Konstitutionsutskottets betänkande nr 18 år 1974

KU 1974:18

Nr 18

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner om
formerna för riksdagens öppnande.

Motionerna

I motionen 1974:73 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs ”att
riksdagen uttalar att dess högtidliga öppnande även i framtiden bör äga rum
i former som i stort sett ansluter sig till dem som nu tillämpas”.

Motionärerna anför bl. a. att ”riksdagsöppnandet i dess nuvarande
form utgör det kanske förnämsta inslaget bland de eljest inte särskilt
omfattande officiella ceremoniella traditioner som förekommer i svenskt
samhällsliv. Detta är det enda tillfälle under året, vid vilket Konungen
och den högsta verkställande och dömande makten, dvs. regeringen,
Konungens högsta domstol och regeringsrätten, tillsammans med representanter
för ämbetsverken och försvarsledningen i föreskrivna former
möter det svenska folkets valda ombud (riksdagen), allmänheten samt
främmande länders sändebud i Sverige. Därigenom fyller riksdagens
högtidliga öppnande en unik symbolisk funktion som uttryck för
samhörigheten mellan statschefen, myndigheterna och folket.”

I motionen 1974:924 av herr Fågelsbo (c) hemställs ”att riksdagen
uppdrar åt talmannen att vid fastställandet av ordningen för lagtima
riksmötes öppnande beakta angelägenheten av att hittillsvarande former
för riksdagens högtidliga öppnande så långt möjligt bibehålies”.

Motionären anför bl. a. att formerna för riksdagens öppnande enligt
den gamla författningen har kommit att uppskattas av många människor.
Genom förmedling av radio och television har det blivit möjligt att runt
om i landet uppleva det skådespel som riksdagens högtidliga öppnande
inneburit. Enligt motionären föreligger det också en opinion för att de
hävdvunna formerna för riksdagsöppnandet i så stor utsträckning som
möjligt bibehålles.

1 motionen 1974:1176 av herrar Alsén (s) och Gadd (s) hemställs ”att
riksdagen beslutar att som sin mening uttala att utformningen av
programmet för riksdagens öppnande sker i samarbete med representanter
för Sveriges kulturarbetare”.

Om representanter för landets kulturarbetare engageras vid utformningen
av programmet för riksdagens öppnande i riksdagshuset skapas
enligt motionärerna garantier ”för ett värdigt och till tiden väl anpassat
programinnehåll, som genom massmedias medverkan kan nå ut till
medborgarna”.

1 motionen 1974:1189 av herr Sundman m. fl. (c) hemställs ”1. att
riksdagen uttalar att riksmötets öppnande bör äga rum i Rikssalen med
de ändrade ceremonier som kan motiveras av det som vilande antagna

1 Riksdagen 1974. 4 sami. Nr 18

KU 1974:18

förslaget till ny riksdagsordning och ny regeringsform, 2. att riksdagen
därest yrkandet under 1 icke vinner riksdagens bifall, uttalar att
talmannen efter samråd med vice talmännen till sig knyter en kvalificerad
arbetsgrupp som utarbetar förslag till nya former för riksmötets
öppnande”.

Motionärerna anför att det högtidliga öppnandet i Rikssalen bygger på
mycket gamla traditioner. Ceremonierna har genomgått många förändringar
under de senaste 150 åren i riktning mot förenkling. Dessa har
enligt motionärerna lett fram till en ceremoni som av många brukar
beskrivas som en av de högtidligaste och mest värdiga statsceremonier
som över huvud taget förekommer.

Motionärerna anför vidare att enligt deras mening bör riksmötets
öppnande även fortsättningsvis ske i rikssalen. Om emellertid riksdagens
majoritet förordar att riksmötets öppnande skall äga rum i plenisalen så
bör öppnandet även där präglas av ett värdigt ceremoniel. Enligt
motionärerna torde utformningen av detta komma att stöta på ej
obetydliga svårigheter inte minst på grund av det provisoriska riksdagshusets
utformning.

