Justitieutskottets betänkande nr 5 år 1974
JuU 1974:5
Nr 5
Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen
1974:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1974/75
till kriminalvården jämte motioner.
ANDRA HUVUDTITELN
Kriminalvården
Inledning
I huvudsaklig överensstämmelse med förslag som framlagts av kriminalvårdsberedningen
(SOU 1972:64) drog statsmakterna förra året upp
riktlinjer för en reform av kriminalvårdens organisation och verksamhet
(prop. 1973:1, bil. 4, JuU 1973:15, rskr 152). Reformen innebär
genomgripande förändringar på både anstalts- och frivårdssidan.
För frivårdens del innebär riktlinjerna såväl väsentliga förändringar av
arbetsuppgifterna och verksamhetens inriktning som betydande resursförstärkningar.
Åtgärderna på frivårdssidan syftar bl. a. till att effektivisera
personundersökningsförfarandet, förstärka övervakningsverksamheten,
intensifiera och styra de sociala insatserna samt till att i större
utsträckning än som f. n. är fallet integrera frivården med anstaltsvården.
För att möjliggöra denna integrering och för att förbättra möjligheterna
för de intagnas anpassning i samhället innefattas i reformen ett nytt
anstaltssystem. Detta bygger på dels ett begränsat antal riksanstalter för
mera svårbehandlade klienter och för vissa intagna som främst av
allmänpreventiva skäl ådömts kortare frihetsstraf, dels ett antal mindre
lokalanstalter för övriga intagna. Reformen innebär vidare att det
nuvarande systemet med åtta kriminalvårdsräjonger slopas och att en
indelning i stället görs i ett större antal kriminalvårdsregioner inom vilka
verksamheten i största möjliga utsträckning kan anpassas till den
organisation som tillskapats för samhällets övriga stöd- och hjälporgan.
Det fortsatta anstaltsbyggandet avses bli inriktat på uppförandet av
mindre lokalanstalter samt om- och tillbyggnad av befintliga mindre
anstalter. Uppförandet av stora anstalter skall helt upphöra.
Reformerna har beräknats medföra en kostnadsökning på driftbudgeten
med 34 milj. kr., fördelad på fem år med början år 1974. De
sammanlagda investeringarna för anstaltsbyggande är beräknade till ca
125 milj. kr. under en femtonårsperiod.
Genomförandet av reformen enligt de uppdragna riktlinjerna förutsätter
ett omfattande och tidskrävande planeringsarbete och ingående
överväganden hur de enskilda reformförslagen i praktiken skall genomföras.
Arbetet ankommer på kriminalvårdsverket som för ändamålet
erhållit viss personalförstärkning. Visst utredningsarbete har som framgår
1 Riksdagen 1974. 7 sami. Nr 5
JuU 1974:5
2
av departementschefens inledande uttalanden i årets statsverksproposition
(bil. 4, s. 99) under avsnittet rörande kriminalvården anförtrotts
olika sakkunniga. För genomförande av reformen i de delar beträffande
vilka tidpunkten bestämts till den 1 januari 1974 har medel i viss
utsträckning anslagits av 1973 års riksdag. På lagstiftningssidan har som
ett led i reformen genomförts ändringar i den lagstiftning som reglerar
övervakning vid kriminalvård i frihet (prop. 1973:131, JuU 1973:35, rskr
306) och personundersökningsverksamheten (prop. 1973:173, JuU
1973:41, rskr 374). En proposition med förslag till ny lagstiftning om
kriminalvård i anstalt är f. n. föremål för behandling i riksdagen (prop.
1974:20, JuU 1974:2).
Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning för budgetåret 1974/75
innebär i huvudsak ett fullföljande av de intentioner som föranlett 1973
års reformbeslut.
1. Kriminalvårdsstyrelsen. Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:1 bilaga
4 (justitiedepartementet) under punkten F 1 (s. 99—101) föreslagit
riksdagen att till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 27 375 000 kr.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot Kungl. Maj:ts förslag som innefattar
medel för sex nya tjänster och för en från annat anslag överförd tjänst.
Utskottet hemställer
att riksdagen till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 27 375 000 kr.
