Försvarsutskottets betänkande nr 19 år 1974

FöU 1974:19

Nr 19

Försvarsutskottets betänkande med anledning av dels propositionen
1974:1 angående anslag m. m. för budgetåret 1974/75 inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner, dels propositionen
1974:75 angående vissa organisations- och anslagsfrågor m. m. rörande
försvaret jämte motioner.

1 betänkandet behandlas förslag av Kungl. Maj:t (försvarsdepartementet)
i propositionen 1974:1 bilaga 6 och i propositionen 1974:75 samt
yrkanden i motionerna 1974:152, 1974:402-403, 1974:662, 1974:665,
1974:985, 1974:1282-1285 och 1974:1287, väckta vid riksdagens
början, samt i motionerna 1974:1651 och 1652, väckta med anledning av
propositionen 1974:75. En sammanställning av alla motionsyrkanden
återfinns i bilaga 1. Av bilagan framgår var i betänkandet de olika
yrkandena behandlas.

1. Säkerhets- och försvarspolitiken

I propositionen 1974:1 bilaga 6 har Kungl. Maj:t (s. 7—13) berett
riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad departementschefen har
anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

Departementschefen

Departementschefen anser att händelserna i omvärlden under det
senaste året stöder de säkerhetspolitiska bedömningar som låg till
grund för 1972 års försvarsbeslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr
1972:231). Varken debatten om s. k. minikärnvapen och de farhågor som
i den debatten har uttryckts om karaktären av framtida konflikter eller
erfarenheterna av krigen i Vietnam och Mellersta Östern motiverar enligt
departementschefens mening någon omprövning av gällande riktlinjer för
försvarspolitiken.

Beträffande perspektivplaneringen för det militära försvarets och
civilförsvarets utveckling efter år 1977 erinrar departementschefen om
att en redogörelse för de grundläggande anvisningarna lämnades i prop.
1973:1 (bil. 6 s. 23). Inom ett brett ekonomiskt intervall studeras olika
alternativ för försvarets utformning. Kompletterande anvisningar om
främst de angreppsfall som skall utnyttjas av överbefälhavaren och
civilförsvarsstyrelsen vid arbetet under perspektivplaneringens fas 1
lämnades i juli 1973.

Genom bredden hos det anvisade ekonomiska studieintervallet för
perspektivplaneringen och genom att planeringen har tillförts ett kom -

1 Riksdagen 1974. 10 sami Nr 19

Föll 1974:19

2

pletterande miljöunderlag anser departementschefen att förutsättningar
har skapats för att få ett tillräckligt brett underlag för kommande beslut
om försvarets långsiktiga utveckling.

Motionerna

Beträffande försvarspolitikens inriktning behandlar
utskottet motionen 1974:1283 av herr Hermansson m. fl. (vpk). I
motionen föreslås

1. att riksdagen måtte uttala sig för en ny försvarsordning, byggd på
folkförsvarets principer,

2. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en ny försvarsutredning
med ovan angiven målsättning,

3. att militärutgifterna i en första etapp nedtrappas med två miljarder
kronor under en tvåårsperiod räknat från budgetåret 1974/75.

Beträffande kommande beslut om försvarets långsiktiga
utveckling behandlar utskottet

dels motionen 1974:402 av herrar Karl Bengtsson i Varberg och
Petersson i Röstånga (fp) i vilken har hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär utredning om det ekonomiska försvarets organisation och
uppgifter, varvid särskilt beaktas vissa i motionen angivna behov och
möjligheter,

dels motionen 1974:403 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser
yrkande 6 att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om
tillsättandet snarast av en försvarskommitté med uppgift att förbereda
1977 års försvarsbeslut.

Utskottet

Säkerhets- och försvarspolitiken

Inriktningen av Sveriges säkerhetspolitik, uppgifterna för och inriktningen
av vårt totalförsvar samt den fortsatta inriktningen av det militära
försvaret, civilförsvaret, det psykologiska försvaret och övrigt totalförsvar
behandlades ingående av statsmakterna år 1972 och bekräftades av 1973
års riksdag (prop. 1973:1 bil. 6, FöU 1973:16, rskr 1973:195).

1972 års försvarsbeslut innebär att vår säkerhetspolitik, i en värld av
politiska spänningar och stora militära resurser, även i fortsättningen skall
bygga på alliansfrihet i fred och syfta till neutralitet i krig. För att denna
neutralitetspolitik skall vara trovärdig och realistisk måste den genomföras
med stabil politisk inriktning och med stöd av ett totalförsvar som är
avpassat och uppbyggt för att värna vårt oberoende, i första hand genom
att vara fredsbevarande. Tilltron till neutralitetspolitiken kräver att hela
landet kan försvaras och att försvaret kan anpassas till skilda lägen och
möta olika hot och angripare.

Enligt försvarsbeslutet bör försvarspolitiken även i fortsättningen utgå

FöU 1974:19

3

från att en maktbalans råder mellan stormaktsblocken. Planeringen bör i
första hand avse åtgärder för att avhålla från angrepp med konventionella
stridsmedel.

Totalförsvaret bör vara så organiserat att det står klart för en angripare
att han kommer att möta folkets samlade motstånd. Det militära
försvaret skall även i fortsättningen bygga på den allmänna värnpliktens
grund. Genom en allsidig underrättelsetjänst och genom smidiga och
effektiva former för beredskapsändringar skall möjligheterna till förvarning
tillvaratas och utnyttjas. Frivilligt försvarsarbete bör underlättas och
stödjas. Upplysning om totalförsvaret som samhällsfunktion bör bedrivas.
Civilmotstånd bör studeras.

Totalförsvaret skall kunna tvinga en angripare till sådana uppoffringar
av tid och resurser samt till sådana förluster att han avhålls från att företa
angreppet. Om Sverige blir indraget i ett framtida krig har den på
alliansfrihet och neutralitet grundade politiken inte lyckats. De resurser
som vi då kan disponera måste koncentreras på kraftfulla åtgärder för att
till det yttersta försvara landets frihet.

Utskottet anser liksom departementschefen att 1972 års beslut
rörande inriktningen av säkerhetspolitiken samt om uppgifterna för och
inriktningen av vårt totalförsvar bör gälla även i fortsättningen. Utvecklingen
i omvärlden och vårt säkerhetspolitiska läge har inte under det
senaste året förändrats på sådant sätt att det motiverar en ändring av
säkerhets- och försvarspolitikens inriktning.

I motionen 1974:1283 av herr Hermansson m. fl. (vpk) har föreslagits
att riksdagen skall fatta beslut som innebär inriktning mot en ny
försvarsordning. Yrkanden av samma innebörd fördes fram i motioner av
herr Hermansson m. fl. i samband med 1972 års försvarsbeslut samt till
1973 års riksdag. Försvarsutskottet har framhållit (FöU 1972:17 s. 35
och 1973:16 s. 21) att ett försvar av det slag som skisserats i motionerna
inte skulle vara tillräckligt för att förverkliga våra säkerhetspolitiska mål.
Riksdagen har följt utskottets förslag att avslå ifrågavarande motionsyrkanden.
Utskottet finner inte anledning till annan bedömning än den
som gjordes senast förra året. Motionen 1974:1283 bör alltså avslås.

Totalförsvarets utveckling efter år 1977

Genom perspektivplanering skall statsmakterna och planerande
myndigheter få en uppfattning om vilka försvarsstrukturer som
under olika ekonomiska och andra förhållanden kan bli aktuella i
framtiden. Arbetet med att ta fram underlag m. m. inför nästa större
beslut om försvarets inriktning skall enligt regeringens direktiv utgå från
att detta beslut blir ett totalförsvarsbeslut och fattas våren 1977. I
propositionen 1974:1 (bil. 6 s. 11 — 12) redovisas vissa utgångspunkter för
perspektivplaneringen inom det militära försvaret och civilförsvaret. Vissa
anvisningar för arbetet under fas 2 har meddelats överbefälhavaren (ÖB)
och civilförsvarsstyrelsen (Cfs) den 26 mars 1974.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har efter uppdrag av

FöU 1974:19

4

Kungl. Maj:t lämnat förslag till utformning och programindelning av ett
planeringssystem för det ekonomiska försvaret. Kungl. Maj:t har den 23
november 1973 uppdragit åt överstyrelsen att i samråd med berörda
myndigheter bedriva försök med långsiktsplanering. Försöken omfattar
bl. a. perspektivstudier och programplanering. Förutom överstyrelsen
deltar bl. a. postverket, statens järnvägar, statens vägverk, sjöfartsverket,
luftfartsverket, transportnämnden, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen
och statens vattenfallsverk.

Genom perspektivstudier skall beskrivas möjliga alternativa framtida
utformningar av det ekonomiska försvaret och olika handlingsvägar att
förverkliga dem. Därigenom belyses möjligheterna i fråga om val och
utformning av medel för det ekonomiska försvaret mot bakgrund av olika
framtida krigs- och krissituationer. Vidare skall belysas hur olika
handlingsvägar under de närmaste åren inverkar på möjligheterna att
förverkliga framtida utformningar och konsekvenserna av detta för
programplaneringen. Perspektivstudierna skall genomföras i två faser med
redovisning i två skilda dokument ”perspektivstudie del 1” och ”perspektivstudie
del 2”. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar leder och
samordnar perspektivstudieverksamheten. Liksom beträffande det militära
försvaret och civilförsvaret utnyttjas ett säkerhetspolitiskt miljöunderlag
(angreppsfall och krisfall) som underlag för studierna. Kompletterande
anvisningar för arbetet, i fråga om bl. a. de ekonomiska ramvillkoren,
kommer att meddelas inom den närmaste tiden.

För att underlaget för nästa försvarsbeslut skall bli så fullständigt som
möjligt har Kungl. Maj:t anbefallt särskilda studier angående utvecklingen
efter år 1977 av de delar av totalförsvaret som inte omfattas av
militärt försvar, civilförsvar och ekonomiskt försvar. Dessa delar av
totalförsvaret brukar sammanfattningsvis benämnas Övrigt totalförsvar.
Vid studierna räknas med en indelning i följande program, nämligen
ledning (till ledning hänförs bl. a. psykologiskt försvar), viss polisverksamhet,
sjukvård och allmän administration. Liksom beträffande de
slutliga resultaten av perspektivplanering inom det militära försvaret och
civilförsvaret samt perspektivstudier för det ekonomiska försvaret skall
resultatet av studierna för Övrigt totalförsvar föreligga i slutet av år 1975.
Studierna har anförtrotts en särskilt förordnad utredningsman.

Utskottet har tidigare redovisat tidsplanen i stort för arbetet inom det
militära försvaret och civilförsvaret att ta fram underlag för 1977 års
försvarsbeslut (FöU 1972:23 s. 8-9). I det följande sammanfattas den nu
gällande tidsplanen för det militära försvaret, civilförsvaret och det
ekonomiska försvaret enligt gällande anvisningar:

FöU 1974:19

5

April 1974

1 juni 1974
September 1974

1 oktober 1974
15 november 1974

1 oktober 1975

1 december 1975
1 kvartalet 1976

Militärt Civilförsvar
försvar
(ÖB) (Cfs)

- ÖB och Cfs lämnar
perspektivplan
del 1 för det militära
försvaret resp.
civilförsvaret till
Kungl. Maj:t

- Kungl. Maj:t meddelar
sina ställningstaganden
med anledning
av perspektivplan
del 1 och ger slutliga
anvisningar för
arbetet under fas 2

- ÖB och Cfs lämnar
perspektivplan
del 2 för det militära
försvaret
resp. civilförsvaret
till Kungl.
Maj:t

- Kungl. Maj:t meddelar
anvisningar
för arbetet med
programplaner för
perioden 1977/78-1981/82

Ekonomiskt
försvar (ÖEF)

- Chefen för ÖEF
redovisar muntligt
arbetsläget
för chefen för
handelsdepartementet -

Chefen för handelsdepartementetmeddelar

kompletterande
anvisningar

- ÖEF lämnar perspektivstudie
del 1
till Kungl. Maj:t

— Kungl. Majrt meddelar
sina ställningstaganden
med
anledning av perspektivstudie
del

1 och ger anvisningar
för arbetet
under fas 2

— ÖEF lämnar perspektivstudie
del 2
till Kungl. Maj:t

- Kungl. Maj:t meddelar
anvisningar
för arbetet med försvarsdelen
av berörda
myndigheters programplan/verksamhetsplan
för perioden
1977/78-1981/82

FöU 1974:19

6

I enlighet med principerna för riksdagens roll i försvarsplaneringen
(prop. 1972:103, FöU 1972:23, rskr 1972:309) skall riksdagens utrikesoch
försvarsutskott fortlöpande informeras om planeringsarbetets inriktning
och resultat.

I motionen 1974:402 av herrar Karl Bengtsson i Varberg och
Petersson i Röstånga (fp) lämnas en utförlig bakgrund till hemställan att
det ekonomiska försvarets uppgifter skall utredas. Motionärerna anser att
målen för försörjningsberedskapen i väsentliga delar bör fastställas redan
före år 1977 och berör bl. a. möjligheterna till en särskild beredskap för
s. k. fredskriser. Frågan om beredskap för fredskriser behandlar utskottet
i annat sammanhang (FöU 1974:23).

Motionen 1974:403 av herr Bohman m. fl. (m) innehåller bl. a. ett
förslag att riksdagen skall besluta hemställa hos Kungl. Maj:t om
tillsättande snarast av en försvarskommitté med uppgift att förbereda
1977 års försvarsbeslut. I motionen påpekas att direktiv för fas 2 av
perspektivplaneringen för det militära försvaret och civilförsvaret —
innehållande såväl säkerhetspolitisk bakgrund som ekonomisk styrning —
kommer att utarbetas under sommaren 1974, då riksdagen inte är
samlad. Motionärerna framhåller som viktigt att riksdagen inte bara hålls
informerad om det löpande planeringsarbetet utan också har möjlighet
att reellt påverka beslut under planeringsprocessen. Detta kräver enligt
motionärerna en uppföljning under arbetets gång av en art och
omfattning som försvarsutskottet i sin helhet inte rimligen kan prestera.
Det naturliga och effektivaste organet anges vara en särskild kommitté
som, för att kunna påverka underlaget i önskad grad, måste tillsättas
snarast.

Utskottet erinrar om att 1972 års riksdag, vid behandlingen av frågan
om riksdagen och försvarsplaneringen (FöU 1972:23 s. 11, rskr
1972:309), uttalade att parlamentariska utredningar bör kunna tillkallas
för att utreda viktiga försvarsproblem.

Utskottet har inhämtat att regeringen avser att tillkalla en parlamentarisk
utredning med uppgift att värdera det underlag som tas fram för
ett nytt långsiktigt försvarsbeslut år 1977.

När det därefter gäller den tid som behövs för försvarsutredningens
arbete så framgår av tidsplanen att överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen
kommer att lämna perspektivplan del 1 omkring den 1 juni 1974.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar kommer att redovisa motsvarande
underlag omkring den 1 oktober. Regeringens direktiv för det fortsatta
arbetet kommer att lämnas under september månad såvitt avser det
militära försvaret och civilförsvaret samt under november månad beträffande
det ekonomiska försvaret. De slutliga resultaten av perspektivplanering
och perspektivstudier kommer de planerande myndigheterna att
lämna under hösten 1975.

