Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 1973               Prop. 1973:63

Nr 63

Kungl. Mai:ts proposition till riksdagen angående studiesocialt stöd; given Stockholms slott den 2 mars 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden föreslå riksdagen att bi­falla de förslag ora vars avlåtande till riksdagen föredraganden hera­stäUt.

GUSTAF ADOLF

SVEN MOBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att studerande — sora fyller lägst 20 år under det kalenderår, då läsåret börjar •— vid studievägar som nu tillhör studie-hjälpssysteraet förs över till studieraedelssysteraet fr, o, m, den 1 juli 1973, Härigenora åsladkoraraer man en större likformighet i studie­socialt avseende för vuxna oavsett på vilket stadiura studierna bedrivs. Överförandet gäller bl, a, studerande i gymnasieskolan, kommunal och stathg vuxenutbildning och folkhögskola, Maxiraibeloppet inora studie­raedelssysteraet är 140 % av basbeloppet inora den allraänna försäk­ringen och fördelas på ett läsår raotsvarande nio månader. Många stu­derande koramer genom detta förslag att få ytterligare ca 2 000 kr, i studiestöd, Sludiebidragsdelen uppgår till högst 1 755 kr,, vilket för vissa studerande som överförs koraraer att innebära en förbättring raed 180 kr, på ett läsår.

Fr, o, ra, den 1 juli 1973 föreslås även att studerande inora studie-hjälpssysteraet skall erhålla sin sludiekredit i förra av återbetalnings­pliktiga studieraedel.

Reglerna om hänsynslagande till raakes inkorast inora studieraedels­systeraet föreslås ändras så att fribeloppet för raakes inkorast höjs från 140 % av basbeloppet per termin till 200 % per termin och att redu­ceringen på inkorast därutöver sker med 40 %. Detta förslag innebär en förbättring för frärast de grupper där raakes inkomst uppgår tUl raellan 20 000 kr, och 50 000 kr. per år.

1    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 63

 

Prop. 1973:63                                                           2

En särskild sjukförsäkring föreslås bli införd för de studerande sora uppbär studieraedel. Försäkringen bör utforraas så att den studerande under sjukdomstiden behåller sina studiemedel. I efterhand bör de åter­betalningspliktiga studiemedlen reduceras raed ett belopp sora raot­svarar utgående återbetalningspliktig del av studieraedlen per dag för de sjukdagar som den studerande är ersättningsberättigad.

För studerande inom studiehjälpssystemet föreslås att inackorerings-tillägget höjs från 125 kr. tiU 150 kr. i raånaden.

För studerande inora studiehjälpssysteraet kan inkorastprövat tillägg raed högst 75 kr, i raånaden utgå t, o, ra, en taxerad inkorast ora 21 000 kr, i de fall där den studerande inle har syskon under 17 år. Fr. o. m, den 1 januari 1974 bör beloppet för taxerad inkorast ändras till 23 000 kr. Även gränserna för behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpssysteraet bör förskjutas i raotsvarande raån.

 

Prop. 1973:63

1 Förslag till studiestödslag

Härigenora förordnas sora följer,

1 kap. Inledande bestämmelser

1    § Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form av förlängt barn­bidrag, studiehjälp och studieraedel,

2    § Studiehjälp består av studiebidrag järate tillägg, återbetalnings­pliktiga studieraedel och resekostnadsersättning,

TiUägg till studiebidraget utgår i form av inackorderingstillägg, rese-tUlägg, inkorastprövat tillägg och behovsprövat tiUägg,

3    § Studieraedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga stu­dieraedel särat resekostnadsersältning.

4    § Studiestödet handhas av centrala studiehjälpsnäranden, skolstyrel­serna, landstingskomraunernas utbildningsnärander, andra rayndighe­ter och organ enligt bestäraraelser sora raeddelas av Konungen eller, efter Konungens berayndigande, av centrala studiehjälpsnäranden.

Ärende ora återbetalning av återbetalningspliktiga studieraedel hand­lägges dock alltid av centrala studiehjälpsnäranden, om ej Konungen förordnar annat.

5 §   I denna lag förstås med

basbelopp: basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, termin: första eller andra hälften av ett kalenderår, i den raån ej annat följer av bestäraraelse sora Konungen raeddelar.

2 kap. Förlängt bambidrag

1 § Studerande vid grundskolan har rätt till förlängt barnbidrag raed
110 kronor i månaden från och med kvartalet efter det under vilket
han fyUt 16 år,

Detsamraa gäller studerande sora deltager i motsvarande undervis­ning vid skola som avses i 33 eUer 34 § skollagen (1962: 319),

2   § Förlängt barnbidrag enligt 1 § utgår endast tiU studerande som är bosatt i riket. Bidraget utgår under läsåret. Läsåret skaU anses orafatta nio månader, varav höstterminen fyra raånader och vårterrainen fera månader.

3   § Förlängt barnbidrag kan utgå till studerande vid sådan skola utomlands sora åtnjuter svenskt statsbidrag under förutsättning att den

 

Prop. 1973:63                                                           4

studerande deltager i undervisning som i huvudsak motsvarar den sora ges vid grundskolan här i riket. Besläraraelserna i 2 § äger härvid raot­svarande tiUärapning.

Närraare bestäraraelser ora sådant förlängt barnbidrag sora avses i första stycket meddelas av Konungen eller, efter Konungens berayn­digande, av centrala studiehjälpsnämnden.

3 kap. Studiehjälp Allmänna bestämmelser

1 § Studiehjälp utgår till studerande vid de läroanstalter och utbild­
ningslinjer sora Konungen bestäraraer.

Studiehjälp för visst läsår eller del därav utgår dock endast tiU stude­rande som fyller högst 19 år under det kalenderår då läsåret börjar,

2 § Studiehjälp utgår till svensk studerande samt tiU sådan annan
studerande sora är bosatt i riket.

Studerande sora ej är svensk medborgare har dock rätt lill studiehjälp endast ora han bosatt sig i riket huvudsakligen i annat syfte än att här vinna utbildning,

3 § Studiehjälp utgår från och raed kvartalet efter det under vilket
den studerande fyllt 16 år, ora ej annat följer av andra eUer tredje styc­
ket,

Inkorastprövat tillägg utgår från och raed kvartalet efter det under vilket den studerande fyllt 17 år,

InackorderingstiUägg, resetillägg och behovsprövat tillägg utgår även till studerande sora ej uppnått sådan ålder sora anges i första stycket,

4   § Studiebidrag järate tillägg utgår endast vid heltidsundervisning som omfattar rainst åtta veckor, ora ej Konungen eller, efter Ko­nungens berayndigande, centrala studiehjälpsnäranden förordnar annat,

5   § Studiehjälp ulgår för sådan del av läsår under vilken den stude­rande bedriver studier, Närraare bestäraraelser ora läsårs längd och ora dess fördelning på terminer meddelas av Konungen eller, efter Ko­nungens bemyndigande, av centrala studiehjälpsnäranden.

Studiebidrag jämte tillägg

6    §   Studiebidrag utgår raed 110 kronor i raånaden,

7    §    InackorderingstUlägg utgår med 150 kronor i raånaden till stude­rande sora behöver inackordering.

 

Prop. 1973:63                                                                          5

8 § Har studerande en färdväg till skolan som uppgår till minst sex
kilometer, utgår resetiUägg, om ej annat följer av bestämraelser som
Konungen raeddelar. Resetillägget utgår enligt de grunder och raed de
belopp, sora Konungen eller, efler Konungens berayndigande, centrala
studiehjälpsnäranden bestäramer.

Resetillägg utgår ej till studerande som åtnjuter inackorderingstillägg,

9 § Vid prövning av fråga ora inackorderingstillägg eUer resetillägg på
grund av ändrade förhållanden får hänsyn ej tagas till sådan ändring
sora skett raindre än en månad före slutet av läsåret eller sådan del av
läsåret för vilken studiebidrag beviljats,

10    §   Inkorastprövat tillägg utgår raed högst 75 kronor i raånaden. Närmare bestämmelser om inkorastprövat tillägg raeddelas av Ko­nungen,

11    §   Behovsprövat  tillägg  utgår med högst  90 kronor i månaden. Närraare  bestäramelser  ora behovsprövat  tillägg raeddelas  av Ko­nungen,

Återbetalningspliktiga studiemedel

12 § Återbetalningspliktiga studieraedel kan beviljas studerande sora
är i behov av studiehjälp utöver dera sora han fått raed stöd av övriga
bestäraraelser ora studiehjälp.

Vid bedöraande av behovet av återbetalningspliktiga studiemedel skall beaktas den studerandes och, ora han är gift, raakens ekonoraiska för­hållanden, Ora den studerande ej är gift, skall hänsyn tagas även till föräldrarnas ekonomiska förhållanden,

13 § För återbetalningspliktiga studieraedel gäller i övrigt de bestära­
melser som meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigan­
de, av centrala studiehjälpsnäranden.

Resekostnadsersättning

14 § Till studerande vid skolenhet raed statlig vuxenutbildning utgår
resekostnadsersättning för resa till och från studieorten efter grunder
sora fastsläUes av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av
centrala studiehjälpsnäranden.

Studiehjälp för studier utom riket

15 § Studiehjälp enligt detta kapitel får beviljas svensk raedborgare för studier utora riket, ora studierna icke raed lika stor fördel kan be­drivas vid svensk läroanstalt.

 

Prop. 1973:63                                                           6

Även i andra fall får studiehjälp enUgt detta kapitel beviljas för stu­dier utora riket enligt bestäraraelser sora Konungen raeddelar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana studier sora raotsvarar eller är järaförbara med studier vid svensk läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 §,

Särskilda bestänunelser

16    § Vid beräkning av studiehjälp för sådan del av läsår som över­skjuter eller ej uppgår till hel raånad, skall för vecka beräknas en fjärdedel av raånadsbeloppet, avrundat till helt krontal vid öretal under 50 nedåt och vid annat öretal uppåt. Studiehjälp beräknas icke för dagar, sora ej utgör hel vecka,

17    § Bestäraraelse i detta kapitel ora studerande sora är gift skall till-lärapas endast ora äktenskapet ingåtts senast under kalenderhalvåret närraast före det för vilket studiehjälp skall utgå,

18    § Bestäraraelse i detta kapitel sora gäUer studerande sora är gift äger motsvarande tillämpning på studerande som utan att vara gift lever tillsararaans raed annan person, raed vilken han tidigare varit gift eller med vilken han gemensamt har eller har haft barn,

19    § Vad i detta kapitel föreskrivs om föräldrar avser dels fader och moder som har vårdnaden eller, i fråga ora studerande som fyllt 20 år, senast haft vårdnaden om den studerande, dels fader eller moder som stadigvarande sararaanbor raed sådan vårdnadshavare. I fråga ora fos­terbarn gäller vad som sägs om föräldrar i stället fosterföräldrarna.

20    § Har make under sin vårdnad barn i tidigare gifte eller utom äktenskap, skall vid prövning av fråga ora barnets rätt tUl studiehjälp andra raakens inkorast och förraögenhet beäktas i stäUet för inkonist och förmögenhet hos den av barnets föräldrar som är skild från vård­naden,

21    § Uppbär heltidsstuderande lärlingslön eller annan sådan ersätt­ning, kan den studiehjälp som enhgt besläraraelserna ovan i detta ka­pitel tUlkommer honora på grund därav rainskas enligt grunder som Konungen fastställer.

Motsvarande gäller i fråga om studerande vars uppehälle helt eller tiU väsentlig del bekostas av staten eUer koraraun.

22 § Utöver vad sora följer av bestäraraelsema ovan i detta kapitel
kan InackorderingstUlägg utgå till sådan utlandssvensk studerande vid
grundskolan sora tUlhör någon av årskurserna 6—9 och sora behöver
inackordering.

Detsararaa gäUer utlandssvensk studerande sora deltager i motsva-

 

Prop. 1973:63                                                           7

rande undervisning vid skola sora avses i 33 eller 34 § skollagen (1962: 319),

Närraare bestäraraelser ora inackorderingstillägg enUgt första eUer andra stycket raeddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyn­digande, av centrala studiehjälpsnäranden,

4 kap. Studiemedel Allmänna bestämmelser

1    § Studieraedel utgår till studerande vid de läroanstalter och utbild­ningslinjer sora Konungen bestäramer,

2    § Studiemedel utgår även till studerande vid de läroanstalter och ut-bildningsUnjer som orafattas av förordnande enligt 3 kap, 1 §, Studie­raedel vid sådan läroanstalt eller utbildningsUnje utgår dock för visst läsår eller del därav endast tiU studerande sora fyller lägst 20 år under det kalenderår då läsåret börjar,

3    § Studieraedel utgår till svensk studerande särat till sådan annan studerande sora är bosatt i riket.

Studerande sora ej är svensk raedborgare har dock rätt till studie­raedel endast ora han bosatt sig i riket huvudsakligen i annat syfte än att här vinna utbildning,

4 § Studerande sora avses i 1 § har rätt tiU studieraedel såväl vid hel­
tidsstudier sora deltidsstudier. Till deltidsstuderande utgår dock studie­
raedel endast ora han bedriver studierna på minst halvtid och på grund
av förvärvsarbete, vård av egna barn eller andra särskilda skäl ej kan
bedriva studierna på hellid,

Studieraedel till studerande sora avses i 1 § utgår i form av studie­bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel,

5 § Studerande som avses i 2 § har rätt till studieraedel såväl vid
heltidsstudier sora deltidsstudier,

Studieraedel till studerande sora avses i 2 § utgår i förra av studie­bidrag och återbetalningspliktiga studieraedel. Studiebidrag utgår dock endast vid heltidsundervisning som orafattar rainst åtta veckor, ora ej annat följer av bestäraraelse sora raeddelas av Konungen eller, efter Konungens berayndigande, av centrala studiehjälpsnäranden.

Till studerande sora avses i 2 § och sora bedriver studier vid skolenhet raed statlig vuxenutbildning utgår dessutora resekostnadsersättning.

6 § TUl studerande, som avses i 1 § och som ej tidigare varit in­
skriven vid läroanstalt eller utbildningslinje sora orafattas av förord­
nande enligt 1 §, utgår studiemedel utan föregående prövning av hans
lämplighet för studierna.

Till annan studerande sora avses i 1 § utgår studiemedel endast om

 

Prop. 1973:63                                                           8

det raed hänsyn till de resultat sora han uppnått raåste anses sannolikt, att han koraraer att slutföra studierna inom norraal tid. Vid denna be­döraning skall skälig hänsyn tagas till förhållanden av personlig natur sora kan antagas ha inverkat på studieresultaten,

7 § Till studerande, sora avses i 2 § och sora ej tidigare varit in­
skriven vid läroanstalt eller utbildningsUnje sora orafattas av förordnan­
de enUgt 1 § eller 3 kap, 1 §, utgår studieraedel ulan föregående pröv­
ning av hans läraplighet för studierna.

Inom ramen för sådan utbildningslinje vid gyranasieskolan sora ora-' fattas av förordnande enligt 3 kap, 1 § utgår studieraedel aUtid utan prövning sora avses i första stycket,

TiU annan studerande sora avses i 2 § ulgår studieraedel endast ora han bedrivit sina tidigare studier i norraal takt. Vid denna bedöraning skall skälig hänsyn tagas till förhållanden av personlig natur sora kan antagas ha inverkat på studieresultaten,

8    § Studiemedel för studier vid läroanstalt eller utbildningslinje sora orafattas av förordnande enligt 1 § får ej utan särskilda skäl utgå för raer än sararaanlagt 16 terrainer,

9    § Studieraedel fär ej utan särskilda skäl utgå för terrain sora infaller efter det den studerande fyllt 45 år,

 

10    § Studieraedel utgår för sådan del av läsår under vilken den stude­rande bedriver studier, Närraare bestämraelser om läsårs längd och dess fördelning på terrainer raeddelas av Konungen eller, efter Konungens berayndigande, av centrala studiehjälpsnämnden,

11    §   Studiemedel beviljas efter ansökan.

Ansökan ora studieraedel inges inora den tid och i den ordmng som centrala studiehjälpsnämnden bestäraraer, Ora särskilda skäl föreligger, får ansökan prövas även ora den inkorarait för sent.

Studiemedel beviljas för högst två terrainer i sänder.

Studiemedel till studerande som har rätt till både studiebidrag och åter­betalningspliktiga studiemedel

12    § I 13—25 §§ ges bestämraelser ora studieraedel tUl studerande sora avses i 1 §. Besläraraelserna gäller även sådan studerande sora avses i 2 § och sora enligt 5 § eller bestäraraelse sora avses i 5 § andra stycket har rätt till studiebidrag,

13    § Studieraedel utgår till studerande sora har rätt tiU studieraedel under ett helt nioraånaders läsår, ora han är heltidsstuderande, raed 140 procent av basbeloppet och, ora han är deltidsstuderande, raed 70 procent av basbeloppet.

 

Prop. 1973:63                                                           9

Har studerande rätt till studieraedel under ett helt läsår som över­skjuter eUer ej uppgår till nio månader, utgår studieraedel raed så stor del av det enligt första stycket angivna beloppet sora svarar raot förhållandet mellan läsårets längd och nio månader.

Vid ökning eller rainskning enligt andra stycket beaktas endast sådan tidsperiod sora orafattar minst 15 dagar. Sådan period skaU anses mot­svara en halv raånad.

Andra och tredje styckena äger raotsvarande tillärapning, ora heltids-eller deltidsstuderande har rätt till studieraedel under endast en del av läsåret,

14 § Har heltids- eller deltidsstuderande vårdnaden ora barn sora ej
fyllt 16 år eller är han skyldig att tUl fullgörande av lagstadgad under­
hållsskyldighet utge underhållsbidrag till barn sora ej fyllt 16 år, för­
höjes det belopp sora den studerande har rätt tiU enUgt 13 § raed barn­
tillägg, TUlägget utgår för varje barn raed 25 procent av basbeloppet
för ett läsår ora nio raånader. Vid bestäraraande av barntUlägget äger
13 § andra, tredje och fjärde styckena raotsvarande tillärapning.

Även ora båda föräldrarna enligt första stycket har rätt tUl barn­tillägg, utgår endast ett barntiUägg, Detta utges till fadern, eller, ora föräldrarna är ense därora, tiU raodern. Är en av föräldrarna skyldig att utge underhållsbidrag sora avses i första stycket, utges dock tUl-lägget aUtid till denne, Ora synnerliga skäl föreligger, får barntillägg utgå till envar av föräldrarna,

15 § Det studieraedelsbelopp sora enligt 13 och 14 §§ utgår för läsår
fördelas på terrainer efter det antal hela perioder ora en halv raånad
sora terrainerna skall anses orafatta enligt bestäraraelse sora avses i 10 §
eller, i fråga ora studerande sora bedriver studier endast under del av
läsåret, efter det antal sådana hela perioder sora den studerande bedri­
ver studier under terrainerna,

16 § För heltidsstuderande rainskas det belopp sora utgår för en ter­
rain enligt 13—15 §§ raed två tredjedelar av den del av den studerandes
inkorast under terrainen sora överstiger nedan för skUda perioder an­
givna delar av basbeloppet, näraligen

Antal held perioder om en halv Del av basbeloppet

månad för vilka studiemedel skall

utgå under terminen

högst 4                                       60 procent

5                                                                                                          55 procent

6                                                                                                          50 procent

7                                                                                                          45 procent lägst 8                40 procent

 

Prop. 1973:63                                                          10

17 § Utöver vad som följer av 16 § minskas beloppet enhgt 13—
15 §§ för heltidsstuderande sora har rätt till studieraedel under en ter­
rain för nio hela perioder ora en halv raånad raed en feratedel av den del
av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet,

Ora den studerande är gift och lever tillsararaans raed raaken, rains­kas beloppet enligt 13—15 §§ dessutora raed dels 40 procent av den del av raakens inkorast under terrainen sora överstiger två gånger basbe­loppet, dels en femtedel av den del av raakens förraögenhet sora över­stiger sex gånger basbeloppet.

Är den studerande gift raen lever han ej tillsararaans raed raaken, äger andra stycket raotsvarande tillämpning, i den raån detta följer av bestäraraelse som meddelas av Konungen eller, efter Konungens be­rayndigande, av centrala studiehjälpsnämnden,

18    § För heltidsstuderande som har rätt till studieraedel under en terrain för ett större eUer raindre antal hela perioder ora en halv raånad än nio rainskas det belopp som utgår för terrainen enligt 13—15 §§, utöver vad sora följer av 16 §, raed så stor del av rainskningen enligt 17 § sora svarar raot förhållandet raellan antalet hela perioder ora en halv raånad och talet nio,

19    § För deltidsstuderande sora har rätt till studieraedel under en terrain för nio hela perioder ora en halv raånad rainskas det belopp sora utgår för terrainen enligt 13—15 §§ raed dels två tredjedelar av den del av den studerandes inkorast under terrainen sora överstiger 125 pro­cent av basbeloppet, dels en femtedel av den del av den studerandes förmögenhet sora överstiger sex gånger basbeloppet,

Ora sådan studerande är gift och lever tillsararaans raed maken, minskas beloppet enligt 13—15 §§ dessutora raed dels 40 procent av den del av raakens inkorast under terrainen sora överstiger 290 procent av basbeloppet, dels en feratedel av den del av raakens förraögenhet sora överstiger sex gånger basbeloppet.

Är den studerande gift raen lever han ej tillsararaans raed raaken, äger andra stycket raotsvarande tillämpning, i den mån detta följer av bestäraraelse sora raeddelas av Konungen eller, efter Konungens be­rayndigande, av centrala studiehjälpsnäranden,

20    § För deltidsstuderande som har rätt till studiemedel under en termin för ett större eller mindre antal hela perioder om en halv raånad än nio minskas det belopp som utgår för termmen enligt 13—15 §§ med så stor del av rainskningen enligt 19 § sora svarar raot förhållandet raeUan antalet hela perioder ora en halv månad och talet nio,

21    § Som den studerandes inkomst för terrainen enligt 16, 19 och 20 §§ räknas den inkorast sora han kan antagas korama att åtnjuta under terminen eller, om studieraedel vid ett och samraa tiUfäUe skall

 

Prop. 1973:63                                                          11

bevUjas för raer än en terrain, den inkorast sora han kan antagas kom­raa att åtnjuta under terrainerna, delad raed antalet terrainer. Värdet av naturaförmåner fastställes av Konungen, Studiestöd enligt denna lag, doktorandstipendiura, statskomraunalt bostadstillägg och allraänt barn­bidrag räknas icke sora inkorast.

Besläraraelserna i första stycket äger raotsvarande tiUärapning vid beräkning av raakes inkomst i fall som anges i 17—20 §§.

22    § Konungen kan förordna att den studerandes inkorast skall be­aktas i annan utsträckning än sora följer av 16, 19 och 20 §§,

23    § Vid beräkning enligt 13—20 §§ av studieraedel tillärapas det bas­belopp sora gäller för andra månaden före ingången av den termin för vilken studieraedlen är avsedda eller, ora raedlen vid ett och sararaa tUlfälle skall beviljas för flera terminer, det basbelopp som gäller för andra raånaden före ingången av den första av dessa.

24    § I studieraedel till vilka den studerande har rätt enligt 10 och 12—23 §§ ingår studiebidrag raed följande belopp, näraligen

 

1.   för heltidsstuderande, ora han är berättigad till studieraedel för en hel period om en halv månad raed rainst en adertondel av 140 procent av basbeloppet, 97 kronor 50 öre eller, ora han är berättigad till studie­raedel raed lägre belopp, så stor del av 97 kronor 50 öre sora svarar raot förhållandet raellan det belopp vartill han är berättigad och en adertondel av 140 procent av basbeloppet,

2.   för deltidsstuderande, ora han är berättigad till studieraedel för en hel period ora en halv raånad raed rainst en adertondel av 70 procent av basbeloppet, 49 kronor eller, ora han är berättigad tiU studieraedel raed lägre belopp, så stor del av 49 kronor sora svarar raot förhållandet raellan det belopp vartill han är berättigad och en adertondel av 70 pro­cent av basbeloppet.

Utgående studieraedel utgör i första hand studiebidrag,

25 § Studerande, sora till följd av besläraraelserna i 16—21 §§ eUer
bestäraraelse sora avses i 22 § ej är berättigad till studiemedel, kan
dock få sådana om synnerUga skäl föreligger.

Om synnerliga skäl föreligger, får studieraedel utgå raed högre belopp än sora följer av 10 och 12—21 §§ eller bestäraraelse sora avses i 22 §,

Studiemedel till studerande som ej har rätt till studiebidrag

26 § Till studerande sora avses i 2 § och sora ej har rätt tiU studie­bidrag enligt 5 § eUer bestäraraelse sora avses i 5 § andra stycket utgår återbetalningspliktiga studieraedel efter grunder sora fastställes av Ko­nungen eller, efter Konungens berayndigande, av centrala studiehjälps­näranden.

 

Prop. 1973:63                                                                      12

Resckostnadsersättning

27 § Till studerande vid skolenhet med statlig vuxenutbildning utgår
resekostnadsersättning för resa till och från studieorten efter grunder
sora fastställes av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av
centrala studiehjälpsnäranden.

Studiemedel för studier utom riket

28 § Studieraedel enligt detta kapitel får beviljas svensk raedborgare
för studier utora riket, ora studierna icke raed lika stor fördel kan be­
drivas vid svensk läroanstalt.

Även i andra fall får studieraedel enligt detta kapitel beviljas för studier utora riket enligt bestäraraelser sora Konungen raeddelar.

Första och andra styckena gäller dock endast sådana studier sora raotsvarar eller är järaförbara raed studier vid svensk läroanstalt eller UtbildningsUnje sora orafattas av förordnande enligt 1 § eller 3 kap, 1 §,

Särskilda bestämmelser

29    § Bestäraraelse i detta kapitel ora studerande sora är gift skall till-lärapas endast ora äktenskapet ingåtts senast under kalenderhalvåret närraast före det för vUket studiemedel skall utgå,

30    § Bestäraraelse i detla kapitel som gäller studerande som är gift, raed undantag av 17 § tredje stycket och 19 § tredje stycket, äger mot­svarande tillämpning på den som utan att vara gift lever tillsararaans med annan person, med vilken han tidigare varit gift eller med vilken han geraensaral har eUer har haft barn.

31    § Studiebidrag och återbetalningspliktiga studieraedel enligt delta kapitel avrundas till helt krontal vid öretal under 50 nedåt och vid annat öretal uppåt,

32    § För den sora under en terrain ej är berättigad till raer än fem procent av basbeloppet i studiebidrag och återbetalningspliktiga studie­medel bortfaller rätten tUl sådant studiestöd.

33    § Rätt till studieraedel är förverkad, ora raedlen icke lyfts före ut­gången av den termin för vilken de beviljats eller om den studerande avlider innan han lyft raedlen.

Om särskilda skäl föreligger, får studiemedel lyftas efter utgången av den termin för vilken de beviljats,

5 kap. Återbetalning av studiemedel Allmänna bestämmelser

1 § Den sora uppburit återbetalningspliktiga studieraedel skall åter­betala dessa genom årliga avgifter.

 

Prop. 1973:63                                                                         13

2   § Avgift beräknas på grundval av avgiftsunderlag, avgiftsgräns och avgiflskvot,

3   §    Avgiftsunderlaget utgör suraraan av

dels den återbelalningsskyldiges inkomst eller, ora denna ej uppgår lill ett basbelopp, detta belopp,

dels den del av hans förraögenhet sora överstiger sex gånger bas­beloppet.

