Justitieutskottets betänkande nr 6 år 1974
JuU 1974: 6
Nr 6
Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
1974:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1974/75
till domstolsväsendet, m. m. jämte motioner.
ANDRA HUVUDTITELN
Domstolsväsendet m. m.
1. Högsta domstolen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
i propositionen 1974: 1 bilaga 4 (justitiedepartementet) under punkterna
D 1—D 3 (s. 80 och 81) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar
A. till Högsta domstolen ett förslagsanslag av 12 126 000 kr.,
B. till Regeringsrätten ett förslagsanslag av 11 422 000 kr.,
C. till Regeringsrättens årsbok ett förslagsanslag av 180 000 kr.
2. Kammarrätterna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkten D 4 (s. 82 och 83) och hemställer
A. att riksdagen beslutar att en kammarrätt i Sundsvall inrättas
den 1 juli 1974,
B. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en ordinarie
tjänst för president i kammarrätten i Sundsvall med beteckningen
o,
C. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en ordinarie
tjänst för kammarrättslagman i Co 4 i kammarrätten
i Göteborg samt de ordinarie tjänster för kammarrättsråd,
tillika vice ordförande på avdelning, i Co 2 och kammarrättsråd
i Co 1 som förordats i propositionen,
D. till Kammarrätterna för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 26 668 000 kr.
3. Hovrätterna. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten
D 5 (s. 84 och 85) och hemställer
A. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta de ordinarie
tjänster för hovrättsråd i Co 1 som förordats i propositionen,
B. till Hovrätterna för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 45 768 000 kr.
4. Tingsrätterna. Kungl. Maj:t har under punkten D 6 (s. 85—87) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att inrätta en or
1
Riksdagen 1974. 7 sami. Nr 6
JuU 1974: 6
2
dinarie tjänst för rådman, tillika avdelningsordförande, i Co 3 i Göteborgs
tingsrätt, och de ordinarie tjänster för rådman i Co 1 som förordats
i propositionen, dels till Tingsrätterna för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 258 754 000 kr.
Motion
I motionen 1974: 385 av herr Schött (m) hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t ger till känna att en ordinarie tjänst för rådman bör inrättas
i Kalmar tingsrätt i utbyte mot en tingsfiskal samt bemyndigar
Kungl. Majit att inrätta tjänsten.
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag under ifrågavarande punkt innebär bl. a. att
tio extra tjänster som rådman vid Stockholms tingsrätt och två extra
tjänster som rådman vid en var av Göteborgs och Malmö tingsrätter
skall bytas ut mot ordinarie tjänster som rådman. Vidare föreslås inrättande
av en tjänst som rådman i en var av Örebro och Trelleborgs
tingsrätter, i örebro tingsrätt i utbyte mot en rådman på övergångsstat
och i Trelleborgs tingsrätt i utbyte mot en tingsfiskal. Sammanlagt
avser Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning 258 754 000 kr.
I motionen 1974: 385 framhålls att — i enlighet med Göta hovrätts
anslagsframställning för budgetåret 1974/75 — en tjänst för rådman bör
inrättas vid Kalmar tingsrätt i utbyte mot en tingsfiskal. Motionären
hänvisar bl. a. till viss statistik över mål- och ärendeutvecklingen de tre
senaste åren vid tingsrätten samt åberopar att hovrätten anser arbetsbelastningen
i tingsrätten vara sådan att fyra domare erfordras. I motionen
pekas också på att Kalmar tingsrätt är sjöförklaringsdomstol. Enligt
motionären torde merkostnaden för inrättandet av ytterligare en rådmanstjänst
bli 32 000 kr. Yrkandet går ut på att riksdagen skall ge
Kungl. Majit till känna, att en ordinarie tjänst för rådman bör inrättas
i Kalmar tingsrätt i utbyte mot en tingsfiskal samt bemyndiga Kungl.
Majit att inrätta tjänsten.