Det finns anledning att räkna med att den nya försvarsutredningen får
ett mycket omfattande och delvis komplicerat material att studera. Inom
totalförsvaret och inom totalförsvarets olika delar kommer att föreligga
svåra avvägningsfrågor. För att ge ledning när regeringen under första

FöU1974:19

7

kvartalet 1 976 meddelar anvisningar för de programplaner som skall ligga
till grund för försvarsbeslutet måste utredningen kunna redovisa resultat
beträffande sina huvuduppgifter senast i början av år 1976.

Mot bakgrund bl. a. av vad som har anförts i motionerna 1974:402
och 1974:403 anser utskottet att en ny försvarsutredning bör tillkallas så
att den kan påbörja sitt arbete redan under hösten 1974. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1974:1283 om inriktning mot
en ny försvarsord ning,

2. att riksdagen lämnar utan erinran vad departementschefen
har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av vad departementschefen anfört
samt med anledning av motionerna 1974:402 och 1974:403,
yrkande 6, har uttalat om tillkallande av en ny försvarsutredning.

Föll 1974:19

8

2. Det militära försvarets fortsatta inriktning

I propositionen 1974:1 bilaga 6 har Kungl. Maj:t (s. 14-37) föreslagit
riksdagen att godkänna de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta
inriktning som departementschefen har angett.

Departementschefen

Enligt departementschefens mening är principerna i 1972 års beslut
om grundläggande riktlinjer för det militära försvarets inriktning alltjämt
giltiga. Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen och med
hänsyn till det statsfinansiella läget anser han att det inte finns anledning
att ändra planeringsinriktningen och planeringsramen för det militära
försvaret. Planeringen för perioden 1974/75—1978/79 bör alltså ske
enligt en horisontell planeringsram, som med vissa budgettekniska
justeringar överensstämmer med den i försvarsbeslutet fastställda ramen
för perioden 1972/73—1976/77. Med utgångspunkt i basbeloppet i den
utgiftsram för budgetåret 1974/75 som departementschefen förordar
(7 259,5 milj. kr.) bör planeringsramen för femårsperioden alltså vara
avrundat 36 300 milj. kr. i prisläget februari 1973. I planeringen bör
enligt departementschefens mening förutsättas att kompensation för prisoch
löneförändringar skall ske enligt nettoprisindex.

Programplaner för det militära försvaret för perioden 1974/75—
1978/79 har utarbetats i den angivna planeringsnivån. Departementschefen
anser i likhet med överbefälhavaren att planeringen nu har fått
större stadga. Årets programplaner är mera genomarbetade än föregående
års och deras värde som beslutsunderlag har förbättrats avsevärt. Viss
osäkerhet finns dock fortfarande kvar beroende på brister i det operativa
underlaget och delvis oundvikliga svårigheter att bedöma planernas
ekonomiska hållbarhet. 1 planeringsramen har i likhet med föregående år
planerats in en reserv för att möta eventuella prisökningar på materiel
och underhåll utöver den kompensation som nettoprisindex beräknas ge.
Denna s. k. priskil som är beräknad av programmyndigheterna i samarbete
med försvarets materielverk är mindre än i föregående års planer.

Någon reserv för att möta eventuella lönestegringar som går utöver
den genomsnittliga prisutvecklingen har däremot inte planerats in. Detta
medför att omplaneringar kan komma att bli nödvändiga. Sådana
omplaneringar kommer vidare enligt departementschefens mening att bli
nödvändiga för att skapa utrymme för ökade ambitioner inom vissa
områden, bl. a. för att förbättra de värnpliktigas förmåner.

Departementschefen framhåller att de angivna förhållandena innebär
att planeringsramen kan visa sig vara något överintecknad. Han anser
därför att försiktighet måste iakttas när det gäller beslut som leder till
stora ekonomiska åtaganden på lång sikt. För detta talar också de stora
bindningar vid programplaneperiodens slut som blir en följd av nu
föreslagen planering. Samtidigt måste varje möjlighet till besparing och
rationalisering tas till vara. Departementschefen anser att kraven härvidlag
kan behöva skärpas ytterligare.

FöU 1974:19

9

Departementschefen behandlar därefter awägningsprogrammens inriktning
och de riktlinjer som enligt hans mening bör gälla för den
fortsatta planeringen. Inom ramen för dessa riktlinjer kan förändringar
komma att aktualiseras bl. a. med hänsyn till resultaten av pågående
studier och utredningar.

Beträffande fredsorganisationen pekar departementschefen på att de
senaste årens pris- och löneutveckling har medfört att stor uppmärksamhet
måste ägnas försvarets kostnadsstruktur. Det är nödvändigt att alla
möjligheter utnyttjas för att begränsa utgifterna för administration och
för freds- och förvaltningsorganisationen. Ett viktigt led i denna
verksamhet är den omorganisation som pågår av lägre regionala och
lokala myndigheter inom armén och marinen. Arbetet härmed bör enligt
departementschefen ges hög prioritet liksom de studier rörande en ökad
samordning av mobiliserings- och förvaltningsverksamheten som överbefälhavaren
bedriver.

Den tidigare aviserade översynen av den centrala stabsorganisationen
räknar departementschefen med skall kunna inledas under hösten 1974.1
samband därmed kommer också militärområdesstabernas organisation att
ses över.

Departementschefen behandlar vidare bl. a. personalutvecklingen inom
det militära försvaret och det inledda arbetet med en enhetlig
befälsordning för krigsmakten.

Motionerna

1 detta sammanhang behandlar utskottet följande motionsyrkanden.

Beträffande planeringsinriktningen och planeringsramen
för det militära försvaret behandlar
utskottet

dels motionen 1974:403 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser
yrkande 1 att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om
utredning och förslag till nytt prisregleringssystem för försvaret i enlighet
med vad i motionen anförs samt yrkande 2 att riksdagen måtte besluta
att för perioden 1974/75—1978/79 godkänna en planeringsram för det
militära försvaret om 37 360 milj. kr. i prisläge februari 1973, vilket
innebär en höjning med 1 060 milj. kr.,

dels motionen 1974:665 av herrar Gustafsson i Stenkyrka och Karl
Bengtsson i Varberg (c,fp) i vilken har hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller om skyndsam översyn och förslag om ett system för
anpassning till ändrade löner och priser inom försvaret som bättre än det
nuvarande passar till planeringssystemet i övrigt.

Beträffande inriktningen av huvudprogrammen
m. m. behandlar utskottet

dels motionen 1974:403 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser
yrkande 3 att riksdagen måtte besluta att fastställa den fortsatta
inriktningen av huvudprogrammen i enlighet med vad i motionen anges,

FöU1974:19

10

dels motionen 1974:985 av herr Oskarson m. fl. (m) i vilken har
hemställts att riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att
Kungl. Maj:t snarast möjligt vidtar åtgärder för att förbättra hemvärnets
sambandsutrustning,

dels motionen 1974:1284 av herr Hermansson m. fl. (vpk) i vilken har
hemställts

1. att riksdagen måtte uttala sig för ett avbrytande av satsningen på
Viggenprojektet,

2. att studierna för ännu en flygplantyp efter Viggen upphör,

dels motionen 1974:1652 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk) såvitt
avser yrkande 1 att riksdagen beslutar att icke vidare utvidga Viggenprojektet
samt att avbryta utvecklingen av en jaktversion av flygplan
37 Viggen och studierna för ett nytt flygplan efter Viggen (flygplan 80),

dels motionen 1974:1282 av herr Fransson m. fl. (c) i vilken har
hemställts

1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en översyn av den militära
övningsorganisationen och andra tänkbara alternativ till utvidgningar av
övningsfält syftande till att onödiggöra utvidgningar av militära övningsfält,

2. att riksdagen intill dess att denna översyn verkställts beslutar att
avvakta med ställningstagande till utvidgningar av övningsfält för militära
ändamål,

dels motionen 1974:403 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser
yrkande 5 att riksdagen måtte besluta att uppdra åt Kungl. Maj:t att
tilldela försvarets myndigheter en rörlig kredit för att befrämja en
rationell investeringsverksamhet.

Utskottet

Med hänvisning till den säkerhetspolitiska utvecklingen och det
statsfinansiella läget föreslås i propositionen att planeringen för det
militära försvaret under perioden 1974/75—1978/79 skall ske inom en
ekonomisk ram som överensstämmer med den planeringsram som år
1972 fastställdes för den då aktuella programplaneperioden 1972/73—
1976/77. Planeringsramen för nästkommande fem budgetår föreslås
uppgå till 36 300 milj. kr. med jämn fördelning på varje budgetår
(prisläge februari 1973). Kompensation för pris- och löneförändringar
skall i planeringen förutsättas ske enligt nettoprisindex.

I motionerna 1974:403 av herr Bohman m. fl. (m) och 1974:665 av
herrar Gustafsson i Stenkyrka och Karl Bengtsson i Varberg (c, fp) har
föreslagits att prisregleringssystemet för försvaret
skall bli föremål för utredning. Sådana motionsyrkanden behandlades
även av 1973 års riksdag. Försvarsutskottet (FöU 1973 :16 s. 27—30)
uttalade bl. a. att regeringen borde ägna skärpt uppmärksamhet åt de

FöU 1974:19

11

långsiktiga effekterna av nuvarande system och redovisa för riksdagen
vilka effekter av positiv och negativ art som kan konstateras. Särskild vikt
borde enligt utskottet läggas vid att jämföra utvecklingen av de
försvarsanställdas löner och av värnpliktsförmånerna med kompensationen
enligt nettoprisindex och med de rationaliseringar i försvarets
verksamhet som ter sig möjliga att genomföra. Motionsyrkandena avslogs
på hemställan av utskottet.

Utskottet har även vid årets behandling av priskompensationsfrågan
informerat sig om det gällande systemets verkningar m. m. Som framgår
av statsverkspropositionen (prop. 1974:1 bil. 6 s. 37) följer man inom
försvarsdepartementet priskompensationsfrågan med uppmärksamhet.
Ett faktaunderlag med statistiska uppgifter m. m. tas fram med hjälp av
de ansvariga myndigheterna och beräknas föreligga sommaren 1974.

Utskottet anser att frågan om försvarets prisregleringssystem är
mycket betydelsefull. Sättet för anpassning till ändrade löner och priser
har avgörande betydelse när det gäller planeringsinriktningen och för
stabiliteten i planeringssystemet. Risken för ytterligare omplaneringar av
det slag som departementschefen förutskickar (prop. 1974:1 bil. 6 s. 30)
innebär en påtaglig osäkerhet när det gäller att bedöma det militära
försvarets inriktning för programplaneperioden.

Beträffande tidigare och nu gällande system för prisreglering av
försvarsutgifterna, överbefälhavarens förslag, m. m. hänvisar utskottet till
vad försvarsutskottet vid 1973 års riksdag har anfört.

Olika, delvis motstridiga krav kan ställas på ett prisregleringssystem
för försvaret. Det är angeläget att man snabbt fullföljer det pågående
arbetet med att sammanställa erfarenheterna av gällande system med
kompensation enligt nettoprisindex. Frågan bör därefter övervägas av den
försvarsutredning som utskottet räknar med kommer att börja sitt arbete
under hösten 1 974.

Utskottet har inhämtat att regeringen avser att låta en särskild
expertutredning bearbeta det faktaunderlag som beräknas föreligga i
sommar. Om så sker är det angeläget att utredningens resultat läggs fram
före årets slut och att den kommande försvarsutredningen får behandla
detta. Enligt utskottets mening bör frågan prövas av statsmakterna i
sådan tid att det system som beslutas kan ligga till grund för
programplaneringen för perioden 1977/78—1981/82. Vad utskottet har
anfört om skyndsam översyn och förslag angående prisregleringssystemet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet övergår härefter till att behandla förslaget i motionen
1974:403 av herr Bohman m. fl.(m) om ett tillskott till planeringsramen
för det militära försvaret jämfört med Kungl. Maj:ts förslag.
Mot bakgrunden av sin i motionen redovisade syn på landets säkerhetspolitiska
läge föreslår motionärerna att försvarsplaneringen i fortsättningen
skall få förutsätta full pris- och lönekompensation samt därutöver
en uppräkning av materielanslagen med 2,5 % per år. Detta innebär att
planeringsramen för perioden 1974/75—1978/79 skall ökas med 1 060
milj. kr. i prisläge februari 1973. För budgetåret 1974/75 föreslås en

FöU1974:19

12

ökning med 160 milj. kr. i samma prisläge, varav 68 milj. kr. utgör tillägg
med 2,5 % på materielanslagen och 92 milj. kr. är avsedda att täcka den
för budgetåret i planeringen reserverade s. k. priskilen, dvs. medel som
motsvarar den del av den beräknade prisutvecklingen som inte kompenseras
genom nettoprisindex. Om den verkliga skillnaden i fråga om
kompensation för prisutvecklingen skulle bli annorlunda än beräknat
förslås i motionen att en justering skall göras i efterhand.

1 det följande redovisas kortfattat hur motionärerna anser att
tillskotten till planeringsram och utgiftsram bör utnyttjas. Förslagen
avser ökning av organisationen eller snabbare anskaffningstakt, ökad
utbildning etc. i förhållande till vad förslagen i propositionen avses medge
(milj. kr.).

	Planeringsram 1974/75-1978/79	Utgiftsram 1974/75
Allmänt Repetitionsutbildning av värnpliktiga	100	40
Arméförband 4 infanteribrigader 1 pansarbrigad 2 milj. kr. per år till de frivilliga försvarsorganisationerna	425	30
Marinförband Ny kust- och sjörobot utvecklas vid svensk industri Patrullbåtar med robotbeväpning an-skaffas tidigare 2 ubåtar typ A 14 Tunga kustartilleribatterier	270	50
Flygvapenförband litt för svenska förhållanden anpassat attackflygplan efter AJ 37 Utveckling och tillverkning av jakt-robot till JA 37 inom landet Komplettering till ytterligare en full-talig attackdivision AJ 37 2 jaktdivisioner JA 37 Jaktflygplan 35 utnyttjas längre	260	40
Summa	1 055	160

Med erinran om vad som har anförts om prisregleringssystemet
godtar utskottet den planeringsinriktning för perioden 1974/7 5 —
1978/79 som departementschefen förordar. Detta innebär att utskottet
— mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen och det
statsfinansiella läget — inte är berett att tillstyrka det tillskott till
planeringsramen som föreslås i motionen 1974:403 eller de ökade
ambitioner beträffande verksamheten inom avvägningsprogrammen som
har förordats i samma motion och redovisats i det föregående. Såvitt
gäller utgiftsramen för nästa budgetår återkommer utskottet i det
följande.

FöU 1974:19

13

Planeringsinriktningen innebär bl. a. att försöken med förkortad
grundutbildning fortsätter och ligger till grund för planeringen under
perioden. Beträffande repetitionsutbildningen pågår försök i full skala
med en reducering i förhållande till 1966 års riksdagsbeslut om de
värnpliktigas utbildning. En ökning av repetitionsutbildningen bör enligt
utskottets mening eftersträvas (jfr FöU 1973:16 s. 46—47).

I fråga om anskaffningar av organisationsbestämmande materiel måste
under programplaneperioden fattas en rad viktiga beslut, av vilka några
har betydelse för den fortsatta handlingsfriheten att utveckla och
anskaffa materiel inom landet.

Departementschefen anser i likhet med överbefälhavaren att programplanerna
för perioden 1974/75—1978/79 är mera genomarbetade än
föregående års. Viss osäkerhet finns dock kvar, beroende på brister i det
operativa underlaget och svårigheter att bedöma planernas ekonomiska
hållbarhet.