Formerna för riksdagens högtidliga öppnande enligt 1866 års RO

Grundläggande föreskrifter om riksdagens öppnande enligt den gamla
författningen återfinns i 34 § riksdagsordningen. Enligt dessa skall
riksdagsmännen, på den tid Konungen bestämt och sedan gudstjänst med
dem hållen är, sammankomma på rikssalen, där Konungen eller, då han så
för gott finner, statsministern eller annan statsrådsledamot för ordet.
Vidare föreskrivs, att Konungen vid detta tillfälle skall låta till riksdagen
överlämna statsverkspropositionen och riksdagsberättelsen. Slutligen
stadgas, att talmannen vid samma tillfälle i riksdagens namn till
Konungen skall framföra dess undersåtliga vördnad. Vissa avvikande
bestämmelser beträffande statsverkspropositionen och riksdagsberättelsen
lämnas för det fall Konungen sammankallat riksdagen till dag före
den 10 januari eller då riksdag sammanträder efter upplösning. Inom
riksmarskalksämbetet utarbetas årligen en ordning för riksdagens högtidliga
öppnande, vilken innehåller de ceremoniella detaljerna. Dessa
bestämmelser går i stora delar tillbaka till tiden för 1810 års riksdagsordning,
ehuru åtskilliga förenklingar skett sedan dess.

Frågans tidigare behandling i riksdagen m. m.

Formerna för riksdagens öppnande har under senare år aktualiserats
vid ett flertal tillfällen.

Vid 1959 års riksdag uttalades i en motion (11:61) av fru Eriksson i
Stockholm (s) och herr Lindström (s) att ordningen för sammankomsten
vid riksdagens öppnande var otidsenlig. I motionen yrkades att
riksdagen skulle hemställa om uppdrag till författningsutredningen att
pröva nya former för ifrågavarande ceremoni. Konstitutionsutskottet

KU 1974:18

framhöll i sitt utlåtande över motionen (KU 1959:6) att författningsutredningens
ställningstagande till frågan om kammarsystemet kunde antas
komma att inverka på formerna för riksdagens öppnande. Med hänsyn
härtill avstyrkte utskottet motionen, vilken avslogs av riksdagen.

I en motion vid 1961 års riksdag (1:63) av herr Ollén (fp) hemställdes,
att riksdagen skulle uppdra åt talmanskonferensen att i samråd med
hovförvaltningen vidta sådana åtgärder, att riksdagens öppnande kunde
försiggå i former som för riksdagens ledamöter var mera värdiga och
representativa. Allmänna beredningsutskottet framhöll i sitt utlåtande
(ABU 1961:2) att författningsutredningens förslag kunde komma att
medföra förändringar i riksdagens arbetsformer och att den slutliga
lösningen av dessa frågor torde komma att påverka formerna för
riksdagens öppnande. Några mera ingripande åtgärder syntes i avvaktan
härpå inte böra vidtas. I enlighet med utskottets hemställan avslog
riksdagen motionen.

Frågan om formerna för riksdagens öppnande behandlades av författningsutredningen
i dess betänkande med förslag till ny riksdagsordning
(SOU 1963:18). Utredningen anförde att ett riksmöte borde anses
öppnat i och med det första sammanträdet med riksdagen, utan särskilda
ceremonier liknande rikssalssammankomsten. Enligt utredningens mening
var dock en sammankomst i högtidliga former mellan Konungen,
statsråden och riksdagens ledamöter i början av lagtima riksmöte
påkallad. Sammankomsten borde äga rum inom tre dagar efter riksmötets
början. Förutom hälsningstal från Konungen och talmannen skulle
regeringen vid detta tillfälle genom statsministern eller annat statsråd som
förordnats därtill avge en förklaring angående sin politik. Denna
regeringsförklaring skulle sedan tjäna som utgångspunkt för den allmänpolitiska
debatt som enligt utredningens förslag skulle hållas i riksdagen
kort därefter. Utredningen fann det mest naturligt att sammankomsten
skulle hållas i riksdagshuset. Några bestämmelser borde emellertid inte
ges vare sig i riksdagsordningen eller i annan författning utan det borde
uppdras åt talmannen att efter samråd med statsministern bestämma om
formerna för detta sammanträde.

