdagen lill och med valdagen. Något förslag om ändring i delta stadgande framläggs inle i nu föreliggande förslag till ändring i vallagen.

I motionen 1974:74 av herr Börjesson i Falköping (c) framhålls alt av­stånden lill postlokal och vallokal i glesbygderna gör del angeläget att ytter­ligare utvidga reglerna för poströstning. Det föreslås därför i motionen att poströstning skall tillålas även genom lantbrevbärares försorg.

Fördelning på listtyp av röstsedlarna vid preliminär rösträkning

I propositionen föreslås en ändring av 13 kap. 6S vallagen av innebörd atl hittills föreliggande skyldighet alt vid preliminär rösträkning fördela valsedlarna efter lisltyp borttages. Elt motsvarande förslag återfinns i mo­tionen 1973:352 av herr Molin m. fi. (fp).

Mandatfördelningen vid kommunala val

I 14 kap. 15 och 16 SS vallagen behandlas reglerna för mandalfördelningen inom varje parli vid landstings- och kommunfullmäktigevalen. Före val­lagens tillkomst gällde i detla hänseende bl, a. alt en kandidat, som förekom på fiera listor, kunde tilldelas mandal i fiera valkretsar. Vid sådanl förhållande hade han själv alt välja vilken valkrels han önskade representera. Denna möjlighet har numera avskaffats, och i stället gäller, atl om en kandidat efter fastställande av ordningen mellan namnen inom partierna skulle erhålla mandal i mer än en valkrels tilldelas han mandat i den valkrels där hans jämförelsetal är slörsi. Mandat som han ej tillträder tillfaller den kandidat som står närmast i tur inom partiet all erhålla mandal, dvs, den kandidal som i valkretsen har det högsta jämförelsetalet bland de kandidater inom partiet som inle redan tilldelats mandat. Någon ändring i förevarande regler föreslås inle i propositionen.

Vid införandet av nämnda regler anförde deparlemenlschefen (prop, 1972:105 s. 137 f) följande:

 

KU 1974:21                                                              8

Enligt gällande regler (47 a S KVL) får den som utsetts lill landstingsman eller kommunfullmäktig i mer än en valkrets bestämma och till länsstyrelsen anmäla i vilken valkrels han vill anses vald. Uppkommer motsvarande dub-belvalssilualion vid riksdagsvalet, fäller jämförelsetalet avgörandet Gfr 10 S). Såväl praktiska som principiella skäl talar enligt min mening för att samma metod för avveckling av uppkomna dubbelvalssiluationer införs även i fråga om de kommunala valen. I forlsätiningen bör alliså den som valls lill lands­tingsman eller fullmäktig i mer än en valkrets besälla platsen i den valkrels där hans enligt 6 S framräknade jämförelsetal är störst. Det bör framhållas all demokratiutredningen när del gäller dubbelvalda fullmäktigsuppleanter föreslagit att jämförelsetalet skall vara avgörande vid bestämmandel av i vilken valkrets som plats skall tillerkännas honom (19 S).

Enligt gällande ordning skall den som fött mandat från mer än en valkrets anses ha avgått som landstingsman eller fullmäktig i den valkrets där han inte mottar uppdraget och efterträdare för honom där utses i den ordning som gäller vid landstingsmans eller fullmäktigs avgång. I kornmentaren lill 10 S har jag förordat att motsvarande reglering i fråga om riksdagsvalen utformas så att mandal som den dubbelvalde ej lilllräder skall lillfalla den kandidal som står närmast i lur atl erhålla plats för partiet i den valkretsen. Redan intresset av enhetliga regler vid de samtidiga valen talar enligt min mening för all samma regler för gälla även vid de kommunala valen. En sådan lösning står också i principiell överensstämmelse med den tidigare förordade bestämmelsen att jämförelsetalet skall vara avgörande för i vilken valkrets den dubbelvalde skall erhålla plats. Det kan här inskjutas all det i fråga om de kommunala valen inte behövs någon särskild regel för del fall alt en kandidal har valts för mer än ett parli i samma valkrets. Inträffar detla, blir bestämmelsen i 15 S tredje slyckel tillämplig.

I motionen 1974:353 av herr Olsson i Sundsvall m. fi. (c) påtalas all ifrå­gavarande sammanräkningsregler kan leda till mindre rimliga platsfördel­ningar inom ett parli såväl vid tilldelningen av mandat som vid fördelningen av suppleantplatser. Som exempel anges i motionen en kommun där för ett parti en listtyp erhöll 8 870 röster och fyra lisllyper tillhopa 5 002 röster. Förstnämnda lista tilldelades tio mandal medan de övriga fick samriianlagt tolv mandat. Enligt molionen bör bestämmelserna ses över och förslag, syftande till en rättvis mandatfördelning, föreläggas riksdagen så alt nya bestämmelser kommer all gälla vid 1976 års val.

Mandatberäkningen vid kommunala val

Enligi gällande regler, 9S kommunallagen (1953:753), 9S kommu­nallagen för Slockholm (1957:50) saml 10 S landslingslagen (1954:319) skall vid kommunala val antalet mandat per valkrels ställas i relation till den mantalsskrivna befolkningen i kretsen och inle - som gäller vid riks­dagsval - lill antalet röstberättigade i kretsen, 1 nu föreliggande proposition föreslås ingen ändring i detla hänseende.

1 molionen 1974:352av herr Molin m. fi.(fp) yrkas,att mandatberäkningen vid de kommunala valen skall — liksom vid riksdagsval — ske utifrån antalet röstberättigade inom valkretsen.

 

KU 1974:21                                                              9

Kommunalvalskommiiién uttalade sig i sitt betänkande Kommunala val (SOU 1971:4) för att även vid de kommunala valen antalet röstberättigade skulle läggas lill grund för mandaiberäkningen.

Det kommunala valsystemet utreds som ovan anförts enligt tilläggsdi­rektiv den 21 april 1972 av utredningen om den kommunala demokratin, som enligt direktiven bör arbeta så alt utredningsmaterialet kan läggas till grund för ett ställningstagande till valsystemet vid de kommunala valen i god tid före 1976 års val.

Besvär över länsstyrelses beslut om indelning i valdistrikt

Enligt föreliggande förslag lill ändringar i vallagen skall enligt 3 kap. 6 S besvär mol länsstyrelses beslul i ärende om indelning i valdistrikt föras hos valprövningsnämnden i stället för som hittills hos kammarrällen.

I motionen 1974:1631 av fru Lindquisl m.fl. (m) hävdas atl valpröv­ningsnämnden tillkommit för all avgöra frågor som rör valel och alt skäl saknas alt även låta valprövningsnämndens kompetens omfatta frågan om rikets indelning i valdistrikt. Del hemställs därför atl kammarrätten skall kvarstå som mellaninstans i dessa ärenden.

Departementschefen anför i detta hänseende bl. a. följande (s. 69):

En huvudtanke bakom förslaget alt inrätta en valprövningsnämnd är alt nämnden skall fö en sammansällning som gör den speciellt lämpad all pröva frågor om valbesvär. Enligt min mening bör nämndens särskilda sam­mansättning vara en tillgång också vid prövning av andra ärenden som gäller tillämpning av vallagen. Över huvud taget förefaller del naturiigasl och mest konsekvent alt valprövningsnämnden får överta besvärsprövning­en enligt vallagen i samtliga de fall där denna f. n. ligger hos förvaltnings­domstol. Också intresset av enhetlighet i bedömningarna lalar för en sådan reform. Jag föreslår därför att besvärstalan enligt de nyss angivna lagrummen i vallagen skall föras hos valprövningsnämnden. Förslaget innebär alt kam­marrätten inle längre kommer alt ulgöra mellaninstans i ärende om indelning i valdistrikt.

Valprövningsnämndens beslutsförhet

I nu föreliggande förslag lill ändringar i vallagen föreslås belräffande val­prövningsnämnden bl. a. en bestämmelse (15 kap. 9 S) om atl när valpröv­ningsnämnden avgör ärende enligt vallagen skall nämndens samtliga le­damöter vara närvarande.

I motionen 1974:1630 av herr Boo m. fi. (c) hävdas, all frånvaro av ledamot och dennes suppleant med den utformning lagtexten erhållit kan hindra valprövningsnämnden atl fullgöra sin uppgifi. Den föreslagna lagtexten bör därför enligt motionen ändras så alt denna olägenhet undanröjs.

Departementschefen anför i detta hänseende (prop. s. 84) alt det torde vara förutsatt alt samtliga nämndens ledamöter skall delta i avgörandet av valbesvärsmål och att han därför föreslår en uttrycklig bestämmelse här-

 

KU 1974:21                                                             10

om. Departementschefen erinrar i detta sammanhang om alt suppleanter för ledamöter i valprövningsnämnden skall finnas enligt 7 kap. 8 S i nya RO. Enligt delta stadgande skall för andra ledamöier i nämnden än ord­föranden utses minsl sex suppleanter. Enligt tilläggsbestämmelse lill stad­gandet kan riksdagen efter valel besluta atl öka antalet suppleanter, som då skall väljas så snart del kan ske.

Del bör i sammanhanget tilläggas, alt suppleanter för riksdagens organ inte är personliga. Sålunda stadgas i 7 kap. 9 S nya RO, all om av riksdagen vald ledamot i ett organ är frånvarande intages hans plats, om det kan ske, av suppleant som hör lill samma partigrupp. I övrigl skall härvid gälla all suppleanterna har företräde i den ordning i vilken de har valts eller, om valel har förrättats med gemensam lista, i den ordning i vilken de har förts upp på listan.

Valkretsindelningen i Malmöhus län

1 molionen 1974:357 av fru Sundberg m, fl. (m) aktualiseras frågan om ny valkretsindelning i Malmöhus län. Hemställan avser alt riksdagen skall anhålla hos Kungl. Maj:t om skyndsam utredning härom.

Frågan om valkretsindelning behandlades av utskottet senasl i samband med förfatlningsreformen (KU 1973:26). I förfaltningsproposiiionen (prop. 1973:90) förklarade deparlemenlschefen alt valkrelsindelningen skall bli fö­remål för en allmän översyn som skall utföras av särskilda sakkunniga. Dessa skall även undersöka hur personmomentet vid valet skall kunna stär­kas. Utskollel uttalade i anslutning härtill sin tillfredsställelse över alt en utredning om ifrågavarande spörsmål skulle komma till stånd och anförde, atl utgångspunkten för utredningsarbetet borde vara elt riksproportionelll syslem med spärrar mot småpartier. Utskottet underströk också betydelsen av alt de sakkunniga lämnades stor frihet vid fullgörandet av sitt uppdrag.