I motionen 1974:985 av herr Oskarson m. fl. (m) hävdas att den
sambandsmateriel som står till hemvärnets förfogande är otidsenlig och
otillräcklig. Motionärerna anser att man snarast bör vidta åtgärder för att
förbättra hemvärnets sambandsutrustning.

Även vid 1973 års riksdag väcktes motioner beträffande hemvärnets
utrustning. Försvarsutskottet (FöU 1973:16 s. 46) förklarade sig räkna
med att Kungl. Maj:t för 1974 års riksdag redovisar hur departementschefen
ser på utrustningsfrågorna beträffande hemvärnet i flerårsperspektiv.
Så har nu skett genom att departementschefen (prop. 1974:1 bil. 6
s. 32) uttalat att hemvärnet bör få ny vapenmateriel och beklädnadsutrustning
i enlighet med arméchefens programplan. Planen innebär bl. a.
tillförsel av lätta kulsprutor och automatkarbiner.

Riksdagen har många gånger konstaterat att hemvärnet är en viktig del
av vårt militära försvar. Dess goda anda och mycket höga beredskap gör
att hemvärnet kan anförtros betydelsefulla uppgifter i vårt mobiliseringssystem.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att planeringen nu är
inriktad på ytterligare förbättringar i fråga om hemvärnets utrustning,
främst vapenmaterielen.

Beträffande sambandsmaterielen har utskottet kunnat konstatera att
förbättringar är önskvärda. Med den prioritering som har gjorts och som
utskottet tillstyrker måste dock vapenmateriel och viss beklädnadsmateriel
tillföras i första hand. I fråga om lätta radioapparater för samband på
relativt korta avstånd har utskottet inhämtat att man inom hemvärnet
söker få disponera apparater för civilt bruk.

Departementschefen har redovisat (prop. 1974:1 bil. 6 s. 33) att
leverans pågår av flygplan 37 Viggeni attackversion (AJ 37)
och att olika alternativ för ersättning av flygplan AJ 37 vid slutet av
1980-talet studeras. Han har vidare uttalat att planeringen för flygplan 37
i jaktversion (JA 37) bör inriktas mot att serieleverans skall börja år
1978.

I motionerna 1974:1284 av herr Hermansson m. fl. (vpk) och
1974:1652 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk) har hemställts att

FöU 1974:19

14

riksdagen skall fatta beslut om ett avbrytande av Viggenprojektet och om
att studierna angående ett nytt attackflygplan efter AJ 37 Viggen skall
upphöra.

Motionsyrkanden av samma innehåll avslogs av 1973 års riksdag (FöU
1973:16 s. 21 och 56, rskr 1973:195). Riksdagen har både år 1972 och år
1973 tagit ställning för att flygplan 37 skall utvecklas även till en
jaktversion, så att man därigenom skall få möjlighet att ersätta
jaktflygplanet 35 Draken. Utskottet finner inte anledning till annan
bedömning beträffande AJ 37 och JA 37 än den som gjordes senast förra
året.

Utskottet har liksom tidigare år informerat sig särskilt om de pågående
studierna av olika alternativ för att så småningom ersätta flygplan AJ 37.
Studierna är i enlighet med 1972 års försvarsbeslut inriktade mot en
flygplantyp med måttliga prestanda. Studier och utredningar av detta slag
är nödvändiga för att man skall behålla en önskvärd handlingsfrihet.
T. o. m. budgetåret 1973/74 har för ändamålet anvisats 10,9 milj. kr. För
nästa budgetår beräknas ett belopp av 4,2 milj. kr. Utskottet avstyrker
bifall till motionerna 1974:1284 och 1974:1652 även såvitt avser
ifrågavarande studier. Yrkanden i motionen 1974:1652 om minskat
beställningsbemyndigande och minskad medelsanvisning för nästa budgetår
under anslaget Flygvapenförband: Forskning och utveckling behandlar
utskottet i det följande.

I motionen 1974:1282 av herr Fransson m. fl. (c) har föreslagits att
man skall utreda möjligheterna att inte ytterligare utvidga de militära
övningsfälten samt att riksdagen, i avvaktan på resultat härav,
skall besluta att tills vidare inte ta ställning till förslag om utvidgningar av
övningsfält för militära ändamål. Motionärerna erinrar om de invändningar
som har förekommit i samband med beslut om utvidgningar och
hävdar att man inte tillräckligt har studerat olika möjligheter att med
utnyttjande av simulatorer m. m. få en fullgod värnpliktsutbildning med
den tillgång på övningsfält som nu finns.

Enligt gällande normer för vilka markutrymmen som krävs för
värnpliktsutbildningen behövs i hela landet ca 200 000 hektar mark.
Härav disponerar försvaret drygt 150 000 hektar, varav inemot 100 000
hektar statsägd mark. Nuvarande brist är omkring 50 000 hektar eller ca
25 % av det sammanlagda behovet enligt normerna.

Enligt vad utskottet inhämtat har bristen på övningsmark konsekvenser
främst för infanteriets brigadövningar i Syd- och Mellansverige och för
stridsskjutningar i vissa fall, för pansartruppernas övningar i bataljon och
brigad, för artilleriets skjutningar med nya pjäser och ny ammunition
samt för trängförbanden. Bristerna varierar mellan olika fredsförband och
medför kostnader i tid och pengar för förbandens förflyttningar till
lämplig övningsterräng. För arméförbandens räkning anskaffas mark för
omkring 16 milj. kr. om året.

Utskottet anser att motionen 1974:1282 tar upp en väsentlig fråga.
Den konflikt som i vissa fall råder mellan samhällsintresset av övningsmark
för försvarets räkning och markägares berättigade intressen har på

FöU 1974:19

15

senare år blivit mera påtaglig. Även allmänheten och kommuner m. m.
berörs inte sällan när man utvidgar militära övningsfält. Enligt utskottets
mening finns det anledning att överväga möjligheter av det slag som har
redovisats i motionen 1974:1282. Frågan bör ses i ett stort sammanhang
och utskottet anser att den bör bli föremål för utredning.

I detta sammanhang bör också framhållas vikten av goda relationer
mellan myndigheter och markägare samt övriga som berörs av en
markanskaffning. Viktigt för markägares och övrig ortsbefolknings
reaktion är det sätt på vilket planerna bekantgörs.

Vad utskottet har anfört om överväganden rörande markförvärv för
det militära försvaret bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Motionens yrkande 2 bör däremot avslås.

I motionen 1974:403 av herr Bohman m. fl. (m) har föreslagits att
riksdagen skall uppdra åt regeringen att tilldela försvarets myndigheter en
rörlig kredit för att befrämja en rationell investeringsverksamhet.

Departementschefen (prop. 1974:1 bil. 6 s. 35) framhåller vikten av
att man begränsar utgifterna för fredsorganisationen. Han ger också
exempel på projekt i detta syfte.

Frågan om en rörlig kredit för investeringar i rationaliseringssyfte har
behandlats av 1972 och 1973 års riksdagar. I samband med 1972 års
försvarsbeslut uttalade försvarsutskottet (FöU 1972:17 s. 40 och 62) att
särskilda åtgärder kunde behöva vidtas för att underlätta den rationaliseringsverksamhet
som pågick eller planerades. Enligt utskottets mening
borde i första hand övervägas att tillhandahålla en rörlig kredit för sådana
investeringar som är kapitalkrävande men ger god rationaliseringseffekt.
Det borde ankomma på Kungl. Maj:t att lämna förslag i denna fråga.
Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet hade
anfört (rskr 1972:231).

Försvarsutskottet vid 1973 års riksdag (FöU 1973:16 s. 23-25)
uttalade beträffande rationaliseringsverksamheten inom det militära
försvaret bl. a. att man i ett system med årliga utgiftsramar kan vinna
påtagliga fördelar om medel på vissa villkor står till förfogande för
användning vid sidan av utgiftsramen för resp. budgetår. Beträffande
investeringar som är kapitalkrävande men ger god rationaliseringseffekt
ansåg utskottet det vara angeläget att vidta åtgärder för att underlätta
genomförandet. I första hand borde komma i fråga en rörlig kredit för
ändamålet. Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad
utskottet hade anfört (rskr 1 973:195).

Med hänsyn till nödvändigheten att utnyttja alla möjligheter för att
begränsa utgifterna för försvarets fredsorganisation anser utskottet att de
olika projekt för omorganisation m. m. i rationaliseringssyfte som pågår
och planeras bör underlättas genom att en rörlig kredit ställs till
förfogande för i detta sammanhang nödvändiga byggnadsinvesteringar.
Som framhölls av 1973 års riksdag skulle möjligheten att disponera en
räntebelagd rörlig kredit ge planeringen för rationaliseringsverksamheten
större stadga. Enligt de planer som föreligger för nästa budgetår kan ett
behov av sådan kredit uppstå. Riksdagen bör nu uppdra åt regeringen att

FöU 1974:19

16

beräkna behovet av en rörlig kredit för det militära försvaret och att i den
mån sådant behov föreligger lämna förslag härom till riksdagen.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att 1973 års riksdag (FöU
1973:8 s. 4, rskr 1973:62) har uttalat att försvarets materielverk borges
möjligheter att åstadkomma en utjämning i betalningshänseende mellan
olika budgetår. Utskottet förutsätter att regeringen vidtar åtgärder i
enlighet med riksdagens beslut.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionerna 1974:1284 och 1974:1652,
yrkande 1, om avbrytande av viss verksamhet inom avvägningsprogrammen
Fjärrstridsförband och Luftförsvarsförband,

2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
förslagen i motionerna 1974:403, yrkande 1, och 1974:665
har anfört om skyndsam översyn och förslag angående
prisregleringssystemet för försvaret,

3. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1974:1282, yrkande 1,
har anfört om överväganden rörande markförvärv för det
militära försvaret,

4. att riksdagen avslår motionen 1974:1282, yrkande 2,

5. att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1974:403, yrkande 5, hemställer att
Kungl. Maj:t beräknar behovet av en rörlig kredit för
investeringar i rationaliseringssyfte och lämnar förslag härom
till riksdagen,

6. att riksdagen med avslag på motionen 1974:403, yrkande 2,
godkänner vad departementschefen har anfört om planeringsinriktningen
och planeringsramen för det militära försvaret,

7. att riksdagen med avslag på motionen 1974:403, yrkande 3,
och motionen 1974:985 godkänner vad departementschefen
har anfört om avvägningsprogrammens inriktning.

3. Civilförsvarets fortsatta inriktning

I propositionen 1974:1 bilaga 6 har Kungl. Maj:t (s. 38—45) föreslagit
riksdagen att godkänna de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta inriktning
som departementschefen har angett.

Departementschefen

De riktlinjer för inriktningen av civilförsvarets utveckling som fastställdes
av 1972 års riksdag bör enligt departementschefen gälla även i
fortsättningen.

Ett betydelsefullt led i civilförsvarets utveckling bör vara att åtgärder

FöU 1974:19

17

vidtas som på sikt kan förbättra befolkningens möjligheter att få skydd i
skyddsrum. En rad frågor som rör det fortsatta skyddsrumsbyggandet
prövas f. n. i försvarsdepartementet.

I anvisningarna för programplaneringen för perioden 1974/75 —
1978/79 har framhållits att så stor del som möjligt av civilförsvarets
resurser skall användas till skyddsåtgärder i förebyggande syfte. I
avvaktan på nya bestämmelser för det fortsatta skyddsrumsbyggandet
skall under perioden planeras åtgärder för att bl. a. förbättra skyddet för
befolkningen i områden där det f. n. är brist på skyddsrum.

Mot bakgrund av lämnade anvisningar har civilförsvarsstyrelsen i
programplanen för kommande femårsperiod satt av ökade resurser till
delprogrammet Skydd för allmänheten. Under perioden avser civilförsvarsstyrelsen
att se över planerna för utrymning och omflyttning av
befolkning så att beslut om utrymning kan anpassas till olika säkerhetspolitiska
och militärpolitiska lägen. Styrelsen avser vidare att under
perioden låta produktionsberedskapen beträffande skyddsmasker m. m.
omfatta även skydd för de minsta barnen.

Departementschefen delar civilförsvarsstyrelsens syn på planeringens
inriktning i angivna hänseenden.

Civilförsvarets utbildnings- och övningsverksamhet har hittills inte
kunnat genomföras i avsedd utsträckning. Organisationen fyller vidare
inte de krav på uthållighet vid undsättningsinsatser som bör ställas med
utgångspunkt i de grundläggande angreppsfallen. Med hänsyn härtill
föreslår civilförsvarsstyrelsen att lednings- och undsättningsorganisationen
organiseras om under perioden till mera enhetligt sammansatta
enheter och att ett nytt utbildnings- och övningssystem införs. Departementschefen
räknar med att ett nytt utbildningsprogram genomförs
under perioden och att utbildnings- och förrådsorganisationen anpassas
till detta program. Han räknar med att de nämnda ändringarna i
civilförsvarets planering kan genomföras med den planeringsnivå som nu
gäller.

Planeringen för civilförsvarets utveckling under perioden 1974/75 —

1978/79 bör enligt departementschefen ske enligt en planeringsram som
utgår horisontellt från basbeloppet i den utgiftsram för nästa budgetår
som han förordar. Basbeloppet uppgår till 132,1 milj. kr. Planeringsramen
för femårsperioden föreslås till avrundat 660 milj. kr., i prisläget
februari 1973. Utöver planeringsramen bör för nästa budgetår få
förutsättas en medelsförbrukning som motsvarar den för budgetåret
återstående delen av de 30 milj. kr. som har fått förutsättas utgå vid
behov för vissa åtaganden som har gjorts före budgetåret 1972/73.
Ramen avser endast sådan verksamhet som finansieras från anslag inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde enligt nuvarande regler för
fördelningen av civilförsvarets kostnader mellan stat, kommuner och
enskilda.

Liksom beträffande det militära försvaret bör enligt departementschefen
i planeringen förutsättas att kompensation för pris- och löneförändringar
kommer att ske enligt nettoprisindex.

2 Riksdagen 1974. 10 sami. Nr 19

FöU 1974:19

18

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
har anfört om planeringsinriktningen och planeringsramen för
civilförsvaret. Frågan om utbildnings-, övnings- och förrådsverksamheten
inom civilförsvaret har redovisats i propositionen 1974:75 och behandlas
av utskottet i betänkandet FöU 1974:20. En rad viktiga frågor som rör
det fortsatta skyddsrumsbyggandet är under beredning och kan underställas
riksdagen tidigast under höstsessionen innevarande år.

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört om en ny
försvarsutredning och om prisregleringssystemet för försvaret hemställer
utskottet

att riksdagen godkänner de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta
inriktning som departementschefen har angett.

4. Verksamheten inom det militära försvaret och civilförsvaret
under budgetåret 1972/73

I propositionen 1974:1 bilaga 6 har Kungl. Maj:t (s.46-57) berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad departementschefen har anfört om
verksamheten inom det militära försvaret och civilförsvaret under
budgetåret 1972/73.

Utskottet

Myndigheterna har enligt utfärdade anvisningar lämnat årsredovisning
för verksamheten (produktionen) under budgetåret 1972/73. Det pågår
arbete med att förbättra metoderna för resultatvärdering och analys.

Departementschefen anser det vara angeläget att Kungl. Maj:t och
riksdagen får en redogörelse för hur givna uppgifter har utförts och
tilldelade resurser använts under budgetåret 1972/73. Med reservation för
nuvarande brister i värderingsmetoderna redogör departementschefen i
propositionen för detta.

Beträffande det militära försvaret redogör departementschefen för
verksamheten med uppdelning på olika produktionsområden. Vidare
behandlar han det ekonomiska utfallet för budgetåret. Verksamheten
inom civilförsvaret redovisas på samma sätt.