Är den återbetalningsskyldige gift, förhöjes den i första stycket näranda suraraan raed hälften av

dels raakens inkorast,

dels den del av raakens förraögenhet sora överstiger sex gånger bas­beloppet.

Har den återbetalningsskyldige vid årets ingång vårdnaden om barn, sora är under tio år, rainskas den surama sora följer av första och andra styckena raed ett basbelopp.

Avgiftsunderlag avrundas nedåt till närmaste hela hundratal kronor,

4   § Med inkorast förstås i 3 § den tUl statlig inkomstskatt beskatt­ningsbara inkomsten och raed basbelopp det basbelopp sora gäller vid ingången av det år för vilket avgift skall besläraraas,

5   § Avgiftsgränsen är två och en halv gånger det i 4 § angivna bas­beloppet,

6   § Avgiftskvoten fastställes så snart två år förflutit från utgången av det år, under vilket den återbetalningsskyldige senast uppburit studie­raedel. Kvoten utgör suraraan i basbelopp av återbetalningspliktiga studieraedel, delad raed antalet år från och raed det, när kvoten fast­ställes, till och med det, när den återbetalningsskyldige fyller 50 år, eller, ora antalet år ej uppgår tUl 15, näranda suraraa delad med 15, Sumraan i basbelopp av återbetalningspliktiga studiemedel får dock icke delas raed högre tal än sora motsvarar antalet år från och raed det när avgiftskvoten fastställes, till och raed det när den återbetalnings­skyldige fyller 65 år.

7   § Har den återbetalningsskyldige efter det avgiflskvot fastställts för honom ånyo uppburit återbetalningspliktiga studiemedel, förhöjes från och med det följande året avgiftskvoten med summan i basbelopp av nämnda raedel, delad med det antal år som då återstår till utgången av det år, för vilket han sista gången skall erlägga avgift för förut uppburna studieraedel. Vid • tiUärapning av vad nu sagts skaU förutsättas att han varje år koraraer att erlägga den avgift sora följer av 12 § första stycket.

8   § Avgiftskvoten är aUtid minst en tiondel. Avgiftskvot anges med tre decimaler.

 

Prop. 1973:63                                                                         14

9 § Vid beräkning av summa som avses i 6 eller 7 § tUlärapas bas­
beloppet vid ingången av den termin för vilken studiemedlen utgivits.

Avgifter

10    § Under varje år från och med det när avgiflskvoten fastställts tiU och raed det när avgiftsskyldigheten upphör enligt 23 eller 24 § (avgifts­år) skall den återbetalningsskyldige erlägga prelirainär avgift, ora ej annat följer av beslut enligt 17 §, Den preliminära avgiften erlägges i avräkning på slutlig avgifi för avgiftsåret,

11    § Den återbetalningsskyldige är ej skyldig att erlägga slutlig avgift för år, under vilket hans avgiftsunderlag ej överstiger avgiflsgränsen.

Om ej särskilda skäl föranleder till annat, skall den återbetalnings-skyldiges avgiftsunderlag anses överstiga avgiftsgränsen för år under vilket han icke varit bosatt i riket,

12 § Den slutliga avgiften för visst avgiftsår utgör produkten av det vid
årets ingång gällande basbeloppet och den för den återbetalningsskyl­
dige fastställda avgiftskvoten.

Den sora hela avgiftsåret varit bosatt i riket är dock icke skyldig att erlägga slutlig avgift raed raer än en tiondel av avgiftsunderlaget och ej heller raed raer än en fjärdedel av den del av avgiftsunderlaget sora överstiger avgiftsgränsen.

Ora synnerliga skäl föreligger, kan slutlig avgift för visst avgiflsår på ansökan av den återbetalningsskyldige nedsättas till lägre belopp än sora följer av första eller andra stycket,

13 § Äterbetalningsskyldig får frivilligt betala högre belopp än som
följer av 12 §,

Frivillig betalning tiUgodoräknas den återbetalningsskyldige på samraa sätt sora slutlig avgift för avgiftsåret. Därvid skall dock betalning, sora äger rura före det år under vilket den återbetalningsskyldige fyller 50 år, förhöjas raed dels tre tiondels procent för varje helt år upp till ett antal av fera, sora vid inbelalningstillfäUet återstår till utgången av det år, under vilket han fyller 50 år, dels en tiondels procent för varje ytter­ligare återstående helt år,

14    § Erlägger återbetalningsskyldig sora är bosatt utora riket ej avgift inora föreskriven tid och föreligger ej särskilda skäl sora föranleder liU annat, är han skyldig att genast fuUgöra hela sin återbetalnings­skyldighet genora att utge det belopp sora han haft att erlägga, ora han genora frivillig betalning skolat bringa återbetalningsskyldigheten till omedelbart upphörande,

15    § Prelirainär avgift utgöres av belopp sora avses i 12 § första styc­ket, ora ej annat följer av 16 § eller av beslut enligt 17 §,

 

Prop. 1973:63                                                                         15

16 § Prelirainär avgift för ett avgiftsår får icke besläraraas till högre
belopp än att suraraan av avgiften och följande tre poster uppgår till
högst det belopp sora avses i 23 § första stycket eller 24 § första stycket:

1,  den prelirainära avgiften för det närraast föregående avgifts­
året,

2,   de slutliga avgifterna för tidigare avgiftsår,

3,   belopp sora den återbetalningsskyldige betalt frivilligt enligt 13 § järate förhöjning sora avses där, i den raån beloppet och förhöjningen ej enligt 13 § skall tillgodoräknas såsora sådan slutlig avgift sora avses raed post 2,

Har beslut ora debitering av prelirainär avgift eller kvarstående av­gift förfallit helt eUer delvis enligt 30 § på grund av att avgiften eller del därav ej erlagts, rainskas de slutliga avgifterna enligt post 2 i första stycket raed den avgift eller del av avgift sora ej erlagts,

17 § Återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis från preUrainär av­
gift för ett år, ora bättre överenssläraraelse mellan den preliminära av­
giften och raotsvarande slutliga avgift därigenom kan antagas upp­
koraraa.

Befrielse raedges efter ansökan av den återbetalningsskyldige. An­sökan ora befrielse från prelirainär avgift skall ha korarait in till cen­trala studiehjälpsnäranden före utgången av avgiftsåret, Ora synnerliga skäl föreUgger, får ansökan sora korarait in senare upptagas till pröv­ning,

18    § Fråga om slutlig avgift för ett avgiftsår prövas särskilt, om den återbetahiingsskyldige befriats helt eller delvis från prelirainär avgift för sararaa år enligt 17 § eller ora han begär sådan prövning. Ansökan ora prövning skall ha korarait in till centrala studiehjälpsnämnden före utgången av januari raånad andra året efter avgiftsåret,

19    § Vid prövning enligt 18 § avrundas slutlig avgift till samraa belopp sora motsvarande prelirainära avgifi, ora den slutliga avgiften överstiger eller understiger den prelirainära avgiften raed raindre än 100 kronor,

20    § Vid prövning enligt 18 § får slutUg avgift för ett avgiftsår icke besläraraas till högre belopp än att suraraan av avgiften och följande tre poster uppgår till högst det belopp sora avses i 23 § första stycket eller 24 § första stycket:

1,               de slutliga avgifterna för tidigare avgiftsår,

2,  den prelirainära avgiften för året näst efter avgiftsåret,

3,  belopp sora den återbetalningsskyldige betalt friviUigt enligt 13 § jämte förhöjning sora avses där, i den raån beloppet och förhöjningen ej enligt 13 § skall tiUgodoräknas såsora sådan slutlig avgift som avses med post 1,

Har beslut ora debitering av prelirainär avgift eller kvarstående avgift

 

Prop. 1973:63                                                                         16

förfaUit helt eller delvis enligt 30 § på grund av att avgiften eller del därav ej erlagts, rainskas de slutliga avgifterna enligt post 1 i första stycket raed den avgift eller del av avgift sora ej erlagts,

21 § Fastställes vid prövning enligt 18 § den slutliga avgiften lill högre
belopp än motsvarande prelirainära avgift, skall den återbetalningsskyl­
dige erlägga det överskjutande beloppet såsora kvarstående avgift.

För kvarstående avgift utgår en tilläggsavgift. Tilläggsavgiften beräk­nas efter nio öre för varje hel krona, dock rainst tio kronor. Tilläggs­avgiften avrundas till närraast högre hela krontal, I fråga ora tilläggs­avgift äger 25 § andra stycket, 26 § andra stycket, 27 §, 29 § första stycket och 30 § raotsvarande tillärapning,

22 § I annat fall än sora avses i 18 § ulgör den preUrainära avgiften
ulan särskild prövning också slutlig avgift. Detta gäller utan hinder av
11 § första stycket och 12 § andra stycket, Besläraraelserna i 13 § andra
stycket äger ej tillärapning.

Upphörande av återbetalningsskyldighet

23 § Återbetalningsskyldigheten upphör, när de avgifter som den åter­
betalningsskyldige erlagt tillhopa uppgår till lika många basbelopp sora
sararaanlagt utgöres av de i 6 och 7 §§ angivna suraraorna, Oravandling-
en av avgift i basbelopp skall för varje år ske raed tillärapning av basbe­
loppet vid ingången av det år avgiften gällt.

Den återbetalningsskyldige är icke i något fall skyldig att erlägga avgift för år efter det under vilket han fyllt 65 år.

Avlider återbetalningsskyldig, bortfaller återbetalningsskyldigheten. Dödsboet efler den avlidne skall dock erlägga ej eriagd avgift, sora på­förts den avlidne för år före det, under vilket dödsfallet inträffat,

24 § Utöver vad sora följer av 23 § upphör återbetalningsskyldigheten,
när den återbetalningsskyldige i avgifter erlagt ett belopp sora raotsvarar
vad han skulle erlagt, ora de återbetalningspliktiga studieraedlen utgjort
ett räntebärande lån, vilket skolat återbetalas raed lika stora annuiteter
fördelade på den tid under vilken avgifter erlagts. Räntan skall därvid
antagas ha uppgått till 60 hundradelar av den vid varje tidpunkt gäl­
lande norraalräntan för lån från statens utlåningsfonder.

Finnes vid tUlärapningen av första stycket den återbetalningsskyldige ha erlagt mer i avgifter än han skulle ha gjort om de återbetalnings­pliktiga studiemedlen utgjort ett lån, skall det överskjutande beloppet utan ansökan återbäras till honora.

Debitering

25 §    Varje avgiftsår debiteras återbetalningsskyldig prelirainär avgift

 

Prop. 1973:63                                                          17

raed belopp sora följer av 15 och 16 §§, Debiteringen förfaller i den raån den återbetalningsskyldige befrias från prelirainär avgift enligt 17 §,

Beslut ora slutlig avgift för ett avgiftsår enligt 18 § skall fattas sna­rast raöjligt efter det taxering för avgiftsåret verkställts i första instans, Nedsättes den återbetalningsskyldiges lill statlig inkomstskatt beskatt­ningsbara inkorast för avgiflsåret, skall beslutet om slutlig avgift ora­prövas, ora den återbetalningsskyldige begär det. Ansökan ora prövning skall ha korarait in till centrala studiehjälpsnäranden inora två månader efter det den återbetalningsskyldige fått del av beslutet ora nedsättning. Är den återbetalningsskyldige gift gäller raotsvarande, ora raakens till statlig inkorastskatt beskattningsbara inkorast nedsättes.

Uppbörd

26 §   Prelirainär avgift skall erläggas under avgiflsåret,

om den överstiger 200 kronor raed en tredjedel senast den 6 juni, en tredjedel senast den 6 septeraber och en tredjedel senast den 6 decera­ber,

om den överstiger 100 raen icke 200 kronor raed hälften senast den 6 juni och hälften senast den 6 september,

om den uppgår till högst 100 kronor i sin helhet senast den 6 juni.

Kvarstående avgift skall erläggas under andra året efter avgiftsåret, raed hälften senast den 6 februari och hälften senast den 6 april.

Skall prelirainär eUer kvarstående avgift enligt första eller andra styc­ket fördelas på två eller tre betalningstillfällen, avrundas det belopp som skall erläggas vid annat tillfälle än det sista uppåt till helt krontal. Öresbelopp varraed avrundning skett skall avräknas vid det sista betal-ningstiUfället.

27 § För återbetalningsskyldig talan mot taxering tiU statiig inkomst­
skatt och frarastår det sora obiUigt att han erlägger kvarstående avgift
sora beslärats på grundval av den icke lagakraftvunna taxeringen, får
han efter ansökan beviljas anstånd helt eller delvis raed erläggandet av
avgiften. Ansökan skall ges in till centrala studiehjälpsnämnden. Anstån­
det får avse högst det belopp som betingas av den återbetalningsskyldiges
yrkande i fråga om taxeringen.

Anståndet skaU gälla till dess två raånader förflutit från dagen för beslut i anledning av den återbelalningsskyldiges talan raot taxeringen.

Är den återbetalningsskyldige gift, äger första och andra styckena motsvarande tiUärapning, ora raaken för talan raot taxering.

28 § Ora prelirainär avgift, kvarstående avgift eller del av sådan avgift
ej erlägges inom föreskriven tid, skall påminnelse därom sändas till den
återbetalningsskyldige. För påminnelse utgår pårainnelseavgifl raed
belopp sora Konungen bestäraraer.

2   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 63

Prop. 1973:63                                                                       18

29    § PreUrainär avgift, kvarstående avgift och frivUlig betalning skall erläggas till rayndighet eller penninginrättning enligt de närraare be­stäraraelser Konungen meddelar.

30    § Beslut om debitering av prelirainär avgift eller kvarstående avgift förfaller, i den raån avgiften ej erlagts före utgången av septeraber månad andra året efter avgiftsåret.

Första stycket gäller icke preliminär avgift eller kvarstående avgift för avgiftsår efter det år under vilket den återbetalningsskyldige fyller 63 år eller för de två sista avgiftsåren före det år under vilket han av­lidit.

Centrala studiehjälpsnämnden får för särskilt fall förordna att beslut ora debitering av prelirainär avgifi eller kvarstående avgift skall gälla även efler den tidpunkt sora avses i första stycket,

31    § Har beslut ora debitering av prelirainär avgift eUer kvarstående avgift förfallit helt eller delvis enligt 30 § på grund av att avgiften eller del därav ej erlagts, är återbetalningsskyldig sora lever efter utgången av det år när han fyllt 65 år respektive dödsbo efler återbetalningsskyl­dig sora avlidit senast det år när han fyller 65 år skyldig alt utge extra avgift enligt 31—36§§,

32    § Extra avgifi enligt 31 § utgår, ora suraraan av följande två pos­ter ej uppgår till det belopp sora avses i 23 § första stycket eller 24 § första stycket:

 

1,    de slutliga avgifterna för åren tiU och raed det år när den åter­betalningsskyldige fyller 65 år eller, i fråga om återbetalningsskyldig sora avlidit senast under det år när han fyller 65 år, de slutliga avgifter­na för åren före det år under vilket dödsfallet inträffat,

2,    belopp sora den återbetalningsskyldige betalt frivUligt enligt 13 § järate förhöjning som avses där, i den mån beloppet och förhöjningen ej enUgt 13 § skall tillgodoräknas såsom sådan slutlig avgift som avses raed post 1,

Vid tillärapning av första stycket minskas post 1 raed den ej erlagda avgiften eller delen av avgift sora avses i 31 §,

33 § Ora ej annat följer av andra stycket, utgör den extra avgiften pro­
dukten av dels ett tal sora raotsvarar det antal basbelopp sora den obe­
talda avgiften eller den obetalda delen av avgiften avsåg, dels det bas­
belopp sora gällde vid ingången av det år under vilket den återbetal­
ningsskyldige fyllde 65 år eUer, i fråga om extra avgift för dödsbo, vid
ingången av året närraast före det år under vUket dödsfallet inträffat,

E.xtra avgift får icke besläraraas till högre belopp än att suraraan av avgiften och av posterna 1 och 2 i 32 § uppgår till högst del belopp sora avses I 23 § första stycket eller 24 § första stycket.

 

Prop. 1973:63                                                                         19

34    § Extra avgift skall erläggas på tid som centrala studiehjälpsnämn­den bestäraraer,

35    § I fråga ora extra avgift äger 28 och 29 § § motsvarande tillämp­ning,

36    § Ora synnerliga skäl föreligger, får den som är skyldig att erlägga extra avgift efter ansökan medges befrielse helt eller delvis från avgiften. Ansökan skall ges in till centrala studiehjälpsnäranden,

37    § Avgiftsbelopp sora ej erlagts Inora föreskriven tid får uttagas ge­nora utmätning utan föregående dom eller utslag.

Återbäring av avgift

38 § Överstiger det belopp som den återbetalningsskyldige erlagt så­
sora prelirainär avgift raotsvarande slutliga avgift, är den återbetalnings­
skyldige berättigad att efter ansökan återfå det överskjutande beloppet.
Ansökan om återbäring skall ha komrait in till centrala studiehjälps­
näranden inom två månader efter det den återbetalningsskyldige fått
underrättelse ora beslutet angående den slutliga avgiften.

Befrias återbetalningsskyldig helt eller delvis frän prelirainär avgift, kvarstående avgift, extra avgift, tilläggsavgift eller pårainnelseavgifl sora han erlagt, skall han utan ansökan återfå vad han erlagt för rayc­ket, ora ej annat följer av 39 §,

Belopp sora den återbetalningsskyldige erlagt som prelirainär avgift för det år under vilket han avlidit skall utan ansökan återbäras till döds­boet,

39 § Beslut ora befrielse från prelirainär avgift enligt 17 § föranleder
ej återbäring av redan erlagt belopp.

Om synnerliga skäl föreligger, är dock den återbetalningsskyldige efter ansökan berättigad att återfå för raycket eriagd prelirainär avgifi. Ansökan skall ges in till centrala studiehjälpsnämnden,

40 § Häftar den, som är berättigad att återfå avgift enligt 38 eUer
39 §, för preliminär avgift, kvarstående avgift, extra avgift, tilläggsavgift
eUer påminnelseavgift sora förfallit tUl betalning, har han rätt att utfå
endast vad sora överstiger det obetalda beloppet.

Särskilda bestämmelser

41 § Bestäraraelse i detta kapitel era studerande som är gift skall till-lärapas endast ora äktenskapet ingåtts senast under kalenderåret när­mast före det för vilket avgift skall utgå.

 

Prop. 1973:63                                                         20

42    § Bestäraraelse i detta kapitel som gäller studerande som är gift äger motsvarande tiUämpning på den som utan att vara gift lever till­sararaans med annan person, med vilken han tidigare varit gift eller raed vUken han geraensamt har eller har haft barn,

43    § Preliminär avgift, slutlig avgift och extra avgift avrundas till helt krontal vid öretal under 50 nedåt och vid annat öretal uppåt,

44    § När slutUg avgift faststäUts för ett avgiftsår, bortfaller skyldig­heten att erlägga sådan obetald del av motsvarande preliminära avgift sora överstiger den slutliga avgiften.

Avlider återbetalningsskyldig bortfaller skyldigheten att erlägga obe­tald preUrainär avgift för det år under vilket dödsfallet inträffat,

Bestäraraelse ora obetald prelirainär avgift i första eller andra stycket äger motsvarande tillämpning på pårainnelseavgifl sora belöper på den obetalda avgiften,

45 § Belopp sora någon är berättigad att återfå enligt 38 eller 39 §
men som enligt 40 § ej återbäres på grund av att viss avgift ej erlagts
räknas såsora avbetalning på den obetalda avgiften.

Sådant överskjutande belopp som avses i 38 § första stycket och som ej återbäres på grund av alt den återbetalningsskyldige ej begär det järaställes med slutlig avgift för året. Bestämmelserna i 13 § andra stycket äger ej tiUämpning,

46    § I fråga om betalning enligt 14 § gäller bestämraelser sora med­delas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av centrala studiehjälpsnämnden,

47    § Det åUgger återbetalningsskyldig att lämna centrala studiehjälps­näranden de uppgifter sora är av betydelse för tiUärapningen av detta kapitel. I fråga ora orayndig åvilar uppgiftsskyldigheten förrayndaren.

De uppgifter ora personliga och ekonomiska förhållanden som lära­nas i ansökan om befrielse från preliminär avgift eller i annan handling som är avsedd att ligga till grund för bestäraraande av avgift skall avges på heder och samvete.

Närmare bestämmelser om uppgiftsskyldigheten meddelas av Ko­nungen eUer, efter Konungens bemyndigande, av centrala studiehjälps­nämnden.

48 § Myndighet är skyldig att på begäran lämna centrala studiehjälps­
näranden uppgift om sådana förhållanden i fråga om namngiven person
som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel,

6 kap. Övriga bestämmelser

1 § Lagen (1969: 93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskon­flikt äger tillämpning på annat studiestöd än förlängt barnbidrag om

 

Prop. 1973:63                                                         21

studiestödet sökts efter varsel om eller utbrott av arbetskonflikt. Dock äger lagen icke tillämpning på studiestöd åt handikappad som av raedi­cinska eller sociala skäl behöver utbildning på grund av handikappet,

2 § Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt be­
lopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått
genast återkrävas.

Avbryter någon sina studier, äger första stycket raotsvarande till-lärapning beträffande uppburet studiestöd sora avser tiden efter av­brottet.

På studieraedel enligt 4 kap, sora återkräves enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när raedlen uppburits efter en ränte­sats som vid varje tidpunkt med två procent överstiger normalräntan för lån från statens utlåningsfonder. Om särskilda skäl föreligger, kan återbetalningsskyldig befrias helt eller delvis från skyldighet att erlägga ränta,

3    §   Fordran på studiestöd kan ej överlåtas eller lagas i raät för gäld,

4    § Närraare föreskrifter för tiUämpningen av denna lag meddelas av Konungen eller, efter Konungens berayndigande, av centrala studie­hjälpsnäranden.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973, då förordningen
(1964:400) ora förlängt barnbidrag, studieraedelsförordningen (1964:
401), studiehjälpsregleraentet (1964: 402), förordningen (1967: 882) om
studiemedelsavgifter och lagen (1971: 153) ora extra studiemedel upphör
att gälla.

2.    Äldre bestämraelser äger fortfarande tillärapning i fråga ora ut­bildning under sådant läsår som pågår vid ikraftträdandet av denna lag.

3.    Studerande sora avses i 4 kap, 2 § och sora raed stöd av 2, får studiehjälp enligt äldre bestäraraelser, kan erhålla studiehjälp i form av extra studielån enligt bestäramelser sora raeddelas av Konungen eller, efter Konungens berayndigande, av centrala studiehjälpsnämnden, I fråga om återbetalrung av extra studielån äger studiehjälpsreglemen­tet (1964: 402) raotsvarande tillärapning,

4.    Beslut ora studiehjälp, studieraedel eUer studieraedelsavglft som meddelats före den 1 juli 1973 och som avser även andra halvåret 1973 skaU aUtjärat gälla,

5.    Studerande som avses i 4 kap, 2 § och som före den 1 juli 1973 påbörjat utbildning, vid vilken enligt äldre bestämraelser studiehjälp utgått, har rätt till studieraedel enligt de nya besläraraelserna under återstående del av utbildningen utan hinder av 4 kap, 9 §, ora ej annat följer av 4, Närmare bestämraelser härora meddelas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av centrala studiehjälpsnämnden.

 

Prop. 1973:63                                                         22

6,   Bestämraelserna i 22 §, 23 § andra och tredje styckena särat 24 § studiehjälpsreglementet (1964:402) äger fortfarande tillämpning raed avseende på studielån sora beviljats enligt studiehjälpsregleraentet,

7,   Vid tillämpningen av 4 kap, 8 § skall med terrain, för vilken den studerande uppburit studieraedel, järastäUas terrain, för vilken han fått studieraedel enligt studieraedelsförordningen (1964: 401) eller sti-pendiura eller lån enUgt regleraentet (1939: 290) för utdelning av ränte­fria lån för universitetsstudier, kungörelsen (1946: 676) angående statlig kreditgaranti för lån åt den, som avlagt akademisk eller därraed jära­förlig examen, kungörelsen (1948: 210) angående statlig kreditgaranti för lån åt den, som genoragått polisskola, kungörelsen (1950: 469) an­gående studielån raed statlig kreditgaranti eller regleraentet (1953: 366) för utdelning av statsstipendier vid universiteten ra, fl, läroanstalter.

8,   Är studerande skyldig att erlägga ränta för lån, sora utelämnats enligt någon av de vid 7, nämnda författningarna, får när studieraedel beviljas honora det belopp, vartill han är berättigad enligt 4 kap, 10 och 12—23 §§ denna lag, överskridas raed så mycket som svarar mot den ränta, som förfaller till betalning under tid för vilken studiemedlen är avsedda.

9,   Under år för vUket studiestöd utgår till studerande med stöd av de nya bestämmelserna är den studerande ej skyldig att erlägga ränta eUer amortering på studielån som han fått enligt studiehjälpsregleraentet (1964; 402). Ränta på studielån, sora belöper på sådant är, erlägges raed lika stora annuiteter under den i araorteringsplanen för lånet fast­ställda araorteringstiden,

 

10,   Doktorandstipendiura till studerande som bedriver studier för vinnande av doktorsgrad skall vid tillämpning av 4 kap, 21 § aUtjämt anses som inkomst,

11,   De nya bestämraelserna ora återbetalning av återbetalningspliktiga studiemedel gäller även återbetalningspliktiga studiemedel som uppburits före den 1 juH 1973 enligt studieraedelsförordningen (1964: 401) eller lagen (1971: 153) om extra studiemedel.

12,   De ytterligare föreskrifter sora behövs i saraband med införandet av studiestödslagen raeddelas av Konungen eller rayndighet sora Ko­nungen bestämmer.

 

Prop. 1973:63                                                         23

2 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom förordnas, att 9 kap, 3 a § föräldrabalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

9 kap,

3                a §1

Underårig, sora har fyllt aderton år, får själv upptaga statligt lån, sora syftar tiU att bereda honora hjälp till utbildning eller bosättning. Han får själv råda över medel, som uppburits på grund av sådant lån eller såsora statligt bidrag till hans utbildning. Detsararaa gäller avkast­ningen av sådana raedel och vad sora trätt i deras ställe. I fråga ora rätt för förrayndaren att orahändertaga egendoraen äger 3 § andra stycket raotsvarande tillärapning.

Första stycket gäller ej studiehjälp     Första stycket gäller ej studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet den     enligt studiestödslagen (1973: 000).

4                juni 1964 (nr 402).

Denna lag träder i kraft den 1 juU 1973.

' Senaste lydelse 1969: 157.

 

Prop. 1973:63                                                                      24

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 mars 1973.

Närvarande: Ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STUÄNG, ANDERSSON, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF­BERG, LIDBOM.

Statsrådet Moberg anraäler efter geraensara beredning raed statsrådets övriga ledaraöter vissa frågor ora studiesocialt slöd och anför.

I prop. 1973: 1 (bU. 10 s. 502 och 530) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i äranet, för budgetåret 1973/74 beräkna

1.    till Studiebidrag m. m. ett förslagsanslag av 544 000 000 kr.

