Kulturutskottets betänkande nr 15 år 1974 KrU 1974:15

Nr 15

Kulturutskottets betänkande med anledning av propositionen 1974:
28 angående den statliga kulturpolitiken jämte motioner, såvitt propositionen
och motionerna hänvisats till kulturutskottet.

1 Inledning

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1974: 1 bilaga 10 under punkterna
B 7, B 16 och B 27 beräknat medel till Vissa åtgärder inom kulturområdet,
Kulturminnesvård och museer m. m. samt Vissa folkbildningsåtgärder
m. m. har Kungl. Maj:t i propositionen 1974: 28 (utbildningsdepartementet)
föreslagit riksdagen att, såvitt gäller kulturutskottets verksamhetsområde1,

dels

1. godkänna de riktlinjer för den statliga kulturpolitiken som förordats
i propositionen 1974: 28,

2. godkänna de i propositionen 1974:28 förordade grunderna för
statsbidrag till

a) experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet för
amatörer,

b) mindre ensembler och fria grupper,

c) kulturprogram inom föreningslivet,

3. godkänna att Operans och Dramatiska teaterns verksamhet den
1 juli 1975 förs över på statsägda aktiebolag,

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa erforderliga avtal med Operan
och Dramatiska teatern om överförandet av verksamheten på statsägda
aktiebolag,

5. besluta att teater- och musikrådet, tidskriftsnämnden och verksamheten
vid skolöverstyrelsens bibliotekssektion skall upphöra vid utgången
av september 1974,

6. besluta att en central myndighet för vissa uppgifter på kulturområdet
skall inrättas den 1 oktober 1974 enligt de riktlinjer som förordats
i propositionen 1974: 28,

7. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid den centrala myndigheten inrätta
en extra ordinarie tjänst som chef för myndighetens kansli,

8. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsanordningar och

1 Vissa delar av propositionen behandlas av utbildningsutskottet i dess betänkanden
1974: 27 och 28.

1 Riksdagen 1974. 13 sami. Nr 15

KrU 1974:15

åtgärder i övrigt som behövs för genomförande av förslagen rörande
den nya myndigheten,

dels för budgetåret 1974/75 anvisa de anslag som i detta betänkande
redovisas under rubriken »4 Propositionens anslagsdel» samt i anslutning
därtill

a) under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner godkänna vissa statsbidragsgrunder,

b) under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål meddela
viss föreskrift angående tjänsterna som föreståndare och forskningsassistent
vid Svenska språknämnden,

c) under anslaget Bidrag till vissa museer och arkiv lämna visst bemyndigande
angående en överenskommelse med Föreningen Sveriges
pressarkiv och pressmuseum.

Departementschefens överväganden och ståndpunktstaganden redovisas
i propositionen i en allmän, principiell del (avsnitten 25.1—25.21)
med tillhörande hemställan (avsnitt 26) och en anslagsdel (avsnitten
27.1—27.32) där varje avsnitt avslutas med hemställan. Avsnitten 27.31
och 27.32 behandlas av utbildningsutskottet.

Det huvudsakliga innehållet i propositionen, såvitt den hänvisats till
kulturutskottet, har i en inom utbildningsdepartementet upprättad sammanfattning
redovisats på följande sätt.

I propositionen om den statliga kulturpolitiken ges för första gången
en samlad syn på statens insatser inom kulturområdet. Där presenteras
förslag till mål för den statliga kulturpolitiken. Samtidigt läggs fram en
lång rad konkreta reformförslag som utgör första etappen i en treårsplan
för utvecklingen av de kulturpolitiska insatserna.

Propositionen grundas på förslag från i första hand kulturrådet och
1965 års musei- och utställningssakkunniga.

Mål för den statliga kulturpolitiken

Det slås fast att kulturpolitiken är ett led i statens samlade politiska
insatser. De mål som styr arbetet med att förändra samhället måste
även gälla kulturpolitiken som därmed får ses som ett av flera instrument
för att skapa ett samhälle som präglas av jämlikhet och som ger
människor möjligheter till ett rikare liv.

Kulturell jämlikhet är lika angelägen som ekonomisk och social jämlikhet.
Det materiella välståndet är en nödvändig förutsättning för människors
frigörelse från tvång, otrygghet och bekymmer. Det är också
en grund för människors möjligheter att ta till vara sina inneboende
möjligheter. Möjligheter till kulturella upplevelser följer dock inte automatiskt
med ökat materiellt välstånd. På samma sätt som det krävs målmedvetna
insatser för att skapa social och ekonomisk utjämning krävs
det målmedvetna insatser för att demokratisera kulturlivet.

Kulturpolitiken är ett medel att skapa en välfärd som utgår från ett
vidare begrepp än tidigare och som syftar till att vidga människornas
handlingsfrihet och utvecklingsmöjligheter.

KrU 1974:15

Propositionen sammanfattar kulturpolitikens mål i åtta punkter. Kulturpolitiken
skall

— medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar
för att denna frihet skall kunna utnyttjas

— ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja
kontakt mellan människor

— motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet —

främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom
kulturområdet

— utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov

— möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse

— garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs

— främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över
språk- och nationsgränserna.

Folkrörelserna måste fåviktiga uppgifter

Även om förslaget i propositionen avser statens insatser understryks
kommunernas och landstingens grundläggande ansvar för åtgärder inom
kulturområdet. Vikten av att folkrörelserna får spela en aktiv roll framhävs.
Samhället har ingen anledning att driva en verksamhet som lika
bra eller bättre kan skötas av föreningslivet.

Nya insatser för a m a t ö r v e r k s a m h e t e n

Ett av de viktigaste nya inslagen i den kulturpolitik som presenteras
är åtgärder för att förbätta människors möjligheter till egen skapande
aktivitet. En rad förslag för att stimulera amatörverksamhet läggs fram
varav många tar sikte på att intensifiera cirkelaktiviteterna.

De centrala amatörorganisationerna, t. ex. körförbunden och olika
orkesterorganisationer, får sitt sammanlagda årliga bidrag höjt med 0,4
milj. kr. till 1,2 milj. kr.

Ett nytt bidrag införs till experiment och utvecklingsarbete inom amatörverksamheten.
För 1974/75 föreslås 2 milj. kr. Pengarna skall fördelas
av statens kulturråd till projekt som inte kan få stöd på annat sätt,
t. ex. via studiecirkelbidragen. Projekten kan gälla dels nya arbetsmetoder
i amatörverksamheten dels försök med att föra ut kulturaktiviteter
till nya grupper och i nya miljöer.

Nytt bidrag till kulturprogram inom föreningslivet Inom

föreningslivet ordnas kulturaktiviteter av många slag, såsom
teaterföreställningar, musikprogram och utställningar. För att stödja
kulturprogram inom föreningslivet föreslås ett nytt statsbidrag, som ersätter
nuvarande anslag till föreläsningsverksamhet.

För detta ändamål föreslås ett belopp av 6 milj. kr. Det innebär en
ökning med 3,2 milj. kr. jämfört med nu utgående anslag.

Ökat stöd till fria grupper

Fria grupper och mindre ensembler som arbetar utanför kulturinstitutionerna
har under senare år fått en allt större betydelse. De har bidragit
till att vitalisera och förnya kulturlivet. En förstärkning föreslås av
det statliga stödet, nämligen med 1,7 milj. kr. till 3,1 milj. kr.

De fria grupperna får också indirekt ett ökat stöd genom att de stat -

KrU 1974:15

liga bidragen till centrumbildningarna ökas med 0,4 milj. kr. till 1,1
milj. kr.

Klarare ansvarsfördelning inom kulturinstitutionerna För

en vital kulturell verksamhet krävs att de statliga kulturinstitutionerna
självständigt får besluta om verksamhetens innehåll och utformning.
Det föreslås att staten endast ger bestämmelser om en institutions
uppgifter i stort och anslår medel för verksamheten. Av betydelse
för en kulturinstitutions förankring i samhällslivet är att den leds
av en styrelse med företrädare för olika samhällsintressen.

Styrelsen förutsätts endast besluta i frågor som rör inriktningen av institutionens
verksamhet och i andra viktigare frågor om bl. a. planläggning,
organisation och ekonomi. Institutionens chef och övriga anställda
skall i övrigt fritt få utforma verksamheten. En sådan frihet är en förutsättning
för kreativa insatser.

Teater- och musikinstitutionernas regionala
verksamhet stimuleras

En av de bärande principerna i kulturrådets förslag var att stödja de
fasta kulturinstitutionernas regionala verksamhet. För att stimulera en
sådan utveckling föreslås ett nytt statsbidragssystem till regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Statsbidraget täcker 55 %
av personalkostnaderna. Därutöver ges tillägg för regional verksamhet
och för nystartade institutioner. Stödet till institutionerna ökar med 6,5
milj. kr. exkl. automatiska kostnadsökningar. Häri ligger möjligheter
att stödja nya institutioner.

Efter hand som det tillkommer fasta teater- och musikinstitutioner i
regionerna förändras naturligtvis Rikskonserters, regionmusikens och
Riksteaterns roll. Uppgiften kommer i framtiden i högre grad att bli en
samverkan med de regionala verksamheterna och en komplettering av
det regionala utbudet. Under en mycket lång tid kommer emellertid behovet
av egen produktion och turnéverksamhet av olika slag att kvarstå.

Institutionerna förutses samarbeta med Skådebanan på de platser där
sådan verksamhet finns. Anslaget till Skådebanan ökar med 0,4 milj.
kr. till 1,1 milj. kr.

Kulturminnesvården ges en starkare ställning

Kulturminnesvården bör få en ökad betydelse i den allmänna samhällsplaneringen.
I detta syfte föreslås att länsstyrelsen vid den regionala
planeringen också skall svara för vissa uppgifter för kulturminnesvården.
Genom anknytning till länsstyrelsen bör kulturminnesvården få
ökade möjligheter att hävda sina intressen. Länsmuseerna förutsätts
samtidigt behålla viktiga uppgifter. Den nya organisationen införs den
1 juli 1976.

Ett nytt statsbidrag införs för länsmuseerna för deras museala och
kulturminnesvårdande verksamhet. Härigenom tryggas länsmuseernas
möjligheter att både arbeta som fria kulturinstitutioner på kulturminnesvårds-
och museiområdet och att fullgöra vissa kulturminnesvårdsuppgifter
för riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna.

I avvaktan på omorganisationen ökas anslagen för kulturminnesvård
med 0,8 milj. kr.

KrU 1974:15

Ny organisation för vissa museer

Länsmuseernas viktiga roll i kulturorganisationen på regional nivå
framhävs. Staten bör, som nämnts, ge stöd till deras verksamhet.

Vissa allmänna riktlinjer dras upp för de statliga och statsunderstödda
museernas organisation. Ett viktigt motiv för samordning mellan statliga
museienheter är att skapa ökade möjligheter för effektiv service
till de regionala museerna.

I propositionen tas ställning för ett fortsatt samband mellan riksantikvarieämbetet,
statens historiska museum och medelhavsmuseet. Stor
inbördes självständighet förutsätts inom den gemensamma organisationen.
Nationalmuseet, moderna museet och östasiatiska museet förutsätts
också utgöra en myndighet med en gemensam styrelse. Anslagen
till museiverksamhet ökas med 1,4 milj. kr. för nästa budgetår.

Fo 1 kparksröre 1 sen och Folkets hus får ökat stöd

Behovet av statligt stöd till folkparksverksamheten och folketshusrörelsen
skall utredas. I detta sammanhang skall också behandlas frågor
om stöd till Bygdegårdarnas riksförbund och föreningen Våra gårdar.
För nästa budgetår föreslås förstärkning av det statliga stödet till folkparksrörelsen.
Ett anslag om 0,7 milj. kr. föreslås för central verksamhet
och viss försöksverksamhet. Folkets hus bör få 0,2 milj. kr. för visning
av kvalitetsfilm genom Bio Kontrast.

Ett statligt kulturråd inrättas

För att de nya målen för kulturpolitiken skall kunna förverkligas
krävs ett bättre beslutsunderlag för regering och riksdag än vad den
nuvarande statliga kulturadministrationen kan ge.

Ett nytt organ, statens kulturråd, föreslås bli inrättat den 1 oktober
1974. Det övertar uppgifter från teater- och musikrådet, tidskriftsnämnden
och skolöverstyrelsens bibliotekssektion. Rådet skall ha rådgivande,
utredande och statsbidragsprövande uppgifter. Det kommer bl. a. att få
i uppdrag att fördela medel till fria teatergrupper, tidskriftsstöd, experiment
och utvecklingsarbete på amatörområdet.

I kulturrådets styrelse skall finnas ledamöter med en bred samhällelig
erfarenhetsbakgrund, däribland företrädare för bl. a. kommuner, landsting,
kulturarbetarorganisationer och folkbildningsorganisationer.

Under styrelsen skall finnas tre nämnder, med rådgivande och, i vissa
bidragsfrågor, beslutande uppgifter. Följande nämnder planeras, nämligen
en för teater, musik och dans, en för konst, museer och utställningar
samt en för litteratur och bibliotek.

Utredningsverksamheten blir en viktig uppgift för kulturrådet. Olika
uppgifter av detta slag berörs i propositionen. Bl. a. skall kulturrådet ta
upp barnkulturfrågorna och frågor rörande det kommersiella kulturutbudet.

En treårsplan för statens ekonomiska insatser

Utbyggnaden av de statliga ekonomiska insatserna bör ske enligt en
treårsplan. De i propositionen berörda direkta kulturanslagen ökar det
första året, utöver pris- och löneomräkning, med 25,5 milj. kr. Av detta
belopp går ungefär hälften till fri verksamhet utanför institutionerna.
Till detta kommer betydande ökningar av anslagen till studiecirklar och
studieförbund.

KrU 1974:15

För den senare delen av treårsplanen anses åtgärder inom litteratur-,
konst- och filmområdena särskilt angelägna. Vidare kommer ställning
att tas till formerna för de statliga insatserna för kulturarbetarna. Under
treårsperioden skall också det reformarbete som nu inleds fullföljas.
Detta innebär bl.a. att stödet till amatörverksamhet och kulturprogram
inom föreningslivet byggs ut. Bidragen till teater- och musikinstitutionemas
regionala verksamhet skall förstärkas. Ett nytt statsbidrag till
länsmuseerna införs.

I anledning av propositionen har såvitt gäller kulturutskottets ämnesområde
väckts motionerna 1974: 1656—1658, 1688—1694, 1700, 1701
yrkandena 1—4 och 6—18, 1702—1705, 1706 yrkandena 1—8, 1707—
1720 samt 1721 yrkandena 1—5 och 7.

Därjämte föreligger från allmänna motionstiden vid början av innevarande
vårsession följande motioner med anknytning till de till kulturutskottets
ämnesområde hörande frågor som behandlas i propositionen
nämligen 1974: 220, 720, 722, 730 och 1027.

Utskottet har sålunda att i anslutning till propositionen behandla följande
motioner nämligen

1974: 220 av fru Sundström m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag
som syftar till att en särskild avdelning för barnkultur inrättas inom
kulturrådet, med uppgift att prioritera barns och ungdoms kulturaktiviteter
som alternativ till en ensidig kommersiell verksamhet,
varvid särskild hänsyn tas till handikappade barn och ungdomar,

2. att barnkulturen regleras i statens avtal med Sveriges Radio,

1974: 720 av fru Göthberg m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär förslag om statsbidrag till den kommunala musikskolan,

1974: 722 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar uppdra åt regeringen att snarast utarbeta bestämmelser för
statsbidrag till kommunala konstsalonger m. m. samt till ersättning för
de utställande konstnärerna, allt i enlighet med vad som anförts i motionen,

1974: 730 av herr Nordstrandh m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att Svenska sjömansbiblioteket
bör erhålla ett särskilt engångsanslag, förslagsvis 600 000 kr.,
för extra bokinköp,

1974: 1027 av herrar Åsling (c) och Eriksson i Ulfsbyn (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär översyn av formerna för
medelstilldelning till byggnadsminnesvården,

1974: 1656 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksda -

KrU 1974:15

gen som sin mening ger Kungl. Majit till känna att vid bidragsfördelningen
andelen till föreläsningsverksamheten bibehålls vid minst den
nivå den nu har1,

1974: 1657 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna

1. att den nämnd inom statens kulturråd som skall fördela tidsskriftsstödet
bör ges en allsidig och kulturpolitiskt differentierad sammansättning,

2. att möjlighet till besvär över av nämnden fattat beslut skall ges,

1974: 1658 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att under punkten 27.8 Bidrag till särskilda kulturella ändamål
Emigrantregistren införs som bidragsberättigade,

1974: 1688 av fröken Eliasson m. fl. (c, s, m, fp, vpk) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att hemslöjden skall ingå i det nya kulturrådets
uppgifter, samt

2. att riksdagen beslutar ge Kungl. Majit till känna vad som i motionen
i övrigt anförs om hemslöjdens plats i kulturpolitiken och statens
stöd till hemslöjden,

1974: 1689 av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c) och Nilsson i Visby
(s) vari hemställs att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 28
anhåller hos Kungl. Majit om särskilda överväganden rörande kulturminnesvården
på Gotland i enlighet med vad som anförts i motionen,

1974: 1690 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Nisser (m) vari hemställs
att riksdagen till främjande av samernas internationella kulturutbyte
med andra etniska minoriteter och för aktiviteter som ger information
om deras kultur anvisar 100 000 kr.,

1974: 1691 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Nisser (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att i kulturrådet skall ingå en representant
med särskild anknytning till svenskt kyrkoliv,

1974: 1692 av herr Norrby m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen
vid behandling av propositionen 1974: 28 beslutar uttala att statsbidrag
skall kunna utgå till Emigrantregistret i Karlstad,

1974: 1693 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp, s, c, m) vari hemställs 1.

att riksdagen ger Kungl. Majit till känna vad som i motionen anförts
om folkhögskolans roll i kulturlivet och vikten av att dess insatser
tillvaratas vid den kommande utformningen av kulturpolitiken,

2. att riksdagen hemställer att motionen överlämnas till folkhögskoleutredningen
för beaktande,

1 Motionen avser det föreslagna nya anslaget Bidrag till kulturprogram inom
föreningslivet m. m.

KrU 1974:15

1974: 1694 av herr Wiklund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär att det folkrörelseburna kulturarbetet ges högsta
prioritet i det fortsatta reformarbetet på kulturlivets område och att bidragen,
på samma sätt som anslagen till kulturinstitutionerna, automatiskt
anpassas efter kostnadsutvecklingen,

1974: 1700 av herr Karl Bengtsson i Varberg m. fl. (fp, c, m) vari
hemställs

att riksdagen beslutar att med hänsyn till de delade länsomfattande
funktionerna vid museerna i Halmstad och Varberg uttala att en utredning
tillsätts, samt att utredningsresultatet må ligga till grund för ett
ställningstagande inom den arbetsgrupp som departementschefen avser
föreslå Kungl. Maj:t att tillsätta (prop. 1974: 28, s. 342),

att riksdagen för budgetåret 1974/75 beviljar Varbergs museum ett
anslag å 113 000 kr. så att den länsomfattande verksamheten kan bedrivas
i oförändrad omfattning,

1974: 1701 av herr Bohman m. fl. (m) i vad avser hemställan att riksdagen 1.

godkänner de mål för den statliga kulturpolitiken som föreslagits
i propositionen 1974: 28 med det tillägg och den ändring som föreslagits
i motionen,

2. hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag rörande en
förstärkning av den kulturellt fostrande verksamheten inom skolväsendet
i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen,

3. hos Kungl. Maj:t anhåller att vad som i motionen anförts angående
Sveriges Radios kulturella och kulturpedagogiska verksamhet
beaktas vid utarbetande av nytt avtal mellan staten och Sveriges
Radio,

4. hos Kungl. Maj:t anhåller att motionen överlämnas till den pågående
utredningen rörande kostnadsfördelningen mellan stat och
kommun för beaktande av vad däri anförs angående inrättande av
ett statligt bidrag för kommunala åtgärder på kulturområdet,

Anm. Motionens hemställan under punkt 5 behandlas av utbildningsutskottet.

6. hos Kungl. Maj:t uttalar att styrelsen för den förmedlingsbyrå som
åläggs att fördela bidrag till kulturprogram inom föreningslivet bör
erhålla ett parlamentariskt inslag,

7. hos Kungl. Maj:t uttalar att nya statsbidragsbestämmelser för länsmuseerna
skyndsamt bör utarbetas och att de bör utformas i största
möjliga anslutning till reglerna för bidrag till statsunderstödda teater-,
dans- och musikinstitutioner,

8. med avslag på Kungl. Maj:ts förslag i denna del hos Kungl. Maj:t
anhåller om förslag rörande den regionala kulturminnesvårdens
organisation i enlighet med de riktlinjer som angivits i denna
motion,

KrU 1974:15

9. hos Kungl. Majit anhåller att sådana bestämmelser utformas rörande
arbetsmarknadsstyrelsens bidragsgivning att bättre möjligheter
än för närvarande kan erbjudas för byggnadsminnesvården även
vid objekt i kommunal och enskild ägo,

10. hos Kungl. Majit som sin mening ger till känna vad som i motionen
anförts beträffande decentralisering av handläggningen av byggnadsminnesförklaringar
enligt byggnadsminneslagen samt inrättande
av en särskild fastighetsfond och fastighetsbyrå vid riksantikvarieämbetet,

11. hos Kungl. Majit uttalar att styrelsen för det nyinrättade statens
kulturråd bör ges en helt parlamentarisk sammansättning,

12. beslutar att beslut av de till statens kulturråd knutna nämnderna
skall kunna överklagas hos kulturrådets styrelse och att styrelsens
beslut skall kunna överklagas hos Kungl. Majit,

13. hos Kungl. Majit anhåller att 1974 års höstriksdag föreläggs förslag
till treårsplan för den statliga kulturpolitiken och att i denna särskilt
de kulturella institutionernas behov av upprustning samt kulturskaparnas
arbetsvillkor beaktas,

14. till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för budgetåret 1974/
75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
68 672 000 kr.,

15. till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 17 096 000 kr.,

16. till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Vård
och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

17. till Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen för
budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 4 341 000 kr.,

18. till Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 10 314 000 kr.,

Anm. Motionens hemställan under punkterna 19 och 20 behandlas
av utbildningsutskottet.

1974: 1702 av herr Danell (m) vari hemställs att riksdagen

1. till Föreningen Blinda barns utveckling anvisar ett anslag om 50 000
kr. ur Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet,

2. till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret
1974/75 anvisar ett anslag av 5 850 000 kr.,

1974: 1703 av herrar Enlund (fp) och Jonsson i Alingsås (fp) vari

hemställs att riksdagen beslutar

KrU 1974:15

1. att hos Kungl. Majit begära förslag om återinförande av kyrkomusikerutbildningen
vid lärarhögskolorna under pågående läsår,

2. att hos Kungl. Majit begära en översyn av de bestämmelser som
gäller för bl. a. skolkantorema i fråga om samordning av arbetsuppgifterna
inom olika verksamhetsområden,

1974: 1704 av herr Eriksson i Ulfsbyn (c) vari hemställs att riksdagen

vid behandlingen av propositionen 1974: 28 beslutar

1. att som sin mening uttala att statsbidrag bör utgå till yrkesmannakäma
på hel- eller deltid i SOR-orkester på samma grunder som till
yrkesorkestrarna,

2. att arrangemangsbidrag får utgå för konsertverksamhet och fördelas
enligt hittills tillämpade grunder,

3. att en översyn av former och nivå i övrigt för det statliga bidraget
till Sveriges orkesterföreningars riksförbund skall göras,

1974: 1705 av fru Fraenkel m. fl. (fp, s, c, m, vpk) vari hemställs att

riksdagen beslutar

1. att, i avvaktan på en särskild utredning om statligt stöd till kulturinstitutionerna
i Stockholm och Göteborg, för vartdera av budgetåren
1974/75 och 1975/76 anvisa 2 milj. kr. i statsbidrag till Göteborgs
kommun som bidrag för dels museiverksamhet av riks- eller
västsvensk karaktär, dels utbildnings- och forskningsaktiviteter inom
museiområdet,

2. att hos Kungl. Maj:t hemställa om att den statliga bidragsgivningen
till Göteborgs museer i tiden samordnas med införandet av nytt statsbidrag
till länsmuseernas verksamhet,

1974: 1706 av herr Fälldin m. fl. (c) i vad avser hemställan att riksdagen
vid behandlingen av propositionen 1974: 28 beslutar

1. att som sin mening uttala att insatserna till stöd för äldre tiders
kultur skall utformas med hänsyn till att kulturlivet måste bäras upp
av ett samband i tiden, där ett levande kulturarv är en länk mellan
det förflutna, nutiden och framtiden,

2. att hos Kungl. Majit hemställa att det föreslagna nya kulturrådet
ges sådan sammansättning, att det får parlamentarisk förankring
med representanter nominerade av riksdagspartierna,

3. att bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m. skall kunna
lämnas även till kommuner för arrangemang på platser, där föreningslivet
är svagt,

4. att kulturminnesvårdens nuvarande organisation på länsnivå skall
behållas med skyldighet för landsantikvarien eller ställföreträdare
för denne att vara föredragande i länsstyrelsen i frågor som rör
kulturminnesvården,

5. att hos Kungl. Majit anhålla om utredning beträffande byggnadsminnesvårdens
finansiering,

6. att till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Vård

KrU 1974:15

och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader
för budgetåret 1974/75 anvisa ett i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av
3 078 000 kr.,

7. att till ett nytt anslag, Bidrag till museer för vissa vetenskapliga
tjänster m. m., för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.,

8. att till ett nytt anslag, Glesbygdsverksamhet inom vissa organisationer,
för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 250 000
kr.,

Anm. Motionens hemställan under punkt 9 behandlas av utbildningsutskottet.

