Justitieutskottets betänkande nr 11 år 1974

Nr 11

Justitieutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj rts i propositionen
1974:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1974/75 till
polisväsendet, m. m. jämte motioner.

ANDRA HUVUDTITELN

Polisväsendet

Inledning

Uppgifterna i statsverkspropositionen, bilaga 4 (s. 55), rörande
brottsutvecklingen kan kompletteras med följande sammanställning som
visar antalet brottsbalksbrott under åren 1972 och 1973 samt under januari
1973 och januari 1974. Siffrorna bygger på statistiska centralbyråns
månadsstatistik över de brott som kommit till polisens kännedom. Det bör
understrykas att siffrorna är preliminära och erfarenhetsmässigt lägre än de
som redovisas i årsstatistiken.

Tidsperiod Antalet brottsbalksbrott Förändring i procent

år 1972 572 062

år 1973 522 415 - 8,7

januari 1973 42 656

januari 1974 45 968 + 7,8

Beträffande de särskilda brotten kan nämnas att enligt samma
preliminära statistik brotten mot 3 kap. brottsbalken (misshandel och
andra brott mot liv och hälsa) minskat från 18 425 (1972) till 18 048
(1973) eller med 2 procent, att brotten mot 8 kap. brottsbalken (stöld,
rån och andra tillgreppsbrott) minskat från 438 472 (1972) till 358 243
(1973) eller med 12,1 procent samt att brotten mot 9 kap. brottsbalken
(bedrägeri och annan oredlighet) minskat från 41 321 (1972) till 39 891
(1973) eller med 3,5 procent.

1. Rikspolisstyrelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen
1974:1 bilaga 4 under punkten B 1 (s. 58—60) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 99 960 000 kr., varav 5 897 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

JuU 1974:11

1 Riksdagen 1974. 7 sami. Nr 11

JuU 1974:11

2. Länspolischefsorganisationen

Motion

I motionen 1974:382 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c, m, fp)
hemställs att riksdagen för Kungl. Maj :t som sin mening ger till känna att vid
de fortsatta övervägandena om den regionala polisorganisationen bör särskilt
beaktas önskemålen om en samordning av hithörande anslag på polisväsendets
stat i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

Länsstyrelsen är högsta polismyndighet i länet och har i denna egenskap
ansvaret för och ledningen av polisväsendet inom sitt län. Länsstyrelsen
skall bl. a. övervaka att allmän ordning och säkerhet upprätthålls i länet och
att erforderliga åtgärder vidtas när den allmänna ordningen och säkerheten
hotas eller störs. För att kunna fullgöra denna uppgift har länsstyrelsen
befogenhet att meddela föreskrifter om användningen av polisstyrkorna i
länets polisdistrikt samt att i vissa situationer helt eller delvis överta
ledningen av styrkorna och tillkalla polisförstärkning. Länsstyrelsen har
vidare att ta befattning med åtskilliga frågor bl. a. av administativ karaktär
rörande polisdistrikten i länet. Länsstyrelsens uppgifter i fråga om
polisväsendet fullgörs till största delen på länspolischefens expedition.
Länspolischefen, som i samband med polisväsendets förstatligande
inordnades som tjänsteman i länsstyrelsen, är chef för länspolischefens
expedition. Länspolischefen utövar ensam beslutanderätten i ärenden
angående polisens verksamhetsformer och i s. k. länspolischefsärenden.
Landshövdingen kan dock i vissa situationer, t. ex. när allvarliga ordningsstörande
händelser eller händelser som kräver extraordinär polisverksamhet
inträffat, överta polisledningen och fatta beslut om verksamhetens
bedrivande. För att möjliggöra sådant övertagande åligger det länspolischefen
att hålla landshövdingen underrättad om polisväsendets tillstånd.

Jämte länspolischefen finns i vissa län en biträdande länspolischef. På
länspolischefens expedition tjänstgör en poliskommissarie, en kriminalinspektör
och i regel dessutom en polisinspektör eller kriminalinspektör
som förordnas för viss tid. Härutöver är normalt två biträdestjänster knutna
till expeditionen. Länspolischef, biträdande länspolischef och biträdespersonal
avlönas över länsstyrelsens stat medan övrig polispersonal, som
tillhör den lokala polisorganisationen, avlönas över polisväsendets stat.
Erforderlig utrustning anskaffas med utnyttjande av länsstyrelsens
expensmedel.

Vid 1972 års riksdag fattades beslut om allmänna riktlinjer för den
framtida polis- och åklagardistriktsindelningen samt om riktlinjer för en
begränsad reform av den regionala polisverksamheten (prop. 1971:173,
JuU 1972:1, rskr 1972:19). Reformen syftade i sistnämnda hänseende i
huvudsak till att två eller undantagsvis tre angränsande län i en del fall skulle
sammanföras till ett verksamhetsområde samt att i samtliga län skulle
införas en enhetlig organisation, där länspolischefen, även om han alltjämt
är tjänsteman i länsstyrelsen, skulle ges en betydligt mera självständig

JuU 1974:11

ställning med vidgad beslutanderätt i olika frågor. Reformen varatt se som
ett provisorium i avvaktan på resultatet av länsberedningens arbete i fråga
om den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation.

