Justitieutskottets betänkande nr 22 år 1974 JuU 1974:22

Nr 22

Justitieutskottets betänkande i anledning av motion angående viss
registerföring vid allmän underrätt.

Motionen

I motionen 1974:380 av herrar Hugosson (s) och Adamsson (s) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär författningsteknisk reglering av den
typ av frivilliga register som förs vid allmänna underrätter i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Motionärerna framhåller att vissa underrätter utöver de register, vilka
allmän domstol enligt lag eller annan författning har att föra, för centrala
sökregister. Enligt motionärerna finns sålunda vid Stockholms tingsrätt ett
centralt namnregister med uppgifter om alla personer som åtalats vid tingsrätten
eller dåvarande Stockholms rådhusrätt sedan år 1959. Registret innehåller
i vissa läll uppgift om ådömd påföljd. Uppgifter ur registret lämnas
både till myndigheter och privatpersoner. Som en särskilt betänklig omständighet
framhåller motionärerna att man vid registerföringen inte iakttar
bestämmelserna i 10 . lagen (1963:197)om allmänt kriminalregister angående
förbud mot intagande i registerutdrag av anteckningar om vissa äldre domar
och påföljder. Motionärerna hävdar inte att frivilliga register av berört slag
är obehövliga men anser att utformningen av och innehållet i dem bör
modifieras eller att de bör undanhållas allmänheten. I sistnämnda hänseende
pekar motionärerna på möjligheten att jämställa registren med minnesanteckningar
och på så vis undandra dem offentligheten. Om registren skall
vara offentliga bör skadeverkningarna begränsas genom att registren lär avse
en begränsad tid, högst tre år, och att anteckning ej får ske angående ådömd
påföljd.

Gällande ordning

Bestämmelser om register/öring viel allmän domstol

Enligt 6 kap. 11 § rättegångsbalken skall vid rätten föras dagbok över
alla mål vilken skall utvisa tiden då varje mål inkommit, därmed vidtagna
åtgärder och tiden för målets avgörande samt, då talan fullföljts, tiden då
anmälan eller inlaga inkommit och de åtgärder som vidtagits. Närmare
föreskrifter om bl. a. dagbok och andra förteckningar har meddelats i protokollskungörelsen
(1971:1066) för de allmänna domstolarna. I kungörelsen
stadgas att särskild dagbok skall föras vid underrätt över bl. a. brottmål
som ej handläggs vid fastighetsdomstol eller vattendomstol. Dagbok över

I Riksdagen 1*774. 7 samt. Nr 22

Juli 1974:22

2

mål eller ärenden skall upprättas enligt formulär och anvisningar som fastställs
av domstolsverkets organisationsnämndt DON). DON har i nu gällande
anvisningar av december 1973 bestämt, att dagbokföring i brottmål skall
omfatta blanketterna dagboksblad, målförteckningsblad, referensblad 1 och
referensblad 2. Blanketterna tillhandahålls domstolarna i ett blankettset. 1
detta ingår också blanketterna rapport 1 och rapport 2, som används för
rapportering av uppgifter till rättsstatistiken. Dagböcker förs gemensamt
för tingsrätten. Har Kungl. Majit meddelat förordnande, att tingsrätt skall
vara indelad i avdelningar, förs dock skilda dagböcker för varje avdelning.
Varje dagbok består av dagboksblad över handläggningen av de särskilda
målen samt av en förteckning (målförteckning), som under handläggningen
bildar en löpande förteckning över ej avgjorda mål.

Domslolsruliner

Under det handläggningen av ett mål pågår ingår dagboksbladet i den
för målet upprättade akten och förvaras i akten. Sedan handläggningen av
målet avslutats tas dagboksbladet ut ur akten och förvaras i en samlingspärm.
1 pärmen sätts dagsboksbladen in för varje år efter målnummer. Målförteckningsbladen
bildar en förteckning över ej avgjorda mål och förvaras
i en samlingspärm. I denna sätts de in för varje år i ordning efter målnummer.
Vid utgången av varje år kan målförteckningsbladen över de mål, som slutligt
avgjorts under året, kastas om de inte längre behövs. Referensbladen I
och 2 används på det sätt domstolen anser lämpligt, exempelvis för registerändamål.