1974: 1707 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c, m) vari hemställs
att riksdagen vid behandling av propositionen 1974: 28

1. beslutar att Stiftelsen Emigrantinstitutet i Växjö skall ingå bland de
institutioner som får årligt statligt stöd,

2. under ett särskilt anslag till Stöd till Stiftelsen Emigrantinstitutet i
Växjö anvisar ett belopp om 100 000 kr. för budgetåret 1974/75,

1974: 1708 av herr Helén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

att uttala att nuvarande landsantikvarieorganisation skall bibehållas
och att formerna för samarbetet mellan länsstyrelsen och landsantikvarien
regleras i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att ge Kungl. Maj:t till känna vad som anförts i motionen om statsbidraget
till länsmuseerna,

3. att höja anslaget för vård av fornlämningar och kulturhistoriskt
värdefulla byggnader från 728 000 till 3 000 000 kr. samt i anslutning
härtill hos Kungl. Maj:t begära att en särskild statsbidragskungörelse
utarbetas,

4. att en särskild fastighetsfond och fastighetsavdelning inrättas vid
riksantikvarieämbetet för förvaltning av kulturhistoriskt värdefulla
byggnader,

5. att uttala att beslut rörande byggnadsminnesförklaringar bör decentraliseras
till länsstyrelserna,

6. att anvisa 250 000 kr. till riksantikvarieämbetet för utarbetande av
råd och anvisningar och för utvecklingsarbete rörande vård av äldre
byggnader och miljöer,

1974: 1709 av herr Helén m. fl. (fp) vari hemställs

A. att riksdagen för budgetåret 1974/75

1. under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål utöver vad
Kungl. Maj:t föreslagit anvisar

a) dels 1 milj. kr. för bidrag till experiment och utvecklingsarbete,

b) dels 3 milj. kr. för stöd till fria kulturgrupper och mindre musikensembler,

KrU 1974:15

2. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit anvisar 1 milj. kr. som bidrag till
Operan,

3. under anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet
utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit anvisar 275 000 kr. för överföring
av talböcker till kompaktkassetter,

B. att riksdagen

1. ger Kungl. Maj:t till känna vad som anförts i motionen om Bidrag
till särskilda kulturella ändamål och Bidrag för experiment och utvecklingsarbete,

2. hos Kungl. Maj:t begär att kulturrådet ges i uppdrag att framlägga
förslag om

a) åtgärder för att upprätthålla enprocentsregeln för konstnärlig
utsmyckning av offentliga byggnader,

b) system för utställningsersättningar,

1974: 1710 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär förslag om statligt stöd till den kommunala
musikskoleverksamheten,

1974: 1711 av fru Jonäng m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen
med anledning av vad i motionen sagts om stiftelsen Silvanum som ett
riksintresse beviljar ett anslag till stiftelsen Silvanum på 100 000 kr.
inom ramen för Bidrag till vissa museer och arkiv för budgetåret 1974/
75 under åttonde huvudtiteln,

1974: 1712 av herrar Lindkvist (s) och Palm (s) vari hemställs

1. att riksdagen hos Kungl Maj:t begär en översyn av formerna för
medelstilldelningen till vård och bevarande av byggnader och byggnadsmiljöer,

2. att riksdagen ger Kungl. Maj:t bemyndigande att i avvaktan på
kommande utredningsförslag medge ytterligare anslagstilldelning
utöver den som föreslås i propositionen 1974: 28 under rubrikerna
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Förvaltningskostnader
respektive Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt
värdefulla byggnader,

1974: 1713 av herrar Nisser (m) och Nilsson i Agnäs (m) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger till känna att till kulturrådet
bör knytas en nämnd med särskilt ansvar för kulturens plats i undervisningen,
varvid särskild vikt läggs vid ämnen tillhörande det s. k.
humanioraområdet,

1974: 1714 av fröken Rogestam m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att i anledning av propositionen 1974: 28 samt vad som anförts i
motionen ge Kungl. Maj:t till känna vikten av ökade insatser på

KrU 1974:15

samhällsplaneringens område m. m. för att göra de kulturella verksamheterna
och aktiviteterna tillgängliga för alla,

2. att till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret
1974/75 anvisa ett i förhållande till Kungl. Majrts förslag
med 500 000 kr. förhöjt anslag av 6 315 000 kr.,

1974: 1715 av herr Sundman (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
begära att som en särskild delpost under Bidrag till särskilda kulturella
ändamål skall tas upp Bidrag till blindskriftstidningar och taltidningar
med ett belopp om 60 000 kr.,

1974: 1716 av herr Sundman m. fl. (c, vpk) vari hemställs att riksdagen
till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret
1974/75 utöver vad som föreslagits i propositionen anvisar 250 000 kr.,

1974: 1717 av herr Svanström m. fl. (c, s, m, fp) vari hemställs att
riksdagen vid behandlingen av propositionen 1974: 28 beslutar uttala

1. att ökat ekonomiskt statligt stöd skall anvisas till hembygdsrörelsen
för dess centrala verksamhet,

2. att på det regionala planet organisationsformer eftersträvas för samverkan
mellan landsting, kommuner och hembygdsrörelsen,

3. att via det regionala organet stats- och landstingsbidrag kan förmedlas
till lokalt bedriven verksamhet för kulturminnesvården och
för skydd av kulturlandskapet,

4. att ovan anförda synpunkter beaktas i det fortsatta utredningsarbetet
i den arbetsgrupp som aviserats i propositionen,

1974: 1718 av herr Svanström m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att hos Kungl. Maj:t anhålla om att riksantikvarieämbetet åläggs
att i samarbete med lantmäteriverket (tidigare rikets allmänna kartverk)
vidga sitt inventeringsprogram till överensstämmelse med 1937
års riksdagsbeslut samt att i samband härmed och med den ekonomiska
kartans revidering beskrivningar upprättas över kulturmiljöer
samt avgränsa dessa på ämbetets fältkartor till den ekonomiska kartan,

2. att årligen pröva anslagsbehovet till fornminnesinventeringen med
hänsyn till detta programs genomförande,

3. att hos Kungl. Maj:t begära utredning om och förslag till organiserandet
av de service- och informationsfunktioner som det insamlade
inventeringsmaterialet ger upphov till, att föreläggas 1975 års riksdag,

1974: 1719 av fru Söder m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för budgetåret
1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
68 080 000 kr.,

KrU 1974:15

1974: 1720 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) vari hemställs

1. att riksdagen med ändring av propositionen 1974: 28 punkt 27.11 till
riksantikvarieämbetet anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,
samt

2. att riksdagen anhåller om att Kungl. Maj:t i kungörelse om statligt
stöd till vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt
värdefulla byggnader ger riksantikvarieämbetet riktlinjer för dispositionen
av detta anslag med sådan innebörd, att arbetsmarknadsverket
åläggs följa kungörelsens bestämmelser i vad avser beredskapsarbeten
inom det kulturhistoriska området,

1974: 1721 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk) i vad avser hemställan
att riksdagen beslutar

1. att som riktlinjer för den statliga kulturpolitiken uttala dels vad som
anförts i motionen, dels vad som i övrigt förordas i propositionen
1974: 28,

2. att hos regeringen hemställa om förslag till lokalt aktivitetsstöd till
kulturell verksamhet i enlighet med vad som föreslagits i ledamoten
Enquists reservation till kulturrådets betänkande,

3. att i propositionen under punkt 27.8 Bidrag till särskilda kulturella
ändamål begärt anslag om 22 777 000 kr. uppräknas med 3 800 000
kr. till 26 577 000 kr. och att denna anslagsökning fördelas så att
ytterligare 1 900 000 kr. fördelas på de olika centrumbildningarna
och att ytterligare 1 900 000 kr. ställs till teater- och musikrådets
förfogande för bidrag till mindre ensembler och fria grupper,

4. att hos regeringen begära förslag om ett särskilt anslag att användas
för stöd till kulturell verksamhet bland barn i enlighet med vad som
anförs i motionen,

5. att hos regeringen begära förslag om ett särskilt anslag att användas
för stöd till kulturell verksamhet bland invandrare i enlighet med
vad som anförs i motionen,

Anm. Motionens hemställan under punkt 6 behandlas av utbildningsutskottet.

7. att i propositionen under punkt 27.7 Tidskriftsstöd begärt anslag
om 1 540 000 kr. förhöjs till 2 000 000 kr.

Utskottet kommer att i det följande ansluta till dispositionen i propositionen.
Först behandlas sålunda propositionens allmänna del med därtill
hörande motionsyrkanden, varefter följer utskottets hemställan till
riksdagen om de beslut utskottet föreslår med anledning av denna del.
Sist kommer anslagsfrågorna.

Motionerna behandlas under de avsnitt i betänkandet som framgår
av följande sammanställning.

KrU 1974:15

Motion		A vsnitt				Motion		A vsnitt
220 yrk. 1	2.19.1	3	P-	39	1706 yrk.	6	4.10
»	2>	2	2.15	3	P-	27	» »	7	4.20
720			2.5	3	P-	14	» »	8	4.21
722			2.17	3	P-	30, 31	1707		4.7
730			4.17				1708 yrk.	1	2.11	3	P-	24
1027			2.21	3	P-	49	» »	2	2.10	3	P-	22
1656			2.6	3	P-	18	» »	3	2.21,4.10 3	P-	49
1657			2.19.1	3	P-	41, 42	» »	4	2.19.2	3	P-	46
1658			4.7				» »	5	2.11	3	P-	23
1688			2.2	3	P-	1, 2	» »	6	4.8
1689			2.11	3	P-	25	1709 yrk.	Al	4.7
1690			2.18	3	P-	34	» »	A2	4.2
1691			2.19.1	3	P-	38	» »	A3	4.19
1692			4.7				» »	Bl	4.7, 2.5	3	P-	11
1693			2.2	3	P-	3	» »	B2a	2.17	3	P-	29
1694			2.4	3	P-	10	» »	B2b	2.17	3	P-	30
1700			4.16				1710		2.5	3	P-	14
1701 "yrk.	1	2.3	3	P-	5, 6	1711		4.16
»	»	2	2.2	3	P-	4	1712 första att-	2.21	3	P-	49
»	»	3	2.15	3	P-	28	satsen
»	»	4	2.4	3	P-	9	» andra att-	4.8
»	»	6	2.6	3	P-	16	satsen
»	»	7	2.10	3	P-	22	1713		2.19.1	3	P-	40
»	»	8	2.11	3	P-	24	1714 första att-	2.18	3	P-	35
»	»	9	2.21	3	P-	49	satsen
»	»	10	2.11, 2.19.2 3	P-	23, 46	» andra att-	4.19
»	»	11	2.19.1	3	P-	38	satsen
»	»	12	2.19.1	3	P-	42	1715		4.7
»	»	13	2.21	3	P-	48	1716		4.19
»	»	14	4.2				1717		2.11	3	P-	26
»	»	15	4.8				1718		2.19.2	3	P-	47
»		16	4.10				1719		4.2
»	»	17	4.12				1720 första att-	4.10
»	»	18	4.14				satsen
1702			4.19				» andra att-	2.21	3	P-	49
1703			2.9	3	P-	21	satsen
1704			2.5	3	P-	13	1721 yrk.	1	2.3	3	P-	7
1705			4.20				» »	2	2.5	3	P-	15
1706 yrk. 1	2.3	3	P-	8	» »	3	4.7
»	»	2	2.19.1	3	P-	38	» »	4	2.18	3	P-	32
»	»	3	2.6	3	P-	17	» »	5	2.18	3	P-	33
»	»	4	2.11	3	P-	24	» »	7	4.6
»	»	5	2.21	3	P-	49

2 Propositionens allmänna del (avsnitten 25.1—25.21 i propositionen) -

2.1 Bakgrunden (avsnitt 25.1 i propositionen)

Utskottet har inte funnit anledning till särskilda uttalanden med anledning
av vad departementschefen anfört i detta avsnitt i propositionen.

KrU 1974:15

2.2 Statlig kulturpolitik (avsnitt 25.2 i propositionen)

Propositionen. Föredragande departementschefen redovisar i detta
avsnitt inledningsvis vissa synpunkter på frågan om en avgränsning av
området för statens kulturpolitiska insatser. Han framhåller därvid som
sin uppfattning att det är nödvändigt att ange vilka insatser som skall
betraktas som kulturpolitiska. Ett skäl härtill är att det föreligger ett
uttalat behov av en administrativ avgränsning av samhällets olika typer
av insatser för att klargöra ansvarsfördelningen mellan skilda organ.
Det vida kulturbegrepp som många gånger används i den allmänna kulturpolitiska
debatten kan enligt hans mening inte utgöra utgångspunkt
för en sådan avgränsning. Kulturpolitik skulle nämligen därigenom bli
ett alltför vittomfattande och därmed vagt begrepp som inte kan ligga
till grund för ett politiskt reformarbete. Den vidgade kultursyn som
blivit alltmer framträdande under senare år och som departementschefen
i princip delar bör inte främst komma till uttryck vid avgränsningen
av de kulturpolitiska insatserna utan i stället vid angivandet av mål och
metoder för insatserna. Härigenom får det vidgade synsättet en direkt
återverkan i samhällets insatser.

Ytterligare påpekas att varje administrativ gränsdragning av det slag
som gjorts i propositionen innebär en risk att den helhetssyn på människan
som samhällets insatser måste utgå ifrån går förlorad. Indelningen
får därför inte göras alltför strikt. Samverkan mellan olika områden
och utbyte av impulser dem emellan måste få möjligheter att utvecklas.
Så bör t. ex. i många fall kulturpolitiska åtgärder samplaneras och
samordnas med åtgärder inom andra områden. I vissa sammanhang
blir det fråga om en direkt samverkan, i andra att åtgärder inom andra
områden vidtas med beaktande av kulturpolitiska målsättningar. Formerna
för detta samarbete kan och bör enligt departementschefens
mening inte fixeras utan det bör vara en väsentlig uppgift för de ansvariga
kulturpolitiska organen på alla nivåer att fortlöpande följa
denna fråga. Inom olika områden för vilka det i första hand inte är
kulturpolitiska mål som är avgörande för utformningen av insatserna
förekommer i varierande omfattning kulturella aktiviteter av skilda
slag. Det gäller t. ex. skolan, förskolan och vårdinstitutioner. Vid utformningen
av de kulturpolitiska insatserna och den kulturella verksamheten
får i dessa fall tas hänsyn till såväl de kulturpolitiska som de
utbildningspolitiska respektive socialpolitiska målen.

Den statliga kulturpolitiken bör enligt propositionen avse dels åtgärder
inom ordets, scenens, bildens och tonens områden samt i fråga om
medier för kommunikation såsom radio och television, dels vissa insatser
inom folkbildning och organisationsliv samt åtgärder för att bevara
och levandegöra kulturarv.

Motioner. Syftet med motionen 1974: 1688 är att få det klart fast -

KrU 1974:15

ställt att hemslöjden hör till det kulturpolitiska arbetsområdet och därför
skall behandlas av det i propositionen föreslagna statliga kulturrådet
och få bidrag under riksstatens åttonde huvudtitel.

I motionen 1974: 1693 hemställs om ett tillkännagivande för Kungl.
Maj:t av vad i motionen anförts om folkhögskolans roll i kulturlivet
och vikten av att dess insatser tas till vara. Därjämte yrkas att motionen
skall överlämnas till folkhögskoleutredningen för beaktande.

En förstärkning av den kulturellt fostrande verksamheten inom skolväsendet
påyrkas i motionen 1974: 1701. I motionens yrkande 2 hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag
i detta hänseende.

Yttrande av näringsutskottet. I ett till kulturutskottet avgivet yttrande
(NU 1974: 2y) har näringsutskottet förklarat sig dela den uppfattning
som kommit till uttryck i motionen 1974: 1688 att hemslöjden bör
ses i ett kulturpolitiskt sammanhang. Näringsutskottet anser emellertid
att sambandet mellan hemslöjden och kultursektorn bör kunna
främjas med mindre genomgripande organisatoriska åtgärder än motionärerna
föreslagit. Genom en översyn av nuvarande samarbets- och
kontaktformer bör både de kulturpolitiska och de näringspolitiska
aspekterna få möjlighet att göra sig gällande fullt ut.

En ledamot av näringsutskottet har anmält avvikande mening.

Utskottet är ense med departementschefen både om att området för
de statliga kulturpolitiska insatserna bör avgränsas administrativt och
om att en dylik gränsdragning inte får uppfattas alltför strikt. Den får
inte utgöra hinder för en samverkan mellan politiska insatser inom olika
områden. En dylik samverkan är i själva verket en viktig förutsättning
för uppkomsten och fortbeståndet av en god kulturmiljö.

Utskottet har ingen erinran mot den avgränsning av det kulturpolitiska
området som förutsätts i propositionen.

I motionen 1974: 1688 har enligt utskottets mening på goda grunder
framhållits hemslöjdens stora betydelse ur kulturell synpunkt. Hemslöjden
har nämligen — som utskottet tidigare uttryckt saken — en
given plats i svenskt kulturliv som en del av vårt kulturarv och bärare
av en levande och folklig kultur. Detta är en del av den självklara
bakgrunden när man i olika sammanhang har att ta ställning till frågor
som berör hemslöjden. Samtidigt är det uppenbarligen så att hemslöjdsfrågoma
kan och bör bedömas även från andra utgångspunkter.
Det är sålunda inte utan orsak som det statliga stödet till hemslöjden
f. n. behandlas tillsammans med frågor av näringspolitisk natur.

Såvitt framgår av propositionen är det inte avsikten att vid den
kommande administrativa avgränsningen av det kulturpolitiska området
föra över hemslöjdsfrågoma till detta område. Motionärernas önske -

2 Riksdagen 1974. 13 sami. Nr 15

KrU 1974:15

mål om ett dylikt överförande har, som redan framgått, inte tillstyrkts
av näringsutskottet i dess yttrande över motionen. Näringsutskottet förordar
i stället att man gör en översyn av nuvarande samarbets- och
kontaktformer för att både de kulturpolitiska och de näringspolitiska
aspekterna skall få möjlighet att göra sig gällande fullt ut.

Kulturutskottet vill framhålla att det nya statliga kulturrådet avses
få i uppdrag att allmänt följa utvecklingen på kulturområdet i dess
helhet. Samråd och samverkan med myndigheter och institutioner
inom och utanför rådets ansvarsområde kan förutsättas bli en viktig
del av rådets arbete. I propositionen ges exempel på områden där dylik
samverkan självklart måste förekomma. Andra exempel skulle kunna
redovisas och ett av dem är just hemslöjdsområdet. Utskottet finner det
angeläget att hemslöjdens betydelse i ett kulturpolitiskt sammanhang
ägnas uppmärksamhet i kulturrådets fortlöpande verksamhet. Utskottet
räknar med att nämnda samverkan kommer att innebära att de
synpunkter på hemslöjden som kulturrådet kan förutsättas komma att
hävda också blir tillgodosedda. Vad utskottet nu anfört med anledning
av motionen 1974: 1688, yrkande 2, bör riksdagen som sin mening ge
till känna för Kungl. Majit.

Utskottet är däremot i likhet med näringsutskottet inte berett tillstyrka
ett överflyttande av hemslöjdens anslagsfrågor till utbildningsdepartementets
huvudtitel med de genomgripande organisatoriska förändringar
detta skulle innebära. Utskottet avstyrker därför yrkande 1 i
motionen 1974: 1688.

Motionen 1974: 1693 om folkhögskolans roll i kulturlivet ger utskottet
anledning att först konstatera att den administrativa gränsdragning mellan
områden för olika samhällsaktiviteter, varom utskottet just talat,
innebär att frågor rörande folkhögskolor hör till utbildningspolitikens
område. Den samverkan över de administrativa gränserna, vars betydelse
utskottet strukit under, är i högsta grad aktuell och betydelsefull
i fråga om utbildningsområdet, och vad utskottet sagt om kulturrådets
ansvar och uppgift i fråga om samverkan beträffande hemslöjdsområdet
har självfallet full giltighet för utbildningsområdet. Utskottet vill betona
folkhögskolans betydelsefulla roll i kultursammanhang men anser
det inte erforderligt att riksdagen gör det uttalande härom som önskats
i motionen 1974: 1693, yrkande 1. De i motionen framförda synpunkterna
kan beräknas bli uppmärksammade av folkhögskoleutredningen utan
någon åtgärd från riksdagens sida och utskottet avstyrker därför yrkande
2 i motionen 1974: 1693.

I motionen 1974: 1701, yrkande 2, hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller om utredning och förslag rörande en förstärkning av
den kulturellt fostrande verksamheten inom skolväsendet i enlighet med
de riktlinjer som angivits i motionen. Utskottet vill med anledning av
denna hemställan kraftigt betona att skolan har en mycket viktig kul -

KrU 1974:15

turfrämjande uppgift. Utskottet förutsätter att skolöverstyrelsen i samarbete
med det föreslagna nya kulturrådet verkar för att skolan planmässigt
inordnas i arbetet på att uppnå de kulturpolitiska målen. Utskottet
anser sig däremot inte böra föreslå riksdagen att hos Kungl.
Maj:t begära den i motionen föreslagna utredningen. Utskottet avstyrker
sålunda motionen 1974: 1701, yrkande 2.

2.3 Målen för kulturpolitiken (avsnitt 25.3 i propositionen)

Propositionen. Målen för kulturpolitiken har i propositionen sammanfattats
i åtta punkter vilkas innehåll redovisats i inledningen till
detta betänkande.

Motioner. I motionen 1974: 1701 hävdas att en av propositionens
målformuleringar bör ändras och att en ny dessutom bör tillfogas.
Den nya målformuleringen föreslås få följande lydelse: »Kulturpolitiken
skall syfta till att ge människorna möjlighet att delta i ett kulturliv
präglat av kvalitet, frihet och mångfald.» Ändringen avser den punkt
som i propositionen har lydelsen: »Kulturpolitiken skall motverka kommersialismens
negativa verkningar inom kulturområdet.» Som ändrad
lydelse föreslås följande: »Kulturpolitiken skall motverka de negativa
verkningar inom kulturområdet som kan orsakas av ohämmad kommersialism
samt enskild eller samhällelig monopolställning.»

Även motionerna 1974: 1706 och 1974: 1721 berör målformuleringarna.
I den förstnämnda hemställs om ett uttalande av riksdagen
att insatserna till stöd för äldre tiders kultur skall utformas med hänsyn
till att kulturlivet måste bäras upp av ett samband i tiden, där
ett levande kulturarv är en länk mellan det förflutna, nutiden och
framtiden (yrkande 1). I motionen 1974: 1721 hemställs (yrkande 1) att
riksdagen skall besluta att som riktlinjer för den statliga kulturpolitiken
uttala dels vad som anförts i motionen, dels vad som i övrigt förordats
i propositionen.

Utskottet. Otvivelaktigt erbjuder det stora svårigheter att i ett begränsat
antal kortfattat formulerade punkter ange målen för den statliga
kulturpolitiken och det är därför också helt naturligt att det finns
synpunkter med vidsträckt giltighet inom det kulturpolitiska området
som inte kommit till direkt uttryck i propositionens målformuleringar.

I vad gäller nu ifrågavarande krav i motionen 1974: 1701 vill utskottet
framhålla att i propositionens målformuleringar betonas vikten av
att genom kulturpolitiken slå vakt om yttrandefriheten. Vidare finner
utskottet att de i propositionen angivna kulturpolitiska målen i övrigt
i hög grad är ägnade att stärka mångfalden i de kulturpolitiska yttring -

KrU 1974:15

arna utan att begreppet mångfald är särskilt angivet i de kortfattade
målformuleringarna. I vad gäller kravet på kvalitet i konstnärliga
sammanhang kan konstateras att detta ligger bakom åtskilliga ståndpunktstaganden
i propositionen utan att det getts »målkaraktär». Utskottet,
som är medvetet om de svårigheter i fråga om bedömningskriterier
m. m. som alltid är förknippade med kvalitetsbedömningar
på konstnärliga områden, anser sig inte kunna tillstyrka den i motionen
1974: 1701 (som del av yrkande 1) gjorda hemställan om ett tillägg
till de i propositionen formulerade målen för den statliga kulturpolitiken.

Utskottet avstyrker den som del i yrkande 1 i samma motion ingående
hemställan om ändrad formulering av målet om motverkande av
kommersialismens negativa verkningar.

I motionen 1974: 1721 önskas att de i propositionen förordade riktlinjerna
för den statliga kulturpolitiken kompletteras med i motionen
gjorda uttalanden. Utskottet anser inte att de åsyftade uttalandena
kan accepteras som dylika riktlinjer och avstyrker därför motionen
i denna del (yrkande 1).

De synpunkter som ligger bakom det ovan redovisade yrkandet i
motionen 1974: 1706 (yrkande 1) om utformningen av insatserna till
stöd för äldre tiders kultur innebär inte något som strider mot i propositionen
framförda synpunkter. Utskottet, som anser att motionärerna
med rätta betonat det levande kulturarvets betydelse som en länk
mellan det förflutna, nutiden och framtiden, finner det inte erforderligt
med någon hänvändelse till Kungl. Maj:t i denna fråga.

2.4 Ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och organisationsliv (avsnitt
25.4 i propositionen)

Propositionen. Departementschefen betonar i propositionen att frågorna
rörande ansvarsfördelningen på kulturområdet mellan staten,
landstingen, kommunerna och organisationslivet är mycket betydelsefulla
när det gäller att utforma den framtida kulturpolitiken. I anslutning
till ett uttalande om att det inte finns något behov av att ändra
nuvarande ansvarsfördelning men däremot att klargöra och vidareutveckla
de principer som gäller redan i dag uttalas bl. a. följande. Statens
insatser bör inriktas på att stimulera kulturverksamheten i landet
och inte på att reglera den. Vad primärkommunerna beträffar är deras
ansvar för stödet till kulturverksamhet en grundval för samhällets kulturpolitiska
insatser. En nyhet i kulturrådets analys av ansvarsfördelningen
är betoningen av de uppgifter som bör ligga på den regionala
nivån och där insatser av landstingen förutsätts. Organisationslivet har
en mycket omfattande verksamhet på kulturområdet och det är na -

KrU 1974:15

turligt att vid behandlingen av ansvarsfördelningen inom kulturområdet
framhäva organisationernas roll.

Motioner. I motionen 1974: 1701, yrkande 4, hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit anhåller att motionen överlämnas till den pågående
utredningen rörande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun för
beaktande av vad däri anförs angående inrättande av ett statligt bidrag
för kommunala åtgärder på kulturområdet.

Betydelsen av det folkrörelseburna kulturarbetet betonas i motionen
1974: 1694. Detta arbete bör enligt motionärerna prioriteras i det fortsatta
reformarbetet på kulturlivets område och erhålla anslag som
automatiskt anpassas efter kostnadsutvecklingen.

Utskottet, som vill betona vikten av att kommunernas ekonomiska
möjligheter att fylla sitt ansvar för kulturell verksamhet noga penetreras,
anser inte att riksdagen under pågående arbete inom kommunalekonomiska
utredningen, vars uppdrag är mycket vidsträckt, bör göra
den i motionen 1974: 1701, yrkande 4, önskade framställningen, vilken
i sak skulle innebära ett tillstyrkande av ett nytt statligt bidrag till kommunala
åtgärder på kulturområdet. Utskottet avstyrker därför nämnda
yrkande.

Utskottet finner ingen motsättning mellan den i motionen 1974: 1694
uttalade uppfattningen av folkrörelsernas roll i kulturlivet och vad som
anförs i propositionen. Även utskottet anser att organisationerna har en
mycket betydelsefull uppgift på kulturområdet. Utskottet vill med anledning
av yrkandet i motionen om en prioritering av det folkrörelseburna
kulturarbetet framhålla vikten av att organisationerna i det fortsatta
reformarbetet ges goda möjligheter att verka på kulturpolitikens
område. Vad utskottet nu anfört med anledning av motionen 1974: 1694
i denna del, bör riksdagen som sin mening ge till känna för Kungl.
Majit. Något för framtiden bindande uttalande beträffande en automatisk
anpassning av anslagen till kostnadsutvecklingen anser utskottet
inte bör göras. Utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen
1974: 1694 i den delen.

2.5 Fritt kollektivt skapande (avsnitt 25.5 i propositionen)

Propositionen. Ett av de dominerande inslagen i den framtida kulturpolitiken
måste enligt propositionen vara stimulans till fritt kollektivt
skapande. Departementschefen framhåller att amatörverksamheten
erbjuder utomordentliga möjligheter att aktivera människor, att skapa
inlevelse, engagemang och ökad medvetenhet. Den är emellertid inte
endast av betydelse då det gäller att tillgodose individuella behov. I det

KrU 1974:15

kollektiva skapandet utvecklas — framhålls det — på ett naturligt
sätt kontakt och gemenskap människor emellan och en livlig amatörverksamhet
kan därför bidra till en öppnare social miljö. Departementschefen
räknar med att en väsentlig del av den tillkommande amatörverksamheten
skall kunna ske inom studieförbundens verksamhet och
inom ramen för studiecirkelns arbetsformer. För att stimulera såväl
studieförbunden som andra organisationer och grupper till nyskapande
insatser då det gäller konstnärligt inriktad amatörverksamhet föreslås
ett nytt projektbidrag till experiment och utvecklingsarbete.
Medel föreslås anvisade under anslaget Bidrag till
särskilda kulturella ändamål som utskottet behandlar i det följande
(avsnitt 4.7). Under detta anslag föreslås också ett ökat stöd till fri
skapande verksamhet som bedrivs inom ramen för andra centrala amatörorganisationer
än studieförbunden.

I propositionen betonas också den yrkesmässiga fria skapande verksamhetens
betydelse. Det föreslås ett ökat stöd till mindre
ensembler och fria grupper inom teater-, dans- och musikområdena
i former som avses tillgodose gruppernas önskan om största
möjliga frihet. Medel föreslås även i detta fall anvisade under anslaget
Bidrag till särskilda kulturella ändamål (avsnitt 4.7) där också en
ökad medelsanvisning föreslås till de s. k. centrumbildningarna.