2.    till Studiemedelsfonden ett investeringsanslag av 455 000 000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

 

Prop. 1973:63                                                         25

1 Inledning

Vid 1964 års riksdag fattades beslut ora en ändring av forraerna för det stathga studiesociala stödet för utbildning efter grundskolan. På grundval av förslag från studiehjälpsutredningen (SOU 1963: 48) och studiesociala utredningen (SOU 1963: 74) skapades genora statsraakter­nas beslut (prop. 1964: 138, SäU 1964: 1, rskr 1964: 290) två stödformer, studiehjälp vid studier på gyranasial nivå och studieraedel vid studier på i huvudsak eftergymnasial nivå.

1964 års beslut har kompletterats i vissa avseenden. Sålunda fattade 1965 års riksdag beslut om bl. a. höjning av det s. k. förlängda barn­bidraget (prop. 1965: 109, 2LU 1965: 50, rskr 1965: 283). Vid 1967 års riksdag fattades beslut om dels en förbättring av förraånerna inora vuxenutbildning, dels en ändring av grunderna och beloppen för rese­tiUägg till studiebidrag (prop. 1967: 85, 2LU 1967: 45, rskr 1967: 290). Vid 1969 års riksdag aktualiserades i en särskild proposition (1969: 16, SU 1969: 51, 2LU 1969: 38, rskr 1969: 192 och 213) en rad förbättringar på det studiesociala orarådet. Reforraförslagen innebar bl. a. att det inkorastprövade tillägget höjdes och att raaxiraibeloppet för lån från aUraänna studielånefonden höjdes från 5 000 kr. tUl 6 500 kr. Reform­förslaget innebar vidare att en strikt gränsdragning gjordes meUan yngre och äldre elever. Gränsen fastställdes till 20 år. Förslaget tog också fas­ta på de vuxenstuderande. Åldersgränsen för erhållande av studiemedel höjdes från 40 tiU 45 år. De vuxenstuderande fick genom förslaget raöj­lighet tUl partiell befrielse från skyldighet att betala tillbaka studielån från aUraänna studielånefonden.

En särskild proposition med förslag om förbättringar på det studie­sociala området behandlades av 1970 års riksdag (prop, 1970: 77, SU 1970:116, 2LU 1970:50, rskr 1970:284 och 290), Förslagen innebar bl, a, en höjning av studiebidraget och det förlängda barnbidraget inom studiehjälpssysteraet från 75 kr. till 100 kr. i raånaden, en höjning av inackorderingstillägget frän 100 kr. tUl 125 kr, i raånaden särat en höj­ning av resetUläggen med 10 kr. i varje avståndsklass. I propositionen behandlades även frågan om studieraeritering för studieraedel.

Vid 1971 års riksdag fattades beslut ora att studieraedel skall kunna utgå för deltidsstuderande särat ora fria läroraedel för elever vid stat­liga utbildningsanstalter inora studiehjälpens oraråde (prop. 1971: 37, SfU 1971: 28, rskr 1971: 171). Dessutora fattades beslut ora en höjning av resetilläggen raed 10 kr. i varje avståndsklass. Vid sararaa riksdag fattades också beslut ora nya regler ora studiestöd för utländska stude­rande (prop, 1971: 81, SfU 1971: 29, rskr 1971: 185),

Beslut  om  förbättringar på det studiesociala området fattades av

 

Prop. 1973:63                                                                         26

1972 års riksdag (prop, 1972: 27, SfU 1972: 20, rskr 1972: 148). Propo­sitionen innehöll förslag om regler för det inkomstprövade tiUägget motsvarande dem som gäller för det statliga bostadstiUägget, en höj­ning av det behovsprövade tillägget från 75 tUl 90 kr. i månaden och en höjning av resetillägget från 60—120 kr. till 65—130 kr. i måna­den. Dessutora fattades principbeslut ora att överföra äldre studerande som tillhör studiehjälpssystemet till studieraedelssysteraet särat ora ett enhetligt studiekreditsystem som innebär att yngre studerande inora studiehjälpssystemet skall erhålla studiekredit i form av återbetalnings­pliktiga studiemedel. Dessa sistnämnda reforraer föreslogs träda i kraft den 1 juli 1973.

1968 års sludieraedelsulredningi har med skrivelse den 26 november 1971 överläranat betänkandet (SOU 1971: 87) Reforraer inora studie­raedelssysteraet, vari behandlas frågor om raaxiraibelopp för studeran­de inom studiemedelssystemet, regler vid behovsprövning av studieme­del med hänsyn till makes ekonomi särat regler för barntillägg. Efter reraiss har yttranden avgelts av arbetsraarknadsstyrelsen (AMS), bostads­styrelsen, skolöverstyrelsen (SÖ), centrala studiehjälpsnämnden (CSN), universitetskanslersämbetet (UKÄ) och familjepolitiska kommittén. Vi­dare har yttranden avgetts av Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Tjänsteraännens centralorgani­sation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Stats­tjänstemännens riksförbund (SR), Svenska koraraunförbundet, Sveriges förenade studentkårer (SFS), Studentbostadsstiftelserna i Uppsala, Lund och Göteborg, Sveriges socialderaokratiska ungdomsförbund (SSU), Centerns ungdomsförbund (CUF), Moderata ungdomsförbundet (MUF), Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Centerns kvinnoförbund. Folk­partiets kvinnoförbund och Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Dessutom har yttranden inkommit från Fredrika Bremer-förbundet, Uraeå studentkår, teknologorganisationen, Reftec, Vuxenstuderandes riksorganisation (VRO), Elevförbundet och Sveriges sjuksköterske­elevers förbund (SSEF),

CSN har i skrivelse den 15 deceraber 1971 lagt frara förslag tUl eko­noraiskt stöd till heraresor för inackorderade elever. Efter remiss har yttranden avgetts av riksrevisionsverket (RRV), postverket, SÖ, statens järnvägar (SJ), Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbun­det. Riksförbundet Hera och skola. Elevförbundet, Sveriges elevers centralorganisation (SECO), Sveriges folkhögskolelevers förbund (SFEF), Linjeflyg AB, Svenska Järnvägsföreningen och Svenska buss­trafikförbundet.

RRV har i skrivelse den 8 februari 1972 lagt frara förslag angående

' Förre riksdagsmannen Börje Nilsson, ordförande, rektorn Stig Andersson, kanslichefen Stig Mattsson, filosofie studeranden Staffan Nilsson och riksdags­ledamoten Ingrid Sundberg.

 

Prop. 1973:63                                                         27

sjukförsäkring för studerande. Samrådsrayndigheter till RRV har varit CSN, riksförsäkringsverket och socialstyrelsen. Efter reraiss har yttran­den avgetts av UKÄ och SÖ. Vidare har yttranden avgetts av TCO, SACO, SFS och Elevförbundet. Dessutora har yttranden inkorarait från Uppsala studentkår, teknologorganisationen Reftec och Sveriges stu­dentkuratorer.

I skrivelse den 23 augusti 1972 har CSN inkorarait raed sin anslags­fraraställning för budgetåret 1973/74 för den studiesociala verksarahet som sorterar under CSN och studieraedelsnärandema.

CSN har vidare i skrivelse den 29 noveraber 1972 läranat förslag till bestäraraelser avseende överförande av s. k. äldre studerande inora studiehjälpssysteraet lill studieraedelssysteraet särat oraläggning av stu­diekrediten till s. k. yngre elever i gyranasial utbildning. Efter reraiss har yttranden avgetts av RRV, SÖ, UKÄ och 1968 års sludieraedelsut-redning. Vidare har yttranden avgetis av SFS, VRO, SFEF, SSEF och SECO. Dessutora har yttranden inkorarait från Sveriges skolkuratorers förening och Svenska bankföreningen,

2 Gällande bestämmelser om studiestöd

Till studerande i gyranasieskolan, folkhögskolan ra, fl, läroanstalter utgår studiehjälp enligt besläraraelserna i studiehjälpsregleraentet (1964:402, oratryckt 1970:267, ändrat senast 1972:383) i förra av studiebidrag järate tiUägg eller förhöjt studiebidrag samt studielån, Tillämpningsbestäraraelser till studiehjälpsregleraentet finns i studie­hjälpskungörelsen (1964: 502, oratryckt senast 1971: 336, ändrad senast 1972:257). Förteckning över läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studiehjälp utgår finns i kungörelsen (1972: 310) ora läroanstalter och utbildningsUnjer vid vilka studiehjälp utgår. För elever i grund­skolan och raotsvarande skolforraer utgår förmåner enligt förordningen (1964:400) ora föriängt bambidrag (ändrad senast 1972:382) och kungörelsen (1964: 503) raed tillärapningsbestäraraelser tiU förord­ningen den 4 juni 1964 (nr 400) ora förlängt barnbidrag (ändrad senast 1972: 227),

Studiehjälp enligt studiehjälpsregleraentet utgår för läsår eller kurs­tid i princip fr, o, ra, kvartalet efter det, under vilket den studerande fyllt 16 år.

Studiebidrag och förlängt barnbidrag utgår raed 110 kr, i raånaden.

Härutöver kan inkomstprövat tillägg utgå fr, o, m, kvartalet efter det, under vUket den studerande fyllt 17 år. Till grund för inkomstpröv­ningen ligger den studerandes och hans föräldrars sammanlagda taxe­rade inkorast vid senaste taxering till statlig inkomstskatt. Den taxera­de inkomsten får inte överstiga 26 000 kr. Om emellertid elevens för-" åldrar har vårdnaden ora annat barn än eleven eller ora föräldrarna

 

Prop. 1973:63

28

är pliktiga att till fuUgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge underhållsbidrag till sådant annat barn, kan inkomstprövat tUlägg utgå till elev som inle är gift även om inkoraslen överstiger 26 000 kr. Detta gäller endast ora det andra barnet är under 17 år eller att barnet som yngre elev bedriver studier vid sådan läroanstalt vid vilken studiehjälp utgår. Överstiger elevens och föräldrarnas sararaanlagda förraögenhet 50 000 kr. skall en feratedel av det överskjutande beloppet järaställas raed taxerad inkomst. Inkorastprövat tillägg utgår med högst 75 och lägst 20 kr. per månad. Tilläggets storlek vid olika taxerad inkorast fraragår av följande uppställning.

 

Taxerad

0 sys-

1 sys-

2 sys-

3 sys-

4 sys-

1

inkomst

kon

kon

kon

kon

kon

 

0--21 000

75         1

1

 

 

 

 

21 100—22 000

65

 

 

 

 

 

22 100—23 000

55

 

 

 

 

 

23 100—24 000

45

■ 75

 

 

 

 

24 100—25 000

35

 

 

 

 

 

25 100—26 000

25

 

. 75

 

 

 

26100—27 000

 

 

 

 

 

 

27 100—28 000

 

70

 

 

 

 

28 100—29 000

 

55

 

75

 

 

29 100—30 000

 

40

 

 

. 75

 

30 100—31 000

 

25

 

 

 

 

31 100—32 000

 

 

 

 

 

 

32 100—33 000

 

 

70

 

 

 

33 100—34 000

 

 

55

 

 

 

34 100—35 000

 

 

40

 

 

 

35 100—36 000

 

 

25

 

 

 

36 100—37 000

 

 

 

 

 

 

37 100—38 000

 

 

 

60

 

 

38 100-39 000

 

 

 

40

 

 

39 100—40 000

 

 

 

20

 

 

40 100—1 000

 

 

 

 

 

 

41 100—42 000

 

 

 

 

55

 

42 100—43 000

 

 

 

 

35

 

 Vid fler än fyra syskon kan inkomstprövat tillägg utgå även om föräldrar­nas taxerade inkomst överstiger 43 000 kr.

Om elevens och föräldrarnas sararaanlagda taxerade inkomst vid senaste taxering till statUg inkorastskatt inte överstiger 21 000 kr, och ora synnerligen stort behov av ytterligare studiehjälp föreligger, kan behovsprövat tillägg utgå med högst 90 kr, i raånaden. Vid behovspröv­ningen —■ sora görs av CSN — utgår raan från årsinkorasten vid ansök­ningstillfället (räknat före skatt och innefattande även icke skatteplik­tiga inkoraster såsora sjukpenning, bostadstillägg, arbelslöshelsbidrag etc).

Ar den studerande i behov av inackordering, utgår inackorderings­tillägg raed 125 kr, i raånaden. Resetillägg raed 65—130 kr, i månaden ulgår för dagliga resor meUan hem och skola. Tillägg utgår endast ora avståndet är rainst 6 km.

Här beskrivna förmåner utgår tiU den sora fyller högst 19 år (yngre

 

Prop. 1973:63                                                         29

elev) under det kalenderår då läsåret eUer kursen börjar. För kurstid efter den 30 juni det kalenderår, dä den studerande fyller 20 år, gäUer detta endast ora denna kurstid orafattar raindre än två raånader. Till övriga (äldre) studerande utgår förhöjt studiebidrag ora 175 kr. i raå­naden.

Studielån kan efter behovsprövning utgå med högst 6 500 kr, för ett läsår. Vid prövningen tas för yngre studerande hänsyn tiU den stude­randes och föräldrarnas inkorast och förraögenhet, Ora synnerliga skäl föreligger kan studerande, som bedriver heltidsstudier och som har för-sörjningspUkt mot barn, erhåUa studielån med högre belopp.

De studerande vid eftergyranasiala läroanstalter erhåller studie­medel enligt besläraraelserna i studieraedelsförordningen (1964:401, oratryckt 1970:266, ändrad senast 1972:182), Tillärapningsföreskrifter till studiemedelsförordningen finns i studieraedelskungörelsen (1964: 592, omtryckt 1971: 352), Förteckning över studieraedelsberättigade läro­anstalter finns i kungörelsen (1972: 311) ora läroanstalter och utbild­ningslinjer vid vilka studieraedel utgår,

Studieraedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studie­medel, Studieraedlen är indexreglerade och utgår per år raed 140% av basbeloppet inora den aUraänna försäkringen, dvs, raed nu gällande basbelopp totalt 10 640 kr. Om den studerande har vårdnaden om barn, kan dessutora utgå barniillägg raed 25 % av basbeloppet (f, n, 1 900 kr,) för varje barn under 16 år. Extra studieraedel kan vidare utgå ora syn­nerliga skäl föreligger. Av studiefnedlen utgör 1 750 kr. ett studiebidrag, medan återstoden skall återbetalas under norraalt 20—25 år.

Studieraedel utgår raed hänsyn till den studerandes studieraeriter Samt de ekonomiska resurser över vilka den studerande förfogar. Un­der de två första terminerna erhålls dock studiemedel utan prövning av studiemeriterna.

Studiemedel bevUjas av studieraedelsnärandema,

Studieraedlen återbetalas genora årliga avgifter.

Återbetalningen sker enligt studiraedelsförordningen, förordningen (1967: 882) om studiemedelsavgifter (ändrad senast 1972: 183) och kun­görelsen (1967: 883) ora studiemedelsavgifter. Återbetalningen påbör­jas i regel tredje året efter det att studiemedel lyfts sista gången och pågår i regel tills den återbetalningsskyldige fyUt femtio år. Studiemed­len såväl som återbetalningsbeloppen är indexreglerade genom anknyt­ning till basbeloppet i den allmänna försäkringen. Ränta utgår ej.

Studiemedel kan även utgå för deltidsstudier för dem som studerar på minst halvlid. Förutsättningen är att godtagbara skäl finns till att studierna bedrivs på deltid. Studiemedel tUl deltidsstuderande utgår med hälften av vad sora utgår tiU heltidsstuderande, dvs. raed 35 % av bas­beloppet per terrain. Barntillägg utgår raed sarama belopp som till hel­tidsstuderande.

 

Prop. 1973:63                                                         30

3 1968 års studiemedelsutrednings betänkande Refor­mer inom studiemedelssystemet

3.1 Betänkandets innehåll

1968 års studiemedelsulrcdning har den 26 november 1971 överlämnat sitt betänkande (SOU 1971:87) Reformer inom studieraedelssysteraet, I belänkandet behandlas frågor ora raaxiraibelopp för studerande inora studieraedelssysteraet, regler vid behovsprövning av studiemedel raed hänsyn till raakes ekonorai särat regler för barntillägg.

3.2 Studiemedlen och studentbostadshyrorna 3.2.1 Gällande bestänunelser

De första statliga åtgärderna för att befrämja byggande av student­bostäder tillkom efler andra världskrigets slut i saraband med en ökad tillströmning av studerande till universitet och högskolor.

Studentsociala utredningen, 1955 års universitetsutredning och 1963 års universitets- och högskolekoramitté behandlade frågan ora bostäder för studerande.

I prop. 1965:141 angående utbyggnaden av universitet och högskolor ra. ra. anförde föredragande statsrådet att särskUda kategoribostäder för studerande även fortsättningsvis raåste planeras för alt åstadkoraraa ett tillfredsställande utbud av genomgångsbostäder på universitets- och hög­skoleorterna (SU 1965: 173 och 195, rskr 1965: 411),

Därefter har eraellertid andra ungdorasgrupper än studerande krävt alt alla icke heraraaboende ungdoraar skall få sararaa raöjligheter till ett välordnat boende som de studerande. Ungdomsbostadsutredningen före­slog i sitt betänkande (SOU 1970: 43) Ungdomsbostad, att de speciella kategoribostäderna för studerande skulle ersättas med servicebostäder för ungdoraar. Med anledning av detta förslag har i prop, 1971: 13 föreslagils att raan successivt orabildar studentbostadsföretagen och att andra än studerande skall få tillgång till sådana bostäder (CU 1971: 12, rskr 1971:92),

Studentbostaden i form av enkelrum är vanligen på 12-14 m vartill komraer tarabur, garderobsyta ra, ra,, vUket gör att den sararaanlagda våningsylan för enkelrura är ca 19—20 ra. Enkelrararaen hyrs alllid ut möblerade. På samtiiga orter med studentbostäder finns särskUda student-bostadsföretag. Dessa företag skall arbeta utan enskUt vinstsyfte, I styrel­sen skall ingå koramunal representation. Huvudmannaskapet för student­bostadsföretagen skall ligga hos de obligatoriska studentsararaanslut-ningarna.

Genom beslut av 1950 års riksdag infördes de första statliga åtgär­derna för att stödja studentbostadsbyggandet. Efter beslut av 1957 års

 

Prop. 1973:63                                                                         31

riksdag utgick subventionerna i form av ränte- och araorteringsfria till-läggslån/bostadslån, sora kunde uppsägas eller avskrivas efter en tioårs­period. För rura i kategorihus fastställdes lånebeloppet tiU 5 000 kr,, för insprängda rura till 3 000 kr, särat för farailjebosläder i kategorihus till högst 10 000 kr, och för insprängda farailjebosläder till högst 6 000 kr, Dessutora stäUde resp, koraraun toratraark till förfogande utan kostnad,

Genora beslut av 1967 års riksdag (prop, 1967: 100, SU 1967: 100, rskr 1967: 265) slopades den räntefria och slående lånedelen fr, o, ra, årsskiftet 1967/68, Dessutora utgick villkoren ora koraraunal raark-upplåtelse ur lånevillkoren från sarama tidpunkt. Riksdagens beslut innebar också att kapitalkostnaderna för studentbostäder skall om­fördelas i tiden på sararaa villkor sora för övriga bostäder. Student­bostäder järaställs nu raed allraännyttiga bostadsföretag. Dessa erhåUer bostadslån, utöver sedvanliga enhetslån, raed 30 % av låneunderlaget in­till 100 % av pantvärdet. Vissa speciella bestäramelser beträffande för­djupning av bostadslån och för pantvärdets beräknande gäller för lån till studentbosladshus.

Som en följd av omläggningen av låneviUkoren för studentbostads­byggandet beslöt riksdagen alt tidigare utgivna tiUäggslån/bostadslån successivt skall uppsägas till betalning efter hand sora den tioåriga ränte-och araorteringsfria perioden löper ut. Bakgrunden tUl riksdagens beslut var frärast att nyproducerade hus, uppförda enligt de nya lånevillkoren, skulle komma att få en högre hyresnivå än det äldre subventionerade bostadsbeståndet.

I regel sköter studenlbostadsförelagel på orten planering, projektering och förvaltning av studentbostäder. Studentbostadsproduktionen på resp. kårort bestäras av flera saraverkande faktorer, bl, a, prognoser på till-ströraningen av studerande, de studerandes ålder och civilstånd särat boendealternativ på den öppna marknaden,

I följande tabeU visas tillgången på studentbostäder våren 1971.

TiUgången på studentbostäder vårterminen 1971 fördelad på enkelrum och familjebostäder

Ort                                              Enkelrum*         Familjebostäder

3 957

960

1418

194

6 677

1 181

5 074

1 148

2 965

692

8 395

1290

235

100

156

59

1 188

320

Göteborg

Linköping

Lund

Stockholm

Umeå

Uppsala

Karlstad

Växjö

Örebro

30 065             5 944

* Vissa dubbletter har förts till familjebostäder, 2 Avser uppgifter vårterminen 1970.

 

Prop. 1973:63                                                    32

Studiemedelsulredningen har låtit bearbeta undersökningsmaterial från kårobUgatorieutredningens undersökning om studentsammanslutningens verksamhet för att få en bild av de studerandes boendeförhållande,

Dorainerande alternativ är egen lägenhet 32,9 %, studentbostad 28,1 % och boende i hemmet 17,9 %, Det är främst gifta, som utgör en fjärde­del av populationen, och sammanboende som bor i egen lägenhet. Dessa är också äldre än de som bor i studentbostad samt har i tre fall av fyra ett eUer flera barn. Den övervägande delen av de studerande som bor i studentbostad är i åldern 21 tiU 25 år och har studerat två till fem ter­rainer. I stor utsträckning koraraer dessa studerande från annan ort än studieorten. De heraraaboende är någol yngre än de som bor i student­bostad.

3.2.2 Hyresnivå

En klar skillnad i hyresnivån mellan olika studentbostäder finns trots tiUämpning av hyresutjäraningssystem, SkiUnaden beror främst på finan­sieringsformen och fastighetens ålder.

Hyresnivån uppvisar en kraftig spridning såväl inom som raeUan kår­orterna, Medianhyran för samtliga studentbostäder i landet torde kunna uppskattas liU 2 600—2 800 kr, per år, vilket ger en månadshyra av omkring 225 kr. Studentbostäderna i Stockholm, Göteborg och Umeå har totalt sett en högre medianhyra än Uppsala och Lund, I Göteborg har 86 % av enkelramsbeslåndet en högre hyresnivå än medianhyran för landets studentbostäder i övrigt, Stockholm och Umeå har något högre hyresnivå än medianhyran, Medianhyran i Stockholm kan uppskattas lill 2 900—3 100 kr, per år, vilket motsvarar en månadshyra på ca 250 kr, medan den genomsnittliga månadshyran för Göteborg kan uppskattas tiU 285 kr.

Samma hyresspridning som utmärker enkelramsbeslåndet kännetecknar också de i studentbosladsbeståndet ingående familjebostäderna. Dessa är emellertid så skiftande beträffande utrymmes- och utruslningsstandard att det är svårt att få någon uppfattning om hyresskillnaden grundar sig på skillnader i finansieringsformen.

 

Prop. 1973:63                                                    33

Sammanställning av sludentbosladshyror vårterminen 1971,  uppdelade på typ av lån fastigheten finansierats med (enkelrum) (procenttal)

Hyresnivå i kr. per år

Mindre än 1 701- 2 201- 2 701- 3 201- Större än Summa
1 700      2 200 2 700   3 200  3 700  3 701               %

Hyra i hus finansierade enligt

1950 års beslut -              49       44    5       -        2         100

Hyra i hus finansierade enligt 1957 och 1962 års

lånekungörelse  -              11       41       34       6            8                   100

Hyra i hus
finansierade enligt
1967 års låne­
kungörelse        -              -        41       45       13       1   100

Hyresnivån i familjebostäder vårterminen 1971 (procenttal)

 

Ort

Hyresnivå ;

i kr, per år

 

 

 

 

 

 

Mindre än

3 701-

■4 201-

■ 4 701-

■5 201-

■5 701-

■ Större än

Summa

 

3 700

4 200

4 700

5 200

5 700

6 200

6 201

%

Göteborg

_

10

16

3

11

29

33

100

Lund

3

18

22

21

28

6

1

100

Stockholm

_

_

39

12

20

18

11

100

Umeå

_

2

_

16

10

30

42

100

Uppsala

—

7

23

10

34

25

—

100

Filialorter

4

—

4

6

46

25

15

100

Totalt

1

7

22

12

24

20

14

100

Hyresnivån i uthyrningsrura påverkas i hög grad av hyresnivån i studentbostäder. Enligt bostadsstyrelsen skulle hyresnivån i uthyrnings­rura vara högre än raotsvarande i studentbostadsrum. En viss utjämning torde ha skett raellan uthyrningsrum och sludentbostadsrura under de senaste åren. På filialorlerna har uthyrningsrummen genomsnittligt något lägre hyror än studentbostadsruraraen.

Hyrorna i studentbostäder är genorasnittligt något lägre än hyrorna i andra genomgångsbostäder. Hyrorna i ungdorashoteUen Ugger i inter-vaUet 200—400 kr. per raånad. I genomsnitt är lägenhetsytan per m

2 kr. högre per månad i ungdomshotellen jämfört med studentbostäder,
medan servicen är i stort sett densamma.

Enligt ungdomsbostadsulredningen utgjorde medianhyran för ensam­stående 12 % av inkomsten. På ungdorashoteUen i Stockholra tog hyran upp tUl 20 % av inkoraslen. Den genorasnillUga studentbostadshyran raotsvarar i dag under lerrainstid då den studerande uppbär studieraedel

3   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 63

 

Prop. 1973:63                                                          34

23—24 % av de raaxiraala studieraedlen. Del bör framhåUas att ande­lama inle är järaförbara, då någon direkt inkomstskatt som regel inle erläggs av den studerande.

Studiemedelsutredningen har försökt beräkna kommande effekter på hyresnivån i olika typer av studentbostäder. Man kan konstalera att den totala hyresnivån successivt måste höjas på grund av bortfallet och upp­sägningen av tiUäggslånen, Under den koraraande tioårsperioden kom­mer också samtliga återstående ränte- och amorteringsfria lån att sägas upp lill betalning. Det genomsnittliga värdet av bortfallna tilläggslån per rum utgör 7 645 kr. När återbetalningen av tidigare erhållna tilläggslån påbörjas, stiger hyresnivån i dessa studentbostäder med i genomsnitt 4,3 % årligen under närmaste tioårsperiod. Uppsägningen och bortfallet av de ränte- och araorteringsfria tilläggslånen koramer att innebära att hyresivån stiger med ca 4-6 % årligen om man ser lill enstaka objekt. Det förefaller enligt studiemedelsulredningen troligt alt flertalet student-bostadsföretag komraer att välja paritetsmetoden som återbetalningsform. Under en tioårsperiod skulle då kostnadsökningen för de befintliga stu­dentbostäderna uppgå till 286-373 kr, per ram och år, I nyproduktionen kommer troligen merkostnaderna under den närmaste tioårsperioden att variera mellan 350—621 kr, per rum och år.

Avvecklingen av tilläggslånen och tillkomsten av nya lånevillkor kom­raer sålunda att ge ökad boendekostnad för de studerande som hyr studentbostad. Denna hyresökning väntas vara något större än hyres­ökningen på den allmänna hyresmarknaden,

3.2.3 Utredningens förslag

Studiemedelsutredningen har vid sina överväganden funnit följande alternativ som är raöjliga för att korapensera de studerande för ökande boendekostnader:

1,   utforraandet av ett särskilt bostadstihägg inora studieraedelssysteraet för dem sora bor i studentbostad,

2,   utforraandet av ett särskilt bostadsliUägg inom studiemedelssystemet som skulle kunna utgå till alla studerande med studieraedel som har en viss hyresnivå oberoende av boendealternativ,

3,   en generell höjning av studiemedlens totalbelopp för att ge kompen­sation för ökade boendekostnader oavsett boendeform och ge ökat utrymme till alternativa boendeformer.