På grundval av nämnda riktlinjer framlades i 1973 års statsverksproposition
ett förslag att Västernorrlands län och Jämtlands län skulle förenas
till ett regionalt verksamhetsområde inom polisorganisationen (prop.
1973:1, bilaga 4, s. 30 och 31). I samma proposition (bilaga 14, s. 15 f.)
redovisades en inom justitie- och civildepartementen utarbetad principskiss
till länspolischefsorganisation för ett verksamhetsområde av normal
struktur. Arbetsuppgifterna inom organisationen fördelades där under
ledningsfunktionen på en funktion för övervakningsverksamhet och en
funktion för utredningsverksamhet. Den erforderliga personalen skulle
till övervägande delen byggas upp av dels den personal som f. n. finns på
länsstyrelsens stat, dels den polispersonal från den lokala polisorganisationen
som f. n. tjänstgör på länspolischefsexpeditionerna. Sistnämnda
personal skulle föras över till länsstyrelsernas stat. Chefen för civildepartementet
förordade — efter samråd med chefen för justitiedepartementet
— att principskissen lades till grund för uppbyggnaden av länspolischefsorganisationen
efter hand som regionala verksamhetsområden tillkommer.

Vid ställningstagande till förslaget att sammanföra Västernorrlands län
och Jämtlands län till ett verksamhetsområde fann sig utskottet inte
övertygat om att förslaget — som endast innebar en provisorisk lösning —
hade sådana fördelar från polisiär, ekonomisk eller annan synpunkt att
det i ett läge där man inte kunde överblicka dess konsekvenser vad gäller
den regionala samhällsförvaltningen i stort borde genomföras mot
framför allt länsstyrelsens bestämda önskemål. På närmare anförda skäl
avstyrkte utskottet att riksdagen godkände Kungl. Maj:ts förslag. Vad
utskottet i denna del hemställt bifölls av riksdagen (JuU 1973:37, rskr
1973:305). I organisationsfrågan gjordes inget särskilt uttalande (se CU
1973:29).

I remissyttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar beträffande
länspolischefsexpeditionerna för nästa budgetår intog rikspolisstyrelsen
en negativ ställning till tanken att föra över viss polispersonal till
länsstyrelserna och avstyrkte bestämt tillskapandet av en särskild
polisorganisation som lyder under annat departement än polisväsendet i
övrigt. (Prop. 1974:1, bilaga 16, s. 10.)

Härefter har rikspolisstyrelsen och Föreningen Sveriges länspolischefer
i framställning till Kungl. Maj:t den 16 december 1973 föreslagit att
anslagen för länspolischefens expedition förs över från länsstyrelsens till
polisväsendets stat. I skrivelsen framhålls att stora fördelar skulle vinnas
om biträdespersonalen vid länspolischefens expedition överfördes till den
lokala polisorganisationen och all utrustning till expeditionen anskaffades
över polisväsendets stat, dvs. om länspolischefens expedition i dess helhet
i administrativt hänseende överfördes till justitiedepartementets stat.
Någon förändring av länspolischefens ställning såsom tjänsteman i
länsstyrelsen är inte avsedd med förslaget. Det avses inte heller skola

Juli 1974:11

påverka den operativa verksamheten. Ett genomförande av förslaget
skulle enligt skrivelsen innebära att biträdespersonalen på länspolischefens
expedition kunde rekryteras bland kvalificerade befattningshavare
med erfarenhet från arbetet i polisdistrikt. Vid tillfälligt behov av
personalförstärkning skulle biträdespersonal med ingående kännedom om
polisens arbetsmetoder och de föreskrifter och anvisningar som gäller för
polisväsendet kunna inlånas från ett polisdistrikt. Möjlighet skulle också
finnas att vid behov utnyttja vakansmedel från den lokala polisorganisationen
för anställande av extra personal. I frågan om utrustning vid
länspolischefens expedition sägs i framställningen att det f. n. råder stora
skillnader mellan länen. Telexförbindelse finns exempelvis inte vid alla
länspolischefsexpeditioner och förbindelse med polisens radionät saknas
vid samtliga expeditioner. Under år 1974 kommer samtliga polisdistrikt
att utrustas med dataterminaler för direktingång i ett stort antal register.
Terminalerna kommer även att kunna användas för annan kommunikation
såsom exempelvis rikslarm. Rikspolisstyrelsen uppger sig sakna
möjlighet att utrusta länspolischefernas expeditioner med sådana terminaler,
trots att behov därav föreligger. Med hänsyn bl. a. till det nu
anförda uttalas i framställningen att all utrustning till länspolischefernas
expeditioner bör anskaffas över polisväsendet. Utrustningen skulle
härigenom kunna göras enhetlig för hela polisväsendet, vilket i hög grad
skulle påverka arbetsmetoder och rationalitet. Det borde, framhålls i
skrivelsen, vara en självklarhet att den som har den operativa ledningen
över länets polisstyrkor även har tillgång till samma tekniska utrustning
som polisväsendet i övrigt.