I anledning av förevarande proposition har inhämtats att utredningen om valkretsindelningen och personval kommer atl tillsättas inom kort.

Ämbetsförklaring för nytillträdande konung

1 propositionen framläggs förslag till lag om upphävande av 1810 års ko­nungaförsäkran.

1 motionen 1974:1629 av herr Bohman m.fl. (m) ultalas atl det, om den nuvarande konungaförsäkran avskaffas och ersätts av en ämbetsför­klaring, är viktigt att denna ges en värdig form och anknyter lill historiska traditioner och till nu gällande konungaförsäkran. Förslag till ämbetsför­klaring bör, enligt vad som framförs i molionen, framläggas snarast möjligt och fastställas av riksdagen. Förslaget bör, anförs det, utarbetas av för än­damålet särskilt lämpade personer eller organ, i. ex. Svenska akademien.

I praxis har tillträdande konung avlagt konungaförsäkran inför statsrådet.

 

KU 1974:21                                                             11

Sådan försäkran är emellertid inle påbjuden i författningen. Däremot har 1809—1810 av ständerna fastställts och av Konungen godkänts ett formulär till konungaförsäkran, vilket således nu föreslås upphävt.

Enligt 2 kap. 10 S andra stycket nya RO kan statschefen avge ämbets­förklaring inför kammaren. Någon skyldighet att avge sådan förklaring har alltså inte föreskrivits. Departementschefen anslöt sig i förfaltningspropo­siiionen (prop. 1973:90) lill vad grundlagberedningen anfört atl den som inle endast lillfölligl tjänstgör som statschef naluriigen borde företräda inför riksdagen och ge ullryck för sin vilja all åla sig de med ämbetet förenade plikterna. Vid riksdagsbehandlingen lämnades förslagel i denna del utan erinran (KU 1973:26).

Sekretesskydd for konseljprotokoll

Genom nya RF ersätts de nuvarande konseljerna med Konungen i stats­rådet med regeringssammanträden. Protokoll skall enligi 7 kap. 6 S nya RF föras vid dessa sammanträden. Sammanträde med regeringen under statschefens ordförandeskap avser enligt de nya reglerna informalion från regeringen till statschefen. För dessa sammanträden har nya RF behållit benämningen konselj. Bestämmelse om protokollföring vid konselj finns inle i den nya grundlagen.

I propositionen föreslås en ändring i I S sekretesslagen av innebörd atl reglerna i paragrafen om sekretesskydd för protokoll i statsrådet och i kom­mandomål i stället skall gälla protokoll i regeringsärenden.

I molionen 1974:1633 av herr Winberg m. fi. (m) sägs, atl man kan utgå från att protokoll kommer att föras även vid konselj, t, ex. rörande vilka som är närvarande och vilka ärenden som behandlats. Med hänsyn härtill bör enligt vad som anförs i motionen ändringen i sekretesslagen formuleras så att del klart framgår alt även protokoll fört vid konselj enligt 5 kap. 1 S nya RF ryms inom lagens ram.

Lagen om allmänna sammankomster

Propositionens förslag innebär ändring av 3 S ifrågavarande lag i syfte all bringa stadgandet i bättre överensstämmelse med nya RF:s bestämmelser om demonslralionsrällen. Sålunda föreslås all tillslånd till demonstration får vägras endast om det är nödvändigt med hänsyn till trafik eller allmän ordning.

I motionen 1974:1179 av herr Hermansson m. fi. (vpk) framläggs förslag om all den nuvarande tillståndsprövningen av polismyndighet vid anord­nande av allmän sammankomst på allmän plats helt slopas och ersätts med anmälan lill polismyndighet. Vidare bör enligt motionärerna i 3 S andra slyckel intas en föreskrift om alt polismyndighet äger hindra sammankomst endast om den är avsedd att äga rum på samma tid och plats som annan

1 ** Riksdagen 1974.4 saml. Nr 21

 

KU 1974:21                                                             12

tidigare anmäld allmän sarnmankomst eller om den kan befaras allvarligt störa sådan sammankomst.

1 molionen 1974:1630 av herr Boo m. fl. (c) framförs krav på en ändring av 3 S så att risken för olika tolkningar av uttrycket "allmän ordning" min­skas.

Uttrycket "allmän ordning" förekommer i många andra lagsammanhang. Här må 1. ex. erinras om bestämmelserna i 16 kap. brottsbalken "Om brott mol allmän ordning". Uttrycket förekommer där i 1 S (upplopp) och 3S (ohörsamhet mol ordningsmakten). Vidare används uttrycket i t. ex. all­männa ordningsstadgan (7 S), länsslyrelseinslruktionen (10 S) samt polis-instruktionen (2 och 19 SS)- Uttrycket är alltså allmänt vedertaget i lag­sammanhang.

Utskottet

Den nya regeringsformen (RF) och den nya riksdagsordningen (RO) antogs, tidigare i år slutligt av riksdagen. RF och RO träder i huvudsak i tillämpning den 1 januari 1975. Redan dessförinnan skall de dock lända till.efterrättelse i vissa hänseenden. Om förordnande om nyval lill riksdagen meddelas under innevarande år skall sålunda åtskilliga av de nya bestämmelserna tillämpas, t. ex. de som avser antalet ledamöier i riksdagen, liden för extra val och tiden för nyvald riksdags första sammanträde.

I propositionen 1974:35 läggs fram förslag till följdlagsliftning till RF och RO. Ytteriigare förslag kommer all framläggas senare. Det är alltså bara en del av del omfattande arbetet med följdlagsliftning till den nya för­fattningen som nu redovisas för riksdagen.

En stor del av propositionen ägnas ål valfrågor. Åtskilliga ändringar i vallagen (1972:620) föranleds sålunda av den nya RF och den nya RO. Reglerna om mandatfördelning för riksdagsval som nu finns i 1866 års RO föreslås ulan ändring i sak bli överförda till vallagen. Ändringar föreslås också som följd av sänkningen av rösträttsåldern och överförandet av val­besvärsprövningen från regeringsrätten lill valprövningsnämnden. I enlighei med vad som förutsails i samband med grundslagsreformen föreslås vidare besiämmelser i vallagen som reglerar valbesvärsprövningen i maierielll hän­seende. I vallagen föreslås också vissa ändringar som inle har samband med grundlagsreformen. Bl. a. förstärks skyddet mot registrering av par­tibeteckning som av väljarna kan förväxlas med beteckning för ett tidigare registrerat parti, Lagen om kyrkofullmäktigval anpassas lill de nya reglerna i vallagen.

Vallagen (1972:620) antogs av höstriksdagen 1972 och tillämpades första gången vid 1973 års allmänna val. Erfarenheterna därifrån har föranlett yr­kanden från skilda håll om ändrade bestämmelser i olika hänseenden.

I propositionen upplyses att utredning pågår inom riksskatteverket (RSV) såsom central valmyndighet i syfte alt med utgångspunkt i de erfarenheter

 

KU 1974:21                                                             13

som har vunnits vid 1973 års val åstadkomma förenklingar och förbättringar i valförfarandet. Vidare nämns att frågor om bl. a. vallokalernas öppethål­lande och tillhandahållandet av valsedlar i lokaler där röstning äger rum har aktualiserats hos justitiedepartementet genom skrivelser från olika or­ganisationer. Enligt departementschefens bedömning bör emellertid den ut­redning som pågår inom RSV slutföras innan de berörda frågorna tas upp till övervägande. Härigenom ges, understryker departementschefen, möj­ligheter till en samlad bedömning av behovet av ändringar som en följd av erfarenheterna från 1973 års val. Endast i ett hänseende föreslås alt en ändring av angivet slag skall genomföras redan nu. Den avser rösträkningen i vallokal och innebär all den nuvarande bestämmelsen i vallagen om skyl­dighet för valförrättare atl fördela valsedlarna på lisltyp las bort. Ändrings­förslaget, som utskottet tillstyrker, tillgodoser ett motsvarande yrkande i motionen 1974:352 av herr Molin m.fl. (fp).

Enligt utskottets mening är del angelägel alt vallagens regler ses över mot bakgrund av erfarenheterna från 1973 års val. Del material i denna del — bl. a. yttranden från samtliga valnämnder och länsstyrelser inom landet — som har insamlats av RSV och nu övervägs där bör kunna ge en god bild av hur man ute på fältet ser på dessa frågor och också i övrigt ulgöra tillräckligt underlag för en översyn av vallagen. Utskollel har in­hämtat att tanken är atl arbetet inom RSV skall redovisas i en skrivelse lill regeringen och alt denna efter sedvanlig beredning skall ligga lill grund för ett förslag i proposition lill riksdagen. Inom justitiedepartementet är avsikten all avlämna propositionen i ämnet snarast möjligl. Ut­skottet har för sin del ingen erinran mot att arbetet med en översyn av vallagen bedrivs i enlighet med det anförda men vill understryka betydelsen av att förslag underställs riksdagen så snart detla kan ske.

I anslutning till det anförda vill utskottet ta upp några särskilda valfrågor, som aktualiserats i motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år.

1 motionerna 1974:352 av herr Molin m. fi. (fp), 1974:358 av herr Wacht­meister i Staffansiorp (m) och 1974:589 av herr Hermansson m. fi. (vpk) hemslälls atl riksdagen skall begära förslag om ett nytt valsyslem vid de kommunala valen som ger större rätlvisa mellan partierna än det nuvarande. I de båda förstnämnda motionerna understryks därvid alt förslagen skall presenteras så atl beslut kan fattas i god lid före 1976 års val.

Kommunalvalskommiiién presenterade 1971 i sitt betänkande "Kom­munala val" (SOU 1971:4) eil förslag lill ett nytt valsystem för landstings-och kommunfullmäkligval i huvudsak i enlighei med riksvalssyslemel, dvs. med utjämningsmandat mellan valkretsarna och med en spärr innebärande alt endast partier som erhållii minsl fyra procent av de inom kommunen avgivna rösterna skulle fö delta vid mandalfördelningen.

