Justitieutskottets betänkande nr 31 år 1974

Juli 1974:31

Nr 31

Justitieutskottets betänkande i anledning av motion om utbyggnad
av sjöpolisverksamheten.

Motionen

1 motionen 1974:642 av herr Polstam m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen
måtte besluta om utbyggnad av sjöpolisverksamheten i enlighet med
rikspolisstyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1974/75.

Gällande ordning

Enligt 4§ instruktionen (1965:674) för rikspolisstyrelsen äger rikspolisstyrelsen
meddela föreskrifter för och leda sjöpolisverksamheten. I enlighet
härmed har rikspolisstyrelsen bl. a. fastställt stationeringsorter för i verksamheten
ingående båtenheter och meddelat föreskrifter för personalens och
båtarnas utrustning m. m. För sjöpolisverksamheten har under senare år
stått 14 båtar till förfogande. Verksamheten har varit koncentrerad till Luleåregionen
(1 båt). Stockholmsregionen (6 båtar), Västeråsregionen (1 båt),
Nyköpingsregionen (1 båt), Karlskronaregionen (1 båt), Göteborgsregionen
(3 båtar) och Vänerregionen (1 båt). Verksamhetsområdet för den till Nyköpingsregionen
hörande polisbåten har fr. o. m. den 1 april 1974 bestämts
till farvattnen inom Nyköpings och Norrköpings polisdistrikt.

I Stockholms och Göteborgs polisdistrikt finns en särskild sjögrupp inrättad.
Inom övriga polisdistrikt med båtenhet avdelas för verksamheten
särskild personal som bildar en sjögrupp under seglationstiden. Under seglationssäsongen
inrättas i Stockholms- och Göteborgsregionerna s. k. skärgårdskommandon,
vilkas verksamhet bygger på samverkan mellan båt- och
helikopterburna samt landbaserade polisstyrkor med fasta och bärbara radiostationer.

En samordnande ledning av verksamheten utövas av polischeferna i
Stockholms och Göteborgs polisdistrikt samt länspolischeferna i Stockholms,
Södermanlands, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västmanlands
och Norrbottens län, var och en beträffande de båtenheter som stationerats
inom distriktet eller länet. Den lokala ledningen av verksamheten utövas
av polischefen i det distrikt, där båtenhet stationerats.

Sjöpolisenheterna har i första hand att övervaka ordning och säkerhet
till sjöss, utmed stränder och kajer samt på öar och holmar. Bland arbetsuppgifterna
kan vidare nämnas spaning efter brottslingar, rymlingar och
försvunna personer, övervakning av efterlevnaden av föreskrifter beträffande

1 Riksdagen 1974. 7 sami. Nr 31

JuU 1974:31

2

naturvård, jakt och fiske samt sjötrafikövervakning. Hit hör också ingripanden
och utredningar i anledning av oljeutsläpp samt gräns- och skyddsområdesövervakning.
Sjöpolisen ingår i sjöräddningsorganisationen.

Av rikspolisstyrelsen föreslagen utbyggnad och omorganisation

På grundval av gjorda erfarenheter har rikspolisstyrelsen i anslagsäskandena
för budgetåren 1973/74 och 1974/75 föreslagit en utbyggnad och omorganisation
av sjöpolisverksamheten. Förslagen har bl. a. inneburit att en
ny polisbåt skulle stationeras i ettvart av Norrköpings och Malmö polisdistrikt.
Samtidigt har planerats en grundorganisation med sjögrupper inom
de berörda polisdistrikten, varigenom sjöpolisen skulle fl en fastare förankring
i polisorganisationen. Omorganisationen har också beräknats medföra
en förlängning av seglationstiden och ett mera rationellt utnyttjande
av de materiella resurserna.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om förstärkning av sjöpolisverksamheten har tidigare aktualiserats
i riksdagen genom motioner åren 1971, 1972 och 1973. Önskemålen i motionerna
har bl. a. avsett en utökning av antalet båtenheter med två nya
båtar och motiverats av att sjöpolisverksamheten på långa kuststräckor är
endast föga utbyggd eller saknas helt. Vid övervägande av motionsspörsmålen
har utskottet ställt sig i princip positivt till en utökning av sjöpolisverksamheten.
År 1972 uttalade utskottet (JuU 1972:4) att det stigande
antalet fritidsbåtar och den ökade fritidsbebyggelsen i närheten av kuster
och stränder medför ökade krav på polisiära insatser i dessa områden, och
utskottet ansåg att en utökning av sjöpolisverksamheten var starkt motiverad.
Förra året ansåg utskottet (JuU 1973:26) att kraven på en förstärkning
med två nya polisbåtar var väl underbyggda. Av olika skäl, bl. a. hänsynen
till möjligheterna att ställa medel till förfogande, ansåg sig utskottet inte
kunna tillstyrka bifall till motionerna. Riksdagen beslöt i enlighet med vad
utskottet hemställt.

