Justitieutskottets betänkande nr 30 år 1974 JuU 1974:30

Nr 30

Justitieutskottets betänkande i anledning av motioner om ändring
av bestämmelserna rörande delgivning.

Motionerna

I motionen 1974:639 av fru Jacobsson m. fl. (m) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring av delgivningslagen att av
denna tydligt framgår att delgivning med ombud endast får ske då ombudet
har sin huvudmans uppdrag att ta emot delgivning i processuell mening
för hans räkning.

I motionen 1974:969 av fru Lindquist m. fl. (m) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller att övervakningsnämnd upptas i förteckning över
myndigheter som får anlita postverket för särskild postdelgivning (bilaga
2 till delgivningskungörelsen).

Gällande ordning

Bestämmelser om delgivning av handlingar i mål eller ärende hos domstol
eller annan myndighet finns i delgivningslagen (1970:428). När delgivning
skall ske med enskild person gäller som huvudregel enligt 7 § delgivningslagen
att handlingen skall överbringas till honom. Har den med vilken delgivning
skall ske ombud i målet eller ärendet bör enligt 11 § handling som
ombudet är behörigt att motta överbringas till ombudet. Överbringas handlingen
till huvudmannen bör ombudet underrättas härom. I 11 § stadgas
vidare att om annat ej följer av fullmakt ombudet är behörigt att motta
delgivning av inlagor, beslut och andra handlingar. Detta gäller dock ej
handling som avser föreläggande för huvudmannen att infinna sig personligen
eller att eljest personligen fullgöra något. 1 12 § ges vissa möjligheter
att lämna en handling till medlemmar i enskild persons hushåll eller hans
hyresvärd eller dennes ställföreträdare om han ej träffas på sitt nämnda
hemvist. Vid sådan delgivning gäller att den sökte skall underrättas om
delgivningssättet i vanligt brev samt att den som mottagit handlingen skall
erinras om att han är skyldig tillse att den sökte får handlingen.

I 3 § lämnas föreskrifter om på vilket sätt delgivning skall ske. Huvudregeln
är här att myndighet skall ombesörja delgivningen genom att sända
handlingen med posten eller med bud till den sökte varvid som bevis att
denne mottagit försändelsen skall begäras delgivningserkännande eller mottagningsbevis
(ordinär delgivning). Om det finns anledning att anta att delgivningserkännande
eller mottagningsbevis inte kommer att lämnas eller
inte kommer att erhållas i tid får myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer,

1 Riksdagen 1974. 7 sami. Nr 30

JuU 1974:30

2

ombesörja att handlingen lämnas till den sökte i särskild ordning genom
postverkets försorg (särskild postdelgivning). Kan delgivning inte ske enligt
något av de nämnda alternativen skall stämningsmannadelgivning ske. I
särskilda fall kan delgivning också ske genom kungörelse. Vidare gäller
enligt 19 § att delgivning anses ha skett om den sökte mottagit handlingen
i original eller styrkt kopia eller avskrift oavsett på vilket sätt han fått handlingen.

I delgivningskungörelsen (1970:467) har meddelats vissa kompletterande
bestämmelser. Dessa innebär bl. a. följande såvitt gäller ordinär delgivning.
Handlingen skall sändas i vanligt brev eller med bud till den sökte. Vid
handlingen fogas begäran om skriftligt erkännande av mottagandet. Förekommeranledning
till det får handlingen i stället sändas i rekommenderad
eller assurerad försändelse eller postpaket med begäran om mottagningsbevis.
På mottagningsbeviset lämnas en kortfattad uppgift om handlingens
datum, dagboksnummer eller dylikt. Om det anses påkallat kan försändelsen
förses med anteckning om att den får utkvitteras endast av adressaten personligen.

Särskild postdelgivning får anlitas av de myndigheter vilka angivits i en
till delgivningskungörelsen fogad förteckning. I förteckningen upptas-såvitt
nu är av intresse - de allmänna domstolarna, förvaltningsdomstolarna, vissa
förvaltningsmyndigheter, åklagarmyndigheterna men inte t. ex. övervakningsnämnderna
och andra myndigheter inom kriminalvården. Vid särskild
postdelgivning innesluts den handling som skall delges i ett kuvert på vilket
bl. a. skall antecknas den söktes yrke eller titel, namn och postadress. Vid
kuvertet fästs en särskild blankett till delgivningsbevis. Det finns blanketter
bl. a. för särskild postdelgivning i allmänhet och för särskild postdelgivning
med personlig delgivning. Försändelsen lämnas till postbefordran som vanligt
brev. Den får inte rekommenderas eller assureras.

1 allmänhet överlämnas och kvitteras försändelserna vid särskild postdelgivning
i samband med de ordinarie brevbäringsturerna. Undantagsvis
förekommer att särskilt bud anlitas.

Vad gäller utkvittering av rekommenderade eller assurerade försändelser
i allmänhet från postanstalt kan upplysas att personer som av någon anledning
inte kan besöka postanstalten har möjlighet att själva kvittera försändelsen
och skicka ett bud till anstalten. De kan också utställa en fullmakt
för annan person att kvittera ut försändelsen. Rekommenderade försändelser
med mottagningsbevis lämnas enligt postreglementet ut endast mot kvitto
av adressaten eller av den som har fullmakt från denne.

