Försvarsutskottets betänkande nr 34 år 1974

FöU 1974:34

Nr 34

Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1974:135 angående vissa organisationsfrågor m. m. rörande försvaret
jämte motioner.

I detta betänkande behandlar utskottet propositionen 1974:135 (försvarsdepartementet)
med förslag angående vissa organisationsändringar inom det
militära försvaret jämte motionen 1974:984, som väcktes vid riksdagens
början, och motionen 1974:1992 som har väckts med anledning av propositionen.

1. Sammanslagning av försvarsområdesstaber och fredsförband
inom armén m. m.

Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:135 (s. 5-14) föreslagit riksdagen
att godkänna de organisationsförändringar inom armén som departementschefen
har förordat.

Omorganisationen i lägre regional och lokal instans

Sverige är indelat i 27 försvarsområden, vilkas gränser i princip sammanfaller
med länsgränserna. I fred har vissa försvarsområden gemensam
chef och stab. Tre försvarsområdesstaber är integrerade med och har gemensam
chef med kustartilleriförsvar.

Under ledning av överbefälhavaren har skett en översyn av försvarsmaktens
organisation i lägre regional och lokal instans, det s. k. OLLI-projektet.
Arbetet påbörjades i juni 1969 och har bedrivits i etapper. Försvarsgrenschefema,
som - tillsammans med försvarets rationaliseringsinstitut - var
för sig har svarat för det grundläggande utredningsarbetet, har efter hand
redovisat resultaten av sina överväganden till överbefälhavaren. Denne har
i sin tur lämnat delförslag rörande omorganisationen i november 1972 (armén
och marinen), i december 1973 (flygvapnet) och i februari 1974 (armén).

Överbefälhavarens förslag går, när det gäller armén, i korthet ut på att
mobiliseringsverksamheten inom försvarsområdena centraliseras till ett förband
inom försvarsområdet. Försvarsområdets och förbandets stabs- och
förvaltningsorgan integreras och chefen för den sammanslagna enheten, försvarsområdesförbandet,
ges uppgifter som tidigare har varit fördelade på
försvarsområdesbefälhavare och regementschef. Chefen får dessutom ett
samordnings- och ledningsansvar för verkställande förvaltning inom försvarsområdet
och direkt ansvar för sådan förvaltning inom garnison med
mer än ett förband.

I Riksdagen 1974. 10 sami. Nr 34

FöU 1974:34

Efter förslag i propositionen 1973:75 har riksdagen (FöU 1973:14, rskr
1973:170) fattat beslut om integration av försvarsområdesstaber och fredsförband
inom tio försvarsområden. Omorganisationen har skett i två etapper
med början den 1 juli 1973 och den 1 juli 1974. De förband och försvarsområden
som berörs av denna omorganisation framgår av nedanstående
sammanställning.

Datum Förband/fo Förläggningsort

1.7.1973 P 10, fö 43 Strängnäs

I 14, fö 49 Gävle

I 2, fö 52 Karlstad

I 13, fo 53 Falun

I 20, fo 61 Umeå

1.7.1974 I 11, fo 18/16 Växjö

I 5, fo 22 Östersund

I 21, fo 23 Sollefteå

P 4, fo 35 Skövde

S 1, fo 47/48 Uppsala

1 samband med omorganisationen har staben för Kalmar samt Växjö försvarsområden
(fo 18/16) flyttats från Kalmar till Växjö och staben för Härnösands
försvarsområde (fo 23) från Härnösand till Sollefteå. Vidare har
fo 18/16 delats så att ett nytt försvarsområde - fo 17 - bildats. Det omfattar
Jönköpings län och leds från Eksjö (112).

Organisationen i lägre regional och lokal instans för marinen och flygvapnet
har riksdagen redan tagit ställning till i sin helhet. För marinens
del innebär förändringarna en omstrukturering av stabs- och förvaltningstjänsten
vid örlogsbaser och kustartilleriförsvar (prop. 1973:75, FöU 1973:14,
rskr 1973:170). Omorganisationen inom flygvapnet omfattar vissa av flygvapnets
flottiljer och skolor samt första flygeskadern. Den senare har, i
avvaktan på resultatet av nu pågående översyn av den centrala och regionala
stabsorganisationen, tills vidare fått en provisorisk organisation (prop.
1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270).

Propositionen

I propositionen redovisas ett av överbefälhavaren i februari 1974 framlagt
förslag till organisationsändringar inom armén för sådana myndigheter i
lägre regional och lokal instans som inte har berörts av tidigare beslutad
omorganisation (prop. 1973:75, FöU 1973:14, rskr 1973:170). Till grund för
överbefälhavarens förslag ligger en utredning av chefen för armén. Överbefälhavaren
har i ärendet samrått med försvarets rationaliseringsinstitut.

Förslaget innebär tredje och sista etappen i den pågående omorganisationen
av arméns myndigheter i lägre regional och lokal instans. Grupperingen
försvarsområdesvis av försvarsområdesförband och övriga förband
enligt förslaget framgår av följande sammanställning.

FöU 1974:34

Fo -förband. Förläggningsorl Konsekvens förband

ändringar m. m.