Enligt vad utskottet inhämtat tillämpas följande förfarande vid Stockholms
tingsrätt.

Under det målen är under handläggning förvaras målförteckningsbladet
på respektive avdelnings kansli i enlighet med DON:s anvisningar. Referensblad
1 används på avdelningens kansli som nummerregister, dvs. referensbladen
har satts in i en samlingspärm i ordning efter målnummer.
Referensblad 2 förvaras påaktuariekontoret som namnregister över pågående
mål, dvs. referensbladen har satts in i en samlingspärm i ordning efter den
tilltalades namn. Sedan målet slutligt avgjorts och handläggningen således
avslutats, sänder avdelningen målförteckningsbladet till aktuariekontoret.
Målförteckningsbladet har då av avdelningen försetts med anteckningar om
avgörandet av målet (avgörandets dag och nummer). Fram lill år 1970 förekom
också att anteckning gjorts på målförteckningsbladet om utgången

1 målet. På aktuariekontoret utbyts det till målet hörande referensbladet

2 mot målförteckningsbladet, som således sätts in i samlingspärmen i ordning
efter de tilltalades namn. Målförteckningsbladen bildar på detta sätt på aktuariekontoret
ett namnregister över avgjorda mål vilket - efter en utgallring
i år - numera omfattar tiden fr. o. m. år 1969. Det ur pärmen uttagna referensbladet
2 sänds till avdelningens kansli, där det sätts in i en sam -

JuU 1974:22

3

lingspärm i ordning efter de tilltalades namn. På detta sätt får således även
avdelningen ett namnregister över vid avdelningen åtalade personer. Även
detta namnregister sträcker sig fem år tillbaka i tiden. I en instruktion,
som 14.12.1970 utfärdades av borgmästaren i Stockholm rörande arkivvården,
föreskrivs att avdelnings namnregister skall utgallras när dagboksbladen
binds. Detta skall enligt instruktionen ske sist efter tre år. Det namnregister,
som finns på aktuariekontoret, är det som avses i motionen och som i
denna betecknats som ”sökregister". Registret innehåller de uppgifter som
anges i motionen.

Även vid andra tingsrätter än Stockholms tingsrätt förekommer namnregister
av ifrågavarande slag. I de flesta fall har dessa register byggts upp
med användande av referensbladen I och 2 eller målförteckningsbladet.
Andra system brukas också. Vid Malmö tingsrätt används exempelvis ett
system med smala registerstickor, som sätts in i en pärm. På registerstickorna
antecknas tilltalads namn,den enhet vid vilken målet handläggs samt målets
nummer. Ett stort antal sådana stickor får plats på varje sida i pärmen.

I slutet av varje år fotograferar man av pärmsidorna och får på så sätt en
årsförteckning över personer, som det året åtalats vid tingsrätten. Sådana
årsförteckningar finns fr. o. m. år 1959.

Sekretessregler

Med anledning av vad i motionen anförs beträffande frågan om register
skall vara offentligt eller ej kan här erinras om den i tryckfrihetsförordningen
grundlagsfästa rätten för enskild att få fri tillgång till allmänna handlingar.
Allmänna handlingar är alla hos stats-eller kommunalmyndighet förvarande
handlingar vare sig de inkommit dit eller där upprättats. Som allmän handling
anses dock ej minnesanteckning eller annan uppteckning som hos myndighet
verkställts endast för måls eller ärendes föredragning eller beredande
till avgörande såvida inte uppteckningen omhändertagits för förvaring sedan
målet eller ärendet slutbehandlats. Från principen om allmänna handlingars
offentlighet gäller vissa undantag enligt lagen (1937:249) om inskränkningar
i rätten att utbekomma allmänna handlingar. I 11 § nämnda lag stadgas
att uppgifter och anteckningar som tillförts register som avses i lagen
(1963:19) om allmänt kriminalregister eller lagen (1965:94) om polisregister
m. m. ej får utlämnas i annat fall eller i annan ordning än där stadgas.
Har uppgift om brott eller om den som misstänkts, åtalats eller dömts för
brott lämnats till rikspolisstyrelsen för databehandling inom rättsväsendets
informationssystem får om annat ej följer av det sist sagda uppgiften ej
utlämnas från rikspolisstyrelsen i annat fall eller annan ordning än Kungl.
Maja bestämmer. Vidare gäller att uppgifter och anteckningar i bl. a. straffregister
rörande fylleri och vissa andra brott ej får utlämnas i annat fall
eller annan ordning än Kungl. Maj:t bestämmer.