Under åberopande av rikspolisstyrelsens och länspolischefsföreningens
framställning förordas i motionen 1974:382 att anslagen till länspolischefernas
expeditioner kommande år förs över från länsstyrelsernas stat
till polisväsendets stat. Motionärerna ställer sig liksom rikspolisstyrelsen
och länspolischefsföreningen avvisande till tanken att bygga upp skilda
polisorganisationer lydande under olika departement. Samtidigt framhålls
att med motionsförslaget inte avses någon ändring av länspolischefernas
och de biträdande länspolischefernas ställning och funktion som tjänstemän
i länsstyrelserna. Syftet är enbart att nå en administrativ förenkling,
som kan bidra till en effektivisering av den regionala polisverksamheten.
Slutligen uttalar motionärerna att organisationsfrågan i hela dess vidd
inte kan avgöras innan länsberedningen slutfört sitt arbete. Med
hänvisning till det anförda yrkar motionärerna att riksdagen som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna att vid de fortsatta övervägandena om
den regionala polisorganisationen särskilt bör beaktas önskemålen om en
samordning av hithörande anslag på polisväsendets stat i enlighet med vad
som anförts i motionen.

I ärendet har utskottet uppvaktats av företrädare för rikets landshövdingar
som med hänvisning bl. a. till länsberedningens arbete bestämt
motsatt sig ett genomförande av motionärernas förslag. Samtidigt har
från samma håll uttalats oro över den bristande effektiviteten i den
nuvarande länspolischefsorganisationen och framförts önskemål om snara

JuU 1974:11

åtgärder till förbättring av förhållandena. Utskottet har vidare erhållit
kompletterande synpunkter i ämnet från företrädare för justitiedepartementet
och rikspolisstyrelsen. Därvid har bl. a. framkommit att man
inom rikspolisstyrelsen f. n. överväger att i samråd med personalorganisationerna
föreslå sådana organisatoriska förändringar inom ramen för
gällande författningar att en nödvändig effektivisering av länspolischefsorganisationen
kan ernås. Avsikten är bl. a. att överföra vissa uppgifter
från rikspolisstyrelsen till länspolischeferna.

Utskottet vill för egen del till en början konstatera att statsmakternas
ställningstagande beträffande den regionala polisverksamheten 1972
präglades av insikten om att vissa åtgärder — om än provisoriska —
erfordras för att tillgodose ett rimligt krav på effektivitet och rationell
organisation. Motsvarande intresse förestavade ytterst riksdagens beslut
rörande länspolischefsorganisationen i Jämtlands och Västernorrlands län
1973. Detsamma kan sägas om de skilda önskemål som därefter
framställts från bl. a. rikspolisstyrelsen, länspolischefsföreningen och
landshövdingarna samt om de förslag som aktualiseras i den föreliggande
motionen. Det måste emellertid beaktas att ett genomförande av
organisatoriska förändringar rörande den regionala polisverksamheten
innebär risker för att statsmakternas framtida ställningstagande till
utformningen av den regionala samhällsverksamheten i stort föregrips
eller avsevärt försvåras. Innan ställning tagits till det principbetänkande
som är att vänta från länsberedningen mot slutet av 1974 bör några mera
betydande förändringar i länspolischefsorganisationen inte beslutas.

Vad nu sagts hindrar inte att utskottet ser positivt på de ansträngningar
som från skilda håll görs att genom smärre åtgärder inom ramen
för den bestående ordningen åstadkomma en mera effektiv och rationell
polisverksamhet på det regionala planet. När det gäller det av motionärerna
framlagda förslaget bör enligt utskottets mening slås fast att det
enbart avser en föga ingripande budgetteknisk förenkling beträffande
biträdespersonalen vid och utrustningen till länspolischefernas expeditioner.
Ett genomförande av förslaget synes utskottet kunna medföra
administrativa och andra fördelar utan att det framtida ställningstagandet
till den regionala polisverksamheten föregrips. I likhet med motionärerna
anser utskottet därför att det bör övervägas att överföra anslagen till
länspolischefernas expeditioner från länsstyrelsernas stat till polisväsendets
stat. Övervägandena synes lämpligen kunna göras i samband med
förestående budgetarbete. Utskottet vill också framhålla angelägenheten
av att - i avvaktan på mera ingripande åtgärder — även andra möjligheter
tillvaratas för att ernå en erforderlig förstärkning av länspolischefsorganisationen.
Bl. a. bör beaktas att den av rikspolisstyrelsen ifrågasatta
överföringen av arbetsuppgifter från styrelsen till länspolischeferna på
vissa håll torde medföra behov av resursförstärkningar. Vad utskottet
sålunda i anledning av motionen 1974:382 anfört bör ges Kungl. Maj:t till
känna.