P 7/fo 11 Ystad/Rev- Fo-staben i Malmö utgår

ingehed

Lv 4 Malmö Malmö marina bevakningsområde

samordnas i fred med Lv 4

P 6/fo 14 Kristianstad

A 3 Kristianstad

P 2 Hässleholm Mobiliseringsansvar (stomme

till fördelningsstab)

T 4 Hässleholm

1 16/fo 31 Halmstad Fo 31:s anknytning till

GbK/fo 32 upphör

GbK/fo 32 Göteborg

Lv 6 Göteborg

I 17 Uddevalla Mobiliseringsansvar

I 15/fo 34 Borås Fo-staben i Vänersborg utgår

I 4/fo 41 Linköping

A 1 Linköping

T 1 Linköping

K 1/fo 44 Stockholm Fo 46 uppgår i fo 44. SK skall

även i fortsättningen ha mobiliseringsansvar I

1 Kungsängen

Ing 1 Södertälje

Lv 3 Norrtälje

I 3/fo 51 Örebro

A 8/fo 63 Boden Fo 65 uppgår i fo 63

Ing 3 Boden

Lv 7 Luleå

I 19/P 5 Boden Mobiliseringsansvar

S 3 Boden

P 5 Boden Uppgår i I 19

JS/fo 66 Kiruna Föreslagen benämning I 22/fo 66

Fo 67 Kalix

1 Riksdagen 1974. 10 sami. Nr 34

FöU 1974:34

Departementschefen godtar i huvudsak överbefälhavarens förslag.

Omorganisationen avses ske med början den 1 juli 1975. I samband därmed
centraliseras mobiliseringsverksamheten inom varje försvarsområde
med vissa undantag till den sammanslagna myndigheten - försvarsområdesförbandet
- som också får ett övergripande ansvar för verkställande förvaltning
inom försvarsområdet. De förband som inte omfattas av samordningen
med försvarsområdesstaber blir i princip rena utbildningsförband
utan mobiliseringsansvar och får en organisation för stabstjänst och förvaltning
som är anpassad härtill. Norrbottens pansarbataljon (P 5) i Boden
föreslås dock bli inlemmad i Norrbottens regemente (! 19) som utbildningsbataljon.
1 garnisonsorter med mer än ett förband blir förvaltningsresurserna
i stor utsträckning gemensamma för förbanden.

Av främst operativa skäl föreslås vissa avsteg från denna principiella organisation.
Inom Kristianstads försvarsområde (fo 14) har - som framgår
av sammanställningen - förutom försvarsområdesförbandet Norra skånska
regementet (P6/fo 14) även Skånska dragonregementet (P 2) i Hässleholm
ansetts böra få mobiliseringsansvar. Inom nuvarande Göteborgs och Bohus
samt Hallands försvarsområden (fo 32/31) har på samma sätt förutom Göteborgs
kustartilleriförsvar med staben för Göteborgs och Bohus försvarsområde
(GbK/fo32) även Bohusläns regemente (117) i Uddevalla ansetts
böra vara mobiliseringsmyndighet. Hallands försvarsområde (fo 31) bör enligt
propositionen skiljas från GbK/fo 32 och ledas från Hallands regemente
(116) i Halmstad som alltså föreslås bli försvarsområdesförband.

Enligt propositionen bör Vaxholms försvarsområde (fo46) skiljas från
Stockholms kustartilleriförsvar (SK) och i fred och krig gå upp i Stockholms
försvarsområde (fo 44). SK avses dock behålla nuvarande mobiliseringsansvar.
När det gäller Norrbotten behövs - främst av operativa skäl - redan
i fred tre delvis krigsorganiserade staber med kapacitet att leda markstridsförband.
Förutom det föreslagna försvarsområdesförbandet inom Bodens
försvarsområde (A 8/fo 63) och ledningsorganen för Kiruna och Kalix försvarsområden
(fo66 resp. fo67) förordas att Norrbottens regemente (119)
får behålla sitt mobiliseringsansvar. Propositionen innebär dessutom att
Jokkmokks försvarsområde (fo 65), som f. n. i fred har gemensam chef och
stab med fo63, uppgår i fo 63 i fred och krig.

Avstegen från den organisation som från fredsekonomisk synpunkt skulle
vara lämpligast bör enligt departementschefen begränsas till vad som med
hänsyn till beredskapskraven är oundgängligen nödvändigt och kostnaderna
härför måste vägas mot de behov som finns inom andra sektorer. Dessa
avvägningar bör - framhåller departementschefen - ske fortlöpande, t. ex.
i samband med pågående överväganden om arméns utbildningsorganisation.
Den föreslagna organisationen bör alltså ses som ett första steg mot en
ytterligare samordning.

Det stöd som f. n. lämnas den frivilliga försvarsverksamheten från staberna
för fo 11 i Malmö - inkl. hemvärns- och frivilligavdelningen i Hel -

FöU 1974:34

singborg - och fo 34 i Vänersborg bör enligt departementschefen även i
fortsättningen lämnas från dessa orter utan hinder av att stabernas övriga
verksamhet förläggs till annan ort.

En preliminär bedömning visar att antalet civilanställda kommer att gå
ner med ca 700 som en direkt följd av omorganisationen och att behovet
av extra anställd personal dessutom kan minskas med 400-500 anställda
genom s. k. vardagsrationalisering och ambitionssänkningar. Dessutom beräknas
utbildningsverksamheten på sikt kunna tillföras ca 290 militära och
civilmilitära tjänstemän som tidigare har varit sysselsatta inom stabs- och
förvaltningsorganisationen. Personalminskningen bör enligt departementschefen
ske utan friställningar och främst genomföras i samband med naturliga
avgångar och i förening med en effektiv omplaceringsverksamhet.

Departementschefen avser att i annat sammanhang återkomma till frågan
om de investeringsmedel som behövs under budgetåret 1975/76 för att de
förutsatta personalbesparingarna skall kunna genomföras. Han förutsätter
att inga investeringar vidtas beträffande kasernetablissement vid förband
som kan komma att läggas ner som resultat av pågående överväganden
rörande arméns utbildningsorganisation.