Utskottet finner inte anledning till någon erinran mot vad departementschefen
har anfört om verksamheten inom det militära försvaret och
civilförsvaret under budgetåret 1972/73. Det är av flera skäl viktigt att
man förbättrar metoderna för värdering och analys av de resultat som
uppnås i försvarets verksamhet. Försvarets planerings- och ekonomisystem
förutsätter att man kan komma fram till tillfredsställande
värderingsmetoder. Utskottet anser det vara angeläget att riksdagen efter
utgången av varje budgetår får en redogörelse som bl. a. kan ligga till
grund för beslut om den fortsatta planeringsinriktningen. Detta får
utskottet här

anmäla.

FöU 1974:19

19

5. Ramberäkningar för budgetåret 1974/75 m. m.

I propositionen 1974:1 bilaga 6 har Kungl. Maj:t (s. 58-68) föreslagit
riksdagen att

1. för budgetåret 1974/75 fastställa utgiftsramen för det militära
försvaret till 7 221 000 000 kr. i prisläge februari 1973 och för
civilförsvaret till 135 625 000 kr. i samma prisläge,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid behov medge överskridande av
civilförsvarets utgiftsram för budgetåret 1974/75 med högst ett belopp
motsvarande den för detta budgetår återstående delen av de 30 milj. kr.
som i planeringen har fått förutsättas utgå för att fullfölja gjorda
åtaganden beträffande bidrag till skyddsrumsbyggande m. m.,

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att justera utgiftsramarna för det militära
försvaret och civilförsvaret för budgetåret 1974/75 med hänsyn till
prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att justera utgiftsramarna för det militära
försvaret och civilförsvaret för budgetåret 1974/75 på grund av över- eller
underutnyttjande av utgiftsramarna för budgetåret 1973/74,

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1974/75 medge
överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret
om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl,

6. godkänna vad departementschefen har förordat beträffande förmåner
åt värnpliktiga.

Motionerna

Beträffande ramberäkningarna behandlar utskottet motionen
1974:403 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser yrkande 4 att
riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1974/75 fastställa utgiftsramen
för det militära försvaret till 7 381 milj. kr., vilket innebär en ökning
av basbeloppet med 160 milj. kr. med fördelning på sätt som i motionen
anges.

Beträffande värnpliktsförmånerna behandlar utskottet

dels motionen 1974:152 av herr Svanström m. fl. (c) i vilken har
hemställts att riksdagen beslutar att helt fria hemresor för värnpliktiga
införs fr. o. m. den 1 juli 1974,

dels motionen 1974:662 av herr Björck i Nässjö (m) i vilken har
hemställts att riksdagen anhåller hos Kungl. Maj:t om en översyn av
kostnadsfördelningen mellan försvars- och socialdepartementen i enlighet
med i motionen angivna riktlinjer,

dels motionen 1974:1287 av herr Måbrink m. fl. (vpk) i vilken har
hemställts att riksdagen uttalar sig för en höjning av utryckningsbidraget
till värnpliktiga från 250 kr. till 800 kr.

FöU1974:19

20

Utskottet

Ramberäkningar m. m.

De av Kungl. Maj:t föreslagna utgiftsramarna för budgetåret 1974/75
har beräknats med utgångspunkt i basbeloppen för innevarande budgetår.
Till skillnad från föregående år ingår prisregleringsanslagen inte i
utgiftsramarna. Förslagen till utgiftsramar är därmed angivna i ett
bestämt prisläge (februari 1973). Utskottet tillstyrker att denna metod
används i fortsättningen. Riksdagen bör årligen bemyndiga Kungl. Maj:t
att justera utgiftsramarna med hänsyn till prisutvecklingen.

För det militära försvaret har räknats fram en utgiftsram om 7 221
milj. kr. i prisläge februari 1973.

I motionen 1974:403 av herr Bohman m. fl. (m) föreslås att
utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1974/75 skall bestämmas
till 7 381 milj. kr. i samma prisläge. Av skillnaden i förhållande till
regeringens förslag avses 92 milj. kr. som ersättning för att nuvarande
metod för prisreglering, med nettoprisindex, inte ger full kompensation
för prisutvecklingen inom försvaret. 68 milj. kr. har beräknats som
2,5 % av utgifterna för anskaffning av materiel. Beloppet bör enligt
motionärerna tillföras utgiftsramen som tillägg för teknisk utveckling av
materielen inom det militära försvaret. Motionärerna förutsätter att
regeringen låter beräkna de ytterligare beställningsbemyndiganden som
behövs under nästa budgetår om motionsförslaget vinner bifall och att
regeringen lämnar förslag härom till 1974 års riksdag.

Utskottet har i det föregående, vid behandlingen av det militära
försvarets fortsatta inriktning, redovisat hur motionärerna ansett att man
bör utnyttja de av dem föreslagna tillskotten till planeringsramen och
utgiftsramen för det militära försvaret.

Utskottet finner inte anledning till erinran mot vad departementschefen
har anfört beträffande ram beräkningar för det militära försvaret och
civilförsvaret. Vid behandlingen av planeringsinriktningen för perioden
1974/75—1978/79 inom det militära försvaret har utskottet avstyrkt att
planeringsramen bestäms med beaktande av de organisatoriska förändringar
m. m. som föreslås i motionen 1974:403. Utgiftsramen för det
militära försvaret nästa budgetår bör på motsvarande sätt bestämmas i
enlighet med regeringens förslag och motionen avslås även i denna del.

Utskottet har inte något att erinra mot att Kungl. Maj:t liksom för
innevarande budgetår bemyndigas att justera utgiftsramarna och att
medge överskridanden av utgiftsramarna i enlighet med förslagen i
propositionen.

Förbättrade värnpliktsförmåner

I propositionen anmäler chefen för försvarsdepartementet att förslagen
från utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl.
är under beredning. I avvaktan på att beredningen slutförs har han
beräknat 30 milj. kr. för att redan från nästa budgetår förbättra de

FöU 1974:19

21

värnpliktigas förmåner, i första hand resemöjligheterna och utryckningsbidragen.

Ett förslag rörande hela systemet för värnpliktsförmåner är att vänta
till riksdagen under hösten 1974.

Departementschefen förordar att en del av beloppet 30 milj. kr.
används till att subventionera värnpliktigas resor så att den värnpliktige,
oavsett resans längd, endast behöver betala 10 kr. för varje resa. Denna
ordning tillämpas försöksvis sedan den 1 mars 1974. Vidare förordar
departementschefen att möjligheterna att resa hem ytterligare förbättras
för de värnpliktiga som är förlagda långt från hemorten, att utryckningsbidraget
för värnpliktig höjs från 250 till 400 kr. samt att 1 milj. kr.
sätts av för att ytterligare förbättra möjligheterna för ensamstående
värnpliktiga att få bostadsbidrag.

I motionen 1974:152 av herr Svanström m. fl. (c) ifrågasätts om det
inte vore bättre att nu besluta om helt fria hemresor för de värnpliktiga.
De skulle i så fall kunna tilldelas ett frikort för resor med SJ :s tåg och
bussar. Som motiv för förslaget åberopar motionärerna att systemet med
biljett för varje resa innebär administrativa merkostnader.

I motionen 1974:1287 av herr Måbrink m. fl. (vpk) betecknas den av
departementschefen förordade höjningen av utryckningsbidraget till 400
kr. som en väsentlig förbättring, ehuru knappast tillräcklig. Motionärerna
anser att riksdagen bör uttala sig för en höjning till 800 kr.

Utskottet anser att riksdagen i avvaktan på förslag rörande systemet
för förmåner åt värnpliktiga m. fl. inte bör bifalla de förslag som förs
fram i motionerna 1974:152 och 1974:1287. Utskottet tillstyrker vad
departementschefen har förordat beträffande förbättrade resemöjligheter
för värnpliktiga.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att den värnpliktige har rätt
till fri ledighetsresa en gång i månaden. Som färdhandling används ett
personligt klippkort. Resan får företas till hemorten eller annan plats
inom landet. Andra resor under grundutbildning — alla resor med tåg
eller linjebuss — får nu företas till ett subventionerat enhetspris av 10 kr.
För båda slagen av resor ordnas i vissa fall transporter med flyg, vilket
givetvis har särskild betydelse för värnpliktiga som tjänstgör långt från
hemorten. Den administrativa belastningen för värnpliktigas resor har
kunnat minskas genom samarbete med SJ:s resebyråorganisation.

Utskottet tillstyrker att utryckningsbidraget höjs till 400 kr. med
ingången av nästa budgetår. Riksdagen har den 27 mars 1974 beslutat om
en motsvarande höjning för värnpliktiga som rycker ut under perioden 22
mars - 30 juni 1974 (FöU 1974:14, rskr 1974:75).

Bland värnpliktsförmånerna ingår rätt till fri förplägnad under
tjänstgöring samt i vissa fall rätt till förplägnadsersättning i stället för fri
förplägnad. Ersättningsbeloppet bestäms av försvarets civilförvaltning och
är f. n. 6 kr. per dag. Den aviserade höjningen till 8 kr. per dag bör inte
anses ingå bland de förbättringar av värnpliktsförmåner som har
underställts riksdagen.

Utskottet har inte något att erinra mot vad departementschefen har

FöU 1974:19

22

förordat angående medel för bostadsbidrag åt ensamstående värnpliktiga.

I motionen 1974:662 av herr Björck i Nässjö (m) hävdas att man bör
överväga om rent sociala kostnader för de värnpliktigas familjer bör
bokföras som försvarskostnader. Motionären anser att en fortlöpande
förbättring av de värnpliktigas sociala förmåner skulle ske smidigare om
förmånerna utformades, administrerades och budgeterades via socialdepartementet.
Han förordar därför en utredning om kostnadsfördelningen
mellan försvars- och socialdepartementen.

Även den fråga som har aktualiserats genom motionen 1974:662 har
enligt utskottets mening ett samband med de aviserade förslagen om
systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. Riksdagen bör därför nu inte
uttala sig för en utredning av det slag som har föreslagits i motionen.
Frågan är emellertid principiell och har samband med bl. a. prisregleringsproblematiken
och värnpliktsutbildningssystemet. Utskottet förutsätter
därför att frågan kommer att övervägas av den kommande försvarsutredningen.

Hemställan

Utskottet hemställer

Ä beträffande ramberäkningar m. m.

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1974:403, yrkande 4, för budgetåret
1974/75 fastställer utgiftsramen för det militära försvaret till
7 221 000 000 kr. i prisläge februari 1973,

2. att riksdagen för budgetåret 1974/75 fastställer utgiftsramen
för civilförsvaret till 135 625 000 kr. i prisläge februari
1973,

3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid behov
medge överskridande av civilförsvarets utgiftsram för budgetåret
1974/75 med högst ett belopp motsvarande den för
detta budgetår återstående delen av de 30 milj. kr. som i
planeringen har fått förutsättas utgå för att fullfölja gjorda
åtaganden beträffande bidrag till skyddsrumsbyggande m. m.,

4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att justera utgiftsramarna
för det militära försvaret och civilförsvaret för
budgetåret 1974/75 med hänsyn till prisutvecklingen enligt
nettoprisindex,

5. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att justera utgiftsramarna
för det militära försvaret och civilförsvaret för
budgetåret 1974/75 på grund av över-eller underutnyttjande
av utgiftsramarna för budgetåret 1973/74,

6. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att under budgetåret
1974/75 medge överskridande av utgiftsramarna för det
militära försvaret och civilförsvaret om det behövs av
konjunktur- eller beredskapsskäl,

FöU 1974:19

23

B. beträffande värnpliktsförmåner

1. att riksdagen avslår motionen 1974:152,

2. att riksdagen avslår motionen 1974:662,

3. att riksdagen avslår motionen 1974:1287,

4. att riksdagen godkänner vad departementschefen har
förordat beträffande förmåner åt värnpliktiga.

FöU1974:19

24

Anslagsfrågor
Försvarsdepartementet m. m.

6. Försvarsdepartementet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i
propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkten A 1 (s. 69) och hemställer

att riksdagen till Försvarsdepartementet förbudgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 11 925 000 kr.

7. Vissa nämnder m. m. I propositionen 1974:1 bilaga 6 har Kungl. Maj:t
under punkten A 2 (s.69—71) föreslagit riksdagen att till Vissa nämnder
m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 7 302 000 kr.

Från anslaget bestrids utgifter för ett stort antal nämnder m. m. inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde. Från anslaget utgår vidare
bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar och till Stiftelsen Gällöfsta
kurscentrum.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 7 302 000 kr.

8. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i
propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkten A 3 (s. 72) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 3 250 000 kr.

9. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag i propositionen
1974:1 bilaga 6 under punkten A 4 (s. 72) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisar
ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.

10. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret. I propositionen
1974:1 bilaga 6 har Kungl. Maj:t under punkten A 5 (s. 72—74) föreslagit
riksdagen att till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 970 000 000 kr.

Utskottet. Anslaget avses för att täcka sådana pris- och löneökningar
under anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret som inträffar
från den tidpunkt i vars prisläge anslagen har beräknats intill utgången av
det budgetår för vilket de har anvisats. Anslaget har karaktären av
täckningsanslag som inte belastas. Kungl. Maj:ts prisregleringsbeslut får
formen av medgivande för myndighet att överskrida visst förslagsanslag.
Prisregleringen sker på grundval av nettoprisindex.

För innevarande budgetår har till prisreglering inom det militära
försvaret anvisats ett förslagsanslag av 525 milj. kr., vilket motsvarar en
beräknad prisutveckling med ca 7,6 procentenheter.

Hittills beräknade indextal för innevarande budgetår (februari
1972=100) utgör för augusti 1973 108,99, för november 1973 112,12
och för februari 1974 118,17. Indextal skall beräknas även för maj 1974.

FöU 1974:19

25

Medeltalet för dessa fyra tidpunkter under budgetåret avgör priskompensationens
storlek. Prisutvecklingen sedan anslaget beräknades har varit
sådan att anslaget med säkerhet inte ger täckning för den priskompensation
som skall medges med ledning av nämnda medeltal.

Kungl. Maj:ts förslag till prisregleringsanslag förbudgetåret 1974/75
motsvarar en utveckling av nettoprisindex med ca 13,4 procentenheter
från februari 1973 till medelkostnadsläge 1974/75. Nettoprisindex för
februari 1974 med februari 1973 som bas har beräknats till 112,37. Det
är sannolikt att medeltalet för nästa budgetår kommer att överstiga 13,4
procentenheter.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Reglering av prisstegringar för det militära
försvaret för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
970 000 000 kr.

11. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkten A 6
(s. 74—75) och hemställer

att riksdagen till Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 18 200 000
kr.

Arméförband

Verksamheten under huvudprogrammet Arméförband har budgeterats
på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning
och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar
m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras
från följande anslag.

Driftbudgeten

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet
B 2. Arméförband: Materielanskaffning

B 3. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner
B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

Kapitalbudgeten

III 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

Utskottet har i det föregående behandlat förslag rörande planeringen
för huvudprogrammets utveckling under perioden 1974/75 — 1978/79.

12. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 underpunkten
B 1 (s. 76-79) och hemställer

att riksdagen till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
1 824 000 000 kr.

FöU 1974:19

26

13. Arméförband: Materielanskaffning. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkten B 2
(s. 80-82) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att beställningar
av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom
en kostnadsram av 780 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Arméförband: Materielanskaffning för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 598 800 000 kr.

14. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 under
punkten B 3 (s. 83—85) och hemställer

att riksdagen till Arméförband: Iståndsättning av befästningar
och kaserner för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 44 000 000 kr.

15. Arméförband: Forskning och utveckling. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkten B 4
(s. 85-87) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att forskning
och utveckling för arméförband får beställas inom en
kostnadsram av 55 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Arméförband: Forskning och utveckling för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000
kr.

Marinförband

Verksamheten under huvudprogrammet Marinförband har budgeterats
på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning
och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar
m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras
från följande anslag.

Driftbudgeten

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
C 2. Marinförband: Materielanskaffning

C 3. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner
C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

Kapitalbudgeten

lil 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

Utskottet har i det föregående behandlat förslag rörande planeringen
för huvudprogrammets utveckling under perioden 1974/75—1978/79.

16. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 underpunkten

FöU 1974:19

27

C 1 (s. 88-92) och hemställer

att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
593 460 000 kr.

17. Marinförband: Materielanskaffning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj.ts
förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkten C 2 (s. 92—97) och
hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att medge att beställningar
av materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom
en kostnadsram av 581 700 000 kr.,

2. att riksdagen till Marinförband: Materielanskaffning för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 327 100 000
kr.

18. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 under
punkten C 3 (s. 97—100) och hemställer

att riksdagen till Marinförband: Iståndsättning av befästningar
och kaserner för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 18 000 000 kr.

19. Marinförband: Forskning och utveckling. Utskottet tillstyrker Kungl.
Majrts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkten C 4
(s. 100— 103) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att forskning
och utveckling för marinförband får beställas inom en
kostnadsram av 24 300 000 kr.,

2. att riksdagen till Marinförband: Forskning och utveckling för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 30 000 000
kr.

Flygvapenförband

Verksamheten under huvudprogrammet Flygvapenförband har budgeterats
på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena
Ledning och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av
anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras
från följande anslag.

Driftbudgeten

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet
D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

D 3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner
D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

Kapitalbudgeten

III 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

Föll 1974:19

28

Utskottet har i det föregående behandlat förslag rörande planeringen
för huvudprogrammets utveckling under perioden 1974/75—1978/79.

20. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 under
punkten D 1 (s. 104—108) och hemställer

att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
1 010 820 000 kr.

21. Flygvapenförband: Materielanskaffning. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkten D 2
(s. 108— 111) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att beställningar
av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut
inom en kostnadsram av 1 348 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Flygvapenförband: Materialanskaffning för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 985 122 000
kr.

22. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6
under punkten D 3 (s. 112—114) och hemställer

att riksdagen till Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar
och kaserner för budgetåret 1974/75 anvisar ett
förslagsanslag av 25 400 000 kr.

23. Flygvapenförband: Forskning och utveckling.

1 propositionen 1974:75 har Kungl. Maj:t under punkten D4
(s. 31—33) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att forskning och utveckling för
flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av 687 700 000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 399 200 000 kr.

I motionen 1974:1652 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk) har i
yrkandena 2 och 3 föreslagits

att riksdagen beslutar att av regeringen begärd kostnadsram för
bemyndiganden under fjärde huvudtiteln, punkten D 4. Flygvapenförband:
Forskning och utveckling reduceras med 469 200 000 kr. och att
till följd härav regeringen medger att forskning och utveckling av
flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av 218 500 000 kr.,
att riksdagen beslutar att av regeringen för budgetåret 1974/75 begärt
förslagsanslag till Flygvapenförband: Forskning och utveckling reduceras
med 387 900 000 kr. och att ett förslagsanslag om 12 300 000 kr. anvisas
härtill.

FöU 1974:19

29

Utskottet. I det föregående har utskottet behandlat inriktningen för
programplaneperioden av awägningsprogrammen Fjärrstridsförband och
Luftförsvarsförband. Utskottet har därvid avstyrkt förslag i motionen
1974:1652 om att riksdagen skall besluta att inte vidare utvidga
Viggenprojektet samt om att avbryta utvecklingen av en jaktversion av
flygplan 37 och studierna för ett nytt flygplan efter Viggen. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionen även såvitt den
med samma motivering avser beställningsmyndigade och anslag för nästa
budgetår.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1974:1652, yrkande 2, bemyndigar
Kungl. Maj:t att medge att forskning och utveckling för
flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram av
687 700 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1974:1652, yrkande 3, till Flygvapenförband:
Forskning och utveckling för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 399 200 000 kr.

Central och högre regional ledning

Verksamheten under huvudprogrammet Central och högre regional
ledning redovisas programmässigt uppdelad på delprogram. De centrala
staberna utgör var för sig ett delprogram. De högre regionala staberna
ingår i delprogrammet Militärområdesstaber m. m. Härtill kommer
ytterligare ett delprogram, Krigsorganisation för vissa staber m. m.

En översyn av den centrala stabsorganisationen har aviserats (prop.
1973:1 bil. 6 s. 30). Man räknar med att den skall påbörjas hösten 1974.
Avsikten är att samordna denna översyn med en översyn av militärområdesstabernas
organisation. Utskottet har berört översynen bl. a. i samband
med behandlingen av förslag om ökat lekmannainflytande inom det

militära försvaret (FöU 1973:19, rskr 1973:289).

24. Försvarsstaben m. fl. anslag. Utskottet har inte funnit anledning till
erinran mot vad departementschefen har anfört om inriktningen av
ifrågavarande delprogram. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i
propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkterna E 1—E 6 (s. 115—132)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Försvarsstaben ett förslagsanslag av 39 535 000 kr.,

2. till Arméstaben ett förslagsanslag av 32 240 000 kr.,

3. till Marinstaben ett förslagsanslag av 25 257 000 kr.,

4. till Flygstaben ett förslagsanslag av 32 400 000 kr.,

5. till Militärområdesstaber m. m. ett förslagsanslag av
128 000 000 kr.,

6. till Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och
förbandsverksamhet ett förslagsanslag av 16 400 000 kr.

FöU1974:19

30

25. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning. Utskottet,
som inte har funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
har anfört om inriktningen av delprogrammet, tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 underpunkten E 7
(s. 130—131 och 133) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att beställningar
av materiel m. m. för vissa staber får läggas ut inom en
kostnadsram av 21 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Krigsorganisation för vissa staber m. m.:
Materielanskaffning för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 22 010 000 kr.

26. Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar
och kaserner. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1974:1 bilaga 6 under punkten E 8 (s. 134—136) och hemställer

att riksdagen till Central och högre regional ledning: Iståndsättning
av befästningar och kaserner för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 8 280 000 kr.

Gemensamma myndigheter och funktioner

För försvaret gemensamma myndigheter och funktioner har förts
samman till ett huvudprogram. Varje myndighet (funktion) utgör ett
delprogram.

27. Försvarets civilförvaltning. I propositionen 1974:1 bilaga 6 har
Kungl. Maj:t under punkten F 1 (s. 137—140) föreslagit riksdagen att till
Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 21 350 000 kr.

Utskottet. Sedan den 1 juli 1969 pågår försök med gemensam
datadrift inom försvaret. Försöken omfattar driftenheterna vid försvarets
civilförvaltning, försvarets materielverk och värnpliktsverket. En för
ändamålet inrättad datadriftledning är provisoriskt knuten till civilförvaltningen.

1 propositionen 1974:75 föreslås att försöksverksamheten den 1 juli
1974 skall avlösas av en permanent datadriftorganisation för försvaret,
kallad försvarets datacentral. Därmed upphör civilförvaltningens befattning
med datadriftledningen. Den föreslagna organisationen behandlar
utskottet i betänkandet FöU 1974:21.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 21 350 000 kr.

28. Försvarets sjukvårdsstyrelse. Kungl. Maj:t häri propositionen 1974:1
bilaga 6 under punkten F2 (s. 140—143) föreslagit riksdagen att till

FöU1974:19

31

Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 14 980 000 kr.

Utskottet. Enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:88, FöU
1973:17, rskr 1973:196) får försvarsforskningen en ändrad organisation
den 1 juli 1974. Omorganisationen får bl. a. till följd att militärpsykologiska
institutet, militärmedicinska undersökningscentralen, armé- och
navalmedicinska forskargrupperna samt flygmedicinska institutionen vid
försvarets materielverks försökscentral i Malmslätt inordnas i försvarets
forskningsanstalt. Militärmedicinska undersökningscentralen är f. n. knuten
till sjukvårdsstyrelsen.

Den militära hälso- och sjukvården är enligt försvarets sjukvårdsstyrelse
behäftad med påtagliga brister. Nuvarande system, som infördes
år 1966, har visat sig inte fylla de anspråk som krigsmakten ställer på en
ändamålsenlig hälso- och sjukvård vid förbanden. Sjukvårdsstyrelsen
konstaterar i programplanen för perioden 1974/75—1978/79 att någon
förbättring inte har inträffat under budgetåret 1973/74.

Förbandssjukvårdens organisation har på Kungl. Maj:ts uppdrag
utretts av sjukvårdsstyrelsen i samråd med överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna,
försvarets rationaliseringsinstitut och socialstyrelsen. Betänkandet
Förbandssjukvård: Hälso- och sjukvård vid krigsmaktens
fredsförband, som lades fram i december 1973, har remissbehandlats och
ärendet bereds f. n. i försvarsdepartementet. Utskottet har tidigare funnit
anledning stryka under behovet av en väl fungerande organisation på alla
nivåer (FöU 1973:16 s. 58) och anser det angeläget att åtgärder vidtas för
att snabbt komma till rätta med den rådande bristen på läkare inom
försvaret.

Försvarets tandvård är också föremål för överväganden. Den allmänna
tandvårdsförsäkringen, som numera gäller i full utsträckning, skall enligt
propositionen 1973:45 (s. 78) omfatta även personer som fullgör
värnpliktstjänstgöring. Sjukvårdsstyrelsen har med anledning härav i
skrivelse den 30 november 1973 lagt fram förslag till åtgärder för att
möta det ökade tandvårdsbehovet. Om tandvården som hittills skall
bedrivas i krigsmaktens regi vid försvarets fasta tandläkarmottagningar
anses en viss utbyggnad av försvarets tandvårdsorganisation nödvändig.
Sjukvårdsstyrelsen aktualiserar också frågan hur försvarets tandvård skall
tillgodogöras tandvårdsförsäkringens ersättningar och hur uppkommande
merkostnader för krigsmakten skall bestridas.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen har anfört om inriktningen av delprogrammet,
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 14 980 000 kr.

29. Fortifikationsförvaltningen. 1 propositionen 1974:1 bilaga 6 har
Kungl. Maj:t under punkten F 3 (s. 143-148) föreslagit riksdagen att till
Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 38 546 000 kr.

Föll 1974:19

32

Utskottet. Föregående års riksdag fattade beslut om en ändrad
organisation av fortifikationsförvaltningen (prop. 1973:75, FöU 1973:16,
rskr 1973:195). Omorganisationen är avsedd att genomföras den 1 juli

1974. 1 programplanen förutses med anledning härav en viss nedgång av
förvaltningens effektivitet under programplaneperioden 1974/7 5—
1978/79. Till nedgången bidrar enligt programplanen också förvaltningens
beslutade omlokalisering till Eskilstuna.

Omorganisationen beräknas emellertid fullt genomförd komma att
medföra betydande rationaliseringsvinster och en personalminskning med
ca 100 anställda. Genomförandet av en omorganisation medför normalt
vissa svårigheter som måste bemästras och som inte behöver påverka
effekten på sikt. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen har anfört om inriktningen av delprogrammet utan
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 38 546 000 kr.

30. Försvarets materielverk. Kungl. Maj.t har i propositionen 1974:1
bilaga 6 under punkten F 4 (s. 148—154) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de i propositionen förordade
åtgärderna beträffande tjänster på löneplan C vid försvarets materielverk,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder som behövs
i anledning av den förändrade organisationen vid försvarets materielverk,

3. till Försvarets materielverk för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 254 500 000 kr.

Utskottet. Försvarets materielverk fick sin nuvarande organisation den
1 juli 1973 enligt riktlinjer som har godkänts av 1971 års riksdag (prop.
1971:124, FöU 1971:22, rskr 1971:292). Den nya organisationen
beräknas vara genomförd den 1 juli 1974 utom såvitt avser de delar av
verket som enligt riksdagens beslut skall omlokaliseras till annan ort. Vid
avtalsförhandlingar har vissa tjänster i ledande funktioner placerats på
löneplan C. 1 propositionen föreslås att Kungl. Maj:t, som tidigare fått
riksdagens bemyndigande beträffande några chefstjänster, bemyndigas
inrätta övriga tjänster på löneplan C enligt avtalet.

I propositionen 1974:75 har Kungl. Maj:t bl. a. föreslagit att en
datadriftorganisation för försvaret, kallad försvarets datacentral, inrättas
den 1 juli 1974. I den nya organisationen skall bl. a. ingå den datadrift
med två driftställen som nu är administrativt knuten till materielverkets
organisationsbyrå. Utskottet behandlar detta förslag i betänkandet FöU
1974:21.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de av
departementschefen förordade åtgärderna beträffande tjänster
på löneplan C vid försvarets materielverk,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de övergångs -

FöU 1974:19

33

åtgärder som behövs med anledning av den förändrade
organisationen vid försvarets materielverk,

3. att riksdagen till Försvarets materielverk för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 254 500 000 kr.

31. Gemensam försvarsforskning. Kungl. Maj:t har i propositionen
1974:75 under punkten F 5 (s. 33-40) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de av departementschefen förordade organisationsförändringarna
inom försvarets forskningsanstalt,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid försvarets forskningsanstalt inrätta
sex ordinarie tjänster med beteckningen p, en för chef för centralt kansli
och en för chef för vardera huvudenheten 1, 2, 3, 4 och 5,

3. till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 127 000 000 kr.,

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1974/75 medge att
materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram av
6 000 000 kr.

I motionen 1974:1651 av herr Wennerfors m. fl. (m) har hemställts att
riksdagen beslutar avslå propositionen 1974:75 ivad avser omlokalisering
av försvarets teletekniska laboratorium.

Försvarsforskn ingens organisa tio n

Enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:88, FöU 1973:17, rskr
1973:196) skall försvarsforskningen få en ny organisation. Militärpsykologiska
institutet, militärmedicinska undersökningscentralen, armé- och
navalmedicinska forskargrupperna samt flygmedicinska institutionen vid
försvarets materielverks försökscentral i Malmslätt inordnas därvid i
försvarets forskningsanstalt. Anstalten övertar också försvarsmedicinska
forskningsdelegationens uppgifter.

De nuvarande delprogrammen Försvarets forskningsanstalt, Militärpsykologiska
institutet och Försvarsmedicinska forskningsdelegationen samt
programelementet Militärmedicinska undersökningscentralen under delprogrammet
Försvarets sjukvårdsstyrelse och programelementet Gemensam
fortifikatorisk forskning under delprogrammet Fortifikationsförvaltningen
skall fr. o. m. budgetåret 1974/75 ersättas av ett nytt
delprogram med benämningen Gemensam försvarsforskning. Till det nya
delprogrammet skall också förås flygteknisk och övrig ej objektbunden
försvarsteknisk forskning samt långsiktig, kunskapsuppbyggande forskning
i metodfrågor för det psykologiska försvarets behov.

Försvarets forskningsanstalt får programansvar för delprogrammet
Gemensam försvarsforskning och produktionsansvar för huvuddelen av
den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Fortifikationsförvaltningen
behåller produktionsansvaret för den ej objektbundna fortifikatoriska
forskningen. Produktionsansvaret för flygteknisk och övrig ej
objektbunden försvarsteknisk forskning ligger kvar hos försvarets materielverk.