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag uttalade sig remissin­stanserna över lag för ett valsystem som ger en bättre proportionalitet vid

 

KU 1974:21                                                             14

de kommunala valen. Några remissinstanser framhöll emellertid atl kom-mittén inte tillräckligt utrett konsekvenserna av en småpartispärr för de partier som i dag finns representerade i fullmäktige och landsting. Vid över­läggningar i frågan våren 1972 mellan företrädare för de fyra störsia i riks­dagen representerade partierna fann man del önskvärt atl åstadkomma en närmare belysning av småpartiernas roll i den kommunala demokraiin och atl utifrån kommunaldemokratiska synpunkter studera effekterna av olika småpartispärrar. Beträffande dessa överväganden informerades även före­trädare för vänsterpartiet kommunisterna. Arbetet uppdrogs i tilläggsdirektiv ål utredningen om den kommunala demokraiin. Enligt tilläggsdirektiven bör utredningsarbetet bedrivas så att utredningens undersökningar och ana­lyser kan läggas till grund för ett slutligt ställningstagande lill valsystemet vid de kommunala valen i god lid före 1976 års val.

Utskollel har inhämtat atl utredningen om den kommunala demokratin avser all redovisa utredningsarbetet i den del som berör det kommunala valsystemet i början av nästa år. Frågan om kommunalt valsyslem avses därefter las upp till partiledaröveriäggningar innan proposition i ämnet fö­reläggs riksdagen. Det bör sålunda bli möjligl atl under 1975 la slutlig ställning lill utformningen av ett nyll valsyslem så atl partierna för tillräcklig tid för nödvändiga förberedelser före 1976 års val. Vad som anförts i mo­tionerna 1974:352 och 1974:358 angående tidsplanerna för del pågående ut­redningsarbetet kommer således alt beaktas ulan något särskill initiativ från riksdagens sida.

De nu ifrågavarande motionsyrkandena bör anses vara besvarade med vad ulskottel sålunda anfört.

I motionen 1974:352 av herr Molin m. fl. (fp) tas också upp en särskild fråga i kommunalvalssammanhang. Den avser principerna för mandatbe­räkningen mellan valkretsar vid val till landsting och kommunfullmäktige. Härvid yrkas alt beräkningen skall ske med utgångspunkt i antalet röst­berättigade inom valkretsen och inle i den mantalsskrivna folkmängden, dvs. atl den skall ske med tillämpning av samma princip som nu gäller vid riksdagsval.

Kommunalvalskommilléns förslag till nytt valsyslem för landstings- och kommunfullmäktigval bygger på de principer för mandatberäkningen mellan valkretsar som förordas i motionen 1974:352. I denna del har förslagel i stort inte föranlett erinran vid remissbehandlingen. Med hänsyn härtill och lill del allmänt accepterade intresset av all samma principer där så kan ske tillämpas vid riksdagsvalen och de kommunala valen kan det antas all - om valsystemet vid de kommunala valen över huvud taget i fort­sättningen skall bygga på valkretsindelning - ett kommande förslag till änd­rat kommunalvalssystem skall tillgodose motionärernas önskemål. En hu­vudfråga i vad gäller nyll kommunalvalssystem är emellertid om principen med valkretsindelning bör bibehållas. Enligt utskottets mening bör därför den i molionen aktualiserade frågan behandlas gemensami med övriga frågor

 

KU 1974:21                                                             15

om ett nyu kommunall valsystem under 1975 och sålunda inte nu föranleda något beslut om lagändringar från riksdagens sida.

Även nu ifrågavarande motionsyrkande bör anses vara besvarat med vad utskottet anfört.

Sedan vallagens tillkomst 1972 gäller för såväl riksdags-som kommunalval alt om en kandidat fött plats i ordningen i flera valkretsar och om han till följd därav skulle erhålla mandat i mer än en valkrets, skall han tillträda del mandal för vilket hans jämförelsetal är störst. Mandat som han inte tillträder skall tillfalla den kandidat som slår närmast i lur att erhålla mandat i valkretsen. Ordningen mellan kandidalnamnen inom ett parti fastställs i kommunalvalen för varje valkrels för sig genom särskilda uträkningar. Avgörande är jämförelsetalen för varje namn. För varje gång en lista tilldelas plats i ordningen reduceras dess jämförelsetal. Vid fastställandet av ord­ningen mellan kandidatnamnen bortses från ev. dubbelvalssiluationer. Dessa kommer alltså in i bilden först sedan ordningen mellan namnen fastställts i samtliga valkretsar. Avvecklingen av dubbelvalssiluationer lillgår så, att dubbelvald för plats i den valkrels där hans jämförelsetal är störst. I övriga valkretsar där han också fått plats i ordningen bortser man från honom och låter alltså mandatet gå lill nästa namn i ordningen. Förfarandet kan få till konsekvens att listlyp som fött färre namn i en valkrets än en annan lista likväl besätter fler mandal i valkretsen än sistnämnda lista. Så blev också fallet på flera olika håll i landet vid 1973 års kommunala val. Över­klaganden till regeringsrätten föranledde i denna del ingen ändring i sam­manräkningarna.

I motionen 1974:353 av herr Olsson i Sundsvall m. fl. (c) behandlas kon­sekvenserna av de angivna sammanräkningsreglerna. Motionärerna anser alt principerna för mandatfördelning inom parti vid dubbelvalsavveckling inte ar godtagbara. Nackdelarna kan visseriigen undgås om partierna går fram med skilda listor i varje valkrets. Enligt motionärerna bör dock partierna inte tvingas härtill för att vara säkra på all fö en mandatfördelning mellan de olika listtyperna som överensstämmer med röstfördelningen i hela kom­munen, Motionärerna anser att bestämmelserna bör ses över och att förslag, som syftar till en rättvis mandatfördelning, bör föreläggas riksdagen så att nya bestämmelser kommer atl gälla vid 1976 års val.

Utskottet kan instämma i motionärernas uppfattning atl nuvarande regler för dubbelvalsavveckling vid kommunala val i vissa lägen leder till ur de­mokratisk synpunkt otillfredsställande resullal. Enligt utskoltets mening bör därför de ifrågavarande reglerna ses över. Frågornas tekniska lösning är avhängig av valsystemet i stort vid de kommunala valen, och översynen bör därför göras i samband med Kungl. Maj:ls ställningstagande härtill. Förslag bör föreläggas riksdagen så atl nya bestämmelser kommer att gälla vid 1976 års val. Del anförda bör ges Kungl. Maj:l lill känna.

Enligt 3 kap. 2 S RF skall i lag finnas bestämmelserom rösträtt försvensk medborgare som inte är bosatt i riket. Den som inte har fyllt 18 år och

 

KU 1974:21                                                             16

den som är omyndigförklarad har dock aldrig rösträtt. Propositionens förslag till ändringar i vallagen innehåller bl. a. bestämmelser i nu avsett hänseende. Dessa ansluter sig till gällande bestämmelser. Med hänvisning till atl frågan om en ulvidgning av utlandssvenskars rösträtt f. n. övervägs av 1965 års valtekniska utredning anser sålunda departementschefen att det inte finns anledning att nu föreslå någon ändring i sak av dessa bestämmelser. Fortfarande föreslås alltså gälla att det vid sidan av den vanliga röstlängden skall upprättas särskild röstlängd för utlandssvenskar, atl upplagande däri förulsätter ansökan av vederbörande och att endast den får införas som styrker sig vara svensk medborgare genom innehav av giltigt svenskt pass och som varit kyrkobokförd i Sverige någon gång under de fem kalenderåren närmast före del år då röstlängderna upprättas.

I motionerna 1974:919 av herr Boo m. fi. (c), 1974:929 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fi. (fp) och 1974:1186 av herr Schötl m. fl. (m) begärs vidgade möjligheler för utlandssvenskar att della i allmänna val i Sverige. I molionen 1974:919 hävdas alt röslrält bör få ulövas vid riksdagsval och folkomröstningar i Sverige av utomlands bosalt svensk medborgare som är myndig och innehar giltigt svenskt pass samt någon gång varit kyrko­bokförd i Sverige. Den nuvarande s. k. femårsregeln föreslås alltså skola upphävas. Motsvarande yrkande framställs i motionen 1974:929.1 molionen 1974:1186 begärs som ett provisorium i avbidan på resultatet av pågående utredningsarbete i frågan atl femårsregeln skall utsträckas till en tioårsregel.

1 motionen 1974:919 begärs vidare atl riksdagen ullalar sig för alt tekniska, administrativa och andra hinder för elt effektivt utnyttjande av utlands­svenskars röslrält undanröjs. I motiveringen nämns som hinder bl. a. bris­tande informalion till de röstberättigade. Motionen 1974:1177 (c) av fröken Andersson m. fi. tar direkt sikte på informationsfrågorna och begär särskill uppdrag för 1965 års valtekniska ulredning att skyndsamt utreda möjlig­heterna lill och formerna för utökad information lill utlandssvenskar an­gående förfarandet för alt få rösta i riksdagsvalen.

De nuvarande bestämmelserna om utlandssvenskarnas rösträtt tillkom 1967 och hade föregåtts av flera olika utredningsförslag. Först 1967 till­skapades emellertid en möjlighet för utlandssvenskar all rösla vid riksdags­valen, I förarbetena lill reformen underslröks alt den avgränsning som de nya bestämmelserna innebar i fråga om vilka utlandssvenskar som skulle beredas rösträtt var schematisk. 1970 års riksdag begärde hos Kungl. Maj:t en förutsättningslös prövning av möjligheterna alt vidga den krets av ut­landssvenskar som kan delta i val till riksdagen. Denna uppgift har genom tilläggsdirektiv 1972 lämnats åt 1965 års vallekniska utredning som nu ar­betar med frågan med sikte på all framlägga förslag under innevarande år.