Utskottet

Som framgår av det föregående har skett en översyn av försvarsmaktens
organisation i lägre regional och lokal instans. Arbetet därmed har bedrivits
försvarsgrensvis och försvarsgrenscheferna har efter hand redovisat resultaten
av sina överväganden till överbefälhavaren. Denne har i sin tur lämnat
delförslag rörande omorganisationen beträffande armén (delvis) och marinen
i november 1972, beträffande flygvapnet i december 1973 och beträffande
återstoden av armén i februari 1974.

De två första delförslagen har riksdagen redan tagit ställning till. Det
har skett efter förslag i propositionerna 1973:75 (FöU 1973:14, rskr 1973:170)
och 1974:50 (FöU 1974:25, rskr 1974:270). Det senaste delförslaget som utgör
tredje och sista etappen i organisationsöversynen avser myndigheter inom
armén på lägre regional och lokal nivå som inte har berörts av tidigare
beslutad omorganisation.

När det gäller armén går omorganisationen ut på att inom varje försvarsområde
centralisera mobiliseringsverksamheten till ett förband. I samband
därmed integreras försvarsområdets och förbandets stabs- och förvaltningsorgan
och hos chefen för den sammanslagna enheten - försvarsområdesförbandet
- samlas därmed uppgifter som tidigare har varit fördelade på
försvarsområdesbefälhavare och regementschef. De förband som inte omfattas
av samordningen med försvarsområdesstaber blir i princip rena utbildningsförband
utan mobiliseringsansvaroch fåren organisation för stabstjänst
och förvaltning som är anpassad härtill.

FöU 1974:34

Utskottet anser i likhet med departementschefen att man bör fullfölja
omorganisationen av arméns myndigheter i lägre regional och lokal instans
i huvudsak enligt överbefälhavarens förslag. Försvarsområdesstaberna inom
de försvarsområden som ännu inte har organiserats om bör alltså samordnas
med ett fredsförband inom försvarsområdet. Strävan är nu som tidigare
att nedbringa kostnaderna för fredsadministrationen inom det militära försvaret
och det sker i detta sammanhang bl. a. genom en minskning av
antalet fredsadministrationer. Den nya organisationen, fullt genomförd,
framgår närmare av en sammanställning som bifogas detta betänkande.

I propositionen föreslås vissa avsteg från den organisation som från fredsorganisatorisk
synpunkt skulle vara mest lämplig. Avstegen är betingade
av de operativa kraven i aktuella områden. Utskottet tillstyrker att man
i vissa fall tar särskild hänsyn till beredskapssynpunkter. Liksom departementschefen
anser utskottet att avstegen måste begränsas till vad som
är helt nödvändigt. Kostnaderna härför måste vägas mot de behov som
finns inom andra sektorer. Som departementschefen framhåller bör sådana
avvägningar ske fortlöpande, t. ex. i samband med pågående överväganden
om arméns utbildningsorganisation. Det är enligt utskottets mening angeläget
understryka att den organisation som nu håller på att genomföras
inte får lägga hinder i vägen för framtida ändringar i arméns fredsorganisation.

Hemvärnets centrala förtroendenämnd har i en skrivelse, som tillställts
försvarsutskottet m. fl., erinrat om det stöd som f. n. lämnas den frivilliga
försvarsverksamheten från staben för fö 11 i Malmö - inkl. hemvärns- och
frivilligavdelningen i Helsingborg. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse
att sådant stöd även i fortsättningen kommer att lämnas från Malmö
och Helsingborg - liksom också från Vänersborg - utan hinder av att stabernas
övriga verksamhet förläggs till annan ort.

Med åberopande av det anförda tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer

att riksdagen godkänner de i propositionen förordade organisationsförändringarna
inom armén.

2. Fredsorganisationen på Gotland

Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:135 (s. 15-31) föreslagit riksdagen
att godkänna de förändringar av fredsorganisationen på Gotland som departementschefen
har förordat.

Nuvarande ordning m. m.

Gotland utgör ett militärkommando. Dess chef leder enligt militärbefälhavarens
för Östra militärområdet bestämmande försvaret av militär -

F5U 1974:34

kommandot. Ledningsorganisationen, som är provisorisk, härrör från ett förslag
av 1960 års försvarsledningsutredning. Riktlinjerna för den nuvarande
organisationen fastställdes av 1964 års riksdag (prop. 1964:109, SU 1964:189,
rskr 1964:362).

Det ankommer på militärkommandochefen att planlägga och leda samordningen
av markbevakning och markförsvar och annan operativ verksamhet
inom militärkommandot och att leda mobiliseringsförberedelser och
mobilisering vid militärkommandots mobiliseringsmyndigheter. Han skall
vidare leda utbildning inom de delar av försvarsmakten som är underställda
honom utom sådan utbildning som chefen för marinen leder. Enligt bestämmande
av militärbefälhavaren för Östra militärområdet leder han också
underrättelse- och säkerhetstjänsten, upplysnings- och personalvårdsverksamheten
samt den militära hälso- och sjukvården inom militärkommandot.
Militärkommandochefen lyder direkt under chefen för armén i fråga om
sådan verksamhet rörande utbildning, taktik, organisation, utrustning och
personal som denne leder.

Militärkommandochefen har till sitt förfogande en stab, militärkommandostaben,
bestående av stabsavdelning och fyra sektioner. Till militärkommandochefens
förfogande står vidare en förvaltningsorganisation som består
av militärkommandots tyg-, tygverkstads- och intendenturförvaltningar
samt byggnadskontor. Tillsammans har militärkommandostaben och förvaltningarna,
som alla är belägna i Visby, 247 anställda, varav 54 militära
och civilmilitära tjänstemän.

I Visby ligger - förutom militärkommandostaben med förvaltningar -Gotlands regemente (P 18), Gotlands artillerikår (A 7) och Gotlands luftvärnsbataljon
(Lv 2). Vid P 18 grundutbildas årligen ca 900 värnpliktiga,
vid A 7 400-500 värnpliktiga och vid Lv 2 ca 240 värnpliktiga. Huvuddelen
av de värnpliktiga kommer från fastlandet.