1* Riksdagen 1974. 7 sami. Nr 22

Juli 1974:22

4

Bestämmelser om kriminalregister m. m.

Enligt lagen om allmänt kriminalregister skall hos rikspolisstyrelsen finnas
ett allmänt kriminalregister, som skall innehålla uppgifter angående den
som av domstol här i landet dömts till fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn,
ungdomsfängelse eller internering eller som överlämnats till sluten eller
öppen psykiatrisk vård, till vård i specialsjukhus för utvecklingsstörda eller,
om för brottet är stadgat fängelse, till vård enligt lagen om nykterhetsvård
eller erhållit anstånd med verkställighet av förvanlingsstraff. I lagen lämnas
vissa närmare föreskrifter om de ytterligare anteckningar som skall ske i
registret, bl. a. om brottet samt om verkställd personundersökning och om
domen eller beslutet. Utdrag ur registret får meddelas när begäran härom
framställs av domstol, allmän åklagare, justitiekansler!!, justitieombudsman,
rikspolisstyrelsen eller av annan myndighet som får besluta om frihetsberövande
åtgärder enligt lagarna om utlämning för brott eller utlänningslagen
med anledning av ärende där fråga uppkommit om sådan åtgärd. Till annan
myndighet och i annat fall än som nyss sagts får utdrag av registret lämnas
endast om Kungl. Majit för visst slag av ärenden eller särskilt fall lämnat
tillstånd därtill. Enskild person kan få utdrag ur registret beträffande honom
själv endast efter medgivande eller tillstånd av Kungl. Majit. I registerutdrag
som lämnas till myndighet skall i princip inte medtas anteckning om dels
villkorlig dom, skyddstillsyn, överlämnande till särskild vård eller anstånd
med verkställighet av förvandlingsstraff sedan mer än tio år förflutit från
domen eller beslutet, dels fängelse, ungdomsfängelse eller internering sedan
mer än tio år förflutit från frigivningen eller övergången till vård utom
anstalt. Motsvarande skall tillämpas i fråga om registerutdrag till enskild,
dock att vissa påföljder skall uteslutas efter en tid av fem år i stället för
tio år och att anteckning om påföljd som ådömts endast för gärning som
någon begått före 18 års ålder inte skall medtas i något fall. Lagen innehåller
även vissa bestämmelserom utdrag ur registret till den offentliga statistiken
och till utländska myndigheter.

För fullständighetens skull bör här också redovisas att enligt lagen om
polisregister m. m. i huvudsak samma regler gäller beträffande utlämnande
av utdrag ur eller upplysning om innehållet i polisregister som beträffande
utdrag ur det allmänna kriminalregistret. Dock äger domstol inte få utdrag
ur polisregister. Lagen innehåller även bestämmelser om förbud mot medtagande
av vissa äldre uppgifter i registret som nära ansluter sig till motsvarande
regler i lagen om allmänt kriminalregister. Bestämmelser om utlämnande
av uppgifter inom rättsväsendets informationssystem har givits
i kungörelsen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem och om utlämnande
av uppgifter i straffregister rörande fylleri och vissa andra brott
i kungörelsen (1955:513) om särskilt straffregister rörande fylleri och vissa
andra brott. Enligt kungörelserna får uppgifter i särskilt angivna fall lämnas
till vissa myndigheter. Uppgifter och anteckningar i kriminalregistret och
polisregister kan även under vissa förutsättningar utlämnas med stöd av

Juli 1974:22

5

kungörelsen (1971:316) om utlämnande för forskningsändamål av uppgifter
om brott m. m.