Vid årets behandling av statsverkspropositionen har ett av rikspolisstyrelsen
framställt äskande om medel för två nya polisbåtar inte tillgodosetts
(prop. 1974:1, bil. 4, s. 61 och 62, JuU 1974:11, s. 6, rskr 1974:182).

I samband med frågans behandling år 1973 erinrade utskottet om att
arbetsuppgifter beträffande den civila övervakningen till sjöss åvilar inte
bara polisen utan även tullverkets kustbevakning, vilken är verksam året
om längs hela den svenska kusten. I denna del anförde utskottet vidare:

Uppgifterna för polisen och kustbevakningen härvidlag sammanfaller delvis,
och kustbevakningstjänstemännen har tillagts vissa polisiära befogenheter,
som regleras bl. a. i kungörelsen (1964:834) om förordnande för tullpersonal
att ombesörja viss polisbevakning. Bestämmelser om samråd med

JuU 1974:31

3

polismyndighet ges bl. a. i nämnda kungörelse och i tjänstgöringsreglementet
för tullstaten. Det ankommer i första hand på generaltullstyrelsen och rikspolisstyrelsen
att svara för samordning av kustbevakningens och polisens
gemensamma uppgifter.

Vid 1970 års riksdag väcktes motioner som syftade till att kustbevakningspersonalen
genom ändring i 1964 års kungörelse skulle ges polismans
fulla befogenheter vid utövandet av samtliga sina tillsyns- och övervakningsuppgifter.
I sitt av riksdagen godkända utlåtande över motionerna förklarade
sig första lagutskottet (1LU 1970:31) inte vara berett att tillstyrka
motionärernas önskemål. Anledning syntes emellertid enligt utskottet föreligga
att i lämpligt sammanhang göra en översyn av gällande författningar
på de övervaknings- eller tillsynsområden där formella befogenheter för kustbevakningspersonal
saknas eller står i mindre god överensstämmelse med
den praxis som visat sig lämplig. Utskottet framhöll också det angelägna
i att kustbevakningens och polisens uppgifter i större utsträckning samordnades
så att dubbelarbete och oklarheter i kompetenshänseende i största
möjliga utsträckning begränsades. Utskottet ansåg det vidare kunna ifrågasättas
om inte en gemensam ledning för den civila övervakningen till
sjöss skulle ge väsentligt ökade möjligheter att rationellt utnyttja de personella
och materiella resurser som står till förfogande såväl till lands som
till sjöss. Anledning kunde därför finnas att mer ingående ta upp samordnings-och
huvudmannaskapsfrågorna till prövning.

Behovet av samordning för undvikande av dubbelarbete och oklarheter
i kompetenshänseende inom den civila övervakningen längs våra kuster
liksom kraven på ett effektivt utnyttjande av härför tillgängliga resurser
är enligt utskottets mening - bl. a. av statsfinansiella skäl - så framträdande
att utskottet finnér det påkallat att den översyn av hithörande författningar
och samordningsfrågor m. m. som första lagutskottet uttalade sig för kommer
till stånd. Vad utskottet här anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

Vad utskottet hemställt bifölls av riksdagen.