För utskottet tillgänglig statistik visar ett målantal per ordinarie domare
vid Kalmar tingsrätt som enligt hittills tillämpade normer för
beräkningen av arbetsbelastningen vid tingsrätten tyder på att behov
föreligger av ytterligare en rådmanstjänst. Enligt samma normer skulle
emellertid ett lika stort behov av sådan arbetskraftsförstärkning föreligga
vid ytterligare ett antal tingsrätter. Några omständigheter som
motiverar en prioritering av Kalmar tingsrätt framför dessa när det
gäller en utökning av antalet domare synes inte föreligga. Från mera allmänna
utgångspunkter kan tilläggas att en så schematisk metod som att
mäta arbetsbelastningen med ledning av antalet mål per domare inte kan
anses ge en rättvisande bild av en domstols arbetsbörda. Även andra
faktorer måste vägas in vid bedömningen såsom målens art och svårig
-
JuU 1974: 6
3
hetsgrad, antalet inskrivningsärenden och omfattningen av det administrativa
arbetet.
Under hänvisning till det anförda kan utskottet inte tillstyrka motionärens
önskemål. Utskottet vill dock — med hänsyn till angelägenheten
såväl av att tyngdpunkten i rättskipningen bibehålls vid de allmänna
underrätterna som av att de dömande uppgifterna är anförtrodda ordinarie
domare — i anledning av motionen understryka att utvecklingen
vid bl. a. Kalmar tingsrätt bör följas med uppmärksamhet med avseende
på behovet av ytterligare ordinarie domartjänster. Utskottet finner
också anledning uttala sin tillfredsställelse över chefens för justitiedepartementet
nyligen fattade beslut att tillkalla särskilda sakkunniga
för att utreda frågan hur man lämpligen bör mäta arbetsbelastningen
i underrätterna (Ju 1973: 13).
Utskottet hemställer
A. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1974: 385 bemyndigar Kungl. Majit att
inrätta en ordinarie tjänst för rådman, tillika avdelningsordförande,
i Co 3 i Göteborgs tingsrätt, och de ordinarie
tjänster för rådman i Co 1 som förordats i propositionen,
B. att riksdagen till Tingsrätterna för budgetåret 1974/75 anvisar
ett förslagsanslag av 258 754 000 kr.
5. Hyresnämnderna m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkten D 7 (s. 87 och 88) och hemställer
att riksdagen till Hyresnämnderna m. m. för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 12 569 000 kr.
6. Domstolsväsendets organisationsnämnd. Kungl. Maj:t har under
punkten D 8 (s. 89 och 90) föreslagit riksdagen att dels besluta att inrättandet
av den centrala förvaltningsmyndigheten för domstolsväsendet
skall senareläggas till den 1 juli 1975, dels till Domstolsväsendets organisationsnämnd
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
7 909 000 kr.
Motion
I motionen 1974: 965 av herr Boo m. fl. (c) hemställs att riksdagen
dels med upphävande av 1972 års principbeslut om inrättande av en central
förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet anhåller hos Kungl.
Majit att därmed sammanhängande frågor blir föremål för förnyad,
skyndsam prövning genom en parlamentarisk utredning, dels tillkännager
för Kungl. Majit som sin mening att någon ändring i nuvarande regler
för tillsättning av domare inte skall ske innan 1972 års domarutredning
slutfört sitt arbete.
JuU 1974: 6
4
Utskottet
Domstolsväsendets organisationsnämnd (DON) inrättades den 1 juli
1971 som ett provisorium i avvaktan på resultatet av behandlingen av
domstolsverksutredningens förslag angående ett domstolsverk. DON är
i vissa hänseenden central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna
och de allmänna förvaltningsdomstolarna samt, i den mån det
inte ankommer på statens hyresråd, för arrende- och hyresnämnderna.
DON svarar även för de åtgärder inom inskrivningsväsendet som påkallas
av statsmakternas beslut att genomföra automatisk databehandling
inom inskrivningsväsendet i den mån arbetet inte ankommer på centralnämnden
för fastighetsdata. DON är vidare centralmyndighet för rättshjälpen.
Inom nämnden finns en redovisningscentral och ett revisionskontor.
DON:s kansli har även att ombesörja kansligöromålen åt notarienämnden.
Den sammanlagda personalstyrkan vid DON:s kansli uppgår
till 55 personer. För nästa budgetår beräknar departementschefen
medel för ytterligare sex tjänster. Totalt omfattar förslaget till medelsanvisning
7 909 000 kr.