Utskottet hemställer

Juli 1974:11

att riksdagen i anledning av motionen 1974:382 ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört rörande anslagen till länspolischefernas
expeditioner, m. m.

3. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. Polisverket: Underhäll och
drift av motorfordon m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkterna B 2 och B 3 (s. 60—63) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

A. till Polisverket: Inköp av motorfordon m, m. ett reservationsanslag
av 23 772 000 kr., varav 16 521 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen,

B. till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. ett
förslagsanslag av 67 310 000 kr., varav 37 290 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

4. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av brott mot rikets säkerhet m. m. Kungl. Maj:t har under punkten B4 (s.
63 och 64) föreslagit riksdagen att till Polisverket: Särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 46 970 000 kr.

Motion

I motionen 1974:197 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas att
riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att den del av säkerhetspolisens
organisation som innebär registrering och rapportering av politisk
verksamhet och inblandning över huvud upplöses, att riksdagen uttalar
att säkerhetspolisens verksamhet i fortsättningen enbart inriktas på att
motverka spionage och förebygga fascistiska ligors verksamhet samt att
förevarande anslag reduceras i enlighet därmed.

Utskottet

Kungl. Maj:ts anslagsframställning innebär en ökning av anslaget från
43 500 000 kr. för innevarande budgetår till 46 970 000 kr. för
budgetåret 1974/75. Ökningen beror till största delen på automatiska
kostnadsökningar.

I motionen 1974:197 framställs yrkanden som går ut på att
säkerhetspolisens fortsatta verksamhet skall ges en närmare angiven
begränsad och bestämd inriktning samt att anslaget till verksamheten
skall reduceras med hänsyn härtill.

I samband med prövningen av anslagen till den särskilda polisverksamheten
har utskottet åren 1971 — 1973 behandlat motioner med
likartade yrkanden som de nu framförda, se JuU 1971:5 p. 11, JuU

JuU 1974:11

1972:4 p. 5 och JuU 1973:6. Vaije år har motionsyrkandena under stor
politisk enighet avstyrkts av utskottet och avslagits av riksdagen.
Utskottet vill särskilt hänvisa till sitt betänkande föregående år, där
utskottet lämnade en ingående redovisning för uppbyggnaden av den
polisiära säkerhetstjänsten i Sverige, för den mot Sverige riktade
främmande underrättelseverksamheten, för inriktningen av säkerhetspolisens
arbete, för principerna för registrering när det gäller medlemmar i
politiska organisationer som har våld på sitt program eller som kan
befaras använda våld för sina politiska syften och för utvecklingen under
senare år av anslagen till den särskilda polisverksamheten.

Utskottet — som av företrädare för justitiedepartementet och rikspolisstyrelsen
i särskild ordning informerats om säkerhetspolisens verksamhet
och om grunderna för anslagsberäkningen — anser i år liksom tidigare
att fog uppenbarligen saknas för bifall till de av motionärerna framförda
förslagen.

Utskottet har icke någon erinran mot Kungl. Maj:ts anslagsberäkning.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen beträffande inriktningen av säkerhetspolisens
verksamhet avslår motionen 1974:197 i denna del,

B. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:197 i
denna del till Polisverket: Särskild polisverksamhet för
hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet
m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
46 970 000 kr.

5. Polisverket: Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkten B 5 (s. 64) och hemställer

att riksdagen till Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 1 900 000 kr.

6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Kungl. Maj:t har
under punkten B 6 (s. 64—68) föreslagit riksdagen att till Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 1 331 220 000 kr., varav 306 180 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1974:151 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs såvitt nu är
i fråga att riksdagen till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 1 336 000 000
kr., varav 306 180 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
(yrkande 4).

)

JuU 1974:11 8

I motionen 1974:641 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) hemställs såvitt
nu är i fråga att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl. Maj :ts förslag om
anvisning av medel för 402 nya polistjänster i den lokala polisorganisationen.

I motionen 1974:970 av herr Polstam (c) hemställs att riksdagen som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförs om
materieltjänsten inom den lokala polisorganisationen.

I motionen 1974:1256 av herr Petersson i Röstånga (fp) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en utredning om polisverksamhetens
inriktning i syfte att förbättra kontakten med allmänheten.

Utskottet

Mot bakgrund av främst den tilltagande brutalisering och kommersialisering
av brottsligheten och den ökade oro och osäkerhet inför brister i
den allmänna ordningen och säkerheten som konstaterades av brottskommissionen
beslöt 1973 års riksdag att polisväsendet under en
treårsperiod skulle tillföras 1 200 polismanstjänster och 450 tjänster för
annan personal än polispersonal (prop. 1973:115, JuU 1973:26, rskr
1973:258). Med beslutet, som fattades med stor majoritet, avsågs framför
allt att snabbt komma till rätta med missförhållanden av nyss angivet
slag. Samtidigt betonades att beslutet inte stod i motsatsförhållande till
den grundsyn på brottslighetsbekämpningen som statsmakterna vid
många tillfällen givit uttryck åt och som innebär att kampen måste förås
på en mycket bred front, där det i stor utsträckning är fråga om åtgärder
som ligger utanför vad som brukar betraktas som kriminalpolitik i gängse
mening och som till väsentlig del först på längre sikt kan resultera i en
varaktig minskning av brottsligheten.