Erfarenheterna av de nuvarande bestämmelserna om utlandssvenskarnas rösträtt ger enligt utskoltets mening anledning lill antagande att de gjorde gränserna varit för snäva. Frågans förhistoria visar emellertid alt det är svårt

 

KU 1974:21                                                             17

att utforma regler som på ett i praktiken tillämpbart sätt tillgodoser ut­landssvenskars berättigade anspråk på att fö vara med och påverka de po­litiska besluten i hemlandet. Svårigheterna ligger till stor del på del prakliska planet. In i bilden kommer bl, a. vilka tekniska möjligheler som föreligger att nu överblicka och fastställa utomlands bosatta svenska medborgares ti­digare kyrkobokföring i Sverige.

Enligt utskottets mening kan del förulsällas att del pågående utrednings­arbetet med frågorna kring utlandssvenskarnas rösträtt kommer att klarlägga hur bestämmelser om sådan rösträtt skall utformas för all kunna i praktisk tillämpning medge all utlandssvenskar som har ett berättigat intresse därav kan della i valen lill den svenska riksdagen. Det kan också förutsättas att beslut på grundval av utredningsarbetet skall kunna fattas i så god tid före 1976 års val att nya och generösare bestämmelser om utlandssvenskars röst­rätt skall kunna tillämpas vid delta val. Med hänsyn lill det anförda är del enligt ulskotiets mening inle påkallat all nu, ulan att avvakta resultaten av del pågående utredningsarbetet, la ställning till frågan om hur ändrade bestämmelser om utlandssvenskarnas rösträtt skall utformas.

Självfallet är del av störsia vikt atl den röslrält som tillkommer utlands­svenskar också i praktiken kan utnyttjas. Del är därvid betydelsefullt alt tillräcklig informalion lämnas om gällande regler för all få utöva röslrält och om var röslavlämning kan ske m. m. Vidare är del väsentligt atl dis­tribution av valmaterial, röslmollagningsanordningar m. m. fungerar till­fredsställande. Utskottet anser sig kunna förutsätta au dessa frågor kommer atl tillböriigl uppmärksammas såväl inom det pågående ulredningsarbelel kring utlandssvenskarnas rösträtt som av RSV som central valmyndighet utan all något särskill initiativ skall behöva las från riksdagens sida.

Med det anförda bör enligt utskoltels mening motionerna 1974:919, 1974:929, 1974:1177 och  1974:1186 anses vara besvarade.

Enligt 3 kap. 4 S vallagen skall valnämnden i valdistriktsindelad kommun för varje valdistrikt utse minsl fyra valförrättare. I molionen 1974:4 av herr Olsson i Sundsvall (c) begärs atl riksdagen skall anhålla hos Kungl, Maj:t om sådan ändring av vallagen att rätt införs till proportionellt val vid val­nämnds utseende av valförrättare.

Ett väsentligt krav på alla organ som har till åliggande atl administrera valförfarandet är atl de uppgifter som är aktuella i sammanhanget fullgörs så att objektiviteten inle kan ifrågasättas. Sålunda bör valförrättare utses med utgångspunkl i vederbörandes allmänna lämplighet för uppgiften. I normala fall bör alltså frågan om valförrättarnas politiska hemvist sakna betydelse. Med hänsyn lill vikten av att valförrättningen sker på ett för alla väljare förtroendeingivande sätt är del enligt utskottets mening självklart all inle enbart ett partis representanter handhar valförrättningen. En ut­trycklig föreskrift enligt vilken rätt skall föreligga att inom valnämnd fö till stånd proportionellt val av valförrättare är utskottet inte berett alt nu förorda. Inom många kommuner utser valnämnderna valförrättare vilkas

 

KU 1974:21                                                              18

politiska hemvist inte är känd. En föreskrift om proportionellt val av val­förrättare skulle kunna försvåra rekryteringen av valförrättare. Med hän­visning till del anförda avstyrker utskollel det i molionen 1974:4 framställda yrkandet.

I molionen 1974:74 av herr Börjesson i Falköping (c) föreslås atl riksdagen skall anhålla hos Kungl. Maj:t om ändrade regler för poströstning så atl poströstning med lantbrevbärare blir möjlig. Med hänsyn bl. a. lill ange­lägenheten atl bibehålla erforderiiga kontrollmöjligheter vid poströstning är del enligt utskoltets mening inte lämpligt att utvidga poströstningsför­farandet på det sätt som föreslås i motionen. Utskottet avstyrker därför densamma.

1 propositionen 1973:90 med förslag lill bl. a. ny RF och ny RO aviserades tillsätlandet av en utredning om valkretsindelning och personval. Förslaget tillstyrktes av utskottet i dess belänkande i grundlagsärendel.

I molionen 1974:357 av fru Sundberg m. fl. (m) aktualiseras frågan om en ny valkretsindelning i Malmöhus län mol bakgrund av alt den aviserade utredningen för översyn av olika valfrågor, bl. a. valkretsindelningen, ännu inte tillsatts. Hemställan avser all riksdagen skall anhålla hos Kungl. Maj:l om skyndsam utredning och förslag angående ändrad valkretsindelning i Malmöhus län.

Utskottet har inhämtat alt utredningen om valkretsindelning och per­sonval kommer att tillsättas inom kort. I utredningens uppgifier kommer alt ingå att överväga valkrelsindelningen i riket — och sålunda även i Mal­möhus län - vid val till riksdagen. Det vore enligt utskottets mening önskvärt att utredningsarbetet i denna del kunde bedrivas så skyndsamt alt förslag i fråga om valkretsindelningen kunde underställas riksdagen om möjligt i så god tid före 1976 års val att ny valkretsindelning kan tillämpas redan vid delta val. Härmed tillgodoses också syftet i motionen 1974:357. Molionen bör anses vara besvarad med vad utskottet anfört.

Flera av de motioner som väckts med anledning av propositionen 1974:35 tar också upp valfrågor. Därvid aktualiseras förutsättningarna för registrering av partibeteckningar och vissa frågorom valprövningsnämnden.

F. n. gäller enligt 5 kap. 3 S vallagen atl partibeteckning får registreras endast om beteckningen tydligt skiljer sig från beteckning som redan har registrerats eller vars registrering är föremål för prövning. Syftet därmed är bl. a. atl förhindra alt konkurrerande partier går fram i val med par­tibeteckningar som kan förväxlas med varandra. I propositionen föreslås en jämkning av ordalagen i bestämmelsen så all del bakomliggande syftet klarare kommer lill ultryck. Den föreslagna avfaltningen är all partibeteck­ning för registreras endast om beteckningen kan anias ej leda lill förväxling med redan registrerad beteckning eller beteckning för vilken regislrering redan har sökts.

I molionen 1974:1632 av herr Werner i Tyresö m. fi. (vpk) anförs atl det avsedda förstärkta skyddet för partibeteckning bättre uppnås med en

 

KU 1974:21                                                             19

avfallning av den ifrågavarande bestämmelsen enligt vilken partibeteckning får registreras endast om partibeteckningen tydligt skiljer sig från och ej kan antas leda lill förväxling med redan regislrerad beteckning eller med beteckning för vilken registrering redan har sökts.

Utskottet delar den uppfattning som ligger lill grund för motionen 1974:1632, nämligen alt det är angeläget all skyddet mot förväxling av par­tibeteckningar förstärks. I sammanhanget kan erinras om att utskottet förra året förordade förstärkning av namnskyddet för politiska organisationer (KU 1973:40). Propositionens förslag i delta avseende innebär ett ökat skydd mot registrering av partibeteckning som av väljarna kan förväxlas med be-leckning för ett tidigare registrerat parti. Partibeteckning som inte tydligt skiljer sig från redan registrerad beteckning eller beteckning som avses med tidigare ansökan måsle alltid innebära risk för förväxling och för därför uppenbariigen även med den i propositionen föreslagna nya avfaltningen av bestämmelsen i 5 kap. 3 S vallagen inte registreras. Det i molionen 1974:1632 föreslagna tillägget är därför enligt utskottets mening inle erfor­derligt. I förhållande lill den nuvarande avfaltningen ger propositionens förslag ett värdefullt skydd också i sådana fall då risk för förväxling föreligger trots alt partibeteckningarna tydligt skiljer sig från varandra. Utskottet till­styrker med hänsyn till del anförda propositionens förslag såvitt nu är i fråga och avstyrker yrkandet i motionen 1974:1632.

Som redan nämnls föreslås i propositionen en rad ändringar i vallagen som en följd av att valbesvärsprövningen enligt vad som beslöts i samband med grundlagsreformen skall ankomma på en särskild av riksdagen utsedd valprövningsnämnd i stället för som nu på regeringsrätten. I grundlagsä­rendet förutsattes alt valprövningsnämnden skall handlägga — förutom be­svär över val lill riksdagen — också besvär över val av landstingsman och kommunfullmäktige.

Departementschefen erinrar i propositionen om alt enligt vallagen talan i flera fall skall föras hos regeringsrätten mol beslut som gäller annal än atl fastställa utgången av val eller av förrättning för utseende av efterträdare till ledamot eller av ersättare (suppleant), I ärende om indelning i valdistrikt Ulgör regeringsrätten nu slutinstans. 1 sådant ärende är emellertid enligt 3 kap, 6 S kammarrätten andra instans efter länsstyrelsen. Departements­chefen framhåller att en huvudtanke bakom förslaget att inrätta en val­prövningsnämnd varit atl nämnden skall få en sammansättning som gör den speciellt lämpad alt pröva frågor om valbesvär. Enligt departements­chefens mening bör nämndens särskilda sammansällning vara en tillgång också vid prövning av andra ärenden som gäller vallagen. Departements­chefen anser del över huvud tagel förefalla naturiigasl och mest konsekvent att valprövningsnämnden för överta besvärsprövningen enligt vallagen i samtliga fall där denna f. n. ligger hos förvaltningsdomstol. Också intresset av enhetlighet i bedömningarna talar enligt departementschefen för en sådan reform. I propositionen föreslås därför att besvärslalan i de ifrågavarande

 

KU 1974:21                                                             20

fallen skall föras hos valprövningsnämnden. Enligt förslaget kommer kam­marrätten sålunda inte längre alt utgöra mellaninstans i ärende om indelning i valdistrikt.

I enlighet med del anförda föreslås i propositionen den ändringen i 3 kap. 6 S vallagen alt talan mot läns,styrelsens beslut om indelning i valdistrikt skall föras genom besvär hos valprövningsnämnden och inte hos kammar­rätten.