2. Fångvårdsanstalterna. Kungl. Maj:t har under punkten F2
(s. 101 — 104) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
inrätta två extra ordinarie tjänster som överläkare i SKBe 3, dels till
Fångvårdsanstalterna för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
355 965 000 kr.
Motioner
1 motionen 1974:19 av herr Werner i Malmö m. fl. (m) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att frågorna om andlig vård vid
kriminalvårdens anstalter blir föremål för allsidig utredning.
1 motionen 1974:641 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) hemställs såvitt
nu är i fråga att riksdagen till kriminalvården för förstärkning av de
kurativa åtgärderna och den sociala servicen inom anstaltsvården och
frivården anvisar de medel som Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
bilaga 4 begärt för 402 nya polistjänster i den lokala polisorganisationen
(yrkande 2 delvis).
I motionen 1974:968 av fru Kristensson m. fl. (m) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag om inrättande av två frigångs
-
JuU 1974:5
3
hem för kvinnliga intagna, ett i närheten av Göteborg och ett i närheten
av Malmö.
Utskottet
Huvuddelen av Kungl. Maj:ts förslag till personalförstärkning under nu
ifrågavarande punkt äger samband med öppnandet i Karlstad av den första
av de lokalanstalter som avses utgöra kärnan i det planerade anstaltsbeståndet
och med inrättandet av nya allmänna häkten i Jönköping,
Kalmar, Uppsala och i kvarteret Kronoberg i Stockholm. Utskottet har
icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Även inrättandet av fjorton nya tjänster i syfte att bereda den
schemabundna vård- och tillsynspersonalen möjlighet att medverka i
behandlingsarbetet och de nya tjänsterna i de tre regioner som avses
ersätta den norra kriminalvårdsräjongen innebär ett fullföljande av
statsmakternas beslut förra året. Detsamma gäller inrättandet av behandlingsteam
för kriminalvårdens narkomaner inom Göteborgs- och Malmbom
rådena och förbättringar inom anstalterna på hälso- och sjukvårdssidan.
1 anslutning till godkännandet av medelsberäkningen vad gäller
förstärkningarna i sistnämnda hänseende finner utskottet liksom föregående
år anledning framhålla vikten av att frågan om samverkan mellan
kriminalvården och övriga vårdområden ägnas särskild uppmärksamhet
under det fortsatta arbetet med reformens förberedande och genomförande.
I linje med utskottets uttalanden rörande de häktades situation i
betänkandet JuU 1974:2 angående ny behandlingslag ser utskottet med
tillfredsställelse att medel beräknas för vissa tjänster i syfte att bereda
intagna på allmänna häkten sysselsättning. Utskottet finner icke anledning
till erinran mot medelsberäkningen härvidlag.
I motionen 1974:641 begärs en kraftig förstärkning av de kurativa
åtgärderna och den sociala servicen inom kriminalvården. Den ökade
satsningen bör enligt motionärerna i första hand syfta till att under
anstaltstiden hjälpa de intagna med alla de olika sociala, ekonomiska och
personliga angelägenheter som är av vikt för återanpassningen. Framför
allt bör enligt motionärerna kurators- och psykologverksamheten inom
anstalterna förstärkas. Med hänsyn bl. a. till att arbetet med att förbereda
de intagnas utskrivning i ökad utsträckning övertas av frivårdspersonal
bör dock förstärkningarna komma såväl anstalts- som frivården till godo.