Varken alternativ 1 eller 2 utgör enligt studiemedelsutredningens mening någon lämplig lösning för att kompensera ökade boendekostnader utan utredningen förordar alternativ 3, dvs, en generell höjning av studiemedelsbeloppet. Studiemedelsutredningen föreslår att studiemedels­beloppet per termin som nu utgör 70 % av basbeloppet enligt allraänna försäkringen höjs tiU 75 %, För deltidsstuderande föreslås en höjning

 

Prop. 1973:63                                                         35

från 35 % av basbeloppet per termin till 37,5 %, Studiemedelsutredningen har inte prövat frågan om hur den föreslagna höjningen av studiemedlens maximibelopp skall fördelas på studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.

3.3 Behovsprövning gentemot makes ekonomi

3.3.1            Nuvarande regler

Studieraedel reduceras raed hänsyn till raakes inkorast raed en tredje­del av den del av inkoraslen sora överstiger 140 % av basbeloppet per termin. Studiemedelsbeloppet reduceras vidare med hänsyn till egen och makens förmögenhet så att avdrag görs raed en feratedel av vardera egen och makens förraögenhet överstigande sex basbelopp.

Prövning raot raakes ekonomi görs endast då makarna sammanbor under själva studietiden. Om makarna inte sammanbor under studie­tiden inverkar den andres inkomst eller förmögenhet inte på studie­stödet. Studerande som sararaanbor raed annan person utan alt äkten­skap ingåtts, behöver inte uppge den andre partens inkorast eller för­raögenhet, eftersora prövning raot dennes ekonorai inle sker.

Extra studieraedel kan bevUjas utöver raaxiraibeloppet ora synnerliga skäl föreligger. Sådant skäl är bl, a, kostnader för dubbel bosättning i det fall den studerande har farailj sora bor på annan ort än studieorten,

Besläraraelserna i studieraedelssysteraet torde i ett antal fall ha med­fört, alt en gift studerande formellt kan ha bosatt sig på annan adress än maken, men trots detta levt tUlsararaans raed denne under övervägande delen av studielerrainerna. Han har därigenora undgått prövningen gent­emot makens ekonomi, Studieraedelsnärandema har haft sraå raöjligheter att kartlägga orafattningen av sådant missbruk,

3.3.2            Utredningens förslag

Studiemedelsutredningen frarahåUer att hänsynstagandet till raakes ekonorai vid tilldelning av studiemedel är en av de punkter i studie­raedelssysteraet sora utsatts för orafattande kritik. Kritikerna frarahåller att varje person bör, oavsett civilstånd och försörjningsplikt, betraktas sora självständig individ även i ulbildningshänseende. I den principiella kritiken har den nyligen införda skattereforraen använts sora exempel på det nya synsätt på makars ekonoraiska självständighet, som också borde omfatta studiemedelssystemet. Behovsprövningen mot raakes in­korast har också fått särskild aktualitet i samband med CSN:s förslag om överförande av äldre elever inom studiehjälpssysteraet till studie­raedelssysteraet,

Studieraedelsulredningen delar den principiella inställningen att alla, oavsett kön, samlevnadsforraer och ekonoraisk standard, så långt det

 

Prop. 1973:63                                                          36

kan anses riraligt med hänsyn tUl utvecklingen i övrigt i samhället, skall betraktas som ekonomiskt självständiga individer. Enligt studiemedels­utredningen finns det emellertid också vägande skäl som talar för ett bibehållande av någon form av behovsprövning.

Enligt studiemedelsutredningen kan man t. ex. inte f mna stöd i nu­varande äktenskapslagstiflning för att man i dag helt skall bortse från de förplUctelser mot varandra, som lagen bjuder makarna. Enligt gifter-målsbaUcen betiaktas familjen som en ekonomisk enhet och makarna skall var för sig efter förmåga bidra till familjens underhåU. Till farail­jens underhåll räknas vad sora erfordras för den geraensamraa hus­hållningen och tillgodoseendet av vardera makens särskilda behov, vilket bl, a, kan innefatta utgifter för den ene raakens studier.

Inom nuvarande skattelagstiftning är principen om individuell be­handling av gifta makar inte helt genomförd. Bl, a, på grund av arbets­marknads- och socialpolitiska skäl erhåller förvärvsarbetande gift person med heraraavarande raake en skattereduktion på högst 1 800 kr. Näranda skatteavdrag utgår även om heraraavarande raake påbörjar studier och under tiden uppbär studieraedel. Skulle behovsprövningen i studieraedels­systeraet beträffande raakes inkorast helt slopas, borde konsekvensen av delta bli att skattereduktionen ej skulle utgå när hemraavarande make påbörjar studier och under tiden uppbär studiemedel.

Enligt studiemedelsutredningens uppskattning skulle kostnaderna för ett fuUständigt slopande av raakeprövningen uppgå till ca 114 railj. kr. för budgetåret 1972/73.

Studieraedelsulredningen har korarait tiU den slutsatsen att det i dagens läge inle finns tillräckligt starka motiv för att hell slopa behovspröv­ningen mol makes inkomst. Emellertid är nuvarande regler för prövning av studiemedel mot makes inkorast alltför restriktiva.

Kvarstår behovsprövningen raot raakes inkomst, vilket utredningen förordar, är det tre olika grupper som även fortsättningsvis omfattas av denna prövning. Den första gruppen utgörs av gifta där båda för­värvsarbetar och en av dem övergår tUl studier, den andra gruppen består av studerande sora under pågående utbildning avser att ingå äktenskap raed person sora förvärvsarbetar, den tredje gruppen utgörs av hemraavarande med förvärvsarbetande make och där den hemma­varande maken önskar påbörja studier.

Studiemedelsutredningen har bl. a. diskuterat följande alternativ för en reformering av reglerna för prövning genteraot raakes inkorast:

1,   Höjning av nuvarande fribelopp (140% av basbeloppet per terrain) med oförändrad reduktionsfaktör (nu 1/3),

2,   Oförändrad/alternativt höjd fribeloppsgräns, men med ändrad reduk­tionsfaktor.

3,   Oförändrad/alternativt höjd fribeloppsgräns, varvid dock viss del av studiemedlen utgör ett rainiraibelopp.

 

Prop. 1973:63

37

 

1  

v.

.2

 

 

 

IS)

-o

-ii   -c

■I :2

c

 

 

 

 

 

a>

 

D.

Ch

 

C

OJ

 

 

i

 

.O o

 

 

_c

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

C

 

 

'c

 

D(

 

a

 

 

3

'o

.2!

.c TJ

u

OJ

(U

s> o

.C O

B

0)

 

o

■o

 

c

3

 

B

"w

 

a

X

O.

[A

o

Dh

C

B

o

1

.OO

,iä

•c-3-

O

 

 

 

ta ■Q

•a "a

D, .2tS

XI o

O o o O O o O m r O m r O   i

 

5    i:.

't

1

&

.

=0

~

0

k.

5.

;:

=0

c

o

t-.

-

■%

 

3

.2tS

XI o 'C 1

ooooooo

 

■"AS j ti o

 

 

 

 

c

> 

 

 

1

la.

Ci,

 

 

o.

 

 

':ii

<;.

 

 

-Ci

-Q

■S

■-S.

 

-s

_S

 

 

°3

c

C

'■B

-s

«

1

"i)

p

 

<3

Ä

O

> 

 

 

 

S

v

 

c.

-O

Co

a

..Q

.i< i!  o > o -i

ni,   s a.   13

5


 

X)0

I    I

I    i    I

OOO-OOOrOtOr    i

 

 

©OOOOOOOOOOOOO tSOOOrtOOOOOOOO rO"OOr->i-iOOOOOOO C\Of»nO'—i'»oO>noinO>n 1—icsrrrnftfTj-TfioioosO

0) p3

o (vi Xi rJ

c2 "I

— M

X) c

nt u

"I

 

Prop. 1973:63                                                          38

Studiemedelsulredningen är av den meningen att utgångspunkten vid fastställandet av nya behovsprövningsregler avseende makes inkomst frärast bör vara att övergång från förvärvsarbete till studier raed stat­ligt studiestöd skall kunna vara raöjlig, även när maken har en inkorast av raåttlig orafattning. För att åstadkoraraa en bättre anpassning tUl inkoraslstrukturen i sarahäUet av den gräns under vilken prövning raot makes inkorast inte förekoraraer, dvs, fribeloppsgränsen, föreslår utred­ningen att denna höjs från nuvarande 140 % av basbeloppet per termin till 230%, Vid ett fribelopp om 230% av basbeloppet per termin på­börjas reducering av studiemedel när raakes årsinkomst överstiger 31 740 kr, vid basbeloppet 6 900 kr. Studiemedlen är då reducerade till hälften då maken har en årsinkorast ora 46 200 kr, och upphör att utgå när raakens årsinkorast överstiger 59 685 kr,

Sora ett korapleraent till den föreslagna fribeloppshöjningen föreslår studieraedelsulredningen att ett rainiraibelopp om 10% av basbeloppet per termin utgår ora raaken har en så hög inkomst (ca 60 000 kr,) att detta belopp annars inte utgår, Miniraibeloppet är avsett att täcka de direkta kostnader sora är förenade raed studier, Studieraedelsulredningen har funnit det vara av väsentlig betydelse att ett minimibelopp införs i studieraedelssysteraet för att främst gruppen hemmavarande kvinnor skaU få möjlighet att på egen hand bekosta de extra utgifter utbildningen medför för familjen. Dessa kostnader har utredningen beräknat till ca 1 000 kr, per läsår.

Utredningens ordförande Börje Nilsson har reserverat sig mot det av utredningen föreslagna minimibeloppet om 1 380 kr, för år (vid bas­beloppet 6 900 kr,) för studerande vars make har en årsinkorast över­stigande ca 60 000 kr, (brutto),

Börje NUsson framhåller att han delar sludiemedelsutredningens upp­fattning att behovsprövning mot raakes inkorast kvarstår. Enligt Börje Nilsson ter det sig raed nuvarande inkorastfördelning i samhället orim­ligt att genomföra en reform som skulle få störst betydelse i högre inkomstlagen, vilket ett fullständigt borttagande av behovsprövnings-reglerna skulle innebära. Emellertid anser Börje Nilsson att reduktions­reglerna nu träder i kraft vid alltför låga inkoraster och frarahåller att den av utredningen föreslagna höjningen av fribeloppet för raakepröv-ning i nivå med den s, k, balanspunkten i skattepropositionen från 1970 vara helt tUlfredsstäUande, Vid ett sådant fribelopp är studiemedlen reducerade till hälften då raakes inkorast för år räknat är knappast 50 000 kr, (brutto) och är helt bortreducerade då makes inkomst är ca 60 000 kr, (brutto).

Den för Börje Nilsson angelägna reformeringen av prövningen mot makes inkomst bör gå ut på att höja den gräns över vilken studie­medlen reduceras, för alt därigenom i första hand skapa förbättringar för de lägre inkomsttagarna bland studerandefamiljerna. Då denna fri-

 

Prop. 1973:63

39

beloppsgräns höjs till 230 % av basbeloppet per termin eller raakes inkorast om 31 740 kr. (brutto) för år möjliggörs även för andra grupper t, ex, gifta heraraavarande kvinnor, vars raän har en förhållandevis hög inkorast, att erhålla del av studiemedel.

För deltidsstuderande innebär sludiemedelsutredningens förslag alt för deltidsstudiemedel fribeloppsgränsen för makes inkomst sätts till 335 % av basbeloppet eller 46 320 kr, vid basbeloppet 6 900 kr. Minimi­beloppet föreslås utgå med 5 % av basbeloppet per termin,

Ledaraoten Staffan Nilsson har i ett särskilt yttrande tagit upp frågan om studiemedel och hänsynstagande till makes inkorast, Staffan Nilsson anser att utredningens förslag om en höjning av fribeloppet från 140 till 230 % av basbeloppet kan uppfattas så att makeprövning allt fraragent bör bibehåUas, Denna uppfattning delas inle av Staffan NUsson sora anser att prövningen raot raakes inkorast på sikt bör tas bort. Utred­ningens ställningstaganden ora att kostnadema för ett oraedelbart slo­pande av behovsprövningen genteraot raakes inkomst är så pass höga att raan inte helt kan bortse härifrån delas däreraot av Staffan Nilsson, Detla raotiv har fått Staffan Nilsson att acceptera den av utredningen föreslagna höjningen av fribeloppsgränsen.

Effekten av sludiemedelsutredningens förslag avseende reduktion av studiemedel mol makes inkomsl i förhållande till nuvarande regler. Familjen saknar barn under 16 år. Basbeloppet =6 900 kr.

 

 

 

 

Makes

Makes

Studiemedel

Gemensam

behållning

Ekonomisk förändring

brutto-

netto-

 

 

(inkomst efler skatt och

på familjens behåll-

inkomst

inkomsf

 

 

studiemedel)

ning enligt utrednings-

 

 

Nuvarande Utredningens

Nuvarande

Utredningens

förslaget

 

 

regler fribelopp

förslag fribelopp

regler

förslag

 

 

fribelopp

fribelopp

 

 

 

140%

230%

140%

230%

 

19 320

15 096

9 660

9 660

24 756

24 756

ingen

25 000

18 172

7 767

9 660

25 939

27 832

+ 1893

31740

21 108

5 520

9 660

26 628

30 768

-f 4 140

35 000

22 124

4 433

8 573

26 557

30 679

-4122

40 000

24 220

2 767

6 907

26 987

31 127

4-4 140

45 000

26 292

1 100

5 240

27 392

31 532

-H4 140

50 000

28 412

_

3 573

28 412

31985

-h 3 573

55 000

30 472

_

1 907

30 472

32 379

+ 1907

60 000

32 568

_

1380

32 568

33 948

+ 1 380

65 000

33 932

_

1 380

33 932

35 312

4- 1 380

70 000

35 980

_

1380

35 980

37 360

+ 1 380

75 000

37 788

-

1380

37 788

39 168

+ 1 380

 Skatt enligt skattetabell för beräkning av preliminär A-skatt för år 1971 Konununal utdebitering = 22,50 kr, per skattekrona.

3.3.3 Sanunanboendebegreppet inom studiemedelssystemet

I studieraedelsförordningen saknas bestäraraelser om att studieraedel skall behovsprövas gentemot inkomsl och förmögenhet hos person med

 

Prop. 1973:63                                                         40

vilken sökande sammanbor utan att vara gift. Däremot jämställs sam­manboende personer med gifta i skattehänseende om de tidigare varit gifta med varandra, eller har eller har haft barn tUlsammans. Studie­medelsulredningen anser det inte riktigt att de som sararaanbor utan att vara gifta i ena faUet skall likställas raed gifta och då erhålla en förraån, och i andra fallet betiaktas sora ogifta och då kunna erhålla en annan förraån. Utredningen anser att saraboendet även bör regleras i fråga ora rätten tUl studiemedel. Lämplig utgångspunkt är enligt studieraedels­ulredningen 65 § koramunalskattelagen, sora reglerar samma förhållande i skattehänseende. Enligt denna lag likställs raed gifta de sora, utan att vara gifta, lever tillsararaans, om de tidigare varit gifta med varandra eUer om de geraensaral har eUer har haft barn.

Beträffande frågan ora hur gifta, under studietiden ej sararaanboende, i fortsättningen bör bedöraas avseende rätlen till studiemedel, anser ut­redningen att det inte finns skäl för att man skall särskUja dem från gift sararaanboende studerande.

Studieraedelsulredningen föreslår vidare att prövning raot raakes ekonorai skall ske först fr. o. ra. de studieraedel, sora avser vår­terrainen året efler det år äktenskapet ingicks. På detta sätt uppnås lik­het med nu gäUande skatteregler.

3.4 Barntillägget inom studiemedelssystemet

3.4.1            Nuvarande regler

BarntUlägg utgår med 25 % av basbeloppet per år, dvs, samma belopp som barnpensionen inora folkpensioneringen. Vid basbeloppet 6 900 (juli 1971) utgår barntillägget sålunda med 1 725 kr, för år räknat.

Barntillägget utgår till studerande som har vårdnaden om barn, som inte fyllt 16 år, eUer ar pliktig att ge underhållsbidrag lill barn. Barn­tillägg utgår endast tUl en av makarna, i första hand mannen, om båda är berättigade till studiemedel, Barnlillägget är inkorastprövat och prövas saratidigt som prövning av studiemedel sker raed hänsyn till egen eller raakes ekonorai. Då reduktion sker reduceras dock barnlillägget i sista hand.

Även för deltidsstuderande utgår barnlillägget raed 25 % av bas­beloppet per år,

3.4.2            Bamkostnader

Bamfarailjernas ekonomiska situation och levnadsstandard är beroende av flera faktorer. Barnkostnaderna är framför allt beroende av vad famU­jen förmår och vUl kosta på barnen. För det mindre barnet blir kostna­derna för konsumtionen lägre men ökar successivt med barnets stigande

 

Prop. 1973:63                                                         41

ålder. Kostnader för barnets tillsyn bortfaller först helt då barnet nått tio—tolvårsåldem.

Studiemedelsutredningen har delat upp kostnaderna för barn dels på utgifter för barnets konsumtion, dels på utgifter för dess tillsyn och vård.

Undersökningsresultat från farailjeberedningens enkät år 1963 visar bl. a. att farailjer med ett och två barn har i stort sett lika kostnader per barn raedan utgifterna per barn därefter sjunker ju fler bam farailjen har.

Socialförvaltningen i Stockholra har beräknat rainiraikostnaden för barn upp tiU 9 år liU 170 kr. i raånaden, för barn i åldrarna 10—15 år tiU 255 kr. och i åldrarna 16—19 år till 310 kr. i raånaden. Årskost­naderna motsvarar därvid 30 %, 45 % resp, 55 % av basbeloppet. Dessa siffror innefattar inte kostnader för bostad.

Enligt studiemedelsutredningen har det barntillägg som utgår till stude­rande med barn under 16 år ansetts vara för lågt tilltaget för att täcka de faktiska kostnaderna för barnels uppehälle och tiUsyn,

3.4.3 Barntillsyn

Barntillsyn i daghem, lekskolor, fritidshem eUer farailjedaghera är avgiflsbelagd. Föräldrarnas avgifter för barntiUsyn är beroende av bl. a. familjeinkoraslen och antal barn. Behovet av samhälleligt organiserad till­syn har ökat kraftigt under 1960-talet. Den utveckling som skett under de senaste åren innebär alt antalet platser för tillsyn av barn med för­värvsarbetande föräldrar ökat från ca 24 000 år 1965 till 72 000 år 1970, Trots utbyggnaden under senare år tillgodoses endast behovet för ett mindre antal barn till förvärvsarbetande föräldrar.

Utöver kostnaden för barnets direkta konsumtion tiUkoraraer utgifter för barnels vård och tillsyn. Då förvärvsarbetande förälder övergår till studier bortfaller inkomsten eUer del därav. På grund av detta uppstår i regel problem med finansiering av kostnadskrävande barntillsyn. Sam­hällets barntillsyn är i regel den för föräldrarna biUigaste tillsynsformen.

Svenska komraunförbundet har rekoraraenderat en taxa för föräldra-avgifter inora daghera, farailjedaghera och tillsyn av sjuka barn. Enligt denna taxa blir kostnaderna för barntillsynen sraå för en familj där båda makarna studerar och uppbär studieraedel, I allmänhet leder in­komstprövningen till att kostnaden för barntillsyn står i riralig propor­tion till betalningsförraågan. Vid anlitande av privat familjedaghem upp­går kostnaderna per barn liU raellan 3 000 kr, och 4 000 kr, för tio raå­naders studier ora avgiften är 15 till 20 kr, per dag. Enligt studieraedels­ulredningen skuUe en lösning av barntillsynen för studerandefamiljer bättre raöjliggöra effektiva heltidsstudier.

Studiemedelsutredningen har i en enkät till de barnavårdande insti-

 

Prop. 1973:63                                                         42

tutionerna på de större universitetsorterna inhämtat uppgifter ora barn­tillsynssituationen för studerande med barn i förhållande till antalet platser inom den kommunala barnstugeverksamheten. Enligt denna un­dersökning var sluderandefarailjerna, som grupp betraktad, relativt väl tillgodosedda jämfört raed andra, TiUsynssituationen är dock totalt i sarahället klart otillfredsställande för alla familjer med minderåriga barn,

3.4.4             Studerande med bam

Enligt en undersökning sora CSN utfört hade drygt en fjärdedel av totala antalet inskrivna studerande vid universitet och högskolor barn; 15% hade ett barn och 12% två eller fler barn. Det visade sig att 45 % av dem som uppgav att de studerade på deltid hade ett eUer flera barn, medan raotsvarande andel av de heltidsstuderande var 25 %,

Studieraedelsulredningen raenar att detta resultat kan tolkas sora om det finns ett samband mellan alt ha barn och att inte ha studiemedel. Förekomsten av barn kan nämligen tvinga till dellidssludier, vUket i sin tur kan leda till att man inte uppnår tUlräckliga studieresultat för att få rätt till studiemedel, Sararaanfattningsvis angavs i undersökningen att barnfrekvensen bland de studerande som inte erhöll studiemedel var väsentligt högre än bland studerande i allmänhet,

3.4.5             Studiemedelsutredningens förslag

Storleken på barntillägget inom studieraedelssysteraet raotiverades i prop, 1964:138 med att det motsvarade bampensionen och barntillägget inora lagen ora allraän försäkring, Eraellertid utgår t, ex, barnpensionen inora den allraänna tilläggspensioneringen efter båda föräldrarna, Studie­raedelsulredningen anser att det finns skäl sora talar för att man inte längre bör behålla bindningen till barnpensionen. Nivån på barntiUägget bör i princip fastställas så att det täcker de genomsnittliga kostnaderna för barnets uppehälle samt tiUsyn,

Behovet av ökat barntUlägg måste enligt studieraedelsulredningen be­döraas med hänsyn till vUka familjepolitiska åtgärder i övrigt samhället sätter in. Familjepolitiska komraittén har i uppdrag att utreda frågan ora samhällets ekonomiska slöd till barnfamiljerna,

Studieraedelsulredningen framhåUer att det vid fastställandet av barn-tilläggels storlek är av väsentiig betydelse alt beakta sluderandefamiljer-nas ökade skuldsättning. Utredningen betonar att det är samhället som skall ansvara för ett utbyggt familjestöd avseende alla bamfarailjer, I princip anser utredningen att de studerandes barntillsyn inle skall raed­föra skuldsättning. Under nuvarande förhållanden med stor brist på samhällelig barntillsyn anser emeUertid utredningen det nödvändigt alt ändra reglerna för rätt till barntillägg för alt förbättra de ekonomiska villkoren för studerandefamiljer, även om dessa medför ökad skuldsätt-

 

Prop. 1973:63                                                         43

ning. Utgångspunkten för studiemedelsutredningen vid fastställandet av barntilläggets storlek har varit kostnadema för barnens tillsyn och kon­sumtion, I en sararaanställning av beräknade barnkostnader för stude­rande och samhälleligt slöd till barn har utredningen framräknat alt de raedel studerandefarailjer får tillskjuta i genomsnitt utgör 1 460 kr, per barn för att täcka skillnaden mellan sarahällets stöd och de faktiska barnkoslnaderna. Enligt utredningen kan raan uppnå den eftersträvade förbättringen genora att barntiUägget i fortsättningen utgår till båda för­äldrama ora de studerar. Utredningens förslag innebär för farailjer raed ett barn där båda föräldrarna har studiemedel att de blir berättigade till två barntillägg. För studerandefarailjer där endast ena maken upp­bär studiemedel innebär utredningens förslag inga förändringar.

Familjeberedningens enkät visar alt kostnaderna per barn sjunker ju fler barn familjen har. Kostnaderna för tillsyn per bam sjunker kraftigare för flerbarnsfamiljer än kostnaderna för barnens konsumtion. Studie­medelsutredningen har med anledning härav föreslagit att barntillägg för varje barn utöver ett utgår med 15 % av basbeloppet per år.

Förslaget innebär alt de homogena sluderandefarailjerna får en avse­värd förbättring. De heterogena farailjerna och de ensarastående för­äldrarna får, i de faU de har fler barn än ett, en försäraring raed 10 % av basbeloppet för varje barn utöver det första i förhållande lill nu gällande regler. Förslaget sararaanfattas i följande tablå,

Sludiemedelsutredningens förslag avseende  barntillägg för heltids­studerande.

Familje-                 Barntillägg till heltidsstuderande

kategori                 i procent av basbeloppet per år

 

 

 

Nuvarande

Utredningens

 

 

regler

förslag

Homogen

1 barn

25%

25-F25 = 50%

studerande-

2 barn

50%

50-H5-fl5 = 80%

familj

3 barn

75%

80+15-H5 = 110%

Ensamstående

1 barn

25%

25%

studerande

2 barn

50%

25-1-15 = 40%

eller

3 barn

75%

40-1-15 = 55 %

heterogen

 

 

 

studerande-

 

 

 

familj

 

 

 

Studieraedelsulredningen har funnit att bamtillägget till deltidsstude­rande bör utgå enligt sarama principer sora dellidsstudiemedel, dvs. med halva det belopp som utgör raaxiraala studiemedel och barntUlägg. Förslaget innebär att barntiUägget till deltidsstuderande i fortsättningen bör utgå så att det för det första barnet utgör 12,5 % av basbeloppet per år och för varje  barn  utöver  det första 7,5 %  av  basbeloppet.

 

Prop. 1973:63                                                          44

Studiemedelsulredningen frarahåller alt barntillsynskostnaderna är avse­värt lägre vid deltidsstudier än vid heltidsstudier. En halvering av barn­tillägg svarar bättre raot den enhetlighet i reglema sora utredningen eftersträvar,

Ledaraoten Staffan NUsson reserverar sig raot utredningens förslag om barntUlägg, Utredningens förslag innebär en kraftig förbättring för familjer där båda föräldrarna studerar och uppbär studiemedel. Där­emot innebär det en försäraring för helerogena studerandefarailjer och för ensamstående föräldrar med mer än ett barn sora uppbär studie­medel. Enligt Staffan Nilsson är det inle rimligt att försämra en redan anstiängd ekonomisk situation sora raånga studerandefamUjer med bam har, SärskUt kommer de vuxenstuderande att drabbas, Nilsson fram­håller att kostnaderna för bamtillägg som utgår med samma belopp per barn inte är så stora och alt barntillägg utgör en mycket liten del av den totala skuldsättningen för en studerandeförälder, Staffan NUsson föreslår alt bamtillägg bör utgå till studerandeförälder med 25 % av basbeloppet per år för varje barn.

3.5 Kostnadsberäkningar av studiemedelsutredningens förslag

Studiemedelsutredningen har beräknat kostnadema för sina framlagda förslag för budgetåret 1972/73.

Kostnaderna för förslaget om en höjning av raaxiraibeloppet från 70 % till 75 % av basbeloppet per terrain har av studieraedelsulredningen uppskattats till 5 railj, kr, på driftbudgeten och 101 railj, kr, på kapital-budgeten. Utredningen har därvid av praktiska skäl lagt hela den före­slagna höjningen på den återbetalningspliktiga delen av studieraedel.