Utredning om samordning m. m. inom den civila övervakningen till sjöss

Den översyn rörande författningar och samordningsfrågor m. m. beträffande
den civila övervakningen längs våra kuster, vilken utskottet uttalade
sig för föregående år, bör nu göras enligt anförande av statsrådet Sträng
till statsrådsprotokollet den 27 september i år. 1 direktiven för en utredning
av de angivna frågorna uttalade statsrådet Sträng vidare bl. a. följande:

Kustbevakningens grundläggande uppgift är att övervaka efterlevnaden
av gällande tullförfattningar samt att förhindra och uppdaga smuggling.
De personella och materiella resurser som tullverket därvid förfogar över
har emellertid möjliggjort att kustbevakningen vid sidan härav fullgör viktiga
uppgifter på angränsande områden såsom olje- och kemikalicbekämpning,
sjötrafikövervakning, jakt-och fisketillsyn m. m. I prop. 1967:1 anförde jag
att kustbevakningen liksom tidigare borde svara för den reguljära sjöövervakningen
längs kusten. I sådana fall då kustbevakningens och polisens
uppgifter nära berör varandra - vilket torde vara ofrånkomligt när det gäller
två organisationer med till varandra angränsande arbetsuppgifter och som
båda är beroende av sjötransporter - framhöll jag angelägenheten av att

JuU 1974:31

4

uppgifterna samordnades så att tillgängliga resurser utnyttjades effektivt.
I första hand ankommer denna samordning på generaltullstyrelsen och rikspolisstyrelsen.

Erfarenheterna sedan år 1967 har visat att såväl kustbevakningen som
sjöpolisen verksamt har kunnat bidraga till en förbättrad sjöövervakning.
I en del fall har emellertid behovet av en klarare precisering av vardera
organisationens arbetsuppgifter upplevts som önskvärd. Jag anser att den
översyn av gällande bestämmelser rörande arbetsuppgifter och kompetens
som riksdagen begärt bör göras i syfte att utröna hur befintliga resurser
bäst skall kunna utnyttjas. En sådan översyn bör även göras mot bakgrund
av att tullverket i anslutning till en ny tullprocedur litt en ny distriktsorganisation
den 1 januari 1974.

Tullverkets uppgifter vad gäller övervakningen av gällande tullagstiftning
och ansvar för bekämpning av havsföroreningar motiverar förekomsten av
en till verket hörande organisation av kustbevakningens typ. Mycket talar
för att kustbevakningen, bl. a. till följd av sin förekomst längs hela kustområdet
och sin utrustning, dessutom är lämpad att handha vissa uppgifter
som normalt åvilar polisen och för vilka kustbevakningen genom sin verksamhet
och sakkunskap har speciella förutsättningar. Självfallet bör detta
ske i reglerade former och i samarbete med polisen. Även kostnads- och
effektivitetsskäl talar för en sådan samordning av kustbevakningens och
polisens resurser. Det bör i detta sammanhang övervägas om någon komplettering
behöver ske av kustbevakningspersonalens befogenheter för att
- i de fall då tillkallande av polis skulle innebära praktiska olägenheter
för lösande av uppgifterna - nödvändiga ingripanden skall kunna göras
genom kustbevakningens försorg.

Utredning angående åtgärder för att minska personalomsättningen inom
polisväsendet

Förra året tillkallade sakkunniga att utreda frågan om personalomsättningen
inom polisväsendet har nyligen avgivit betänkandet (Ds Ju 1974:13)
Personalomsättningen inom polisväsendet. Beträffande sjöpolispersonal anges
i betänkandet att omsättningen befunnits vara förhållandevis liten. Detta
anses kunna bero på att denna speciella tjänstgöring betraktas som attraktiv.
Utredningen anser det inte sannolikt att särskilda stimulansåtgärder i nämnvärd
grad kan nedbringa den nuvarande omsättningen. Däremot, uttalar
utredningen, torde en fastare organisation av sjöpolisen väsentligt kunna
minska den rörlighet mellan polisdistrikt, som är en följd av att polispersonal
måste kommenderas från ett distrikt till ett annat för att fullgöra tjänst
som sjöpolis.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet frågan om en förstärkning av sjöpolisverksamheten.