I motionen 1974:1631 av fru Lindquisl m.fl. (m) hemslälls om avslag på propositionens förslag i denna del. I motiveringen erinras om att det i förfaltningsärendet inle nämndes något om att valprövningsnämnden skall pröva även besvär över valdislriktsindelning. Molionärerna kan inle finna någon anledning all frånta kammarrätten den angivna prövningen.

Utskollel ansluter sig till departementschefens bedömning i förevarande fråga. Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag och avstyrker mo­tionen  1974:1631.

Valprövningsnämnden består enligt 3 kap. 11 S RF av ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare och som ej för tillhöra riksdagen, och sex andra ledamöter. Enligt 8 kap. 2 S RO skall riksdagen genom särskill val utse en ersättare för ordföranden, varvid samma behörighetsvillkor gäller som för ordföranden. Enligt 7 kap, 8 S RO skall för övriga ledamöter utses minst sex suppleanter. Enligt 7.8,1. RO kan riksdagen efter valet besluta att öka antalet suppleanter, som då skall väljas så snart del kan ske.

Suppleanterna är inte personliga. Enligt 7 kap. 9 S RO har suppleant som hör till samma partigrupp som frånvarande ledamot dock företräde att inträda i stället för denne, I övrigl gälleratt suppleanterna har företräde i den ordning i vilken de förts upp på den gemensamma listan.

Enligt propositionens förslag till 15 kap. 9 S vallagen skall valprövnings­nämnden när den avgör ärende enligt vallagen vara fulltalig.

1 motionen 1974:1630 av herr Boo m. fi. (c) framhålls all valprövnings­nämnden inte får hindras att fullgöra sin uppgift genom frånvaron av en ledamot och en suppleant från samma parti. I molionen begärs därför sådan ändring av 15 kap, 9S vallagen alt detta förhindras.

Kravet på all valprövningsnämnden skall vara fulltalig vid avgörande av ärende har sin bakgrund i atl strävan har varit att ge nämnden en allsidig sammansättning och tillföra den såväl juridisk expertis som valleknisk sak­kunskap och allmänt medborgaromdöme. Som framgått av det föregående är suppleanterna för ledamöterna i valprövningsnämnden inte personliga. Gällande bestämmelser i RO gör det möjligl atl utse flera suppleanter än ledamöter och också atl vid behov öka antalet suppleanter. Med hänsyn till del anförda finns det enligt utskottels mening inle anledning att befara att kravet på fulltalighei vid valprövningsnämndens avgörande av ärende skall vålla några svårigheter för nämnden alt fullgöra sina uppgifter. Någon anledning att frångå propositionens förslag i denna del finns därför inle

 

KU 1974:21                                                             21

enligt utskottets mening. Utskottet avstyrker sålunda del i motionen 1974:1630 i denna del framställda yrkandet.

I propositionen framläggs vidare bl. a. förslag lill lag om upphävande av 1810 års konungaförsäkran.

I motionen 1974:1629 av herr Bohman m. fi. (m) uttalas alt det om den nuvarande konungaförsäkran avskaffas och ersätts av en ämbetsförklaring är viktigt alt denna ges en värdig form och anknyter till historiska traditioner saml lill nu gällande försäkran. Enligt molionärerna bör förslag till sådan försäkran snarast möjligt framläggas för alt därefter fastställas av riksdagen. Förslaget bör utarbetas av för ändamålet särskill lämpade personer eller organ, t. ex. Svenska akademien.

I praxis har tillträdande konung alltid avlagt konungaförsäkran inför stats­rådet. Någon författningsbestämmelse som påbjuder sådan försäkran finns inle. Däremot har ständerna 1809-1810 fastslällt och Kungl. Maj:t godkänt ett formulär lill konungaförsäkran. Del är delta som nu föreslås upphävt.

I 2 kap. 10 S andra slyckel RO sägs alt stalschefen kan avge ämbets­förklaring inför kammaren. Bestämmelsen bör ses mot bakgrund av grund­lagberedningens uppfattning att bruket av konungaförsäkran bör upphöra såsom onödigt. Grundlagberedningen fann det emellertid naturligt alt den som annat än rent tillfälligt tjänstgör som statschef vid något lämpligt tillfälle framträder inför riksdagen och ger ultryck för sin beredvillighet att åla sig de med ämbetet förenade plikterna. Möjlighet härtill öppnades genom den återgivna och av grundlagberedningen föreslagna bestämmelsen i RO, De­partementschefen anslöt sig till grundlagberedningens uppfattning och ut­talade för sin del alt ämbetsförklaring borde avges inte bara av en tillträdande konung ulan också av annan som under längre tid skall Ijänslgöra som statschef. Vid riksdagsbehandlingen lämnades förslaget i angiven del och de gjorda uttalandena ulan erinran.

Propositionens förslag att genom en särskild lag upphäva 1810 års ko­nungaförsäkran är i överensstämmelse med statsmakternas beslul i samband med grundlagsreformen och föranleder ingen erinran från ulskotiets sida. Vad gäller yrkandet i motionen 1974:1629 vill utskottet erinra om atl någon skyldighet atl avlägga ämbetsförklaring som statschef inte har föreskrivits. Del ankommer sålunda ytterst på den som tillträder som statschef all själv avgöra om han vill avge sådan ämbetsförklaring eller inle. Självfallet kan riksdagen fastställa hur en sådan förklaring skall lyda. Någon anledning för riksdagen alt nu hos Kungl. Maj:l begära förslag i denna del finns emel­lertid inte enligt utskottets uppfattning. Utskottet avstyrker därför motionen 1974:1629.

Genom nya RF ersätts de nuvarande beslutskonseljerna med Konungen i statsrådet med regeringssammanträden. Enligt 7 kap. 6 S RF skall protokoll föras vid sådant sammanträde. Termen "konselj" finns också i RF. Den avser sammanträde med regeringen under statschefens ordförandeskap för

 

KU 1974:21                                                             22

informalion från regeringen lill stalschefen. Någon skyldighet att föra pro­tokoll vid sådant sammanträde finns inte föreskriven.

I propositionen föreslås en ändring i 1 S sekretesslagen som f. n. innehåller särskilda sekretessbestämmelser angående protokoll, som har förts i stats­rådet, och protokoll i kommandomål. Ändringen avser att reglerna i pa­ragrafen i stället skall gälla protokoll i regeringsärenden.

1 molionen 1974:1633 av herr Winberg m.fl. (m) anförs att man kan utgå från atl protokoll skall föras vid konselj enligt 5 kap. I S RF, t. ex. rörande vilka som är närvarande och innehållande uppgift på de ärenden som behandlas. Motionärerna anser därför att det i propositionen framlagda förslagel till ändring i sekretesslagen bör kompletteras så alt del klart framgår att även protokoll fört vid konselj enligt 5 kap. 1 S RF rymmes inom lagens ram.

Genom 1 S sekretesslagen förklaras flertalet andra bestämmelser i sekre­tesslagen inle vara tillämpliga på de handlingar som avses i 1 S, dvs. stats­rådsprotokollen och protokollen i kommandomål. I stället innehåller 1 S särskilda sekretessregler för de angivna handlingarna. Propositionens förslag innebär att 1 S sekretesslagen anpassas lill den ändring i fråga om besluts­fallandet i regeringsärenden som är en följd av grundlagsreformen.

Vid sådan informalionskonselj som avses i 5 kap. 1 S RF fattas inga beslul. Skyldighet atl föra protokoll är inle föreskriven. Protokoll som ändock förs behöver därför inte uppta någon redogörelse för fråga av hemlig natur. Del sekretesskydd som enligt sekretesslagen gäller för andra handlingar än de som avses i 1 S blir emellertid i förekommande fall tillämpligt också på protokoll från informationskonselj. Någon sådan ändring i sekretesslagen son-i avses i motionen 1974:1633 är med hänsyn till del anförda inle påkallad. Utskottet avstyrker därför motionen.

Enligt 3 S första stycket lagen (1956:618) om allmänna sammankomster får demonstration på allmän plats inte hållas utan lillstånd av polismyn­digheten. Vid prövningen av tillståndsfrågan skall enligt andra stycket i dess nuvarande lydelse av myndigheten beaktas vikten ur allmän synpunkt av all församlingsfriheten upprätthålls. Grundlagberedningen uttalade alt det, om demonstralionsfrihelen i enlighet med beredningens förslag införs i grundlag på del sättet att begränsningar förutsätter lagbeslut, knappast kan anses tillfredsställande alt lagen på detla sätt ställer upp ett krav på tillslånd utan att avgörandet av tillståndsfrågorna binds närmare. Bered­ningen föreslog därför all den nuvarande bestämmelsen i andra stycket ersätts med en föreskrift att tillstånd får vägras endast av hänsyn lill trafik eller allmän ordning. Departementschefen ullalar i propositionen alt han delar beredningens uppfattning att den nuvarande avfaltningen av 3 S är mindre väl förenlig med den nya RF:s bestämmelser om demonstrations-rätten. Han förordar därför i likhet med beredningen alt del i lagen närmare anges under vilka förutsätlningar lillstånd får vägras. I syfte att inskärpa vikten av att demonstrationsfriheten respekteras föreslår han alt del fö-

 

KU 1974:21                                                             23

reskrivs alt lillstånd för vägras endast om det är nödvändigt med hänsyn till trafik eller allmän ordning. Förslaget innebär sålunda ett ännu starkare skydd för demonstrationsfriheten än vad grundlagberedningen förordade.

Ett mera vittgående förslag till ändring i lagen om allmänna samman­komster framläggs i motionen 1974:1179 av herr Hermansson m. fi, (vpk). Enligt delta förslag bör den nuvarande tillståndsprövningen av polismyn­dighet vid anordnande av allmän sammankomst på allmän plats hell slopas. Det bör i stället räcka med anmälan till polismyndighet. Enligt motionärerna bör vidare i 3 S andra stycket i lagen intas föreskrift om all polismyndighet äger hindra sammankomst endast om den anmäls skola äga rum på samma tid och plats som annan tidigare anmäld allmän sammankomst eller om den kan befaras allvariigt störa sådan sammankomst.