Vid 1965 års riksdag aktualiserades frågan om formerna för riksdagens
högtidliga öppnande i två likalydande motioner - 1:140 av herrar Palm
(s) och Paul Jansson (s) samt 11:179 av fröken Sandell m. fl. (s). I
motionerna anfördes bl. a. att riksdagens öppnande i de former som
tillämpades kunde betraktas som ett särpräglat och praktfullt skådespel
men att ceremonin i detaljer var utan stil och utan anknytning till den
moderna samhällssynen. Motionärerna anförde vidare att det var beklagligt
att riksdagen saknade inflytande över utformningen av ceremonin vid
riksdagens öppnande. Konstitutionsutskottet uttalade i sitt utlåtande
(KU 1965:15) att huvudsyftet med motionerna skulle tillgodoses om
författningsutredningens förslag genomfördes. Utskottet förutsatte att
detta skulle omfattas av övervägandena i författningsfrågan och avstyrkte
därför motionerna, vilka avslogs av riksdagen.

1* Riksdagen 1974.4 sami. Nr 18

KU 1974:18

Frågan om formerna för riksdagens öppnande upptogs på nytt vid
1966 års riksdag. I motionen 11:202 av herr Nyberg (fp) hemställdes att
riksdagen skulle uppdra åt talmanskonferensen att i samråd med
hovförvaltningen undersöka möjligheterna till förenkling av ceremonin i
fråga. Konstitutionsutskottet hänvisade i sitt utlåtande (KU 1966:41) till
vad utskottet anfört föregående år och avstyrkte motionen, vilken avslogs
av riksdagen.

Även vid 1967 års riksdag väcktes motioner i ämnet - 1:251 av fru
Hamrin-Thorell (fp) och herr Axel Andersson (fp) samt 11:327 av herrar
Hyltander (fp) och Berglund (fp) — syftande till åtgärder för att ”ge
riksdagsledamöterna tillfälle att delta i riksdagens högtidliga öppnande på
ett sätt som mera överensstämmer med sammankomstens högtidliga
karaktär”. Konstitutionsutskottet (KU 1967:6) hänvisade till sina utlåtanden
1965 och 1966 och förklarade sig inte ha funnit anledning att
inta en annan ståndpunkt. Utskottet ville inte göra gällande att den
ordning som tillämpades var tillfredsställande men förutsatte att de
åtgärder som var möjliga från riksdagens sida skulle vidtas även utan ett
särskilt uppdrag från kamrarna. Riksdagen avslog på utskottets hemställan
motionerna.

Vid 1970 års riksdag yrkades i motionen 11:491 av herr Eriksson i
Örebro m. fl. (s) att 34 § RO skulle ändras så att riksdagen kunde öppnas
under mer tidsenliga former. Konstitutionsutskottet konstaterade i sitt
utlåtande (KU 1970:38) att enighet länge rått om att ordningen för
riksdagens högtidliga öppnande inte var tillfredsställande. Då utskottet
inhämtat att grundlagberedningen avsåg att i ett förslag till ny RO, som
skulle komma att underställas riksdagen före 1973 års val, förorda en ny
ordning för riksdagens öppnande, ansåg det sig böra avstå från att ta
initiativ i frågan. Sex ledamöter (fyra s och två fp) reserverade sig och
anförde att riksdagen redan under då innevarande session bort anta ett
förslag till ändring av 34 § RO som på sätt författningsutredningen avsåg
gav talmannen rätt att efter samråd med statsministern bestämma om
ordningen för riksdagens öppnande. Riksdagen följde utskottsmajoriteten
och avslog motionen.

Formerna för riksmötes öppnande enligt den nya RO m. m.

Enligt den i år av riksdagen slutgiltigt antagna nya riksdagsordningen
(1 kap. 6 §) skall lagtima riksmöte öppnas vid ett särskilt sammanträde
med kammaren senast på riksmötets tredje dag. Statschefen förklarar
därvid på talmannens hemställan riksmötet öppnat. Vid förfall för
statschefen förklarar talmannen riksmötet öppnat. Vid detta sammanträde
skall statsministern, om inte särskilda skäl föranleder annat, avge
regeringsförklaring. Talmannen fastställer efter samråd med vice talmännen
ordningen för detta sammanträde. I tilläggsbestämmelse anges att
sammanträdet för riksmötets öppnande skall äga rum kl. 14 den första
dagen under riksmötet, om inte talmannen bestämmer annan tidpunkt.

