Kulturutskottets betänkande nr 9 år 1974

KrU 1974:9

Nr 9

Kulturutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:1
i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till Bidrag till trossamfund
jämte motioner.

Bidrag till trossamfund. Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund.
Kungl. Maj:t har i propositionen 1974: 1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under punkten C 10 (s. 101—103) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.

Propositionen

I propositionen uttalas bl. a. att även andra trossamfund än de som
f. n. är berättigade till bidrag ur anslaget Bidrag till fria kristna samfund
m. m. bör kunna komma i fråga för bidrag. Detta gäller såväl
kristna som icke-kristna samfund. För bidrag till sålunda nytillkommande
samfund anses i tillämpliga delar samma regler böra gälla som
för bidrag till de kristna samfunden. Vidare betonas betydelsen av att
grupper som företräder olika livsåskådningar och trosriktningar har
goda förutsättningar att verka i samhället. Mot den bakgrunden föreslås
anslaget för nästa budgetår höjt från 5 till 10 milj. kr. Med hänsyn
till den föreslagna vidgade användningen av anslaget föreslås det vidare
få rubriken Bidrag till trossamfund.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1974: 38 av herr Helén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
att under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1974/75 till Bidrag till
trossamfund m. m. anvisa ett reservationsanslag av 17,5 milj. kr.,

1974: 729 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att under åttonde huvudtiteln till Bidrag till trossamfund anvisa
ett reservationsanslag av 15 milj. kr.,

1974: 1017 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen till
Bidrag till trossamfund för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 17 500 000 kr.,

1974: 1362 av herr Werner i Malmö (m) vari hemställs att riksdagen
medger att ur kyrkofonden för budgetåret 1974/75 utgår bidrag till de

1 Riksdagen 1974. 13 sami. Nr 9

KrU1974: 9

2

estniska, lettiska och ungerska evangelisk-lutherska kyrkorna med högst
1 milj. kr.

De tre förstnämnda motionerna anknyter alla till en av Sveriges frikyrkoråd
gjord framställning om ett anslag för nästa hudgetår av en
helt annan storleksordning än tidigare och till vissa beräkningar av 1968
års beredning om stat och kyrka vilka utmynnar i att formell ekonomisk
likställighet mellan svenska kyrkan och de trossamfund som innefattas
i frikyrkorådets framställning skulle kräva att dessa andra samfund
erhöll statsbidrag om ca 35 milj. kr. årligen, motsvarande ca 10 procent
av deras totala utgiftsvolym. De föreslagna höjningarna betecknas
i var och en av motionerna som en etapp på vägen mot nyssnämnda
ekonomiska likställighet.

Gällande bestämmelser m. m.

Från reservationsanslaget Bidrag till fria kristna samfund m. m., som
för innevarande budgetår är uppfört med 5 milj. kr., utgår bidrag enligt
kungörelsen (1972: 242) om statsbidrag till fria kristna församlingar,
m. m. Frågor om bidrag prövas av en samarbetsnämnd. I denna finns
företrädare för alla samfund ooh grupper av församlingar vari bidragsberättigad
församling ingår. Ledamöterna i nämnden utses av Kungl.
Maj:t efter förslag av Sveriges frikyrkoråd.

Fråga om samlingslokalstöd till kyrkor och trossamfund

I propositionen 1974: 1 bilaga 14 behandlas under punkten B 8 Anordningsbidrag
m. m. till allmänna samlingslokaler vissa frågor rörande
samlingslokalstöd till kyrkor och trossamfund. Därvid redovisas bl. a.
att sorn villkor för samdingslokalstöd gäller att samlingslokalerna opartiskt,
i skälig omfattning och på skäliga villkor hålls tillgängliga för
upplåtelse åt varje inom orten verksam organisation eller grupp med
organiserad verksamhet samt att 1968 års beredning om stat och kyrka
föreslagit att kyrkor och trossamfund, svenska kyrkan dock först sedan
dess beskattningsrätt upphört, skall få del av detta allmänna samlingslokalstöd
men att upplåtelseplikten skall begränsas på närmare angivet
sätt. Vidare omnämns att Sveriges frikyrkoråd och dess samarbetsnämnd
hemställt att beredningens förslag i denna del genomförs samt
föreslagit Viss begränsning av upplåtelseplikten även för andra samfundslokaler
än gudstjänstrum.

Med anledning av dessa förslag har vederbörande departementschef
understrukit att andra trossamfund än svenska kyrkan har samma
möjligheter som andra organisationer att få del av statligt stöd till allmänna
samlingslokaler. Det kan emellertid enligt hans mening inte
komma i fråga att ge trossamfunden en mer gynnad ställning än övriga
organisationer genom att befria dem från den som villkor för stöd
gällande upplåtelseskyldigheten på föreslaget Sätt.