Statsbidraget till mindre ensembler och fria grupper bör enligt departementschefen
kunna användas till stöd av många olika typer av
ensembler och grupper, vilka förutsätts variera i fråga om yrkesmässigt
inslag och grad av anknytning till samhällsorgan och institutioner.
Bidraget, som avses bli fördelat av det nya kulturrådet, bör enligt propositionen
knytas till samma slag av kostnader som de som föreslås
vara bidragsgrundande i vad gäller stöd till teater-, dans- och musikinstitutioner.
Det bör inte uppgå till större andel av kostnaderna än
den för vilken bidrag utgår till sådan institution.

I fråga om de kommunala musikskolorna och därmed
sammanhängande spörsmål omtalas i propositionen att organisationskommittén
för högre musikutbildning i betänkandet Musikundervisning
presenterat vissa tankegångar och förslag beträffande olika former
av kommunal musikundervisning. Departementschefen förklarar sig ha
för avsikt att, sedan remissbehandlingen av betänkandet avslutats,
föreslå Kungl. Maj:t att utredningen om skolan, staten och kommunerna
i samarbete med det föreslagna statliga kulturrådet skall pröva hur en
bättre samordning mellan skolans obligatoriska undervisning och frivillig
kommunal verksamhet för barn och ungdom inom skilda konstområden
påverkar statsbidragsfrågoma.

Motioner. I motionen 1974: 1709 hävdas att det föreslagna bidraget
till experiment och utvecklingsarbete i propositionen givits ett alltför

KrU 1974:15

begränsat användningsområde. Bidraget bör enligt motionärerna avse
alla experiment- och utvecklingsprojekt för vilka inga reguljära bidragsmöjligheter
står till buds och det bör kunna utgå även till enskilda eller
för ändamålet speciellt organiserade grupper. Vad som anförts om detta
bidrag bör enligt motionen (del av yrkande Bl) ges Kungl. Maj:t till
känna.

De i motionen 1974: 1704 framförda yrkandena syftar till en förbättring
av det ekonomiska läget för de s. k. SOR-orkestrarna, dvs.
orkestrar anknutna till Sveriges orkesterföreningars riksförbund. I
första hand yrkas att statsbidrag skall kunna utgå till en yrkesmannakärna
i dylik orkester. Därjämte begärs vad motionären benämner
arrangemangsbidrag. Vidare önskas en översyn av statsbidraget till riksförbundet.

I motionerna 1974: 720 och 1974: 1710 hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär förslag om statsbidrag till den kommunala musikskoleverksamheten.

I propositionen redovisas ett av kulturrådet framlagt förslag om ett
lokalt aktivitetsstöd av generell karaktär på kulturområdet. Departementschefen
har emellertid inte varit beredd att förorda införandet av
ett dylikt stöd. I motionen 1974: 1721, yrkande 2, hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär förslag till ett dylikt stöd utformat i enlighet
med en av ledamoten Enquist avgiven reservation till kulturrådets betänkande.

Utskottet. I vad först gäller bidraget till experiment och utvecklingsarbete
vill utskottet med anledning av nu ifrågavarande yrkande i
motionen 1974: 1709 påpeka att även löst organiserade grupper enligt
propositionen bör kunna komma i fråga för statsbidrag om verksamheten
har en viss stadga. Motionärernas önskemål synes emellertid närmast
vara att få till stånd ett aktivitetsstöd av generell karaktär. Utskottet
ansluter sig till de riktlinjer för det nya bidraget som föreslås
i propositionen och avstyrker bifall till nu förevarande del av yrkande
Bl i motionen 1974: 1709. Därvid har utskottet beaktat att det givetvis
inte är uteslutet att statsbidraget till experiment och utvecklingsarbete
sedan en tids erfarenhet vunnits kan komma att omprövas och
få ett utvidgat eller på annat sätt ändrat användningsområde.

Utskottet tillstyrker de grunder som förordats för statsbidrag till
mindre ensembler och fria grupper.

Med anledning av vad som anförts i motionen 1974: 1704 får utskottet
erinra om att enligt propositionen statsbidrag skall kunna utgå till
grupp av yrkesmusiker som utgör kärnan i en SOR-orkester. Utskottet
har också noterat uttalanden i flera sammanhang i propositionen som

KrU 1974:15

visar att departementschefen har sin uppmärksamhet fäst på frågor som
rör gränsdragningen mellan yrkesmässigt och icke yrkesmässigt arbetande
ensembler och på gruppverksamhet som kan tänkas utgöra ett
förstadium till etablerandet av en institution.

I propositionens avsnitt om musikinstitutioner (25.9) påpekas att det
behövs ett utredningsarbete på regional nivå för att belysa olika aspekter
på den lokala och regionala musikverksamheten. Utskottet utgår
från att man i detta sammanhang kommer att beakta SOR-orkestrarnas
verksamhet liksom också regionmusikemas medverkan i amatörorkestrar.

Enligt förslag i propositionen, vilket behandlas under nästa avsnitt
i detta betänkande, skall det förordade bidraget till kulturprogram inom
föreningslivet m. m. kunna gälla musikprogram. Det arrangemangsbidrag
som åsyftas i motionen torde dock närmast vara det statliga
stödet till centrala amatörorganisationer till vilka Sveriges orkesterföreningars
riksförbund räknas. Sistnämnda stöd föreslås i propositionen
öka. En grundläggande målsättning i propositionen är att i olika avseenden
främja det fria kollektiva skapandet och att stimulera amatörverksamhet.
I det nya statliga kulturrådets uppgifter avses ingå
uppföljning och utvärdering av resultatet av beslutade anslag och åtgärder.
Mot denna bakgrund utgår utskottet från att betingelserna för
SOR-orkestrarnas verksamhet kommer att ägnas fortlöpande stor uppmärksamhet
utan att riksdagen gör de i motionen begärda uttalandena.
Med hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet motionen
1974: 1704.

Utskottet delar helt den i motionerna 1974: 720 och 1974: 1710 uttalade
uppfattningen att det är en mycket värdefull verksamhet som
bedrivs vid de kommunala musikskolorna. Detta framgår redan av
utskottets betänkande KrU 1973: 31. I detta framhöll utskottet emellertid
att verksamheten vid nämnda skolor inte skall bedömas som
någon fristående fråga, utan att den har samband med den frivilliga
musikundervisningen inom det allmänna skolväsendet och med musikverksamheten
inom föreningar, organisationer och andra grupper.
Utskottet anser det motiverat att samordningsfrågorna ytterligare belyses
och finner det angeläget att ett underlag för ställningstagande i
statsbidragsfrågorna föreligger inom en snar framtid. Av anförda skäl
avstyrker utskottet motionerna 1974: 720 och 1974: 1710.

Utskottet som ovan tillstyrkt förslagen i propositionen angående
grunderna för statsbidrag till experiment och utvecklingsarbete inom
kulturell verksamhet för amatörer och till mindre ensembler och fria
grupper avstyrker yrkande 2 i motionen 1974: 1721 angående förslag
om ett lokalt aktivitetsstöd på kulturområdet.

KrU 1974:15

2.6 Kulturprogram inom föreningslivet (avsnitt 25.6 i propositionen)

Propositionen. I detta avsnitt i propositionen förordas att det nuvarande
statsbidraget till föreläsningar avlöses av ett statsbidrag till kulturarrangemang
utanför institutionerna, benämnt bidrag till kulturprogram
inom föreningslivet. Det nya bidraget förutsätts gälla föreläsningar,
sång-, musik- och dansprogram, dramatisk framställning,
film och utställningar. Det avses utgå uteslutande till föreningslivet
och stå under tillsyn av det statliga kulturrådet. Det förutsätts vidare
bli uppdelat på två poster, den ena avsedd för folkbildningsorganisationerna
och den andra för övriga organisationer. Den förstnämnda
posten avses bli fördelad av en särskild förmedlingsbyrå och den sistnämnda
av länsbildningsförbimden.

I propositionen uttalas att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att
bestämma storleken och sammansättningen av styrelsen för nämnda
förmedlingsbyrå. Samtidigt anges att i styrelsen förutom ledamöter som
utses av Folkbildningsförbundet bör ingå företrädare för kulturarbetarna.

Motioner. I motionen 1974: 1701, yrkande 6, hemställs om ett uttalande
av riksdagen att styrelsen för ovannämnda förmedlingsbyrå bör
erhålla ett parlamentariskt inslag.

Farhågor att föreläsningsverksamheten skall bli lidande på förändringen
av det hittillsvarande föreläsningsbidraget har föranlett yrkandet
i motionen 1974: 1656 om ett uttalande av riksdagen att föreläsningarnas
bidragsandel bör bibehållas vid minst den nivå den nu har.

Det nya bidraget till kulturprogram inom föreningslivet bör enligt
motionen 1974: 1706, yrkande 3, kunna utgå även till kommuner för
arrangemang på platser där föreningslivet är svagt.

Utskottet. Med hänsyn till vad departementschefen anfört om sammansättningen
av ovannämnda förmedlingsbyrå och om dess fördelningsuppgift
avstyrker utskottet motionen 1974: 1701, yrkande 6.

Utskottet anser att föreläsningsverksamheten haft och alltjämt har
stor betydelse från kulturell synpunkt men finner det dock av praktiska
och principiella skäl inte lämpligt att riksdagen gör något uttalande om
hur stor del av det nya statsbidraget som bör utgå till föreläsningar.
Utskottet avstyrker därför motionen 1974: 1656.

Som ovan framgått är det nya statsbidraget avsett uteslutande för
föreningslivet. Häri föreslås i motionen 1974: 1706, yrkande 3, den
ändringen att bidrag skall kunna utgå även till kommuner för arrangemang
på platser där föreningslivet är svagt. Utskottet finner övervägande
skäl tala för att man håller fast vid uppfattningen att bidraget

KrU 1974:15

skall utgå endast till föreningslivet. Detta bör inte utgöra något hinder
för att bidraget kommer till nytta även på platser där föreningslivet är
svagt. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1974: 1706, yrkande 3.

2.7 Gemensamma frågor för kulturinstitutionerna (avsnitt 25.7 i propositionen) Utskottet

har inte funnit anledning till annat uttalande beträffande
vad som anförts och föreslagits i detta avsnitt av propositionen än att
utskottet tillstyrker att riksdagen dels godkänner att Operans och Dramatiska
teaterns verksamhet den 1 juli 1975 förs över på statsägda aktiebolag,
dels bemyndigar Kungl. Maj:t att träffa erforderliga avtal med
Operan och Dramatiska teatern om överförandet av verksamheten på
statsägda aktiebolag.

2.8 Teater- och dansinstitutioner (avsnitt 25.8 i propositionen)

Vad som anförts i detta avsnitt av propositionen innebärande bl. a.
förslag om ett nytt system för statsbidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner
med tillämpning på både lokal och regional verksamhet
har inte gett utskottet anledning till uttalanden. Utskottet återkommer
till frågan i avsnitt 4.4 i detta betänkande.

2.9 Musikinstitutioner (avsnitt 25.9 i propositionen)

Propositionen. I detta avsnitt behandlas institutionsverksamhet på
musikområdet. Därvid berörs även kyrkomusiken ehuru detta är en
verksamhet av annat slag. Departementschefen framhåller kyrkomusikernas
betydelse och betonar att de står för en omfattande och varierad
musikutövning och också i många fall utnyttjas för andra uppgifter,
i första hand pedagogiska. Det förutsätts i propositionen att möjligheterna
att utnyttja kyrkomusikerna för uppgifter utanför deras
egentliga område kommer att belysas i det regionala utredningsarbete
som aviseras i syfte att dels klarlägga de lokala och regionala förutsättningarna
för att inom regionen tillgodose olika musikbehov, dels
att ange lämpliga organisations- och arbetsformer för regional institutionsverksamhet.
I propositionen påtalas vidare de samordningssvårigheter
som finns i den fria skapande verksamheten genom att skilda bestämmelser
gäller för olika kategorier av lärare och ledare, däribland
kyrkomusiker. Enligt vad som upplyses avser departementschefen att
ta initiativ till att undersöka möjligheterna till samordning av arbets -

KrU 1974:15

uppgifter inom mer än en verksamhet för lärare och ledare inom olika
kommunala verksamheter, för kyrkomusiker och för ledare inom studiecirkelverksamhet.

Motion. I motionen 1974: 1703 hemställs dels att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär förslag om återinförande av kyrkomusikerutbildning
vid lärarhögskolorna under pågående läsår, dels att riksdagen beslutar
att begära en översyn av de bestämmelser som gäller för bl. a.
skolkantorerna i fråga om samordning av arbetsuppgifterna inom olika
verksamhetsområden.

Utskottet. I vad gäller svårigheterna att besätta skolkantorstjänster
— vilka svårigheter enligt motionärerna hänger samman med det rådande
utbildningssystemet — får utskottet erinra om att organisationskommittén
för högre musikutbildning enligt sina direktiv har att utarbeta
förslag till förstärkning av den lägre kyrkomusikaliska utbildning
som hittills främst ägt rum inom ramen för statliga sommarkurser.
I kommitténs uppdrag ingår även att undersöka på vilket sätt kursverksamheten
innehållsmässigt och organisatoriskt skall kunna närmare
samordnas med övrig musikutbildning. Utskottet som har förståelse
för de synpunkter som anförts i motionen anser sig med hänsyn till
nämnda utredningsarbete inte böra föreslå riksdagen att göra något
uttalande i utbildningsfrågan. Utskottet avstyrker därför motionen
1974: 1703, yrkande 1.

Utskottet konstaterar vidare med tillfredsställelse att departementschefen
avser att ta initiativ till en undersökning av såväl de i motionen
1974: 1703, yrkande 2, avsedda som andra samordningsfrågor. Det
synes därför inte behövligt att riksdagen begär den översyn som önskats
i motionen (yrkande 2).

2.10 Museer (avsnitt 25.10 i propositionen)

Propositionen. Departementschefen har i detta avsnitt av propositionen
bl. a. framhållit att det är ett rättvisekrav att de statliga museiresurserna
så långt det är möjligt kommer alla delar av landet till godo.
Även om man i ökad utsträckning decentraliserar de statliga museernas
verksamhet bör det dock vara de lokala och regionala museerna
som i första hand tillgodoser behovet av utställningar och museiundervisning.
Han understryker att kommuner och landsting själva bör fastställa
den lokala och regionala museiverksamhetens inriktning och
ambitionsnivå och att samma ansvarsfördelning mellan stat, landsting
och kommuner bör gälla för museiområdet som för kulturområdet i
övrigt.

KrU 1974:15

Det nuvarande statsbidraget till landsantikvarieorganisationen har
indirekt inneburit ett stöd också för länsmuseiverksamheten. Om länsstyrelsen
på sätt förordas i propositionen övertar vissa uppgifter beträffande
den statliga kulturminnesvården kommer nämnda bidrag inte att
kunna utgå i nuvarande form, heter det vidare. Detta avses dock inte
skola innebära att staten undandrar sig ett ekonomiskt ansvar för regional
musei- och kulturminnesvårdande verksamhet. I propositionen
förordas därför att ett nytt statsbidrag till länsmuseerna införs. Bidraget
bör avse museernas museala och kulturminnesvårdande verksamhet.
Dess närmare utformning bör övervägas inom en särskild arbetsgrupp.

Motioner. Frågan om statsbidrag till länsmuseerna berörs i två motioner.
I motionen 1974: 1701, yrkande 7, hemställs om ett uttalande
av riksdagen att nya bidragsbestämmelser för länsmuseerna bör utarbetas
skyndsamt och att de bör utformas i största möjliga anslutning
till reglerna för bidrag till statsunderstödda teater-, dans- och musikinstitutioner.
Av motiveringen framgår att motionärerna med senare
delen av yrkandet avser att bidragets storlek och konstruktion bör bli
beroende av respektive museums verksamhet och omfattning.

I motionen 1974: 1708, yrkande 2, önskas ett tillkännagivande av vad
i motionen anförts om statsbidraget till länsmuseerna. Motionärernas
önskan är att bidraget ges samma konstruktion som bidraget till de
regionala teater- och musikinstitutionerna med ett tilläggsbidrag som
motsvarar den grundläggande kulturminnesvårdande insatsen.

Utskottet som i nästa avsnitt av betänkandet kommer att behandla
propositionens förslag beträffande den regionala kulturminnesvården
vill för sin del med anledning av motionerna 1974: 1701, yrkande 7,
och 1974: 1708, yrkande 2, och i anslutning till vad departementschefen
uttalat betona att ett genomförande av nämnda förslag inte får
innebära att staten undandrar sig sitt ekonomiska ansvar för den regionala
icke-statliga kulturminnesvården och museiverksamheten. Det är
nödvändigt att länsmuseet/landsantikvarien får de resurser som behövs
för ett fortsatt effektivt arbete. Den kommande utredningen angående
museibidragets utformning bör emellertid enligt utskottets mening inte
föregripas genom några uttalanden av riksdagen angående bidragskonstruktionen.
Med hänsyn till sambandet mellan det nya museibidraget
och den föreslagna ändringen i fråga om den regionala kulturminnesvården
är det enligt utskottets mening inte erforderligt med något uttalande
om att utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Utskottet anser
att yrkande 7 i motionen 1974: 1701 och yrkande 2 i motionen
1974: 1708 inte behöver föranleda någon åtgärd av riksdagen.

KrU 1974:15

2.11 Kulturminnesvård (avsnitt 25.11 i propositionen)

Propositionen. Departementschefen framhåller i propositionen att
kulturminnesvården på senare år kommit att betraktas i ett vidare
sammanhang än som traditionellt varit brukligt. Tidigare gällde det
främst att skydda och bevara vissa utvalda objekt medan man numera
alltmer inriktar sitt arbete på hela den av människan uppbyggda och
påverkade miljön. Detta ställer ökade krav på de kulturminnesvårdande
organen, ekonomiskt och organisatoriskt. En nödvändig förutsättning
för att kultuminnesvården i framtiden skall kunna fullgöra sina
uppgifter är, framhåller departementschefen, att de kulturminnesvårdande
myndigheterna sätts i stånd att effektivt medverka i det samhälleliga
planeringsarbetet.

Den organisatoriska konsekvensen av departementschefens här i
korthet refererade synpunkter är att han förordar att den statliga kulturminnesvården
får en organisatorisk förankring på det regionala planet.
Vad departementschefen förordar är väsentligt mindre långtgående
än ett förslag som framlagts av 1965 års musei- och utställningssakkunniga
(MUS 65), men beräknas ändå kunna tillgodose föreliggande
önskemål både om en decentralisering av beslut och om en förbättring
av förutsättningarna för att hänsyn vid samhällsplaneringen tas till
kulturminnesvården.

I vad först gäller decentraliseringen anför departementschefen
följande.

»Beslutanderätten enligt kulturminnesvårdens speciallagstiftning ankommer
i dag på riksantikvarieämbetet. På länsplanet företräds ämbetet
av landsantikvarien. Denne har emellertid inga egna beslutsfunktioner,
även om de avgörande bedömningarna ofta sker på ort och ställe
i samband med landsantikvariens beredning av ärendena.

Jag ansluter mig i princip till utredningens förslag om en decentralisering
av besluten enligt speciallagstiftningen i syfte att förenkla beslutsprocessen
och att skapa större förutsättningar för medinflytande
för de lokala intressena. Behov av en sådan decentralisering föreligger
särskilt i fråga om ärenden som har ett starkt samband med den fysiska
planeringen och samhällsplaneringen i stort. Vissa ärenden som faller
inom speciallagstiftningens ram kan emellertid för sin handläggning
kräva speciell sakkunskap av ett slag som bara finns företrädd inom den
centrala myndigheten. Det bör närmare övervägas om inte beslut i sådana
ärenden bör fattas av riksantikvarieämbetet också i fortsättningen.
»

I organisationsfrågan anför departementschefen följande.

»När jag haft att ta ställning till själva organisationsfrågan har jag
vägletts av en strävan att dels åstadkomma den önskade integreringen

KrU 1974:15

av kulturminnesvården i det regionala planeringsarbetet, dels åstadkomma
en klarare ansvarsfördelning på det regionala planet. Tyngdpunkten
i det regionala planeringsarbetet har genom statsmakternas beslut
förlagts till länsstyrelserna. Inom dessa fattas beslut i en rad ärenden
som i större eller mindre utsträckning också berör kulturminnesvårdens
intressen. Plan- och byggnadsärenden, fastighetsbildningsärenden och
tillståndsärenden enligt naturvårdslagen m.fl. lagar är bara några exempel
på ärenden i vars handläggning kulturminnesvårdsaspekterna måste
beaktas på ett bättre sätt än vad som i dag är möjligt. Kulturminnesvården
bör också finnas med i bilden vid länsstyrelsens arbete med program
för beredskapsarbeten, kommunala bostadsbyggnadsprogram och
kommunernas ekonomiska långtidsplanering.

Ett grundläggande ansvar för kulturminnesvården liksom för kulturområdet
i övrigt ligger hos kommuner och landsting. Genom speciallagstiftningen
har emellertid staten ett större ansvar inom kulturminnesvårdsområdet
än inom andra sektorer av kulturområdet. Statens ansvar
för samhällsplaneringen i stort innebär också ett betydande ansvar för
den regionala kulturminnesvården i de delar den faller inom samhällsplaneringens
vida ram. Mot denna bakgrund har jag övertygats om att
det statliga ansvaret för kulturminnesvården måste ta sig uttryck i en
regional förankring hos det organ som på regional nivå svarar för samhällsplaneringen.
Jag förordar således i likhet med MUS 65 att länsstyrelsen
blir regional myndighet för den statliga kulturminnesvården.

I fråga om kulturminnesvårdens organisatoriska inordnande i länsstyrelsen
är jag inte beredd att förorda att en särskild kulturminnesenhet
inrättas inom planeringsavdelningen. Jag anser emellertid att det vid
länsstyrelsen i varje län bör inrättas en tjänst för handläggningen av kulturminnesvårdsfrågorna.
Innehavaren av tjänsten bör vara organisatoriskt
sidoordnad planeringsavdelningens olika enheter på samma sätt
som länsveterinären är i dag. Den nya organisationen bör införas den
1 juli 1976.»

I fråga om landsantikvariens och länsmuseets
ställning och uppgifter efter organisationsförändringens
genomförande uttalar departementschefen bl.a. följande.

»Genom de förändringar i fråga om organisation och ansvar på kulturminnesvårdsområdet
som jag har förordat upphör uppgiften för
landsantikvarien att vara riksantikvarieämbetets företrädare. Detta
hindrar emellertid inte att länsmuseerna även i fortsättningen bör kunna
utnyttjas av riksantikvarieämbetet som remissinstanser. De bör också
av ämbetet kunna anförtros viktiga inventerings- och vårdnadsuppdrag.

Det förhållandet att länsstyrelsen blir regional myndighet för den
statliga kulturminnesvården behöver enligt min mening inte innebära
att den kännedom om de faktiska förhållandena och den sakkunskap

KrU 1974:15

som i övrigt finns representerad i länsmuseet i fortsättningen inte kan
utnyttjas. Utredningar och bedömningar till belysning av de frågor som
skall handläggas av länsstyrelsen bör fortsättningsvis kunna tillhandahållas
av länsmuseet.

Jag har i det föregående vid min anmälan av vissa frågor rörande
regionala och lokala museer förordat att ett nytt statsbidrag införs för
länsmuseerna. Det nya statsbidraget bör syfta till att dels trygga länsmuseernas
möjligheter att fullgöra de uppgifter som museerna inom
ramen för sina egna åtaganden såsom fria kulturinstitutioner tar på sig
på kulturminnesvårds- och museiområdet, dels kompensera länsmuseerna
för fullgörandet av uppgifter för riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen.
Statsbidraget bör i princip — på samma sätt som gäller stödet
till andra kulturinstitutioner — utgå utan att några villkor ställs upp
i fråga om verksamhetens inriktning och innehåll. Det måste sålunda
stå fritt för länsmuseerna att enligt de villkor som gäller till följd av
huvudmannaskapet för museet självständigt bestämma sina kulturinsatser.
Vissa villkor som avser museets uppgifter för riksantikvarieämbetet
och länsstyrelsen bör dock kunna föreskrivas.

Information om resultaten av undersöknings- och forskningsarbete
samt om kulturvårdsplanering och andra aktuella kulturvårdsfrågor är
en betydelsefull del av länsmuseets verksamhet. Informationsarbetet bör
i hög grad kunna bidra till att skapa medvetenhet om kulturmiljöns
värde och behov av skydd. Genom sin fria ställning i förhållande till
beslutande myndigheter kan länsmuseet i detta sammanhang i högre
grad än i dag bli opinionsbildande och ett forum för debatt i miljöfrågor.

Med en ansvarsfördelning i enlighet med vad jag här anfört kan inrättandet
av en kulturminnesvårdsorganisation inom länsstyrelsen inte
uppfattas som en dubblering av funktioner och en splittring av resurser.
En personalförstärkning inom länsstyrelsen och ett fortsatt statligt
stöd till länsmuseerna innebär givetvis en förstärkning av den regionalt
bedrivna kulturminnesvården i dess helhet.»

Sist i förevarande avsnitt av propositionen understryker departementschefen
det värdefulla arbete som hembygdsrörelsen uträttar
för kulturminnesvården och framhåller att det är väsentligt att
både länsstyrelsen och länsmuseet har goda kontakter med hembygdsrörelsen.
Vidare framhålls betydelsen av det samarbete som riksorganisationen
Samfundet för hembygdsvård inlett med bl. a. riksantikvarieämbetet.
Departementschefen förklarar också att han avser att föreslå
Kungl. Majit att för nästa budgetår höja det bidrag samfundet innevarande
år erhållit ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Motioner. Propositionens uttalanden i decentraliseringsfrågan har
föranlett yrkande 5 i motionen 1974: 1708 om ett uttalande av riks -

KrU 1974:15

dagen att beslut om byggnadsminnesförklaringar bör decentraliseras
till länsstyrelserna. Ett bestämt uttalande av samma innebörd föreslås
i motionen 1974: 1701, del av yrkande 10.

Det förslag om den regionala kulturminnesvårdens organisation som
lagts fram i propositionen har avvisats i flera motioner. Sålunda hemställs
i motionen 1974: 1701, yrkande 8, att riksdagen med avslag på
propositionen i denna del skall begära förslag om en organisation i enlighet
med riktlinjer som angivits i motionen. I motionen 1974: 1706,
yrkande 4, föreslås att riksdagen beslutar att kulturminnesvårdens nuvarande
organisation på länsnivå skall bibehållas med skyldighet för
landsantikvarien eller dennes ställföreträdare att i länsstyrelsen vara
föredragande i frågor som rör kulturminnesvården. Även i motionen
1974: 1708 önskas ett bibehållande av den nuvarande landsantikvarieorganisationen.
I motionens yrkande 1 hemställs om ett riksdagsbeslut
av denna innebörd, innefattande även att samarbetet mellan landsantikvarien
och länsstyrelsen skall regleras på närmare angivet sätt.

I motionen 1974: 1689 hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall
anhålla om särskilda överväganden rörande kulturminnesvården på
Gotland.

I motionen 1974: 1717 betonas hembygdsrörelsens betydelse för arbetet
inom kulturminnesvård, landskapsvård och allmän miljövård. Uppgifter
lämnas om hembygdsrörelsens organisatoriska uppbyggnad och
om dess samarbete och samverkan på riksplanet samt regionalt och
lokalt med myndigheter, organisationer m. fl. Behovet av ökat statligt
bidrag till riksorganisationens upplysningsverksamhet framhålls. De
fyra yrkandena i motionens hemställan syftar till uttalanden av riksdagen
om ökat ekonomiskt statligt stöd samt om beaktande i olika avseenden
av hembygdsrörelsens verksamhet i det utredningsarbete rörande
den regionala organisationen på kulturminnesvårdens område
som aviseras i propositionen.