Antalet helårsanställda uppgår vid P 18 till ca 330, vid A 7 till ca 225
och vid Lv 2 till ca 40. Fördelningen på militära/civilmilitära och andra
tjänstemän framgår av nedanstående sammanställning.

Mil. / civilmil.
tjänstemän

Andra

tjänstemän

Samma

P 18

A 7
Lv 2

195

100

135

125

330

225

335

260

595

P 18 disponerar i Visby ett kasemområde och närövningsfält om tillsammans
ca 1 200 ha. Härav är drygt hälften domänmark som inte helt hänger
samman med fältet i övrigt och inte är användbar för pansarövningar. I

F5U 1974:34

Tingstäde 22 km från Visby har regementet ett övnings- och skjutfält om
ca 1 080 ha. A 7 och Lv 2 disponerar tillsammans ett kasernområde och
närövningsfält om 100 ha i anslutning till Visby tätbebyggelse. Visbyförbanden
disponerar dessutom gemensamt Tofta skjutfält om 2 300 ha.

Tillgången på mark understiger enligt chefen för armén minimibehovet
för övnings- och skjutfält. Arméchefen har därför föreslagit att ett nytt
pansarövningsfält om 700 ha anskaffas åt P 18 i närheten av Tofta skjutfält.
Förslaget utreds f. n.

Från Visby administreras även Bråvalla flygflottiljs detachement på Gotland
(F 13 G). Arbetsplatser för viss personal finns också på andra platser
inom länet. Vid F13G utbildas årligen ca 60 värnpliktiga samt frivillig
personal. Antalet anställda är ca 50, varav 18 militära tjänstemän.

Till militärkommandot hör slutligen Gotlands kustartilleriförsvar med
Gotlands kustartillerikår (GK/KA 3) i Fårösund. Vid KA 3 utbildas bl. a.
den trupp som skall ingå i kustartilleriförsvarets krigsförband. Chef, stab
och förvaltningar är gemensamma för kustartilleriförsvaret och kustartillerikåren.
Grundutbildningskontingenten omfattar årligen 350-400 värnpliktiga
som till huvuddelen kommer från fastlandet. Antalet anställda uppgår
till ungefär 370, varav ca 130 militära tjänstemän.

GK/KA 3 disponerar ett kasernområde med anslutet närövningsfält om
110 ha som i huvudsak är tillräckligt samt ett övnings- och skjutfält ca
5 km från kasernområdet.

Propositionen

Ledningsorganisationen på Gotland, som fastställdes genom beslut av
1964 års riksdag (prop. 1964:109, SU 1964:189, rskr 1964:362), är provisorisk
och har ansetts böra övervägas ytterligare. Försvarets fredsorganisationsutredning
har inom ramen för sitt uppdrag granskat ledningsorganisationen
samt redovisat resultatet av sina undersökningar och lämnat förslag till ändringar
av fredsorganisationen på Gotland (Ds Fö 1974:1). Vid sina överväganden
har utredningen haft tillgång till ett av chefen för armén på utredningens
uppdrag utarbetat förslag till fredsorganisation på Gotland samt
överbefälhavarens yttrande över detta förslag.

Fredsorganisationsutredningen konstaterar i sitt betänkande
att nuvarande organisation i huvudsak fungerar väl men att driftkostnaderna
och då främst personalkostnaderna bör kunna minskas. Utredningen
redovisar därefter Gotlands särställning från dels regionalpolitisk, dels operativ
synpunkt. Av främst operativa skäl anser utredningen att fredsorganisationen
på Gotland i högre grad än på fastlandet bör stämma överens
med krigsorganisationen och att den senare bör vara styrande.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att chefen för Gotlands militärkommando
övertar det mobiliserings- och förvaltningsansvar som f. n.
åvilar cheferna för Gotlands regemente (P 18) och Gotlands artillerikår (A 7)

FöU 1974:34

i Visby. Dessa förband och Gotlands luftvämsbataljon (Lv 2), som f. n. i
mobiliserings- och förvaltningshänseende stöds av A 7, föreslås inom en
femårsperiod bli sammanslagna till ett arméregemente som i en senare etapp
förläggs till P 18:s nuvarande område på Visborgs slätt, där också nya
stabslokaler för militärkommandostaben föreslås bli uppförda. I samband
härmed skulle A 7:s och Lv 2:s nuvarande gemensamma område kunna
friställas för civil bebyggelse.

Utredningen beräknar det totala investeringsbehovet under en 20-årsperiod
vid en samlokalisering till ca 95 milj. kr. eller 5 milj. kr. mer än
de sammanlagda kostnaderna för förbanden var för sig. Härtill kommer
kostnaderna för stabsbyggnaden som beräknas till 3-4 milj. kr. En förutsättning
för samlokaliseringen av arméregementet är enligt utredningen att
den övningsmark som f. n. disponeras av P 18 utökas.

En särskild fråga utgör den ställning som chefen för Gotlands kustartilleriförsvar
i Fårösund skall inta i förhållande till militärkommandochefen.
Det bör enligt utredningen få ankomma på överbefälhavaren att utreda lydnadsförhållandena
i denna del. I avvaktan därpå bör - anser utredningen
- kustartilleriförsvaret alltjämt vara mobiliserings- och förvaltningsmyndighet
och lyda direkt under chefen för marinen i fråga om utbildning som
inte avser operativ verksamhet.