Motionärerna yrkar att de medel, som Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit anvisade till 402 nya polismanstjänster i den lokala
polisorganisationen, bör anvisas till förstärkning av kriminalvården i
angivna avseenden.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av ökade
kurativa insatser på kriminalvårdens anstalter. Önskemålen härvidlag
ligger helt i linje med den grundtanke i kriminalvårdsreformen som
innebär en ökad integrering mellan anstaltsvård och frivård och som
ytterst syftar till att göra det möjligt att på ett tidigare stadium och mer
1* Riksdagen 1974. 7 sami. Nr 5
JuU 1974:5
4
effektivt än för närvarande förbereda de intagnas frigivning från
anstalterna. Arbetet härmed avses fortsättningsvis i ökad utsträckning
ankomma på frivårdens personal. Härigenom och genom den förutsatta
omfördelningen av arbetsuppgifterna så att vård- och tillsynspersonalen
mer konkret kan delta i behandlingsarbetet, kommer assistenterna och
kuratorerna i större utsträckning att kunna ägna sig åt kvalificerade
sociala och terapeutiska uppgifter och över huvud taget mer tid anslås till
den kurativa verksamhet som för närvarande i alltför hög grad måste
eftersättas. Anstaltspersonalens arbetsuppgifter mer i detalj övervägs för
närvarande av en särskilt tillkallad sakkunnig. I avvaktan på resultatet av
detta utredningsarbete och med beaktande av de personalförstärkningar
som innefattas i fjolårets principbeslut bör ytterligare medel för
närvarande icke anvisas för det i motionen angivna ändamålet. Motionsyrkandet
avstyrks således.
I motionen 1974:19 yrkas på anförda skäl att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär att frågorna om andlig vård vid kriminalvårdens anstalter blir
föremål för allsidig utredning.
Kyrka-statutredningen har i sitt huvudbetänkande (SOU 1972:36)
ansett att frågan om den andliga vården inom försvarsmakten, vid
sjukhusen och vid kriminalvårdens anstalter bör utredas genom statens
försorg i en särskild arbetsgrupp. Samma uppfattning har 1973 års
riksdag på förslag av kulturutskottet (KrU 1973:33) givit Kungl. Maj:t till
känna såvitt gäller sjukhusen och kriminalvårdens anstalter. Då motionärernas
önskemål sålunda redan tillgodosetts är någon riksdagens åtgärd i
anledning av motionen inte påkallad.
Motionen 1974:968 tar upp en fråga om anstaltsplaceringen av
kvinnor som intagits på fångvårdsanstalt. Motionärerna framhåller att
även om tidigare framförda förslag om inrättandet av särskilda avdelningar
för kvinnor vid vissa lokalanstalter genomförs, behov torde finnas
av renodlade frigångshem som en övergångsform före utskrivning.
Yrkandet upptar begäran att två frigångshem skall inrättas för kvinnliga
intagna, ett i närheten av Göteborg och ett i närheten av Malmö.
Utskottet vill — liksom motionärerna — erinra om utskottets
uttalanden i ämnet föregående år i samband med behandlingen av
kriminalvårdsberedningens förslag. Utskottet anförde då som självkiart
att de kvinnliga intagna hade samma behov av och samma rätt till
anstaltsplacering i närheten av hemorten som manliga intagna. En lösning
kunde enligt utskottets mening vara att dels inrätta särskilda avdelningar
för kvinnor vid vissa lokalanstalter, dels utnyttja särskilda frigångshem
som lokalanstalter för kvinnliga intagna. Utskottet förutsatte att frågan
skulle bli föremål för särskilda överväganden i den fortsatta planeringen.
Enligt vad utskottet inhämtat ägnas den i motionen upptagna frågan
speciell uppmärksamhet i samband med det arbete som för närvarande
pågår med att söka fastställa det totala behovet av lokalanstaltsplatser
inklusive frigångsplatser i landet. Innan denna utredning verkställts bör
några bestämda uttalanden inte göras om vilka orter och vilka lösningar
som bör prioriteras när det gäller att förverkliga önskemålen att ge de
JuU 1974:5
5
kvinnliga intagna samma möjlighet som de manliga intagna till anstaltsplacering
i närheten av hemorten. Angeläget är emellertid att behovet
skyndsamt blir tillgodosett. Utskottet vill i detta syfte förorda att vid
sidan av om- och nybyggnadsalternativen till särskild prövning upptas
frågan om möjligheterna att göra sådana omdisponeringar att vissa av
befintliga frigångshem i storstadsområdena — alla avsedda för manliga
intagna — helt eller delvis kan tas i anspråk för kvinnliga intagna. Vad
utskottet i anledning av motionen anfört borges Kungl. Majit till känna.