Utskottet finner inte vad i motionerna 1974: 1708 (yrkande 5) och
1974: 1701 (yrkande 10) anförts i decentraliseringsfrågan innebära något
avvisande av de synpunkter som anförts i propositionen. Utskottet
anser att nämnda motionsyrkanden inte behöver föranleda någon åtgärd
av riksdagen.

I organisationsfrågan har utskottet funnit sig kunna biträda förslaget
i propositionen om inrättande vid varje länsstyrelse av en tjänst
för handläggning av kulturminnesvårdsfrågorna, varigenom man totalt
sett får en förstärkt organisation på detta område. En förutsättning för
utskottets ställningstagande härvidlag är att en försvagning av länsmuseets/landsantikvariens
resurser inte får komma i fråga. Utskottet utgår
från att organisationsförändringen skall ske med beaktande av vik -

KrU 1974:15

ten av att länsmuseet/landsantikvarien i ekonomiskt hänseende och
på annat sätt får möjligheter till ett fortsatt effektivt arbete i kulturminnesvården.
Detta bör vara en viktig riktpunkt för arbetet i den
grupp som skall överväga utformningen av det nya länsmuseibidraget.
I gruppens uppgifter bör därför ingå också att överväga och lämna
preciserade förslag angående arbets- och kompetensfördelningen mellan
den nye tjänstemannen i länsstyrelsen och länsmuseet/landsantikvarien.
Som departementschefen framhållit bör man med en klar ansvarsfördelning
kunna undvika att det blir fråga om en dubblering av funktioner.
Det bör understrykas att avsikten inte är att bygga upp en särskild
kulturminnesenhet i länsstyrelsen. Länsmuseet/landsantikvarien
bör i det nya läget behålla sin nuvarande viktiga uppgift som remissoch
kontaktorgan i förhållande till länsstyrelsen och samtidigt genom
sin fria ställning ha goda möjligheter att vid sidan av det museala och
vetenskapliga arbetet bedriva en informativ och opinionsbildande verksamhet
samt lämna kommunerna hjälp i kulturvårdsarbetet. Vad utskottet
sålunda i anledning av propositionen samt motionerna 1974:
1701, yrkande 8, 1974: 1706, yrkande 4, och 1974: 1708, yrkande 1, anfört
i organisationsfrågan bör riksdagen som sin mening ge till känna
för Kungl. Maj:t.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att hos Kungl. Maj:t
anhålla om särskilda överväganden rörande kulturminnesvården på
Gotland. De skäl som skulle kunna anföras härför har samma giltighet
i andra delar av landet, och utskottet avstyrker därför motionen
1974: 1689.

I vad slutligen gäller hembygdsrörelsen instämmer utskottet i de positiva
uttalanden som både i propositionen och i motionen 1974: 1717
gjorts om hembygdsrörelsens verksamhet och om dess stora betydelse
för arbetet inom kulturminnesvården.

Det första yrkandet i motionen avser frågan om statligt ekonomiskt
stöd till hembygdsrörelsen. Med anledning av vad departementschefen
anfört om en höjning av bidraget till hembygdsrörelsens centrala verksamhet
anser sig utskottet kunna utgå från att en i motionen angiven
framställning från Samfundet för hembygdsvård kommer att prövas i
positiv anda.

Vad därefter beträffar motionärernas önskemål om samverkan på
det regionala planet samt om bidrag till lokalt bedriven verksamhet
förutsätter utskottet att hithörande frågor kommer att tas upp till bedömning
av den i propositionen aviserade och av utskottet i det föregående
berörda arbetsgruppen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen
1974: 1717.

3 Riksdagen 1974. 13 sami. Nr 15

KrU 1974:15

2.12 Arkiven m. m. (avsnitt 25.12 i propositionen)

2.13 Folkbibliotek (avsnitt 25.13 i propositionen)

2.14 Folkets park, Folkets hus m. m. (avsnitt 25.14 i propositionen)

Vad som anförts i dessa avsnitt av propositionen har inte gett utskottet
anledning till uttalanden.

2.15 Radio och television (avsnitt 25.15 i propositionen)

Propositionen. Departementschefen pekar i propositionen på vissa
rundradiofrågor som har samband med övervägandena beträffande
kulturpolitiken. Han erinrar därvid också om att nu löpande period
för avtalet mellan staten och Sveriges Radio löper ut den 30 juni 1977,
vilket aktualiserar frågan huruvida de krav som från olika håll ställs
på rundradioverksamheten kan tillgodoses inom ramen för ett oförändrat
avtal. I detta läge finner han det nödvändigt med en noggrann
analys bl. a. av frågor rörande rundradioverksamhetens organisation
och finansiering samt av formerna för Sveriges Radios kontakt med
publiken. Uppgiften att genomföra denna analys bör enligt propositionen
anförtros åt en parlamentarisk utredning. Vid sidan av denna
bör en särskild arbetsgrupp tillkallas för behandling av vissa frågor
som kan lösas inom ramen för nuvarande avtal.

Motioner. I motionen 1974: 220, yrkande 2, hemställs att barnkulturen
regleras i statens avtal med Sveriges Radio, medan i motionen
1974: 1701, yrkande 3, hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
att vad som i motionen anförts angående Sveriges Radios kulturella
och kulturpedagogiska verksamhet beaktas vid utarbetande av
nytt avtal mellan staten och Sveriges Radio.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att Sveriges Radio har ett
stort kulturpolitiskt ansvar inte minst i vad avser barnkulturen. Det
kan enligt utskottets mening förutsättas att man i det kommande parlamentariska
utredningsarbetet inför den nya avtalsperiod som börjar den
1 juli 1977 kommer att behandla även frågan om hur ingående detta
ansvar bör preciseras och regleras i ett eventuellt nytt avtal. Därmed
kommer de synpunkter som ligger bakom nu förevarande yrkanden i
i motionerna 1974: 220 och 1974: 1701 också under övervägande. Utskottet
anser därför att dessa yrkanden inte behöver föranleda någon särskild
åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker alltså motionerna
1974: 220, yrkande 2, och 1974: 1701, yrkande 3.

2.16 Kommersiellt driven kulturverksamhet (avsnitt 25.16 i propositionen) -

KrU 1974:15

Vad som anförts i detta avsnitt av propositionen har inte gett utskottet
anledning till uttalanden.

2.17 Kulturarbetarna (avsnitt 25.17 i propositionen)

Propositionen. De insatser som under de senaste decennierna gjorts
för att förbättra kulturarbetarnas villkor behöver enligt departementschefen
fullföljas. Att inte propositionen i större utsträckning direkt
berör konstnärernas villkor förklaras med nödvändigheten av att avvakta
remissbehandlingen av vissa betänkanden samt väntade förslag
från olika utredningar. Sålunda remissbehandlas f. n. litteraturutredningens
och filmutredningens betänkanden, medan förslag från kulturrådet
och 1965 års musei- och utställningssakkunniga väntas senare i år.
Departementschefen förklarar sig ha för avsikt att under den kommande
treårsperioden återkomma till frågor om statliga insatser för kulturarbetarna.

Motioner. Vissa kulturarbetarfrågor berörs i motionen 1974: 1709.
I motionen påpekas bl. a. att stat och kommun har möjlighet att påverka
bildkonstnärernas levnadsförhållanden genom sin inköpspolitik
i vad gäller konst. Det är enligt motionärerna otillfredsställande att de
statliga anslagen för inköp av konst ännu inte utgår enligt den s. k.
enprocentsregeln vars innebörd är att vid beviljandet av anslag till
statliga byggnader ett belopp motsvarande ca en procent av byggnadskostnaderna
skall anvisas till konstnärlig utsmyckning. Motionärerna
föreslår därför (yrkande B 2 a) att kulturrådet ges i uppdrag att framlägga
förslag om åtgärder för att upprätthålla enprocentsregeln. Vidare
bör åt kulturrådet uppdras att föreslå ett system för ersättningar till
konstnärer för de kostnader som för dem är förenade med utställningar
av deras verk (yrkande B 2 b). Sistnämnda fråga tas upp även i motionen
1974: 722, vari hemställs att riksdagen uppdrar åt Kungl. Maj:t att
snarast utarbeta bestämmelser för statsbidrag till utställningsersättningar.
Samma uppdrag föreslås i fråga om statsbidrag till kommunala konstsalonger
m. m.

Utskottet. Delade meningar torde inte råda om angelägenheten av
att förbättra bildkonstnärernas villkor. Vad beträffar den s. k. enprocentsregeln
instämmer utskottet i att den konstnärliga utsmyckningen
av statliga byggnader självfallet är av betydelse för konstnärernas arbetsmöjligheter.
Utskottet finner det önskvärt att kostnaderna för konstnärlig
utsmyckning från början beaktas i kostnadsberäkningarna för byggnader
som kan komma i fråga för dylik utsmyckning. Önskvärt är också
att frågor om konstnärlig utsmyckning bedöms under medverkan av
konstnärer.

KrU 1974:15

Enligt vad utskottet erfarit kommer kulturrådet att presentera sina
förslag rörande kulturarbetarfrågorna i september 1974. Utskottet utgår
från att frågan om den s. k. enprocentsregeln kommer att prövas
i sitt större sammanhang vid behandlingen av rådets förslag. Något särskilt
uppdrag från riksdagens sida till kulturrådet erfordras inte, varför
utskottet avstyrker förevarande yrkande i motionen 1974: 1709.

Av motsvarande skäl och även med hänsyn till vad utskottet vid sin
behandling av avsnitt 25.4 i propositionen anfört om ansvarsfördelningen
mellan stat och kommun avstyrker utskottet yrkandena i motionerna
1974: 722 och 1974: 1709 i vad de avser utställningsersättningar.

Vad beträffar förslaget i motionen 1974:722 om statsbidrag till
kommunala konstsalonger och vissa andra typer av utställningslokaler
får utskottet hänvisa dels till sitt uttalande i betänkandet KrU 1973:7
om den väsentliga betydelsen för konstnärer att ha goda utställningsmöjligheter,
dels till vad utskottet anfört i det föregående vid sin behandling
av sistnämnda avsnitt i propositionen. Utskottet avstyrker motionen
1974: 722 även i nu förevarande del.

2.18 Kulturpolitiska insatser för olika grupper i samhället (avsnitt 25.18
i propositionen)

Propositionen. Vid behandlingen av målfrågorna förordas i propositionen,
som tidigare nämnts, att de kulturpolitiska insatserna utformas
med hänsyn till människors olika behov och sociala förhållanden
och att vid en utbyggnad av statens åtaganden insatser för eftersatta
grupper och kulturfattiga miljöer prioriteras. Under nu förevarande
avsnitt i propositionen ges exempel på grupper för vilka särskilda insatser
behövs. Bl. a. framhåller departementschefen i flera sammanhang
kraftigt betydelsen av insatser på kulturområdet när det gäller att
ge barnen bästa möjliga betingelser att utveckla sitt känslo- och
tankeliv. Förskolans och skolans roll liksom de fria och frivilliga barnoch
ungdomsorganisationernas stora betydelse i sammanhanget understryks.
Departementschefen räknar med att statens kulturråd kommer
att ägna stor uppmärksamhet åt barnkulturfrågorna.

Invandrare och andra etniska minoriteter måste,
framhåller departementschefen, ha möjlighet såväl att delta i det
svenska kulturlivet som att utveckla sin ursprungliga kultur för att därigenom
bevara sin nationella identitet. I propositionen omnämns att
invandrarutredningen, som allmänt behandlar de språkliga minoriteternas
kultursituation, kommer att framlägga förslag i dessa frågor
under år 1974. Vidare erinras om att de språkliga minoriteternas litteraturförsörjning
belysts i litteraturutredningens nyligen avgivna slutbetänkande.

KrU 1974:15

Vad beträffar s a m e r n a erinras i propositionen om att på förslag
av sameutredningen, som utreder frågan om åtgärder till stöd för samernas
språk och kultur, förslag framlagts i årets statsverksproposition
dels om ökat statligt stöd till Samemas folkhögskola i Jokkmokk,
dels om inrättande av en professur i samiska vid universitetet i Umeå.
Dessa förslag har godkänts av riksdagen.

De handikappades möjligheter att delta i kulturlivet måste
förbättras, framhålls det i propositionen. Strävan bör enligt departementschefen
vara att handikappade så långt det över huvud taget är
möjligt skall kunna delta i den allmänna kulturverksamheten.

I avvaktan dels på remissbehandling av litteraturutredningens slutbetänkande,
som innehåller förslag om de vuxna läshandikappades litteraturförsörjning,
dels på förslagen från handikapputredningen har
departementschefen förordat en förstärkning av anslaget Bidrag till de
handikappades kulturella verksamhet samt en uppräkning av vissa för
handikappåtgärder avsedda belopp under andra anslag.

Motioner. I motionen 1974: 1721 framhålls att resonemangen i propositionen
inte leder till förslag om några konkreta åtgärder. Med tanke
på bl. a. att barnen i särskilt hög grad är utsatta för kulturkommersialismens
verkningar bör enligt motionärerna betydande belopp
snarast anslås under ett särskilt anslag till kulturell verksamhet bland
barn. Förslag härom bör enligt yrkande 4 i motionen av Kungl. Majit
föreläggas riksdagen.

I samma motion, yrkande 5, hemställs att riksdagen begär förslag
om ett särskilt anslag till stöd för kulturell verksamhet bland i nvandrare.

Ett särskilt anslag till främjande av samernas internationella
kulturutbyte med andra etniska minoriteter m. m. föreslås i motionen
1974: 1690. Det är enligt motionärerna viktigt att de samiska kulturutövarna
bereds tillfälle att delta i konferenser, utställningar och kurser
utomlands.

I motionen 1974: 1714, första att-satsen, hemställs att riksdagen gör ett
uttalande om vikten av ökade insatser på samhällsplaneringens område
m. m. för att göra de kulturella verksamheterna och aktiviteterna
tillgängliga för alla, varvid motionärerna särskilt haft de handikappade
i tankarna.

Utskottet. Delade meningar torde inte råda om betydelsen av att
stimulera barnens kulturella verksamhet. Det förtjänar emellertid
också framhållas att viktiga insatser redan görs i detta avseende
och att det på många områden finns en grund att bygga vidare på. För -

KrU 1974:15

slag av bl. a. litteraturutredningen och filmutredningen har givit underlag
för överväganden om ytterligare insatser. Förskolans förutsättningar
att berika barnens kulturutveckling ökar i omfattning och betydelse.
Beträffande statens ekonomiska insatser bör det framhållas
att riksdagens bifall till de i propositionen förordade förstärkningarna
av stödet till t. ex. det fria kollektiva skapandet kommer att innebära
förbättrade förutsättningar även för aktiviteter bland barn och ungdom.
Det nya kulturrådets ansvar för bamkulturfrågorna torde komma
att ytterligare medverka till att detta område uppmärksammas. De konkreta
insatserna måste som departementschefen anför utformas av institutioner,
grupper, organisationer och föreningar.

Utskottet anser sig ha goda skäl att räkna med att barn- och ungdomskulturfrågorna
fortlöpande kommer att ägnas intensiv uppmärksamhet
av vederbörande myndigheter och organisationer m. fl. Mot
den bakgrunden finner utskottet inte att det finns anledning för riksdagen
att i enlighet med yrkande 4 i motionen 1974: 1721 begära förslag
om en särskild medelsanvisning till kulturell verksamhet bland barn.
Yrkandet avstyrks alltså.

I vad gäller invandrarna är situationen den att ett betänkande
av invandrarutredningen beräknas föreligga i år. Detta betänkande
tillsammans med litteraturutredningens slutbetänkande kan väntas
innebära en väsentlig förbättring av underlaget för en samlad bedömning
av den kulturella verksamheten bland invandrare och andra etniska
grupper. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet yrkande 5
i motionen 1974: 1721 beträffande ett särskilt anslag för stöd till kulturell
verksamhet bland invandrare. I sammanhanget bör uppmärksammas
att departementschefen i linje med önskemålen i motionen
förutsatt att invandrarnas egna organisationer skall ha en given plats
när det gäller arbete för invandrarnas egna kulturaktiviteter.

Med anledning av yrkandet i motionen 1974: 1690 angående s a -merna får utskottet peka på att det inom ramen för det av Kungl.
Maj:t förordade bidragsbeloppet till särskilda kulturella ändamål upptagits
400 000 kr., avsedda att ställas till det nya kulturrådets disposition
för olika tillfälliga insatser, bl. a. konferenser och kurser. Vidare
erinrar utskottet om det föregående år inrättade nordiska sameinstitutet.
I sitt betänkande KrU 1974: 13 har utskottet tillstyrkt nordiska
ministerrådets förslag till verksamhetsbudget för nordiskt kulturellt
samarbete år 1975. I denna budget har upptagits ett ökat anslag för
en fortsatt utbyggnad av institutet. Utskottet har erfarit att vissa medel
för ospecificerade projekt ingår i detta anslag. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till yrkandet i motionen 1974: 1690 om särskild
medelsanvisning.

Utskottet ansluter sig till den i propositionen uttalade uppfattningen

KrU 1974:15

att man bör eftersträva att de handikappade så långt det är
möjligt kan delta i den allmänna kulturverksamheten och likaså till
uttalandet att detta ställer krav på åtgärder inom områden som stadsplanering,
lokalutformning och social service.

Vad angår motionen 1974: 1714 såvitt den nu är i fråga är utskottet
ense med motionärerna om betydelsen av de i motionen exemplifierade
åtgärderna. Det kan ookså med tillfredsställelse noteras att stat,
kommun och andra ansvariga söker komma till rätta med de hinder
som möter de handikappade. Utskottet inser att ökade insatser i denna
riktning behövs men är med hänsyn till vad som anförts i dessa frågor
i propositionen och i andra sammanhang övertygat om att Kungl. Majit
har sin uppmärksamhet fäst på problemen utan att riksdagen gör det
i motionen 1974: 1714, första att-satsen, begärda uttalandet i frågan.

2.19 Administrativa organ inom kulturområdet (avsnitt 25.19 i propositionen) Vad

som under detta avsnitt i propositionen anförts beträffande
Kulturorganisationen i primärkommunerna (25.19.1), Kulturorganisationen
i landstingskommunerna (25.19.2), Den centrala kulturadministrationen
(25.19.3) samt Riksarkivet (25.19.6) har inte föranlett utskottet
att göra några särskilda uttalanden.

2.19.1 Statens kulturråd (avsnitt 25.19.4 i propositionen)

Propositionen. I propositionen föreslås att en ny myndighet, statens
kulturråd, skall inrättas den 1 oktober 1974. Rådet förordas i inledningsskedet
överta uppgifter från teater- och musikrådet, tidskriftsnämnden
och skolöverstyrelsens bibliotekssektion. Det skall enligt propositionen
ha rådgivande, utredande och statsbidragsprövande uppgifter.
Bl. a. avses det få i uppdrag att fördela medel till fria teatergrupper,
till stöd åt tidskrifter samt till experiment och utvecklingsarbete på
amatörområdet.

Det nya kulturrådet bör enligt propositionen ledas av en styrelse
med högst 15 ledamöter. Bland ledamöterna föreslås ingå representanter
för följande intressegrupper, nämligen kommunerna, landstingen,
kulturarbetarorganisationerna, folkbildningsorganisationema och löntagarorganisationerna.
I styrelsen bör vidare enligt propositionen ingå
ledamöter med en bred samhällelig erfarenhetsbakgrund. Det förutsättes
ankomma på Kungl. Majit att efter sedvanliga överväganden utse
styrelsens ledamöter.

Under kulturrådets styrelse skall enligt propositionen finnas tre
nämnder, nämligen en för teater, musik och dans, en för konst, museer

KrU 1974:15

och utställningar samt en för litteratur och bibliotek. Nämnderna avses
få rådgivande och — bl. a. i vissa bidragsfrågor — beslutande uppgifter.
I nämnderna bör enligt departementschefen ingå ledamöter med sakkunskap
och erfarenhet av verksamhet inom olika delar av kulturområdet.

Frågan om besvärsrätt behandlas i propositionen under avsnittet
Statens ekonomiska insatser (25.21). Departementschefen förordar att
besvär inte skall kunna anföras i de fall när den som söker statsbidrag
kan komma i fråga för bidrag i mån av tillgång på medel men någon
ovillkorlig rätt till bidrag ej föreligger för den som uppfyller särskilt
angivna villkor för bidrag.

Motioner. Propositionens förslag om sammansättning av kulturrådets
styrelse har föranlett yrkanden i tre motioner. Enligt motionen
1974: 1701 bör styrelsen med hänsyn till att den får en mycket stark
maktställning ges en helt parlamentarisk sammansättning. Motionärerna
hemställer i yrkande 11 om ett uttalande av riksdagen av denna innebörd.
En parlamentarisk förankring av styrelsen med representanter
nominerade av riksdagspartierna föreslås i motionen 1974: 1706 och
riksdagen föreslås i yrkande 2 hemställa därom. Kyrkans betydelse som
bärande kraft för kulturlivet bör enligt motionen 1974: 1691 markeras
genom ett beslut av riksdagen att en representant med särskild anknytning
till svenskt kyrkoliv skall ingå i styrelsen.

I den vid vårriksdagens början väckta motionen 1974: 220, yrkande 1,
föreslås att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag om
inrättande av en särskild avdelning för barnkultur inom kulturrådet, medan
riksdagen enligt motionen 1974:1713 bör uttala sig för att en nämnd
inrättas med särskilt ansvar för kulturens plats i undervisningen. Vad
motionärerna därvid främst har i tankarna är de humanistiska ämnena
(humanioraområdet).

I motionen 1974: 1657 hemställs om ett riksdagsuttalande om att den
nämnd inom statens kulturråd som kommer att handha fördelningen
av tidskriftsstödet bör ges en sådan allsidig och kulturpolitiskt differentierad
sammansättning att kvalitet och mångfald i utbudet av åsikter
och behandlade ämnen främjas.

Sistnämnda motion tar även upp frågan om besvärsrätt över beslut
av den nämnd som skall fördela tidskriftsstödet. Det synes motionärerna
självklart att beslut av nämnd rörande fördelningen av en anslagssumma
som ställts till förfogande för att främja kulturändamål skall
kunna överklagas i rådets styrelse. Riksdagen bör enligt motionärerna
uttala att möjlighet till besvär i ytterligare högre instans skall ges.

I motionen 1974: 1701, yrkande 12, föreslås ett beslut av riksdagen
att alla beslut som fattas av kulturrådets nämnder skall kunna över -

KrU 1974:15

klagas hos rådets styrelse samt att styrelsens beslut skall kunna överklagas
hos Kungl. Majit.

Utskottet tillstyrker att den nya myndigheten statens kulturråd inrättas
och ges i propositionen förordat verksamhetsområde. Därmed tillstyrker
utskottet också att teater- och musikrådet, tidskriftsnämnden och
verksamheten vid skolöverstyrelsens bibliotekssektion upphör vid utgången
av september 1974 och likaså att Kungl. Majit erhåller föreslagna
bemyndiganden i fråga om inrättande av en chefstjänst samt vidtagande
av vissa övergångsanordningar och åtgärder i övrigt.

Utskottet finner inte skäl tillstyrka yrkande 11 i motionen 1974: 1701
om ett riksdagsuttalande att rådets styrelse bör ha en helt parlamentarisk
sammansättning. Utskottet vill emellertid framhålla att vad som
sägs i propositionen inte talar emot att styrelsen kommer att ges ett
parlamentariskt inslag med företrädare för olika politiska partier. Utskottet
finner det önskvärt att så blir fallet. Om också riksdagen uttalar
sig härför bör syftet med yrkande 2 i motionen 1974: 1706 kunna anses
bli i huvudsak tillgodosett. Vad utskottet anfört beträffande frågan om
parlamentariskt inslag i styrelsen bör riksdagen som sin mening ge
Kungl. Majit till känna.

Utskottet har förståelse för den uppfattning som ligger bakom yrkandet
i motionen 1974:1691 men anser inte att riksdagen bör peka ut
fler intressegrupper att särskilt bli representerade i kulturrådets styrelse.
Med hänsyn härtill avstyrks denna motion.

Med anledning av de i detta avsnitt redovisade yrkandena i motionerna
1974: 220 och 1974: 1713 får utskottet erinra om följande.

Angelägenheten av insatser i syfte att stimulera barnens kulturella
verksamhet framhålls i olika sammanhang i propositionen och därvid
betonas kraftigt skolans roll i sammanhanget. Det förutsätts att ett
fastställande av de i propositionen föreslagna målen för de kulturpolitiska
insatserna skall göra det lättare att precisera skolans kulturpolitiska
uppgifter. Departementschefen räknar också, som nämnts i det
föregående, med att statens kulturråd kommer att ägna stor uppmärksamhet
åt barnkulturfrågorna. Ett samarbete mellan kulturrådet och
skolöverstyrelsen förutsätts komma till stånd.

Utskottet vill kraftigt understryka att barnkulturfrågorna måste ägnas
stor uppmärksamhet av kulturrådet och dess tre nämnder. I detta sammanhang
bör också noteras att kulturrådets styrelse avses kunna tillsätta
särskilda arbetsgrupper för berednings- och utredninguppgifter.
Med hänsyn härtill och till vad utskottet i övrigt anfört angående barnkulturfrågorna
anser utskottet att syftet med yrkande 1 i motionen
1974: 220 kan väntas bli i allt väsentligt tillgodosett utan att riksdagen
anhåller om den i motionen önskade utredningen. Utskottet avstyrker
motionen 1974: 220, yrkande 1.

KrU 1974:15

Utskottet anser det inte påkallat eller organisatoriskt lämpligt med
någon särskild nämnd för kulturens, särskilt humanioraområdets, plats
i undervisningen, varför motionen 1974: 1713 avstyrks.

Utskottet kan inte finna att vad i propositionen uttalats om sammansättningen
av kulturrådets nämnder strider mot de krav som framförts
i motionen 1974:1657, yrkande 1. Det bör självfallet vara en strävan
vid utseendet av ledamöterna i samtliga tre nämnder att få en sammansättning
som ger respektive nämnd allsidighet i fråga om åsiktsinriktning
i förening med sakkunskap och erfarenhet av arbetsområdet. Att
riksdagen gör något särskilt påpekande härom kan utskottet inte finna
påkallat. Med det anförda avstyrks yrkande 1 i motionen 1974:1657.

Vad sorn anförts i motionerna 1974: 1657 och 1974: 1701 om rätt att
anföra besvär över beslut av kulturrådets styrelse och nämnder har
inte övertygat utskottet om att riksdagen bör biträda de i motionerna
framförda yrkandena om besvärsrätt. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t
att besluta i denna fråga.

Utskottet avstyrker motionerna 1974: 1657, yrkande 2, och 1974: 1701,
yrkande 12.

2.19.2 Riksantikvarieämbetet (avsnitt 25.19.5 i propositionen)

Propositionen. I detta avsnitt av propositionen behandlas organisatoriska
frågor rörande riksantikvarieämbetet m. m. Det uttalas därvid
att vissa frågor behöver utredas ytterligare och att detta bör ske inom
en särskild organisationskommitté.

Motioner. I motionen 1974: 1708 erinras om att MUS 65 föreslagit
inrättande av en fastighetsfond vid riksantikvarieämbetet vilket skulle
möjliggöra att kulturhistoriskt värdefulla byggnader fördes över till ämbetets
förvaltning. I samband därmed skulle inom ämbetet inrättas en
särskild fastighetsbyrå. Motionärerna hemställer i yrkande 4 om ett
beslut av riksdagen om genomförande av detta förslag. Samma ståndpunkt
i denna fråga intas i motionen 1974: 1701. I motionens yrkande
10 hemställs bl. a. att riksdagen ansluter sig härtill och ger detta till
känna för Kungl. Maj:t.

De i motionen 1974: 1718 framställda yrkandena syftar till en intensifiering
av riksantikvarieämbetets fornminnesinventering, en viss vidgning
av arbetsprogrammet och ett säkerställande av medelstilldelningen
för dessa ändamål samt utredning angående vissa service- och informationsfunktioner.