Domstolsverksutredningen redovisade år 1971 resultatet av sitt arbete
i betänkandet (SOU 1971: 41) Ny domstolsadministration, vilket bildade
utgångspunkt för Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1972:1 (bil. 4)
om inrättandet av en central förvaltningsmyndighet för domstolarna. Enligt
förslaget skulle myndigheten inrättas den 1 juli 1973 och lokaliseras
till Jönköping. Genom beslut vid vårriksdagen 1972 (JuU 1972: 8, rskr
1972:159) bifölls propositionen i vad den avsåg inrättandet av den nya
myndigheten. Behandlingen av propositionen i de delar som avsåg lokaliseringen
och tidpunkten för inrättandet uppsköts och behandlades av
riksdagen under våren 1973. Riksdagen biföll därvid Kungl. Maj:ts förslag
till lokaliseringsort samt bestämde att myndigheten skulle inrättas
den 1 januari 1975 (JuU 1973: 24, rskr 1973: 221). Efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande tillkallade chefen för justitiedepartementet år 1973 fem
sakkunniga för att i detalj utreda frågan om den nya myndighetens ställning,
organisation och arbetsuppgifter. Med hänsyn till den tid förberedelsearbetet
med inrättandet av den nya myndigheten kan beräknas kräva
föreslås i anslutning till årets anslagsframställning att inrättandet av
myndigheten senareläggs till den 1 juli 1975.
I motionen 1974:965 pekas på att flera av de frågor om domstolsverkets
ställning och funktioner, som återstår att pröva, är ömtåliga och
grannlaga. Särskilt gäller detta frågan om formerna för tillsättning av
domare. Enligt motionärernas mening kvarstår tidigare anförda betänkligheter
mot den nya myndigheten liksom kritiken mot att principbeslut
drivits fram innan utredningsarbetet avslutats. Motionärerna anser att det
finns starka skäl för att upphäva 1972 års beslut och i stället förstärka
den nu pågående utredningen om bl. a. myndighetens organisation och
JuU 1974: 6
5
arbetsuppgifter med parlamentariska ledamöter samt ge utredningen i
uppdrag att överväga frågekomplexet i hela dess vidd. I vart fall bör
man enligt motionärerna inte i fråga om formerna för domartillsättningar
överväga några ändringar som inte har en bred förankring både
inom domstolsväsendet och inom riksdagen. Frågan om tillsättningsförfarandet
bör vila i avvaktan på resultatet av 1972 års domarutrednings
arbete. Motionärerna anser vidare att DON kan fungera tills den nya
utredningen blir klar och dess resultat underställts riksdagen. DON kan
också i enlighet med 1973 års riksdagsbeslut lokaliseras till Jönköping.
Yrkandet går ut på att riksdagen skall dels upphäva beslutet om inrättande
av en central förvaltningsmyndighet för domstolarna och anhålla
om att därmed sammanhängande frågor blir föremål för förnyad, skyndsam
prövning genom en parlamentarisk utredning, dels som sin mening
tillkännage att någon ändring i nuvarande regler för tillsättning av domare
inte skall ske innan 1972 års domarutredning slutfört sitt arbete.
I fråga om uppgifterna för en central förvaltningsmyndighet för domstolarna
innebar domstolsverksutredningens förslag att myndigheten
skulle handha ekonomiadministration, bl. a. budgetarbete och anslagsframställningar,
samt organisationsfrågor, personaladministration och juridiska
frågor. Vad gäller de personaladministrativa uppgifterna skulle
verket bl. a. handlägga ärenden om offentliga uppdrag för domare och
fördelning av fiskaler på olika hovrätts- och kammarrättsområden, om
inrättande och ledigförklarande av tjänster samt frågor om förord till
vissa ordinarie domartjänster, om antagning av fiskalsaspiranter, om förordnande
som fiskal eller som assessor, om antagning som tingsnotarie
ävensom tillsättning av vissa administrativa chefstjänster och vissa andra
tjänster vid tingsrätter och hyresnämnder m. m. Utredningen föreslog vidare,
att tillsättningen av tjänster för inte rättsbildad personal skulle ankomma
på vederbörande domstol, dock med viss begränsning i fråga om
personalen vid tingsrätterna.