Utskottet hemställer
A. att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att inrätta två extra
ordinarie tjänster som överläkare i SKBe 3,
B. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
Kungl. Majits förslag och avslag på motionen 1974:641, yrkande
2 i denna del, till Fängvärdsanstalterna för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 355 965 000 kr.,
C. att riksdagen beträffande den andliga vården inom kriminalvårdens
anstalter avslår motionen 1974:19,
D. att riksdagen beträffande inrättandet av frigångshem för kvinnliga
intagna i anledning av motionen 1974:968 ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört i detta hänseende.
3. Frivården. Kungl. Maj:t har under punkten F 3 (s. 104-106) föreslagit
riksdagen att till Frivården för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 63 810 000 kr.
Motioner
I motionen 1974:275 av herr Strömberg (fp) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär översyn av ersättningen till övervakarna inom
kriminalvården.
I motionen 1974:381 av herr Johansson i Jönköping m. fl. (s)
hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att Kungl. Maj:t
skyndsamt bör pröva möjligheterna att, enligt i huvudsak de riktlinjer
som anges i motionen, inrätta ett för frivårdens behov avsett inackorderingshem
i Jönköping, avsett att tas i bruk under budgetåret 1974/75.
I motionen 1974:384 av herr Nisser m. fl. (m) hemställs dels att
riksdagen hos Kungl. Maj:t föreslår en höjning av ersättningen till
frivilliga övervakare inom kriminalvården i enlighet med vad som anförts
i motionen, dels att riksdagen hos Kungl. Maj:t uttalar att högsta tillåtna
antal klienter per frivillig övervakare bör vara 5, där särskilda omständigheter
icke föranleder till annat.
I motionen 1974:635 av fru Fraenkel m. fl. (fp, c, m) hemställs att
riksdagen till Frivården anvisar ett med 312 000 kr. förhöjt förslagsanslag
till Skyddsvärnet i Göteborg.
I motionen 1974:641 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) hemställs såvitt
JuU 1974:5
6
nu är i fråga att riksdagen till kriminalvården för förstärkning av de
kurativa åtgärderna och den sociala servicen inom anstaltsvården och
frivården anvisar de medel som Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
bilaga 4 begärt för 402 nya polistjänster i den lokala polisorganisationen
(yrkande 2 delvis).
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag till ökad medelsanvisning under ifrågavarande
punkt innefattar framför allt satsningar som syftar till att förverkliga
1973 års principbeslut såvitt gäller personundersökningsverksamheten
och övervakning genom frivårdstjänstemän. Även de föreslagna nya
assistenttjänsterna för förstärkning av frivårdens kurativa verksamhet vid
häkten och lokalanstalter innebär ett fullföljande av tidigare åtaganden.
De utgör också led i de ovan berörda strävandena till ökad integrering
mellan anstaltsvård och frivård.
En betydande post under ifrågavarande punkt utgör ersättning till
frivilliga övervakare inom kriminalvården. För innevarande budgetår har
upptagits ett belopp av 16 259 000 kr. för arvode och kostnadsersättning
till de ca 12 500 lekmannaövervakare, vilka tillsammans handhar övervakningen
av nära 21 000 klienter. Arvodet för varje övervakningsfall
utgjorde före den 1 juli 1968 25 kr. i månaden. Beloppet innefattade
också ersättning för kostnader i samband med uppdraget. Fr. o. m.
nämnda datum höjdes ersättningen till 50 kr. per månad. I samband
därmed uttalades att möjlighet borde finnas att ge övervakare gottgörelse
för större kostnader av engångskaraktär — utöver de 15 kr. i månaden
som ingår i den fasta ersättningen.
För nästa budgetår föreslås det totala anslaget till övervakarna bli
minskat med i runt tal 4 milj. kr. Minskningen sammanhänger med förra
årets beslut om förkortning av övervakningstiden vid skyddstillsyn.
I motionerna 1974:275 och 1974:384 framförs önskemål om en
höjning av övervakarersättningen. Redan förändringarna i det allmänna
löne- och kostnadsläget motiverar enligt den förstnämnda motionen en
justering av den nuvarande ersättningen. Motionären framhåller också att,
även om det helt övervägande antalet övervakare verkar av ideella skäl,
det är angeläget att ersättningen står i någorlunda rimligt förhållande till
det både krävande och ansvarsfulla arbetet.