Övrigt

Här bör också anmärkas att enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) uppgift
om att någon dömts för brott m. m. ej får utan medgivande av datainspektionen
insamlas, lagras eller vidarebefordras i kreditupplysningsverksamhet.
Stadgandet bygger på ett förslag som framlades av kreditupplysningskommittén
i slutbetänkandet (SOU 1972:79) Kreditupplysning och
integritet. I betänkandet uttalar utredningen (s. 79), att 11 lagen om inskränkningar
i rätten att utbekomma allmänna handlingar visserligen inte
utgör något hinder mot att individuella brottmålsuppgifter insamlas men
att paragrafen bygger på grundtanken att en koncentration av brottmålsinformation
skapar betydande risker från integritetssynpunkt.

Avslutningsvis bör under detta avsnitt även redovisas att enligt tryckfrihetsförordningen
allmän handling, som ej skall hållas hemlig, på begäran
skall genast eller så snart ske kan utan avgift tillhandahållas den som på
stället vill ta del av handlingen eller del av den. Mot fastställd avgift skall
även avskrift av handlingar kunna erhållas. Handlingen skall utlämnas även
om framletandet av den skulle vålla besvär och tidsutdräkt. Den som begär
handlingen måste dock lämna de uppgifter som är nödvändiga för att identifiera
handlingen. Vidare gäller enligt servicecirkuläret (1972:406) till statsmyndigheterna
att domstolar och andra statliga myndigheter på begäran
skall lämna upplysningar från akter samt diarier, register och andra handlingar
som är offentliga i den mån så kan ske med hänsyn till arbetets
behöriga gång.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från justitiekanslern,
hovrätten för Västra Sverige, domstolsväsendets organisationsnämnd. Stockholms
tingsrätt, offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén. Sveriges
advokatsamfund och Sveriges domareförbund.

Justitiekanslern anser en författningsmässig reglering av de i motionen
påtalade registren önskvärd. Liknande synpunkter framförs av hovrätten
för Västra Sverige och Sveriges domareförbund, samtidigt som de avstyrker
att registren skall undantas från offentlighetsprincipen. Domstolsväsendets
organisationsnämnd anser att det finns anledning att närmare utreda om
det kan vara lämpligt att sekretessbelägga registren. Stockholms tingsrätt
tar avstånd från tanken på någon form av sekretessbeläggning av register
över pågående mål men anser att samma skäl som motiverar sekretess kring
uppgifterna i kriminalregistret synes tala för att registret i vad det avser
avgjorda mål sekretessbeläggs. Offentlighets- och sekretesslagstiftningskom -

JuU 1974:22

6

mittén framhåller att sekretesslagstiftning ej är lämplig när det gäller register
av ifrågavarande typ och att det torde kunna förväntas att berörda domstolar
självmant begränsar registren. Sveriges advokatsamfund tillstyrker bifall till
motionen.

Justitiekansler/! (J K) fra m h å 11 e r a 11 e n o rd ni n g, so m innebär att allmänheten
genom brottmålsregister vid vissa tingsrätter har möjlighet till en bred insyn
beträffande enskilds kriminella belastning, svårligen synes kunna förenas
med en nutida syn på frågor om personlig integritet. Enligt JK:s mening
finns det vissa skäl som talar för att man på stora domstolar för någon
form av centralt register över vid domstolen anhängiga mål och ärenden.
Ett sådant register bör främst ses som ett hjälpmedel vid domstolarnas egen
administration, t. ex. vid fördelning av inkommande post eller besvarandet
av frågor om pågående mål. Vad åter gäller avgjorda mål ifrågasätter JK
om något verkligt behov kan anses föreligga av en registrering. De behov
som registret avses fylla synes JK böra tillgodoses på annat sätt. Sålunda
skulle problemet att snabbt få fram uppgifter om exempelvis en häktad
kunna lösas genom ändrade rutiner inom det allmänna k rim inål registret
som skulle medge att domstolarna tidigare än som nu är fallet får tillgång
till erforderliga registeruppgifter. Vidare skulle uppgifter om domstolsavgöranden,
som ej antecknats i kriminalregistret, kunna inhämtas ur redan
befintliga register. Åklagaren kan t. ex. ur polisregistret ta fram kompletterande
upplysningar om den tilltalade och tillhandahålla domstolen dessa.
Om ett målregister begränsas till pågående mål kommer enligt JK:s uppfattning
betänkligheterna mot registret att avta och registret kunna bli offentligt.
I likhet med motionärerna anser JK att någon form av författningsmässig
reglering av ifrågavarande register är önskvärd. En sådan reglering
bör föregås av en närmare undersökning av frågan vilka uppgifter
register av denna typ bör fylla och vilka regler som är påkallade till skydd
för den personliga integriteten.