När det gäller förslaget ora ändrat fribelopp vid prövning genteraot makes inkomst från 140 % av basbeloppet till 230 % beräknas detta medföra en kostnad på 43 milj, kr. Av dessa 43 milj, kr, beräknar stu­diemedelsutredningen att 7 milj, kr, faller på driftbudgeten och 36 railj, kr, på kapitalbudgeten.

Kostnaderna för förslaget ora ändrade regler för bamtiUägg beräknas uppgå till ca 6 railj, kr. sora faUer på kapitalbudgeten.

3.6 Remissyttranden

Sludiemedelsutredningens förslag ora all höja raaxiraibelop­pet från 70 % till 75 % av basbeloppet per terrain tillstyrks av övervägande delen av antalet reraissinstanser.

AMS framhåller i sitt yttrande att bidragsdelen av de maximala studiemedlen meUan åren 1965 och 1971 minskat från 25 % tUl 18 % och att utredningens förslag kommer alt ytterligare minska bidragsdelen.

 

Prop. 1973:63                                                          45

Enligt AMS bör bidragsdelen utgöra viss fast procentuell andel. SÖ till­styrker förslaget under förutsättning att hela höjningen läggs på studie­medlens bidragsdel, SACO, SFS, CUF och Reftec anser att bidragsdelen bör vara 25 % av de raaxiraala studiemedlen. Dessutom anser SACO, SFS, Reftec, VRO, Elevförbundet och SSEF att bidragsdelen bör index-regleras, Bostadsslyrdsen ifrågasätter ora den föreslagna höjningen av raaxiraibeloppet ensara är tillräcklig för att åstadkoraraa en tillfredsstäl­lande relation mellan disponibla medel och hyreskostnad för dem som bor i studentbostäder på framför allt orter med stor andel nyproduce­rade sådana. Enligt bostadsstyrelsen bör möjligheten prövas att genom ett systera raed generellt bostadsstöd även tUl ensamstående förbättia studenternas situation.

Enligt SACO, sludentbosladsstifldsen i Uppsala, MUF och Moderata samlingspartiets kvinnoförbund är den föreslagna höjningen inle tUl­räcklig, Familjepolitiska kommittén frarahåller att raan senare skall redo­visa frågan ora eventuellt bostadstillägg till låginkorastlagare utan barn. Det är raed anledning härav för tidigt för korarailtén alt uttala sig ora raan genora en sådan utbyggnad av bostadstilläggen kan uppnå något näranvärt bidrag tUl bostadskostnaderna för de studerande. Enligt SFS löses inte probleraet raed de höga hyrorna genora alt korapensation ges för borttagandet av subventioner för studerandebostäder. SFS anser att studiemedelsutredningen i ett senare betänkande bör behandla totalbe­loppet i förhållande till levnadsstandard. Studenlbosladsstiftelserna i Lund och Göteborg frarahåller bl.a. att även en- och tvåpersoners-hushåll utan barn bör kunna få bostadstUlägg.

LO anser att större förändringar i studieraedelssysteraet bör anstå till dess att de kan bedömas i ett vidare perspektiv på studiestödsområdet, då korarailtén för studiestöd åt vuxna (SVUX) hunnit längre i sitt utred­ningsarbete, SSU framhåller att utredningen motiverat höjningen av maxiraibeloppet genom att hänvisa till de hyreshöjningar som komraer att drabba studenter som bor i studentbostäder, SSU pekar emellertid på att andelen studenter som bor i studentbostäder endast uppgår till 28 %, vilket skulle innebära att för mer an 70 % av studenterna höjningen av totalbeloppet skulle innebära en standardförbättring. Enligt SSU bör man inte behandla reformen av bostadsstödet för studerande separat inom ramen för studieraedelssysteraet utan frågan 'bra studerandes bostads­stöd bör bedömas tillsammans med stödet för andra låginkomstgrapper. Bl. a. mol denna bakgrund är SSU negativt till en höjning av studie­medlens totalbelopp. Socialdemokratiska kvinnoförbundet är kritiskt mot en särbehandling av studenter vad gäller bostadsstöd. Förbundet anser att frågan måste bedömas utifrån en allmän bedömning av bostadsstöd till olika grupper av låginkomsttagare i sarahället och föreslår därför att man bör avvakta familjepolitiska koraraitténs förslag.

En förändring av nuvarande regler för behovsprövning gent-

 

Prop. 1973:63                                                          46

emot makes ekonomi tillstyrks genomgående av remissinstan­serna. Utredningen föreslår bl, a, alt raan skall höja fribeloppsgränsen från 140 % av basbeloppet till 230 % av basbeloppet per terrain.

UKÄ och CSN frarahåller att makeprövningen bör tas bort, raen till­styrker i avvaktan härpå utredningens förslag om en höjning tUl 230 % av basbeloppet. AMS pekar på att styrelsen i sin anslagsfraraställning för bl. a. budgetåret 1972/73 framfört önskemål ora att grundbidragel vid arbetsmarknadsutbUdning inte skall reduceras mol makes inkomst. Motsvarande regler bör enUgt AMS i princip gäUa också för studie­medel. SSU:s principiella uppfattning leder till alt makeprövnmgen borde slopas. Med hänsyn till de oerhörda kostnader som är förbundna med en sådan reform har eraellertid SSU förståelse för ora en avveckling av makeprövningen sker etappvis. Enligt SSU bör utredningens förslag där­vid ses som ett första steg på vägen, SSU ställer sig i denna fråga bakom ledamoten Staffan Nilssons särskilda yttrande. Centerns kvinnoförbund hävdar att den föreslagna ökningen av fribeloppet endast får ses som ett steg på vägen mot avskaffandet av en prövning gentemot makes inkorast. PrincipieUt anser förbundet att raakarna i ett äktenskap bör betraktas sora självständiga i ekonoraiskt avseende. Folkpartiets kvinnoförbund anser alt förslaget i och för sig är tUlfredsstäUande raen vill instäraraa i Staffan Nilssons särskilda yttrande där han förordar att prövningen raot raakes ekonorai på sikt tas bort. Även SÖ insläraraer i vad Staffan Nils­son anfört i sitt särskilda yttrande. Socialdemokratiska kvinnoförbundet frarahåller att kopplingen beträffande gifta och sararaanboende inte bara har stor ekonomisk betydelse, utan även är djupt olycklig eftersom den får en negativ effekt från såväl social sora järaUkhetssynpunkt, Det är oftast kvinnorna sora drabbas hårdast vid behovsprövning av utbildnings­slöd. Förbundet anser att även ora det sker en successiv avtrappning av studieraedlen i förhållande tUl hur hög raannens inkomst är, del med stor sannolUchet innebär psykologiskt motstånd hos båda makarna att göra hustrun beroende av makens ekonomiska stöd för alt kunna full­följa en utbildning. Det enda sora enligt socialdemokratiska kvinnoför­bundet bör reducera studiemedelsbeloppet är den egna inkomsten eUer förmögenheten, LO anser att studieraedelssysteraet på sikt bör vara ut­byggt så att raakar betraktas som ekonomiskt självständiga individer. En förändring i dessa avseenden bör dock aktualiseras först i samband raed att SVUX:s utredningsarbete blir föreraål för reforra, SAF delar studieraedelsutredningens principiella inställning att raakarna så långt det är raöjligt betraktas sora ekonomiskt självständiga individer, SAF har emeUertid förståelse för utredningens bedömning att i reviderad form behålla makeprövningen och föreslår alt behovsprövningen gentemot raakes ekonomi prövas i ett saramanhang inora raraen för SVUX:s arbete,

TCO vill raed kraft vända sig raot utredningens slutsatser när det

 

Prop. 1973:63                                                                         47

gäller prövningen raot raakes ekonomi. Att avskaffa denna prövning är för TCO den mest angelägna reform som berörs i utredningens be­tänkande, TCO yrkar att prövningen mot makes ekonomi omedelbart helt och hållet avskaffas. Enligt SFS bör prövnmg av den studerandes rätt till studiemedel endast ske med hänsyn tUl honom själv. Om stats-finansiella eller andra skäl talar mot ett slopande av makeprövningen bör detta enligt SFS mening vägas mol den enskildes rätt tiU utbildnmg, SACO. studenlbosladssliftelserna i Lund och Uppsala, MUF, Moderata samlingspartiels kvinnoförbund, VRO, Elevförbundet, SSEF och Fred­rika-Bremer-Förbundet anser att behovsprövning mot raakes inkorast bör avskaffas.

När del gäller utredningens förslag ora ett rainiraibelopp på 10 % av basbeloppet per terrain sora korapleraent till den föreslagna höjningen av fribeloppsgränsen råder delade raeningar bland de reraissinstanser sora yttrat sig i frågan, CSN, SÖ, UKÄ, SSU, CUF, Socialdemokratiska kvinnoförbundet och studenlbostadsstiftdsen i Lund avstyrker förslaget ora ett rainiraibelopp. Enligt SACO och SFS är det raotiverat med ett rainiraibelopp ora behovsprövningen raot raakes in­korast bibehålls, SFS anser eraellertid att beloppet är raycket litet ora det skall raotsvara kostnaderna för böcker, resor, barntiUsyn ra,ra. Även AMS anser att det föreslagna minimibeloppet är för snävt tiUtaget. SR och Reftec tillstyrker förslaget om miniraibelopp.

Över utredningens förslag ora reglering av rätten till stu­dieraedel för sararaanboende i enlighet raed besläraraelser­na i 65 § koraraunalskaltelagen har CSN, UKÄ, CUF, MUF, SACO, SFS och siudentbostadsstiftelsen i Lund jtrat sig. Förslaget tUlstyrks av CSN, UKÄ, SFS, studentbostadsstiftelsen i Lund, CUF och MUF. Även SACO tiUstyrker förslaget, ora behovsprövning raot raakes ekonorai kora­raer att finnas kvar, raen frarahåller alt raan vid tillärapningen av reg­lema bör ta hänsyn till sådana fall där det är uppenbart alt raakarna på grand av studier tvingas leva åtskilda.

Prövning genteraot raakes inkomst och förraögenhet bör enligt studie­raedelsulredningen ske även i de fall raakarna på grund av studierna lever åtskilda. CSN frarahåller alt nuvarande reg­ler inneburit en favorisering av vissa studerande. Även då raaken haft betydande inkorasler har hittills sökande som förlagt studiema till annan ort än heraorlen blivit berättigad både till raaxiraala studieraedel för egen del och till barniillägg för eventuellt heraraavarande barn. CSN anser att utredningens förslag är motiverat från principiell synpunkt och även med hänsyn till erfarenheterna från handläggningen av ansökningsären­den. Enligt CSN bör dock extra studieraedel för kostnaderna för dubbel bosättning kunna utgå i dessa fall efter särskild prövning. Enligt TCO innebär delta förslag en försäraring sora TCO uite anser befogad. SFS anser alt detta är en skärpning som utredningen inför på svaga grunder,

 

Prop. 1973:63                                                                         48

vUket SFS kraftigt vänder sig mot. Studentbostadsstiftelsen i Lund anser det omotiverat att ändra besläraraelserna så att icke sararaanboende raa­kar drabbas av reduktionsreglerna vid prövning raot raakes ekonorai. CUF tiUstyrker all prövning genteraot raakes inkorast och förraögenhet sker även i de faU raakarna på grund av studiema lever åtskilda.

Förslaget att barntillägg skall utgå till båda föräldrarna raed 25 % av basbeloppet per läsår tillstyrks av bl. a. CSN, familjepolitiska kommittén, SAF, TCO, SACO, SR, SFS, studentbosladsstiftdserna i Uppsala och Lund, SSU, CUF, MUF, Socialdemokratiska kvinnoför­bundet. Folkpartiets kvinnoförbund och Moderata samlingspartiets kvin­noförbund. Farailjepolitiska korarailtén erinrar ora att bostadstilläggen till bamfarailjer från den 1 april 1972 höjts, vilket givetvis koraraer raånga av landets studerandefarailjer tiU godo. Även LO påpekar att studerandefarailjer erhållit vissa förbättringar i saraband raed de för­bättringar av bostadstilläggen sora beslutades hösten 1971 efter det att studieraedelsulredningen lagt frara sina förslag. EnUgt LO:s uppfattning bör förbättringen av barnstödet tUl studerandefarailjer beräknas på an­talet barn. Principen för beviljande av barntillägg bör enligt SÖ:s me­ning vara att barntiUägget utgår per barn och inte per vuxen studerande.

Mot förslaget att differentiera barntillägget efler ett barn tUl 15 % av basbeloppet per läsår är de flesta remissinstanserna kri­tiska.

CSN anser alt samma barntillägg bör utgå för första och andra barnet; raöjligen är en reducering fr. o. ra. tredje barnet raotiverad. SACO är tveksam till att reducera barntillägget till 15 % redan efter det första barnet. Detta skulle drabba de helerogena studerandefamiljerna särskilt hårt. Av det material utredningen redovisar framgår att medelkostnaden per barn i stort sett är oförändrad för de första två barnen; först där­efter sjunker den. SACO förordar därför att en differentiering till 15 % införs från det tredje barnet. VRO, Elevförbundet och SSEF kan möj­ligen tänka sig en viss reducering av barntillägget fr. o, ra, det fjärde barnet. Enligt famUjepoliliska kommitténs raaterial och bedöraningar finns det inte anledning alt utgå från att barnkostnaderna är så väsent­ligt lägre för yngre syskon än för det första barnet alt det ekonomiska stödet bör vara lägre för de yngre syskonen. Barntillägget bör enligt kommitténs mening utgå lika för varje barn, SAF reserverar sig raot förslaget alt införa ett differentierat barntUlägg i studieraedelssysteraet och ansluter sig till Staffan Nilssons reservation att barntillägg bör utgå tlU studerandeföräldrar med 25 % av basbeloppet per år för varje barn, I avvaktan på SVUX:s förslag bör ensarastående studerande och farailjer där endast ena raaken studerar raed flera barn inte sättas i en särare situation än övriga studerande raed flera barn. Även TCO, SFS, SSU, Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Centerns kvinnoförbund, CUF och studentbosladsstiftdserna i Uppsala och Lund avstyrker detta förslag.

 

Prop. 1973:63                                                          49

UKÄ är inle berett att tillstyrka förslaget till kraftiga förbättringar för horaogena studerandefarailjer samtidigt som stödet till övriga kate­gorier försäraras. Utredningens argument för förslaget att reducera barn­tillägget för det andra barnet är enligt UKÄ inte övertygande, UKÄ anser att utforraningen av barntUlägget inte kan läggas tUl grand för en reformering av studieraedelssysteraet i denna del, UKÄ föreslår två altemativ. Det första innebär att i horaogena studerandefamiljer båda raakarna får bamtillägg med 25 resp, 15 % av basbeloppet för första resp, följande barn samt alt helerogena farailjer och ensamstående får barntillägg sora nu raed 25 % per barn. Det andra alternativet inne­bär att bamtillägget höjs till t, ex, 30 % av basbeloppet och utgår lika för alla kategorier och oavsett antalet barn.

4 Centrala studiehjäSpsnämndens förslag till ekonomiskt stöd till hemresor för inackorderade elever i gymnasie­skolan m. m.

4.1 Centrala studiehjälpsnämndens skrivelse

Kungl, Maj:t uppdrog genora beslut den 29 juni 1970 åt CSN att ut­reda i vilka forraer ett ekonoraiskt slöd till heraresor ål elever i gymna­sieskolan ra. fl. skolforraer lärapligen bör utgå. CSN har genorafört en enkät, vilken har avsett uppgifter ora det totala antalet beviljade inackor-deringstiUägg läsåret 1969/70 och uppgift ora avståndet raeUan elevemas heraort och skolon. CSN har vidare haft överläggningar raed represen­tanter för SÖ, skolkuratorer. Riksförbundet Hera och skola. Svenska koraraunförbundet särat SFEF och Elevförbundet. Vid dessa överlägg­ningar har allmänt verifierats att det torde föreligga ett synnerligen stort behov av ett ekonoraiskt stöd tUl heraresor för inackorderade elever.

Herareseersäitning bör enligt CSN utgå till alla elever som enligt studiehjälpsreglementet är berättigade till inackorderingstillägg, dvs, elever vilka som regel är högst 19 år.

CSN har ansett det lärapligast att ett frikort för heraresor införs. Frikorlet bör berättiga tUl visst antal fria resor och gäUa för resa raed SJ:s och de flesta andra större trafikföretags kommunikationsraedel.

För glesbygdseleverna bör frikortet korapletteras med kontant ersätt­ning enligt särskilda regler. Förutsättningarna för att ett frikortsystem skall kunna genoraföras är att de flesta trafikföretag går raed på ett dy­likt systera och att avtal kan träffas raellan statsverket och trafikföreta­gen beträffande ersättning, SI, Linjeflyg och Svenska busstrafikförbun­det har vid kontakt raed CSN ställt sig positiva tiU förslaget.

Varje elev skall enligt CSN:s förslag få ett frikort utställt på sig personligen. Antalet resor bör differentieras raed hänsyn till utbildnings-

4   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 63

 

Prop. 1973:63                                                                         50

tidens längd och i viss mån till avståndet mellan skolorten och elevens heraort, CSN föreslår raaxiraall en resa var tredje vecka, vilket för läs-årsbunden undervisning innebär högst tolv resor varav fera för höstter­minen och sju för vårterminen, samt för kurslid en resa för varje ålta-veckorsperiod, CSN föreslår att rainiraiavslåndet för reseersättning sätts tUl 35 kra, I vissa fall om allraänna kommunikationsraedel saknas bör kontant ersättning kunna utgå. Av kostnadsskäl bör antalet fria re­sor bli färre när avståndet raellan elevens heraort lill skolon överstiger 80 raU,

Grundregeln bör vara alt fri resa skall företas raed allraänt korarau-nikationsmedel. Fri resa med flyg bör kunna medges mellan Gotland och fastlandet och då avståndet överstiger 80 mil. De fria resorna bör fördelas jämnt under läsåret/kurstiden. Beslut om fria resor bör fattas av skolstyrelse/rektor.

Kostnaden för CSN:s förslag blir bl, a, beroende av vilka avtal som kan träffas med trafikbolagen. På grundval av bl, a, det beräknade antalet elever 1972/73 som skulle bli berättigade till ekonomiskt stöd för hera­resor och färdavslånden mellan skolorl och hemort beräknar CSN den totala kostnaden under budgetåret 1972/73 lill ca 7 railj, kr,

4.2 Remissyttranden

över ärendet har följande remissinstanser yttrat sig, nämligen SÖ, Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet, Riksförbundet Hem och skola, SECO. SFEF, RRV, Posts ty rdsen, SI, Linjeflyg och Svenska busslrafikförbundei. Remissinstanserna tillstyrker överlag CSN:s förslag till ekonomiskt stöd till hemresor för inackorderade elever. Svenska koraraunförbundet och Riksförbundet Hera och skola lar upp frågan om det föreslagna antalet hemresor bör utökas. SFEF fram­håller att sarama förmåner som i CSN:s förslag även bör gälla för äldre inackorderade elever, RRV och Linjeflyg föreslår att man bör ha lik­nande administrativa rutiner sora tillärapas för de värnpliktiga. Svenska busstrafikförbundet frarahåller bl, a, att raan bör undersöka raöjlig­helerna att få en enkel lösning på belalningssysteraet.

5 Centrala studiehjälpsnämndens förslag angående stu­diemedel till nya grupper

CSN föreslår i en skrivelse den 29 noveraber 1972, efter utredning av en projektgrupp inora CSN, bestäraraelser i anledning av vad sora anförts i prop, 1972: 27 angående överförande av s. k, äldre studerande till studieraedelssysteraet och om rätt till återbetalningspliktiga studie-

 

Prop. 1973:63                                                                         51

medel för yngre elever vid gymnasiala skolor, CSN föreslår också att samtiiga regler om det statliga studiestödet samlas i en enda lag (sludie-stödslag) och i en kungörelse (studiestödskungörelse).

5.1 Studiemedel till elever i gymnasial utbildning m. m.

CSN föreslår att avgränsningen raellan gyranasial och eftergyrana-sial utbildning i nu gällande förteckningar över studieslödsberätligan-dc läroanstalter t, v, bibehålls oförändrad, CSN frarahåller bl. a. att korapetensutredningen har behandlat frågan om avgränsningen raellan de olika skolformerna och därvid föreslagit att ett raindre antal utbild­ningslinjer som i dag forraellt är gymnasiala överförs till det eftergym­nasiala utbUdningsorarådet. Ett fortsatt utrednings- och planeringsar­bete förutsätts ske i denna fråga. Avgränsningsfrågan utreds dessutom i sin helhet inom 1968 års ulbildningsutredning (U 68), I avvaktan på U 68:s förslag bör enligt CSN en oförändrad avgränsning mellan de studiesociala stödsystemen gälla.

För äldre elever i gymnasieskolan föreslår CSN alt de bör erhålla fortsatta studieraedel utan prövning av studieresultat eller skäl till ora-gång så länge studier bedrivs i denna skolforra. För gymnasieskolans elever har frågan om intagning, byte av studieväg, återintagning, över­gång mellan ohka linjer och specialkurser, skiljande från vidare stu­dier ra, m, klart reglerats i skolstadgan, varför CSN inte finner skäl att förorda införande av regler om studieresultats inverkan för rätt till fortsatta studieraedel tUl elever i gymnasieskolan.

Beträffande äldre elever inom kommunal och statiig vuxenutbild­ning innebär CSN:s förslag sammanfattningsvis i fråga om viUkor för rätt till studiemedel

att hittillsvarande krav på studietakt när det gäller studier vid kom­raunal och statlig vuxenutbUdning fastställs i författning,

att nuvarande av CSN fastställda poängsystem för beräkning av ora­fattningen av elevens kursprograra tillärapas även efter överföringen,

att kravet på viss studietakt för gyranasieskolestuderande tillärapas även efter överföringen,

att kravet på viss studielakt för gymnasieskolestuderande i vuxen­utbildning bibehålls oförändrat,

att kravet på viss studietakt för grundskolestuderande i vuxenutbild­ning fastställs av CSN i tUlärapningsföreskrifler, varvid det bör an­koraraa på CSN att efler samråd med SÖ överväga eventuellt ändrat krav på studietakt,

att faktorn 0,2 per undervisningstimrae för frararäkning av elevens saramanlagda kurspoäng när det gäller särskild yrkesinriktad utbild­ning bibehålls oförändrad,

 

Prop. 1973:63                                                         52

att poängfaklorn när det gäller teknisk aftonskola fastställs av CSN, varvid det bör ankomma på CSN att efter sararåd raed SÖ överväga eventuell ändring av poängfaklorn,

att nuvarande krav på ett kursprograra orafattande rainst 85 poäng för rätt till studiestöd för heltidsstudier bibehålls oförändrat (ledaraoten Kjellraan har reserverat sig i denna fråga),

att kravet på 2/3 närvaro vid undervisningen i varje äraneskurs bi­behålls oförändrat för .itl rätt till studiestöd skall föreUgga,

att för rätt till fortsatt studiestöd för ny terrain skall krävas 2/3 när­varo vid undervisningen under föregående terrain särat betyg i slutförd kurs (huvudregel),

att för rätt till fortsatt studiestöd för vårterrainen endast skall bedö­raas närvaro vid undervisningen under föregående termin fram t, o, ra, 15 november. Inkommer ansökan efter den 15 januari skaU närvaro vid undervisningen dock bedömas för hela höstterrainen (undantags­regel).

För äldre elever inora folkhögskolan ra, fl, läroanstalter föreslår CSN att kontroll av studieaktivitelen sker vid bevUjning av fortsatta studieraedel till äldre elever i folkhögskolan ra, fl, läroanstalter, dvs, krav ställs på att elev bedriver studier i den takt sora kursplanen förut­sätter.

Vid en studerandes övergång mellan utbildningsnivåer föreslår CSN alt sludielämphghetsprövning inte sker vid övergång från gyranasial till ef lergyranasial utbildning raedan prövning däreraot bör ske vid övergång från eftergyranasial till gymnasial utbildning.

När det gäller möjligheterna att erhålla studiemedel för deltidsstudier föreslår CSN att nuvarande författningsbestäraraelser ora rätt till del­tidsstudiemedel skall gälla även äldre elever inom gyranasial utbild­ning.

De särskUda skäl för bedrivande av deltidsstudier som ställts upp för sådana studier skall enligt förslaget inte ställas för rätt tiU dellidsstu­diemedel när det gäller gymnasial utbildning,

CSN föreslår vidare att ett kursprogram orafattande poänginterval-let 45—84 skaU berättiga till deltidsstudiemedel, F, n, kan deltidsstudie­medel för deltidsstudier endast utgå för högskolestudier.

CSN föreslår i fråga om antal terminer studiemedel kan utgå att studiemedel som utgått för gymnasiala studier inte skall medräknas vid tillärapningen av sextonterrainersregeln, dvs. den sora under ett visst antal terrainer uppburit studieraedel för gyranasiala studier alllid för eftergyranasiala studier skall anses ha särskilda skäl för rätt till stu­dieraedel för ett raotsvarande antal terrainer över sexton. Studieraedel kan inte utgå lill studerande sora är över 45 år om inte särskilda skäl föreUgger. CSN framhåller att raed hänsyn till den liberala praxis sora

 

Prop. 1973:63                                                         53

tillärapas beträffande 45-årsgränsen finns inle anledning att föreslå sär-besläraraelser för de äldre elevema.

CSN föreslår att några särbesläraraelser för de gyranasiala eleverna inte utfärdas utan att dessa genora en generös tillämpning av bestämrael­serna bereds möjlighet lill studiemedel även vid högre ålder än 45 år.

Beträffande den tid för vilken studiemedel skall utgå föreslår CSN att för den läsårsbundna gyranasiala utbildningen skall studiemedel utgå för tio raånader per läsår på samraa sätt sora för eftergyranasial ut­bildning.

När det är fråga ora kurstidsbestämd utbildning, t. ex, folkhögsko­lan och vid vissa specialkurser inom gymnasieskolan, skall enligt försla­get däremot även fortsättningsvis de studerande erhålla studieraedel för den tid studier bedrivs enligt kursplanen,

CSN föreslår att studiemedel tiU äldre elever i gymnasial utbildning skall utgå även till elever inom gymnasieskolan med 70 % av basbeloppet per termin/kalenderhalvår, vari den ingående bidragsdelen skall vara 875 kr, Eftersora studerande vid eftergyranasial utbildning erhåller 70 % av basbeloppet per termin i studieraedel finns det enligt CSN:s mening inte skäl att differentiera studieraedelsbeloppel för olika stude­randekategorier. Del är enligt CSN angeläget att schabloniseringen inora studieraedelssysteraet behålls. Olika raaxiraibelopp för studieraedel kora-plicerar adrainistrationen, bl. a. när det gäller övergång från en utbild­ning lill en annan vid vilken studieraedel skulle utgå med lägre eller hög­re belopp än vid den förra läroanstalten. Förraånen av fria skolraåltider och fria läroraedel är heller inte tillräcklig anledning lill differentiering av studieraedelsbeloppel. Mot CSN:s förslag har ordföranden Wiklund, vice ordföranden Lindahl-Kiessling och ledaraoten Wernberg reserverat sig och instämt i projektgruppens förslag om att studiemedlen till äldre elever i gymnasieskolan skall utgå raed 65 % av basbeloppet per terrain.