I propositionen 1972: 1 med begäran om principbeslut från riksdagens
sida om inrättandet av ett domstolsverk anförde departementschefen att
han senare i ett annat sammanhang skulle återkomma till frågan om den
nya myndighetens ställning och organisation. Därvid borde enligt departementschefen
domstolsverksutredningens förslag i sina huvuddrag kunna
läggas till grund.
I sitt av riksdagen godkända betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag (JuU 1972: 8) framhöll justitieutskottet, att utvecklingen inom
domstolsväsendet i betydande grad rubbat förutsättningarna för den kamerala
och administrativa verksamheten och ökat justitiedepartementets
redan tidigare oproportionerligt stora arbete med administrativa problem
som rörde domstolarna. Uppbyggnaden av statens ekonomiadministrativa
system, statskontorets personaladministrativa system, rättsväsendets informationssystem
och övriga ADB-system accentuerade enligt utskottet
JuU1974: 6
6
nackdelarna med den dåvarande uppdelningen av uppgifterna på skilda
organ. En rationell drift och vidareutveckling av systemen skulle —
fortsatte utskottet — underlättas om dessa stod under central ledning. Ett
centralt organ var också önskvärt från allmänna planerings- och samordnings
synpunkter. Uppgifterna borde enligt utskottet av principiella
och praktiska skäl inte ligga på departemental nivå. Inte heller borde de
decentraliseras till de särskilda enheterna; att lägga dem på skilda händer
skulle medföra uppenbara olägenheter. Det var också olämpligt och
i fråga om vissa uppgifter uteslutet att anförtro dem åt någon redan befintlig
enhet inom domstolsväsendet t. ex. någon av hovrätterna. Det
anförda ledde utskottet till uppfattningen att det förelåg ett starkt behov
att inom domstolsväsendet inrätta ett fristående centralt organ av permanent
karaktär för planering och samordning av den administrativa
verksamheten.
Utskottet framhöll vidare att tillskapandet av en central förvaltningsmyndighet
för domstolsväsendet självfallet inte får innebära något som
helst ingrepp i domstolarnas självständighet och integritet när det gäller
den dömande verksamheten. Att så inte blir fallet är, framhöll utskottet,
en rättssäkerhetsfråga av stor vikt, som borde ägnas särskild uppmärksamhet.
Framför allt borde enligt utskottets mening övervägas den problematik
som sammanhänger med gränsdragningen mellan dömande och
administrativ verksamhet, och utskottet förutsatte att så skedde i det
fortsatta utredningsarbetet.
I anledning av ett uttalande i en i samband med propositionen behandlad
motion att underlaget för beslutsfattandet var bristfälligt, framhöll
utskottet att det i och för sig hade varit till fördel om ställningstagandet
till frågan om verkets inrättande kunnat anstå till dess det förelåg
ett förslag som i detalj redovisade den nya myndighetens ställning,
organisation och arbetsuppgifter. Enligt utskottets mening innebar dock
departementschefens uttalande om att domstolsverksutredningens förslag
i sina huvuddrag borde kunna ligga till grund för en senare proposition
att tillräckligt underlag förelåg för ett principbeslut. Det var också, ansåg
utskottet, av olika skäl angeläget att ett snabbt ställningstagande togs
i principfrågan.
De ovan återgivna skälen för inrättandet av ett domstolsverk är enligt
utskottets mening alltjämt bärande. Utskottet anser det också angeläget
att det framtida verkets ställning, organisation och arbetsuppgifter
blir klarlagda så snabbt som möjligt. Den pågående utredningen om verkets
organisation skall enligt direktiven för utredningen redovisa sitt arbete
senast i maj 1974. Att nu tillföra utredningen ledamöter med parlamentarisk
förankring och ge utredningen i uppdrag att utreda frågan
om ett domstolsverk i hela dess vidd i enlighet med motionärernas önskemål
skulle enligt utskottets uppfattning medföra en väsentlig försening
av utredningsarbetet. Beträffande utredningens sammansättning
JuU 1974: 6
7
bör även noteras att ledamöter med parlamentarisk förankring ingick i
domstolsverksutredningen. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet
motionen 1974: 965 i denna del.