Hovrätten för Västra Sverige har efterhört hos Alingsås, Borås, Göteborgs
och Halmstads tingsrätter huruvida sökregister förekommer. Enligt hovrätten
förekommer sådant register vid samtliga dessa tingsrätter. Ådömd
påföljd antecknas inte i registren vid de tillfrågade domstolarna och ej heller
i det vid hovrätten förda registret. Hovrätten anser att register av ifrågavarande
typ ej är att hänföra till sådana minnesanteckningar som avses
i tryckfrihetsförordningen samt att det är olämpligt att inskränka offentligheten.
Enligt hovrättens mening bör registren utformas så att minsta
möjliga skada förorsakas, och de bör endast innehålla uppgift om parts namn
och personnummer, handläggande avdelning eller rotel samt målets och
avgörandets beteckning och nummer. Om registren ej innehåller anteckningar
om påföljd saknas enligt hovrätten anledning att begränsa dem till
tiden.

Domstolsväsendets organisationsnämnd(DON) konstaterar att något förbud
för tingsrätt att föra namnregister av den typ som förekommer vid t. ex.

JuU 1974:22

7

Stockholms tingsrätt inte föreligger. Vad gäller frågan om behovet av ett
sådant register framhåller DON att det särskilt beträffande häktade är praktiskt
att domstolen på ett tidigt stadium har tillgång till uppgifter om eventuella
tidigare mål vid domstolen mot samma tilltalade för att domstolen
snarast möjligt skulle kunna besluta om vilken personutredning som skall
fordras in. Namnregistret vid Stockholms tingsrätt gör det möjligt fördomstolen
att i vissa fall tidigare än om kriminalregisterutdrag skulle inväntas
få reda på uppgifter om personalia och förut ådömda påföljder. Denna tidsvinst
kan enligt DON ibland förkorta handläggningstiden, vilket är av stor
vikt när det gäller häktade personer.

DON fortsätter:

Ett namnregister av den typ som finns vid Stockholms tingsrätt används
allmänt vid domstolarna för att, när ett nytt mål kommer in, kontrollera
att det inte redan finns annat mål avhängigt mot den tilltalade. Även om
det inte finns någon i lag föreskriven skyldighet att gemensamt handlägga
två eller flera vid domstolen samtidigt anhängiga mål mot en tilltalad så
är det uppenbart att det ur många synpunkter sett - inte minst av hänsyn
till den tilltalade själv - är lämpligast att göra så. Likaså bör en domstol
med ledning av ett namnregister genast kunna lämna allmänheten och parten
upplysningar om vid vilka enheter olika mål handläggs. Även vid uppsortering
av post är det praktiskt att ha tillgång till ett namnregister. Det
finns således många skäl som talar för bibehållandet av ett namnregister
för pågående mål. Det blankettset som DON tillhandahåller domstolarna
har utformats just på det vis som skett för att bereda domstolarna tillfälle
att på ett enkelt sätt ordna ett namnregister över pågående mål.

Enligt DON:s mening bör varje domstol ha ett namnregister över pågående
mål, vilket av praktiska skäl också bör uppta avgjorda mål sedan en viss
tid tillbaka. DON anser ej att registret bör innehålla uppgifter om ådömda
påföljder och framhåller att det integritetsskydd som åsyftas med sekretessbeläggningen
av kriminalregistret inte bör kunna kringgås genom inhämtande
av upplysningar från ett brottsregister av den typ som förs vid
Stockholms tingsrätt. Enligt DON:s mening finns det anledning att närmare
utreda frågan om det kan vara lämpligt att sekretessbelägga namnregister
vid domstolarna.