3 Riksdagen 1974. 10 sami. Nr 19

FöU 1974:19

34

Enligt ett annat beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:55, InU
1973:22, rskr 1973:220) skall delar av forskningsanstalten lokaliseras till
annan ort. Beslutet berör huvudenhet 3 (system och metoder för teknisk
informationsbehandling), huvudenhet 4 (skydd mot ABC-vapen) och
delar av huvudenhet 5 (människans betingelser i totalförsvaret). Huvudenheterna
1 och 2, som svarar för planeringsmetodik m. m. resp.
konventionella vapensystem m. m., blir kvar i Stockholm liksom vissa
delar av huvudenhet 5 (armé- och allmän försvarsmedicin samt navalmedicin).

Försvarets forskningsanstalt har till Kungl. Maj:t avgett ett i samråd
med försvarets rationaliseringsinstitut utarbetat översiktligt förslag till
utformning av forskningsanstaltens organisation. Till Kungl. Maj:t har
vidare överlämnats en av forskningsanstalten i samråd med försvarets
materielverk genomförd utredning jämte förslag om försvarets teletekniska
laboratoriums organisationstillhörighet och lokalisering. I anslutning
till dessa förslag förordar departementschefen i propositionen 1974:75
att omorganisationen genomförs med början den 1 juli 1974. Eftersom
de olika enheterna ännu inte har fått sin slutliga organisatoriska
utformning kommer den interna organisationen att tills vidare vara
provisorisk. Departementschefen räknar dock med att omorganisationen i
huvudsak bör vara genomförd den 1 juli 1975.

I propositionen föreslås vidare att de delar av försvarets teletekniska
laboratorium som arbetar med telekomponenter, miljöprövning och
miljömätning och som f. n. är placerade i Stockholm förs över till den del
av försvarets materielverk som omlokaliseras till Linköping. Återstående
delar av laboratoriet bör enligt departementschefen ingå i huvudenhet 3
som också kommer att lokaliseras till Linköping.

Utskottet

Försvarsforskningens framtida organisation fastställdes i sina huvuddrag
av 1973 års riksdag (prop. 1973:88, FöU 1973:17, rskr 1973:196).
De organisationsändringar som nu anmälts för riksdagen ligger helt i linje
med 1973 års beslut och innebär — utom när det gäller försvarets
teletekniska laboratorium — ett fullföljande av den beslutade omorganisationen.
Utskottet har för sin del intet att erinra mot att omorganisationen
påbörjas den 1 juli i år med sikte på att vara genomförd den 1 juli

1975.

Försvarets teletekniska laboratorium (FTL) som inte berörs av den
redan beslutade omorganisationen inrättades år 1954 och knöts till
försvarets forskningsanstalt. Meningen var att det skulle fungera som ett
för dåvarande arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen
gemensamt teletekniskt laboratorium. Det blev emellertid inte så.
I stället utvecklades verksamheten med typprovning och standardisering
av telekomponenter. Fr. o. m. år 1958 finansierades FTL:s verksamhet av
de tre försvarsgrensförvaltningarna och forskningsanstalten gemensamt.
FTL blev en i förhållande till forskningsanstalten ekonomiskt självständig

FöU 1974:19

35

enhet.

Försvarets telekomponentråd (Telkor), som bildades år 1966, är ett
rådgivande organ inom standardiserings- och typprovningsområdena. Det
är knutet till FTL och har representanter för — utom forskningsanstalten
och FTL — försvarets materielverk, statens provningsanstalt, televerket,
Svenska elektriska kommissionen (SEK) och ett tiotal industrier med
teleteknisk verksamhet för försvaret. Representanterna från materielverket
och FTL bildar ”lilla Telkor” som rekommenderar provningsunderlag,
provföremål och resultatbedömning till chefen för FTL som
fattar beslut.

Vid FTL finns f. n. (december 1973) 57 tjänster, varav 15 akademiker,
20 ingenjörer och 22 andra befattningshavare. Dessutom utnyttjas
ett tiotal konsulter. Verksamheten är organiserad på sex sektioner och
finansieras till största delen genom anslag från forskningsanstalten,
materielverket och styrelsen för teknisk utveckling, till en mindre del
genom provningsbeställningar från materielverket och andra beställare.

I propositionen 1974:75 föreslås nu att de delar av FTL som arbetar
med telekomponenter, miljöprövning och miljömätning och som f. n. är
placerade i Stockholm förs över till materielverkets provningsavdelning,
vars huvuddel skall vara lokaliserad till Linköping. Återstående delar av
laboratoriet bör enligt departementschefen ingå i forskningsanstaltens
huvudenhet 3 som också kommer att lokaliseras till Linköping.

I motionen 1974:1651 yrkas avslag på propositionen i denna del.
Motionärerna hänvisar till den utbredda uppfattningen att FTL bör
finnas kvar i Stockholmstrakten. Från personalhåll har — framhåller
motionärerna — också befarats att FTL i sin nuvarande form kommer att
upphöra. Det förefaller enligt motionärerna också som om flyttningen av
FTL kommer att medföra stora kostnader.

Utskottet finner det angeläget att i detta sammanhang något beröra
det utredningsarbete som ligger till grund för Kungl. Maj:ts förslag.

FTL.s framtida organisationstillhörighet och lokalisering har på Kungl.
Maj:ts uppdrag utretts av forskningsanstalten i samråd med materielverket.
Dessa båda myndigheta- har efter noggrann prövning enats om att
telekomponent-, miljöprövnings- och miljömätningsverksamheten bör —
jämte ansvaret för försvarets telekomponentråd (stora och lilla Telkor) —
föras över till materielverket och inordnas i dess blivande teleprovningscentral.
Den omständigheten att teleprovningscentralen enligt riksdagens
beslut skall ingå i materielverkets provningsavdelning och lokaliseras till
Linköping har inte påverkat deras ställningstagande. Forskningsanstaltens
företagsnämnd har ställt sig bakom förslaget. Nämnden har dock velat
understryka utredningens rekommendation att teleprovningscentralen i
sin helhet bör lokaliseras till Stockholm.

Mot denna bakgrund får propositionens förslag, som innebär en
tudelning av FTL, enligt utskottets mening anses vara väl grundat. Som
motionärerna anger har man under utredningen också prövat andra
alternativ, bl. a. en anslutning av FTL till statens provningsanstalt eller

FöU 1974:19

36

förenade fabriksverken. Forskningsanstalten har emellertid konstaterat
att man där inte bedriver någon forskning inom områdena tillförlitlighetsoch
underhållsteknik och inte heller har anledning skaffa sig kompetens
inom dessa områden. Motionen bör med anledning härav inte bifallas.

Teleprovningscentralen kan enligt föreliggande planer beräknas komma
att i sin helhet organiseras i Linköping tidigast hösten 1976.
Forskningsanstalten och materielverket anser båda att FTL intill dess bör
kvarstå som institution inom huvudavdelning 3 (sedermera huvudenhet
3) vid forskningsanstalten. Utskottet delar denna uppfattning.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen har anfört om inriktningen av delprogrammet,
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1974:1651 godkänner
de av departementschefen förordade organisationsförändringarna
inom försvarets forskningsanstalt,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid försvarets
forskningsanstalt inrätta sex ordinarie tjänster med beteckningen
p, en för chef för centralt kansli och en för chef för
vardera huvudenheten 1, 2, 3, 4 och 5,

3. att riksdagen till Gemensam försvarsforskning förbudgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 127 000 000 kr.,

4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att under budgetåret
1974/75 medge att materiel för forskningsändamål beställs
inom en kostnadsram av — utöver tidigare medgivet belopp —
6 000 000 kr.

32. Försvarets radioanstalt. Utskottet har inte funnit anledning till
erinran mot vad departementschefen har anfört om inriktningen av
delprogrammet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1974:1 bilaga 6 under punkten F 6 (s. 154—156) och hemställer

att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 62 140 000 kr.

33. Vämpliktsverket. Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:1 bilaga 6
under punkten F 7 (s. 156—159) föreslagit riksdagen att till Värnpliktsverket
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 34 190 000 kr.

Enligt förslag i propositionen 1974:75 skall värnpliktsverkets datadriftenheter
den 1 juli 1974 föras över till en för försvaret gemensam
datadriftorganisation, kallad försvarets datacentral. Utskottet behandlar
detta förslag i betänkandet FöU 1974:21.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Vämpliktsverket för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 34 190 000 kr.

FöU 1974:19

37

34. Försvarets rationaliseringsinstitut m. fl. anslag. Utskottet har inte
funnit anledning till erinran mot vad departementschefen har anfört om
inriktningen av ifrågavarande delprogram. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkterna F 8—F 13
(s. 159—174) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Försvarets rationaliseringsinstitut ett förslagsanslag av
13 200 000 kr.,

2. till Försvarshögskolan ett förslagsanslag av 1 395 000 kr.,

3. till Militärhögskolan ett förslagsanslag av 13 250 000 kr.,

4. till Försvarets gymnasieskola ett förslagsanslag av 3 310 000
kr.,

5. till Intendenturförvaltningsskolan ett förslagsanslag av
1 100 000 kr.,

6. till Försvarets brevskola ett förslagsanslag av 1 410 000 kr.

35. Försvarets hundskola. Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:1 bilaga
6 under punkten F 14 (s. 174—178) föreslagit riksdagen att till
Försvarets hundskola för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
1 100 000 kr.

Utskottet. Verksamheten vid försvarets hundskola skall i princip vara
självbärande. Det har emellertid hittills inte varit möjligt att uppnå detta
mål och förlusterna har varit betydande. Skolan räknar inte heller med
att under de närmaste åren kunna skapa balans mellan kostnader och
intäkter. Efter samråd med cheferna för justitie-och socialdepartementen
förordar departementschefen att hundskolan skall få ett driftbidrag om
2,1 milj. kr., varav försvarshuvudtiteln bidrar med 1,1 milj. kr. och
justitie- och socialhuvudtitlarna med 700 000 resp. 300 000 kr.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen har anfört om inriktningen av delprogrammet,
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Försvarets hundskola för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.

36. Krigsarkivet m. fl. anslag. Utskottet har inte funnit anledning till
erinran mot vad departementschefen har anfört om inriktningen av
ifrågavarande delprogram. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i
propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkterna F 15—F 17 (s. 178—185)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Krigsarkivet ett förslagsanslag av 2 072 000 kr.,

2. till Militärhistoriska museer ett förslagsanslag av 2 690 000
kr.,

3. till Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. ett förslagsanslag
av 2 980 000 kr.

FöU 1974:19

38

37. Bidrag till regionmusiken. Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:1
bilaga 6 under punkten F 18 (s. 185 — 187) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till regionmusiken för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 15 737 000 kr.

Regionmusiken har uppgifter inom såväl försvaret som det allmänna
musiklivet. Verksamheten finansieras huvudsakligen från anslag under
åttonde huvudtiteln. Försvarets andel av kostnaderna (40 %) täcks genom
förevarande anslag.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
har anfört. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till regionmusiken för budgetåret

1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 15 737 000 kr.

38. Frivilliga försvarsorganisationer m. m. Utskottet har inte funnit
anledning till erinran mot vad departementschefen har anfört om
inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
i propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkten F 19 (s. 187 — 189) och
hemställer

att riksdagen till Frivilliga försvarsorganisationer m. m. för

budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 19 340 000
kr.

39. Insatsberedskap m. m. Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:1

bilaga 6 under punkten F 20 (s. 189 — 190) föreslagit riksdagen att till

Insatsberedskap m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
32 000 000 kr.

I motionen 1974:1285 av herr Hermansson m. fl. (vpk) har hemställts
att riksdagen inte beviljar den del av yrkat belopp som avser den s. k.
Informationsbyrån.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag bygger på överbefälhavarens programplan
och anslagsframställning. Båda innehåller till övervägande del uppgifter
av hemlig natur. En öppen sammanfattning lämnas i propositionen.
Liksom tidigare år har utskottet tillgång till programplan och anslagsframställning
för verksamheten. En hemligbetecknad promemoria har på
vanligt sätt överlämnats till utskottet.

I motionen 1974:1285 hävdas att det bör öppet redovisas hur stor del
av anslaget som avses för särskilda byrån i försvarsstaben ("IB”). Enligt
motionärerna bör riksdagen inte anvisa några medel till särskilda byrån
förrän man dels har tillkallat en parlamentarisk fempartikommission för
en grundlig undersökning av särskilda byråns verksamhet, dels av
utredningen om den militära underrättelsetjänstens verksamhet har fått
resultat som underställts riksdagen.

Försvarsstabens särskilda byrå har viktiga uppgifter i vårt lands

FöU 1974:19

39

underrättelseverksamhet. 1973 års riksdag (FöU 1973:25, rskr 1973:383)
har beträffande den militära underrättelsetjänsten bl. a. beslutat om vissa
allmänna krav på den särskilda organisationen för inhämtande av
underrättelser. Till dessa krav hör att man måste beakta behovet av
sekretess rörande verksamheten. I nämnda betänkande av försvarsutskottet
vid 1973 års riksdag lämnades med anledning av utskottets särskilda
granskning av den militära underrättelsetjänsten vissa uppgifter angående
bl. a. resurserna för den särskilda verksamheten vid försvarsstaben.

Som framgår av redogörelsen i propositionen har departementschefen
för nästa budgetår inom anslaget beräknat 11 170 000 kr. till primäruppdraget
Insatsberedskap m. m.: Allmän ledning och förbandsverksamhet,
inom vilket försvarsstabens särskilda byrå svarar för ett verksamhetsområde.
Utskottet anser att man i fortsättningen liksom hittills inte bör
öppet redovisa hur resurserna för detta primäruppdrag fördelas på
delposter. Eventuella yrkanden av det slag som har framförts i motionen
bör uttryckas som förslag att riksdagen ställer som villkor för anslaget att
Kungl. Maj:t inte utnyttjar någon del av anslaget för verksamhet vid
särskilda byrån.

Utskottet anser inte att riksdagen bör vägra att ställa medel till
förfogande för den del av underrättelseverksamheten som försvarsstabens
särskilda byrå svarar för. Tvärtom anser utskottet liksom 1973 års riksdag
att pågående överväganden inte bör få medföra någon försening av
åtgärder som snabbt kan vidtas för att ytterligare öka effektiviteten i
underrättelsetjänsten.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1974:1285 till Insatsberedskap m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 32 000 000
kr.

40. Viss gemensam verksamhet. Utskottet har inte funnit anledning till
erinran mot vad departementschefen har anfört om inriktningen av
delprogrammet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1974:1 bilaga 6 under punkten F 21 (s. 190—193) och hemställer

1. att riksdagen till Viss gemensam verksamhet för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 20 600 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att signalsky
ddsmateriel samt krigskartor och krigssjökort beställs
inom en kostnadsram av 3 770 000 kr.

41. Vissa ersättningar m. m. Utskottet har inte funnit anledning till
erinran mot vad departementschefen har anfört om inriktningen av
delprogrammet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1974:1 bilaga 6 under punkten F 22 (s. 194-197) och hemställer

att riksdagen till Vissa ersättningar m. m. för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 27 706 000 kr.

FöU 1974:19

40

42. Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar och
kaserner. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1974:1 bilaga 6 under punkten F 23 (s. 197 — 199) och hemställer

att riksdagen till Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning
av befästningar och kaserner för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 4 300 000 kr.