Om de föreslagna organisationsändringarna i Visby genomförs räknar utredningen
med att 90-95 tjänster kan dras in under en tioårsperiod. Detta
innebär besparingar under en 20-årsperiod om ca 20 milj. kr. i nuvärde
sedan hänsyn har tagits till kostnaderna för nödvändiga investeringar.

Betänkandet har remissbehandlats och flertalet remissinstanser delar
utredningens principiella uppfattning om utformningen av fredsorganisationen
på Gotland. Chefen för marinen anser dock för sin del att lämpligheten
av kustartilleriförsvarets nuvarande uppgifter och lydnadsförhållande
är så styrkt att den föreslagna utredningen inte behöver komma till
stånd. Överbefälhavaren hävdar i detta hänseende att en utredning endast
behöver avse detaljorganisationen, eftersom tillräckligt underlag redan finns
för att i berörda avseenden inordna kustartilleriförsvaret i militärkommandot.
Marinchefen avstyrker vidare förslaget att göra chefen för Gotlands
militärkommando till mobiliserings- och förvaltningsmyndighet för arméförbanden
i Visby.

Huvuddelen av remissinstanserna stöder eller har inte något att erinra
mot förslaget att samlokalisera armémyndigheterna i Visby till ett arméregemente
förlagt till Visborgs slätt. Fortifikationsförvaltningen och försvarets
fastighetsnämnd m. fi. anser dock att man inte bör besluta härom förrän
markfrågorna har lösts.

De problem som kan uppstå för personalen vid en stor utbildningsenhet
som arméregementet påtalas av vissa personalorganisationer och överbefälhavaren,
vilken senare anser att särskilda åtgärder måste vidtas för att
göra de negativa konsekvenserna så små som möjligt. Samtliga remissin -

FöU 1974:34

stanser som har yttrat sig i frågan betonar vikten av att de föreslagna organisationsändringarna
genomförs under hänsynstagande till berörd personal
och pekar dessutom på de negativa effekterna för Gotlands del av ett sysselsättningsbortfall,
speciellt beträffande Fårösunds samhälle, där antalet arbetstillfällen
enligt såväl överbefälhavaren som länsstyrelsen i Gotlands län
och Gotlands kommun inte får tillåtas minska.

En rationell fredsorganisation på Gotland bör eftersträvas, framhåller d e -partementschefen. I likhet med huvuddelen av remissinstanserna
delar departementschefen utredningens principiella inställning att den militära
verksamheten på Gotland bör ledas av en chef. Han är dock inte
beredd att nu föreslå någon ändring av kustartilleriförsvarets mobiliseringsoch
förvaltningsansvar. Slutlig ställning i denna fråga bör tas först när ytterligare
underlag föreligger beträffande främst de sysselsättningspolitiska konsekvenserna
för Fårösunds samhälle av en ändring i kustartilleriförsvarets
ställning. Erforderligt underlag bör tas fram i nära samverkan med överbefälhavaren
och företrädare för de lokala intressena på Gotland. Dessutom
bör överbefälhavaren få i uppdrag att närmare granska förutsättningarna
för att dels föra över den operativa verksamhet som bedrivs vid kustartilleriförsvaret
till militärkommandostaben, dels ge militärkommandochefen
ökat inflytande över den utbildning som bedrivs vid Gotlands kustartillerikår.
Härvid bör synpunkter inhämtas från pågående utredning om det
militära försvarets centrala och högre regionala ledningsorganisation.

I likhet med utredningen anser departementschefen att det mobiliseringsoch
förvaltningsansvar som f. n. åvilar cheferna för arméförbanden i Visby
inom en femårsperiod bör föras över till militärkommandochefen. Han delar
också den uppfattning som vissa remissinstanser har fört fram att beslut
om att slå samman arméförbanden i Visby till ett arméregemente med lokalisering
till Visborgs slätt inte bör fattas förrän det ytterligare behov av
mark, som är en förutsättning för omorganisationen, har tillgodosetts. A 7
och Lv 2 bör alltså enligt hans mening tills vidare behålla nuvarande kasernetablissement
och liksom P 18 vara självständiga utbildningsmyndigheter.
I avvaktan på att lokalfrågor m. m. löses får verksamheten bedrivas
i provisorisk organisation.

Departementschefen lägger stor vikt vid att personalminskningen sker
utan friställningar och genomförs främst i samband med naturliga avgångar
och i förening med en effektiv omplaceringsverksamhet. Den föreslagna
femårsperioden bör enligt departementschefen skapa goda förutsättningar
för detta.

Motionen

I motionen 1974:1992 av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. (c, s, m,
fp) har hemställts att riksdagen beslutar att den av Kungl. Majit föreslagna
utredningen om GK/KA 3:s framtida ställning i första hand inriktas

FöU 1974:34

på att granska vilka ytterligare organ, verksamheter m. m. som kan föras
över till förbandet i Fårösund för att trygga samhällets fortbestånd.

Utskottet

Den översyn som skett av försvarsmaktens organisation i lägre regional
och lokal instans genom det s. k. OLLI-projektet har inte omfattat Gotland.
Den militära ledningsorganisationen på Gotland, som fastställdes år 1964
och som sedan dess har varit provisorisk, har i stället granskats av försvarets
fredsorganisationsutredning. Resultaten av denna granskning har utredningen
redovisat i ett delbetänkande med förslag till ändringar av fredsorganisationen
på Gotland.

Av främst operativa skäl anser utredningen att fredsorganisationen på
Gotland i högre grad än på fastlandet bör stämma överens med krigsorganisationen
och att den senare bör vara styrande. Fredsorganisationsutredningen
har också den principiella uppfattningen att ledningen av det
militära försvaret på Gotland i såväl krig som fred bör vara samlad på en
hand. Kustartilleriets ställning i förhållande till militärkommandochefen bör
emellertid enligt utredningen övervägas ytterligare, främst då beträffande
personalkonsekvenserna vid kustartilleriförsvaret och därav följande återverkningar
på Fårösunds samhälle. I avvaktan härpå föreslås ingen ändring
i nuvarande lydnadsförhållanden för kustartilleriets del.