Stockholms tingsrätt instämmer i DON:s uttalande att det inte finns några
bestämmelser som förbjuder tingsrätt att ha centrala namnregister samt anför
i huvudsak samma synpunkter som DON på behovet av att föra dylika
register. Vad angår behovet av register över avgjorda mål tillägger tingsrätten
att kriminalregistret inte ger upplysning om alla mål som är av intresse
när det gäller att få fram tidigare personalia. Tingsrättens register är också
av betydelse när det gäller att få fram brottmålsakter som rekvireras av
andra domstolar. Tingsrätten framhåller vidare att den måste ha tillgång
till ett centralt register för att fullgöra sin skyldighet att på begäran lämna
upplysningar från akter, diarier och register och andra offentliga handlingar.
Enligt tingsrätten torde offentlighetsintresset knappast påkalla att registret

Juli 1974:22

8

omfattar längre tid än fem år. Med en sådan tidsbegränsning skulle det
dock i praktiken finnas ytterst små möjligheter för tingsrätten att utan preciserade
uppgifter få fram äldre akter. Vad angår frågan om registret skall
vara offentligt eller ej anför tingsrätten att någon form av sekretessbeläggning
av registret i vad det avser pågående mål inte bör ifrågakomma. När det
gäller avslutade mål däremot synes, fortsätter tingsrätten, samma skäl som
utgör grunden för hemlighållande av uppgifterna i kriminalregistret tala
för att registret sekretessbeläggs. Med hänsyn till intresset av att offentlighetsprincipen
inte inskränks i vidare mån än som är oundgängligen nödvändigt
anser tingsrätten att det i första hand bör övervägas om det inte
kan vara tillräckligt att som villkor för utlämnande till allmänheten av uppgift
beträffande viss person föreskriva att förfrågan måste innehålla upplysningar
om fullständigt namn och personnummer samt årtal för avgörandet.

Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK) framhåller att sekretessen
kring kriminalregistret inte skyddar den enstaka uppgiften, som
är offentlig genom domen, utan den samlade informationen om en viss
individ och att motsvarande betraktelsesätt ter sig naturligt när det gäller
det aktuella registret vid Stockholms tingsrätt. Enligt OSK:s mening bör
material vid domstol i princip vara offentligt. Å andra sidan anser OSK
det olyckligt att domstol så lätt skall kunna tillhandagå allmänheten med
uppgifter som allmänheten eljest ej har rätt att få. Att i praktiken bygga
upp ett kriminalregister med hjälp av blanketterna är enligt OSK klart olämpligt.
Om uppgifterna i registret begränsas såsom fallet är vid Malmö tingsrätt
bör registret fylla sin funktion för det interna arbetet utan angivna olägenheter.
OSK framhåller att uppgifterna under alla omständigheter bör
utmönstras efter tio år samt att för domstolens egen del den i motionen
angivna tiden av tre år borde vara tillfyllest. Enligt OSK:s uppfattning är
lagstiftning om sekretess ej lämplig när det gäller denna typ av register
för vilken inga föreskrifter finns. En framkomlig väg anser OSK måhända
vara att utlärda bestämmelser som begränsar innehållet i sådana register
och den tid de får omfatta. Avslutningsvis anför OSK att man med hänsyn
till grunderna för lagstiftningen om det allmänna kriminalregistret nu torde,
sedan saken påtalats, kunna förvänta sig att berörda domstolar självmant
begränsar registren på det sätt som Malmö tingsrätt redan gör.

Sveriges advokatsamfund framhåller att det vid Stockholms tingsrätt förda
registret i praktiken utgör ett kriminalregister som är offentligt och som
till skillnad från kriminalregisterutdragen även upptar mer än tio år gamla
uppgifter om ådömda påföljder. Advokatsamfundet tillstyrker under åberopande
härav bifall till motionen.