KU 1974:18

Dessa bestämmelser bygger i sin helhet på grundlagberedningens
förslag i betänkandet ”Ny regeringsform, ny riksdagsordning m. m.”
(SOU 1972:15). Förslaget i denna del intogs oförändrat i propositionen
1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning, m. m.

I motiven anförde beredningen att öppningshögtidligheten bättre
borde passas in i det mönster som gäller i ett parlamentariskt statsskick.
Ceremonin borde enligt beredningen förläggas till riksdagens plenisal.
Sambandet mellan de främsta statsorganen borde komma till uttryck
genom att förutom statschefen också regeringens ledamöter är närvarande
vid sammanträdet.

I en motion — 1973:542 av herr Hedin m. fl. (m,fp,s,c), — vilken
väcktes under den allmänna motionstiden, hemställdes dels att riksdagen
skulle uttala att dess högtidliga öppnande även i framtiden borde äga rum
i rikssalen med föregående gudstjänst i Slottskyrkan, dels att vissa
praktiska förändringar skulle vidtas för att riksdagsledamöterna och deras
gäster bättre skulle ställas i centrum för öppningshögtidligheterna.

I sitt betänkande med anledning av bi. a. propositionen 1973:90 med
förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m. m. (KU 1973:26)
tillstyrkte utskottet propositionen i denna del och avstyrkte motionen
1973:542. Utskottet anförde:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts av grundlagberedningen
att riksdagens officiella öppningshögtidlighet bör anpassas till det
mönster som gäller i ett parlamentariskt statsskick. Var öppningsceremonin
skall äga rum regleras inte i RO:s huvud- eller tilläggsbestämmelser.
Utskottet utgår, liksom grundlagberedningen utan meningsskiljaktighet
gjorde i sin motivtext, från att ceremonin normalt förläggs till riksdagens
plenisal. Vad beträffar motionärernas förslag att öppningsceremonin bör
föregås av en gudstjänst i Slottskyrkan får utskottet framhålla att en
gudstjänst självfallet kan anordnas, oavsett var riksmötets högtidliga
öppnande äger rum. Enligt utskottet föreligger inte behov av att föra in
bestämmelser härom i RO eller i tilläggsbestämmelse till denna. Ej heller
bör enligt utskottets mening förslaget i motionen angående vissa
praktiska förändringar i samband med öppningshögtidligheten föranleda
något riksdagens beslut.

1 en reservation (2 m) hemställdes att riksdagen med anledning av
motionen skulle uttala att riksdagens högtidliga öppnande även i
framtiden må kunna äga rum utanför riksdagshuset. I ett särskilt yttrande
(c,fp) anfördes bl. a.:

Enligt vår mening är det önskvärt — och det torde även vara vad
majoriteten av svenska folket önskar — att så mycket som möjligt
behålles av den festivitas som nu inramar det högtidliga öppnandet. Våra
massmedia, t. ex. radio och TV, ägnar ju också riksdagsöppnandet stor
uppmärksamhet, vilket även i fortsättningen torde ske.

En högtidsgudstjänst i stil med den som nu försiggår i slottskapellet
bör också anordnas, antingen i detta eller i annat kyrkorum.

Enligt det angivna lagrummet skall det ankomma på talmannen att
efter samråd med vice talmännen fastställa ordningen för öppningssammanträdet,
som sålunda enligt vår mening bör ges en så högtidlig form
som anstår öppnandet av ett riksmöte.

KU 1974:18

1 enlighet med utskottets hemställan antogs propositionens förslag i
denna del och avslogs motionen.

Utskottet

I förevarande motioner behandlas frågan om formerna för lagtima
riksmötes öppnande. Motionerna 1974:73, 1974:924 och 1974:1189
syftar till att riksdagen skall uttala att öppningsceremonin så långt
möjligt även i framtiden skall utformas i nära anslutning till de former
som tillämpats under den gamla riksdagsordningen. I motionen 1974:
1176 hemställs att riksdagen skall uttala att utformningen av programmet
för riksdagens öppnande skall ske i nära samarbete med representanter
för Sveriges kulturarbetare. I motionen 1974:1189 hemställs som ett
andrahandsyrkande att talmannen efter samråd med vice talmännen till
sig skall knyta en kvalificerad arbetsgrupp som utarbetar förslag till nya
former för riksmötets öppnande.