CSN föreslår att bidragsdelen för eleverna i gyranasieskolan skall utgå raed 875 kr. per terrain/halvår (projektgruppen föreslår för näran­da elever 750 kr. per termin/halvår). Även mot detta förslag reservera­de sig nyss nämnda personer,

I samband med den ekonomiska prövningen föreslår CSN att hän­synstagandet till makes ekonomi vid prövning av rätt till studiemedel skall upphöra eller om detta inte kan ske nu hänsynstagandet minst liberaliseras enhgt studieraedelsutredningens förslag. Vidare föreslår CSN att lärlingslön för äldre elever räknas sora inkorast och i den raån den överstiger fribeloppet reducerar studieraedlen i vanlig ordning.

CSN har även tagit upp frågan ora det antal terrainer för vilka stu­dieraedel bör beviljas och föreslår att studieraedel vid ett och sararaa tillfälle beviljas för högst två terrainer till de äldre eleverna. För stu­dier inom komraunal och statlig vuxenutbildning bör t, v, i allraänhet

 

Prop. 1973:63                                                                         54

studiemedel beviljas för en termin. Mot detta förslag har ledamoten Kjellman reserverat sig. CSN motiverar detla förslag med alt kurspro­grammet för den kommunala vuxenutbildningen i regel inte kan be­släraraas för längre tid än en terrain.

När det gäller ansökningstid-utbetalning föreslås att besläraraelsen ora sista ansökningsdag i studieraedelssysteraet även skall gälla de äldre eleverna inora gyranasial utbildning. Nuvarande ordning för utfärdan­de av studieintyg till de äldre eleverna inora gyranasial utbildning bör enligt förslaget bibehållas även efter överföringen. Studieintyg för ut-kvitlering av studieraedel skall således utfärdas av rektor eller den han därtill förordnar,

I studieraedelsförordningen bör en bestämmelse intas att studieme­del inte skall kunna utgå för tid under vilken studerande erhåller ut­bildningsbidrag,

CSN föreslår beträffande studiestöd-värnpliktstjänstgöring att studie­stöd inte skall kunna utgå till den sora bedriver studier under värn­pliktstjänstgöring raed hänsyn bl. a. till alt den som fullgör värnplikt har sitt uppehälle ra. ra. täckt under denna tid.

Beträffande regler för sludiekredit i form av återbetalningspliktiga studiemedel till yngre elever i gymnasieskolan och motsvarande utbild­ning föreslår CSN alt studiekredit i förra av återbetalningspliktiga stu­dieraedel till s. k. yngre elever i gyranasial utbildning utgår raed högst det belopp som Kungl. Maj:t bestäraraer. Studiekredit bör enligt för­slaget utgå raed högre belopp ora synnerliga skäl föreligger eller ora den studerande har vårdnaden om br.rn, som inte fyllt 16 år, eller är pliktig att till fullgörande av underhållsskyldighet mot sådant barn utge under­hållsbidrag,

CSN föreslår att rätten till resekostnadsersättning avseende resa från hemorten till studieorten vid början av undervisningen under s. k. skol­period vid statens skolor för vuxna och återresa till heraorlen efter un­dervisningens slut kvarstår för elever vid dessa skolor och att ett icke behovsprövat dubbelbosättningsbidrag raed 175 kr, per månad införs för elever vid nämnda skolor att utgå för tid då eleven deltar i under­visning vid skolan, I annat fall skulle dessa elever efter överföringen koraraa i ett särare läge med hänsyn tUl inkomstprövningen inora studie­raedelssysteraet, Dubbelbosätlningsbidraget bör prövas enligt samma regler som nu gäUer för inackorderingstillägg för yngre elever.

Vidare föreslår CSN att den rätt till avskrivning med högst 1 650 kr. jämte ränta för varje årskurs som studielån utgått eller med totalt högst 4 950 kr. som nu föreligger för studielån för gyranasial vuxen­utbildning, eller för annan gymnasial utbildning vid vuxen ålder, skall kvarstå. Avskrivningsrätten efter överföringen av de äldre eleverna till studiemedelssystemet bör knytas till återbetalningspliktiga studieraedel sora utgår för vuxenutbildning på gyranasial nivå. Eftersom sluderan-

 

Prop. 1973:63                                                                        55

de inom vuxenutbildningen i vissa fall komraer att läsa raed studierae­del både på grundskole- och gyranasieskolenivå innan eftergymnasiala studier påbörjas anser CSN att den särskilda avskrivningsrätten bör bibehållas,

I fråga ora uppskov med amortering och ränta på studielån enligt studiehjälpsreglementel föreslås att elev sora efter överföringen bevil­jats återbetalningspliktiga studieraedel för gyranasiala studier och sora har studielån enligt studiehjälpsregleraentet, regelraässigl skall få sin första amortering på studielånet framflyttad tUl tredje året efter det år då studiemedel senast uppbars för gymnasiala studier.

Förlängt barnbidrag bör enligt CSN även utgå till elever i utlands­skolor.

CSN har beräknat kostnaderna för budgetåret 1973/74 för över­föring av äldre elever i gymnasial utbildning till studieraedelssysteraet. Förslaget har både kostnadshöjande och kostnadssänkande effekter. Den totala raerkostnaden beräknar CSN för budgetåret 1973/74 till ca 50 milj. kr.

5.2 Organisation och administration

Inora CSN handläggs f. n. ansökningar om studielån för gyranasiala studier på sektion I. Ansökningar ora förhöjt studiebidrag handläggs f. n. av skolstyrelserna. Den som endast önskar bidragsdelen får fr. o. ra, den 1 juli 1973 ansöka ora denna hos CSN, Mot bakgrund av att stu­diemedlen för gymnasiala studier koraraer att orafatta de elevgrupper sora hittills haft förhöjt studiebidrag och studielån särat att den detal­jerade kunskapen om de gymnasiala studiernas uppläggning och inne­håll m. m. i dag finns inom sektion I anser CSN att handläggningen av studiemedelsärenden när det gäller gymnasiala studier förläggs till sektion I, Denna sektion bör enligt CSN i fortsättningen kallas sektio­nen för gymnasialt studiestöd. Vidare föreslås att raan uppdrar åt en särskild grupp av närandens ledaraöter att besluta i raer tveksararaa el­ler principiella fall. Denna grupp bör bestå av tre ledamöter av nämn­den, varav en studeranderepresentant. Om dessa tre ledaraöter är oeniga hänskjuts ärendet lill nämnden för avgörande in pleno.

För läsåret 1973/74 beräknas ca 77 000 ansökningar om studiemedel för gyranasiala studier inges. Nuvarande personal på låneenheten inom sektion I vid CSN är dimensionerad för mellan 55 000 och 60 000 an­sökningar. Antalet ansökningar varierar eraellertid kraftigt raellan raå­naderna. Nästan hälften av alla låneansökningar inkoraraer under raå­naderna augusti, september och januari. Med hänsyn härtill föreslår CSN att resursförstärkningar i fråga om personal bör användas för anställning av extra personal vid säsongtopparna, CSN föreslår en för­stärkning motsvarande sex årsanställda i lönegrad 14, vilket innebär en

 

Prop. 1973:63                                                         56

merkostnad på ca 238 000 kr, för budgetåret 1973/74, Viss förstärk­ning av andra funktioner inom nämnden har inräknats,

I saraband raed överföringen av äldre elever till studieraedelssysteraet koraraer hos postbanken att uppstå en viss kostnadsrainskning. Hos riksbanken komraer överföringen att medföra en viss kostnadsökning.

CSN framhåller att en konsekvens av överförandet blir alt CSN:s informationsmaterial måste omarbetas. En blankettöversyn bör göras tiUsamraans med statskontoret. Dessutom bör raöjligheten att rainska antalet blanketter undersökas. Medel för inforraation i samband raed överföringen bör enligt CSN begäras i särskild ordning.

5.3 Remissyttranden

Principförslaget att överföra äldre elever i gyranasial utbildning lill studieraedelssysteraet har lämnats ulan erinran av reraissinstanserna,

CSN har föreslagit vissa villkor för rätt till studie­medel, RRV anser att projektgruppens krav på skärpning av kravet på studielakt för grundskolestuderande bör genoraföras.

I fråga ora tidslängd för bevUjning av studieraedel anser SFS, SSEF och VRO att tvåterminsbevUjning bör ske för samtliga studiemedelstaga­re, Sveriges skolkuratorers förening anser att ett visst närvarokrav även bör kunna gälla de elever i ungdomsskolan sora nu koraraer att orafattas av studiemedelssystemet. VRO stöder CSN:s förslag ora närvarophkt på 2/3 av kursen. När det gäller kravet på viss studietakt framhåUer SFS och VRO att poängen under den första terminen bör sättas lägre än 85 poäng i koramunal vuxenutbildning. SÖ anser alt kravet på studielakt och studieresultat för gymnasieskolestuderande i vuxenutbUdning bör oraprövas i sararåd raed SÖ och alt CSN bemyndigas att fastställa kra­ven. Enligt SÖ bör även en raotiverad framställning ora förlängd studie­tid i enskilda fall få bifallas av CSN. SÖ anser att faktorn 0,35 bör be­hållas för elever i teknisk aftonskola. Vidare delar SÖ CSN:s grundsyn när det gäller oragång av studier raen frarahåller att det i fråga ora folkhögskolan är skolans lärarråd sora kan bedöraa vad sora är att anse sora oragång. SFEF frarahåller i fråga ora studier vid folkhögskola alt en kontroll av studieaktiviteten inte kan ske eftersora en kursplan för folkhögskolan inte har sararaa utformning och betydelse som i ung­domsskolan. SFEF anser att frågan ora krav på studieaktivitet vid folk­högskola bör utredas av SÖ i sararåd raed SFEF och Svenska folkhög­skolans lärarförening.

Särskilda krav på studieaktivitet bör enligt UKÄ och VRO fastställas av CSN I tiUärapningsföreskrifler och inte i författning. SÖ delar CSN:s uppfattning att den sökandes studieaktivilet bör prövas vid bevUjning av fortsalla studieraedel,

CSN:s förslag ora studieraedel för dellidssludier i gyranasial utbild-

 

Prop. 1973:63                                                         57

ning avstyrks av RRV men tillstyrks av VRO. UKÄ och SFS anser att man inte skall behöva uppge särskilda skäl för dellidsstudiemedel, UKÄ framhåller att de erfarenheter man hittiUs har beträffande deltidsstudier stärker verket i nämnda uppfattning,

UKÄ och VRO stöder CSN:s förslag när det gäller studielämplighets­prövningen för heltidsstudier. Detta innebär att sådan prövning inte bör göras vid övergång från gyranasial till eftergyranasial utbildning raen där­eraot från eftergyranasial tiU gyranasial utbildning, UKÄ tillstyrker vi­dare CSN:s förslag att äldre elever i gyranasieskolan bör erhålla fortsatta studieraedel ulan någon särskild prövning,

UKÄ och SFS tUlstyrker CSN:s förslag när det gäller det antal terminer studiemedel kan utgå, bl. a. med hänsyn till att gällande l6-terminersregel endast är tänkt för eftergymnasiala studier och forskarutbildning.

När del gäller åldersgränsen framhåller UKÄ sin tveksarahet Och menar att frågan ora åldersgräns bör lösas i saraband med frågan om UtbUdningsbidrag. SÖ viU instämma i CSN:s positiva inställning när det gäller att tUlämpa en liberal praxis beträffande dispens från 45-års­gränsen. SFS anser åldersgränsen för låg raen framhåller alt CSN hittills tillämpat en generös praxis. VRO anser att raan inte kan acceptera alt studerande över 45 år inte bereds tillfälle liU studiesocialt slöd. Sveriges skolkuratorers förening understryker i saraband raed den generösa lill-lämpningen av 45-årsgränsen vikten av raålinriktade studier.

När det gäUer frågan ora läsår-kurstid-studieraedels-belopp avstyrker RRV CSN:s förslag alt för den läsårsbundna gyra­nasiala ubildningen studiemedel skall utgå under tio månader per läsår eftersora studietiden i de flesta skolforraer är nio raånader. RRV avstyr­ker vidare liksom studieinedelsutredningen att studiemedel skall utgå med 70 % av basbeloppet per termin för elever i gymnasieskolan. Enligt RRV och studiemedelsulredningen bör hänsyn tas till de förmåner i förra av fria skolraåltider och fria läroraedel sora huvuddelen av eleverna åt­njuter. Även Sveriges skolkuratorers förening avstyrker CSN:s förslag på denna punkt raen frarahåller att det är oriraligt att bidragsdelen sänks.

Flertalet reraissinstanser tillstyrker förslaget om 70 % av basbeloppet nämligen UKÄ, SÖ, SFS, VRO och SSEF. UKÄ frarahåller i denna fråga att raånga skäl talar för att raan behåller en geraensara procentsats av basbeloppet för både gyranasial och eftergyranasial nivå, UKÄ vill också ifrågasätta om ell studiemedelssystem sora föratsätter alt korarau­nerna åtar sig utgifter för fria läroraedel står i överenssläraraelse raed de allraänna riktlinjer som utfärdats ora alt beslut inte får fattas som inne­bär en övervältring av kostnader på kommunerna. Dessutom skuUe en­ligt UKÄ adrainistrativa svårigheter tillkoraraa.

När del gäUer  vissa  frågor  i   samband  med   den   eko-

 

Prop. 1973:63                                                                         58

noraiska prövningen är remissopinionen enig ora att raan på sikt bör slopa hänsynstagandet till makes inkorast, Studieinedelsutred­ningen och UKÄ frarahåller att hänsynstagandet till raakes inkomst bör göras minst så generös som studiemedelsutredningen föreslog i betänkan­det (SOU 1971: 87) Reforraer inom studieraedelssysteraet.

Frågan ora utbildningsbidrag-studiestöd tas upp av UKÄ och SFS, UKÄ understryker nödvändigheten av alt besläraraelser­na ändras så att äldre elever även efler överföringen får rätt liU utbild­ningsbidrag. Vidare finner UKÄ och även SFS skäl tala för att utbild­ningsbidrag skall kunna utgå för studerande som uppfyller arbetsmark­nadsstyrelsens bestämmelser oberoende av om de studerar i gyranasiala eller eftergymnasiala skolformer.

När del gäller uppskov raed araortering och ränta på studielån enligt studiehjälpsregleraentet föreslår studiemedels­utredningen att de sora haft studielån och i fortsättningen uppbär åter­betalningspliktiga studieraedel får sitt studielån konverterat till åter­betalningspliktiga studieraedel. Härigenora skulle adrainistrationen för­enklas och dessa studerande skulle slippa att varje år begära uppskov med araorteringar av lånet. SFS kräver att elev sora uppbär studieme­del och som haft studielån regelmässigt skall få sin första amortering på studielånet framflyttad till Iredje året efter det år då studieraedel senast uppbars. SFS frarahåller att CSN:s förslag på denna punkt inte tar hän­syn till dera sora genomgår eftergyranasial utbildning. Även UKÄ fin­ner det väsentligt att de vuxenstuderande ges en raöjlighet alt uppskjuta amortering på äldre studielån om de fortsätter studierna med studie­medel.

Sveriges skolkuratorers förening delar CSN;s mening att den särskilda avskrivningen på studielån bör bibehållas.

Ett fåtal remissinstanser tar upp frågan ora organisation och adrainistration, RRV frarahåUer att verket inle haft raöjlighet all närraare granska beräkningarna och vill därför bara erinra om att antalet ansökningar sora rör återbetalningspliktiga studiemedel inte bör öka järafört raed tidigare ansökningar ora studielån. Däremot koraraer CSN:s arbete med utbetalning av studiebidrag, som en följd av överfö­ringen, alt öka. UKÄ ifrågasätter om man inte på längre sikt bör över­väga all överflytta behandling av ärenden rörande gymnasial utbildning tUl de lokala studieraedelsnärandema eller till ell annat lokalt organ. De studerande har enligt UKÄ erfarenhelsraässigt stora behov av att kunna ställa frågor vid telefonsamtal och personliga besök när det gäller sludieraedelsansökningar. Även Sveriges skolkuratorers förening framför liknande synpunkter.

 

Prop. 1973:63                                                      59

6 Övriga förslag på studiestödets område

6.1 Centrala studiehjälpsnämndens förslag på studiehjälpens område

I sin anslagsfraraställning för budgetåret 1973/74 påpekar CSN att studiehjälpen inte på något sätt är värdesäkrad, vilket däreraot gäller för studieraedlen för eftergyranasiala studier. Höjning av de olika stödfor-raernas belopp inora studiehjälpssysteraet raåste ske genora särskUda beslut av statsraakterna, vilket också har skett vid flera tillfällen sedan 1964 års studiesociala reforra. Genora raotioner i riksdagen har upp­repade krav ställts på att studiehjälpen skulle indexregleras. Detta har avvisats främst raed raotiveringen att studiehjälpen är att se sora ett led i den familjesociala politiken och förändringen i studiehjälpen där­för i första hand bör ske med hänsynstagande till vad som sker inom familjepoliliken.

I saraband raed de förbättringar för bostadstilläggen, sora beslöts av 1972 års riksdag förstärktes det inkorastprövade tillägget, vilket nu­raera utgår fr. o. ra. kvartalet efter det under vilket eleven fyllt 17 år. Inkomstgränserna för inkorastprövat tillägg justerades uppåt raed bi­behållande av i princip oförändrade högsta och lägsta raånadsbelopp. Det s. k. syskontilläggel på 25 kr. för dera sora har syskon under 16 år har tagits bort. Det behovsprövade tillägget, sora utgår då synnerligen stort behov av ekonomisk hjälp föreligger, höjdes vid samma tillfälle raed 15 kr. från 75 till 90 kr, per raånad.

Trots de förbättringar sora skett för studiehjälpen konstaterar CSN att en rainskning av realvärdet uppstått. Detta gäller särskilt för det inkomstprövade tUlägget, CSN framhåller att utöver att realvärdet minskat har utflödet i faktiskt antal kronor också minskat från bud­getåret 1970/71 Ull 1971/72 raed ca 3,5 milj, kr. Antalet elever raed inkorastprövat tillägg sjönk saratidigt med 6 850 från 53 379 till 46 529. De fr. o. ra, innevarande budgetår införda nya besläraraelserna för in­korastprövat tfllägg koraraer enligt CSN inte i påtaglig grad att ändra detta, EnHgt CSN borde studiehjälpen i högre grad än vad som nu är fallet användas i standardutjäranande syfte till förraån för bamfarail­jer raed låga inkoraster, CSN frarahåller att finansieringen raed lån kan få ett för slort inslag. Riktpunkten raåste vara att låneinslaget när det gäller gymnasiala studier skall vara litet, CSN konstaterar alt de tre- och fyraåriga linjerna inom gyranasieskolan fortfarande re­kryterar sina elever från företrädesvis välsituerade hera, raedan låg­inkomstlagarnas barn frärast går till den yrkesinriktade utbildningen efter grundskolan. Mot bakgrund av detta finner CSN alt starka skäl finns för att studiehjälpen ytterligare bör förstärkas.

Inackorderingstillägget höjdes genora beslut av 1970 års riksdag från 100 kr, till 125 kr, i raånaden, CSN konstaterar nu

 

Prop. 1973:63                                                         60

att realvärdet järafört raed 1970 års prisnivå rainskat raed 22 %. För att återställa realvärdet krävs nu att beloppet ökar med 27 kr, tiU 152 kr, 1968 års studiemedelsulredning har järafört hyresnivån i student­bostäder åren 1969 och 1971. Man fann då att hyresnivån i enkelrura stigit med ca 11 å 12 % mellan dessa år. Sedan mars 1971 har hyres­nivån höjts ytterligare. Av erfarenhet vet man att hyresnivån i stu­dentbosladsbeståndet är prisledare för hyresrum åt studerande på den »privata» marknaden. Man har också anledning att räkna med att den övervägande delen av de studerande sora av geografiska skäl är i be­hov av inackordering under studietiden har raerkostnader sora inte täcks av inackorderingstillägget. Det finns risk för att raånga elever måste avstå från fortsatta studier efler genomgång av grundskolan, F, n, är det högsta resetillägget större än inackorderingstillägget, vilket kan stimulera till dagliga resor även då eleverna av geografiska skäl i stället borde inackordera sig på skolorten, CSN föreslår att inackor­deringstillägget höjs från 125 kr, till 150 kr. fr. o. ra. den 1 juli 1973.

Inkorastprövat tillägg ulgår raed högst 75 och lägst 20 kr. i raånaden. CSN framhåller att det totala ekonomiska stödet till barnfamUjer förbättrats i flera avseenden under senare tid. Den ge­nomförda skattereforraen fr. o. ra. den 1 januari 1971 raedförde ett rainskat uttag av stathg inkorastskatt i lägre inkomstiägen. Vid sararaa tidpunkt höjdes det allraänna barnbidraget, det förlängda barnbidra­get och studiebidraget från 75 kr, till 100 kr, i månaden. Förstärk­ningen av bostadstiUäggen från den 1 april 1972 har frärast korarait flerbarnsfarailjer och farailjer med höga hyreskostnader till del. Emel­lertid har under samraa tid skett koraraunalskattehöjningar särat kraf­tiga prisstegringar. För det inkorastprövade tiUägget gäller att CSN anser sina önskeraål när det gäller höjda inkorastgränser tUlgodosedda. Förbättringarna koraraer dock frärast att tillfaUa flerbarnsfaraUjer i raellaninkomstlägen. För elever raed föräldrar i låga inkorastlägen, sora redan haft högsta inkorastprövat tillägg, har ingen förbättring av till­lägget skett, Dessutora kunde tidigare utgå 25 kr, i månaden som extra tillägg för syskon, CSN föreslår att det inkomstprövade tilläggsbelop­pet bör förslärkas. Tillägget föreslås utgå med högst 110 kr, och lägst 30 kr, i månaden.

Behovsprövat tillägg kan numera utgå ora elevens och för­äldrarnas saramanlagda taxerade inkomst vid senaste taxering till stat­lig inkomstskatt inte överstiger 21 000 kr. och då synnerligen stort be­hov av ytterligare studiehjälp föreligger. De år 1972 ändrade reglerna innebär att behovsprövat tUlägg kommer att utgå för betydligt fler ele­ver än 1971/72, Detta har stor betydelse då antalet utgående behovs­prövade tillägg minskat avsevärt. Behovsprövat tiUägg utgår oftast till elever vars föräldrar är sjukpensionärer, arbetslösa eller ensarastående raed raycket låga inkoraster, I dessa fall är storleken av studiestödet

 

Prop. 1973:63                                                         61

av stor betydelse för ora barnen skall fortsätta studera efter fullgjord skolplikt eUer inte, CSN anser det angeläget att det behovsprövade till­lägget ytterligare förstärks och föreslår att beloppet per raånad höjs tUl 110 kr,

6.2 Vissa andra förslag på studiestödets område

SFS har i en skrivelse den 29 noveraber 1971 frarahållit att den av studieraedelsulredningen föreslagna höjningen av studiemedlen är en för­bättring men otillräcklig, SFS pekar också på att bidragsdelen vid studie­medelssystemets införande var 25 % och på att bidragsdelen minskas lill 17 % om den av utredningen föreslagna höjningen läggs på den återbetalningspliktiga delen, Eftersora studentbostadssubventioneringen avskaffats bör enligt SFS hela höjningen läggas på den återbetalnings-fria delen,

I en skrivelse den 7 mars 1972 anhåller SFS att Studiemedlen ökas från 70 tlU 75 % av basbeloppet sora föreslagits av 1968 års studie-raedelsutredning, att ökningen läggs på bidragsdelen samt att åtgärder vidtas så att hyrorna i studentbostäderna inte behöver ökas i snabbare takt än i övriga bosläder,

I en skrivelse den 2 juni 1972 kräver SFS att 1968 års studiemedels­utredning erhåller tilläggsdirektiv för att behandla totalbeloppet från slandardsynpunkt, att kartiägga den nuvarande skuldsättningen för personer med längre utbUdning samt all utreda studieraedelssysteraets återbetalningsregler där särskUd uppraärksarahet bör ägnas avgifts­gränsens storlek.

För att de studerande skaU kunna klara de stigande hyrorna föran­ledda av den allmänna prisutvecklingen anhåller SFS i skrivelse den 1 november 1972 bl, a, att studiemedlen höjs enligt 1968 års studie­medelsutrednings förslag och alt SFS:s förslag till bostadsbidrag genora­förs, Dessutora frarahåller SFS att raed anledning av de förslag sora U 68 kan förväntas fraralägga speciell uppraärksamhet bör ägnas åt konsekvenserna för studentbostadsstiftelserna vid ytterligare decentrali­sering av den högre utbUdningen.

Filosofiska fakulteternas studentförening i Göteborg har i en särskild skrivelse den 21 november 1972 anhåUit all gränsen för återbetalning av studielånen höjs så att det innebär studielön för de akademiker som har en inkomsl nära raedianinkorasten, att studieraedlen höjs till 75 % av basbeloppet enUgt studiemedelsutredningens förslag, alt studenterna får fri kurslitteratur, att åtgärder raot de höga priserna vidtas och att staten inte beskaltar raålen särat att statsraakterna offensivt engagerar sig för att sänka hyrorna.

 

Prop. 1973:63                                                                        62

7 Riksrevisionsverkets förslag angående sjukförsäkring för studerande

Kungl, Maj:t uppdrog den 30 juni 1967 åt RRV att i sararåd raed CSN, riksförsäkringsverket och dåvarande raedicinalstyrelsen, nuraera socialstyrelsen, utreda de frågor sora är förbundna raed en utvidg­ning av sjukförsäkringsskyddet för studerande.

Den 8 februari 1972 överläranade RRV proraeraorian »Sjukförsäkring för studerande» samt samrådsrayndigheternas yttranden. Av yttrandena framgår att olika uppfattningar föreligger om hur frågan om sjukför­säkring för studerande skall lösas. Enligt RRV:s förslag bör försäkringen bli obligatorisk för samtliga studerande som uppbär studiemedel. Stude­rande sora inte har studieraedel bör ha raöjlighel att frivilligt ansluta sig lill försäkringen ora han studerar vid läroanstalt sora orafattas av studieraedelsförordningen. Två sjukpenningklasser föreslås, 25 kr, per dag för dera raed fulla hcitidsstudiemedel och 13 kr, per dag för dera sora inte har fulla heltidsstudiemedel. Karenstiden föreslås bli sju dagar och preraien för försäkringen 35 kr, resp, 19 kr, per termin, I lik-hel med vad som nu gäller för den frivilliga sluderandeförsäkringen för­utsätts all statsbidrag skall utgå raed 20 %, När del gäller utbetalningen av sjukpenningen redovisas två alternativ. Enligt ett alternativ betalas sjukpenningen direkt till den studerande, vilket förulsälier en motsva­rande reduktion av studiemedlen efterföljande termin. Det andra alter­nativet innebär att sjukpenningen inte betalas lill den studerande utan används för att betala av motsvarande belopp på de återbetalningsplik­tiga studieraedlen.

Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen frarahåller i sina yttranden över förslaget att raan inle bör ta ställning tUl frågan innan sjukpennings­utredningen slutfört sitt arbete och att en möjlighet är att förbättra och bygga ut reglerna i den nuvarande frivilliga sjukpenningförsäkringen. Även CSN har vissa avvikande åsikter från förslaget men stöder dock grundprincipen.