I motionen 1974:384 understryks bl. a. att otillräckliga arvoden och
kostnadsersättningar lätt kan leda till att övervakaren ”slappnar av” eller
också till att han åtar sig ett mycket stort antal övervakningsuppdrag för
att få det hela att rimligt gå ihop. Motionärerna yrkar att ersättningen
höjs till förslagsvis 100 Kr. per klient och månad, varav 50 kr. i arvode
och 50 kr. i kostnadsersättning. Därjämte bör enligt motionärerna
bestyrkta utgifter kunna ersättas efter hänvändelse till skyddskonsulent.
Vidare yrkas att riksdagen skall uttala att högsta antalet övervakningsuppdrag
för frivillig övervakare bör vara fem, om särskilda omständigheter
inte föranleder annat.
JulJ 1974:5
7
I enlighet med önskemål från riksdagens sida (JuU 1972:6, rskr
1972:78) behandlades frågan om övervakarersättningen av kriminalvårdsberedningen
i anslutning till bedömningen av övriga resursbehov inom
kriminalvården. Beredningen fann därvid mer angeläget att öka möjligheterna
att ersätta de övervakare som haft speciella utgifter i samband
med övervakningsuppdraget än att medge en generell, mycket kostnadskrävande
arvodeshöjning, vilken kunde medföra att andra, enligt beredningens
mening mer oundgängliga åtgärder måste anstå. I enlighet härmed
föreslog beredningen en höjning av medlen till särskilda kostnader för
övervakare. Vidare föreslogs en ökad satsning på utbildning av lekmannaövervakare.
Beredningens förslag godtogs av statsmakterna (prop. 1973:1,
bil. 4, s. 129, JuU 1973:15 s. 13, rskr 152) under hänvisning bl. a. till den
kraftiga prioritering till förmån för frivården i övrigt som riktlinjerna
innebar och till de ökade möjligheterna för övervakarna att få ersättning
för särskilda kostnader.
Möjligheterna i sistnämnda hänseende innebär bl. a. att övervakarna
kan få ersättning för förlorad arbetsförtjänst, för kostnader som de haft
för sin klient i samband med resor, t. ex. för nattlogi och uppehälle,
ävensom för större kostnader av engångskaraktär som kan ha betydelse
för den övervakades rehabilitering. Sådana utgifter kan avse anskaffande
av bostad, möbler eller arbetsredskap åt klient, hjälp till klädesutrustning,
resor, vistelse i skyddad miljö m. m. Förutsättning för ersättning för
kostnader av angivet slag är i princip att övervakaren samrått med eller
inhämtat medgivande från skyddskonsulenten eller i vissa fall kriminalvårdsdirektören.
Med hänsyn framför allt till riksdagens ställningstagande förra året och
till nyss beskrivna ersättningsmöjligheter i vad gäller särskilda utgifter
finner utskottet inte tillräckliga skäl att nu förorda någon höjning av
övervakarersättningen. Liksom föregående år vill utskottet emellertid
understryka att frågan om vilken inverkan ersättningens storlek kan ha på
rekrytering och bibehållande av intresserade och lämpliga övervakare i
fortsättningen måste ägnas särskild uppmärksamhet. Utskottet finner
också anledning förorda att de angivna kostnadsersättningsreglerna
tillämpas liberalt och utan onödig administrativ omgång.