Utskottet erinrar om att budgetutredningen i betänkandet Budgetreform
(SOU 1973: 43) föreslagit avskaffande av statens fastighetsfond.
Ett eventuellt genomförande av detta förslag berör emellertid inte kär -

KrU 1974:15

nan i nu förevarande yrkanden i motionerna 1974:1701 och 1974:1708,
nämligen att kulturhistoriskt värdefulla byggnader skall kunna föras
över till ämbetets förvaltning och att ämbetet skall få erforderliga resurser
för denna förvaltningsuppgift. Utskottet anser det lämpligt att man
vid den kommande utredningen angående ämbetets organisation också
söker finna lösningar av denna fråga. Något särskilt uttalande av riksdagen
härom anser sig utskottet dock inte böra föreslå. Utskottet avstyrker
motionerna 1974: 1701, del av yrkande 10, och 1974: 1708,
yrkande 4.

I motionen 1974:1718 behandlas frågor som enligt vad utskottet inhämtat
för närvarande övervägs inom riksantikvarieämbetet och som
kan väntas bli behandlade i ämbetets anslagsframställning för budgetåret
1975/76. Utskottet anser inte att riksdagen i förevarande sammanhang
bör fatta något beslut i dessa frågor och avstyrker därför motionen
1974:1718.

2.20 Lokaler för kultur- och föreningsverksamhet (avsnitt 25.20 i propositionen) Vad

som anförts i detta avsnitt av propositionen har inte gett utskottet
anledning till några särskilda uttalanden.

2.21 Statens ekonomiska insatser (avsnitt 25.21 i propositionen)

Propositionen. I detta avsnitt av propositionen gör departementschefen
en sammanfattning av de kostnadsmässiga konsekvenserna för
nästa budgetår av förslagen i propositionen. Han erinrar också om att
kulturrådet starkt betonat vikten av en flerårsplanering av de statliga
kulturutgifterna. För egen del uttalar han att de stora anspråk som
kommer att ställas på ekonomiska insatser från statens sida gör att
prioriteringar mellan olika ändamål blir av väsentlig betydelse. Dessa
måste ske med ett långsiktigt perspektiv. I första hand bör planeringen
inriktas på en treårsperiod, dvs. budgetåren
1974/75—1976/77, medan planeringen för tiden därefter bör bygga på
de erfarenheter och kompletterande utredningar som görs under de närmaste
åren. Departementschefen anför vidare i detta sammanhang följande.

»Bl. a. mot bakgrund av vad jag anfört vid behandlingen av den
kommersiellt drivna kulturverksamheten (25.16) anser jag att insatserna
under den senare delen av treårsperioden i första hand bör avse
sådana områden som nu inte kunnat tas upp. Jag bedömer åtgärder
inom litteratur-, konst- och filmområdena som särskilt angelägna.
Under treårsperioden bör det också bli aktuellt att ta ställning till
formerna för de statliga insatserna för kulturarbetarna.

KrU 1974:15

Vid sidan om nämnda områden måste givetvis det reformarbete
fortsätta för vilket jag i det föregående angett riktlinjer.

Stödet till det fria kollektiva skapandet bör byggas ut. Jag räknar
därvid med att det bl. a. skall bli möjligt att förstärka stödet till såväl
experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet för amatörer
som till kulturprogram inom föreningslivet.

I fråga om de statsbidragsberättigade museerna och institutionerna
på teatern, dansens och musikens områden bör särskild vikt läggas
vid att stödja en utveckling mot en vidgad regional verksamhet. Vissa
nya institutioner förutsätts kunna få statligt stöd. Ett viktigt inslag i
utvecklingen är att ett statsbidrag till länsmuseerna införs samtidigt med
att det regionala ansvaret för kulturminnesvården förändras. Bidraget
bör avse länsmuseernas museala och kulturminnesvårdande uppgifter.

De statliga insatserna för de centrala kulturinstitutionerna bör bl. a.
avse deras riksansvar. Möjligheterna att i enlighet med de principer
som redovisats i det föregående föra över uppgifter och resurser från
vissa centrala institutioner till regionala huvudmän bör bevakas.»

I nyssnämnda sammanfattning av de kostnadsmässiga konsekvenserna
för nästa budgetår av förslagen i propositionen redovisas bl. a. en sammanlagd
ökning under riksantikvarieämbetets anslag om 800 000 kr.
bl. a. för ämbetets medverkan i den fysiska riksplaneringen och för
vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt
värdefulla byggnader. Det påpekas också
att sedan lång tid stöd till kulturminnesvården utgått av särskilda
lotterimedel. Förslaget om en ökning av riksantikvarieämbetets anslag
till vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader är bl.a. motiverat av att ett permanent behov av detta slag
anses böra tillgodoses över riksstatsanslag. I sammanhanget erinras
också om att de ekonomiskt sett mest betydande statliga utgifterna för
kulturminnesvårdande åtgärder under senare år utgjorts av de bidrag
som beviljats av arbetsmarknadsverket. Den anslagsmässiga utvecklingen
av detta stöd är därför av stor betydelse för kulturminnesvården
i landet framhåller departementschefen.

Motioner. I motionen 1974: 1701 kritiseras vad som sägs i propositionen
om planeringen för den närmaste treårsperioden. Motionärerna
saknar fasta tidpunkter och förslag om konkreta åtgärder. De pekar på
ett antal områden där de anser åtgärder särskilt angelägna och hemställer
i yrkande 13 att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att ett
förslag till treårsplan föreläggs 1974 års höstriksdag.

Frågan om byggnadsminnesvårdens finansiering har föranlett flera
motionsyrkanden. I något skiftande ordalag hemställs sålunda i motionerna
1974: 1027, 1974: 1706, yrkande 5, och 1974: 1712, första attsatsen,
om utredning beträffande byggnadsminnesvårdens finansiering.

KrU 1974:15

I motionen 1974: 1701 uttalas att det skett en väsentlig åtstramning i
arbetsmarknadsstyrelsens bidragsgivning till beredskapsarbeten inom
kulturminnesvården. Riksdagen bör enligt motionärerna anhålla hos
Kungl. Maj:t att sådana bestämmelser utfärdas rörande arbetsmarknadsstyrelsens
bidragsgivning att bättre möjligheter än för närvarande
kan erbjudas för byggnadsminnesvården även vid objekt i kommunal
och enskild ägo (yrkande 9).

Även motionerna 1974: 1708 och 1974: 1720 anknyter till den ur kulturminnesvårdens
synpunkt negativa utvecklingen beträffande arbetsmarknadsstyrelsens
bidragsgivning inom kulturminnesvårdens område.
Motionärerna anser att vad som saknas är en för riksantikvarieämbetet
gällande kungörelse innehållande normer för bidragsgivningen till vård
och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader
m. m. En dylik kungörelse skulle kunna ligga till grund också för
arbetsmarknadsstyrelsens bidragsgivning. Motionärerna anser att riksdagen
hos Kungl. Maj:t bör begära utfärdande av en sådan kungörelse
(1974:1708, del av yrkande 3, och 1974: 1720, andra att-satsen).

Utskottet delar departementschefens uppfattning om vikten av en
långsiktig planering av de statliga insatserna på kulturområdet och vill
framhålla önskvärdheten av att propositionens intentioner i detta avseende
utvecklas och fullföljs och att resultatet redovisas för riksdagen
i lämpliga sammanhang. Utskottet anser sig däremot inte böra tillstyrka
yrkande 13 i motionen 1974: 1701 om framläggande av en treårsplan
redan vid 1974 års höstsession.

Ett av de i propositionen angivna kulturpolitiska målen är att garantier
skall skapas för att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs.
Departementschefen har, när han utvecklat innebörden av detta
mål, bl. a. betonat att ett bevarande av den historiska kontinuiteten i
den fysiska kulturmiljön måste tillmätas en grundläggande betydelse för
den enskildes känsla av trygghet och förankring i tillvaron. I propositionen
föreslås, i avvaktan på resultatet av ett fortsatt utredningsarbete
om kulturminnesvårdens centrala och regionala organisation, en viss
förstärkning av riksantikvarieämbetets anslag till vård och underhåll
av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Därjämte
erinras om att arbetsmarknadsstyrelsen ställt betydande medel till förfogande
för kulturminnesvårdande arbeten.

Frågan om formerna för medelstilldelningen till vård och bevarande
av byggnader och byggnadsmiljöer har, som framgått av det föregående,
tagits upp i flera motioner, nämligen 1974: 1027, 1974: 1701 (yrkande 9),
1974: 1706 (yrkande 5), 1974:1712 (första att-satsen), 1974:1708 (del
av yrkande 3) och 1974: 1720 (andra att-satsen). Utskottet anser att den
angivna frågan är mycket väsentlig och att en översyn behövs. Utskottet
tillstyrker det i motionen 1974: 1712, första att-satsen, framställda yrkandet
om en dylik översyn och motsvarande yrkanden i motionerna

KrU 1974:15

1974: 1027 och 1974: 1706 (yrkande 5). Vid riksdagens bifall härtill blir
syftet med övriga här behandlade motionsyrkanden i viss mån tillgodosett.

3 Utskottets hemställan i anslutning till propositionens allmänna del

Under åberopande av vad som anförts i det föregående hemställer
utskottet

1.att riksdagen avslår motionen 1974:1688, yrkande 1, om överförande
av hemslöjden till det föreslagna nya kulturrådets arbetsområde,

2. att riksdagen som sin mening ger till känna för Kungl. Maj:t
vad utskottet med anledning av motionen 1974:1688, yrkande 2,
anfört om hemslöjden och kulturpolitiken,

3. att riksdagen avslår motionen 1974: 1693 om folkhögskolans
roll i kulturlivet,

4. att riksdagen avslår motionen 1974: 1701, yrkande 2, om den
kulturellt fostrande verksamheten inom skolväsendet,

5. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 28 och med
avslag på motionen 1974:1701, del av yrkande 1 avseende
ändring i ett av delmålen för den statliga kulturpolitiken, godkänner
de i propositionen förordade riktlinjerna för den statliga
kulturpolitiken,

6. att riksdagen avslår motionen 1974: 1701 i vad avser ett tilllägg
till de i propositionen 1974: 28 angivna målen för den
statliga kulturpolitiken (del av yrkande 1),

7. att riksdagen avslår motionen 1974: 1721, yrkande 1, om tilllägg
till de i propositionen 1974: 28 angivna riktlinjerna för den
statliga kulturpolitiken,

8. att riksdagen avslår motionen 1974: 1706, yrkande 1, om insatserna
till stöd för äldre tiders kultur,

9. att riksdagen avslår motionen 1974: 1701, yrkande 4, om ett
statligt bidrag till kommunala åtgärder på kulturområdet,

10. att riksdagen

a. som sin mening ger till känna för Kungl. Maj:t vad utskottet
anfört med anledning av motionen 1974: 1694 i vad gäller
en prioritering av det folkrörelseburna kulturarbetet,

b. avslår motionen 1974: 1694 i vad gäller en automatisk anpassning
av vissa anslag till kostnadsutvecklingen,

11. att riksdagen med bifall till propositionen 1974:28 och med
avslag på motionen 1974: 1709, del av yrkande B 1, godkänner
de i propositionen förordade grunderna för statsbidrag
till experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet
för amatörer,

KrU 1974:15

12. att riksdagen godkänner de i propositionen 1974: 28 förordade
grunderna för statsbidrag till mindre ensembler och fria grupper,

13. att riksdagen avslår motionen 1974: 1704 om statens stöd till
s. k. SOR-orkestrar,

14. att riksdagen avslår motionerna 1974: 720 och 1974: 1710 om
förslag till statsbidrag till den kommunala musikskoleverksamheten,

15. att riksdagen avslår motionen 1974: 1721, yrkande 2, om förslag
angående ett lokalt aktivitetsstöd av generell karaktär på
kulturområdet,

16. att riksdagen avslår motionen 1974: 1701, yrkande 6, om sammansättningen
av förmedlingsbyrån för fördelning av vissa
bidrag till kulturprogram inom föreningslivet,

17. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 28 och med
avslag på motionen 1974: 1706, yrkande 3, godkänner de i
propositionen förordade grunderna för statsbidrag till kulturprogram
inom föreningslivet,

18. att riksdagen avslår motionen 1974: 1656 om storleken av
bidragen till föreläsningar,

19. att riksdagen godkänner att Operans och Dramatiska teaterns
verksamhet den 1 juli 1975 förs över på statsägda aktiebolag,

20. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att träffa erforderliga
avtal med Operan och Dramatiska teatern om överförandet
av verksamheten på statsägda aktiebolag,

21. att riksdagen avslår motionen 1974:1703 om vissa kyrkomusikaliska
utbildnings- och samordningsfrågor,

22. att riksdagen avslår motionerna 1974: 1701, yrkande 7, och
1974: 1708, yrkande 2, om statsbidragsbestätnmelser för länsmuseerna,

23. att riksdagen avslår motionerna 1974: 1701, del av yrkande 10,
och 1974: 1708, yrkande 5, om decentralisering av byggnadsminnesförklaringar,

24. att riksdagen med anledning av motionerna 1974: 1701, yrkande
8, 1974: 1706, yrkande 4, och 1974: 1708, yrkande 1, som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
angående den regionala kulturminnesvårdens organisation,

25. att riksdagen avslår motionen 1974: 1689 om särskilda överväganden
rörande kulturminnesvården på Gotland,

26. att riksdagen avslår motionen 1974: 1717 om hembygdsrörelsen,

27. att riksdagen avslår motionen 1974: 220, yrkande 2, om reglering
av barnkulturen i statens avtal med Sveriges Radio,

28. att riksdagen avslår motionen 1974: 1701, yrkande 3, om nytt
avtal med Sveriges Radio,

KrU 1974:15

29. att riksdagen avslår motionen 1974: 1709, yrkande B 2 a, om
upprätthållande av den s. k. enprocentsregeln,

30. att riksdagen avslår motionerna 1974: 1709, yrkande B 2 b, och
1974:722, sistnämnda motion i vad avser utställningsersättningar,

31. att riksdagen avslår motionen 1974: 722 i vad avser statsbidrag
till kommunala konstsalonger m. m.,

32. att riksdagen avslår motionen 1974: 1721, yrkande 4, om förslag
till anslag till kulturell verksamhet bland barn,

33. att riksdagen avslår motionen 1974: 1721, yrkande 5, om förslag
till anslag till kulturell verksamhet bland invandrare,

34. att riksdagen avslår motionen 1974: 1690 om samemas internationella
kulturutbyte,

35. att riksdagen avslår motionen 1974: 1714, första att-satsen, om
ökade insatser på samhällsplaneringens område med sikte särskilt
på de handikappade,

36. att riksdagen beslutar att teater- och musikrådet, tidskriftsnämnden
och verksamheten vid skolöverstyrelsens bibliotekssektion
skall upphöra vid utgången av september 1974,

37. att riksdagen beslutar att en central myndighet för vissa i
propositionen 1974: 28 angivna uppgifter på kulturområdet skall
inrättas den 1 oktober 1974 (statens kulturråd),

38. att riksdagen beträffande sammansättningen av styrelsen för
den centrala myndigheten med anledning av motionen 1974:
1706, yrkande 2, samt med avslag på motionerna 1974: 1691
och 1974: 1701, yrkande fl, som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört,

39. att riksdagen avslår motionen 1974: 220, yrkande 1, om inrättande
inom den centrala myndigheten av en bamkulturavdelning,

40. att riksdagen avslår motionen 1974: 1713 om inrättande inom
den centrala myndigheten av en nämnd med särskilt ansvar
för kulturens plats i undervisningen,

41. att riksdagen avslår motionen 1974: 1657, yrkande 1, om sammansättningen
av den nämnd inom den centrala myndigheten
som skall fördela tidskriftsstöd,

42. att riksdagen avslår motionen 1974: 1701, yrkande 12, och
motionen 1974: 1657, yrkande 2, om besvärsrätt i fråga om
beslut av den centrala myndigheten, respektive viss nämnd
inom denna,

43. att riksdagen godkänner de i propositionen 1974: 28 förordade
riktlinjerna för den centrala myndigheten i den mån
annat ej följer av riksdagens beslut med anledning av vad
utskottet ovan hemställt under 38—40,

KrU 1974:15

44. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid den centrala
myndigheten inrätta en extra ordinarie tjänst som chef för
myndighetens kansli,

45. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de övergångsanordningar
och åtgärder i övrigt som behövs för genomförande
av förslagen rörande den nya myndigheten,

46. att riksdagen avslår motionerna 1974:1701, del av yrkande 10,
och 1974: 1708, yrkande 4, om inrättande av fastighetsfond och
fastighetsbyrå vid riksantikvarieämbetet,

47. att riksdagen avslår motionen 1974:1718 om program för
riksantikvarieämbetets fornminnesinventering m. m.,

48. att riksdagen avslår motionen 1974: 1701, yrkande 13, om en
treårsplan för den statliga kulturpolitiken,

49. att riksdagen med anledning av motionerna 1974: 1701, yrkande
9, 1974: 1708, del av yrkande 3, och 1974: 1720, andra
att-satsen, samt med bifall till motionerna 1974: 1027, 1974:
1706, yrkande 5, och 1974: 1712, första att-satsen, hos Kungl.
Maj:t anhåller om en översyn av formerna för medelstilldelningen
till vård och bevarande av byggnader och byggnadsmiljöer.

4 Propositionens anslagsdel (avsnitten 27.1—27.30)

4.1 Statens kulturråd (27.1). Kungl. Maj:t har i angivna avsnitt av propositionen
(s. 397—399) föreslagit riksdagen att till Statens kulturråd
för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 2 665 000 kr.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att en central myndighet,
statens kulturråd, inrättas den 1 oktober 1974 för vissa uppgifter på
kulturområdet.

Medelsbehovet för statens kulturråd under nio månader av budgetåret
1974/75 har i propositionen beräknats till 2 395 000 kr. Utskottet tillstyrker
att detta belopp jämte 270 000 kr. som i propositionen beräknats
för vissa andra ändamål anvisas under ett nytt förslagsanslag och hemställer att

riksdagen till Statens kulturråd för budgetåret 1974/75 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 2 665 000 kr.

4.2 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern (27.2). Kungl. Maj.t har
i angivna avsnitt av propositionen (s. 399—402) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för budgetåret 1974/75
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 67 780 000

4 Riskdagen 1974. 13 sami. Nr 15

KrU 1974:15

kr. Av detta anslagsbelopp avses 45 361 000 kr. till Operan och
22 419 000 kr. till Dramatiska teatern.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motionerna

1974: 1701, yrkande 14, vari hemställs om ett anslag av 68 672 000 kr.,
vilket i förhållande till propositionen innebär en ökning av Operans del
av anslaget med 511 000 kr. och av Dramatiska teaterns del med
381 000 kr.,

1974:1709, yrkande A 2, vari hemställs att riksdagen utöver förslaget i
propositionen anvisar 1 000 000 kr. som bidrag till Operan,

1974: 1719, vari hemställs om ett anslag av 68 080 000 kr., vilket i
förhållande till propositionen innebär en ökning av Dramatiska teaterns
del av anslaget med 300 000 kr.

Utskottet. I propositionen har för Dramatiska teaterns del på inkomstsidan
räknats med en ökning av recetterna med 300 000 kr. Detta
kritiseras i motionen 1974: 1719. Motionärerna betonar att en medelsanvisning
enligt förslaget i propositionen kommer att leda till förändrade
ekonomiska villkor för teatern som i sin tur kommer att
tvinga teaterledningen att ändra produktionens inriktning mot mer
publikfriande föreställningar och/eller att höja biljettpriserna. Båda
åtgärderna är oförenliga med målsättningen för teaterns arbete, framhåller
motionärerna.

Utskottet tillstyrker den i motionen 1974: 1719 föreslagna ökningen
av medelsanvisningen till Dramatiska teatern. Vid riksdagens bifall
härtill blir även yrkande 14 i motionen 1974:1701 såvitt gäller denna
teater i viss del tillgodosett.

I vad angår Operan avstyrker utskottet yrkandena i motionerna 1974:
1701 (del av yrkande 14) och 1974: 1709 (yrkande A 2) om ökningar
av den i propositionen föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet vill tillägga att utskottet haft tillfälle att ta del av en av operaledningen
till utbildningsdepartementet ingiven skrivelse angående
Operans ekonomiska läge under nästa budgetår. Utskottet, som får
erinra om att departementschefen i propositionen uttalat att det för Operans
del beräknade anslagsbeloppet bör göra det möjligt för teatern att
bedriva en verksamhet på i stort sett samma nivå som för närvarande,
förutsätter att Kungl. Maj:t — om det vid en beräkning på grundval
av det material som numera föreligger visar sig att detta inte blir möjligt
— återkommer till frågan om Operans medelsbehov i en kommande
proposition om anslag på tilläggsstat.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 28 och
motionen 1974: 1701, del av yrkande 14, samt med bifall till
motionen 1974: 1719 beslutar att Dramatiska teatern för bud -

KrU 1974:15

getåret 1974/75 skall erhålla en medelsanvisning av 22 719 000
kr.,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 28 och med
avslag på motionerna 1974: 1701, del av yrkande 14, och 1974:
1709, yrkande A 2, beslutar att Operan för budgetåret 1974/75
skall erhålla en medelsanvisning av 45 361 000 kr.,

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1974:28 och
motionen 1974:1701, yrkande 14, med bifall till motionen
1974:1719 och med avslag på motionen 1974:1709, yrkande A 2,
samtliga motioner i vad gäller anslagsbeloppet, till Bidrag till Operan
och Dramatiska teatern för budgetåret 1974/75 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 68 080000 kr.

4.3 Bidrag till Svenska riksteatem (27.3). Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag i angivna avsnitt av propositionen (s. 402—405) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatem för budgetåret
1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 36 820 000 kr.

4.4 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

(27.4). Kungl. Maj:t har i angivna avsnitt av propositionen (s. 406—410)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna de i propositionen förordade grunderna för statsbidrag
till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner,

2. till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 57 942 000 kr.

Propositionen. I propositionen föreslås en omläggning av stödet till
lokala och regionala institutioner inom teaterns, dansens och musikens
områden. Statsbidraget bör enligt departementschefen utgå till institution
inom de nämnda områdena som bedriver yrkesmässig verksamhet
för publik och som uppbär bidrag från kommun eller landstingskommun,
om Kungl. Maj:t förklarat institutionen berättigad till statsbidrag.
Det föreslagna bidragssystemet innebär att till varje bidragsberättigad
institution utgår ett grundbidrag, som beräknas på grundval av ett i
propositionen närmare beskrivet bidragsunderlag. Ett tilläggsbidrag för
institutions regionala verksamhet skall vidare kunna utgå efter särskild
prövning.

Departementschefen räknar med att flertalet nu bidragsberättigade
institutioner genom det nya systemet kommer att få ett bättre stöd än
vid en fortsatt tillämpning av nuvarande bidragsregler.

KrU 1974:15

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har bl. a.
beaktats kostnaderna för inordnande av en ny regionalteater samt
orkestrarna i Västerås och Örebro i det föreslagna bidragssystemet.

Utskottet tillstyrker de i propositionen redovisade grunderna för ett
nytt statsbidragssystem och har ingen erinran mot anslagsberäkningen
för nästa budgetår.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner de i propositionen 1974: 28 förordade
grunderna för statsbidrag till regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner,

2. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dansoch
musikinstitutioner för budgetåret 1974/75 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 57 942 000 kr.

4.5 Rikskonsertverksamhet (27.5). Regionmusiken (27.6). Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag i angivna avsnitt av propositionen (s.
410—416) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln
anvisar

1. till Rikskonsertverksamhet ett reservationsanslag av 18 913 000
kr.,

2. till Regionmusiken ett förslagsanslag av 24 998 000 kr.

4.6 Tidskriftsstöd (27.7). Kungl. Majit har i angivna avsnitt av propositionen
(s. 416—417) föreslagit riksdagen att till Tidskriftsstöd för budgetåret
1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 540 000 kr., vilket innebär bl. a. att utrymmet för bidrag under
anslaget beräknas öka med 200 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motionen 1974: 1721,
yrkande 7, vari hemställs att riksdagen till Tidskriftsstöd för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

Utskottet, som konstaterat att förslaget i propositionen innebär en
viss ökning av utrymmet för bidrag, kan inte biträda yrkande 7 i motionen
1974:1721. Utskottet tillstyrker propositionens förslag om ett anslag
av 1 540 000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 28 och med avslag
på motionen 1974: 1721, yrkande 7, till Tidskriftsstöd för
budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 1 540 000 kr.

KrU 1974:15

4.7 Bidrag till särskilda kulturella ändamål (27.8). Kungl. Maj:t har i
detta avsnitt av propositionen (s. 417—422) föreslagit riksdagen att

1. föreskriva att Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer
skall medverka vid reglering av anställningsvillkoren för tjänsterna
som föreståndare och forskningsassistent vid Svenska språknämnden,

2. till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1974/75
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 22 777 000 kr.

Propositionen. Ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål
utgår stöd till en råd institutioner och ändamål vilka får anses vara av
permanent karaktär. Dessutom finns det inom anslaget ett visst utrymme
för att tillgodose nya behov och därmed främja utveckling och
förnyelse inom kulturlivet. Departementschefen har för nästa budgetår
beträffande anslaget — som brukar benämnas kulturmedelsanslaget —
räknat med bl. a. en sammanlagd ökning med 6 milj. kr. i syfte att ytterligare
bygga ut stödet till kulturella verksamheter utanför kulturinstitutionerna.
Därav beräknas 2 000 000 kr. för stöd till experiment och utvecklingsarbete
inom kulturell verksamhet för amatörer, 400 000 kr. för ökat
stöd till centrala amatörorganisationer, 1 700 000 kr. för ökat stöd till
mindre ensembler och fria grupper, 400 000 kr. för ökat stöd till centrumbildningar,
700 000 kr. för stöd till Folkparksrörelsen, 400 000 kr.
för ökat stöd till Skådebanan och 400 000 kr. till statens kulturråds
disposition för bidrag till bl. a. konferenser, kurser, gästspel, vissa turnéer
och studiebesök.

I propositionen redovisas också departementschefens medelsberäkningar
avseende vissa under detta anslag återkommande ändamål. Vidare
anmäls förändringar till följd av att nya ändamål föreslås införda
under anslaget, medan andra ändamål, till vilka bidrag nu utgår, i propositionen
upptas under andra anslagspunkter.

Departementschefen presenterar också sitt ställningstagande till förslagen
från utredningen rörande Nämnden för svensk språkvård. En
förstärkning av personalstyrkan samt statlig reglering av tjänster som
föreståndare och som forskningsassistent förordas.

Slutligen uttalas att anslagsbeloppet beräknats så att utrymme kommer
att finnas för insatser för nya ändamål.

Motioner. Yrkande Bli motionen 1974: 1709 innehåller förslag om
att ge kulturmedelsanslaget en användning som tillgodoser det huvudsakliga
syftet bakom ett vid flera tidigare tillfällen motionsvis framfört
förslag om en statlig kulturfond att fritt disponeras på ett från år till år
skiftande sätt.

I samma motion (yrkande A 1 b) samt i motionen 1974: 1721

KrU 1974:15

(del av yrkande 3) hemställs om ett ytterligare ökat bidrag till mindre
ensembler och fria grupper på 3 milj. kr. resp. 1,9 milj. kr. Enligt
motionen 1974: 1709 (yrkande A 1 a) bör vidare det i propositionen
upptagna bidragsbeloppet till experiment och utvecklingsarbete ökas
med 1 milj. kr., medan det i motionen 1974: 1721 (del av yrkande 3)
hävdas att till centrumbildningar bör upptas 1,9 milj. kr. mer än vad
som förordas i propositionen.

Syftet med motionerna 1974:1658, 1974:1692 och 1974: 1707 är att
säkerställa ett statligt stöd till Emigrantinstitutet i Växjö och Emigrantregistret
i Karlstad.