Till fullföljande av 1973 års beslut har i årets statsverksproposition
under ifrågavarande punkt beräknats medel för 552 nya tjänster i den
lokala polisorganisationen, varav två tjänster för personal i polischefskarriären,
400 polismanstjänster och 150 tjänster för annan personal än
polispersonal. Av polismanstjänsterna avses 10 för tjänstgöring vid
polismästarkanslier, 185 för övervakningstjänst, 25 för trafikövervakningstjänst,
110 för spanings- och utredningsverksamhet samt 70 för
vikariats- och förstärkningstjänstgöring. Tjänsterna för annan personal än
polispersonal är avsedda främst för att anställa ytterligare kontorspersonal
och för att möjliggöra överförande av arbetsuppgifter från polispersonal
till annan personal.

I motionen 1974:641 yrkas avslag på Kungl. Maj:ts förslag om
anvisning av medel för de 402 nya polismanstjänsterna. Medlen bör,
enligt särskilt yrkande i motionen, användas framför allt till att förstärka
kurators- och psykologverksamheten inom kriminalvården. Sistnämnda
yrkande har på förslag av utskottet avslagits av riksdagen (JuU 1974:5).

I motionen 1974:151 yrkas höjning av anslaget med 4 780 000 kr.,

JuU 1974:11

motsvarande medel för 100 polismanstjänster utöver Kungl. Maj:ts
förslag. Tjänsterna är enligt motiveringen i motionen avsedda för
ytterligare förstärkning av spanings- och utredningsverksamhet, kvarterspolisorganisationen
och de mindre polisdistrikten.

Enligt utskottets mening har några omständigheter inte inträffat som
bör föranleda att riksdagen går ifrån förra årets ställningstagande rörande
den lokala polisorganisationens förstärkning under en treårsperiod.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna 1974:151 och 1974:641
i denna del. 1 anledning av önskemålet i motionen 1974:151 om
förstärkning av kvarterspolisorganisationen vill utskottet tillägga att
enligt rikspolisstyrelsens petita ca 25 av de nya tjänsterna på övervakningssidan
bör användas för fortsatt utbyggnad av kvarterspolisverksamheten.
Om så blir fallet kommer från och med den 1 juli 1974 att finnas
över 200 kvarterspoliser i landet.

Kvarterspolisverksamheten berörs även i motionen 1974:1256, vars
hemställan upptar önskemål om tillsättande av en utredning rörande
polisverksamhetens inriktning i syfte att förbättra kontakten med
allmänheten. I motiveringen anläggs synpunkter på olika faktorer som
enligt motionären bidragit till att minska kontaktytorna mellan polisen
och allmänheten. Motionären nämner bl. a. ökningen av den tekniska
utrustningen och omorganisationer. I motionen diskuteras också polisens
medverkan i skolundervisningen, glesbygdernas särskilda svårigheter,
storstädernas rekryterings- och anställningsproblem och polismännens
utsatta situation i det dagliga arbetet.

Synpunkterna i motionen överensstämmer i väsentliga delar med
tankar som utskottet i olika sammanhang givit uttryck åt, bl. a. i
anslutning till de förslag som förelädes riksdagen förra året på grundval av
de överväganden i syfte att förbättra arbetsförhållandena för polisen i
Stockholm som redovisats i betänkandet (Ds Ju 1972:33) Polisen i
Stockholm. Vad i motionen anförs motiverar ett upprepande av
utskottets uttalande att arbetsmiljö- och trivselfrågorna på det lokala
planet uppmärksamt bör följas av polisledningen i samråd med personalorganisationerna.
Även i övrigt synes åtskilligt av vad motionären anfört
värt beaktande, även om någon särskild utredning för ändamålet f. n. inte
synes påkallad vid sidan av den som förra året tillsattes för att utreda
frågan om personalomsättningen inom polisväsendet m. m. (Ju 1973:16).
Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motionen.

Under denna punkt behandlar utskottet slutligen motionen 1974:970
vari önskemål anförs beträffande materieltjänsten inom den lokala
polisorganisationen. Motionären framhåller bl. a. att det stora värdet och
omfattningen av utrustning och materiel inom polisdistrikten motiverar
att, framför allt i de stora och medelstora polisdistrikten, ansvaret för all
sådan egendom åläggs särskilda, icke polisiära befattningshavare, exempelvis
materielinspektörer. Efter hand bör enligt motionären en särskild
organisationsplan utarbetas för materieltjänsten, varigenom bl. a. kunde
åstadkommas en samling av de mindre distriktens materieltjänst.