Vad härefter angår den i samma motion upptagna frågan om formerna
för domartillsättning vill utskottet erinra om att, enligt direktiven för
den pågående uredningen om domstolsverkets organisation, domstolsverksutredningens
förslag bör ligga till grund för utredningsarbetet.
Utredningen bör enligt direktiven också beakta vad riksdagen uttalat
om den nya centralmyndighetens ställning och uppgifter. Som ovan redovisats
kommer proposition på grundval av utredningens förslag att
föreläggas riksdagen, kanske redan innevarande år. I avvaktan härpå
bör något uttalande från riksdagens sida inte lämpligen göras i fråga om
formerna för tillsättning av domare. Huruvida utredningens förslag därefter
ger anledning till några ställningstaganden i ärendet från statsmakternas
sida kan inte avgöras nu. Med hänsyn härtill bör riksdagen inte
göra något tillkännagivande i enlighet med motionärernas önskemål.
Motionen 1974: 965 avstyrks alltså även i denna del.
Utskottet har ingen erinran mot Kungl. Maj:ts förslag om senareläggning
av tidpunkten för centralmyndighetens inrättande. Inte heller
finner utskottet anledning till invändning mot medelsberäkningen.
Utskottet hemställer
A. att riksdagen beträffande upphävande av 1972 års principbeslut
om inrättande av ett domstolsverk avslår motionen 1974:
965 i denna del (yrkande 1),
B. att riksdagen beslutar att inrättandet av den centrala förvaltningsmyndigheten
för domstolsväsendet skall senareläggas till
den 1 juli 1975,
C. att riksdagen till Domstolsväsendets organisationsnämnd för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 7 909 000 kr.,
D. att riksdagen beträffande formerna för domartillsättningar
avslår motionen 1974: 965 i denna del (yrkande 2).
7. Utrustning till domstolar m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkterna D 9—D 11 (s. 90 och 91) och
hemställer
att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar
A. till Utrustning till domstolar m. m. ett reservationsanslag av
3 510 000 kr.,
B. till Blanketter m. m. för domstolsväsendet ett förslagsanslag
av 2 800 000 kr.,
JuU 1974: 6
8
C. till Ersättning till nämndemän m. m. ett förslagsanslag av
18 600 000 kr.
Stockholm den 4 april 1974
På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON
Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam
(c), Larfors (s), Johansson i Växjö (c), Jönsson i Malmö (s), Nygren (s),
Schött (m), Nilsson i Visby (s), Fransson (c), fru André (c), herrar
Lundgren (s,) Petersson i Röstånga (fp), Raneskog (c) och Pettersson i
Västerås (vpk).
Särskilt yttrande
vid punkten 6 (Domstolsväsendets organisationsnämnd) av fru Kristensson
(m), herrar Polstam (c), Johansson i Växjö (c), Schött (m), Fransson
(c), fru André (c), herrar Petersson i Röstånga (fp) och Raneskog
(c):
Vid utskottsbehandlingen år 1972 av förslaget om inrättande av ett
domstolsverk reserverade sig företrädarna för centerpartiet, folkpartiet
och moderata samlingspartiet och framförde därvid principiella betänkligheter
mot inrättandet av ett sådant verk. Reservanterna ansåg att
förslaget ej kunde tillstyrkas i avsaknad av preciserade uttalanden om
verkets ställning, uppgifter och organisation samt om kostnaderna för
dess inrättande. Bland de principiella betänkligheterna anfördes att garantier
saknades för att domstolarnas självständighet i den dömande
verksamheten inte skulle komma i fara genom inrättande av ett verk
med styrande funktioner på det administrativa området.
Enligt vår mening kvarstår fortfarande de principiella betänkligheterna
mot inrättandet av en central förvaltningsmyndighet för domstolarna
liksom kritiken mot att riksdagen fattade principbeslutet innan utredningsarbetet
avslutats.
Sedan nämnda beslut fattades har nu snart två år förflutit, under vilken
tid beslutats att det framtida verket skall lokaliseras till Jönköping
samt andra åtgärder vidtagits för att förbereda inrättandet av verket.
Med hänsyn härtill anser vi oss inte böra biträda motionsyrkandet om
att 1972 års principbeslut skall upphävas och att frågorna skall bli föremål
för ny skyndsam prövning genom en parlamentarisk utredning.
MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1974 740047