KrU 1974: 9

3

I motionerna 1974: 580 av herr Gustavsson i Uddevalla m. fl. (s) och
1974: 905 av herr Ekinge m. fl. (fp, c, m) föreslås såvitt gäller de fria
trossamfunden begränsningar av den ovan angivna upplåtelseskyldighet
som gäller för lokaler tili vilka stöd utgått ur anslaget Anordningsbidrag
m. m. till allmänna samlingslokaler. I motionen 1974:1171 av herr
Strömberg i Botkyrka m. fl. (fp) hemställs om ett riksdagsuttalande av
innebörd att förslag snarast bör föreläggas riksdagen om ekonomiskt
stöd till de fria trossamfundens och invandrarkyrkornas lokaler även till
den del de inte kan stödjas som samlingslokaler.

Civilutskottet, till vilket motionerna 1974: 580, 1974: 905 och 1974:
1171 hänvisats för behandling, har hemställt om kulturutskottets yttrande
över desamma.

Utskottet

Som framgått av det föregående föreslås i propositionen att användningen
av anslaget Bidrag till fria kristna samfund m. m. skall vidgas så
att även andra trossamfund än de som för närvarande är berättigade
därtill skall kunna komma i fråga för bidrag ur anslaget. Utskottet har
ingen erinran mot detta förslag, som gäller både kristna och icke-kristna
samfund, och inte heller mot den därav föranledda omrubriceringen
av anslaget. Om riksdagen biträder propositionen i denna del, vilket
utskottet alltså förordar, kommer bidrag ur anslaget att i princip kunna
utgå till de kyrkor som angivits i motionen 1974: 1362, dvs. de estniska,
lettiska och ungerska evangelisk-lutherska kyrkorna i Sverige. Utskottet
föreslår mot den bakgrunden att nämnda motion inte föranleder någon
åtgärd.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att det är av stor
betydelse att grupper som företräder olika livsåskådningar och trosriktningar
har goda förutsättningar att verka i samhället och att det därför
är angeläget att stödet till församlingar och samfund som verkar i Sverige
utanför svenska kyrkan ökas väsentligt.

Förslaget i propositionen innebär en anslagshöjning med 5 milj. kr.
och därutöver föreslås motionsvis ytterligare höjningar, nämligen i
motionen 1974: 729 med 5 milj. kr. och i motionerna 1974: 38 och
1974: 1017 med 7,5 milj. kr. Vidare har utskottet att, med anledning
av en remiss från civilutskottet, överväga motionsvis framförda förslag
med syfte att öka trossamfundens möjligheter att erhålla stöd för anskaffande
av lokaler. Utskottet anser att frågan om storleken av statens
allmänna bidrag till trossamfunden och om ett statligt lokalbidrag
bör bedömas i ett sammanhang.

Vad först gäller frågan om bidrag till samfundens lokaler får utskottet
erinra om att trossamfunden — utom svenska kyrkan som har
beskattningsrätt — har samma möjligheter som andra organisationer
att få del av det statliga stöd till allmänna samlingslokaler som utgår

KrU 1974: 9

4

enligt kungörelsen 1973: 400. Emellertid visar erfarenheten att samfunden
i praktiken inte är beredda att acceptera den upplåt elseskyldighet
som enligt kungörelsen gäller som villkor för dylikt stöd, och möjligheten
att erhålla stöd upplevs därför inte som en realitet. I detta läge
är det givetvis möjligt att — som föreslagits i vissa till civilutskottets
handläggning hörande motioner — begränsa upplåtelseskyldigheten.
Med hänsyn till de konsekvenser som detta säkerligen skulle medföra
anser utskottet emellertid att något dylikt inte bör komma i fråga.
Lämpligare är att frågan om stöd till trossamfundens lokaler samordnas
med det allmänna stöd till trossamfunden som hittills utgått ur
anslaget Bidrag till fria kristna samfund m. m.

Utskottet vill för sin del föreslå att för nästa budgetår utöver anslaget
Bidrag till trossamfund anvisas ett särskilt anslag till Bidrag till
anskaffande av lokaler för trossamfund. Detta anslag bör fördelas av
den samarbetsnämnd som fördelar det nuvarande samfundsstödet, och
berättigade till bidrag bör vara samma samfund som kan erhålla stöd
ur det hittillsvarande anslaget. Utskottet vill inte ta ställning till om
det kommer att behövas några närmare bestämmelser för fördelningen
av lokalstödet. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda dylika om
så bedöms erforderligt. Utskottet föreslår att till Bidrag till anskaffande
av lokaler för trossamfund för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag
av 3 milj. kr.