Utskottet vill starkt understryka angelägenheten av atl inga onödiga hin­der uppställs för utövandet av demonstralionsfrihelen på allmän plats. Enligt utskottets mening är det emellertid inte möjligl all hell undvika reglering av hur denna frihet får utövas. Flera demonstrationer kan t. ex. inte samtidigt hållas på samma plats. Hänsyn måste också tas lill intresset av att trafiken om möjligt inle lamslås genom en demonslralion. Med hänsyn härtill är del enligt utskottets mening oundvikligt att bibehålla kravei på att polismyndighet skall ge tillstånd för anordnande av demonstration på allmän plats. Utskottet kan därför inte tillstyrka förslaget i molionen 1974:1179 om övergång till elt syslem med enbart anmälan lill polismyn­dighet. Däremot är del angelägel att kravet på tillslånd förbinds med be­stämmelser som klargör alt lillslånd endast för vägras i undantagsfall. Enligt utskottets mening tillgodoses della genom den i propositionen förordade ändringen av 3 S andra stycket lagen om allmänna sammankomster.

I motionen 1974:1630 av herr Boo m. fl. (c) sägs alt del i propositionen föreslagna uttrycket "allmän ordning" kan ge anledning lill olika utlolk-ningar och alt det därför är viktigt att stadgandet så klart som möjligt anger vad som konkret avses. Molionärerna vill därför att riksdagen skall begära hos Kungl, Maj:t förslag lill sådan ändring av 3 S i lagen att riskerna för olika tolkningar av uttrycket "allmän ordning" minskas.

Uttrycket "allmän ordning" förekommer redan i flera olika lagtextsam­manhang och kan därmed i viss mån avgränsas till sill belydelseinnehåll. Enligt ulskotiets mening är det svårt all i lagtext närmare precisera alla sådana situationer som avses med uttrycket i fråga. Ulskottel kan instämma med motionärerna om all detla skulle vara önskvärt för alt undvika skiftande praxis vid bestämmelsernas tillämpning. Enligt vad utskottet inhämtat kom­mer 1973 års fri-och räiiigheisutredning inom ramen försitt pågående arbete atl överväga också frågan om regleringen av fri- och rättigheter bör göras med användande av mera allmänt syftande laglextutlryck såsom del nu akluella elierom de situationer där rätiighetsinskränkningar kan förekomma skall anges mera preciserat i lagtexten. Den utredning som avses i molionen 1974:1630 kommer sålunda lill stånd ulan all något särskilt initiativ från riksdagens sida skall behöva tas.

 

KU 1974:21                                                             24

Med hänsyn till vad utskollel sålunda anfört tillstyrker utskottet pro­positionens förslag till lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sam­mankomster och föreslår att molionen 1974:1630, såvitt nu är i fråga, för­klaras besvarad med del anförda.

Utöver vad som framgått i del föregående har propositionens förslag inle föranlett några motionsyrkanden. Utskottet har vid sin granskning inte heller funnit anledning lill erinran. Med hänsyn lill riksdagens beslul med an­ledning av riksdagens informalionsutrednings förslag rörande riksdagens utåtriktade informalion (KU 1974:19), som bl. a. innebar en ändring i 8S lagen (1972:625) om statligt stöd lill politiska partier, bör motsvarande änd­ring göras i propositionens förslag till lag om ändring i frågavarande lag. 1 övrigt tillstyrker utskollel i alla delar som inte särskill berörts i del fö­regående propositionens förslag.

Utskottet vill avslutningsvis erinra om att riksdagen (KU 1974:9, rskr 1974:20) vid årels riksdag under andra huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 39 000 000 kronor för att finansiera slöd till politiska partier enligt par-lislödslagen.

Partiernas utgifter varierar kraftigt mellan valår och övriga år. Förhål­landen som ett extraval under en mandatperiod för därför stora konsekvenser för partiernas ekonomi. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t med upp­märksamhet följer frågan och lar de inilialiv som kan visa sig nödvändiga.

Del anförda bör ges Kungl. Maj:l lill känna.

Utskottet hemställer atl riksdagen

1.           beträffande den preliminära röstsammanräkningen

a) med bifall till propositionen 1974:35 i denna del antar 13 kap. 6 S förslag till lag om ändring i vallagen

b) förklarar motionen 1974:352, såvitt avser hemställan punk­ten 2, besvarad med vad utskottet anfört;

 

2.    beträffande valsystemet vid de kommunala valen förklarar motio­nerna 1974:352, såvitt avser hemställan punkten 4, 1974:358 och 1974:589 besvarade med vad ulskottel anfört;

3.    beträffande principerna för mandatberäkningen vid val lill land­sting och kommunfullmäktige förklarar motionen 1974:352, såvitt avser hemställan punkien 3, besvarad med vad utskollel anfört;

4.    beträffande mandatfördelning inom parli vid landstingsval och vid kommunfullmäktigeval i valkretsindelad kommun med anledning av molionen 1974:353 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört;

5.    belräffande utlandssvenskarnas rösträtt förklarar motionerna 1974:919, 1974:929, 1974:1177 och 1974:1186 besvarade med vad utskottet anfört;

6.    beträffande utseende av valförrättare avslår motionen 1974:4;

7.    belräffande ändrade regler om poströstning avslår motionen 1974:74;

 

KU 1974:21                                                             25

8.    belräffande valkretsindelningen i Malmöhus län förklarar molio­nen 1974:357 besvarad med vad utskottet anfört;

9.    beträffande registrering av partibeteckning med avslag på motio­nen 1974:1632 och med bifall till propositionen 1974:35 i denna del antar 5 kap. 3 S 3. förslaget till lag om ändring i vallagen;

10. beträffande besvär över valdistriktsindelning med avslag på mo­tionen 1974:1631 och med bifall till propositionen 1974:35 i denna del antar 3 kap. 6 S förslaget lill lag om ändring i vallagen;

11. belräffande valprövningsnämndens beslutsförhet med avslag på molionen 1974:1630, såvitt avser hemställan punkten 1, och med bifall till propositionen 1974:35 i denna del antar 15 kap. 9 S förslagel lill lag om ändring i vallagen;

12. beträffande konungaförsäkran med avslag på motionen 1974:1629 och med bifall lill propositionen 1974:35 i denna del anlar förslagel till lag om upphävande av del av riksens sländer fastställda, av Konungen godkända och av riksens stän­der den 2 maj 1810, S 8, utfärdade formuläret till försäkran att av Sveriges tillkommande konungar vid regeringens an­trädande avgivas;

13. belräffande protokoll vid konselj med avslag på molionen 1974:1633 och med bifall till,propositionen 1974:35 i denna del antar 1 S förslaget till lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten atl utbekomma allmänna hand­lingar;

14.beträffande allmänna sammankomster

 

a) med avslag på molionen 1974:1179 och med bifall till pro­positionen 1974:35 i denna,del antar 3 S andra stycket förslaget lill lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna samman­komster,

b) förklarar motionen 1974:1630, såvitt avser hemställan punk­ten 2, besvarad med vad utskollel anfört;

 

15. med anledning av propositionen 1974:35, såvitt avser lag om ändring i lagen (1972:625) om statligl slöd lill politiska partier, anlar det förslag lill lydelse av 8 S i nämnda lag som framgår av bilaga 2 till detla belänkande;

16. med bifall till propositionen 1974:35 i dessa delar anlar däri framlagda lagförslag i övrigl;

17. som i sin mening ger Kungl, Maj:l till känna vad utskollel anfört om ekonomiskt stöd till de politiska partierna.

Stockholm den 23 april 1974

På konslilutionsutskottels vägnar HILDING JOHANSSON

 

KU 1974:21                                                             26

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s), herrar Werner i Malmö (m). Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c). Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s), Björck i Nässjö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård (c), Olsson i Edane (s), Molin (fp), Johansson i Malmö (s) och Berndtson (vpk).

Vid behandlingen av nedan antecknade punkter har belräffande hem­ställan

punkterna 3 och 5 herr Nordin (c) ersatt herr Jonnergård;

punkien 9 herr Nordin (c) ersatt herr Jonnergård, herr Gustavsson i Äng­elholm (s) ersatt herr Svensson i Eskilstuna och herr Lindahl i Hamburgsund (fp) ersatt herr Molin;

punkterna 10 och II herr Nordin (c) ersatt herr Boo;

punkterna 12 och 13 herr Gadd (s) ersatt herr Svensson i Eskilstuna, herr Nordin (c) ersatt herr Boo och herr Olsson i Sundsvall (c) ersatt herr Jonnergård;

punkten 14 herr Nordin (c) ersatt herr Jonnergård.

Reservationer

1. av herr Berndtson I vpk), som ansett all uiskoltei belräffande valsystemet
vid de kommunala valen bort anföra och hemställa:

I molionen 1974:352---- (= utskottet)---- 1976 års val (se s.

13-14).

Det är emellertid enligt utskottets mening inte rimligt att överföra den odemokratiska fyraprocentspärren också lill de kommunala valen, Ulskottel anser del därför angelägel understryka all - såsom anförts i molionen 1974:589 - den pågående utredningen arbetar med inriktning på all så ej skall ske. Della anser utskottet att riksdagen som sin mening bör ge Kungl. Maj:l lill känna.

På grund av del anförda hemställer utskottet

2. au riksdagen dels förklarar motionerna 1974:352 och 1974:358 besvarade med vad utskollel anfört om pågående ut­redningsarbete, dels med anledning av motionen 1974:589 som sin mening ger Kungl. Maj:l lill känna vad utskottet anfört om inriktningen av utredningsarbetet.

2. av herrar Boo (c), Werner i Malmö (m), Pettersson i Örebro (c). Fiskesjö
(c), Björck i Nässjö (m), Molin (fp) och Nordin (c), vilka ansett atl utskottet
beträffande utlandssvenskarnas rösträtt bort anföra och hemställa:

Enligt 3 kap. 2 S RF---- (= utskottet)---- innevarande år (se

s.  16-17).

 

KU 1974:21                                                             27

Genom 1967 års reform bereddes utlandssvenskarna ökade möjligheler att delta i riksdagsvalen. De regler som då ulformades var emellertid av begränsad räckvidd och av provisorisk karaktär. Ej heller kan de anses till­fredsställa de krav man i dag ställer på jämsiälldhei mellan olika grupper av medborgare.