Fredsorganisationsutredningen föreslår som en första etapp att chefen för
Gotlands militärkommando övertar det mobiliserings- och förvaltningsansvar
som f. n. åvilar cheferna för Gotlands regemente (P 18) och Gotlands
artillerikår (A 7) i Visby. Dessa förband och Gotlands Iuftvärnsbataljon
(Lv 2), som f. n. i mobiliserings- och förvaltningshänseende stöds av A 7,
föreslås bli sammanslagna till ett arméregemente som i en senare etapp
förläggs till P I8:s nuvarande område på Visborgs slätt, där också nya stabslokaler
för militärkommandostaben föreslås bli uppförda.

Departementschefen, som anser att en rationell fredsorganisation på Gotland
bör eftersträvas, biträder utredningens förslag när det gäller Visby.
Han anser också - liksom utredningen - att verksamheten på Gotland i
princip bör ledas av en chef men är inte beredd att nu föreslå någon ändring
när det gäller kustartilleriförsvarets mobiliserings- och förvaltningsansvar.
Slutlig ställning i denna fråga bör enligt departementschefen tas först när
ytterligare underlag föreligger beträffande främst de sysselsättningspolitiska
konsekvenserna för Fårösunds samhälle av en ändring i kustartilleriförsvarets
ställning. Avsikten är att överbefälhavaren i nära samverkan med företrädare
för de lokala intressena på Gotland skall ta fram erforderligt underlag.

Utskottet har, liksom departementschefen, förståelse för att man måste
rationalisera verksamheten i Visby. Vad som begränsar möjligheterna att
samlokalisera den militära verksamheten i Visby är att tillgången på öv -

FöU 1974:34

ningsmark f. n. är begränsad. Det får anses vara välbetänkt att skjuta på
beslutet om att slå samman arméförbanden i Visby till dess behovet av
ytterligare mark har tillgodosetts. Departementschefens förslag innebär följaktligen
att A 7 och Lv 2 tills vidare får behålla nuvarande kasernetablissement
och liksom P 18 vara självständiga utbildningsmyndigheter. Verksamheten
i Visby får med andra ord bedrivas i en provisorisk organisation
så länge markfrågan är olöst.

Det mobiliserings- och förvaltningsansvar som nu åvilar cheferna för arméförbanden
i Visby bör i enlighet med departementschefens förslag inom
en femårsperiod föras över till militärkommandochefen. När det gäller Gotlands
kustartilleriförsvar i Fårösund delar utskottet departementschefens
uppfattning att man inte nu bör göra någon ändring av kustartilleriets lydnadsförhållanden.
Det är angeläget att de sysselsättningspolitiska konsekvenserna
av en sådan ändring för Fårösunds samhälle blir ordentligt klarlagda.
Samhället har avgörande betydelse för norra Gotlands befolkning.
Möjligheterna för staten att genom försvarets eller annan verksamhet bidra
till en ökad sysselsättning i området bör undersökas närmare.

Vad departementschefen anför om förhållandena i Fårösund ligger enligt
utskottets mening i linje med motionärernas önskemål. Utskottet förutsätter
att Kungl. Majit allvarligt strävar efter att trygga sysselsättningen i Fårösund
och avstyrker därför bifall till motionen 1974:1992.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade förändringarna
av fredsorganisationen på Gotland,

2. att riksdagen avslår motionen 1974:1992.

3. Arméns fredsorganisation i Skövde

Kungl. Majit har i propositionen 1974:135 (s. 32-35) föreslagit riksdagen
att godkänna de organisationsförändringar rörande arméns fredsorganisation
i Skövde som departementschefen har förordat.

Propositionen

Försvarets fredsorganisationsutredning lämnade i december 1972 ett delbetänkande
med förslag till ändringar av arméns fredsorganisation
(Ds Fö 1972:4). Förslaget berörde en rad förband och utbildningsanstalter
inom armén i bl. a. Göteborg, Malmö och Uppsala samt Skövde. För Skövdes
del innebar förslaget att Göta trängregemente (T 2) i Skövde avvecklas, att
infanteriets kadett- och aspirantskola (InfKAS) med övningstrupp omlokaliseras
från Halmstad till Skövde, att arméns kompaniofficersskola (AKS)
flyttas från Uppsala till Skövde och att arméns underhållsskola (US) omlokaliseras
från Skövde till Hässleholm. Organisationen i Skövde föreslogs

FöU 1974:34

omfatta förbanden Livregementets husarer (K 3) och Skaraborgs regemente
(P4) samt skolorna AKS, InfKAS, kavalleriets kadett- och aspirantskola
(KavKAS) och pansartruppskolan (PS). Vidare föreslogs att pansartruppernas
kadett- och aspirantskola (PKAS) skulle förläggas till Ystad.

Vissa av utredningens förslag lades fram i propositionen 1973:135. Bl. a.
föreslogs en omlokalisering av AKS från Uppsala till Skövde och av PKAS
från Enköping till Ystad. Riksdagen godkände den föreslagna flyttningen
av AKS till Skövde men beslutade beträffande PKAS att skolan skall omlokaliseras
till Skövde i stället för Ystad (FöU 1973:26, rskr 1973:382).

I oktober 1973 överlämnade chefen för armén till överbefälhavaren
en preliminär fredsorganisationsplan för armén. I planen skisseras
bl. a. ett huvudalternativ för fredsorganisationen i Skövde som innebär att
T 2 samlokaliseras med P 4, att US samlokaliseras med T 2 och P 4 samt
att trängtruppernas kadett- och aspirantskola (TrängKAS), som nu är förlagd
till Linköping, slås samman med US.