Vad gäller frågan om antalet övervakningsuppdrag per övervakare bör
framhållas att antalet frivilliga övervakare med annat än enstaka
övervakningsuppdrag är mycket ringa i förhållande till det totala antalet
övervakare. I hela landet finns som ovan nämnts f. n. ca 12 500 frivilliga
övervakare inom kriminalvården. Av dessa hade endast 312 eller ca 2,5
procent mer än fem uppdrag. Antalet kan — med hänsyn till den större
satsning på frivårdstjänstemän i övervakningsarbetet som 1973 års
principbeslut innebär — förväntas nedgå under de närmaste åren. Mot
denna bakgrund bör motionen 1974:384 i denna del inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
I motionen 1974:635 yrkas en höjning av anslaget under förevarande
punkt med 312 000 kr. Beloppet är avsett att täcka kostnaderna för en
utökad socialmedicinsk verksamhet bl. a. vid den läkarmottagning som
JuU 1974:5
8
Föreningen Skyddsvärnet i Göteborg driver i Göteborg. Önskemålen
gäller framför allt heltidsanställning av en läkare och en psykolog.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den angivna läkarmottagningen
har en stor uppgift att fylla i rehabiliteringsarbetet bland
frivårdsklientelet i Göteborg. En personalförstärkning i enlighet med
motionsönskemålen skulle med all sannolikhet vara av stort värde för
verksamheten. Samtidigt bör emellertid beaktas att en viss avlastning av
klinikens arbete torde komma till stånd genom de narkomanvårdsteam
och de läkartjänster vid fångvårdsanstalterna, vilkas inrättande utskottet
tillstyrkt under närmast föregående punkt. Av narkomanvårdsteamen,
som bl. a. omfattar en överläkare med socialmedicinsk eller psykiatrisk
utbildning och en psykolog med utbildning i klinisk psykologi, skall ett
stationeras i Göteborgsområdet. Enligt uttalanden i förra årets statsverksproposition
skall det samarbeta med Skyddsvärnets socialmedicinska
poliklinik. Av de av utskottet tillstyrkta läkartjänsterna vid fångvårdsanstaltema
skall — enligt kriminalvårdsstyrelsens petita — en placeras i
Göteborgsområdet.
Hänsyn bör vidare tas till att Skyddsvärnets i Stockholm och
Göteborg ställning är föremål för utredning av den sakkunnige som har
att utreda indelningsfrågor och arbetsformer inom kriminalvårdens
frivårdsdistrikt i Stockholm, Göteborg och Malmö. Viss tvekan kan enligt
utskottets mening råda om lämpligheten av särskilda satsningar på den
verksamhet som drivs av Skyddsvärnet i någon av angivna städer innan
resultaten av utredningens arbete föreligger.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen.
Beträffande yrkandet i motionen 1974:641 om förhöjt anslag för
förstärkning av de kurativa åtgärderna och den sociala servicen på såväl
anstalts- som frivårdssidan hänvisar utskottet till sitt ställningstagande
under närmast föregående punkt.
I motionen 1974:381 hemställs om ett uttalande från riksdagens sida
att Kungl. Maj:t skyndsamt bör pröva möjligheterna att enligt närmare
angivna riktlinjer inrätta ett inackorderingshem i Jönköping. Hemmet bör
enligt motionärerna utnyttjas för frivårdens behov och tas i bruk under
budgetåret 1974/75. Lämpliga lokaler finns enligt motionärerna tillgängliga
och personal har friställts genom nedläggning av fångvårdsanstalten i
Jönköping.
Utskottet vill i anledning av motionen understryka att en av frivårdens
centrala arbetsuppgifter är att åstadkomma tillfedsställande bostadsförhållanden
för frivårdsklientelet. För att lyckas härmed är det nödvändigt
att kriminalvården har tillgång till bostäder av olika typer vilka kan
tillgodose varierande behov. De bostadsformer som härvidlag kommer i
förgrunden är frivårdshotell, bostadshotell eller inackorderingshem,
enskilda hem och s. k. insprängda lägenheter. Av dessa är den i motionen
aktualiserade, inackorderingshemmet, främst avsedd för det socialt mest
handikappade anstaltsklientelet, som förutom bostad behöver tillgång till
personlig omvårdnad i form av mat och annan service.
Som bl. a. kriminalvårdsberedningen pekat på har kriminalvårdens
JuU 1974:5
9
satsningar på bostadssidan endast i begränsad omfattning styrts av en
övergripande planering. Det är därför angeläget med en samlad bedömning
av behov och resurser som kan ligga till grund för ytterligare,
ofrånkomliga satsningar. I avsaknad härav är det - även om i och för sig
starka skäl kan tala för ett bifall till motionärernas förslag — inte möjligt
för utskottet att prioritera vare sig en satsning på inackorderingshem
framför t. ex. insprängda lägenheter eller orten Jönköping framför t. ex.