Sveriges domareförbund framhåller inledningsvis att det inte är tillfredsställande
att allmänheten skall ha tillgång till sådana register som åsyftas
i motionen samt att det skydd som man velat ge dömda personer genom
hemlighållande av kriminalregister och andra register blir mindre effektivt.
Domarförbundet anser att rättskipningen kan vara betjänt av sökregister

JuU 1974:22

9

både över pågående och avgjorda mål och anför härvidlag i huvudsak samma
omständigheter som åberopats i yttrandena från DON och Stockholms tingsrätt.
Enligt domareförbundet kan det dock inte vara nödvändigt att behålla
uppgifter i registret i decennier. Särskilt otillfredsställande är, fortsätter domareförbundet,
att uppgifter skall finnas kvar och vara allmänt tillgängliga
även efter utgången av den tid efter vilken motsvarande uppgifter i det
allmänna kriminalregistret inte lämnas ut ens till åklagare, domstolar m. fl.
Vad angår innehållet i registren hävdar domareförbundet att det ej finns behov
av uppgifter om ådömd påföljd. Av betydelse är vidare att uppgifter inte
står kvar närde inte längre fyller ett praktiskt behov. Domareförbundet pekar
härvidlag på att om uppgifter från kriminalregistret kan erhållas snabbt starkare
skäl saknas att i sökregister hålla kvar uppgifter om avgjorda mål längre
tid än till dess avgörandena registrerats. Om registren begränsas på angivet
sätt föreligger enligt domareförbundet inte något behov av sekretess. Sammanfattningsvis
anser domareförbundet att det från allmän synpunkt skulle
vara en fördel om sökregistren kunde avskaffas men att en så långtgående
åtgärd inte utan olägenheter kan genomföras förrän erforderlig samordning
kan åstadkommas genom rättsväsendets informationssystem och domstolarna
får möjlighet att på dagen få utdrag ur kriminalregistret. Ej heller torde
det vara möjligt att omedelbart begränsa sökregistren till anhängiga mål.
Redan nu bör emellertid enligt domareförbundet föreskrivas att register uppbyggt
efter person inte får innehålla anteckningar om ådömda påföljder.
Vidare kan den tid under vilken uppgifter får finnas kvar i sökregistren
begränsas. Domareförbundet anser att de mera kännbara behoven hos domstolarna
skulle tillgodoses, om registrerade uppgifter fick stå kvar i tre år.
Erforderliga ändringar torde kunna åstadkommas genom föreskrifter i protokollskungörelsen.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet en motion som gäller registerföringen
vid de allmänna domstolarna.

Bestämmelser om registerföring vid allmän domstol finns i rättegångsbalken,
protokollskungörelsen för de allmänna domstolarna och anvisningar
som utfärdats av domstolsväsendets organisationsnämnd (DON). Reglerna
innebär bl. a. att tingsrätt skall föra särskild dagbok över alla brottmål. Dagboken
består av dagboksblad över handläggningen av de särskilda målen
samt en löpande förteckning över ej avgjorda mål (målförteckning). Dagbokföringen
skall ske på särskilt blankettset som förutom dagboksblad och
blankett till målförteckning innehåller blanketter för uppgifter till den offentliga
statistiken beträffande rättsväsendet och två s. k. referensblad. Av
dagboken skall framgå tiden då varje mål inkommit, vilka åtgärder som
vidtagits i målet, tiden för målets avgörande samt, om talan fullföljts, tiden
då anmälan eller inlaga inkommit och de åtgärder som vidtagits.

JuU 1974:22

10

Utöver dagbok förs vid ett flertal tingsrätter namnregister över tilltalade
i brottmål. Till dessa register, som inte är reglerade i någon författning,
används ofta nyssnämnda blanketter. Vid Stockholms tingsrätt använder
man ett av referensbladen till ett centralt namnregister över pågående mål.
Sedan målen avgjorts, ordnas målförteckningsbladen efter namnen på de
tilltalade och bildar på så sätt ett namnregister över avgjorda mål. Registret
omfattar f. n. efter utgallring tiden fr. o. m. år 1969. Målförteckningsbladen
är försedda med anteckningar om dag och nummer för avgörandet. Fram
till 1970 förekom det att på bladen även antecknades utgången av målet.
Vid sidan av det centrala namnregistret förs vid varje avdelning vid tingsrätten
ett namnregister över avgjorda brottmål.