Som motionären nämner var materieltjänsten inom den lokala

JuU 1974:11

polisorganisationen föremål för brottskommissionens uppmärksamhet.
Fordons- och materielredogörares verksamhet ansågs av kommissionen
innefatta arbetsuppgifter som med fördel kunde överföras från polispersonal
till annan personal. 1 linje härmed har fr. o. m. den 1 juli 1973
i 22 polisdistrikt inrättats tjänster för fordons- och materielredogörare
utöver dem som tidigare funnits i 15 distrikt. För nästa budgetår avses
tillkomma ytterligare 14 sådana tjänster. Motionärens önskemål om
särskilda tjänster för fordons- och materieltjänsten synes sålunda — i
överensstämmelse med strävandena att överföra icke polisiära arbeten till
civila tjänstemän — komma att vara tillgodosedda i betydande utsträckning
redan under nästa budgetår. Vad gäller önskemålet om en särskild
organisationsplan för verksamheten förutsätter utskottet att behovet
härav uppmärksammas av rikspolisstyrelsen.

Med hänsyn till det anförda och under hänvisning till arbetet inom
den nyssnämnda utredningen angående personalomsättningen inom
polisväsendet finner utskottet någon riksdagens åtgärd i anledning av
motionen inte vara påkallad.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionerna 1974:151
och 1974:641 i denna del (yrkande 4 resp. 1) till Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 1 331 220 000 kr.,
varav 306 180 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

B. att riksdagen beträffande polisverksamhetens inriktning avslår
motionen 1974:1256,

C. att riksdagen beträffande materieltjänsten inom den lokala
polisorganisationen avslår motionen 1974:970.

7. Lokala polisorganisationen: Utrustning. Kungl. Maj:t har under
punkten B 7 (s. 68—70) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:
Utrustning för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag
av 19 200 000 kr., varav 3 763 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motion

1 motionen 1974:151 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs såvitt nu är
i fråga att riksdagen till Lokala polisorganisationen: Utrustning för
budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 19 700 000 kr.,
varav 3 763 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen (yrkande
5).

JuU 1974:11

Utskottet

Motionärernas förslag till anslagsberäkning bygger på behovet av
utrustning till den ytterligare personal som föreslagits i motionen
(yrkande 4). Frågan om personalförstärkning inom den lokala polisorganisationen
har behandlats under punkt 6 ovan. Under hänvisning till vad
där anförts tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag till medelsberäkning
under nu ifrågavarande punkt och avstyrker bifall till motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:151 i
denna del (yrkande 5) till Lokala polisorganisationen: Utrustning
anvisar ett reservationsanslag av 19 200 000 kr., varav
3 763 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

8. Statens kriminaltekniska laboratorium m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkterna B 8—B 10 (s. 70—74) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

A. till Statens kriminaltekniska laboratorium ett förslagsanslag
av 6 160 000 kr.,

B. till Polisenheter med särskild budget ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

C. till Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg ett
reservationsanslag av 18 000 000 kr.

Stockholm den 18 april 1974

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam (c),
Larfors (s), Johansson i Växjö (c), Jönsson i Malmö (s), Nygren (s),
Bengtsson i Göteborg (c), fru Bergander (s), herr Nilsson i Visby (s), fru
Wiklund (c), fru André (c), herr Petersson i Röstånga (fp), fru Lindquist
(m) och herr Pettersson i Västerås (vpk).

Reservationer

1. vid punkten 2 (Länspolischefsorganisationen)

av fröken Mattson (s), herrar Larfors (s), Jönsson i Malmö (s), Nygren
(s), fru Bergander (s), herrar Nilsson i Visby (s) och Pettersson i Västerås
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med
”Utskottet vill” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill för sin del konstatera att statsmakternas ställningstagande
år 1972 beträffande den regionala polisverksamheten präglades av
insikten om att vissa åtgärder erfordras för att tillgodose ett rimligt krav
på effektivitet och rationell organisation. Detsamma kan sägas om de
skilda önskemål som därefter framställts från bl. a. rikspolisstyrelsen,
länspolischefsföreningen och landshövdingarna. Det måste emellertid
beaktas att ett genomförande av organisatoriska förändringar rörande den
regionala polisverksamheten innebär risker för att statsmakternas framtida
ställningstagande till utformningen av den regionala samhällsverksamheten
i stort föregrips eller avsevärt försvåras. Innan ställning tagits
till länsberedningens principbetänkande som är att vänta mot slutet av
1974 bör några mera betydande förändringar av länspolischefsorganisationen
inte beslutas.