Uppsala som under förarbetena till årets statsverksproposition förordats
av kriminalvårdsstyrelsen när det gäller lokaliseringen av just ett
inackorderingshem. Utskottet förutsätter emellertid att kriminalvårdsstyrelsen
— och Kungl. Majit — i sin planering noga beaktar möjligheterna
att ta till vara det tillfälle till förstärkning av frivårdens bostadsbestånd
som, på sätt närmare framgår av motionen, yppats i Jönköping genom
aktningsvärda lokala insatser.
Vad utskottet i anledning av motionen anfört borges Kungl. Majit till
känna.
Mot Kungl. Majits medelsberäkning i de delar som icke särskilt berörts
av utskottet under ifrågavarande punkt har utskottet ingen erinran.
Utskottet hemställer
A. att riksdagen beträffande ersättningen till övervakarna inom
kriminalvården avslår motionen 1974:275 samt motionen
1974:384 i denna del (yrkande A),
B. att riksdagen beträffande antalet övervakningsuppdrag per övervakare
avslår motionen 1974:384 i denna del (yrkande B),
C. att riksdagen beträffande socialmedicinsk verksamhet vid Föreningen
Skyddsvärnet i Göteborg avslår motionen 1974:635 i
denna del,
D. att riksdagen beträffande förstärkning av den kurativa verksamheten
m. m. inom kriminalvården avslår motionen 1974:641
(yrkande 2 delvis) i denna del,
E. att riksdagen beträffande inrättandet av ett frigångshem i
Jönköping ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört i
anledning av motionen 1974:381,
F. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionerna 1974:635
och 1974:641 (yrkande 2 delvis) i denna del till Frivården för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 63 810 000 kr.
4. Maskin- och verktygsutrustning m. m. med flera anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna F 4—F 6 (s. 106 och
107) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar
A. till Maskin- och verktygsutrustning m. m. ett reservationsanslag
av 3 300 000 kr.,
B. till Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.,
C. till Utbildning av personal m. fl. ett reservationsanslag av
3 420 000 kr.
JuU 1974:5
10
5. Frivillig kontaktverksamhet m. m. Kungl. Majit har under punkten
F 7 (s. 107) föreslagit riksdagen att till Frivillig kontaktverksamhet m. m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
Motion
1 motionen 1974:379 av fru Diesen m. fl. (m) hemställs att riksdagen
till Frivillig kontaktverksamhet m. m. förbudgetåret 1974/75 anvisar ett
reservationsanslag av 160 000 kr., varav 80 000 kr. till Röda Korset.
Utskottet
Ifrågavarande anslag står — i överensstämmelse med tidigare uttalanden
från riksdagens sida — till kriminalvårdsstyrelsens förfogande för
lokala konkreta insatser i vårdarbetet med särskild inriktning på
verksamhet som direkt kan främja positiva kontakter mellan kriminalvårdsklientelet
och personer utanför kriminalvården. Ur anslaget har
under budgetåren 1970/71—1972/73 Riksförbundet för kriminalvårdens
humanisering (KRUM) erhållit bidrag med 38 000 kr. för ettvart av åren
och Röda korset erhållit 12 000, 15 000 respektive 22 000 kr., medan
återstående belopp ställts till räjongchefernas förfogande för fördelning
på både anstalts- och frivårdssidan. För innevarande budgetår har
kriminalvårdsstyrelsen med beaktande av konkurrerande bidragsbehov
inom andra organisationer bestämt bidragen för KRUM till 24 000 kr.
och för Röda korset till 20 000 kr.
1 motionen 1974:379 yrkas att det totala anslaget skall höjas till
160 000 kr. och att Röda korsets andel skall bestämmas till 80 000 kr.
Utskottet finner att utrymme saknas för en höjning av det totala
anslaget under ifrågavarande punkt. Vad gäller Röda korsets andel av
anslaget delar utskottet motionärernas uppfattning om värdet av den
kontaktverksamhet som organisationen bedriver i samarbete med kriminalvårdsstyrelsen.