I motionen 1974: 1715 hemställs om ett uttalande av riksdagen att
ett bidrag på 60 000 kr. till blindskriftstidningar och taltidningar skall
tas upp som en särskild delpost under kulturmedelsanslaget.

Utskottet. Från förevarande anslag, som första gången anvisades för
budgetåret 1964/65, utgår dels regelbundet stöd till vissa verksamheter
inom kulturområdet för vilka något fast statsbidrag inte inrättats, dels
tillfälliga bidrag för olika ändamål inom skilda kultursektorer.

Med anledning av det i yrkande B 1 i motionen 1974: 1709 framförda
önskemålet om ett uttalande angående kulturmedelsanslaget vill utskottet
framhålla att förslagen i propositionen — vid riksdagens bifall härtill
— innebär att anslaget ges en betydligt starkare inriktning på fria, icke
institutionsbundna kulturaktiviteter. Framför allt det nya bidrag som
föreslås utgå till experiment och utvecklingsarbete garanterar att så kommer
att bli fallet. Utskottet får också peka på de förändringar som sker
med avseende på vilka ändamål som upptas under anslaget. En verksamhet
som bundit en betydande del av anslaget, nämligen de statsunderstödda
yrkesorkestrarna, föreslås sålunda fr. o. m. nästa budgetår
få bidrag via det nya anslaget till teater-, dans- och musikinstitutioner,
för vilket utskottet under avsnittet 4.4 tillstyrkt den i propositionen föreslagna
medelsanvisningen. Utskottet, som förutsätter att Kungl. Maj:t
kontinuerligt prövar frågan om lämplig ordning för bidragsgivningen
till olika kulturändamål, avstyrker yrkande B 1 i motionen 1974: 1709
om ett riksdagsuttalande om kulturmedelsanslagets användning.

Departementschefen har beträffande det förordade nya bidraget till
experiment och utvecklingsarbete beräknat ett belopp om 2 milj. kr.
för nästa budgetår. Utskottet, som vill framhålla att detta är en tidigare
oprövad bidragsform, avstyrker yrkande A 1 a i motionen 1974: 1709
om ytterligare medelsanvisning för ändamålet.

Det belopp som i propositionen beräknats för stöd till mindre ensembler
och fria grupper för nästa budgetår innebär mer än en fördubbling
av nu utgående bidrag. Utskottet anser inte att riksdagen bör besluta om
en ytterligare uppräkning för det avsedda ändamålet och avstyrker därför
motionerna 1974: 1709 och 1974: 1721 i nu förevarande delar.

KrU 1974:15

Även beträffande det statliga bidraget till centrumbildningar anser
utskottet att departementschefens medelsberäkning för budgetåret 1974/
75 bör godtas. Yrkande 3 i motionen 1974:1721 avstyrks därför i denna
del.

Den ståndpunkt som utskottet härmed intagit i fråga om bidrag till
experiment och utvecklingsarbete, mindre ensembler och fria grupper
samt centrumbildningar bör ses mot bakgrund av att propositionens
förslag i dessa frågor ingår som led i ett påbörjat reformarbete.

Utskottet har vid ett pär tillfällen (KrU 1971:17, 1972:14) behandlat
motioner om statligt stöd till Emigrantinstitutet i Växjö och en gång
(KrU 1973: 7) motsvarande fråga beträffande Emigrantregistret i Karlstad.
Därvid har utskottet uttalat sig mycket positivt om den verksamhet
som bedrivs vid dessa institutioner. För budgetåret 1973/74 utgår
från kulturmedelsanslaget ett bidrag till Emigrantinstitutet och utskottet
har sig bekant att Emigrantregistret anhållit hos Kungl. Maj:t om bidrag
för nästa budgetår.

Den verksamhet som bedrivs vid Emigrantinstitutet i Växjö och
Emigrantregistret i Karlstad är enligt utskottets uppfattning av sådant
värde och allmänt intresse att ett regelbundet årligt bidrag av statsmedel
till de båda institutionerna bör utgå. Utskottet föreslår att riksdagen
med anledning av motionerna 1974: 1658, 1974: 1692 och 1974: 1707
som sin mening ger till känna vad utskottet sålunda anfört.

Av propositionen framgår att det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår
föreslagna reservationsanslaget av 22 777 000 kr. ger utrymme för insatser
för nya ändamål.

Det kan givetvis förutsättas att det inom ramen också kan finnas
utrymme för ökat bidrag till ändamål som redan tillgodoses eller i propositionen
föreslås bli tillgodosedda under anslaget. Det ankommer på
Kungl. Maj:t att besluta om bidrag ur anslaget. Med hänsyn till det nu
anförda anser utskottet inte att riksdagen bör göra de i motionen
1974: 1715 begärda uttalandena beträffande bidrag till blindskriftstidningar
och taltidningar.

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen förordats beträffande
Svenska språknämnden (den nuvarande Nämnden för svensk
språkvård).

Vad i övrigt anförts i detta avsnitt av propositionen har inte givit
utskottet anledning till något särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande användningen av anslaget Bidrag till
särskilda kulturella ändamål avstyrker motionen 1974:1709
(yrkande B 1 i denna del),

2. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad
som förordas i propositionen 1974: 28 ökat bidrag till mindre
ensembler och fria grupper avslår motionerna 1974: 1709 (yrkande
A 1 b) och motionen 1974: 1721 (del av yrkande 3),

KrU 1974:15

3. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad
som förordas i propositionen 1974: 28 ökat bidrag till experiment
och utvecklingsarbete avslår motionen 1974: 1709 (yrkande
A 1 a),

4. att riksdagen beträffande frågan om ett i förhållande till vad
som förordas i propositionen 1974:28 ökat bidrag till centrumbildningar
avslår motionen 1974: 1721 (del av yrkande 3),

5. att riksdagen med anledning av motionerna 1974:1658, 1974:
1692 och 1974: 1707 som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört om bidrag till Emigrantinstitutet
i Växjö och Emigrantregistret i Karlstad,

6. att riksdagen avslår motionen 1974:1715 om ett riksdagsuttalande
om anvisande av bidrag till blindskriftstidningar och taltidningar
under en särskild post,

7. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till propositionen
1974: 28 samt med avslag på motionerna 1974: 1709
(yrkande A 1) och 1974: 1721 (yrkande 3) till Bidrag till särskilda
kulturella ändamål för budgetåret 1974/75 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 22 lil 000 kr.,

8. att riksdagen föreskriver att Kungl. Maj:t eller myndighet som
Kungl. Maj:t bestämmer skall medverka vid reglering av anställningsvillkoren
för tjänsterna som föreståndare och forskningsassistent
vid Svenska språknämnden.

4.8 Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Förvaltningskostnader
(27.9). Kungl. Maj:t har i angivna avsnitt av propositionen
(s. 422—427) föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbetet och
statens historiska museum: Förvaltningskostnader för budgetåret

1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
15 096 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motionerna

1974: 1701, yrkande 15, vari hemställs att anslaget höjs med 2 milj.
kr. utöver förslaget i propositionen,

1974: 1708, yrkande 6, vari hemställs om en i propositionen inte beräknad
medelsanvisning om 250 000 kr. för utarbetande av råd och anvisningar
och för utvecklingsarbete rörande vård av äldre byggnader
och miljöer,

1974: 1712 i vad avser yrkandet (i andra att-satsen) om ett bemyndigande
för Kungl. Maj:t att medge en ytterligare anslagstilldelning
utöver den som föreslagits i propositionen.

KrU 1974:15

Utskottet, som erinrar om att förevarande anslag har förslagsanslags
natur och sålunda kan överskridas under de förutsättningar som gäller
för dylika anslag, avstyrker nu förevarande yrkande i motionen
1974: 1712.

Utskottet kan inte tillstyrka den i motionen 1974: 1708, yrkande 6,
föreslagna medelsanvisningen av 250 000 kr.

Ej heller kan utskottet biträda yrkande 15 i motionen 1974: 1701 om
en höjning av anslaget med 2 milj. kr. utöver vad som föreslagits i propositionen.

Utskottet förordar att anslaget i enlighet med förslaget i propositionen
förs upp med 15 096 000 kr.

Utskottet hemställer

1.att riksdagen avslår motionen 1974: 1712 i vad avser ett bemyndigande
för Kungl. Maj:t att medge en ytterligare anslagstilldelning
utöver den som föresfagits i propositionen
1974: 28,

2. att riksdagen avslår motionen 1974: 1708, yrkande 6 i vad
detta avser att särskilda medel skall beräknas för vissa i motionen
angivna ändamål,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 28 och med
avslag på motionen 1974: 1708, yrkande 6 i vad detta avser
hela anslagets storlek, och motionen 1974:1701, yrkande 15,
till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 15 096 000 kr.

4.9 Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Underhåll
och ökande av museets samlingar m. m. (27.10). Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag i angivna avsnitt av propositionen (s. 427—428)
och hemställer

att riksdagen till Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum: Underhåll och ökande av museets samlingar m. m.
för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 356 000 kr.

4.10 Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Vård och
underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader

(27.11). Kungl. Maj:t har i angivna avsnitt av propositionen (s. 428—
430) föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbetet och statens
historiska museum: Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt
värdefulla byggnader för budgetåret 1974/75 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 078 000 kr.

KrU 1974:15

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motionerna 1974: 1701, yrkande 16, 1974:1708, del av yrkande 3,
och 1974: 1720, första att-satsen, i vilka samtliga föreslås en höjning av
anslaget till 3 milj. kr., samt motionen 1974: 1706, yrkande 6, vari
föreslås en höjning av anslaget till 3 078 000 kr.,

dels motionen 1974: 1712 i vad avser yrkandet (i andra att-satsen)
om ett bemyndigande för Kungl. Maj:t att medge en ytterligare anslagstilldelning
utöver den som föreslagits i propositionen.

Utskottet anser det angeläget att riksantikvarieämbetets resurser i
fråga om vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt
värdefulla byggnader förstärks mer än som föreslagits i propositionen.
Utskottet tillstyrker att anslaget med anledning av nu förevarande yrkanden
i motionerna 1974: 1701, 1706, 1708 och 1720 höjs med 922 000
kr. till 2 000 000 kr.

Utskottet avstyrker motionen 1974: 1712, andra att-satsen.

Utskottet hemställer

1.att riksdagen avslår motionen 1974: 1712 i vad avser ett bemyndigande
för Kungl. Maj:t att medge en ytterligare anslagstilldelning
utöver den som föreslagits i propositionen
1974: 28,

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1974:28 och
motionerna 1974: 1701, yrkande 16, 1974:1706, yrkande 6,
1974: 1708, del av yrkande 3, och 1974: 1720, första att-satsen,
till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Vård
och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 2 000000 kr.

4.11 Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Uppdragsverksamhet
(27.12). Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i angivna
avsnitt av propositionen (s. 430—431) och hemställer

att riksdagen till Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1974/75 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 4 890 000 kr.

4.12 Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen (27.13).
Kungl. Maj:t har i angivna avsnitt av propositionen (s. 431—433) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen
för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 2 341 000 kr.

KrU 1974:15

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motionen 1974: 1701,
yrkande 17, vari hemställs om en höjning av anslaget med 2 milj. kr.
till 4 341 000 kr.

Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att gå utöver Kungl.
Maj:ts förslag beträffande detta anslag. Utskottet avstyrker därför motionen
1974: 1701, yrkande 17, och hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 28 och med avslag
på motionen 1974: 1701, yrkande 17, till Bidrag till avlöningar
inom landsantikvarieorganisationen för budgetåret
1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 2 341 000 kr.

4.13 Nationalmuseet: Förvaltningskostnader m. fl. anslag (27.14—
27.17). Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i angivna avsnitt av
propositionen (s. 433—439) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln
anvisar

1. till Nationalmuseet: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 10 934 000 kr.,

2. till Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. ett reservationsanslag av 1 067 000 kr.,

3. till Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk konst i
utlandet ett reservationsanslag av 364 000 kr.,

4. till Livrustkammaren ett förslagsanslag av 1 342 000 kr.

4.14 Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader (27.18). Kungl.
Maj:t har i angivna avsnitt av propositionen (s. 439—442) föreslagit
riksdagen att till Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 9 903 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motionen 1974: 1701,
yrkande 18, vari hemställs om en höjning av anslaget med 411 000 kr.
till 10 314 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker alltså motionen
1974: 1701, yrkande 18.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 28 och med avslag
på motionen 1974: 1701, yrkande 18, till Naturhistoriska
riksmuseet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 un -

KrU 1974:15

der åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 9 903 000
kr.

4.15 Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. med flera anslag

(27.19—27.26). Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i angivna avsnitt
av propositionen (s. 442—455) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln
anvisar

1. till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 703 000 kr.,

2. till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader ett
förslagsanslag av 4 879 000 kr.,

3. till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

4. till Etnografiska museet ett förslagsanslag av 2 218 000 kr.,

5. till Medelhavsmuseet ett förslagsanslag av 797 000 kr.,

6. till Skoklosters slott ett förslagsanslag av 1 611 000 kr.,

7. till Bidrag till Nordiska museet ett förslagsanslag av 10 388 000
kr.,

8. till Bidrag till Tekniska museet ett förslagsanslag av 2 474 000
kr.

4.16 Bidrag till vissa museer och arkiv (27.27). Kungl. Maj:t har i angivna
avsnitt av propositionen (s. 455—460) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa överenskommelse med Föreningen
Sveriges pressarkiv och pressmuseum angående överförande
av arkivbestånd m. m. till riksarkivet,

2. till Bidrag till vissa museer och arkiv för budgetåret 1974/75 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 3 442 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motionerna

1974: 1711 vari hemställs att riksdagen beviljar stiftelsen Silvanum ett
anslag av 100 000 kr. att utgå under förevarande anslag,

1974: 1700 vari hemställs dels om ett riksdagsuttalande av innebörd
att en utredning bör tillsättas angående museerna i Halmstad och Varberg
med syfte att få fram ett sakunderlag för en i propositionen förutsatt
arbetsgrupp, dels om ett anslag av 113 000 kr. till museet i Varberg.

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen anförts angående
Föreningen Sveriges pressarkiv och pressmuseum.

KrU 1974:15

I propositionen har förutsatts att en arbetsgrupp skall tillkallas för
att överväga den närmare utformningen av det föreslagna nya statsbidraget
till länsmuseerna. Arbetsgruppen skall också överväga frågan
om statsbidrag till regional musei- och kulturminnesvårdsverksamhet
i sådana län där länsmuseum saknas.

Utskottet finner inte skäl tillstyrka yrkandet i motionen 1974: 1700
om en förberedande utredning angående museerna i Halmstad och
Varberg.

Med anledning av de motionsvis framställda yrkandena om medelsanvisningar
får utskottet hänvisa till det förestående arbetet i nyssnämnda
arbetsgrupp. Utskottet avstyrker såväl yrkandet i motionen
1974: 1700 om anslag till Varbergs museum, vilket innebär en höjning
av Kungl. Maj:ts förslag i denna del med 53 000 kr., som yrkandet i
motionen 1974: 1711 om ett anslag till stiftelsen Silvanum.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att träffa överenskommelse
med Föreningen Sveriges pressarkiv och pressmuseum
angående överförande av arkivbestånd m. m. till riksarkivet,

2. att riksdagen avslår motionen 1974: 1700 i vad avser viss utredning
(första att-satsen),

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 28 samt med
avslag på motionen 1974: 1700 i vad gäller medelsanvisningen
(andra att-satsen) och motionen 1974: 1711 till Bidrag till vissa
museer och arkiv för budgetåret 1974/75 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett anslag av 3 442 000 kr.

4.17 Bidrag till folkbibliotek (27.28). Kungl. Maj:t har i angivna avsnitt
av propositionen (s. 460—465) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till folkbibliotek för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 5 560 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motionen 1974: 730
vari hemställs om ett engångsanslag till Svenska sjömansbiblioteket om
600 000 kr. Anslaget är avsett för extra bokinköp.

Utskottet har ingen erinran mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande
detta anslag.

Vad angår yrkandet i motionen 1974: 730 får utskottet erinra om att
det finns anledning att vänta en proposition till nästa års riksdag med
anledning av de förslag som lagts fram av litteraturutredningen. Mot
den bakgrunden anser sig utskottet inte böra tillstyrka nämnda motionsyrkande.

KrU 1974:15

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 28 och med avslag
på motionen 1974: 730 till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret
1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 5 560 000 kr.

4.1S Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m. (27.29). Kungl.
Maj:t har i angivna avsnitt av propositionen (s. 465—468) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m.
för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av
6 000 000 kr.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att ett statsbidrag till kulturprogram
inom föreningslivet införs den 1 juli 1974. För ändamålet
föreslås i nu förevarande avsnitt av propositionen ett anslag av 6 000 000
kr.

Utskottet tillstyrker detta förslag och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet
m. m. för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar
ett anslag av 6 000 000 kr.

4.19 Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet (27.30). Kungl.
Maj:t har i angivna avsnitt av propositionen (s. 468—472) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för
budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av
5 815 000 kr.

Propositionen. I avvaktan på förslag från handikapputredningen och
på remissbehandlingen av litteraturutredningens förslag förordar departementschefen,
såsom redovisats i det föregående, en förstärkning av
förevarande anslag med 1 milj. kr. för budgetåret 1974/75.

Innevarande budgetår utgår från anslaget ett bidrag om totalt
2 315 000 kr. till De blindas förening för biblioteksverksamhet och för
framställning av studielitteratur för synskadade högskolestuderande. Av
propositionen framgår att skolöverstyrelsen föreslagit en uppräkning av
bidraget till dessa ändamål med 975 000 kr., varav 475 000 kr. avser
medel för överföring av talböcker på öppna spolar till kompaktkassetter.
Departementschefen, som beräknat en medelsökning av 600 000 kr.
till De blindas förening, förklarar sig därvid ha tagit hänsyn till behovet
av särskilda medel för sådan överföring.

Motioner. Under framhållande av vikten av att de handikappade får
reell möjlighet att ta del av och delta i de kulturella aktiviteterna hemställs
i motionen 1974: 1714 (andra att-satsen) om en allmän uppräkning

KrU 1974:15

av bidraget till de handikappades kulturella verksamhet med 500 000 kr.
utöver Kungl. Maj:ts förslag.

I motionerna 1974:1709 (yrkande A 3) och 1974:1716 uppskattas den
del av den av Kungl. Maj:t förordade anslagsökningen som kan avsättas
för överföring av talböcker till kompaktkassetter till ca 180 000
kr. Den önskvärda övergångstakten kan därigenom enligt motionärerna
inte hållas. En ytterligare medelsanvisning av 275 000 kr. resp. 250 000
kr. föreslås därför i dessa motioner.

En redogörelse för den verksamhet som bedrivs av Föreningen Blinda
barns utveckling lämnas i motionen 1974: 1702. Med hänsyn till det
behov som finns av den breda och varierade verksamhet föreningen
bedriver hemställs att riksdagen höjer det i propositionen föreslagna anslagsbeloppet
med 35 000 kr. i syfte att möjliggöra en ökning av bidraget
till föreningen till 50 000 kr. nästa budgetår.

Utskottet. Handikapputredningen är för närvarande inne i en fas av
sitt arbete, där frågor om hur kulturell verksamhet skall komma de
handikappade till del behandlas. Utredningen väntas inom den närmaste
tiden framlägga sina förslag i dessa frågor. Utskottet finner därför i
likhet med departementschefen att det inte nu bör göras några genomgripande
förändringar av formerna för insatser för de handikappades
kulturella verksamhet. Utskottet ansluter sig också till de allmänna
bedömningar som i propositionen görs i anslagsfrågan och avstyrker
yrkandet i motionen 1974: 1714 om en generell uppräkning av anslaget
med 500 000 kr.

Vad beträffar den i motionerna 1974:1709 och 1974:1716 uppmärksammade
överföringen av tidigare inspelade talböcker från öppna spolar
till kompaktkassetter delar utskottet uppfattningen att denna övergång
bör ske under kortaste möjliga tid. Utskottet har noterat att även departementschefen
finner detta angeläget. Med hänvisning härtill och till
vad i propositionen anförs om hänsynstagande till medelsbehovet för
den ifrågavarande överföringen avstyrker utskottet motionsyrkandena
om ytterligare medelsanvisning för ändamålet.

Sedan budgetåret 1972/73 har ur förevarande anslag utgått bidrag till
Föreningen Blinda barns utveckling. Utskottet räknar med att det inom
ramen för den anslagsökning på 400 000 kr. till andra ändamål än De
blindas förenings bibliotek m. m., som föreslås i propositionen, skall
finnas utrymme även för en viss höjning av bidraget till Föreningen
Blinda barns utveckling. Det ankommer på Kungl. Maj:t att pröva
bidragsbeloppets storlek vid fördelningen av anslaget för nästa budgetår
på de ändamål som hör hemma under detsamma. Med det sagda avstyrks
motionen 1974:1702.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen såvitt gäller frågan om ökade medel i förhållande

KrU 1974:15

till vad som beräknats i propositionen skall anvisas till Föreningen
Blinda barns utveckling avslår motionen 1974: 1702,
yrkande 1,

2. att riksdagen såvitt gäller frågan om ökade medel i förhållande
till vad som beräknats i propositionen skall anvisas till
bestridande av kostnaderna för överföring av tidigare inspelade
talböcker från öppna spolar till kompaktkassetter avslår
motionerna 1974: 1709, yrkande A 3, och 1974: 1716,

3. att riksdagen såvitt gäller medelsanvisningen med bifall till
propositionen 1974:28 och med avslag på motionerna 1974:
1702, yrkande 2, 1974: 1709, yrkande A 3, 1974: 1714, andra
att-satsen, och 1974: 1716 till Bidrag till de handikappades kulturella
verksamhet för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett anslag av 5 815 000 kr.

4.20 Motioner om anslag till vissa museer

Motionerna. Utskottet behandlar här motionerna

1974: 1706, yrkande 7, vari hemställs att riksdagen beslutar att till ett
nytt anslag, Bidrag till museer för vissa vetenskapliga tjänster m. m., för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

1974: 1705 vari hemställs dels att riksdagen i avvaktan på en särskild
utredning om statligt stöd till kulturinstitutionerna i Stockholm och
Göteborg för ettvart av budgetåren 1974/75 och 1975/76 anvisar 2
milj. kr. i statsbidrag till Göteborgs kommun för museiverksamhet av
riks- eller västsvensk karaktär samt för utbildnings- och forskningsaktiviteter
inom museiområdet, dels att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer
att den statliga bidragsgivningen till Göteborgs museer i tiden
samordnas med införandet av ett nytt statsbidrag till länsmuseernas
verksamhet.

Utskottet får till en början erinra om att det i propositionen föreslagits
införande av ett nytt statsbidrag till länsmuseerna. Den närmare
utformningen av bidraget skall övervägas inom en särskild arbetsgrupp.
Vidare vill utskottet nämna att departementschefen funnit det motiverat
att frågan om statligt stöd till vissa kulturinstitutioner i Stockholm
och Göteborg övervägs i ett sammanhang. Övervägandena bör
göras mot bakgrund av att det statliga stödet till kulturinstitutionerna
under de närmaste åren i första hand måste inriktas på att åstadkomma
en vidgad regional verksamhet, främst i de delar av landet som saknar
institutionell verksamhet. Departementschefen avser att i annat sam -

KrU 1974:15

manhang föreslå Kungl. Maj:t att ge statens kulturråd i uppdrag att
utarbeta underlag för fortsatta överväganden i dessa frågor.

Utskottet avstyrker förslaget i motionen 1974:1705 om anvisande
av medel för budgetåret 1975/76 och även yrkandet om ett uttalande
av riksdagen om viss tidsmässig samordning.

Utskottet finner det motiverat med ett statligt stöd till Göteborgsmuseerna
men anser inte att riksdagen bör föregripa den behandling
av frågan som aviseras i propositionen. Utskottet avstyrker därför motionen
1974:1705 i vad gäller en medelsanvisning för budgetåret 1974/75.

Det i motionen 1974: 1706 framställda yrkandet om ett reservationsanslag
av 2 milj. kr. till Bidrag till museer för vissa vetenskapliga
tjänster m. m. avstyrks av utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1974: 1705 i vad avser anvisande
av medel för budgetåret 1975/76 till Göteborgsmuseerna,

2. att riksdagen

a) avslår motionen 1974: 1706, yrkande 7, om anvisande av ett
nytt anslag till Bidrag till museer för vissa vetenskapliga tjänster
m. m.,

b) avslår motionen 1974: 1705 i vad avser anvisande av ett
nytt anslag till Bidrag till museiverksamhet i Göteborg,

3. att riksdagen avslår motionen 1974: 1705 i vad avser förslag
om ett riksdagsuttalande om viss tidsmässig samordning.

4.21 Motion om anslag till glesbygdsverksamhet inom vissa organisationer Motionen.

Utskottet behandlar här motionen 1974: 1706, yrkande 8,
vari hemställs att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag, Glesbygdsverksamhet
inom vissa organisationer, för budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 250 000 kr.

Motionärerna erinrar om att Folkparkernas centralorganisation i
propositionen förutsatts få bidrag med 700 000 kr. till bl. a. central
service, metodutveckling, utbildning och försöksverksamhet och vidare
om att även Folkets Husföreningarnas riksförbund erhåller ett bidrag.
Det är av olika anledningar — inte minst från rättvisesynpunkt — angeläget,
framhåller motionärerna, att även Bygdegårdarnas riksförbund och
Föreningen Våra gårdar erhåller bidrag till planerad verksamhet, företrädesvis
i glesbygderna. Detta bör beaktas vid ett kommande utredningsarbete,
men i avvaktan på resultatet av detta bör ett anslag av
250 000 kr. anvisas redan för nästa budgetår.

Utskottet anser sig inte kunna tillstyrka den i motionen 1974: 1706,
yrkande 8, föreslagna medelsanvisningen.

5 Riksdagen 1974. 13 sami. Nr IS

KrU 1974:15

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974: 1706, yrkande 8, om anvisande
av ett nytt anslag till Glesbygdsverksamhet inom vissa
organisationer.

Stockholm den 7 och 9 maj 1974

På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Andersson i Lycksele (s), fröken Sandell (s), herr Leander (s),
fru Frankel (fp), herrar Green (s), Eriksson i Ulfsbyn (c), fru Johansson
i Uddevalla (s), fru Mogård (m), herr Norrby (c), fru Ryding (vpk),
fröken Eliasson (c), fru Göthberg (c), herr Alsén (s) och fru Diesen (m).

Vid avsnitten 2.9—2.14 ersattes herr Leander (s) av fru Rönnung (s).
Vid avsnitten 2.11—2.14 ersattes herr Green (s) av herr Gillström (s)
och vid avsnittet 2.15 av fru Rönnung (s).