Enligt bestämmelserna i den under årets riksdag slutligt antagna nya
riksdagsordningen (1 kap. 6 §) öppnas lagtima riksmöte vid ett särskilt
sammanträde senast på riksmötets tredje dag. Vid detta sammanträde
förklarar statschefen på talmannens begäran riksmötet öppnat. Vidare
föreskrivs att statsministern vid sammanträdet, om inte särskilda skäl
föranleder annat, skall avge regeringsförklaring. Slutligen stadgas att
talmannen efter samråd med vice talmännen fastställer ordningen för
detta sammanträde. Enligt tilläggsbestämmelsen 1.6.1 skall sammanträdet
för riksdagens öppnande äga rum kl. 14 den första dagen under
riksmötet, om inte talmannen bestämmer annan tidpunkt. Några bestämmelser
i övrigt angående riksdagens öppningshögtidlighet, t. ex. var den
skall äga rum, finns inte i riksdagsordningen.

Allmän enighet råder om att riksdagens arbete även fortsättningsvis
skall inledas under högtidliga och värdiga former. De nya bestämmelserna
om riksdagens öppnande innebär en anpassning till det parlamentariska
statsskicket. Det framstår därför som naturligt att ceremonierna ges en
sådan utformning att riksdagens centrala roll i statsskicket klart
markeras. Även med en sådan inriktning kan värdefulla inslag i de
hittillsvarande öppningsceremonierna bevaras. En gudstjänst kan självfallet
anordnas.

Riksdagens högtidliga öppnande i rikssalen har fått en bred förankring
hos allmänheten, särskilt genom direktsändningarna i televisionen. För
riksdagen är det självfallet angeläget att allmänheten även i fortsättningen
med intresse följer riksdagens öppningssammanträde. Utskottet förutsätter
att hänsyn härtill kommer att tas vid fastställandet av ordningen för
sammanträdet.

Som framgått av de ovan refererade bestämmelserna i riksdagsordningen
är det talmannen som efter samråd med vice talmännen fastställer
ordningen för riksdagens öppningssammanträde. Att i detalj föreskriva
hur öppningsceremonierna skall utformas ankommer sålunda inte på

KU 1974:18

riksdagen utan på talmannen. Utöver vad utskottet i det föregående
anfört vill utskottet därför med anledning av motionsyrkandena endast
uttala att det är självklart att talmannen i sitt arbete i denna del kan
knyta till sig erforderlig expertis liksom att han kan ta kontakt med
partigrupperna.

Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar motionerna 1974:73, 1974:924, 1974:
1176 och 1974:1189 besvarade med vad utskottet i det
föregående anfört.

Stockholm den 26 mars 1974

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), Werner i Malmö*
(m), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Sten Andersson i Stockholm
(s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Karlsson i Malung (s), "torek i Nässjö (m),
Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård (c), Gustavsson i Ängelholm* (s),
Berndtson (vpk) och Lindahl i Hamburgsund (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Berndtson (vpk) som anfört:

De ceremonier som hittills tillämpats vid riksdagens högtidliga
öppnande i rikssalen har i allt väsentligt varit oförändrade sedan 1810 års
riksdagsordning. Den då gällande regeringsformen byggde som bekant på
ett maktdelningssystem där kungen personligen utövade den styrande
makten.

I den nya författning som riksdagen i år slutligt antagit är visserligen
den anakronism som monarkin innebär i ett modernt samhälle kvar men
parlamentarismen och riksdagens centrala roll i statsskicket är klart
markerade på olika sätt. Därför framstår det i dag som en uppenbar
inkonsekvens att tänka sig att, som utskottet anför, ”värdefulla inslag i
de hittillsvarande öppningsceremonierna (kan) bevaras”. Av utskottets
skrivning kan man till och med få den uppfattningen att öppningssammanträdet
även fortsättningsvis skall kunna äga rum i rikssalen.

I den nya riksdagsordningen stadgas att talmannen skall besluta om
ordningen för riksdagens öppningssammanträde. Det bör ankomma på
talmannen att, med beaktande av uttalanden från förra året (KU 1973:26
s. 77) om bl. a. att öppnandet bör äga rum i plenisalen, utarbeta ett
program för öppningssammanträdet.