Överbefälhavaren överlämnade planen för kännedom till chefen för försvarsdepartementet,
som i sin tur lämnat den till fredsorganisationsutredningen
för att utgöra en del av underlaget för dess fortsatta utredningsarbete.
Med hänsyn bl. a. till byggnadsplaneringen i Skövde och för att genomföra
riksdagens tidigare beslut om AKS och PKAS har departementschefen emellertid
ansett det angeläget att få klarhet om Skövdegarnisonens framtida
omfattning och utformning. Han har därför inhämtat utredningens yttrande
över planen i de delar den berör fredsorganisationen i Skövde.

Fredsorganisationsutredningenhari sitt yttrande redovisat
två olika lösningar av organisationen i Skövde. Alternativ I bygger på de
förslag utredningen redovisade i sitt förut nämnda delbetänkande och omfattar
Livregementets husarer (K 3) och Skaraborgs regemente (P 4) jämte
en infanteribataljon samt infanteriets kadett- och aspirantskola (InfKAS),
kavalleriets kadett- och aspirantskola (KavKAS), pansartruppskolan (PS),
pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS) och arméns kompaniofficerskola
(AKS). Alternativ 2 bygger i huvudsak på chefens för armén
preliminära fredsorganisationsplan och omfattar K 3, P 4 och Göta trängregemente
(T 2), samlokaliserat med P 4, samt arméns underhållsskola (US),
trängtruppernas kadett- och aspirantskola (TrängKAS), PS, PKAS och AKS.

När det gäller skolorganisationen i Skövde har man enligt utredningen
att välja mellan InfKAS med KavKAS och en samordnad trängtruppskola
bestående av US och TrängKAS. Utredningen har för sin del funnit att
alternativ 2 är överlägset alternativ 1 från operativa synpunkter. Alternativ
2 kräver vidare mindre mark än alternativ 1 om man ser endast till förhållandena
i Skövde.

I alternativ 1 beräknas antalet elever vid skolenheten bli mellan 355 och
930 och i alternativ 2 mellan 270 och 460. Antalet anställda beräknas i
båda alternativen uppgå till ca 1 100. Alternativ 2 anses vara fördelaktigare
för personalen eftersom alternativet innebär färre omflyttningar.

Föll 1974:34

Investeringsbehoven beräknas i alternativ 1 till 130 och i alternativ 2
till 105 milj. kr. I båda alternativen krävs grundinvesteringar för nu gällande
och beslutad organisation i Skövde på ca 85 milj. kr. I alternativ 1 tillkommer
behov av investeringar på ca 45 och i alternativ 2 på ca 20 milj. kr. De
redovisade investeringsbehoven avser endast organisationen i Skövde.

Departementschefen delar i allt väsentligt fredsorganisationsutredningens
synpunkter. Båda alternativen är möjliga att genomföra och de
är från regionalpolitisk synpunkt i huvudsak likvärdiga. Med hänsyn bl. a.
till att alternativ 2 medför mindre olägenheter för berörd personal och på
grund av att det omedelbara investeringsbehovet i Skövde blir ca 25 milj.
kr. lägre i alternativ 2 än i alternativ 1 anser departementschefen att alternativ
2 bör väljas. Detta alternativ har - understryker departementschefen - dessutom
operativa fördelar.

Organisationen i Skövde bör alltså enligt departementschefen omfatta K 3,
P4 och T 2, samlokaliserat med P4, samt US, TrängKAS, PS, PKAS och
AKS. I förhållande till nu rådande eller redan beslutad organisation innebär
det att T 2:s kasernetablissement avvecklas och att förbandet samlokaliseras
med P4 samt att TrängKAS omlokaliseras från Linköping till Skövde.

Motionen

I motionen 1974:984 av herr Jansson m. fl. (s, c, m, fp) har föreslagits
att riksdagen måtte hemställa att Kungl. Majit förelägger riksdagen förslag
om placering av ytterligare militära skolor till Skövde i så stor omfattning
att antalet sysselsatta blir minst detsamma som försvarets fredsorganisationsutredning
föreslog i sitt delbetänkande nr 8.

Utskottet

Till grund för propositionens förslag angående arméns fredsorganisation
i Skövde ligger förslag som lämnats av försvarets fredsorganisationsutredning
i december 1972 och av chefen för armén i oktober 1973. Fredsorganisationsutredningen
har presenterat sina förslag i ett delbetänkande nr 8 med
förslag till ändringar av arméns fredsorganisation (Ds Fö 1972:4). Arméchefens
förslag återfinns i en preliminär fredsorganisationsplan som genom
överbefälhavaren överlämnats till chefen för försvarsdepartementet.

Fredsorganisationsutredningen har beretts tillfälle att yttra sig över arméchefens
fredsorganisationsplan i de delar den berör fredsorganisationen
i Skövde. Utredningen har i sitt yttrande redovisat två olika lösningar av
organisationen i Skövde. De båda alternativen bygger i huvudsak på de
förslag som lagts fram av utredningen (alternativ 1) och chefen för armén
(alternativ 2). Av nedanstående sammanställning framgår vilka förband och
skolor som enligt alternativen 1 och 2 skall vara lokaliserade till Skövde.