Vid avsnitten 4.1—4.21 ersattes herr Alsén (s) av fru Rönnung (s).
Reservationer

vid avsnittet 2.3 (Målen för kulturpolitiken)

1. beträffande ändring av målformulering av fru Mogård (m) och fru
Diesen (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med »Utskottet
avstyrker» och slutar med »negativa verkningar» bort ha följande
lydelse:

Kulturlivets mångfald hotas av den ensidighet i utbudet som kan
uppstå till följd av en monopolställning, enskild eller samhällelig, inom
en viss sektor. En ohämmad kommersialism inom en sektor kan också
medföra att utbudet inom denna sektor domineras av ensidiga och
torftiga produkter. Enligt utskottets mening är det angeläget att de
kulturpolitiska insatserna inriktas på att motverka sådana negativa
verkningar och stimulera en konkurrens som erbjuder ökad valfrihet
åt medborgarna. Detta bör klart framgå av ett av målen för den statliga
kulturpolitiken. Utskottet tillstyrker därför den i motionen 1974: 1701
som del av yrkande 1 gjorda hemställan att målet om motverkande
av kommersialismens negativa verkningar omformuleras till »Kulturpolitiken
skall motverka de negativa verkningar inom kulturområdet

KrU 1974:15

som kan orsakas av ohämmad kommersialism samt enskild eller samhällelig
monopolställning.»

dels att utskottets hemställan under 5 i avsnitt 3 bort ha följande
lydelse:

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 28 och
med bifall till motionen 1974: 1701, del av yrkande 1, godkänner
de i propositionen förordade riktlinjerna för den statliga
kulturpolitiken med den ändring som förordats av utskottet,

2. beträffande tillägg till målformulering av fru Mogård (m) och fru
Diesen (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med
»Otvivelaktigt erbjuder» och på s. 20 slutar med »statliga kulturpolitiken»
bort ha följande lydelse:

En levande kultur kan bara uppstå och fortleva i frihet, en frihet
som berör både kulturskaparnas rätt att fritt gestalta det de finner
angeläget och medborgarnas rätt att fritt välja mellan olika kulturella
begivenheter och verksamheter eller mellan kulturell verksamhet och
annan aktivitet. En oavlåtlig vaksamhet mot risker för styrning och
censur är nödvändig. Friheten gagnas bäst om de samhälleliga kulturinsatserna
har till ändamål att upprätthålla mångfalden i kulturlivet.

Samhällets kulturpolitiska insatser är i hög grad av ekonomisk art.
Det är därför trots allt ofrånkomligt att vidtaga prioriteringar. De
mål för den statliga kulturpolitiken som riksdagen föreslås fastställa
bör underlätta sådana prioriteringar. En kvalitetsbedömning bör ha
en central ställning som prioriteringsinstrument. Gränsdragningen mellan
kultur som är värd att stödja och annan verksamhet är svår att
göra. Denna gränsdragning måste dock samhället åtaga sig om det skall
fylla sitt kulturpolitiska ansvar.

Enligt utskottets mening är det nödvändigt att, som framhålls i motionen
1974: 1701, i ett första mål för den statliga kulturpolitiken slå
fast kraven på kvalitet, frihet och mångfald. Det första målet bör därför
som förordas i yrkande 1 i denna motion lyda: »Kulturpolitiken
skall syfta till att ge människorna möjlighet att delta i ett kulturliv
präglat av kvalitet, frihet och mångfald.»

dels att utskottets hemställan under 6 i avsnitt 3 bort ha följande
lydelse:

6. att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1701, del av yrkande
1, godkänner det tillägg till de i propositionen 1974: 28
angivna målen för den statliga kulturpolitiken som utskottet
förordat,

KrU 1974:15

3. beträffande tillägg till riktlinjerna för den statliga kulturpolitiken
av fru Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med
»I motionen» och slutar med »(yrkande 1)» bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i uttalandet i motionen 1974: 1721 att kulturen
inte är fristående från klasskampen. Det gäller alla kända historiska
kulturer och även vår. Kulturen är ingen resurs som det bara är att
fördela litet rättvisare än tidigare. Arbetarrörelsens viktigaste kulturella
insats under 1900-talet har bestått i bildandet av fackföreningar, politiska
partier och andra organisationer. Denna verksamhet har utgjort
ett försvar för arbetarklassens egen kultur, och utan en fortsättning
efter den linjen kan ingen socialistisk kulturpolitik förverkligas. En
socialistisk kulturpolitik måste därför arbeta för att denna politik
knyts intimt samman med den allsidiga politiska kampen och med
kampen för demokrati och yttrandefrihet för arbetarklassen och dess
förbundna. Det ligger i linje med denna kamp att kräva upphävande
av förbud mot politisk agitation på arbetsplatserna, att kräva rätt att
hålla fackliga möten på betald arbetstid och att arbeta för ökade möjligheter
för progressiva kulturarbetare att inom arbetarklassens organisationer
och på arbetsplatserna konfrontera sitt arbete med den klass som
de vänder sig till.

Utskottet anser att statliga åtgärder av den typ som kulturrådets
betänkande skisserar skall tas för vad de är och knyter inga illusioner
till dem. En socialistisk kulturpolitik måste vara en del av arbetarklassens
och dess förbundnas kamp för socialismen. Detta utesluter dock
inte att den nuvarande statliga kulturpolitiken kan förbättras. Ett försvar
av den hotade kulturen är ett led i kampen mot monopol och
storfinans.

Vad utskottet anfört med anledning av yrkande 1 i motionen
1974: 21 bör av riksdagen antas som ett tillägg till de i propositionen
angivna riktlinjerna för den statliga kulturpolitiken.

dels att utskottets hemställan under 7 i avsnitt 3 bort ha följande
lydelse:

7. att riksdagen med anledning av motionen 1974: 1721, yrkande
1, godkänner det tillägg till de i propositionen 1974: 28 angivna
riktlinjerna för den statliga kulturpolitiken som utskottet förordat,

vid avsnittet 2.5 (Fritt kollektivt skapande)

4. beträffande grunderna för statsbidrag till experiment och utvecklingsarbete
av fru Fraenkel (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med »I vad»
och slutar med »ändrat användningsområde» bort ha följande lydelse:

KrU 1974:15

Enligt propositionen är syftet med det föreslagna statsbidraget till
experiment och utvecklingsarbete att stimulera verksamhet i nya, enklare
former, att nå nya miljöer och nya grupper och därigenom stimulera
till bredare aktivitet. Bidraget skall enligt propositionen avse projekt
av experiment- och utvecklingskaraktär på lokal nivå dels inom
amatörverksamheten, dels beträffande uppföljning av andra kulturaktiviteter
och utgå till verksamhet som bedrivs av föreningar och organisationer.
I vissa fall skall dock även löst organiserade grupper kunna
komma i fråga för bidrag.

Utskottet hälsar förslaget om ett bidrag av denna art med tillfredsställelse.
För att verkligen kunna tjäna sitt syfte bör emellertid bidraget,
som framhålls i motionen 1974: 1709, användas utan de inskränkningar
som anges i propositionen. Det bör således över huvud taget
avse experiment och utvecklingsarbete inom kulturområdet av sådan
art att inga reguljära bidragsmöjligheter står till buds. De i propositionen
angivna inskränkningarna till lokal nivå m. m. bör således utgå.
Vidare bör bidraget kunna utgå till enskilda eller för ändamålet speciellt
organiserade grupper. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
grunderna för statsbidrag till experiment och utvecklingsarbete med
den ändring utskottet sålunda förordat.

dels att utskottets hemställan under 11 i avsnitt 3 bort ha följande
lydelse:

11. att riksdagen med anledning av propositionen 1974:28 och
motionen 1974: 1709, del av yrkande B 1, godkänner de i propositionen
förordade grunderna för statsbidrag till experiment
och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet för amatörer
med den ändring som förordats av utskottet,

5. beträffande lokalt aktivitetsstöd på kulturområdet av fru Ryding
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med
»Utskottet som» och slutar med »på kulturområdet» bort ha följande
lydelse:

En av de viktigaste och mest positiva tankegångarna i kulturrådets
betänkande var den, att det statliga kulturstödet kraftigt måste prioritera
det man kallar »den fria kollektiva skapande verksamheten».
Bl. a. föreslog man från kulturrådet ett s. k. lokalt aktivitetsstöd
till kulturell verksamhet av det slag som inte faller inom de
ramar som reglerna för statsbidrag till studiecirkelverksamhet uppställer.
Kulturrådet tänkte sig två alternativa vägar att förmedla detta
lokala aktivitetsstöd, antingen via folkbildningsorganisationerna eller via
kommunernas kulturnämnder. Departementschefen har i propositionen
helt avvisat förslaget om lokalt aktivitetsstöd och i stället föreslagit

KrU 1974:15

ett statligt bidrag till experiment och utvecklingsarbete att fördelas
av det nya kulturrådet. Men detta bidrag skall endast kunna utgå till
föreningar och organisationer. Utskottet finner detta oacceptabelt. För
det första därför att kulturrådet helt tillfredsställande har dokumenterat
behovet av stöd till kulturaktiviteter av det slag det här gäller.
Påståendet i propositionen att denna verksamhet ytterligare måste utforskas
är enligt utskottets mening därför endast ett uttryck för ett
byråkratiskt tänkande. För det andra är denna verksamhet till sin natur
experimentell, bl. a. därigenom att den är tänkt att ske i andra former
än de traditionella, av bildningsorganisationerna tillämpade, varför det
ligger en klar motsägelse i att begränsa det statliga stödet till dessa
organisationer.

Utskottet delar den uppfattning som uttalats i motionen 1974: 1721
att riksdagen hos regeringen bör anhålla om förslag till lokalt aktivitetsstöd
till kulturell verksamhet i enlighet med vad som föreslagits i
ledamoten Enquists reservation till kulturrådets betänkande. Utskottet
tillstyrker därför motionen 1974: 1721, yrkande 2, gällande förslag till
lokalt aktivitetsstöd.

dels att utskottets hemställan under 15 i avsnitt 3 bort ha följande
lydelse:

15. att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1721, yrkande 2,
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om det i motionen angivna
förslaget angående ett lokalt aktivitetsstöd till kulturell verksamhet,

vid avsnittet 2.17 (Kulturarbetarna)

6. beträffande den s. k. enprocentsregeln av fru Fraenkel (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med »Enligt
vad» och slutar med »motionen 1974: 1709» bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det klart otillfredsställande att de statliga anslagen
till inköp av konst ännu inte motsvarar den norm som fastställdes redan
1937. Med anledning av yrkande B 2 a i motionen 1974: 1709 föreslår
utskottet därför att det uppdras åt Kungl. Maj:t att på lämpligt sätt
låta utarbeta och för riksdagen presentera förslag i syfte att upprätthålla
den s. k. enprocentsregeln.

dels att utskottets hemställan under 29 i avsnitt 3 bort ha följande
lydelse:

29. att riksdagen med anledning av motionen 1974: 1709, yrkande
B 2 a, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till
åtgärder med syfte att upprätthålla den s. k. enprocentsregeln,

7. beträffande utställningsersättningar av fru Fraenkel (fp), herr Eriksson
i Ulfsbyn (c) och fru Ryding (vpk) som anser

KrU 1974:15

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med »Av
motsvarande» och slutar med »avser utställningsersättningar» bort ha
följande lydelse:

En stor del av bildkonstnärernas arbeten ställs genom utställningar

o. d. till allmänhetens förfogande utan särskild kostnad. Alldeles oavsett
att utställningsverksamhet är en försäljningsform svarar konstnärerna
härigenom för en viktig kulturell insats. Ekonomiskt innebär
en utställning i regel en betydande satsning från konstnärernas sida.
Utskottet anser det orimligt att det allmänna på detta sätt utnyttjar
konstnärerna och finner det angeläget att den i viss utsträckning tilllämpade
ersättningsprincipen blir allmänt omfattad. Detta torde inte
kunna ske utan statligt ekonomiskt stöd. Ett system för ersättning till
de utställande konstnärerna bör i enlighet med motionen 1974: 722 och
yrkandet B 2 b i motionen 1974: 1709 snarast utarbetas. Det bör uppdras
åt Kungl. Maj:t att låta utforma förslag till ett sådant system att
föreläggas riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 30 i avsnitt 3 bort ha följande
lydelse:

30. att riksdagen med anledning av motionerna 1974: 722 i denna
del samt motionen 1974: 1709, yrkande B 2 b, i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhåller att förslag snarast föreläggs riksdagen
beträffande ett system för utställningsersättningar,

8. beträffande kommunala konstsalonger m. m. av fru Fraenkel (fp),
herr Eriksson i Ulfsbyn (c) och fru Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med »Vad
beträffar» och slutar med »förevarande del» bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det vara ett samhällsintresse att stimulera till en rik
och differentierad utställningsverksamhet. Delade meningar kan heller
inte råda om att det för bildkonstnärerna är av väsentlig betydelse att
ha goda utställningsmöjligheter. Frågan om statsbidrag till kommunala
konstsalonger samt till konstnärskooperativa och kollektiva utställningslokaler
måste, som hävdas i motionen 1974: 722, få sin snara lösning.
Den bör inte förhalas genom att man först avvaktar eventuella
förslag med anledning av kulturrådets betänkande och därtill resultatet
av kommunalekonomiska utredningens arbete. Utskottet föreslår
att riksdagen uppdrar åt Kungl. Maj:t att utan dröjsmål låta utarbeta
förslag till bestämmelser om statsbidrag till kommunala konstsalonger
m. m. att föreläggas riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 31 i avsnitt 3 bort ha följande
lydelse:

31. att riksdagen med anledning av motionen 1974: 722 i denna del
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att förslag snarast före -

KrU 1974:15

läggs riksdagen beträffande statsbidrag till kommunala konstsalonger
m. m.,

vid avsnittet 2.18 (Kulturpolitiska insatser för olika grupper i samhället)

9. beträffande kulturell verksamhet bland barn av fru Ryding (vpk)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »avstyrks alltså» bort ha följande lydelse: Utskottet

anser sig ha fullgoda skäl att räkna med att barn- och
ungdomskulturfrågorna fortlöpande kommer att ägnas intensiv uppmärksamhet
av vederbörande myndigheter och organisationer m. fl.
Barn och ungdomar är i hög grad utsatta för kulturkommersialismens
verkningar, vilket också har uppmärksammats i propositionen men tyvärr
inte lett till några förslag till åtgärder. Inte minst erfordras härvidlag
ekonomiska insatser. Mot denna bakgrund finner utskottet ali
anledning tillstyrka yrkande 4 i motionen 1974: 1721 att riksdagen hos
regeringen skall begära förslag om ett särskilt anslag att användas för
stöd till Kulturell verksamhet bland barn.

dels att utskottets hemställan under 32 i avsnitt 3 bort ha följande
lydelse:

32. att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1721, yrkande 4,
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till anslag till
kulturell verksamhet bland barn i enlighet med vad som anförs
i motionen,

10. beträffande kulturell verksamhet bland invandrare av fru Ryding
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med »I
vad» och slutar med »egna kulturaktiviteter» bort ha följande lydelse:

Vad gäller invandrarna är dessa i likhet med barnen i särskilt hög
grad utsatta för kulturkommersialismens verkningar, men något konkret
förslag till motåtgärder föreligger inte i propositionen. Visserligen
väntas ett betänkande av invandrarutredningen föreligga i år, vilket,
liksom litteraturutredningens slutbetänkande, kan väntas innebära en
förbättring av underlaget för en bedömning av den kulturella verksamheten
bland invandrare och andra etniska grupper. Detta utesluter
emellertid inte att man redan nu måste uppmärksamma invandrarnas
kulturella frågor på ett bättre sätt. Inte minst behövs det insatser av
ekonomiskt slag. Av denna anledning anser sig utskottet kunna tillmötesgå
yrkande 5 i motionen 1974: 1721 att riksdagen hos regeringen
skall begära förslag om ett särskilt anslag att användas för stöd till

KrU 1974:15

kulturell verksamhet bland invandrare och att detta stöd bör ges till
deras respektive länderorganisationer. Utskottet tillstyrker sålunda motionen
i denna del.

dels att utskottets hemställan under 33 i avsnitt 3 bort ha följande
lydelse:

33. att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1721, yrkande 5,
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till anslag
till kulturell verksamhet bland invandrare i enlighet med vad
som anförs i motionen,

vid avsnittet 2.19.1 (Statens kulturråd)

11. beträffande besvärsrätt över beslut av nämnd inom statens kulturråd
av fru Mogård (m) och fru Diesen (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med »Vad
som» och slutar med »yrkande 12» bort ha följande lydelse:

I motionerna 1974: 1657 och 1974: 1701 framställs yrkanden om rätt
att anföra besvär över beslut av nämnd i kulturrådet resp. rådets styrelse
och nämnder.

Utskottet har i det föregående uttalat sig för att kulturrådets styrelse
ges ett parlamentariskt inslag med företrädare för olika politiska
partier. Med en sådan sammansättning av styrelsen finner utskottet
att den i motionen 1974: 1701, yrkande 12, föreslagna besvärsrätten
över styrelsens beslut inte är behövlig.

Utskottet är medvetet om att en rätt att anföra besvär över beslut
av kulturrådets nämnder till kulturrådets styrelse kan innebära vissa
problem huvudsakligen av teknisk art, som kan behöva närmare penetreras.
Utskottet finner det dock för en kontinuerlig debatt om bl. a.
kulturpolitiska prioriteringar nödvändigt att en sådan besvärsrätt föreligger.
Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna 1974: 1657,
yrkande 2, och 1974: 1701, yrkande 12, bör riksdagen som sin mening
ge till känna för Kungl. Maj:t.

dels att utskottets hemställan under 42 i avsnitt 3 bort ha följande
lydelse:

42. att riksdagen med anledning av motionerna 1974: 1657, yrkande
2, och 1974: 1701, yrkande 12, som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande besvärsrätt
i fråga om beslut av nämnd inom den centrala myndigheten,

vid avsnittet 4.2 (Bidrag till Operan och Dramatiska teatern)

12. beträffande medelsanvisningen till Dramatiska teatern av herr An -

KrU 1974:15

dersson i Lycksele (s), fröken Sandell (s), herr Leander (s), herr Green
(s), fru Johansson i Uddevalla (s), fru Ryding (vpk) och fru Rönnung
(s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med »I
propositionen» och slutar med »del tillgodosett» bort ha följande lydelse: Dramatiska

teaterns recetter har i propositionen beräknats öka med
300 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. I motionen 1974:
1719 anförs att det inte finns någon grund för denna bedömning. Motionärerna
föreslår i stället en ökning av medelsanvisningen till Dramatiska
teatern med motsvarande belopp.

I motionen 1974: 1701 pläderas för att institutionerna vid kommande
års kulturpolitiska upprustning skall erhålla en prioriterad ställning.
I anslutning härtill föreslås redan nu en förstärkning av anslaget till
de kungliga teatrarna.

I propositionen har för Dramatiska teatern på inkomstsidan räknats
med ett ökat medelsbehov som med endast 194 000 kr. understiger det
av teatern äskade beloppet. Därtill kommer den beräknade höjningen
av recetterna med 300 000 kr. Utskottet har erfarit att ett recettbelopp
av samma storlek som i propositionen förutsatts för nästa spelår torde
komma att spelas in redan under innevarande år. Utskottet finner därför
de i propositionen beräknade beloppen skäliga och avstyrker motionerna
1974: 1701, del av yrkande 14, och 1974: 1719.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 28 och med
avslag på motionerna 1974: 1701, del av yrkande 14, och
1974: 1719 i denna del beslutar att Dramatiska teatern för
budgetåret 1974/75 skall erhålla en medelsanvisning av
22 419 000 kr.,

13. beträffande medelsanvisningen till Operan av fru Fraenkel (fp), fru
Mogård (m) och fru Diesen (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med »I vad»
och slutar med »föreslagna medelsanvisningen» bort ha följande lydelse: Vad

angår Operan anser utskottet det också nödvändigt med en i förhållande
till förslaget i propositionen ökad medelsanvisning. Utskottet
tillstyrker motionen 1974: 1709, yrkande A 2, om en ökning med 1 milj.
kr. Vid bifall härtill blir också yrkande 14 i motionen 1974: 1701 tillgodosett
i nu ifrågavarande del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1974:28 och
motionen 1974: 1701, del av yrkande 14, samt med bifall till

KrU 1974:15

motionen 1974: 1709, yrkande A 2 i denna del, beslutar att
Operan för budgetåret 1974/75 skall erhålla en medelsanvisning
av 46 361 000 kr.,

14. beträffande anslagsbeloppet

a) av herr Andersson i Lycksele (s), fröken Sandell (s), herr Leander
(s), herr Green (s), fru Johansson i Uddevalla (s), fru Ryding (vpk)
och fru Rönnung (s) som — vid bifall till reservationen 12 och till utskottets
hemställan under 2 — anser att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 28 samt med
avslag på motionerna 1974: 1701, yrkande 14, 1974: 1709, yrkande
A 2, och 1974: 1719, samtliga motioner i vad gäller an slagsbeloppet,

till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern
för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 67 780 000 kr.,

b) av fru Fraenkel (fp), fru Mogård (m) och fru Diesen (m) som — vid

bifall till utskottets hemställan under 1 och till reservationen 13 — an ser

att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 28 och
motionen 1974: 1701, yrkande 14, med bifall till motionerna
1974: 1709, yrkande A 2, och 1974: 1719, samtliga motioner
i vad gäller anslagsbeloppet, till Bidrag till Operan och Dramatiska
teatern för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 69 080 000 kr.,

c) av herr Andersson i Lycksele (s), fröken Sandell (s), herr Leander
(s), fru Fraenkel (fp), herr Green (s), fru Johansson i Uddevalla (s),
fru Mogård (m), fru Ryding (vpk), fru Diesen (m) och fru Rönnung (s)
som — vid bifall till reservationerna 12 och 13 — anser att utskottets
hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1974:28 och
motionen 1974: 1701, yrkaride 14, med bifall till motionen
1974: 1709, yrkande A 2, och med avslag på motionen 1974:
1719, samtliga motioner i vad gäller anslagsbeloppet, till Bidrag
till Operan och Dramatiska teatern för budgetåret
1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 68 780 000 kr.,

15. beträffande ett eventuellt anslag på tilläggsstat till Operan av herr
Andersson i Lycksele (s), fröken Sandell (s), herr Leander (s), herr
Green (s), fru Johansson i Uddevalla (s), fru Ryding (vpk) och fru
Rönnung (s) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 50 som
börjar med »Utskottet vill» och slutar med »på tilläggsstat» bort ha
följande lydelse:

KrU 1974:15

Utskottet vill tillägga att utskottet haft tillfälle att ta del av en av
Operaledningen till utbildningsdepartementet ingiven skrivelse angående
Operans ekonomiska läge under nästa budgetår. Utskottet förutsätter
att Kungl. Maj:t, om det vid en beräkning på grundval av det material
som numera föreligger visar sig att det föreslagna anslaget inte
ger full täckning för sociala avgifter, återkommer till frågan i en kommande
proposition om anslag på tilläggsstat.

vid avsnittet 4.6 (Tidskriftsstöd)

16. av fru Ryding (vpk) som anser att utskottets yttrande och hemställan
på s. 52 bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den ringa höjning som föreslagits i propositionen
i stort sett endast täcker realkostnadsökningarna för de tidskrifter som
nu erhåller statligt stöd. Den tillåter inte att några fler tidskrifter kommer
i fråga. Detta är enligt utskottets mening inte förenligt med strävandena
att bygga ut det statliga stödet till kulturyttringar som hotar
att dö ut i kampen mot ekonomisk övermakt. Utskottet tillstyrker därför
yrkande 7 i motionen 1974: 1721 om en höjning av anslaget för
budgetåret 1974/75 till 2 000 000 kr. Höjningen bör gälla stödformen
grundbidrag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 28 och med
bifall till motionen 1974: 1721, yrkande 7, till Tidskriftsstöd
för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 2 000 000 kr.

vid avsnittet 4.7 (Bidrag till särskilda kulturella ändamål)

17. beträffande användningen av anslaget av fru Fraenkel (fp) som anser dels

att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med »Med
anledning» och slutar med »kulturmedelsanslagets användning» bort
ha följande lydelse:

Behovet av medel för tillfälliga insatser är som uttalas i propositionen
större inom kulturområdet än inom många andra samhällsområden.
Det är därför angeläget med en ökning av sådana resurser som
kan användas på ett fritt och från år till år varierande sätt. Det nya
bidraget till experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet
för amatörer, för vilket medel beräknats under detta anslag, är ett
steg i denna riktning. I betydande omfattning kommer emellertid kulturmedelsanslaget
även i fortsättningen att användas till verksamheter
som åtnjuter ett permanent stöd.

Utskottet delar den uppfattning om kulturmedelsanslagets användning
som kommit till uttryck i motionen 1974: 1709. Betydelsen av
fritt disponibla resurser bör i överensstämmelse med motionärernas

KrU 1974:15

önskemål framhävas genom att förevarande anslag reserveras för tillfälliga
insatser. När en verksamhet är av den karaktären att ett mer
fast statligt stöd bedöms lämpligt bör det således utgå i annan form.
En anslagsomläggning bör enligt utskottets mening komma till stånd
snarast möjligt, vilket riksdagen bör ge Kungl. Majit till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande användningen av anslaget Bidrag till
särskilda kulturella ändamål med anledning av motionen 1974:
1709 (yrkande B 1 i denna del) som sin mening ger Kungl.
Majit till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande medelsanvisningen till mindre ensembler och fria grupper a)

av fru Fraenkel (fp), herr Eriksson i Ulfsbyn (c) och fru Göthberg
(c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med »Det
belopp» och slutar med »förevarande delar» bort ha följande lydelse:

Den icke institutionsbundna verksamheten på framför allt teateroch
musikområdet har, som framhålls i motionen 1974: 1709, inneburit
en viktig förnyelse av det svenska kulturlivet under senare år. I propositionen
skisseras en viss utvidgning av användningsområdet för bidrag
till mindre ensembler och fria grupper. Bl. a. skall stöd till mindre
musikensembler i fortsättningen utgå från detta bidrag. Utskottet finner
det i likhet med motionärerna angeläget att bidragsbeloppet ger utrymme
för ett generöst stöd till den icke institutionsbundna verksamheten
och tillstyrker den i motionen 1974: 1709, yrkande A 1 b begärda
uppräkningen av ifrågavarande bidrag med 3 milj. kr. utöver vad Kungl.
Majit föreslagit. Vid bifall härtill blir även yrkande 3 i motionen 1974:
1721 i motsvarande del tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1709, yrkande
A 1 b, och med anledning av motionen 1974: 1721, del av yrkande
3, beslutar att 3 000 000 kr. utöver vad som beräknats i
propositionen skall anvisas för stöd till mindre ensembler och
fria grupper,

b) av fru Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med »Det
belopp» och slutar med »förevarande delar» bort ha följande lydelse:

Det belopp som i propositionen beräknats för stöd till mindre ensembler
och fria grupper innebär mer än en fördubbling av nu utgående
bidrag. Detta är positivt men enligt utskottets mening inte tillräckligt.
Det svenska kulturlivet i dag är starkt präglat av de motsättningar
som karakteriserar samhället i stort. Kapitalkoncentrationen

KrU 1974:15

och monopoliseringstendenserna ger storfinansen ett avgörande inflytande
också över kulturen. Både kulturlivet i vid mening och kulturen
i betydelsen konstnärlig verksamhet utarmas. Ytterst är kulturrådets
betänkande och andra statliga initiativ till stödåtgärder endast en bekräftelse
på detta. Ett exempel på det svenska samhällets kulturfientlighet
är de motsättningar som råder mellan de kulturkommersiella
krafterna och de s. k. kulturarbetarna och som tillspetsats starkt under
det senaste decenniet. Kulturarbetarnas verksamhet har allt svårare
att få plats. Deras arbete kan inte göras lönsamt och deras insatser
har att konkurrera med masskulturprodukter, vilket gör det omöjligt
för den seriösa kulturen att skaffa sig en förankring bland bredare
grupper av befolkningen. Kulturarbetarnas oppositionsställning mot
den kommersiella kulturens makthavare har accentuerats och nya
vägar har lagts för att sprida den progressiva, seriöst arbetande kulturen,
när de traditionella »kulturvägarna» inom organisationer av
folkrörelsetyp har visat sig oförmögna att utgöra ett alternativ till den
kommersiella kulturen. Detta är bakgrunden till att kulturlivet i Sverige
i dag rymmer en starkt expanderande sektor som går under beteckningen
»fria grupper och ensembler». Dessa utgör i dag det viktigaste
alternativet till monopolens masskultur och bildar den faktor
som verksammast kan bidra till den spridning av kulturen som förespråkas
av kulturrådet. Därför anser utskottet att det statliga stödet
till dessa är av mycket stor betydelse.