Några anvisningar för anslagets disposition bör emellertid
inte meddelas av riksdagen, utan det bör ankomma på kriminalvårdsstyrelsen
att förutsättningslöst prioritera förekommande bidragsbehov
inom ramen för det med anslaget avsedda ändamålet. I enlighet härmed
avstyrker utskottet bifall till motionen 1974:379.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1974:379 till Frivillig kontaktverksamhet m. m.
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av
100 000 kr.
JuU 1974:5
11
6. Kriminalvårdsenheter med särskild budget. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkten F 8 (s. 108 och 109) och hemställer
att riksdagen till Kriminalvårdsenheter med särskild budget för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Stockholm den 19 mars 1974
På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON
Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam (c),
Johansson i Växjö (c), Jönsson i Malmö (s), Westberg i Ljusdal (fp),
Bengtsson i Göteborg (c), fru Bergander (s), herr Fransson (c), fru
Wiklund (c), fru Andersson i Kumla (s), herr Mathsson i Fagersta (s) och
fru Lindquist (m).
Reservation
vid punkten 5 (Frivillig kontaktverksamhet m. m.) av fru Kristensson (m)
och fru Lindquist (m), som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med
”Utskottet finner” och slutar med ”motionen 1974:379” bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening är frivilliga insatser av organisationer för att
främja positiva kontakter mellan kriminalvårdsklientelet och personer
utanför kriminalvården av stort värde och förtjänta av statligt stöd.
Exempel på sådana värdefulla insatser utgör Röda korsets i nära
samarbete med kriminalvårdsstyrelsen bedrivna kontaktverksamhet vid
fångvårdsanstalten^. Som närmare framgår av motionen har verksamheten
efter hand ökat i omfattning och tagit allt fastare former. En
ytterligare angelägen utvidgning av verksamheten torde som motionärerna
framhåller vara svår att genomföra utan ökat statligt stöd.
Enligt utskottets mening saknas emellertid utrymme för en höjning av
det totala anslaget under ifrågavarande punkt. Anledning förekommer
därför att ägna frågan om anslagets disponering särskild uppmärksamhet.
Härvidlag vill utskottet erinra om sina av riksdagen godkända uttalanden
föregående år (JuU 1973:15) att vissa inslag i KRUM:s verksamhet
uppenbarligen står i mindre god överensstämmelse med syftet med de
anslagna medlens användning och att kriminalvårdsstyrelsens beslut att
begära redovisning för anvisade medels användning kunde ses mot
bakgrund av de disparata inslagen i förbundets verksamhet. Enligt
utskottets mening torde vid fördelningen av anslaget stor uppmärksamhet
tas till de erfarenheter av verksamheten som kunde framkomma genom
den begärda redovisningen och som eljest vunnits. Minskningen av
JuU 1974:5
12
KRUMs andel av anslaget för innevarande budgetår från 38 000 till
24 000 kr. torde få ses mot bakgrund härav.
Vid jämförelse mellan den av Röda korset och KRUM bedrivna
verksamheten finner utskottet orimligt att KRUM erhåller en större andel
än Röda korset, särskilt som enligt vad utskottet inhämtat KRUM icke
lämnat tillfredsställande redovisning för sin användning av erhållna
medel. Utskottet vill i och för sig inte ifrågasätta principen att det bör
ankomma på kriminalvårdsstyrelsen att disponera medlen inom ramen
för det med anslaget avsedda ändamålet. Det oaktat vill utskottet till
ledning för styrelsens handhavande av medlen framhålla att enligt
utskottets uppfattning KRUM icke bör beviljas någon andel och att
motsvarande belopp bör överföras till Röda korset.
Utskottet finner det vidare tveksamt om disponibla medel som skett
1973 bör splittras i ett antal mindre belopp.
Vad utskottet sålunda anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
A. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:379 i
denna del till Frivillig kontaktverksamhet m. m. för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 kr.,
B. att riksdagen beträffande disponeringen av anslaget i anledning
av motionen 1974:379 i denna del ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört.
GOTAB 74 7262 S Stockholm 1974