FoU 1974:34

Alternativ

Livregementets husarer (K 3) 1 och 2

Skaraborgs regemente (P 4) 1 och 2

En infanteribataljon 1

Göta trängregemente (T 2) 2

Infanteriets kadett- och aspirantskola (InfKAS) 1

Kavalleriets kadett- och aspirantskola (KavKAS) 1

Arméns underhållsskola (US) 2

Trängtruppernas kadett- och aspirantskola (TrängKAS) 2

Pansarskolan (PS) 1 och 2

Pansartruppernas kadett- och aspirantskola (PKAS) 1 och 2

Arméns kompaniofficersskola (AKS) 1 och 2

Fredsorganisationsutredningen konstaterar för sin del att alternativ 2 är
överlägset alternativ 1 från operativa synpunkter. Det finns också andra
skäl som talar för alternativ 2. Det kräver mindre mark än alternativ 1,
om man endast ser till förhållandena i Skövde. Det medför också färre
omflyttningar för berörd personal.

Departementschefen som i allt väsentligt delar fredsorganisationsutredningens
synpunkter förordar i propositionen att alternativ 2 läggs till grund
för en omorganisation i Skövde. I förhållande till nu rådande eller redan
beslutad organisation innebär det att TrängKAS omlokaliseras från Linköping
till Skövde. Alternativet förutsätter också att T 2:s kasernetablissement
avvecklas och att förbandet samlokaliseras med P 4.

Operativa synpunkter bör självfallet tillmätas stor betydelse vid en omorganisation.
Det är emellertid också angeläget att beakta personalens situation
i sådana sammanhang. Det förhållandet att alternativ 2 ställer mindre
krav på omflyttning av personal talar enligt utskottets mening starkt för
detta alternativ.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att alternativ 2 bör
genomföras. Detta alternativ tillgodoser också i allt väsentligt de synpunkter
som har framförts i motionen 1974:984. När det gäller skolorganisationen
är det - som fredsorganisationsutredningen påpekar - i sista hand fråga
om att välja mellan InfKAS med KavKAS och en samordnad trängtruppsskola,
bestående av US och TrängKAS.

Omorganisationens genomförande kräver, som alltid i sådana sammanhang,
en detaljplanering av den nya organisationen. Utskottet förutsätter
att en anpassning av organisationen sker under tiden som detaljplaneringen
pågår.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade organisationsförändringarna
rörande arméns fredsorganisation i Skövde,

FöU 1974:34

2. att riksdagen avslår motionen 1974:984.

Stockholm den 3 december 1974

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s).
Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustavsson i Ängelholm (s), Karl Bengtsson
i Varberg (fp), fru Sundström (s), herrar Glimnér (c), Brännström (s), herr
andre vice talmannen Virgin (m), herrar Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt
(c), Olsson i Asarum (s), Björk i Gävle (c), Hedberg (s) och Pettersson i
Örebro (c).

FöU 1974:34

Bilaga

Genomförd och föreslagen ny organisation i lägre regional och lokal instans
inom armén (etapperna 1-3) enligt OLLI

Försvarsområde/etapp
Förbandsgruppering Anmärkningar

Södra milo Fo 11 3	P 7/fo 11 Lv 4	Ystad/Revinge- hed Malmö	Fo-staben i Malmö utgår Malmö marina bevakningsområ-de samordnas i fred med Lv 4
Fo 14	3	P 6/fo 14 A 3	Kristianstad Kristianstad
	3	P 2 T 4	Hässleholm Hässleholm	Mobiliseringsansvar (stomme till fordelningsstab)
Fo 15	1	BK/fö 15	Karlskrona	Intern omorganisation
Fo 18/16	2	I 11/fo 18(16)	Växjö	Staben för fo 18/16 flyttas från Kalmar till Växjö
Fo 17	2	I 12/fo 17 Ing 2 A 6	Eksjö Eksjö Jönköping	Nytt försvarsområde
Västra milo Fo 31 3	I 16/fo 31	Halmstad	Fo 31 :s anknytning till GbK/fo 32 upphör
Fo 32	1, 3	GbK/fo 32 Lv 6	Göteborg Göteborg	Intern omorganisation i etapp 1
	3	I 17	Uddevalla	Mobiliseringsansvar
Fo 34	3	I 15/fo 34	Borås	Fo-staben i Vänersborg utgår
Fo 35	2	P 4/fo 35 K 3 T 2 S 2	Skövde Skövde Skövde Karlsborg
Östra milo Fo 41	3	1 4/fo 41 A 1 T 1	Linköping Linköping Linköping
Fo 43	1	P 10/fo 43	Strängnäs
Fo 44	3	K 1/fo 44 1 1 Ing 1 Lv 3	Stockholm Kungsängen Södertälje Norrtälje	Fo 46 uppgår i fo 44. SK skall även i fortsättningen ha mobiliserings-ansvar
Fo 47-48	2	S 1/fo 47(48) P 1	Uppsala Enköping
Fo 49	1	1 14/fo 49	Gävle

FöU 1974:34

Försvarsom- råde/etapp	Förbandsgruppering	Anmärkningar
Milo Bergslagen Fo 51 3	1 3/fo 51	Örebro
Fo 52	1	1 2/fo 52 A 9	Karlstad Kristinehamn
Fo 53	1	1 13/fo 53	Falun
Nedre Fo 22	Norrlands 2	milo 1 5/fo 22 A 4	östersund Östersund
Fo 23	2	I 21/fo 23 T 3 Lv 5	Sollefteå Sollefteå Sundsvall	Staben för fo 23 flyttas från Härnösand till Sollefteå
Övre Norrlands milo Fo 61 1 1 20/fo 61 K 4	Umeå Umeå
Fo 63	3	A 8/fo 63 Ing 3 Lv 7	Boden Boden Luleå	Fo 65 uppgår i fo 63
	3	1 19/P 5 S 3 P 5	Boden Boden Boden	Mobiliseringsans var Uppgår i 1 19
Fo 66	3	JS/fo 66	Kiruna	Föreslagen benämning 1 22/fo 66
Fo 67	3	Fo 67	Kalix	Fristående fo-stab