Definitionen av begreppet »fria grupper och ensembler» och gränsdragningen
mellan yrkesverksamma och icke-yrkesverksamma grupper
kan vara problematisk. För tillfället är det enda effektiva sättet
att undanröja de risker dessa faktorer innebär för de fria gruppernas
framtid att kraftigt höja anslaget till dem. Utskottet finner det med
hänvisning bl. a. härtill angeläget att anslaget höjs mer än vad som i
propositionen har föreslagits och tillstyrker därför denna del av yrkande
3 i motionen 1974: 1721. Till fria grupper och mindre ensembler
bör således anvisas 1,9 milj. kr. utöver vad som föreslagits i propositionen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1721, del av yrkande
3, och med anledning av motionen 1974: 1709, yrkande
A 1 b, beslutar att 1 900 000 kr. utöver vad som beräknats
i propositionen skall anvisas för stöd till mindre ensembler
och fria grupper,

19. beträffande medelsanvisningen till experiment och utvecklingsarbete
av fru Fraenkel (fp), herr Eriksson i Ulfsbyn (c) och fru Göthberg
(c) sorn anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med »De -

KrU 1974:15

partementschefen har» och slutar med »för ändamålet» bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser det väsentligt att det föreslagna nya bidraget till experiment
och utvecklingsarbete redan från början blir av den storleksordningen
att verksamhet och projekt inom det kulturella området
som inte på annat sätt stöds med statsbidrag verkligen ges reellt
förbättrade betingelser. I enlighet med yrkande A 1 a i motionen
1974: 1709 bör därför 3 milj. kr. utgå som bidrag till detta ändamål,
dvs. 1 milj. kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1709, yrkande
A 1 a, beslutar att 1 000 000 kr. utöver vad som beräknats i
propositionen skall anvisas för stöd till experiment och utvecklingsarbete,

20. beträffande medelsanvisningen till centrumbildningar av fru Ryding
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med »Även
beträffande» och slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

Även beträffande det statliga bidraget till centrumbildningarna anser
utskottet att departementschefens medelsberäkning för budgetåret
1974/75 är för knappt tilltagen och tillstyrker därför den höjning om

1,9 milj. kr. som yrkas i motionen 1974: 1721 (del av yrkande 3).

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1721, del av yrkande
3, beslutar att 1 900 000 kr. utöver vad som beräknats
i propositionen skall anvisas för stöd till centrumbildningar,

21. beträffande anslagsbeloppet av fru Fraenkel (fp), herr Eriksson i
Ulfsbyn (c), fru Ryding (vpk) och fru Göthberg (c) som anser att utskottet
under 7 bort hemställa att riksdagen till Bidrag till särskilda
kulturella ändamål för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln
anvisar det i propositionen 1974:28 föreslagna reservationsanslaget
av 22 777 000 kr. med den ändring som föranleds av riksdagens beslut
med anledning av reservationerna 18 a, 18 b, 19 och 20.

vid avsnittet 4.8 (Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
Förvaltningskostnader)

22. beträffande anvisande av särskilda medel för utarbetande av råd
och anvisningar m. m. av fru Fraenkel (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med »Utskottet
kan» och slutar med »av 250 000 kr.» bort ha följande lydelse:

KrU 1974:15

MUS 65 har i sitt betänkande om kulturminnesvården framhållit att
utvecklingen inom byggnadsverksamheten resulterat i en råd brister
på restaureringsområdet beroende på att de traditionella materialen
ersatts med nya, att arbetsmetoderna förändrats odi att utbildningen
av fackmän inte ger tillräckliga kunskaper i äldre teknik. Mot den bakgrunden
har i motionen 1974: 1708 med aili rätt framhållits att riksantikvarieämbetet
måste få resurser till utarbetande av råd och anvisningar
och till utvecklingsarbete rörande vård av äldre byggnader och
miljöer. Utskottet tillstyrker yrkande 6 i nämnda motion om anvisande
för detta ändamål av 250 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1708, yrkande 6
i denna del, beslutar att särskilda medel skall beräknas för vissa
i motionen angivna ändamål,

23. beträffande anslagsbeloppet

a) av fru Fraenkel (fp) som — vid bifall till reservationen 22 — anser
att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 28 och
motionen 1974: 1701, yrkande 15, samt med bifall till motionen
1974: 1708, yrkande 6, i vad gäller medelsanvisningen, till
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 15 346 000 kr.,

b) av fru Mogård (m) och fru Diesen (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 57 som börjar med »Ej
heller» och slutar med »i propositionen» bort ha följande lydelse:

Riksantikvarieämbetets resurser har hittills i stor utsträckning fått
koncentreras på löpande göromål medan planering och utveckling fått
stå tillbaka. Ämbetet har därför i sina petita för nästa budgetår begärt
191 nya tjänster, därav 123 antikvarier, museitjänsteman och handläggande
personal.

I avvaktan på resultaten av det utredningsarbete som skall föregå
en omorganisation har i propositionen beräknats medel för endast sju
nya tjänster, varav fem kvalificerade. Utskottet anser emellertid att
ämbetet redan nu behöver ytterligare förstärkning och vill därför tillstyrka
motionen 1974: 1701, yrkande 15, innebärande en höjning av
ifrågavarande förslagsanslag med 2 milj. kr. Vid bifall härtill bör riksantikvarieämbetet
ha möjlighet att inom anslagets ram tillgodose det
behov av råd och anvisningar samt utvecklingsarbete varom talas i motionen
1974: 1708, yrkande 6.

KrU 1974:15

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1974:28 och
motionen 1974: 1708, yrkande 6, i vad gäller medelsanvisningen,
samt med bifall till motionen 1974: 1701, yrkande 15, till
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1974/75 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 17 096 000 kr.

vid avsnittet 4.12 (Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen) 24.

av fru Mogård (m) och fru Diesen (m) som anser att utskottets
yttrande och hemställan på s. 59 bort ha följande lydelse:

Utskottet. Riksantikvarieämbetet har ansett en förstärkning av de
nuvarande landsantikvariekontorens och länsmuseernas resurser synnerligen
angelägen. Utskottet som delar denna uppfattning förordar
med tillstyrkande av yrkande 17 i motionen 1974: 1701 att ifrågavarande
förslagsanslag uppförs med ett med 2 milj. kr. förhöjt belopp.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 28 och med
bifall till motionen 1974: 1701, yrkande 17, till Bidrag till avlöningar
inom landsantikvarieorganisationen för budgetåret
1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 4 341 000 kr.

vid avsnittet 4.14 (Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader)

25. av fru Mogård (m) och fru Diesen (m) som anser att utskottets
yttrande och hemställan på s. 59—60 bort ha följande lydelse:

Utskottet. Den upprustning av naturhistoriska riksmuseets resurser
som förutsatts av statsmakterna enligt ett år 1965 fattat beslut har
inte fullföljts. Utskottet anser en ytterligare medelstilldelning utöver
vad som föreslagits i propositionen ytterst önskvärd och tillstyrker därför
yrkande 18 i motionen 1974: 1701 om en höjning av ifrågavarande
anslag till 10 314 000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 28 och med
bifall till motionen 1974: 1701, yrkande 18, till Naturhistoriska
riksmuseet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 10 314 000
kr.

vid avsnittet 4.19 (Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet)

26. av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c), fru Fraenkel (fp), herr Eriks6
Riksdagen 1974. 13 sami. Nr 15

KrU 1974:15

son i Ulfsbyn (c), herr Norrby (c), fru Ryding (vpk), fröken Eliasson
(c) och fru Göthberg (c) sorn anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 63 som börjar med »Vad
beträffar» och slutar med »för ändamålet» bort ha följande lydelse:

Enligt De blindas förenings och skolöverstyrelsens beräkningar förutsätter
en överföring av tidigare inspelade talböcker från öppna spolar
till kompaktkassetter på en tid av fem år ett årligt anslag på 475 000
kr. Det belopp som med propositionens anslagsberäkning för budgetåret
1974/75 återstår för omkopiering innebär att den beräknade övergångstakten
inte kan hållas med mindre än att andra funktioner inom
De blindas föreningsbiblioteksverksamhet reduceras eller på annat sätt
blir eftersatta.

Utskottet, som särskilt vill understryka fördelen med kassettbandspelare
för den enskilde synskadade låntagaren, anser att starka skäl
anförts i motionerna 1974: 1709 och 1974: 1716 för en höjning av bidraget
till De blindas förenings biblioteksverksamhet. Förevarande anslag
bör räknas upp med ytterligare 250 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motionen 1974:1709 (yrkande
A 3) och med bifall till motionen 1974: 1716 beslutar att
250 000 kr. utöver vad som beräknats i propositionen skall anvisas
till bestridande av kostnaderna för överföring av tidigare
inspelade talböcker från öppna spolar till kompaktkassetter,

dels ock att utskottets hemställan under 3 — vid bifall till yrkandet
beträffande hemställan under 2 — bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen såvitt gäller medelsanvisningen med anledning
av propositionen 1974: 28 och motionen 1974: 1709, yrkande
A 3, med bifall till motionen 1974: 1716 och med avslag på
motionerna 1974: 1702 och 1974: 1714, yrkande 2, till Bidrag
till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret
1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag av
6 065 000 kr.

vid avsnittet 4.20 (Motioner om anslag till vissa museer)

27. av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c), fru Fraenkel (fp), herr Eriksson
i Ulfsbyn (c), herr Norrby (c), fru Ryding (vpk), fröken Eliasson
(c) och fru Göthberg (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med »Utskottet
finner» och slutar med »av utskottet» bort ha följande lydelse:

Utskottet får med anledning av övriga motionsyrkanden erinra om

KrU 1974:15

att utskottet förra året i betänkandet KrU 1973: 16 framhöll att det
på goda grunder kunde hävdas att museiverksamheten i Göteborg till
viss del går utöver vad som normalt är att betrakta som en primärkommunal
uppgift. Vad utskottet därvid hade i tankarna var dels Göteborgsmuseemas
betydelse för den akademiska undervisningen och forskningen,
dels det förhållandet att museiverksamheten i Göteborg i betydande
omfattning riktar sig till en västsvensk publik med hemvist
utanför kommunen och till viss del även till en rikssvensk publik. Utskottet
förutsatte förra året att frågan om ett statsbidrag till Göteborgs
museer skulle prövas i positiv anda i samband med att ställning togs till
förslagen i betänkandet Museerna av 1965 års musei- och utställningssakkunniga.

Utskottet som även beaktat de i motionen 1974: 1706 framförda synpunkterna
på behovet av ett omedelbart stöd till sådana icke-statliga
museer som på olika sätt utnyttjas för vetenskaplig forskning och undervisning
anser att ett statligt stöd till museiverksamheten i Göteborg
bör utgå från och med nästa budgetår. Utskottet tillstyrker att för
ändamålet anvisas ett nytt, obetecknat anslag av 2 milj. kr. med rubriken
Bidrag till museiverksamhet i Göteborg.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motionerna 1974: 1705, yrkande
1 i denna del, och 1974: 1706, yrkande 7, till Bidrag till
museiverksamhet i Göteborg för budgetåret 1974/75 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag av 2 000 000 kr.

vid avsnittet 4.21 (Motion om anslag till glesbygdsverksamhet inom vissa
organisationer)

28. av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c), herr Eriksson i Ulfsbyn (c),
herr Norrby (c), fröken Eliasson (c) och fru Göthberg (c) som anser
att utskottets yttrande och hemställan på s. 65—66 bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den i motionen 1974: 1706 uttalade uppfattningen
att det av olika anledningar, inte minst rättviseskäl, är angeläget att
Bygdegårdarnas riksförbund och Föreningen Våra gårdar erhåller bidrag
till verksamhet företrädesvis i glesbygderna. För detta ändamål
bör för nästa budgetår under rubriken Glesbygdsverksamhet inom vissa
organisationer anvisas ett reservationsanslag av 250 000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1706, yrkande 8,
till Glesbygdsverksamhet inom vissa organisationer för budgetåret
1974/75 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 250 000 kr.

KrU 1974:15

Särskilda yttranden

1. vid avsnittet 2.2 (Statlig kulturpolitik) beträffande frågan om den
kulturellt fostrande verksamheten inom skolväsendet av fru Mogård (m)
och fru Diesen (m):

Skolan har enligt vår mening en avgörande ställning då det gäller
att bredda intresset för kultur. Vi förutsätter emellertid att det föreslagna
nya kulturrådet kommer att betrakta det som en av sina viktigaste
uppgifter att i samarbete med skolöverstyrelsen snarast överväga
skolans uppgifter i arbetet på att höja den kulturella levnadsstandarden
och avstår därför från att stödja det i motionen 1974: 1701
framförda kravet på en särskild utredning för att förstärka den kulturellt
fostrande verksamheten inom skolväsendet.

2. vid avsnittet 2.5 (Fritt kollektivt skapande) beträffande SOR-orkestrarna
av herr Eriksson i Ulfsbyn (c):

Sveriges orkesterföreningars riksförbund (SOR) består f. n. av ett
sjuttiotal föreningar med symfoniorkesterbesättning. Verksamhetens mål
— egen musikalisk aktivitet och offentliga konserter — stämmer väl
överens med den enligt propositionen planerade kulturpolitiken. Aktiviteten
inom förbundet utövas av amatörer med stöd av mer eller mindre
tillfälliga inslag av yrkesmusiker. Den offentliga konsertverksamheten
är ett stadgeenligt krav för medlemskap. Detta förhållande i förening
med orkestrarnas geografiska spridning innebär att SOR:s medlemmar
för stora folkgrupper ofta utgör enda möjligheten att uppleva musik
av det större formatet i konsertsalens gemenskap.

SOR och dess medlemmars arbete ligger som nämnts helt i linje med
propositionens grundtankar. Organisationen är därför värd allt stöd
i syfte att öka konsertutbudet, höja den kvalitativa nivån och möjliggöra
anslutning av flera medlemmar.

I propositionen har angivits vissa åtgärder för befrämjande av SOR:s
verksamhet. Dessa bör för att få effekt preciseras bättre än vad nu är
fallet i vissa avseenden.

Propositionen anger att statsbidrag skall kunna utgå till grupp av
yrkesmusiker som utgör kärna i SOR-orkester. Förslaget innebär ett
tillmötesgående av ett tidigare av SOR i utredning framfört önskemål.
Eftersom kommunerna i de flesta fall kommer att ha primäransvaret
och initiativet vid inrättande av ifrågavarande musikertjänster är det
viktigt att man säkert vet i vilken ordning statsbidrag utgår. Enligt
min mening bör bidrag utgå på samma grunder som till yrkesorkestrama.

Enligt propositionen skall statsbidraget till centrala organ (bl. a. SOR)

KrU 1974:15

ökas. Samtidigt uttalar emellertid departementschefen att dylika bidrag
inte är avsedda att fördelas till enskilda medlemsföreningar och att
villkoren därför bör utformas så att sådan fördelning förhindras.

SOR har ett omfattande program för den centrala verksamheten
(utbildning, samproduktion, beställningsverk etc.), och ett ökat statsbidrag
är utomordentligt välkommet. Man inser emellertid lätt att för
den händelse SOR:s bidragsgivning till medlemmarna försvinner bortfaller
en viktig möjlighet till övervakning av verksamheten. Det är
av synnerlig vikt att SOR även i fortsättningen får fördela bidrag till
konsertverksamhet enligt hittills tillämpade grunder. Det är härvid
av underordnad betydelse vilken form detta konsertbidrag har — arrangemangsbidrag
eller något annat — det väsentliga är att den centrala
organisationen, som besitter sakkunskapen på området, får resurser
och har befogenheten och ansvaret.

3. vid avsnittet 2.6 (Kulturprogram inom föreningslivet) beträffande
arrangemangsbidrag på platser där föreningslivet är svagt av herrar
Mattsson i Lane-Herrestad (c), Eriksson i Ulfsbyn (c), Norrby (c),
fröken Eliasson (c) och fru Göthberg (c):

Den i propositionen föreslagna ombildningen av det hittillsvarande
föreläsningsbidraget till ett bidrag till kulturprogram inom föreningslivet
innebär vidgade möjligheter att stödja kulturell verksamhet i olika
former. Man kan emellertid inte bortse från att det finns områden
där det saknas etablerad föreningsverksamhet eller föreningar som förmår
genomföra program av avsett slag. Även i dessa områden, som
särskilt uppmärksammats i motionen 1974: 1706, finns det givetvis skäl
— och kanske ännu starkare sådana med tanke på det svaga föreningslivet
— att stimulera den kulturella verksamheten. Vi finner det angeläget
att dessa speciella förhållanden uppmärksammas och att särskild
hänsyn tas till behovet av stöd till programverksamhet, t. ex. i ambulerande
form, som avser områden där föreningslivet är svagt. Bestämmelser
för det nya statsbidraget kommer att utfärdas av Kungl. Maj:t.
Vid den praktiska tillämpningen av dessa bör den av oss anförda synpunkten
kunna tillgodoses.

4. vid avsnittet 2.9 (Musikinstitutioner) beträffande vissa kyrkomusikaliska
samordnings- och utbildningsfrågor av fru Frankel (fp):

Under senare år har det blivit allt vanligare att ingen behörig sökande
anmält sig till ledigförklarade tjänster som skolkantorer. Skolstyrelserna
har därför i många fall tvingats att efter domkapitlets hörande
skilja lärartjänsterna från arvodesbefattningarna som kyrkomusiker.

En ytterligare uttunning av de ca 1 600 skolkantorstjänsterna som
ännu finns kvar skulle enligt min mening få mycket negativa konsekvenser
för musiklivet. Vid mindre skolenheter inom grundskolan där under -

KrU 1974:15

lag för särskild musiklärartjänst saknas är skolkantorn i många fall
den enda läraren med tillräckliga kunskaper och intresse för den schemalagda
obligatoriska musikundervisningen. Många skolkantorer gör
dessutom värdefulla insatser inom den frivilliga musikundervisningen
och för bygdens musikliv i övrigt.

Utskottet har hänvisat dels till att organisationskommittén för högre
musikutbildning enligt sina direktiv skall behandla frågor rörande den
lägre kyrkomusikaliska utbildningen, dels till att samordningsfrågorna
uppmärksammats i propositionen.

Det är enligt min mening synnerligen angeläget att man återinför
möjligheten att under pågående läsår erhålla kyrkomusikalisk utbildning
vid lärarhögskolorna. Det hade varit önskvärt att utskottet velat
markera detta som en riktpunkt för det av utskottet nämnda utredningsarbetet.

5. vid avsnittet 2.10 (Museer) beträffande statsbidragsbestämmelser för
länsmuseerna av fru Fraenkel (fp), fru Mogård (m) och fru Diesen (m):

I motionerna 1974: 1701 och 1974: 1708 yrkas att nya bidragsbestämmelser
för länsmuseerna skyndsamt utarbetas i nära anslutning till det
nya statsbidraget till teater-, dans- och musikinstitutioner. Vi förutsätter
att nya bidragsbestämmelser snarast utarbetas, så att länsmuseerna
inte alltför länge behöver sväva i okunnighet om framtida statliga
bidrag, och utgår ifrån att motionernas förslag om bidragskonstruktion
kommer att prövas i positiv anda.

6. vid avsnittet 2.15 (Radio och television) beträffande nytt avtal med
Sveriges Radio av fru Mogård (m) och fru Diesen (m):

Det gällande avtalet mellan staten och Sveriges Radio preciserar
inte Sveriges Radios stora ansvar då det gäller insatser för att öka
förståelsen för kulturella värden. Det kan ifrågasättas om Sveriges
Radio i dag fullt ut besinnar sitt ansvar i detta hänseende. Så borde
t. ex. ett livligare utbyte med institutioner som teatrar och museer
eftersträvas. Det torde därför vara nödvändigt att, om Sveriges Radios
monopolställning avses bli bevarad, i ett kommande avtal närmare
precisera och reglera kraven på Sveriges Radios kulturella och kulturpedagogiska
insatser.

7. vid avsnittet 2.19.1 (Statens kulturråd) beträffande nämndernas sammansättning
av fru Mogård (m) och fru Diesen (m):

Enligt propositionen bör i nämnderna ingå »ledamöter med sakkunskap
och erfarenhet av verksamhet inom olika delar av kulturområdet».
Vi delar utskottets uppfattning att detta torde innebära att allsidighet
i fråga om åsiktsinriktning kommer att prägla nämndernas sammansättning
och att yrkande 1 i motionen 1974: 1657 därmed är tillgodo -

KrU 1974:15

sett. Vi finner det mycket tillfredsställande att de missförhållanden
som påtalas i motionen därmed undanröjs.

8. vid avsnittet 2.21 (Statens ekonomiska insatser) beträffande treårsplanen
av fru Mogård (m) och fru Diesen (m):

Departementschefen har angivit att de i propositionen 1974: 28 framlagda
förslagen skall ses som första ledet i en treårsplan. De upplysningar
som ges beträffande den fortsatta planeringen för treårsperioden
är så knapphändiga att de inte kan läggas till grund för en önskvärd
genomgripande diskussion om den statliga kulturpolitiken. I motionen
1974: 1701, yrkande 13, hemställs att 1974 års höstriksdag föreläggs
förslag till treårsplan för den statliga kulturpolitiken. Ingenting
tyder på att arbetet på en sådan treårsplan är så långt framskridet
att den kan föreläggas riksdagen i höst.

Bland de åtgärder som enligt departementschefen anses särskilt angelägna
att beakta i det kommande reformarbetet anges statliga insatser
för kulturarbetarna. Vi vill särskilt understryka att ett ytterligare
dröjsmål i detta avseende inte kan accepteras. Vi vili vidare framhålla
att de kulturella institutionernas behov av upprustning enligt vår mening
måste beaktas i den fortsatta planeringen och förutsätter att frågan
om statligt stöd till vissa kulturinstitutioner i Stockholm och Göteborg
snarast löses.

9. vid avsnittet 4.2 (Bidrag till Operan och Dramatiska teatern) beträffande
Operans ekonomiska resurser av fröken Sandell (s):

I Operans verksamhetsberättelse 1972/73 redovisas en omfattande
extern verksamhet. I egen regi eller i samarbete med Svenska riksteatern
har en lång rad föreställningar uppförts i den svenska landsorten,
totalt 81 föreställningar. Därtill kommer en resultatrik uppsökande
verksamhet samt studie- och föreläsningsserier knutna till opera-
och balettföreställningar. Därigenom har dokumenterats den stora
betydelse som Kungl, teatern har för en vidare spridning av de konstarter
som bedrivs inom institutionen. Musikteatern torde också vara
den konstart som är mest bunden till institutionsverksamhet. Utbildning
av sångare och danskonstnärer kräver resurser långt utöver vad
fria teatergrupper kan åstadkomma.

Under det kommande spelåret, då ombyggnaden av operalokalerna
hindrar fasta föreställningar, har också från departementschefen uttalats
önskemålet »att under ombyggnaden bedriva en verksamhet på i
stort sett samma nivå som för närvarande».

Redan under innevarande spelår måste ekonomiska resurser avsättas
för den planering som är påkallad därav.

Efter det att Kungl. Maj:t till riksdagen överlämnat propositionen
1974: 28 har till utbildningsdepartementet — och till kulturutskottet

KrU 1974:15

för kännedom — överlämnats en skrivelse från Operans styrelse, vari
den redogör för sin avsikt att komplettera den begränsade spelplanen
i Stockholm med en utvidgning av turnéverksamheten i övriga delar
av landet samt med ett extra stort inslag av gästspel i utlandet. I nämnda
skrivelse redovisas också de nedskärningar i det ekonomiska underlaget
för sådan verksamhet som blir nödvändiga genom att anslagstilldelningen
för 1974/75 med 1,6 miljoner kr. understiger vad Kungl,
teatern äskat för nämnda verksamhetsår. Bl. a. har den ökade belastningen
genom ökade löner och socialutgifter medfört att betydande
besparingar måste göras om budgeten skall hålla. Dessa besparingar
måste då gå ut över turnéplaner och gästspel.

Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t i tilläggsproposition kommer
att ge full täckning för sociala avgifter. Min uppfattning är att det
är naturligt att sådana utgifter som tillkommer genom riksdagsbeslut
eller löneförhandlingar måste täckas utan särskilt påpekande från
riksdagen.

Det är min förhoppning att Kungl. Maj:t med anledning av operastyrelsens
skrivelse skall pröva alla möjligheter att ge Operans ledning
de ekonomiska förutsättningarna för en önskad och nödvändig spridning
av Operans väldokumenterade konstnärliga verksamhet. Det vore,
från min synpunkt, beklagansvärt om man skulle gå in i ett nytt budgetår
med ambition att skapa en ny kulturpolitik med folklig förankring
och samtidigt hämma spridningen av de statsunderstödda institutionernas
kulturarv.

Jag har med det sagda velat understryka betydelsen av att Operan
stimuleras till att ge musikteatern en djupare förankring i kulturlivet
utanför huvudstaden. Jag har inte kunnat ansluta mig till det reservationsvis
framförda yrkandet om en höjning av Operans andel av förevarande
anslag med 1 milj. kr. emedan jag inte kan anvisa vägar till
erforderlig inkomstförstärkning.

KrU 1974:15

Innehåll

Sid.

1 Inledning 1

2 Propositionens allmänna del (avsnitten 25.1—25.21) 15

2.1 Bakgrunden (25.1) 15

2.2 Statlig kulturpolitik (25.2) 16

2.3 Målen för kulturpolitiken (25.3) 19

2.4 Ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och organisa tionsliv

(25.4) 20

2.5 Fritt kollektivt skapande (25.5) 21

2.6 Kulturprogram inom föreningslivet (25.6) 25

2.7 Gemensamma frågor för kulturinstitutionerna (25.7) 26

2.8 Teater- och dansinstitutioner (25.8) 26

2.9 Musikinstitutioner (25.9) 26

2.10 Museer (25.10) 27

2.11 Kulturminnesvård (25.11) 29

2.12 Arkiven m. m. (25.12) 34

2.13 Folkbibliotek (25.13) 34

2.14 Folkets park, Folkets hus m. m. (25.14) 34

2.15 Radio och television (25.15) 34

2.16 Kommersiellt driven kulturverksamhet (25.16) 34

2.17 Kulturarbetarna (25.17) 35

2.18 Kulturpolitiska insatser för olika grupper i samhället (25.18) 36

2.19 Administrativa organ inom kulturområdet (25.19) 39

2.19.1 Statens kulturråd (25.19.4) 39

2.19.2 Riksantikvarieämbetet (25.19.5) 42

2.20 Lokaler för kultur- och föreningsverksamhet (25.20) 43

2.21 Statens ekonomiska insatser (25.21) 43

3 Utskottets hemställan i anslutning till propositionens allmänna del 46

4 Propositionens anslagsdel (avsnitten 27.1—27.30) 49

4.1 Statens kulturråd (27.1) 49

4.2 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern (27.2) 49

4.3 Bidrag till Svenska riksteatern (27.3) 51

4.4 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(27.4) 51

4.5 Rikskonsertverksamhet (27.5). Regionmusiken (27.6) 52

4.6 Tidskriftsstöd (27.7) 52

4.7 Bidrag till särskilda kulturella ändamål (27.8) 53

4.8 Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:
Förvaltningskostnader (27.9) 56

4.9 Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:

Underhåll och ökande av museets samlingar m. m. (27.10) 57

4.10 Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:

Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt
värdefulla byggnader (27.11) 57

4.11 Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum:

Uppdragsverksamhet (27.12) 58

KrU 1974:15

4.12	Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen	Sid.
	(27.13)	58
4.13	Nationalmuseet: Förvaltningskostnader m. fl. anslag
	(27.14—27.17)	59
4.14	Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader (27.18)	59
4.15	Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. med flera anslag
	(27.19—27.26)	60
4.16	Bidrag till vissa museer och arkiv (27.27)	60
4.17	Bidrag till folkbibliotek (27.28)	61
4.18	Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m. (27.29)	62
4.19	Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet (27.30)	62
4.20	Motioner om anslag till vissa museer	64
4.21	Motion om anslag till glesbygdsverksamhet inom vissa
	organisationer	65
Reservationer	66
Särskilda yttranden	84

TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1974