Remissinstanserna har tillstyrkt att frågan om sjukförsäkring för stu­derande snarast blir löst, SÖ framhåller bl, a, att RRV:s lösning verkar godtagbar men att den bör överarbetas raed hänsyn till de synpunkter som framkorarait i sararådsrayndigheternas yttranden, UKÄ, SACO, SFS och teknologorganisationen Reftec anser alt den högre sjukpenningen bör knytas till den faktiska rätien till studieraedel, UKÄ, SACO, TCO, SFS och Reftec framhåller att justeringar bör kunna göras av sjukpen­ningsbeloppets storlek till följd av förändringar av basbeloppet. UKÄ, TCO, SACO, SFS och Uppsala studentkår förordar även att utgående sjukpenning används för att reducera återbetalningspUktiga studiemedel. UKÄ, SACO och SFS förordar liksora samrådsrayndighelen CSN en för de studerande kostnadsfri försäkring.

 

Prop. 1973:63                                                                      63

8 Föredraganden

I dag finns — vid sidan av det förlängda barnbidraget till vissa elever i grundskolan — två olika systera för studiesocialt stöd. Till studerande i gyranasieskolan, folkhögskolan, koraraunal och stathg vuxenutbild­ning ra, fl, läroanstalter och utbildningslinjer utgår studiehjälp. Denna består för studerande sora fyller högst 19 år under det kalenderår då läsåret eller kursen börjar (yngre studerande) av studiebidrag ora 110 kr, i raånaden, vartill olika tiUägg kan utgå i form av resetiUägg ora 65— 130 kr, i ra.ånaden, inackorderingstillägg ora 125 kr, i månaden, in­komstprövat tillägg 20—75 kr, i månaden och behovsprövat tillägg om högst 90 kr, i raånaden, I vissa fall kan dessutom studielån utgå till yngre elever. För äldre studerande inom studiehjälpssystemet utgår i dag förhöjt studiebidrag om 175 kr, i månaden och studielån om högst 6 500 kr, per läsår.

De som studerar vid huvudsakligen eftergymnasiala utbildningsvägar erhåller studieraedel, sora består av studiebidrag och återbetalningsplik­tiga studieraedel. Studiemedlen är indexreglerade och utgår per år raed 140 % av basbeloppet inora den allraänna försäkringen (med i februari 1973 gällande basbelopp om 7 600 kr, är nu maximibeloppet 10 640 kr,). Den studerande som har vårdnaden om barn kan dessutom erhålla barn­tUlägg med 25 % av basbeloppet. Av studiemedlen utgör 1 750 kr, studie­bidrag. Studiemedel utgår med hänsyn till den studerandes studiemeriter och den studerandes och makes ekonomi. För dera som studerar på minst halvtid kan deltidsstudiemedel utgå med halva det belopp sora utgår lill heltidsstuderande. En förutsättning för deltidsstudiemedel är att godtagbara skäl finns till att studierna bedrivs på deltid,

I skrivelse den 29 januari 1971 föreslog centrala studiehjälpsnämnden (CSN) bl, a, att äldre studerande inom gymnasieskolan, folkhögskolan, komraunal och statlig vuxenutbildning m. fl, skolforraer skulle föras över tUl studieraedelssysteraet särat att studiekrediten för yngre elever skulle omvandlas till återbetalningspliktiga studiemedel. Till dessa för­slag tog jag principiellt ställning i prop, 1972: 27, Jag framhöll därvid bl, a, att de båda utredningar som förberedde 1964 års studiesociala reform — studiehjälpsutredningen och studiesociala utredningen — uttalade att det från raånga synpunkter var önskvärt att skapa ett en­hetligt studiesocialt systera, omfattande samtliga elever vid de frivilliga skolformerna på olika nivåer. Vid 1964 års studiesociala reforra utfor­mades avgränsningen raeUan studiehjälps- och studieraedelssysteraet så att den i huvudsak följde gränsdragningen raellan olika skolformer. Studiehjälp erhålls — förutora av elever i gymnasieskolan — även av studerande i bl, a. komraunal och statlig vuxenutbildning saml folk­högskola. Under de senaste åren har gruppen vuxenstuderande vuxit kraftigt i antal.

 

Prop. 1973:63                                                                         64

I avvaktan på ett förslag från den utredning sora prövar frågan om studiefinansieringen inora vuxenutbildningen, korarailtén för studiestöd åt vuxna (SVUX), förordade jag att raan borde söka åstadkomraa större likforraighet i studiesocialt avseende för vuxna oavsett på vilket stadium studierna bedrivs. Detta föreslogs ske genom att äldre studerande vid studievägar sora nu tillhör studiehjälpssystemet fördes över till studie­raedelssysteraet. Jag förordade vidare att yngre elever vid dessa studie­vägar skulle få rätt till återbetalningspliktiga studieraedel enhgt de grunder sora förordats för studielån till dessa studerande. Härigenora skulle det vara raöjligt att skapa ett enda systera för studiekredit. Riks­dagen hade inte någon erinran raot detta förslag (SfU 1972: 20, rskr 1972: 148).

CSN har nu lagt frara de förslag sora krävs för ett genomförande av förra årets principbeslut. Vid ett bifall till vad jag föreslår i det föl­jande förverkligas principen om den enhetliga synen på det studiesociala stödet. Det är särskilt glädjande att det härigenom blir möjligt att kraf­tigt förslärka studiestödet till bl. a. äldre elever i folkhögskola och koraraunal vuxenutbildning. De yngre studerande sora behöver studie­kredit i bl, a, gyranasieskolan får genora detta beslut del av de sociala trygghetsförraåner sora är förenade raed studieraedelssysteraet,

Studieraedelsulredningen har i betänkandet (SOU 1971: 87) Reforraer inora studieraedelssysteraet lagt fram förslag om höjning av studieraed-lens raaxiraibelopp, ändrade regler för prövning av studieraedlens stor­lek raot raakes inkorast särat nya grunder för barntillägget. Vidare har CSN i sin anslagsfraraställning för budgetåret 1973/74 lagt frara förslag ora bl, a. höjda inackorderingstillägg, inkorastprövade tillägg och be­hovsprövade tUlägg samt införande av ett särskilt bidrag till hemresor för elever med inackorderingstillägg.

Vid den saralade avvägningen av utgifterna på det studiesociala orarådet har jag korarait till slutsatsen — bl, a, raot bakgrund av de betydande förbättringar av familjepolitiken som redan skett och sora nu förestår — att insatserna nu bör koncentreras på tre områden. För det första bör således i enlighet med CSN:s förslag ett överförande av äldre elever till studieraedelssysteraet genoraföras och ett enhetligt stu-diekreditsystera skapas. För det andra bör en betydande uppmjukning i reglerna om hänsynslagande lill raakes inkorast vid studieraedelspröv-ningen ske och för det tredje bör de inackorderade eleverna inora studiehjälpssysteraet få en väsentlig förbättring av sitt studiestöd. Jag koraraer vidare alt föreslå att en särskild sjukförsäkring införs för dera sora har studieraedel.

För ettoläsår utgör studieraedlens raaxiraibelopp för heltidsstuderande 140 % av basbeloppet, dvs. för i februari år 1973 gäl­lande basbelopp sararaanlagt 10 640 kr. Studiemedlen reduceras enligt gällande regler för termin dels med hänsyn lill egen inkomst med två

 

Prop. 1973:63                                                                        65

tredjedelar av den del av inkomsten som överstiger 40 % av basbeloppet per terrain, dels raed hänsyn till egen eller raakes förraögenhet raed en feratedel av den del av förraögenheten som överstiger sex basbelopp, dels raed hänsyn till raakes inkomst raed en tredjedel av den del av makes inkorast sora överstiger 140 % av basbeloppet per terrain.

Studieraedelsulredningen har föreslagit att studieraedlens raaxiraibe­lopp skall höjas till 150 % av basbeloppet, dvs, räknat i dagens bas­belopp raed ytterligare 760 kr, per läsår. Utredningen har vidare före­slagit att barntilläggets belopp skall förändras, Sora jag frarahållit i prop, 1973: 1 (bU, 10 s, 497) kan raan inte se frågan ora studieraedlens raaxiraibelopp isolerad från de övriga förraåner sora kan komraa stu­derande till del, 1971 års riksdag har fattat beslut ora nya grunder för bostadstillägg lill låginkorastlagare raed barn (prop, 1971: 156, SoU 1971: 45, rskr 1971: 327), Beslutet innebär att det tidigare grundbeloppet och bostadsanknutna tilläggsbeloppet ersattes av ett enhetligt inkorast­prövat statligt tillägg med 75 kr, i månaden för varje barn, oberoende av bostadsstandard, Dessutora beslöts ora en kraftig förstärkning av de statsbidragsberättigande koraraunala bostadstilläggen. Den andel av hyran över 400 kr, i raånaden sora korapenseras genom tillägg höjdes från 40 % till 80 %, vUket innebär en fördubbling av utgående bidrag, Dessutora höjdes de övre hyresgränserna,

I prop, 1973: 1 (bil, 7 s, 56) föreslås att det fr, o. ra, den 1 januari 1974 införs ett bostadstillägg för låginkorastlagare utan barn. Detta tillägg koraraer även alt orafatta studerande sora fyllt 20 år. Bostads­tillägget föreslås utgå med 80 % av bostadskostnaden mellan 300 och 550 kr, i raånaden för ensarastående utan barn och mellan 400 och 650 kr, i månaden för gifta utan barn, Maxiraalt belopp föreslås bli 200 kr, i raånaden. Bidragsbeloppet reduceras om den taxerade inkoms­ten överstiger 18 000 kr.

Genom här redovisade åtgärder får de studerandegrupper sora är i störst behov av ytterligare raedel ett verksarat stöd från sarahällets sida. Studiemedelsutredningens förslag om höjning av studiemedlens raaxirai­belopp och ändrade grunder för barntillägget har raed anledning av vad jag nyss fraraförl inle sararaa aktualitet sora när de lades frara. Jag är därför inte beredd att förorda ett genoraförande av dera. Jag vill i detta sararaanhang erinra ora att statistiska centralbyrån fått i uppdrag att göra en studieekonomisk undersökning i samråd raed CSN, Denna undersökning bör kunna ge en bättre bild än den vi nu har av de stude­randes ekonoraiska förhållanden.

Vid överförandet av äldre studerande till studieraedelssysteraet raåste man la ställning till bl, a, hur studiestödet skall beräk­nas. Detta gäller bl, a, frågan ora raan skall beräkna studieraedlen per terrain eller per raånad,

Studieraedlen beräknas med visst belopp per termin (kalenderhalvår),

5   Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 63

 

Prop. 1973:63                                                                         66

studiehjälpen för de studerande i gyranasieskolan, folkhögskolan och koraraunal vuxenutbildning däreraot per raånad. Ett läsår anses där­vid omfatta nio raånader, varav fyra på höstterrainen och fera på vårterrainen. CSN har nu föreslagit alt äldre studerande i gyranasie­skolan ra, fl, skolformer i saraband raed att de förs över till studie­raedelssysteraet liksora de studerande sora i dag tillhör studieraedels­systeraet skall få sitt studiestöd beräknat per terrain (kalenderhalvår) enligt nuvarande regler för studieraedelssysteraet. Detta skuUe eraeller­tid leda tUl olikheter i studiesocialt avseende raellan äldre och yngre elever i bl, a, gyranasieskolan. Trots sararaa faktiska studietid skuUe studiestödet för de äldre beräknas för tio raånader, raen för yngre för nio raånader. Det är därför naturligt att studiestödet för såväl yngre sora äldre elever i gyranasieskolan ra. fl. läroanstalter, där yngre elever får studiehjälp, i fortsättningen beräknas för sararaa tidsperiod. Läsåret vid både universiteten och gyranasieskolan uppgår till ca 40 veckor. Terminerna vid universiteten är lika långa, medan sora nyss redovisats gyranasieskolans höstlerrain i studiehjälpsavseende beräk­nats till fyra raånader och dess vårterrain till fera raånader. Vid andra UlbUdningsanstaller förekoraraer andra studietider, Studieraedel utgår f, n, med 70 % av basbeloppet per terrain. Av praktiska skäl synes det vid beräkningen av studieraedlen för de studievägar för vilka terrainen är längre eller kortare än 4)4, raånader, lämpligt att utgå från universi­tetens studietider, dvs, ca 4] månader per terrain, och relatera studie­stödet  vid  andra  ulbUdningsanstaller  till  detta.   Vid  gyranasieskolan

4
skulle enligt denna metod studiestödet för höstterminen utgöra      

5 av terrainsbeloppet (70 % av basbeloppet) och för vårterrainen     ——

4M

av terrainsbeloppet. Detta innebär att en äldre studerande i gyranasie­skolan under höstterrainen vid basbeloppet 7 600 kr, erhåller 4 730 kr, och under vårterrainen 5 910 kr, i studiemedel.

Det bör ankomma på Kungl, Maj:t eller, efter Kungl, Maj:ts be­myndigande, CSN att efler sararåd med universitelskanslersämbetet och skolöverstyrelsen (SÖ) fastställa läsårets längd och dess fördelning på terminer i studiemedelsavseende för olika utbildningar.

Studiemedel bör kunna utgå för längre tid än nio raånader ora läsåret väsentligt överstiger ett norraalt läsår ora 40 veckor. Jag förordar att studiemedel för längre tid bör utgå om studietiden med raer än två veckor överstiger ett normalt läsår. Studieraedel bör kunna beviljas raed halvraånadsbelopp. Vad jag här förordat innebär för de studerande vid sådana studievägar, där studieraedel hittUls utgått och vid vUka läsåret är raer än 42 veckor, en höjning av de sludiesociala förraånerna.

Vid statens skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand studerar raånga på deltid och deltar i s, k, varvad utbildning, vilket innebär att

 

Prop, 1973:63                                                         67

eleverna deltar i återkoraraande skolperioder ora fera veckor. Till dessa elever har hittUls under feraveckorsperioderna kunnat utgå såväl stu­diebidrag sora studielån. Dessa raöjligheter bör kvarstå i huvudsak enligt vad jag förordat i det föregående även efter överförandet till studie-medelssysteraet. Hänsyn bör därvid givetvis tas tUl den speciella studie­gången, Kungl, Maj:t bör berayndigas att utfärda särskilda bestärarael­ser härora. Till dessa elever bör också liksora hittills resekostnadsersätt­ning kunna utgå för resa tUl och från skolan.

Bidragsdelen av studiemedlen bör utgå med högst 195 kr, i månaden och således för läsår ora nio månader utgöra högst 1 755 kr. För dem sora förs över tiU studieraedelssysteraet koramer .detta att innebära en förbättring med 180 kr, på ett läsår eftersora förhöjt studiebidrag tUl dessa grupper hittUls utgått raed 1 575 kr, för ett läsår ora nio raånader. De återbetalningspliktiga studieraedlen koraraer för stora grupper av de äldre studerande i de överförda grupperna att höjas med mer än 2 000 kr, per läsår,

Studieraedel reduceras sora tidigare redovisats raot egen och makes inkorast särat egen och raakes förraögenhet.

Reglerna ora hänsynstagande till raakes inkorast innebär som förut sagts att studieraedlen reduceras raed en tredjedel av den del av inkoras­ten sora överstiger 140 % av basbeloppet per kalenderhalvår. Dessutom reduceras studiemedlen raed hänsyn till egen och raakes förraögenhet. Det betyder att vid t, ex, en raakes inkomst om 30 000 kr, får den studerande 7 734 kr, i studiemedel. Hittills har prövning mot makes ekonorai endast gjorts när raakarna sararaanbor under själva studie­tiden. För studerande sora sararaanbor raed annan person ulan att ha ingått äktenskap och där geraensaral barn finns har ingen prövning mot den andres ekonomi skett.

Frågan om hänsynstagande till makes ekonomi inom studiemedels­systemet har varit föreraål för en orafattande diskussion, Studieraedels­ulredningen delar uppfattningen att alla oavsett kön, samlevnadsformer och ekonomisk standard, så långt det kan anses rimligt med hänsyn till utvecklingen i övrigt i samhället, skall betraktas som ekonomiskt själv­ständiga individer. Ett fullständigt slopande av makeprövningen skulle emellertid enligt studieraedelsutredningens uppskattning kosta drygt 100 railj, kr, för ett budgetår. Utredningen föreslår att fribeloppsgrän­sen beträffande raakes inkomst höjs från 140 % till 230 % av basbelop­pet per termin samt att aUa studerande garanteras ett minimibelopp om 10 % av basbeloppet per terrain. Utredningens ordförande har reserve­rat sig mot sistnäranda förslag. Jag delar studieraedelsutredningens upp­fattning att nuvarande regler för prövning av studiemedel mot makes inkomst är alltför stränga, I likhet med utredningen är jag f, n, inle beredd att föreslå ett fuUständigt slopande av prövningsreglerna, vilket skuUe få den största betydelsen i högre inkorastlägen. Enligt min mening

5*    Riksdagen 1973.    1 saml. Nr 63

 

Prop. 1973:63                                                         68

bör raan i första hand göra ökade insatser för de grupper som har en årsinkorast raellan 20 000 kr, och 50 000 kr. Jag föreslår därför att fri­beloppet för raakes inkorast per terrain höjs till 200 % av basbeloppet och att reduktionen sker med 40 % av inkomster därutöver. Detta be­tyder att fulla studieraedel utgår där raakens årsinkorast uppgår till 30 000 kr. För dera sora studerar på rainst halvtid och har deltids-studieraedel bör fribeloppet för raakes inkorast per terrain höjas till 290 % av basbeloppet per termin och reduktion ske raed 40 % av in­korasler därutöver. Vad jag har sagt ora raake bör i enlighet med studie­medelsutredningens förslag fraradeles gälla även annan raed vilken den studerande stadigvarande sararaanbor, ora de tidigare varit gifta raed varandra eller ora de geraensaral har eller har haft barn.

Jag förordar även att sora generell princip i fortsättningen skall gälla, alt för ett och sararaa barn endast ett barntillägg skall utgå oavsett föräldrarnas civilstånd och oavsett ora en eller båda studerar.

Personer sora inte sararaanbor raen är gifta bör behandlas sora gifta sararaanboende studerande. Dock bör i vissa särskilda fall undantag kunna raedges. Detta gäller ora det är uppenbart att de gifta bor på olika orter på långt avstånd under studietiden. Det bör kunna anförtros CSN att närmare utforma bestämraelser i denna fråga.

Enligt rain raening bör prövning av studieraedel raot raakes ekonorai ske först fr, o, ra, de studiemedel som avser terminen efter den då äktenskapet ingicks.

Överförandet av äldre elever i gyranasieskolan från studiehjälps- till studieraedelssysteraet aktualiserar emellertid också frågan ora sättet för reduktion raot egen och raakes inkorast särat egen och raakes för­raögenhet för studerande i kortare kurser för vilka studiehjälp hittills utgått, Studieraedelssysteraets regler är frärast utforraade för personer sora under hela terrainen studerar på heltid eller rainst halvlid. De slår därför raindre väl ut för personer sora är korttidsstuderande, CSN:s förslag om överförande av äldre elever till studieraedelssysteraet inne­håller inte några särskilda bestämraelser ora reduktion av studiestöd för korttidsstuderande ora egen eller raakes inkorast eller egen eller raa­kes förraögenhet överstiger fribeloppen. Jag lägger i det följande fram förslag sora innebär ett särskilt hänsynstagande till dessa studerande­grupper. Med hänsyn tUl det arbete sora pågår inora bl, a, studieraedels­ulredningen bör reglerna få provisorisk karaktär, Studieraedelsutred­ningens förslag väntas under våren.

När det gäller frågan ora reduktion raot raakes inkomst och egen eller makes förraögenhet bör raan söka tillärapa ett systera sora låter reduk­tionen stå i proportion till studietidens längd. Enligt vad jag nyss för­ordat bör studieraedlen reduceras raed 40 % av det belopp av raakes inkomst som överstiger 200 % av basbeloppet per terrain. Om makes in­komst under ett år uppgår till 40 000 kr, och studietiden är en terrain

 

Prop. 1973:63                                                         69

ora fyra och en halv raånader bör reduktionen raed nu gällande bas­belopp ora 7 600 kr, utgöra 40 % av (40 000 — 30 400) 9 600 kr,, vilket för ett läsår blir 3 840 kr, och för en terrain 1 920 kr. DeUa betyder att studieraedel för terrainen utgår raed (5 320—1 920) 3 400 kr. Ora studie­tiden för sararaa studerande är tre raånader bör reduktionen utgöra

-—T   av 1 920 kr., dvs. 1 278 kr, I studieraedel bör i det senare fallet

4

utgå —_  av 5 320 kr, minskat med 1 278 kr,, dvs, 2 268 kr. Motsva-

rande regler bör sora närants tillärapas vid reduktion raot egen eller raakes förraögenhet, F, n, reduceras studieraedlen raot egen eller raakes förraögenhet raed /s av det belopp sora överstiger sex basbelopp.

Nyssnäranda grander slår eraeUertid väl hårt i fråga ora reducering raot egen inkorast. Studieraedlen reduceras sora tidigare nämnts f, n, mot egen inkorast raed % av den inkorast per termin (= kalenderhalv­år) som överstiger 40 % av basbeloppet, dvs, 3 040 kr. Om inkomsten för en studerande, som avser att studera på heltid under en termin om fyra och en halv raånader, uppgår till 7 000 kr, under det aktuella halv­året erhåller han i studiemedel (5 320—2 640) 2 680 kr.

Enligt rain raening bör man tUlärapa ett högre fribelopp raot egen inkomst för de korttidsstuderande. Jag vill erinra om att för deltids­studerande som nu erhåller studieraedel tillämpas fribeloppet 125 % av basbeloppet per termin.

Jag föreslår att fribeloppet beräknas enligt följande tabell.

Fribelopp (i procent
Studiestöd                         av basbeloppet)

högst 2     raånader            60 %

2 raånader                 55 %

3   raånader               50 %
33-2 månader                         45 %

4   månader               40 %
och raer

Enligt denna regel får den sora har en halvårsinkorast ora 7 000 kr, och studerar i två raånader 1 641 kr, i studieraedel, den sora studerar i tre månader 2 125 kr, och den sora studerar i fera raånader (5 910— 2 640) 3 270 kr,

F, n, utgår studiebidrag järate tillägg eller förhöjt bidrag enligt studie­hjälpsregleraentet endast vid kurser ora rainst åtta veckors heltids-undervisning. Motsvarande bestäraraelser bör nu tUlämpas även inom studiemedelssystemet för studerande sora nu överförs från studiehjälps­systeraet till studieraedelssysteraet. Frågan ora att införa en raotsvarande

 

Prop. 1973:63                                                         70

regel ora åtta veckor för övriga studerande inora studieraedelssysteraet får prövas efter det att studieraedelsulredningen och 1968 års utbild­ningsutredning lagt frara sina betänkanden.

Jag har i det föregående redovisat att studiemedlen reduceras mot egen inkorast, EnUgt rain raening bör de statskoraraunala bostadstiU-läggen inle anses sora inkorast och skall således inte kunna reducera studieraedlen. Däremot bör de statliga bostadstilläggen upptas sora in­komst.

CSN har föreslagit alt studiemedel i förra av bidrag och återbetal­ningspliktiga raedel skall utgå även till bl, a, deltidsstuderande i koraraunal vuxenutbildning. Dessa studerande får f, n, inte studie­bidrag raen kan erhålla studielån. Nyligen har raöjligheten öppnats till studiestöd för deltidsstudier vid universitet och högskolor. Frågan ora studiestöd för vuxnas deltidsstudier tillhör de frågor sora SVUX har att utreda. Med hänsyn härtUl särat tUl alt raan ännu har så ringa erfaren­heter av att ge studieraedel för deltidsstudier är jag inte nu beredd att pröva frågan ora studiebidrag till deltidsstuderande i gyranasial utbild­ning. Med hänsyn till att raöjlighet funnits för t, ex, studerande i kora­raunal vuxenutbildning att få studielån bör dessa grupper även i fort­sättningen kunna få studiestöd, dock i förra av återbetalningspliktiga studieraedel enligt de grunder sora gäUer för nuvarande studielån.

Det bör liksora hittills ankoraraa på CSN alt efter sararåd raed SÖ fastställa vUken orafattning studierna inora koraraunal och statlig vuxenutbildning bör ha för att anses sora heltidsstudier.

Jag övergår härefter till vissa frågor ora villkoren för stu­dieraedel, Studieraedel beviljas första gången utan föregående pröv­ning av studieresultaten. För den som tidigare erhållit studieraedel sker däreraot en prövning raed hänsyn tUl tidigare studieresultat, CSN har nu föreslagit regler härför även för de studerandegrupper sora förs över till studieraedelssysteraet. Förslaget innebär alt för elever i gyranasie­skolan bör studiestöd utgå så länge den studerande är elev vid skolan. För elever i koraraunal vuxenutbildning raåste enligt vad jag nyss nämnt en prövning av studiernas omfattning göras. En prövning föreslås ske när det gäller frågan ora byte av utbildningsväg. Jag tillstyrker detta förslag från CSN liksora förslaget ora en prövning av det studiesociala stödet för fortsatta studier vid folkhögskola,

I enlighet raed CSN föreslår jag att en prövning av frågan ora rätt till fortsatta studieraedel skall ske för den sora går över från t, ex, uni­versitet till folkhögskola raen även för den sora efter gyranasieskola vill börja studera på annan studieväg på sararaa nivå, t, ex, vid folkhög­skola.

Studiemedel kan ora inte särskilda skäl föreligger inte utgå till stu­derande sora är äldre än 45 år, CSN föreslår att raan inte bör utfärda särbesläraraelser för äldre studerande i gyranaseiskolan ra, fl, skolforraer

 

Prop. 1973:63                                                         71

när det gäller 45-årsregeln, CSN föreslår även att de sora vid ikraft­trädande påbörjat sin utbildning och är över 45 år skall få fortsätta sin UtbUdning med studieraedel. Jag tillstyrker detta förslag.

I prop, 1972: 27 (s, 33) förordade jag att prövningen av frå­gor om studieraedel till äldre studerande t, v. borde behandlas av CSN i syfte att under den första tiden få en enhetlig bedöraning av dessa elever vad gäller bl, a, kraven för studieraedel för fortsatta studier, Eftersora CSN är den instans sora hittills har gjort den slutliga bedöraningen i studiemedelsfrågor och raed tanke på de erfarenheter sora finns saralade hos näranden — bl, a, från prövning av studielåne­ansökningar till de aktuella grupperna — tUlstyrker jag CSN:s förslag om att beslutanderätten när det gäller studiemedel för äldre elever fr, o, ra, 1973/74 övergångsvis skall handhas av CSN, Detta innebär ökade uppgifter för CSN. Jag har i prop, 1973: 1 (bU, 10 s, 502) sagt raig skola återkoraraa till frågan om CSN:s medelsbehov i ett senare sararaanhang, CSN har räknat raed ett ytterligare raedelsbehov av 238 000 kr, för att kunna klara av de utökade arbetsuppgifterna. Jag avser att senare föreslå Kungl, Maj:t att anslaget Centrala studiehjälps­näranden ra, ra, för budgetåret 1973/74 får överskridas med detta be­lopp för ett genoraförande av raina förslag,

I detta samraanhang vill jag ta upp en fråga sora CSN aktualiserar i sitt förslag beträffande allraänna studielånefonden, CSN föreslår alt äldre studerande i gyranasial utbildning sora redan beviljats studiehjälp även för andra halvåret 1973 bör erhåUa studiehjälp i form av extra studielån. Enligt min mening bör medel på studiemedelsfonden få an­vändas för studielån till äldre studerande som övergångsvis fortfarande får studiehjälp,

CSN har även föreslagit vissa smärre ändringar i reglerna om åter­betalning av studieraedel. Jag har i prop, 1973: 1 (bil, 10 s, 497) tillkännagett att en översyn bör ske av reglerna för återbetalning. Över­synen bör syfta tUl att underlätta för dem sora efter utbUdningen är att betrakta sora betalningssvaga. Några ändringar i de grundläggande principerna för återbetalningss)'stemet är däremot inte aktuella. Arbetet med översynen har nu inletts. Avsikten är att arbetsraarknads- och studerandeorganisationer skall få följa arbetet, I denna översyn bör även behandlas CSN:s förslag ora ändringar i reglerna för återbetalning av studieraedel.