Med ulvecklingen av våra internationella förbindelser har det blivit allt vanligare alt svenska medborgare vistas utomlands som anslällda i svenska förelag eller som verksamma i iniernaiionella organisationer. Sådana upp­drag, vilka som regel utförs i nära anknytning till viss verksamhet i hem­landet, avser ofta längre lid än fem år. Dessa svenska medborgare, som sålunda under en längre tid har att företräda och tillvarata svenska intressen i utlandet eller delta i internationellt arbele, bör självfallet inle vara betagna möjligheten att utöva rösträtt vid riksdagsval i hemlandet. Även för andra grupper svenska medborgare, som bor utomlands, har det genom förbättrade och mera effektiva kommunikationer underlättats atl upprätthålla en levande kontakt med hemlandet.

Utskottet kan varken mot bakgrund av det anförda eller eljest finna skäl för en begränsning av utlandssvenskarnas rösträtt vid val till riksdagen till viss tid efter utflyttningen. Ej heller kan utskottet finna några avgörande hinder av teknisk natur mol alt undanröja tidsgränsen. För rösträtt bör dock krävas att vederbörande någon gång varit kyrkobokförd i Sverige.

Del är enligt utskottets mening angeläget atl nu föreslagna ändrade regler för utlandssvenskarnas rösträtt träder i kraft så alt de kan börja tillämpas senast vid de allmänna valen 1976. Lagändringsförslag i detta hänseende bör därför föreläggas riksdagen i god lid dessförinnan och senasl under år 1975, vilket riksdagen bör ge Kungl. Maj:t till känna. I avvaktan härpå godtar utskottet den utformning av 4 kap. II och 12 SS vallagen som föreslås i propositionen.

Självfallet är det —-- (= utskollel)------ riksdagens sida.

Utskottet hemställer

5. alt riksdagen med anledning av motionerna 1974:919.1974:929 och 1974:1186 hos Kungl. Maj:l hemställer om förslag senasl under år 1975 lill ändring av 4 kap. vallagen i enlighet med vad utskottet anfört saml förklarar molionen 1974:1179 be­svarad med vad utskottet anfört.

3. av herr Berndtson (vpk), vilken anselt att utskollel rörande registrering av partibeteckning bort anföra och hemställa:

F. n. gäller------ (= ulskottel)----- försiiirks (se s,  18-19).

Med anledning av en moiion (vpk) lill 1973 års riksdag (1973:967) anförde konstitutionsutskottet (KU 1973:40) att möjligheterna att vidga skyddet för de politiska partiernas namn borde undersökas. Riksdagen gav Kungl. Maj:t detta lill känna.

 

KU 1974:21                                                             28

Enligt utskottets mening innebär den i propositionen föreslagna ändringen knappast någon avgörande förstärkning av skyddet för partibeteckning, Del kan vidare ifrågasättas om den föreslagna lydelsen av 5 kap. 3 S 3. är utformad på ett tillräckligt tydligt sätt för alt kunna läggas till grund för valmyndighets prövning av valbeteckning. Ulskottel anser alt den i motionen 1974:1632 föreslagna lydelsen av 3. i stadgandet skulle innebära en förstärkning av skyddet och även på ett klarare sätt uttrycka detla.

Utskottet hemställer därför

9. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1632 och med avslag
på propositionen i motsvarande del antar följande lydelse av
5 kap. 3 S vallagen:

Partibeteckning för registreras om

1. = propositionen

2. = propositionen

3. partibeteckningen tydligt skiljer sig från och ej kan antagas leda lill förväxling med beteckning som redan har registrerats eller som, med anledning av tidigare gjord ansökan, kan komma alt registreras med giltighet för det valet eller annal val för vilket den nya registreringen enligt 4 S första stycket kommer atl gälla.

4. av herrar Werner i Malmö (m) och Björck i Nässjö (m), vilka ansett au utskottet belräffande frågan om besvär över valdistriktsindelning bort anföra och hemställa:

Som redan nämnts---- (— ulskottel)---- angivna prövningen

(se s. 19-20).

Genom författningsreformen infördes som ovan nämnts elt särskill organ för prövning av valbesvär-den av riksdagen utsedda valprövningsnämnden. Det förutsattes all nämnden skulle handlägga besvär över såväl val lill riks­dagen som val lill landsting och kommunfullmäktige. Däremot har inle tidigare den tanken framförts alt valprövningsnämndens uppgifter yllerligare skulle utsträckas.

Utskottet kan inte ansluta sig lill departementschefens motivering för en ulvidgning av valprövningsnämndens kompetensområde lill elt från val­besvär så vitt skilt område som besvär över valdislriktsindelning.

Mol bakgrund av del anförda ansluter sig utskollel lill den i motionen 1974:1631 framförda uppfattningen all kammarrätten inle bör fråntas pröv­ning av besvär över länsstyrelses beslut om valdislriktsindelning. Den fö­reslagna ändringen av 3 kap. 6 S vallagen bör därför avslås.

Utskottet hemställer

10,         atl riksdagen med bifall till motionen 1974:1631 avslår den
i propositionen föreslagna ändringen av 3 kap. 6 S vallagen.

 

KU 1974:21                                                             29

5. av herrar Werner i Malmö (m) och Björck i Nässjö (m), vilka ansett att utskottet rörande propositionens förslag om upphävande av konunga­försäkran bort anföra och hemställa:

I propositionen — — — (= utskottet) — — — Svenska akademien (se s. 21).

I praxis har tillträdande konung alltid avlagt konungaförsäkran inför stats­rådet. Denna tradition går långt tillbaka i liden. Propositionens förslag alt lagen om konungaförsäkran skall upphöra innebär all del framdeles an­kommer på tillträdande konung alt själv avgöra om han vill avgiva s. k. ämbetsförklaring eller inle.

Det måste anses vara otillfredsställande all ämbetsförklaring för rikels högsta ämbete ej är fastställd i lag. Även i fortsättningen bör tillträdande konung avgiva ämbetsförklaring vid trontillträdet. Lydelsen av denna bör fastställas av riksdagen.

Nuvarande konungaförsäkran är från 1809-1810. Ny försäkran bör ut­formas så alt den anknyter till den nya grundlagen. Utformningen bör — som anförs i molionen - ske av för ändamålet särskill lämpade personer eller organ, t. ex. Svenska akademien. Utskottet tillstyrker därför motionen 1974:1629.

På grund av det anförda hemställer utskollel

12.all riksdagen med bifall lill molionen 1974:1629 i skrivelse lill Kungl. Maj:t hemställer alt förslag till ämbetsförklaring för tillträdande konung utarbetas av Kungl, Maj:t och alt lagförslag härom därefter föreläggs riksdagen.

6. av herrar Werner i Malmö (m) och Björck i Nässjö (m), vilka ansett att utskottet rörande protokoll vid konselj bort anföra och hemställa:

Genom nya RF------ (=  utskottet)---- ram (se s, 22).

Vid informationskonselj som hålls enligt 5 kap. 1 S RF skall informalion ske till konungen i skilda frågor av regeringens ledamöter. Därvid kan även frågor av hemlig natur förekomma. Protokollen vid informationskonseljerna bör uppta vilka regeringsledamöter som varit närvarande och vilka frågor som behandlats. De kan även innehålla redogörelse för till konungen given informalion. Även om inga beslut fattas vid informalionskonseljerna kan protokollen sålunda innehålla olika uppgifter.

Därav följer alt protokoll som innehåller hemlig uppgift skall kunna hem­ligstämplas på samma grunder som gäller för protokoll i regeringsärenden. Motionen  1974:1633 bör därför bifallas.

Utskollel hemställer

13. atl riksdagen med bifall lill molionen 1974:1633 och med an­ledning av propositionen i motsvarande del anlar följande för-

 

KU 1974:21                                                             30

slag till lydelse av 1 S lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar:

Protokoll i regeringsärenden — (= propositionens förslag) —

protokollets datum.

Andra protokoll----- (= propositionens förslag)- dess datum.

Vad ovan sagts skall gälla även protokoll fört vid konselj enligt 5 kap.
1 S regeringsformen.
Vad i 2-36 SS---- ~ (= propositionens förslag)-- protokoll.

7. av herr Berndtson (vpk), vilken ansett att utskottet belräffande den fö­reslagna ändringen i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster bort an­föra och hemställa:

Enligt 3 S---- (— utskollel)----- plats (se s. 22-23). Demon­
stralionsfrihelen är en viktig rättighet i ett samhälle, där huvuddelen av
massmedia är kapitalistiskt ägd och administrerad och där demokratiska
rättigheter saknas på arbetsplatserna.

Den i propositionen föreslagna ändringen av 3 S i lagen är visseriigen en förbättring i förhållande till nuläget. Den ger dock inle den oinskränkta demonstrationsfrihet som enligt utskottets mening är en av grundvalarna i ett demokratiskt samhälle. Utskottet delar den i motionen 1974:1179 fram­förda åsikten atl kravei på polislillslånd för allmänna sammankomster slår i strid mot mötes- och yttrandefriheten. Upprätthållande av allmän ordning tillgodoses enligt utskottets uppfattning väl av sladgandena i 2 och 10 SS i lagen. På grund av del anförda hemställer ulskottel

14, a) att riksdagen med bifall till motionen 1974:1179 och med avslag på propositionen, såvitt nu är i fråga, antar följande för­slag till ändring av lagen (1956:618) om allmänna samman­komster:

3 S

Utan anmälan till polismyndigheten- (nuvarande lydelse)--

för allmän samfärdsel.

Anmälan må ske skriftligen eller muntligen. Polismyndigheten har att notera tid och plats,för sammankomst i,för ändamålet särskilt upprättat diarium. Po­lismyndighet äger hindra sammankomst endast om sammankomsten anmäls sko -la äga rum å samma lid och plats som. eller om den kan befaras allvarligt störa, annan tidigare anmäld altmän sammankomst.

5 § Paragrafen upphävs.

 

KU 1974:21                                                             31

10 S

Polismyndigheten äger--- (= nuvarande lydelse)-- mol 2 S,

Rätt all upplösa---- (= nuvarande lydelse)--- innehar befäls-
ställning.

Till böter dömes

1)  den som anordnar allmän sammankomst i strid mot förbud enligt 2 .

2)   den som fortsätter--- (= nuvarande lydelse)- icke kommit

lill stånd.