43. Försvarets datacentral. I propositionen 1974:75 har Kungl. Maj:t
under punkten F 24 (s. 40—42) föreslagit riksdagen att till Försvarets
datacentral för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Utskottet. Inom försvaret har sedan den 1 juli 1969 bedrivits försök
med gemensam datadrift. I propositionen 1974:75 föreslås nu (s. 3-8)
att en sammanhållen datadriftorganisation inrättas den 1 juli 1974 och
redovisas som ett särskilt delprogram (anslag) med benämningen 5.24
(F 24) Försvarets datacentral. Datadriftens organisation behandlar utskottet
i betänkandet FöU 1974:21.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen har anfört om inriktningen av delprogrammet,
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

att riksdagen till Försvarets datacentral för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Civilförsvar

Verksamheten under huvudprogrammet Civilförsvar har budgeterats
på ett antal primäruppdrag inom delproduktionsområdena Förvaltning,
Utbildning av civilförsvarspersonal m. m., Civilförsvarsutbildning av
allmänheten, Underhåll och förrådsverksamhet, Materielanskaffning
m. m., Anskaffning av skyddsrum m. m. samt Forskning, försök och
utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

Driftbudgeten
G 1. Civilförsvar
Kapitalbudgeten

II 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

Utskottet har i det föregående behandlat förslag rörande planeringen
för huvudprogrammets utveckling under perioden 1974/75 — 1978/79.

44. Civilförsvar. I propositionen 1974:75 har Kungl. Maj:t under
punkten G 1 (s. 42—48) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att civilförsvarsmateriel beställs
inom en kostnadsram av 25 000 000 kr.,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge att statsbidrag utgår för
anskaffning av skyddsrum m. m. inom en kostnadsram av 56 502 000 kr.,

FöU 1974:19

41

3. till Civilförsvar för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av
127 425 000 kr.

Propositionen 1974:75 innehåller också förslag om ett nytt system för
civilförsvarsutbildning och om en ny utbildnings- och förrådsorganisation
inom civilförsvaret. Dessa förslag behandlar utskottet i betänkandet FöU
1974:20.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:tatt medge att civilförsvarsmateriel
beställs inom en kostnadsram av 25 000 000
kr.,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att statsbidrag
utgår för anskaffning av skyddsrum m. m. inom en
kostnadsram av 56 502 000 kr.,

3. att riksdagen till Civilförsvar för budgetåret 1974/75 anvisar
ett förslagsanslag av 127 425 000 kr.

Övrig verksamhet

45. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Utskottet har inte
funnit anledning till erinran mot vad departementschefen har anfört om
inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
i propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkten H 1 (s. 201—203) och
hemställer

att riksdagen till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av

1 266 000 kr.

46. Beredskapsstyrka för FN-tjänst m. fl. anslag. Utskottet har inte
funnit anledning till erinran mot vad departementschefen har anfört om
inriktningen av ifrågavarande delprogram. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkterna H 2 — H 4
(s. 203-211) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Beredskapsstyrka för FN-tjänst ett förslagsanslag av

9 100 000 kr.,

2. till Fm anskaffning för militära anläggningar m. m. ett
förslagsanslag av 2 000 000 kr.,

3. till Flygtekniska försöksanstalten ett förslagsanslag av

2 000 000 kr.

47. Viss signalskyddsmateriel. Utskottet har inte funnit anledning till

erinran mot vad departementschefen har anfört om inriktningen av

delprogrammet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1974:1 bilaga 6 under punkten H 5 (s. 211—213) och hemställer

FöU 1974:19

42

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att medge att viss
signalskyddsmateriel beställs inom en kostnadsram av
930 000 kr.,

2. att riksdagen till Viss signalskyddsmateriel för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 2 140 000 kr.

48. Vissa teleanordningar m. fl. anslag. Utskottet har inte funnit
anledning till erinran mot vad departementschefen har anfört om
inriktningen av ifrågavarande delprogram. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkterna H 6 — H 8
(s. 21 3—217) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Vissa teleanordningar ett förslagsanslag av 1 420 000 kr.,

2. till Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar ett förslagsanslag
av 3 190 000 kr.,

3. till ldentitetsbrickor ett förslagsanslag av 406 000 kr.

49. Bistånds- och katastrofutbildning. Kungl. Maj:t har i propositionen
1974:1 bilaga 6 under punkten H 9 (s. 217—220) föreslagit riksdagen att
till Bistånds- och katastrofutbildning för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 5 515 000 kr.

Utskottet. Bistånds- och katastrofutbildningen är avsedd för värnpliktiga
och andra som är lämpliga för sådan utbildning. Verksamheten
leds och samordnas av biståndsutbildningsnämnden, som har ett kansli
till sitt förfogande. Kansliet och förläggningslokalerna finns i Sandö inom
Kramfors kommun medan utbildningsarbetet sker vid Grämesta, ca 2,5
km från Sandö.

Det nuvarande provisoriet med utbildningslokaler som är skilda från
kansli och förläggningsutrymmen avses vara avvecklat senast under
budgetåret 1975/76, då all verksamhet beräknas kunna förläggas till
Sandö. Härigenom blir det möjligt att öka elevantalet, som nu uppgår till
100 elever per år. Departementschefen förordar en ökning från 100 till
125 elever under budgetåret 1975/76 och därefter till 150 elever under
vart och ett av återstående budgetår under programplaneperioden.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen har anfört om inriktningen av delprogrammet,
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Bistånds- och katastrofutbildning för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 5 515 000 kr.

FöU 1974:19

43

Statens allmänna fastighetsfond
Försvarsdepartementet

50. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar. Utskottet tillstyrker

Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1974:75 under punkten II 6 (s.
49—51) och hemställer

att riksdagen till Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för
budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av
8 200 000 kr.

51. Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar. Utskottet har inte
funnit anledning till erinran mot vad departementschefen har anfört om
inriktningen av delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 under
punkten II 7 (s. 221—222) och hemställer

att riksdagen till Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar
för budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av
2 700 000 kr.

Försvarets fastighetsfond

52. Arméförband: Anskaffning av anläggningar m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6 under
punkterna III 1 - III 3 (s. 223-252) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Arméförband: Anskaffning av anläggningar ett investeringsanslag
av 102 000 000 kr.,

2. till Marinförband: Anskaffning av anläggningar ett investeringsanslag
av 67 800 000 kr.,

3. till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar ett investeringsanslag
av 67 500 000 kr.

53. Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 1974:1 bilaga 6
under punkten lil 4 (s. 252—257) och hemställer

att riksdagen till Central och högre regional ledning: Anskaffning
av anläggningar för budgetåret 1974/75 anvisar ett
investeringsanslag av 23 500 000 kr.

54. Gemensamma myndigheter m.m.: Anskaffning av anläggningar.
Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för
försvarets forskningsanstalt. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i
propositionen 1974:1 bilaga 6 underpunkterna III 5—lil 6 (s. 257—263)
och hemställer

Föll 1974:19

44

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar
ett investeringsanslag av 11 600 000 kr.,

2. till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar
för försvarets forskningsanstalt ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

55. Anskaffning av vissa militära anläggningar. Kungl. Maj:t har i
propositionen 1974:1 bilaga 6 under punkten lil 7 (s. 263-267)
föreslagit riksdagen att utanför utgiftsramen för det militära försvaret för
budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 310 000 kr. till
anskaffning av vissa militära anläggningar.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

att riksdagen till Anskaffning av vissa militära anläggningar för
budgetåret 1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 310 000
kr.

Diverse kapitalfonder

Statens datamaskinfond: Försvarets delfond

56. Anskaffning av datamaskiner. Utskottet, som inte har funnit
anledning till erinran mot vad departementschefen har anfört om
anskaffning av datamaskiner, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1974:1 bilaga 6 under punkten IX 1 (s. 268—271) och hemställer

1. att riksdagen till Anskaffning av datamaskiner för budgetåret
1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen medger att datamaskinutrustning beställs till en
kostnad av — utöver tidigare medgivet belopp — högst
22 000 000 kr.

Stockholm den 25 april 1974

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustafsson i Uddevalla (s), Pettersson i
Kvänum (c), Gustavsson i Ängelholm (s), Karl Bengtsson i Varberg (fp),
fru Sundström (s), herrar Glimnér (c), Brännström (s), herr andre vice
talmannen Virgin (m), herrar Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt (c),
Olsson i Asarum (s) och Björk i Gävle (c),

dock att vid behandlingen av punkten 31 herr Danell (m) deltagit i stället
för herr andre vice talmannen Virgin (m).

Föll 1974:19

45

Reservationer

1. vid punkten 2 (Det militära försvarets fortsatta inriktning) av herr
Petersson i Gäddvik och herr andre vice talmannen Virgin (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Med
erinran om” och på s. 13 slutar med ”ekonomiska hållbarhet” bort ha
följande lydelse:

En bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen utgör grunden
för ett ställningstagande till planeringsinriktningen för den kommande
femårsperioden. Utskottet anser att utvecklingen i vår omvärld efter
andra världskriget har visat att militära maktmedel tyvärr är ett väsentligt
inslag i säkerhetspolitiken staterna emellan. Stormakterna har också i
handling demonstrerat att de varit beredda att använda sådana medel. De
militära styrkorna håller både antalsmässigt och kvalitativt en mycket
hög nivå. Trots avspänningspolitik och nedrustningssträvanden finns inga
tecken på någon väsentlig förändring av dessa förhållanden inom en
överskådlig framtid. Ett reellt, potentiellt, militärt hot kan utvecklas i vår
närhet. Det vore en allvarlig risktagning att minska våra möjligheter att
upprätthålla ett försvar som är väl anpassat till den faktiska situationen.

Utskottet anser mot denna bakgrund att planeringsinriktningen för
det militära försvaret under perioden 1974/75-1978/79 måste motsvara
en högre ambition än enligt regeringens förslag. I enlighet med

motionen 1974:403 av herr Bohman m. fl. (m) bör utgångspunkten för
planeringsramens fastställande vara dels att full pris- och lönekompensation
skall utgå, dels att för teknisk utveckling skall göras ett årligt tillägg
om 2,5 % på materielanslagen. Planeringsramen bör därför bestämmas till
37 360 milj. kr. för perioden 1974/75-1978/79 i prisläge februari 1973.

Detta innebär en ökning jämfört med regeringens förslag med

1 060 milj. kr. Av ökningen bör 68 milj. kr. hänföra sig till nästa

budgetår. Då prisregleringen för budgetåret 1974/75 är förutsatt att ske
med hjälp av nettoprisindex bör till utgiftsramen även läggas 92 milj. kr.,
motsvarande det belopp som har reserverats i planeringen för det militära
försvaret som s. k. priskil för att täcka den bristande kompensationen
enligt nettoprisindex. Om beloppet visar sig vara felaktigt beräknat bör
skillnaden regleras i en kommande ramberäkning. Tillägget för nästa
budgetår bör alltså vara sammanlagt (68+92) 160 milj. kr.

Enligt utskottets mening finns inga statsfinansiella hinder mot att
planeringsramen och utgiftsramen ökas i den omfattning som utskottet
förordar. När det gäller den samhällsekonomiska effekten måste beaktas
det stora värdet för industriutvecklingen och för sysselsättningen.

Planeringen för verksamheten inom det militära försvaret bör inriktas
mot förbättringar i förhållande till vad som är möjligt med den
planeringsram som föreslås i propositionen. Utskottet anser att de
förbättringar beträffande repetitionsutbildningen och i övrigt inom
avvägningsprogrammen som har föreslagits i motionen 1974:403 och

FöU 1974:19

46

redovisats i det föregående är mycket angelägna och bör tillgodoses i
planeringen.

Tillskottet till planeringsramen bör bl. a. användas för att öka
repetitionsutbildningens omfattning. En tillräcklig repetitionsutbildning
är grunden för vårt militära försvar och avgörande för beredskapen.
Repetitionsutbildningen bör bedrivas i huvudsak enligt 1966 års riksdagsbeslut
härom.

De frivilliga försvarsorganisationerna utför ett mycket gott arbete,
som verksamt bidrar till vår försvarskraft. Inte minst viktigt är att de tar
hand om intresserade ungdomar. Organisationerna bör ges ett ökat stöd
till sin verksamhet. Utskottet har beräknat ett tillskott med 2 milj. kr.
per år i förhållande till det anslag som regeringen föreslår för nästa
budgetår.

Inom försvarsgrenarna bör anskaffas materiel och tidigareläggas
anskaffningar, m. m. i enlighet med vad som har angetts i motionen
1974:403. Genom det tillskott till ramarna som har beräknats för armén
bör det bli möjligt att bl. a. behålla ett ökat antal brigader i krigsorganisationen.

För marinens del finns flera viktiga frågor som bör kunna få sin
lösning med det tillskott till ramarna som utskottet förordar. Bl. a. kan
beställas ytterligare två ubåtar typ Näcken, vilket medför att styckepriset
per ubåt blir väsentligt lägre än med den liggande beställningen av endast
tre ubåtar. Frågan har betydelse för det antal ubåtar som kan disponeras
på sikt och för industriplaneringen.

För flygvapnet betyder det av utskottet föreslagna tillskottet bl. a. att
planeringen kan inriktas mot en organisation med minst tio jaktdivisioner
JA 37 — i stället för åtta. Detta är av stor betydelse för hela
totalförsvaret eftersom varje ytterligare jaktdivision i hög grad kan
beräknas minska verkan av flygangrepp.

Såvitt gäller nästa budgetår påverkar utskottets förslag belastningen på
vissa anslag i driftbudgeten till huvudprogrammen. Den exakta fördelningen
på olika anslag kan nu inte beräknas. Anslagen är emellertid
förslagsanslag och får överskridas av Kungl. Majit. Utskottet förutsätter
att så sker i den mån detta krävs för den verksamhet som planeringen
enligt det föregående bör inriktas mot. Kungl. Maj:t bör beräkna de
ytterligare beställningsbemyndiganden som kan erfordras. Mot denna
bakgrund avser utskottet att i det följande tillstyrka de belopp för
bernyndiganden och anslag som Kungl. Majit har föreslagit.

dels att efter den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
”Beträffande sambandsmaterielen” och slutar med ”för civilt bruk” bort
tillkomma ett avsnitt av följande lydelse:

Utskottet anser emellertid att hemvärnet även, som föreslås i
motionen 1974:985, bör tillföras ytterligare sambandsmateriel genom
inköp. För de fyra sista åren i programplaneperioden bör planeras en
anskaffning som snabbt tillgodoser behovet av en utökad och mera
modern utrustning.

FöU 1974:19

47

dels att utskottets hemställan under 6 och 7 (s. 16) bort ha följande
lydelse:

6. att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1974:403, yrkande 2, för perioden
1974/75—1978/79 godkänner en planeringsram för det militära
försvaret om 37 360 milj. kr. i prisläge februari 1973,

7. att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionen 1974:985 samt med bifall till motionen 1974:403,
yrkande 3, godkänner den inriktning av awägningsprogrammen
som utskottet har förordat.

2. vid punkten 5 (Ramberäkningar för budgetåret 1974/75 m. m.) av herr
Petersson i Gäddvik och herr andre vice talmannen Virgin (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med
”Utskottet finner inte” och slutar med ”även i denna del” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att verksamheten inom det militära försvaret under
nästa budgetår bör bedrivas med den ambition som uttrycks i motionen
1974:403. Utgiftsramen bör därför ökas med 160 milj. kr. i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag och för budgetåret 1974/75 bestämmas till
7 381 milj. kr. i prisläge februari 1973. Om bristen i fråga om
priskompensation blir större eller mindre än 92 milj. kr. bör skillnaden
regleras i en kommande ramberäkning. Fördelningen av utgiftsramen på
de olika anslagen ankommer på Kungl. Maj:t, som bör föreslå riksdagen
de ytterligare beställningsbemyndiganden som kan erfordras.