Med hänsyn till det ovan anförda anser jag att de tre sista styckena i

KU 1974:18

utskottets yttrande bort ersättas med text av följande lydelse:

”Sorn framgått av de ovan refererade bestämmelserna i riksdagsordningen
är det talmannen som efter samråd med vice talmännen fastställer
ordningen för riksdagens öppningssammanträde. Att i detalj föreskriva
hur öppningsceremoniema skall utformas ankommer sålunda inte på
riksdagen utan på talmannen. Med anledning av motionsyrkandena vill
utskottet därför endast uttala att det är självklart att talmannen i sitt
arbete i denna del kan knyta till sig erforderlig expertis liksom att han
kan ta kontakt med partigrupperna.”

Särskilt yttrande

av herrar Wemer i Malmö (m) och Björck i Nässjö (m) som anfört:

Utskottet har understrukit att riksdagens arbete även fortsättningsvis
skall inledas under högtidliga och värdiga former samt att värdefulla
inslag i de nuvarande öppningsceremoniema kan bevaras. Detta finner vi
tillfredsställande. Det är enligt vår mening betydelsefullt att riksdagen
också fortsättningsvis öppnas i former som markerar det historiska
sambandet med Sveriges tidigare statsskick och historia. Detta kan
lämpligen ske genom att det hittillsvarande öppningsceremonielet i stora
drag bibehålles.

Som utskottet framhåller, har öppningsceremonin blivit uppskattad i
vida kretsar, inte minst genom televisionen. Utan tvekan beror en stor del
av denna stämning kring ceremonin på den vackra och värdiga inramning
som rikssalen erbjudit.

Det provisoriska riksdagshuset vid Sergels torg erbjuder en mindre
lämplig miljö för ett högtidligt öppnande. Även framdeles, eller i vaije
fall tills ett permanent riksdagshus färdigställts, bör öppningsceremonin
äga rum i rikssalen. Den bör liksom tidigare inledas med en gudstjänst i
Slottskapellet.

Riksdagens centrala roll i statsskicket kommer i fortsättningen att
markeras genom att statsministern avger regeringsförklaring vid öppningssammanträdet
och att talmannen hemställer att konungen förklarar
riksdagen öppnad.

Enligt de fr. o. m. 1975 gällande bestämmelserna ankommer det på
talmannen, efter samråd med vice talmännen, att bestämma formerna för
riksdagens högtidliga öppnande. Vi har därför i detta särskilda yttrande
önskat ytterligare markera de synpunkter på öppningsceremoniema som
anförts av utskottet.

KU 1974:18

Bilaga

Något om förhållandena i andra länder

Nedan redovisas några uppgifter angående formerna för parlamentsöppnandet
i några europeiska länder. Uppgifterna bygger dels på material
som grundlagberedningen insamlat (Norge, Danmark, Finland), dels på
uppgifter från den svenska ambassaden i respektive land.

Danmark

Enligt 38 § i den danska grundloven avger statsministern vid det första
sammanträdet under folketingsåret en redogörelse för rikets allmänna
ställning och de av regeringen planerade åtgärderna. Enligt samma lagrum
skall på grund av redogörelsen äga rum en allmän debatt. I folketingssalen
har inrättats en särskild loge för representanterna för det verkställande
organet och det dömande. Till denna hedersloge inbjuds drottningen och
fyra ledamöter i högsta domstolen. På samma läktare som hederslogen
sitter diplomatiska kåren, högre ämbetsmän, tidigare ledamöter i folketinget
m. m. Ceremonien inleds med att ålderspresidenten öppnar tinget
och föreslår val av talman. Efter valet hälsar talmannen majestäten och
domarrepresentanterna välkomna. Statsministern redogör sedan för rikets
allmänna ställning i ett anförande på 1/2—1 timme. Folketingets möte
ajourneras därefter och gästerna avlägsnar sig.