När det gäller det av motionärerna framlagda förslaget att överföra
anslagen till länspolischefernas expeditioner från länsstyrelsernas stat till
polisväsendets stat kan detta enligt utskottets mening inte ses enbart som
en budgetteknisk fråga. Motionskravet innebär också en ytterligare
centralisering av polisverksamheten. Varje förändring på det organisatoriska
planet som innebär att länsstyrelsernas uppgifter i polisens arbete
minskar uppfattas lätt som ett ställningstagande mot den regionala
samhällsverksamheten. Landshövdingarnas engagemang mot motionsförslaget
ser utskottet som en bekräftelse på riktigheten i detta antagande.

Utskottet noterar med tillfredsställelse de planer som lär föreligga
inom rikspolisstyrelsen att överföra vissa arbetsuppgifter från styrelsen
till länspolischeferna. Men en sådan förskjutning av arbetsfördelningen
inom polisväsendet kräver ingalunda den förändring av länspolisorganisationens
anknytning till länsstyrelserna, som motionärerna föreslagit.

Med hänsyn till det anförda och då ett principbetänkande från
länsberedningen är att vänta i slutet av innevarande år anser utskottet
inte att skäl föreligger att bifalla motionärernas förslag.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen avslår motionen 1974:382.

2. vid punkten 4 (Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och
uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.)
av herr Pettersson i Västerås (vpk) som anser

JuU 1974:11

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”1
samband” och slutar på s. 7 med ”Kungl. Maj:ts anslagsberäkning” bort
ha följande lydelse:

I samband med prövningen av anslagen till den särskilda polisverksamheten
har utskottet åren 1971—1973 avstyrkt motioner med likartade
yrkanden som de nu framförda. Dessa avslagsyrkanden har icke stått på
god saklig grund. Säkerhetspolisens politiska inriktning har varit ensidigt
och helt obefogat riktad mot politiska vänsterorganisationer, mot
socialistiska organisationer. Säkerhetspolisen har, tillsammans med den
fram till 1973 helt hemliga militära underrättelsetjänsten, enligt utskottets
mening otillbörligt och provocerande sänt in agenter i svenska
vänsterorganisationer. Registrering av dessa organisationers medlemmar,
av deras aktivister, samt undersökningar av aktivisternas personliga och
politiska förhållanden, inskickande av kunskapare på deras möten osv.
utgör allt en verksamhet som utskottet anser måste upphöra. Ingen
organisation värd namnet socialistisk hotar de demokratiska och medborgerliga
fri- och rättigheterna. Hotet kommer från höger, från de
fascistiska grupperingar och terroristorganisationer vilka förövat brutala
terrordåd, överfallit och våldfört sig på demonstranter, stört och med våld
angripit möten. Dessa fascistiska ligors verksamhet är till sitt innehåll
politisk men till sina former kriminell. Den bör därför bekämpas med
polisiära åtgärder.

Allmän enighet råder om att spionage riktat mot riket måste
bekämpas. Utskottet delar den syn som i detta hänseende kommer till
uttryck i motionen 1974:197. Som framgår av det förut sagda måste
emellertid den del av säkerhetspolisens organisation som innebär registrering
och rapportering och inblandning i politisk verksamhet upplösas, och
säkerhetspolisens verksamhet bör i fortsättningen enbart inriktas på att
motverka spionage och att förebygga fascistiska ligors kriminella verksamhet.
Anslaget till den särskilda polisverksamheten måste reduceras i
enlighet härmed. Eftersom utskottet inte fått en tillfredsställande
information om hur anslaget fördelas mellan olika grenar av säkerhetspolisens
verksamhet, finner sig utskottet inte kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts
föreliggande förslag till medelsanvisning. Erforderligt anslag för en i
enlighet med vad utskottet anfört reducerad verksamhet får Kungl. Maj:t
begära genom förslag på tilläggsstat. Utskottet förutsätter att anslagsframställningen
därvid underbyggs med preciserade uppgifter angående
säkerhetspolisens fortsatta verksamhet och inriktning.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

A. att riksdagen beträffande inriktningen av säkerhetspolisens
verksamhet med bifall till motionen 1974:197 i denna del
hos Kungl. Maj:t hemställer att den del av säkerhetspolisens
organisation som innebär registrering och rapportering av
politisk verksamhet och inblandning över huvud upplöses
samt uttalar att säkerhetspolisens verksamhet i fortsättningen
enbart inriktas på att motverka spionage och förebygga

JuU 1974:11

fascistiska ligors verksamhet,

B. att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av
motionen 1974:197 i denna del avslår Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag till anslag för bugdetåret 1974/75 till Polisverket:
Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av brott mot rikets säkerhet m. m.

3. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)
av fru Kristensson (m) och fru Lindquist (m) som beträffande
medelsberäkningen anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”i landet” bort ha följande lydelse:

Den förstärkning av de personella resurserna inom polisväsendet som
Kungl. Maj:t föreslår under ifrågavarande punkt syftar i enlighet med
brottskommissionens förslag till ökade insatser mot den grövre brottsligheten.
Som framhålls i motionen 1974:151 kan det i ett trängt läge vara
naturligt att prioritera åtgärder mot sådan brottslighet. Målsättningen är
dock alltför begränsad. Polisen bör ges sådana resurser, att den kan
fullgöra en allmänt brottsförebyggande funktion och därjämte utföra
spanings- och utredningsinsatser beträffande den mer vardagliga brottslighet,
som kanske inte uppfattas som särskilt dramatisk men drabbar
enskilda mycket hårt.