Vad gäller anslaget Bidrag till trossamfund föreslår utskottet för nästa
budgetår som ett ytterligare steg i riktning mot ekonomiskt likvärdiga
förhållanden för olika samfund anvisande av 12 milj. kr. vilket är 2
milj. kr. mer än som föreslagits i propositionen.

Vid riksdagens bifall till vad utskottet föreslagit i fråga om anslägsbelopp
blir motionerna 1974: 38, 1974: 729 och 1974: 1017 i viss utsträckning
tillgodosedda. Under åberopande av det anförda hemställer
utskottet

1. att riksdagen i anledning av propositionen 1974: 1 samt motionerna
1974: 38, 1974: 729 och 1974: 1017 till Bidrag lill trossamfund
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 12 000 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till vad utskottet föreslagit till' Bidrag
till anskaffande av lokaler för trossamfund för budgetåret
1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1974:1362.

Stockholm den 28 mars 1974

På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

KrU 1974: 9

5

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Andersson i Lycksele (s), Nilsson i Agnäs (m), fröken Sandell
(s), herr Leander (s), fru Johansson i Uddevalla (s), fru Mogård (m),
herr Norrby (c), fröken Eliasson (c), fru Göthberg (c), herr Alsén (s),
fru Rönnung (s), herrar Enlund (fp), Raneskog (c) och fru Nordlander
(vpk).

Särskilda yttranden

1. av herr Nilsson i Agnäs (m) och fru Mogård (m):

Estniska evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige kan sägas intaga en
särställning eftersom den närmast är en luthersk kyrka i exil. Dess församlingar
består av människor som upplever kallelsen och nödvändigheten
att bevara det egna kyrkosamfundet med dess församlingsliv och
som samtidigt, bl. a. av praktiska skäl, är medlemmar i svenska kyrkan
och betalar sin kyrkoskatt där. Det är ett rättfärdigt krav att bidrag
utgår till denna kyrkas församlingsarbete. Eftersom det i statsverkspropositionen
föreslagits en utvidgning av den krets av trossamfund
som skall kunna få bidrag ur anslaget Bidrag till trossamfund och utskottets
förslag beträffande detta anslag innebär en höjning från 5 till
12 milj. kr. har vi dock ansett oss böra avstå från att nu yrka bifall till
motionen 1974: 1362 vari hemställts om bidrag ur kyrkofonden till bl. a.
ifrågavarande kyrka. Vi är emellertid medvetna om att det kan komma
att bli svårt för den estniska evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige att
ur anslaget Bidrag till trossamfund få stöd av den storleksordning som
önskats i nyssnämnda motion eftersom det är en evangelisk-luthersk
kyrka och dess medlemmar samtidigt tillhör svenska kyrkan. Vi vill
framhålla att vi hyser stor förståelse för denna kyrkas problem och att
vi anser att dess särskilda svårigheter snarast bör beaktas i lämpligt
sammanhang så att åtgärder vidtas för att ekonomiskt stödja denna
systerkyrka. Den uppfattning som vi härmed velat ge uttryck åt gäller
i princip även motsvarande verksamhet bland letter och ungrare i vårt
land.

2. av fröken Sandell (s), herr Alsén (s) och fru Rönnung (s):

Utskottet har vid behandlingen av anslag för budgetåret 1974/75 till
Bidrag till trossamfund intagit en mycket välvillig hållning. I strävan att
ernå ekonomiskt likvärdiga förhållanden för olika samfund innebär utskottets
hemställan om 2 milj. kr. högre anslag än vad som föreslagits
i propositionen ett väsentligt steg.

För att möjliggöra för trossamfunden utanför svenska kyrkan att
faktiskt komma i åtnjutande av statsbidrag till lokaler föreslår utskottet
införande av ett nytt anslag kallat »Bidrag till anskaffande av lokaler
för trossamfund». Ett reservationsanslag av 3 000 000 kr. föreslås
för budgetåret 1974/75. Denna lösning förefaller lämplig för att kunna

KrU 1974: 9

6

erbjuda trossamfund utanför svenska kyrkan reell tillgång till statliga
medel för anordnande av lokaler. Vi finner det angeläget att i detta
sammanhang påpeka att samfunden formellt sett samtidigt äger möjlighet
att i likhet med andra organisationer få del av det statliga stöd till
allmänna samlingslokaler som utgår enligt kungörelsen 1973: 400. Med
hänsyn härtill förutsätter vi att en samordnad prövning i tillämpliga
delar kommer till stånd, så att bidrag till visst projekt kommer att utgå
endast från en av de två möjliga anslagsformerna.

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1974