Finland

Enligt 26 § i den finländska riksdagsordningen låter republikens
president tillkännage tiden för riksdagens öppnande. Denna tid får inte
utsättas senare än till tredje helgfria dagen efter riksdagens sammankomst.
På utsatt tid skall riksdagens ledamöter, sedan gudstjänst
förrättats, sammankomma i riksdagshuset, där republikens president
hälsar riksdagen och förklarar den öppnad. Hälsningstalet besvaras av
talmannen på riksdagens vägnar.

Island

Alltingets ordinarie session öppnas den 10 november eller, om detta
datum infaller på en söndag, påföljande måndag.

Öppnandet inleds med en gudstjänst i domkyrkan med predikan av
Islands biskop. Gudstjänsten bevistas av presidentparet, samtliga stortingsledamöter,
representanter för den diplomatiska kåren, högsta domstolen
och ett fåtal högre statstjänstemän.

Efter gudstjänstens slut går samtliga i procession till det angränsande
alltingshuset och sessionen inleds av presidenten som uppläser kungörelsen
om alltingets inkallande och i anslutning därtill hålles ett anförande.
Detta kan dock betecknas som personligt och motsvarar ej t. ex. vårt
trontal.

KU 1974:18

Efter talet lämnar presidenten lokalen och alltingets ålderspresident
inleder det egentliga alltingsarbetet med val av talman varefter denne
övertar ordförandefunktionen.

Norge

Sedan det norska stortinget konstituerat sig, öppnar kungen eller den
han bemyndigar stortingets förhandlingar (74 § grundloven). Öppnandet
äger rum i stortingssalen och tillgår så att kungen läser trontalet
(regeringens programförklaring), varefter ett statsråd läser berättelsen om
rikets tillstånd. Ingen överläggning får äga rum i kungens närvaro.

Belgien

Något särskilt ceremoniel förekommer inte i Belgien vid parlamentets
öppnande. De två kamrarna samlas var för sig i sina ordinarie sessionslokaler,
ordföranden inleder med fullmaktsgranskning varefter ordinarie
sammanträde omedelbart följer.

Frankrike

Ordningen för det ceremoniel som tillämpas för nationalförsamlingen
och senaten fastställdes 1875. Det innebär att vid början av varje
förmiddags- och eftermiddagssammanträde talmannen inträder i sammanträdeslokalen
i procession föregången av två officerare ur republikanska
gardet. Utanför sammanträdesrummen paraderar en pluton ur gardet
samt två trumslagare, vilka slår en gammal ”appel” signal från julimonarkins
dagar (1830-talet). Talmännen uppträder under eftermiddagssammanträden
i jackett och under kvällssessioner i frack plus sina
talmansinsignier. Vid nationalförsamlingens respektive senatens öppningssammanträde
vid varje session förekommer ovannämnda protokoll
förstärkta med ett högtidligt anförande av talmännen.

Enär statschefen inte äger tillträde till parlamentet förekommer efter
varje öppningssammanträde ett formellt besök hos presidenten av den
nykonstituerade talmanskonferensen från både nationalförsamlingen och
senaten. Parlamentarikerna uppträder vid detta tillfälle, liksom då de
eljest representerar församlingen i jackett på dagen och frack på kvällen
jämte trikolorfärgade band.

Öppningsceremonien äger, som framgår av det ovanstående, rum i
respektive nationalförsamlingens och senatens lokaler.

Nederländerna

Ett för båda kamrarna gemensamt öppningssammanträde äger rum
tredje tisdagen i september varje år. Sammanträdet äger rum i riddarsalen
som är en fristående byggnad på parlamentets borggård i Haag.

Parlamentsledamöterna samlas i riddarsalen och mötet öppnas av

KU 1974:18

första kammarens talman, varefter en särskild kommitté bestående av 10
medlemmar går till dörren för att avvakta drottningens ankomst.
Drottningen och prinsgemålen körs i en förgylld kaross från kungliga
slottet i Haag till parlamentets borggård, där kungliga marinkåren
paraderar och nationalsången spelas. Då karossen stannat framför
riddarsalen eskorteras drottningen och prinsgemålen av 10-mannakommittén
in i salen och tar plats på tronen respektive prinsgemålens plats
vilka finns på en upphöjd plattform. Övriga medlemmar av kungliga
familjen sitter på främsta stolsraden framför parlamentsledamöterna.