 

KU 1974:21                                                             32

Bilaga 1

Hemställan avser

i motionen  1974:4 av herr Olsson i Sundsvall (c):

att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag om sådan ändring av vallagen (1972:620) att räll införs till proportionellt val vid valnämnds utseende av valförrättare.

i motionen  1974:74 av herr Börjesson i Falköping (c):

alt riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om ändrade regler för poströstning,

så alt poströstning med lantbrevbärare blir tillålen under samma lid som

poströstning får förekomma vid landels postanstalter.

i motionen 1974:352 av herr Molin m. fi. (fp):

2.   all vallagens kap, 13 ändras så att den preliminära rösträkningen icke skall innefatta fördelning av valsedlarna på listlypbeleckning,

3.   alt kommunallagen, landstingslagen, kommunallagen för Stockholm samt lagen om anlal landstingsman och valkretsindelningen i Stockholms län ändras så all antalet mandat per valkrets bestämmes med hänsyn lill anialet röstberättigade,

4.   atl riksdagen ger Kungl. Maj:l till känna vad i molionen anförs om att förslag till ändrat kommunalt valsyslem föreläggs vårriksdagen 1975.

i motionen 1974:353 av herr Olsson i Sundsvall m.fl. (c):

1.   all riksdagen hos Kungl, Maj:l anhåller om ulredning och förslag lill iindring av vallagens (1972:620) bestämmelser angående mandalfördelning inom parli vid landsli.ngsval saml vid kommunfullmäkligeval i valkrels-indelad kommun,

2.   au förslag förelägges riksdagen vid tidpunkt, så att de nya bestäm­melserna blir gällande vid 1976 års allmänna val.

i motionen  1974:357 av fru Sundberg m. fi. (m): alt riksdagen hos Kungl, Maj:l anhåller om skyndsam utredning och för­slag angående ändrad valkretsindelning i Malmöhus län,

i motionen  1974:358 av herr Wachtmeister i Staffansiorp (m):

atl riksdagen hos Kungl. Maj:l anhåller om förslag till nytt valsyslem

— med utjämningsmandat — för landsting och kommuner så all beslul

i frågan kan fallas i god lid före 1976 års val.

i molionen  1974:589 av herr Hermansson m. fi. (vpk): alt riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att uppnå rättvis för­delning av mandaten mellan i landstings- och primärkommunala val del­tagande partier genom översyn av valkrelsindelningen eller lillämpning av syslem med utjämningsmandat.

 

KU 1974:21                                                             33

i motionen 1974:919 av herr Boo m, fl, (c): atl riksdagen hos Kungl. Maj:t

1.   anhåller om ulredning och förslag innebärande att utomlands bosalla svenska medborgare, som är myndiga och innehar giltigl svenskl pass, får räll all dellaga i riksdagsval och folkomröstningar i Sverige om de någon gång varit kyrkobokförda här i landet,

2.   uttalar sig för tekniska, administrativa och andra hinder forell effektivt utnyttjande av utlandssvenskars rösträtt undanröjs.

i molionen 1974:929 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fi. (fp): atl riksdagen beslutar alt 12 S vallagen ges följande lydelse:

12 S I särskild röstlängd -  -  -  men varit kyrkobokförd här tidigare. Den som —   —  — i särskild röstlängd,

i molionen 1974:1177 av fröken Andersson m, fl. (c): atl riksdagen beslutar ge 1965 års vallekniska utredning i uppdrag alt skyndsamt utreda möjligheterna till och formerna för utökad information till utlandssvenskar angående förfarandet för alt få utöva rösträtt i de svenska riksdagsvalen.

i motionen  1974:1179 av herr Hermansson m.fl, (vpk): atl riksdagen anlar följande förslag till ändrad lydelse av lagen (1956:618) om allmänna sammankomster,

3S
Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Ulan tillstånd av polismyndighe-  Ulan anmälan till polismyndighe-

ten må allmän sammankomst ej hål- len må allmän sammankomst ej hål­
las å gata, torg, park eller annan plats, las å gala, torg, park eller annan plats,
som enligt fastställd stadsplan eller som enligt fastställd stadsplan eller
byggnadsplan utgör allmän plats och byggadsplan utgör allmän plats och
som upplåtits för avsett ändamål, å som upplåtits för avsett ändamål, å
sådan del av hamnområde som är sådan del av hamnområde som är
tillgänglig för allmänheten eller å all- tillgänglig för allmänheten eller å all­
män väg eller annal område som är män väg eller annat område som är
upplåtet lill eller eljesl nyttjas för all- upplåtet lill eller eljest nyttjas för all­
män samfärdsel,                    män samfärdsel.

Vid prövning huruvida tillslånd    Anmälan må ske skriftligen eller

bör meddelas, skall beaktas vikten muntligen. Polismyndigheten har att
ur allmän synpunkt av atl försam- notera tid och plats,för sammankomst
lingsfriheten upprälthålles.      i,för ändamålet särskill upprättat dia-

rium. Polismyndighet äger hindra sammankomst endast om samman­komsten anmäls skola äga rum å sant-

 

KU 1974:21

34

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ma tid och plats som, eller om den kan befaras allvarligt störa, annan tidigare antywld allmän sammankomst.

 

Ansökan om lillstånd — — -
---- — — skriftligt besked.

5S

paragrafen utgår

 

10 S

Polismyndigheten äger inställa el­ler upplösa allmän sammankomst, om den hålles i strid mol 2 S eller om beslut meddelats alt samman­komsten ej må äga rum, Räll all

upplösa------------- innehar

befälsställning.

Polismyndigheten äger upplösa allmän sammankomst, om den hål­les i strid mot 2 S- Rätt all upplösa

— — — — innehar befälsställning.

 

15 S

Till böter dömes

l)den som anordnar allmän sam­mankomst utan att hava erhållit till­slånd, där sådanl erfordras, eller som anordnar sammankomst i strid mol förbud enligt 2 S;

2) den som fortsätter-----

— — — — — icke kommit lill stånd.

Till böter dömes \)den som anordnar allmän sam­mankomst i strid mot, förbud enligt 2 ;

2) den som fortsätter — —  — —

—  — —  —  — — icke kommit till

stånd.

i motionen  1974:1186 av herr Schötl m.fl. (m): att riksdagen antager följande

Förslag till

Lag om ändring i vallagen

Härigenom förordas atl 4 kap. 12 S vallagen (1972:620) skall erhålla följande ändrade lydelse

4 kap.

12 S

i särskild röstlängd upplages, efter ansökan, den som

1,   den  1 juni uppfyller de villkor som gäller för rösträtt och

2,   enligt länsstyrelsens personband ej är kyrkobokförd i riket men varit kyrkobokförd här någon gång under de tio kalenderår som närmast föregått det år dä röstlängden upprällas.

 

KU 1974:21                                                                             35

Den som —  —  — näsla kalenderår. Framgår i —  —  — särskild rösllängd. Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därpå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

i molionen 1974:1629 av herr Bohman m.fl, (m):

att riksdagen i skrivelse till Kungl, Maj:l hemställer alt förslag lill den ämbetsförklaring som tillträdande konung har all avgiva utarbetas pä sätt i motionen angives.

i motionen 1974:1630 av herr Boo m.fl. (c):              ■      '

all riksdagen                                                                     ......... •'

1,   hos Kungl, Maj:l begär förslag till sådan ändring i vallagens 15 kap. 9 S alt valprövningsnämndens möjlighet all falla beslul inte hindras genom ' en ledamots och dennes suppleants samtidiga frånvaro;

2,   hos Kungl, Maj:l begär förslag till sådan ändring av S 3 i lagen om allmänna sammankomster atl riskerna för olika tolkningar av utlrycket "allmän ordning" minskas,

i molionen  1974:1631 av fru Lindquisl m, fi. (m):

all riksdagen avslår förslaget om ändring i 3 kap. 6 S vallagen.

i molionen  1974:1632 av herr Werner i Tyresö m.fl. (vpk): atl vallagen 5 kap. 3 S erhåller följande lydelse:

Propositionens förslag:                  Motionärernas förslag:

Parlibeleckning får regislreras om

l.parliel icke ulgör underavdelning av politisk sammanslutning,

2,  partiet visat att det vid regislrering för val lill riksdagen har minst 1 500 röstberättigade medlemmar i hela riket och vid regislrering för val av landstingsmän och för val av kommunfullmäktige minst 100 respektive minsl 50 röstberättigade medlemmar i den landstingskommun eller kom­mun för vilken registrering sökes, samt

3,  parlibeleckningen kan antagas 3, pariibeieckningen tydligt skiljer ej leda till förväxling med beteckning sig från och ej kan antagas leda till,för-som redan har registrerats eller som. växling med beteckning som redan har med anledning av tidigare gjord ansö- registrerats eller som. med anledning kan. kan komma all regislreras med av tidigare gjord ansökan, kan komma giltighet för del valel eller för annal atl regislreras med giltighet för det va-val för vilkel den nya regislreringen let eller annat val för vilket den nya enligt 4 S förslå slyckel kommer all regislreringen enligi 4 S förslå slyck-gälla,                                                      el kommer all gälla,

i molionen  1974:1633 av herr Winberg m, fl. (m):

all riksdagen beslutar sådan ändring i det vid proposition 1974:35 fogade förslaget till lag om ändring i lagen om inskränkningar i rätten att utbe­komma allmänna handlingar alt del klart framgår atl även protokoll fört vid konselj enligt 5 kap. I S regeringsformen rymmes inom lagens ram.

 

KU 1974:21

36

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligl slöd till politiska partier

Nuvarande lydelse

Parti som avses i 6 eller 7 S erhåller utöver grundstödet lilläggsslöd för varje kalenderår för vilket valel gäl­ler med 4 200 kronor för varje vun­net mandal, om partiet är företrätt i regeringen, och annars med 6 300 kronor för varje vunnet mandal.

Föreslagen lydelse

Parti som avses i 6 eller 7 S erhåller utöver grundstödel lilläggsslöd för varje år för vilkel valet gäller med 4 200 kronor för varje vunnet man­dat, om partiet är företrätt i regering­en, och annars med 6 300 kronor för varje vunnet mandat.

se KU  1974:19, s, 35, rskr 1974:148

GOTAB 74 7492 S    Stockholm 1974