1 praxis har fråga uppstått huruvida delgivning skett när rekommenderad
försändelse med mottagningsbevis kvitterats ut av någon med stöd av postfullmakt.
Frågan har prövats våren 1973 av regeringsrätten i plenum (utslag
27.6.1973), vars majoritet därvid funnit att behörig delgivning skett den
dag försändelsen utkvitterats med stöd av postfullmakt.

JuU 1974:30

3

Pågående översyn

Den år 1972 tillkallade utredningen (Ju 1972:10) om översyn av delgivningsbestämmelserna
m. m. har i dagarna avlämnat ett betänkande (Ds Ju
1974:15) Förenklad delgivning med förslag till vissa ändringar i bl. a. delgivningslagen
och delgivningskungörelsen.

I betänkandet framhåller utredningen beträffande det i motionen 1974:639
upptagna spörsmålet att den - med beaktande av regeringsrättens ovannämnda
ställningstagande och av en av poststyrelsen ingiven promemoria
- anser att delgivning har skett när en rekommenderad försändelse med
mottagningsbevis kvitterats ut oavsett om utkvitteringen gjorts av adressaten
personligen eller av annan med stöd av postfullmakt. Utredningen
föreslår att en sådan regel tas in i delgivningslagen. 1 anslutning härtill
anför utredningen följande.

Som framgår av regeringsrättens utslag kan emellertid en situation uppstå,
där en sådan regel leder till rättsförlust för adressaten. Det kan t. ex. förhålla
sig så att adressaten har varit bortrest under så lång tid att han inte hinner
se handlingen före utgången av tidsfrist som har börjat löpa i och med
delgivningen, och fullmäktigen, som själv inte har kunnat nå honom, underlåter
att underrätta myndigheten härom.

Det torde inte vara nödvändigt med ett förbehåll i lagregeln och en kontrollorganisation
för att komma till rätta med dessa situationer. Utredningen
anser att ev. rättsförluster bör kunna förebyggas genom information till
allmänheten. 1 samråd med postverket har utredningen övervägt vilka åtgärder
som kan vidtas för att skydda mot rättsförlust i de sällsynta fall
av angiven art som det kan gälla. Ett sätt är att förse kuvert för delgivning
med en påskrift att det är viktigt att adressaten utan dröjsmål läser igenom
handlingarna i kuvertet. På kuvertet bör också stå en uppmaning att, om
hinder föreligger, kontakta avsändaren. Utredningen har i samråd med postverket
utarbetat ett kuvert med sådan påskrift.

I de fall när postfullmäktig tar kontakt med myndigheten och meddelar
att adressaten inte har möjlighet att ta del av försändelsen - han är t. ex.
bortrest under längre tid - bör uppgiften tas för god och delgivning ej anses
ha skett. När fullmäktigen meddelar att adressaten först vid ett senare tillfälle
kan ta del av försändelsen, bedömer myndigheten vilka konsekvenser meddelandet
skall föranleda. I regel är tidsmarginalerna så väl tilltagna att delgivningen
ändå skall kunna anses fullbordad. I annat fall kan adressaten
ges skäligt rådrum eller annan delgivningsform tillgripas.

Postverket har utfäst sig att i sitt cirkulär till lantbrevbärare särskilt understryka
betydelsen av att de ser upp med postreglementets bestämmelser
att endast adressat eller ombud med postfullmakt äger kvittera ut rek med
mottagningsbevis. Vidare överväger postverket huruvida en upplysning om
postfullmakt kan tas in i nästa upplaga av Postens trycksak ”Sommar kom
ihåg”, som delas ut till alla hushåll i landet.

1 betänkandet föreslår utredningen vidare att den s. k. ordinära delgivningen
skall få ökad användning. I samband härmed föreslås att delgivningsformen
särskild postdelgivning slopas. Denna delgivningsform har enligt
utredningen i praktiken använts nästan enbart av de allmänna dom -

JuU 1974:30

4

stolarna och över huvud taget inte fätt den spridning som man räknade
med vid delgivningslagens tillkomst. I stor utsträckning har andra delgivningsformer,
framfor allt olika slag av ordinär delgivning, visat sig med
fördel kunna användas.

Betänkandet är f. n. föremål för remissbehandling.

Utskottet

I motionerna hemställs om vissa ändringar i bestämmelserna om delgivning
av handlingar i mål och ärenden hos domstol eller annan myndighet.
Berörda bestämmelser finns i 1970 års delgivningslag och delgivningskungörelse.

Ändringsförslagen gäller regler som varit föremål för en nyligen avslutad
översyn. Resultatet av översynen har redovisats i ett betänkande (Ds Ju
1974:14) Förenklad delgivning som f. n. remissbehandlas. Mot denna bakgrund
anser utskottet det inte vara påkallat att nu ta ställning till de i motionerna
aktualiserade spörsmålen. Motionerna bör således inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1974:639 och 1974:969.

Stockholm den 12 november 1974

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), herrar Polstam (c), Larfors (s), Johansson
i Växjö (c). Jönsson i Malmö (s), Nygren (s). Schött (m), Nilsson i Visby
(s), Fransson (c), Lövenborg (vpk), fru Wiklund (c), fru Andersson i Kumla
(s), herrar Petersson i Röstånga (fp) och Mathsson i Fagersta (s).

GOTAB 74 8151 Stockholm 1974