Drottningen läser därefter trontalet sittande på tronen. Även parlamentsledamöterna
förblir sittande. Därpå eskorteras drottningen och
prinsgemålen åter ut till karossen för att återvända till slottet. Mötet
avslutas därefter av första kammarens talman.

Parlamentsledamöterna rekommenderas mörk kostym men även vardagsklädsel
förekommer numera. Press, radio och TV har liksom
allmänheten i princip fritt tillträde, men till följd av det stora antalet
speciellt inbjudna, bl. a. diplomatiska kåren, är allmänhetens möjligheter
att närvara i praktiken mycket beskurna.

Storbritannien

Den engelska konstitutionen bygger på precedensfall och oskriven
praxis. Detta gäller även för parlamentsöppnandet, vilket steg för steg är
fyllt av påminnelser om olika händelser i parlamentets historia. Öppnandet
äger rum i parlamentsbyggnaden (”The Palace of Westminster”).
Ceremonierna äger rum i överhuset dit ledamöterna i underhuset kallas.

När drottningen personligen öppnar parlamentet beger hon sig ”in
state”, dvs. med kronan på huvudet, till överhuset och sätter sig på
tronen, där omgiven av riksregalierna och uppvaktad av ”statens tjänare”,
dvs. alla lorderna vilka förblir stående i sina mantlar till dess drottningen
befaller dem att sitta. Genom överste kammarherren (the Lord Great
Chamberlain) ger hon ”The Gentleman Ushes of the Black Rod” order
att hämta underhuset vilket han gör genom att gå till underhusets
barrikaderade dörr och med sin svarta stav (Black Rod) knacka tre
gånger. När han kommit in går han till mitten av ”huset”, ställer sig
framför bordet där talmansspiran skall ligga efter öppnandet och bugar
tre gånger sägande ”Herr Talman drottningen befaller detta hedervärda
hus att komma till hennes majestäts sida i överhuset”. Talmannen går
sedan i spetsen för underhuset till ”avbalkningen” (the Bar) i överhuset.
Därefter läser drottningen ett tryckt exemplar av trontalet, som
överräckts till henne av the Lord Chancelier (justitieministern).

När talet har lästs upp föreslår två av regeringen utvalda medlemmar i
såväl över- som underhuset att man ger en svarsadress med tack till
suveränen för hennes nådiga tal till parlamentet. Därefter ger hennes
majestät ett formellt svar och lämnar sedan huset.

På eftermiddagen när båda husen samlas igen skall the Lord Chancelier
respektive talmannen ”rapportera” talen. Innan detta sker skall man

KU 1974:18

emellertid först besluta om en lag för att därmed markera parlamentets
rätt att välja ärenden själva och inte vara bundna av drottningens ord,
dvs. trontalet. De lagförslag som därvid antas är av tradition av
meningslös karaktär.

1 de fall drottningen befinner sig utom riket gäller särskilda ceremonier.

Det kan nämnas att förfaringssättet är komplicerat även vid ajournering
av en session till en annan. Principen är att parlamentet alltid
sammanträder. Detta är en kvarleva från den tid då monarken hade makt
att låta bli att inkalla parlamentet och i stället regera enväldigt.

Västtyskland

Förbundsdagen konstitueras efter ett val på kallelse av den tidigare
förbundsdagspresidenten vid ett plenarmöte i den ordinarie plenarsalen
senast trettionde dagen efter valet. Det förekommer inte något särskilt
öppningssammanträde i den meningen att ett speciellt ceremoniel
tillämpas. Det första plenarmötet efter ett val får emellertid en speciell
karaktär genom att det öppnas av förbundsdagens äldste ledamot som
också leder förhandlingarna tills presidium valts. Ålderspresidenten
brukar vid öppnandet hålla ett anförande ägnat dagens och parlamentets
betydelse.

Det kan tilläggas att förbundsdagen benämnes eller numreras efter
valperioderna och att presidiet väljs för hela den fyraåriga mandatperioden.
Parlamentet öppnas alltså endast en gång per valperiod.

Österrike

1 det österrikiska parlamentet förekommer inget särskilt öppningssammanträde
och inget särskilt ceremoniel vare sig vid mandatperiodens
eller höst- och vårsessionernas början.

GOTAB 7284 S Stockholm 1974