För den polisiära övervakningen av ordning och säkerhet till sjöss, utmed
stränder och kajer samt på öar och holmar har under senare år stått 14

JuU 1974:31

5

båtar till förfogande. Sjöpolisverksamheten har varit koncentrerad till Luleåregionen,
Stockholmsregionen, Västeråsregionen, Nyköpingsregionen,
Karlskronaregionen, Göteborgsregionen och Vänerregionen. I de båda största
polisdistrikten finns särskilda sjögrupper inrättade, medan inom övriga
polisdistrikt med båtenhet särskild personal avdelas för att utgöra sjögrupp
under seglationstiden.

I anslagsäskandena för budgetåren 1973/74 och 1974/75 har rikspolisstyrelsen
föreslagit en utbyggnad och omorganisation av sjöpolisverksamheten.
Enligt förslagen börén ny polisbåt stationeras i ettvart av Norrköpings
och Malmö polisdistrikt. Samtidigt bör genomföras en grundorganisation
med sjögrupper, som skulle ge sjöpolisen en fastare förankring i polisorganisationen.
Omorganisationen skulle också göra det möjligt att förlänga
seglationstiden och utnyttja de materiella resurserna mera rationellt.

I motionen 1974:642 yrkas att riksdagen beslutar om utbyggnad av sjöpolisverksamheten
i enlighet med rikspolisstyrelsens anslagsframställning
för budgetåret 1974/75. Kravet i motionen på två nya polisbåtar motiveras
med att sjöpolisverksamheten på långa kuststräckor är endast föga utbyggd
eller saknas helt.

Utskottet anser, liksom tidigare år då frågan om förstärkning av sjöpolisverksamheten
övervägts, att det stigande antalet fritidsbåtar och den ökande
fritidsbebyggelsen i närheten av kuster och stränder medför ökade krav
på polisiära insatser i dessa områden och att kraven på en utbyggnad av
verksamheten är väl underbyggda. För den av rikspolisstyrelsen föreslagna
ordningen talar att en fastare organisation av sjöpolisen - såsom uttalats
i betänkandet (Ds Ju 1974:13) Personalomsättningen inom polisväsendet
- torde väsentligt kunna minska nödvändigheten av att kommendera polispersonal
från ett distrikt till ett annat för att fullgöra tjänst som sjöpolis.

Vid ställningstagande till motionsspörsmålet måste emellertid enligt utskottets
mening beaktas, att - i enlighet med utskottets önskemål föregående
år - beslut nyligen fattats om en utredning för att överväga de betydelsefulla
frågorna om samordning och klarare precisering av de delvis sammanfallande
arbetsuppgifter som åvilar sjöpolisen och tullverkets kustbevakning. Innan
resultatet av utredningens arbete föreligger, bör enligt utskottets mening
någon utbyggnad av sjöpolisverksamheten inte beslutas.

Vad nu sagts hindrar inte, att man - såsom en temporär lösning i avbidan
på resultatet av den nyssnämnda utredningen - söker tillgodose tillfälliga
lokala behov av förstärkning av sjöpolisverksamheten genom omdisponering
av polisbåtar. Samtidigt bör framhållas att möjligheterna härtill inte
får undanskymma vikten av att frågan om en tillfredsställande reglering
av den polisiära övervakningen till sjöss bringas till ett snart avgörande.

JuU 1974:31

6

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1974:642
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:642.

Stockholm den 12 november 1974

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), herrar Polstam (c), Larfors (s), Johansson
i Växjö (c), Jönsson i Malmö (s). Nygren (s), Bengtsson i Göteborg (c),
Schött (m), Nilsson i Visby (s), Fransson (c), Lövenborg (vpk), fru Wiklund
(c), fru Andersson i Kumla (s), herrar Petersson i Röstånga (fp) och Mathsson
i Fagersta (s).

GOTAB 74 8172 S Stockholm 1974