Utskottet godtar den föreslagna ramberäkningen såvitt gäller civilförsvaret.

dels att utskottets hemställan under A. 1 (s. 22) bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1974:403, yrkande 4, för budgetåret
1974/75 fastställer utgiftsramen för det militära försvaret till
7 381 000 000 kr. i prisläge februari 1973, med fördelning på
det sätt som utskottet har förordat.

Särskilt yttrande

vid punkten 31 (Gemensam försvarsforskning) av herrar Petersson i
Gäddvik och Danell (m) som anfört:

Vid utskottets behandling förra året av förslag om försvarsforskningens
framtida organisation lämnade ledamöter från m, fp och c ett särskilt
yttrande i vilket man bl. a. kritiserade regeringens behandling av frågan.
Kritiken bottnade i det faktum att det saknades en samlad bild av de
aktuella förslagen, som också avsåg forskningsanstaltens lokalisering.
Förslagen behandlades i två olika propositioner.

FöU 1974:19

48

Propositionen 1974:75 rör bl. a. den del av försvarsforskningen som
inte berördes av 1973 års beslut, nämligen försvarets teletekniska
laboratorium (FTL). Forceringen av besluten om utlokalisering av statliga
verk och myndigheter har omöjliggjort en samlad bedömning av olika
verksamheter, vilket — i förening med det osäkra beslutsunderlaget — gör
att man nu allvarligt kan ifrågasätta beslutens riktighet. Sålunda tycks det
enligt förarbetena till propositionen 1974:75 vara en allmän uppfattning
att den del av materielverket — teleprovningscentralen - som skall
utlokaliseras till Linköping och föras samman med huvuddelen av FTL
borde få vara kvar i Stockholmstrakten.

Då den föreslagna samorganisationen mellan huvuddelen av FTL och
teleprovningscentralen över lag har accepterats saknas grund för att
avstyrka propositionens förslag. Genom lokaliseringen av denna samorganisation
uppkommer emellertid en rad allvarliga problem, som man
bortser från i propositionen. Det är bekant att de ca 100 företag som är
leverantörer av komponenter som FTL provar är förlagda i Stockholmstrakten,
vilket kan försvåra kontakten dem emellan så att företagen — de
som har råd — väljer att själva utföra komponentprovningen. Därmed
uppstår risk för inte oväsentliga kostnadsfördyringar för den materiel
som köps av försvaret. Vidare föreligger risk att den neutrala komponentprovning
som i dag utförs av FTL på sikt upphör på grund av dels
utflyttningen från Stockholm, dels den samorganisation som skall ske av
apparatprovningen i teleprovningscentralen.

Man kan till sist inte bortse från de svårigheter som utlokaliseringen
medför med hänsyn till de krav som ställs på personal, lokaler och
utrustning.

FöU 1974:19

49

Sammanställning av motionsyrkanden
Motioner väckta vid riksdagens början

1974:152 av herr Svanström m. fl. (c), vari hemställs att
riksdagen beslutar att helt fria hemresor för värnpliktiga
införs fr. o. m. den 1 juli 1974.

1974:402 av herrar Karl Bengtsson i Varberg och
Petersson i Röstånga (fp), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit begär utredning om det ekonomiska försvarets
organisation och uppgifter, varvid särskilt beaktas

a) behovet av ett snart införande av ett planeringssystem
för det ekonomiska försvaret,

b) behovet av en målsättning för det ekonomiska försvaret
där bl. a. uthållighet och försörjningsstandard för olika
sektorer anges,

c) behovet av att låta det ekonomiska försvaret få
ansvaret även för planering och åtgärder för att öka
samhällets beredskap mot ”fredskriser” av den typ som
oljehändelserna vintern 1973/74 aktualiserat,

d) möjligheten att låta det ekonomiska försvaret bygga
upp vissa lager i syfte att underlätta näringslivets försörjning
med viktiga råvaror även i ”fredskriser”,

e) möjligheten att genom stimulansåtgärder öka tillgången
i fredssamhället av sådan materiel och sådana
anläggningar som annars för högre kostnad måste anskaffas
särskilt för krigsorganisationen.

1974:403 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att
riksdagen måtte besluta

1. att hos Kungl. Majit hemställa om utredning och
förslag till nytt prisregleringssystem för försvaret i enlighet
med vad i motionen anförs,

2. att för perioden 1974/75-1978/79 godkänna en
planeringsram för det militära försvaret om 37 360 milj. kr.
i prisläge februari 1973, vilket innebär en höjning med
1 060 milj. kr.,

3. att fastställa den fortsatta inriktningen av huvudprogrammen
i enlighet med vad i motionen anges,

4. att för budgetåret 1974/75 fastställa utgiftsramen för
det militära försvaret till 7 381 milj. kr., vilket innebär en
ökning av basbeloppet med 160 milj. kr. fördelat på sätt
som i motionen anges,

5. att uppdra åt Kungl. Majit att tilldela försvarets
myndigheter en rörlig kredit för att befrämja en rationell
investeringsverksamhet,

Bilaga 1

Behandlas i betänkandet
utsk. utsk. reserv,

yttr. hemst. nr

s. p.

21 5 B

10

11

12

20

15

2

5 A

4 Riksdagen 1974. 10 sami. Nr 19

FöU 1974:19

50

6. att hos Kungl. Maj:t hemställa om tillsättandet
snarast av en försvarskommitté med uppgift att förbereda
1977 års försvarsbeslut.

Behandlas i betänkandet

utsk.

yttr.

s.

6

utsk.

hemst.

P 1 -

reserv.

nr

1974:662 av herr Björck i Nässjö (m), vari hemställs att 22 5 B

riksdagen anhåller hos Kungl. Maj:t om en översyn av
kostnadsfördelningen mellan försvars- och socialdepartementen
i enlighet med i motionen angivna riktlinjer.

1974:665 av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c) och Karl 10 2

Bengtsson i Varberg (fp), vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj :t anhåller om skyndsam översyn och förslag om
ett system för anpassning till ändrade löner och priser inom
försvaret som bättre än det nuvarande passar till planeringssystemet
i övrigt.

1974:985 av herr Oskarson m. fl. (m), vari hemställs att 13 2

riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att
Kungl. Maj:t snarast vidtar åtgärder för att förbättra
hemvärnets sambandsutrustning.

1974:1282 av herr Fransson m. fl. (c), vari hemställs

1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en översyn av 14 2

den militära övningsorganisationen och andra tänkbara

alternativ till utvidgningar av övningsfält syftande till att
onödiggöra utvidgningar av militära övningsfält,

2. att riksdagen intill dess att denna översyn verkställts 14 2

beslutar att avvakta med ställningstagande till utvidgningar

av övningsfält för militära ändamål.

1974:1283 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari föreslås

1. att riksdagen måtte uttala sig för en ny försvarsord- 3 1

ning, byggd på folkförsvarets principer,

2. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en 3 1

ny försvarsutredning med ovan angiven målsättning,

3. att militärutgifterna i en första etapp nedtrappas med 3 1

två miljarder kronor under en tvårsperiod räknat från

budgetåret 1974/75.

1974:1284 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari föreslås

1. att riksdagen måtte uttala sig för ett avbrytande av 13 2

satsningen på Viggenprojektet,

2. att studierna för ännu en ny flygplanstyp efter 13 2

Viggen upphör.

FöU 1974:19

51

Behandlas i betänkandet
utsk. utsk. reserv,

yttr. hemst. nr

s. p.

1974:1285 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hem- 38 39

ställs att riksdagen icke beviljar den del av yrkat belopp i
prop. 1974:1 bil. 6 punkten F 20. Insatsberedskap m. m.
som avser den s. k. Informationsbyrån.

1974:1287 av herr Måbrink m. fl. (vpk), vari hemställs 21 5 B

att riksdagen uttalar sig för en höjning av utryckningsbidraget
till värnpliktiga från nuvarande 250 kr. till 800 kr.

Motioner väckta med anledning av propositionen 1974:75

1974:1651 av herr Wennerfors m. fl. (m), vari hemställs 35 31

att riksdagen beslutar avslå proposition 1974:75 ivad avser
omlokalisering av försvarets teletekniska laboratorium.

1974:1652 av herr Werner i Tyresö m. fl. (vpk), vari
föreslås att riksdagen beslutar

1. att icke vidare utvidga Viggenprojektet, avbryta 13 2

utvecklingen av en jaktversion av flygplan 37 Viggen och

studierna för ett nytt flygplan efter Viggen (flygplan 80),

2. att av regeringen begärd kostnadsram för bemyndi- 29 23

ganden under fjärde huvudtiteln punkten D 4. Flygvapenförband:
Forskning och utveckling reduceras med

469 200 000 kr. och att till följd härav regeringen medger
att forskning och utveckling av flygvapenförband får
beställas inom en kostnadsram av 218 500 000 kr.,

3. att av regeringen för budgetåret 1974/75 begärt 29 23

förslagsanslag till Flygvapenförband: Forskning och utveckling
reduceras med 387 900 000 kr. och att ett förslagsanslag
om 12 300 000 kr. anvisas härtill.

Utgifter i totaibudgeten och rambundna utgifter för det militära försvaret 1966/67—1974/75

(utgifter för det militära försvaret 1974/75 enligt prop. 1974:1)

Utgifter i totalbudgeten,
utfall

Utgifter i totalbudgeten,
senaste beräkning

Utgifter för det militära
försvaret, utfall

Utgifter för det militära
försvaret, beräknat1

Militära försvarets utgifter
i procent av utgifterna i
statsbudgeten

Milj. kr. (löpande priser)

1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75

33 378 36 347 38 883 44 221 48 269 55 497 60 718

4 733 4 862 4 987 5 330 5 810 6 249 7 315

72 198 78 084

7 382 8 191

14,18 13,38 12,83 12,05 12,04 11,26 12,05 10,22 10,49

1 Inkl. beräknad priskompensation till budgetårets medelkostnadsläge (prisregleringsanslag i riksstaten)

Anm. Utgifterna för det militära försvaret inkluderar fr. o. m. budgetåret 1972/73 lönekostnadspålägg, som dessförinnan beräknades utanför ramen (jfr FöU
1973:16 s. 83)

FöU 1974:19

53

Bilaga 3

Försvarsutgifternas procentuella andel av bruttonationalprodukten till faktorkostnad

(löpande priser)

	Totalförsvarets	Det militära
	andel	försvarets andel
1963/64	5,00	4,45
1964/65	4,95	4,30
1965/66	5,09	4,56
1966/67	4,88	4,21
1967/68	4,67	4,06
1968/69	4,51	3,87
1969/70	4,31	3,75
1970/71	4,21	3,79
1971/72	4,20	3,73
1972/73	4,33	4,06
Anm.

1. Bruttonationalprodukten (BNP) är ett mått på den totala produktionen,
dvs. såväl konsumtionsvaruproduktion som kapitalvaruproduktion.
Bruttonationalprodukten till faktorkostnad (produktionskostnad) beräknas
utifrån bruttonationalprodukten till marknadspris, varifrån indirekta
skatter dras och till vilken indirekta transfereringar läggs

2. Med utgifter för totalförsvar avses de statsutgifter som enligt finansdepartementets
ändamålsgruppering hänför sig till totalförsvaret

3. Utgifterna för det militära försvaret inkluderar fr. o. m. budgetåret
1972/73 lönekostnadspålägg, som dessförinnan beräknades utanför
ramen (jfr FöU 1973:16 s. 83)

Källa: Försvarsdepartementet

Föll 1974:19

54

Innehållsförteckning

Sid.

SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

Departementschefen 1

Motionerna 2

Utskottet

Säkerhets- och försvarspolitiken 2

Totalförsvarets utveckling efter år 1977 3

Hemställan 7

DET MILITÄRA FÖRSVARETS FORTSATTA INRIKTNING

Departementschefen 8

Motionerna 9

Utskottet 10

CIVILFÖRSVARETS FORTSATTA INRIKTNING

Departementschefen 16

Utskottet 18

VERKSAMHETEN INOM DET MILITÄRA FÖRSVARET
OCH CIVILFÖRSVARET UNDER BUDGETÅRET 1972/73 18

RAMBERÄKNINGAR FÖR BUDGETÅRET 1974/75 M. M.

Motionerna 19

Utskottet

Ramberäkningar m. m 20

Förbättrade värnpliktsförmåner 20

Hemställan 22

ANSLAGSFRÅGOR
Försvarsdepartementet m. m.

Försvarsdepartementet 24

Vissa nämnder m. m 24

Kommittéer m. m 24

Extra utgifter 24

Reglering av prisstegringar för det militära försvaret 24

Reglering av prisstegringar för civilförsvaret 25

Arméförband:

Ledning och förbandsverksamhet 25

Materielanskaffning 26

Iståndsättning av befästningar och kaserner 26

Forskning och utveckling 26

Marinförband:

Ledning och förbandsverksamhet 26

Materielanskaffning 27

Iståndsättning av befästningar och kaserner 27

Forskning och utveckling 27

FöU 1974:19 55

Sid.

Flygvapenförband:

Ledning och förbandsverksamhet 28

Materielanskaffning 28

Iståndsättning av befästningar och kaserner 28

Forskning och utveckling 28

Central och högre regional ledning

Försvarsstaben m. fl. anslag 29

Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning 30

Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar
och kaserner 30

Gemensamma myndigheter och funktioner

Försvarets civilförvaltning 30

Försvarets sjukvårdsstyrelse 30

Fortifikationsförvaltningen 31

Försvarets materielverk 32

Gemensam försvarsforskning 33

Försvarets radioanstalt 36

Värnpliktsverket 36

Försvarets rationaliseringsinstitut m. fl. anslag 37

Försvarets hundskola 37

Krigsarkivet m. fl. anslag 37

Bidrag till regionmusiken 38

Frivilliga försvarsorganisationer m. m 38

Insatsberedskap 38

Viss gemensam verksamhet 39

Vissa ersättningar m. 39

Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar
och kaserner 40

Försvarets datacentral 40

Civilförsvar

Civilförsvar 40

Övrig verksamhet

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 41

Beredskapsstyrka för FN-tjänst m. fl. anslag 41

Viss signalskyddsmateriel 41

Vissa teleanordningar m. fl. anslag 42

Bistånds- och katastrofutbildning 42

Statens allmänna fastighetsfond

Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 43

Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 43

Försvarets fastighetsfond

Arméförband: Anskaffning av anläggningar m. fl. anslag ... 43

Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar
43

Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar.
Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av
anläggningar för försvarets forskningsanstalt 43

FöU 1974:19 56

Sid.

Anskaffning av vissa militära anläggningar 44

Diverse kapitalfonder

Anskaffning av datamaskiner 44

RESERVATIONER

1. Det militära försvarets fortsatta inriktning (m) 45

2. Ramberäkningar för budgetåret 1974/75 m. m. (m) 47

SÄRSKILT YTTRANDE

Gemensam försvarsforskning (m) 47

Bilagor

1. Sammanställning av motionsyrkanden 49

2. Utgifter i totalbudgeten och rambundna utgifter för det
militära försvaret 1966/67-1974/75 52

3. Försvarsutgifternas procentuella andel av bruttonationalprodukten
till faktorkostnad 1963/64-1972/73 53

GOTAB 74 7358 S Stockholm 1974