När det gäller behovet av polismanstjänster måste också beaktas
riksdagens uttalande i samband med de år 1972 beslutade reformerna
inom polisväsendet (JuU 1972:1) att en ändrad distriktsindelning
inte får leda till att allmänheten i vissa områden får en sämre polisiär
service än för närvarande och att förstärkningsåtgärder bör övervägas som
ett alternativ i varje särskilt fall då en distriktssammanslagning ifrågasätts.
Ett iakttagande av den av riksdagen anbefallda restriktiviteten måste
enligt utskottets mening leda till en förstärkning av poliskåren på många
håll. Den av Kungl. Maj:t förordade personalökningen ger uppenbarligen
inte utrymme för någon som helst polisförstärkning i ett betydande antal
polisdistrikt. Vidare krävs ett avsevärt tillskott av tjänster om den ökade
satsning på fotpatrullering och kvarterspolisverksamhet, som riksdagen
föregående år uttalade sig för, skall få ett meningsfullt innehåll. Det bör
också beaktas att en önskvärd satsning på en verksamhet med särskilda
ansvarsområden för de enskilda polismännen är relativt personalkrävande.

Under hänvisning till det anförda och till vad i övrigt anförs i
motionen 1974:151 i denna del anser utskottet liksom motionärerna att
den lokala polisorganisationen under nästa budgetår bör tillföras 100
polismän utöver Kungl. Maj:ts förslag. Tjänsterna bör fördelas på sätt
motionärerna anför.

dels att utskottets hemställan under A bort ha följande lydelse:

A. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
motionen 1974:151 i denna del (yrkande 4), i anledning av

JuU 1974:11

Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:641 i
denna del (yrkande 1) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 1 336 000 000 kr., varav 306 180 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

4. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av herr Pettersson i Västerås (vpk) som beträffande medelsberäkningen
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”i landet” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan inte en ensidig prioritering av polisväsendet
vid riksdagens anslagsanvisning minska brottsligheten. I stället bör
sättas in åtgärder som är ägnade att skapa gynnsammare betingelser för
de grupper i samhället som är särskilt utsatta för risk att hamna i
kriminalitet och asocialitet. På sikt ligger den enda tänkbara lösningen i
en politik som botar brister och orättvisor och utjämnar alla ekonomiska,
sociala och kulturella skillnader i samhället.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionen
1974:641 i nu förevarande del samt avstyrker dels Kungl. Maj:ts förslag
till medelsanvisning i vad det hänför sig till en ökning av antalet
polismanstjänster, dels motionen 1974:151 i nu förevarande del,

dels att utskottets hemställan under A bort ha följande lydelse:

A. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
motionen 1974:641 i denna del (yrkande 1), i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:151 i
denna del (yrkande 4) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 1 312 000 000 kr., varav 301 760 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

5. vid punkten 6 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av herr Petersson i Röstånga (fp) som beträffande polisverksamhetens
inriktning anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Även
i” och slutar med ”till motionen ” bort ha följande lydelse:

Vad som i motionen anförs om polisverksamhetens organisation samt
rekrytering, utbildning och inskolning av polismän borde enligt utskottets
mening också ägnas ökad uppmärksamhet. Dessa spörsmål är av stor
betydelse när det gäller förhållandet mellan polisen och allmänheten.
Sådana lösningar som ökar möjligheterna att uppfylla de allmänna målen
för polisverksamheten bör självfallet eftersträvas. En särskild utredning bör
tillsättas för ändamålet. Utredningen bör vara oförhindrad att ta upp
även angränsande frågeställningar inom polisverksamheten. Vad utskottet
sålunda anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

JuU 1974:11

dels att utskottets hemställan under B bort ha följande lydelse:

B. att riksdagen beträffande polisverksamhetens inriktning med
anledning av motionen 1974:1256 ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet i detta hänseende anfört.

6. vid punkten 7 (Lokala polisorganisationen: Utrustning)

av fru Kristensson (m) och fru Lindquist (m) som beträffande
medelsberäkningen — under förutsättning av bifall till den vid punkten 6
avgivna reservationen nr 3 — anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
”Motionärernas förslag” och slutar med ”till motionen” bort ha följande
lydelse:

Under punkten 6 ovan har utskottet förordat inrättandet av 100
tjänster för polismän utöver Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn härtill bör
förevarande anslag uppräknas med 500 000 kr.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
motionen 1974:151 i denna del (yrkande 5) och i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag till Lokala polisorganisationen:
Utrustning för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 19 700 000 kr., varav 3 763 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

GOTAB 74 7493 S Stockholm 1974