I motionen 1974:380 framhålls att uppgifter urdet vid Stockholms tingsrätt
centralt förda namnregistret lämnas både till myndigheter och enskilda. Enligt
motionärerna är det betänkligt att man vid registerföringen inte iakttar
bestämmelserna i lagen om allmänt kriminalregister angående förbud mot
intagande i registerutdrag av vissa äldre domar och påföljder. Motionärerna
hävdar inte att berörda register är obehövliga men anser att de antingen
bör undandras offentligheten eller att skadeverkningarna bör begränsas
genom föreskrifter om att register inte får avse längre tid än tre år eller
innehålla anteckningar om ådömd påföljd. Motionen mynnar ut i en begäran
om författningsteknisk reglering av registren.

I likhet med motionärerna och flertalet av de myndigheter och organisationer
som yttrat sig över motionen anser utskottet, att namnregister
över såväl pågående som avslutade brottmål fyller ett praktiskt behov framför
allt vid de större tingsrätterna. Särskilt värdefullt är, som några remissinstanser
framhållit, att de i många fall ger möjlighet till en snabbare handläggning
framför allt av mål mot häktade. Registren kan också göra det
lättare att avgöra till vilket mål inkommande handlingar hör och kan även
underlätta allmänhetens tillgång till domstolshandlingar. Av dessa skäl bör
det enligt utskottets mening stå tingsrätterna fritt att även i fortsättningen
föra namnregister över brottmål. Å andra sidan är det, som motionärerna
och flera remissinstanser framhållit, från integritetssynpunkt klart otillfredsställande
om registren ges ett innehåll, som i väsentliga delar överensstämmer
med det allmänna kriminalregistrets. Till skillnad mot kriminalregistret
är nämligen ifrågavarande namnregister inte sekretessbelagda, och allmänheten
kan därför på ett enkelt sätt genom dem få tillgång till en sammanställning
av uppgifter om enskild persons förhållanden, vilken den eljest
ej har rätt att få. I detta hänseende vill utskottet särskilt peka på angelägenheten
av att registren inte innehåller uppgifter om ådömda påföljder.

Mot den angivna bakgrunden anser utskottet att åtgärder bör vidtas i
syfte att få till stånd erforderlig författningsmässig reglering beträffande register
av ifrågavarande slag. Utskottet delar den uppfattning som framförts
bl. a. av hovrätten för Västra Sverige och offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
att det är olämpligt att sekretessbelägga registren och

JuU 1974:22

II

därigenom inskränka offentligheten vid domstolarna. I stället bör eftersträvas
en reglering som ger närmare föreskrifter om de uppgifter som registren
lär innehålla. Självfallet bör som ovan framhållits registren inte innehålla
uppgifter om ådömd påföljd. Ej heller synes det lämpligt att det ur registren
kan inhämtas uppgifter om den brottslighet som lagts någon till last i åtal
och domar. En ytterligare inskränkning som bör övervägas är om inte registren
i enlighet med motionärernas förslag bör tidsbegränsas. De närmare
övervägandena i nu angivna och övriga berörda hänseenden bör enligt utskottets
mening ankomma på Kungl. Majit.

Vad utskottet anfört i anledning av motionen bör ges Kungl. Majit till
känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av motionen 1974:380 ger Kungl. Majit
till känna vad utskottet anfört om författningsreglering rörande
viss registerföring vid allmän domstol.

Stockholm den 29 oktober 1974

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam (c),
Johansson i Växjö (c), Jönsson i Malmö (s), Nygren (s), fru Bergander (s),
herrar Nilsson i Visby (s), Fransson (c), Lövenborg (vpk), fru Wiklund (c),
fru André (c), fru Andersson i Kumla (s), herr Petersson i Röstånga (fp)
och fru Lindquist (m).

GOTAB 74 8056 S Stockholm 1974