Frågan ora sjukförsäkring för studerande har utretts av riksrevisionsverket (RRV), RRV har föreslagit att studerande som uppbär studieraedel skall få 25 kr, resp, 13 kr, per dag •— beroende på om man har heltids- eller deltidsstudiemedel — vid sjukdora och efter en karenstid på sju dagar, Preraien för försäkringen föreslås bli 35 kr, resp, 19 kr, per terrain. När det gäller utbetalningen av sjukpenningen föreslås att sjukpenningen antingen betalas direkt till den studerande.

 

Prop. 1973:63                                                         72

vilket förutsätter motsvarande reduktion av studiemedlen efterföljande terrain eller att sjukpenningen inte betalas till den studerande utan an­vänds för att betala av motsvarande belopp på de återbetalningspliktiga studiemedlen.

Det råder enighet bland remissinstanserna ora angelägenheten att förbättra det ekonoraiska skyddet vid sjukdora under studietiden. Me­ningarna har däreraot varit delade ora hur raan tekniskt skall lösa frågan. Jag delar uppfattningen att raan nu bör fatta beslut ora en särskild sjukförsäkring för personer sora har studieraedel. Jag redovisar i det följande — efter sararåd med chefen för socialdepartementet — riktlinjerna för hur en sådan försäkring skall utforraas. Det bör uppdras åt CSN i sararåd raed riksförsäkringsverket att på grundval härav när­raare utforma bestämraelserna.

Försäkringen bör vara obligatorisk för alla studerande raed studie­raedel och gälla den tid sora studieraedel utgår. Den studerande skall sjukanmäla sig till försäkringskassan, sora bör svara för sjukkontrollen och granskningen av de läkarintyg sora behövs. Den studerande bör under sjukdorastiden behålla sina studieraedel. De återbetalningspliktiga studieraedlen bör eraellertid i efterhand reduceras raed ett belopp sora motsvarar utgående återbetalningspliktig del av studieraedlen per dag under de sjukdagar sora den studerande är ersättningsberättigad för. Karenstiden bör sättas tUl 14 dagar.

Försäkringskassan bör förslagsvis vid utgången av varje termin till CSN redovisa antalet anraälda sjukdagar för studerande raed studie­medel. CSN bör i övrigt svara för administrationen av den speciella sjukförsäkringen. Sjukförsäkringen bör finansieras av de försäkrade genom avdrag för premie vid utbetalning av studieraedel. Preraien bör avräknas från studiebidragsdelen inora studieraedlen.

Den frivilliga sjukförsäkringen koraraer aUtjärat att i princip stå öppen för saratiiga studerande. Chefen för socialdeparteraentet komraer att i annat samraanhang lägga frara förslag ora att raaxiraibeloppet för försäkringens dagersättning höjs från nuvarande 15 kr. per dag tiU 20 kr. per dag. Denna försäkring kommer alltså att vid behov kunna teck­nas av de studerande, oavsett om de har studieraedel eUer inte. Riks­försäkringsverket och CSN bör utarbeta de närraare regler sora behövs i fråga om samordningen mellan den nya sjukförsäkringen för stude­rande och såväl den obligatoriska som den frivilliga sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring.

Jag vill slutligen ta upp några frågor om studiestödet till yngre elever i gymnasieskolan ra, fl, skolforraer.

Studiehjälp utgår f. n, dels i förra av studiebidrag, dels i form av olika tillägg. Studiebidraget utgör sedan den 1 januari 1973 110 kr, i månaden, CSN har nu föreslagit en höjning av inackorderingstillägg, inkomst-och behovsprövat tillägg samt införande av ett hemresetillägg. Som jag

 

Prop. 1973:63                                                         73

tidigare frarahållit bör inackorderingstillägget höjas. Detta tillägg utgör nu 125 kr, i raånaden och bör sora CSN föreslagit den 1 juli 1973 höjas tiU 150 kr. i månaden. Maximibeloppet i bidrag och tillägg koraraer därigenora alt kunna uppgå tiU 425 kr. i raånaden. Jag är i övrigt inte beredd att nu tillstyrka CSN:s förslag.

Det inkorastprövade tillägget utgår för studerande sora inle har syskon under 17 år raed raaxiraibeloppet 75 kr. per raånad t, o, ra. en taxerad inkorast för föräldrarna ora 21 000 kr. Överstiger den taxerade inkomsten detta belopp reduceras tilläggets storlek. Fr. o, ra, den 1 ja­nuari 1974 bör beloppet för taxerad inkorast sättas till 23 000 kr. Detta föranleder raotsvarande förändringar för studerande raed ett eller flera syskon under 17 år. För höstterrainen 1973 bör raan vid beviljningen av tillägget utgå från inkomsten enligt 1972 års taxering och för vår­terminen 1974 enligt 1973 års taxering. Gränserna för behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga studieraedel för dessa yngre elever bör förskjutas i raotsvarande raån,

Inkorastprövningen för det inkorastprövade tillägget grundas på för­äldrarnas till statlig inkorastskatt taxerade inkomst järate i vissa fall förraögenhet. Statsrådet Odhnoff har efter Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1973 tiUkallat sakkunniga för att pröva frågan om det fraratida underlaget för inkorastprövning av bostadstilläggen. F. n. tillärapas geraensararaa regler när det gäUer inkorastprövningen för bostadstillägg och inkorastprövat tillägg inora studiehjälpen. De sak­kunnigas förslag kan därför även få betydelse för inkorastprövningen vad gäUer de inkorastprövade tilläggen, I enlighet raed förslag i prop, 1973: 29 sora bl, a. behandlar inkoraslprövningsreglerna för bostads­tillägg förordar jag att för bidragsåret 1974 genoraförs en begränsning av möjligheterna att utnyttja underskottsavdragen vid taxeringen även för det inkomstprövade tillägget. En sådan regel bör utformas så att den taxerade inkomsten vid inkomstprövningen av inkomstprövat till-lägg skall räknas upp raed belopp motsvarande sådant avdrag för under­skott i förvärvskälla vid taxeringen som överstiger 3 000 kr.

Räntan för studielån som hittills tillförts inkorasthuvudtiteln under anslaget Allraänna studielånefonden bör fr, o, m, budgetåret 1973/74 tUlföras anslaget Studieraedelsfonden på inkorasthuvudtiteln,

CSN anser det angeläget att författningsbestäraraelser-n a ora studiestöd saralas i dels en studiestödslag, dels en studiestöds­kungörelse. Detta skulle enligt CSN vara lill fördel inle bara för de studiesociala rayndigheterna ulan också för andra rayndigheter särat för den allraänhet som har behov och intresse av att ta del av de stu­diesociala författningsbestäramelserna. CSN har även föreslagit en rent forraell ändring av 9 kap. 3 a § föräldrabalken.

Jag delar CSN:s uppfattning att det är angeläget att föra sararaan författningsbesläraraelserna till en lag och en kungörelse och föreslår

 

Prop. 1973:63                                                                        74

därför att detta sker. Till den närraare utforraningen av de erforder­liga författningsbesläraraelserna i lagen återkoraraer jag i specialmoti­veringen. Bestämraelserna i 9 kap, 3 a § föräldrabalken bör ändras på sätt CSN har föreslagit.

I enlighet raed det anförda har inom utbildningsdepartementet upp­rättals förslag till

1,    studiestödslag

2,    lag ora ändring i föräldrabalken.

Det under 2 avgivna förslaget har upprättats i samråd raed stats­rådet Lidbom,

9 Specialmotivering

I det föregående har jag föreslagit att nuvarande författningsbestära­raelser ora studiestöd skall föras sararaan till en enda lag och lill en enda kungörelse. Den föreslagna lagen bör lärapligen benäranas studie­siödslagen, I lagen har intagits de bestäraraelser sora hittills har funnits i förordningen ora förlängt barnbidrag, studiehjälpsregleraentet, studie­raedelsförordningen och förordningen om studieraedelsavgifter. Till kungörelsen bör dock föras vissa bestäraraelser som f, n, återfinns i de nyss nämnda författningarna. Det gäller främst bestämmelser av ad­ministrativ karaktär.

Nu gällande bestämraelser i de fyra raed riksdagen antagna författ­ningarna har i mycket stor utsträckning kunnat föras över till studie­stödslagen utan andra ändringar än sådana sora antingen är av formell art eller betingas av själva sammanförandet till en enda författning, I den raån så kunnat ske, behövs i det följande ingen närraare redogörelse för innehållet i bestämraelserna. En översikt över den föreslagna studie-slödslagens motsvarighet i gällande rätt bifogas som bilaga 1.

1  kap. Inledande bestämmelser

2  och 3 §§

Enligt statsmakternas beslut 1972 (prop, 1972: 27, SfU 1972: 20, rskr 1972: 148) har jag i den allraänna motiveringen föreslagit att de s, k, äldre studerandena skall flyttas över från studiehjälps- till studieraedels­systeraet, Studiehjälpssysteraet koramer därför i fortsättningen att avse endast de s, k, yngre studerandena.

De äldre studerande som nu föreslås överflyttade tUl studierae­delssysteraet har ansetts böra även inora raraen för detta systera kunna erhålla resekostnadsersättning för studier vid skolenhet raed statlig vuxenutbildning, I övrigt koraraer studieraedel att liksora hittiUs utgå i förra av studiebidrag och återbetalningspliktiga studieraedel.

 

Prop. 1973:63                                                                         75

4 §

I denna paragraf anges vilka rayndigheter sora skall handlägga frågor enligt studiesiödslagen, Närraare bestäraraelser bör raeddelas av Kungl. Maj:t. Inora raraen för sådana bestäramelser kan Kungl, Maj:t meddela föreskrift sora innebär alt koraraunfullraäktige får bestämma att annan koraraunal närand än skolstyrelsen skall handha frågor ora studiestöd på sarama sätt som f. n. anges i bl, a. 2 och 32 § § studiehjälpsregle­mentet.

Frågor ora studiehjälp tUl studerande vid landstingskorarauns skola handhas f, n, av läroanstaltens rektor. Det är angeläget att nu öppna raöjlighet för läroanstaltens styrelse, dvs, i allraänhet landstingskommu­nens utbildningsnämnd, att — på samraa sätt sora redan gäller vid koraraunala skolor — fatta beslut i sådana frågor,

5 §

Paragrafen raotsvarar 4 § studieraedelsförordningen, I den nya lydel­sen ges Kungl, Maj:t rätt att förordna att terrain skall orafatta annan tid än ett kalenderhalvår. Detta kan behövas exerapelvis för de fall då höstterrainen även orafattar del av januari raånad, vilket förekoraraer på vissa utbUdningslinjer vid universitet och högskolor.

2 kap. Förlängt barnbidrag

I 1 och 2 §§ har tagits in bestäraraelser sora helt raotsvarar vad sora nu gäller, Besläraraelserna i 3 § är däremot nya. Bakgrunden till de nya bestämraelserna är följande, CSN har föreslagit att förlängt barn­bidrag skall kunna utgå även för barn som inte är bosatt i Sverige under förutsättning att barnet bedriver studier vid utlandsskola som avses i kungörelsen (1968:321) ora undervisning för utlandssvenskars barn. Förlängt barnbidrag skall emellertid ses som ett stöd i de fall dä allmänt barnbidrag på grund av barnets ålder inte längre kan utgå till den som är elev i grundskolan. Det förlängda barnbidraget bör därför utgå enligt sararaa regler sora gäller i fräga ora rätt till allraänt barnbidrag, Liksora f, n, bör det därför endast kunna utgå för barn sora är bosatt i Sverige, Sora bosatt i Sverige anses eraellertid vid tillärapningen av bestämrael­serna om allmänt barnbidrag även barn sora tillfälligt vistas utora landet, men sora fortfarande är kyrkobokfört här i landet. Så utgår t, ex, all­raänt barnbidrag för barn till den sora är anställd i statens tjänst på utländsk ort, såsora svenska diploraater och tjänsteraän hos styrelsen för internationell utveckling. I raotsvarande raån bör förlängt barn­bidrag kunna utgå för barn sora tillfälligt vistas utora landet, om barnet fortfarande är bosatt i Sverige och om barnet under vistelsen utomlands är elev vid ullandsskola som avses i 1968 års kungörelse.

 

Prop. 1973:63                                                                      76

3 kap. Studiehjälp

Till kapitlet har förts över de bestämmelser i studiehjälpsregleraentet sora gäller yngre studerande raed de ändringar sora jag föreslagit i den allraänna raotiveringen.

1  §

I 4 § studiehjälpsregleraentet föreskrivs att studiehjälp till yngre elever för tid efler den 30 juni det kalenderår, då den studerande fyller 20 år, utgår endast ora kurstiden orafattar raindre än två raånader, CSN har uppgett att sådana faU torde vara ytterst säUan förekoraraande, CSN har därför föreslagit att någon raotsvarighet härtill inte skall finnas i den nya lagen. Jag tillstyrker CSN:s förslag. Studiehjälp koraraer där­för i fortsättningen alltid att utgå under hela det läsår sora börjar det kalenderår då den studerande fyller högst 19 år, Detla skall gälla även i de fall då den studerande först börjar delta i en utbildning, det år då han fyller 20 år, raen pågående läsår börjat året dessförinnan,

5 §

Liksora hittills skall studiehjälp utgå endast under den tid då den studerande bedriver studier, I regel sker detta under hela läsåret. Vissa studier är dock inte direkt läsårsanknutna i den raeningen att de pågår hela läsåret. Men även i dessa fall sker utbildningen under resp, läro­anstalts läsår. Med studietid avses den tid under vilken läroanstalten raeddelar utbildning på den studieväg sora den studerande följer eUer den raindre del av utbUdningstiden under vilken den studerande deltar i utbildningen.

Jag har i den allraänna raotiveringen angett att läsåret för gymnasie­skolan normalt är 40 veckor. Detta kan liksom hittUls i studiehjälps­hänseende anses raotsvara nio månader, i regel fördelade raed fyra raå­nader på höstterrainen och fera raånader på vårterrainen, Närraare bestäraraelser härom och bestäraraelser ora läsår vid andra läroanstalter och utbildningslinjer särat ora fördelningen av läsåret på skUda terminer kan raeddelas i adrainistrativ ordning. Därvid bör raan självfallet så långt möjUgt avrunda berörda tidsperioder till hela perioder ora en halv raånad,

10 och 11 §§

Av praktiska skäl bör de grunder sora stalsraaktema fastställt för inkorastprövat tUlägg och behovsprövat tillägg redovisas i bestärarael­ser sora raeddelas i adrainistrativ ordning,

12 §

Återbetalningspliktiga studieraedel till yngre elever skall enligt stats­makternas beslut 1972 (prop, 1972: 27, SfU 1972: 20, rskr 1972: 148) utgå i samraa orafattning som studielån f, n, kan utgå till sådana elever.

 

Prop. 1973:63                                                                        77

17 och 18 §§

I den allraänna raotiveringen har jag föreslagit alt vad sora sägs ora reduktion av studieraedel på grund av raakes inkorast och förraögenhet skall gälla även inkorast och förraögenhet hos sådan person sora, utan att vara gift med den studerande, lever tillsararaans raed den studerande under förutsättning att dessa personer tidigare varit gifta eller geraen­saral har eller har haft barn, Inora studiehjälpssysteraet bör på sararaa sätt vid prövning av rätt till inkorastprövat tillägg, behovsprövat tillägg eller återbetalningspliktiga studieraedel raed raake till gift studerande järastäUas den sora lever tillsararaans raed den studerande under de förutsättningar sora jag nyss har angett. Ingång av äktenskap har av praktiska skäl ansetts böra påverka den studerandes rätt till studiehjälp först fr, o, ra, kalenderhalvåret närraast därefter. Vad sora nu sagts ora ingång av äktenskap gäller enligt 18 § även den sora flyttar samman med annan person under villkor sora anges där,

Bestäraraelser i här näranda frågor i vad avser återbetalningspliktiga studieraedel har tagits in i 17 och 18 §§,

22 §

Statsraakterna har 1968 godtagit att inackorderingstillägg skall utgå lill sådana utlandssvenska studerande vid grundskolan i Sverige sora tillhör årskurserna 6—9 (prop, 1968:67 s, 31, SU 1968:129, rskr 1968: 303), Uttrycklig bestäraraelse härora har nu tagits in i 22 §, Därvid har raed svensk grundskola järaställts sådan annan skola i Sverige i vilken skolplikt kan fullgöras,

4 kap. Studiemedel

1 och 2 §§

I 1 § åsyftas de läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studie­medel f, n, utgår enligt studiemedelsförordningen, I 2 § åsyftas de läro­anstalter och utbildningslinjer vid vilka f, n. utgår studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet. De äldre studerandena vid dessa komraer enligt vad jag har föreslagit i det föregående att nu föras över till studieraedels­systeraet. Det bör liksom hittills ankoraraa på Kungl. Maj:t att bestära­raa ora viss läroanstalt eller utbildningslinje skall hänföras till 3 kap, 1 § eller 4 kap, I §,

I fråga ora avgränsningen raellan äldre studerande och yngre studeran­de får jag här hänvisa till vad jag anfört under 3 kap, 1 §,

4 och 5 §§

Studerande vid de läroanstalter och utbildningslinjer sora avses i 1 § skall liksora hittills kunna få studiemedel i form av studiebidrag och återbetalningspliktiga studieraedel vid såväl heltidsstudier sora vid så­dana deltidsstudier vilka avser rainst halvtid. För de äldre studerande

6    Riksdagen 1973.    1 saml.    Nr 63

Prop. 1973:63                                                                        78

som nu förs över till studieraedelssysteraet bör liksom tidigare inom ramen för studiehjälpssysteraet studiebidrag kunna utgå endast vid hel­tidsundervisning ora rainst åtta veckor, Kungl, Maj:t bör dock fortfaran­de ha raöjlighet att för vissa fall raedge studiebidrag även vid kortare heltidsundervisning än åtta veckor,

6 och 7 §§

I dessa paragrafer har tagils in de bestäraraelser ora studielämplig­hetsprövning som jag redovisat i den aUraänna raotiveringen,

8 och 9 §§

Begränsningen till 16 terminer som nu finns i 7 § studiemedelsförord­ningen skall gälla i sarama utsträckning som hittills. Den bhr aUtså inte tilläraplig på de äldre studerande sora nu förs över till studieraedels­systeraet Den åldersbegränsning till 45 år sora f, n, gäller enligt studie­raedelssysteraet bör däreraot i princip gälla även för nyss nämnda stu­derande.

10 §

Mina förslag i den allraänna raotiveringen bygger på att studieraedel skall utgå endast under den faktiska studietiden, I konsekvens härraed har i denna paragraf föreskrivits att studieraedel utgår för sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier. Därvid beaktas enhgt 13 § endast hela tidsperioder ora rainst 15 dagar, vilka perioder i studiemedelshänseende skall anses motsvara en halv månad.

Med studietid avses den tid under vUken läroanstalten meddelar ut­bildning på den studieväg sora den studerande följer eller den raindre del av utbildningstiden under vilken den studerande deltar i utbild­ningen.

Vad jag anfört under 3 kap, 5 § ora indelning i läsår och terrainer gäller självfallet även för studieraedelssysteraet,

11 §

Bestämraelsen i 11 § tredje stycket raotsvarar 8 § tredje stycket stu­dieraedelsförordningen. Enligt sistnäranda stycke gäller att studieraedel beviljas för högst två eller, i fall sora CSN förordnar, för högst tre terrainer i sänder. Möjligheten att ge sådant förordnande har inte utnyttjats, Bestäraraelse ora sådant förordnande har därför inte tagits ur förslaget till studiestödslag.

Studiemedel beviljas enligt 11 § visserligen för en eller två terminer. Det belopp sora skall utgå i studieraedel för en viss terrain skall dock enligt 10 § alltid besläraraas endast för den del av terrainen under vilken den studerande faktiskt bedriver studier. Hur studieraedelsbeloppel därvid beräknas anges i 12—26 §§,

 

Prop. 1973:63                                                                        79

13 §

Med heltidsstuderande avses här liksora i övrigt i förslaget till studie­stödslag sådan studerande som under sin studietid använder hela sin arbetstid för studier, Däreraot krävs inte att den studerande bedriver studier under en viss minsta tidsperiod, I fråga ora komraunal och stat­lig vuxenutbildning bör dock begreppet heltidsstuderande liksom hittills kunna ges en något annan innebörd enligt vad jag angivit i den all­raänna raotiveringen.

Med deltidsstuderande avses studerande sora under sin studietid en­dast använder en del av sin arbetstid. Vad sora här sägs ora deltidsstude­rande gäller dock naturligtvis endast i den raån studiemedel över huvud laget kan utgå till deltidsstuderande enligt 4 och 5 §§,

14 §

I denna paragraf har tagits in bestäraraelser ora barntiUägg, Sora jag förordat i den allraänna raotiveringen skall i princip endast ett barn­tillägg utgå för ett och sararaa barn,' även ora båda föräldrarna upp­fyller vUlkoren för sådant tUlägg, Barntillägget bör utges till fadern eller, ora föräldrarna är ense därora, till raodern, Ora vårdnaden om barnet omhänderhas av endast en av föräldrarna och den andre är skyldig att utge underhållsbidrag bör barntillägget dock alllid utges lill den sistnärande.

Från principen ora ett enda barntillägg för ett och sararaa barn bör kunna göras undantag i vissa speciella fall, Härigenora vinnes att fader och raoder sora är skyldig att utge underhållsbidrag till barnet alltid kan få barntillägg. Undanlag kan därför bli aktuellt bl, a, ora ingen av föräldrarna har vårdnaden ora barnet saratidigt sora de är skyldiga att utge underhållsbidrag,

15 §

I paragrafen ges bestäraraelser ora fördelning av de studieraedel som enligt 13 och 14 §§ skall utgå för läsår. Vid fördelningen skall beaktas bl, a, vad Kungl, Maj:t enligt 10 § föreskrivit om indelning i terrainer.

16—21 §§

I paragraferna har intagits bestäraraelser ora reduktion av studie­raedel på grund av egen och raakes inkoraster och förraögenhet. Här får hänvisas till den allraänna raotiveringen,

22 §

Överföringen av äldre studerande inora statlig vuxenutbildning från studiehjälpssysteraet till studieraedelssysteraet skapar vissa särskilda problera, I den allraänna motiveringen har jag angett att studerande vid statens skolor för vuxna även i fortsättningen bör ha i huvudsak sararaa

 

Prop. 1973:63                                                                        80

möjligheter tiU studiestöd som de f, n, har. Vid prövning av rätt tiU studielån beaktas f, n, endast de inkoraster sora den studerande har under den tid då han deltar i heltidsundervisning vid skolan, Detsararaa bör kunna gälla även vid reduktion rnot egna inkoraster då studiemedel i fortsättningen skall beviljas sådan studerande, Kungl, Maj:t bör därför kunna förordna att den studerandes inkomst skall beaktas i annan ut­sträckning än som följer av 16—21 §§, Prövning raot raakes inkorast och raot egen och raakes förraögenhet skall ske i vanlig ordning,

24 §

Paragrafen raotsvarar 15 § studieraedelsförordningen. Enligt 13 § kan studieraedel utgå för studietid sora omfattar minst en halv raånad. Med hänsyn härtill har jag i 24 § räknat ora studiebidragens raaxiraibelopp till belopp för hel period ora en halv månad och avrundat beloppen för heltidsstuderande till 97 kr, 50 öre och för deltidsstuderande som avses i 1 § till 49 kr,

26 §

I paragrafen ges bestämmelser om återbetalningspliktiga studiemedel till bl, a, sådana deltidsstuderande som nu förs över från studiehjälps­till studieraedelssysteraet. Dessa bestäraraelser har jag behandlat i den allmänna motiveringen,

29 och 30 §§

I fråga ora 29 § får jag hänvisa till vad jag i specialraotiveringen till 3 kap, 17 och 18 §§ anfört ora den tidpunkt fr, o, ra, vilken ingång av äktenskap skall påverka studerandes rätt till studiehjälp m. ra,

I fråga ora 30 § kan här hänvisas tUl vad jag anfört i den allraänna raotiveringen ora att sararaanboende under vissa villkor skall järaställas raed gifta personer,

31 §

Av praktiska skäl föreslås att studiebidrag och återbetalningspliktiga studieraedel vartill studerande har rätt avrundas lill närraaste hela kron­tal.

32 §

Besläraraelserna i denna paragraf är av sarama innebörd som nuvaran­de bestämraelser i 17 § studieraedelsförordningen. De nya bestämrael­serna gäller inte studerandes rätt till resekostnadsersättning enligt 4 kap,

27 §,

33 §

Bestämraelserna i denna paragraf raotsvarar 33 § andra och tredje styckena studieraedelsförordningen. De koraraer att avse, förutora stu-

 

Prop. 1973:63                                                         81

diebidrag   och  återbetalningspliktiga  studiemedel,   även  resekostnads­ersättning enligt 4 kap. 27 §.

5 kap. Återbetalning av studiemedel

I 5 kap, har tagils in bestämraelser ora återbetalning av studieraedel. Kapitlet raotsvarar utan saklig förändring 18—30 §§ studieraedelsför­ordningen särat förordningen ora studieraedelsavgifter. Vissa bestära­melser i den senare förordningen är av sådan beskaffenhet att de kan meddelas i administrativ ordning. Dit hör 13 § om innehållet i under­rättelse till den återbetalningsskyldige, 17 § ora sättet för betalning av avgifter, 20 § första stycket ora vilken statlig rayndighet sora bevakar statens fordringar särat 29 och 30 §§ ora rättelse och besvär. Nuvarande bestäraraelser ora att ärenden om återbetalning av studieraedel hand­läggs av CSN återfinns i I kap, 4 § andra stycket,

I övrigt vill jag göra endast några få påpekanden, 5 kap, 41 och 42 §§ i förslaget till studiestödslag är av samraa innebörd sora 21 § första stycket studiemedelsförordningen och 2 § tredje stycket förordningen om studieraedelsavgifter, I 5 kap, 16 § första stycket, 20 § första stycket och 32 § första stycket förslaget till studiestödslag anges i enlighet raed nu gällande regler att preliminär avgift, slutlig avgift eller extra avgift aldrig får uppgå till mer än summan av närmare angivna tidigare er­lagda avgifter och frivilliga betalningar. Enligt 5 kap, 13 § andra stycket i lagförslaget skall emellertid frivillig betalning på visst sätt tillgodo­räknas den återbetalningsskyldige på sararaa sätt sora slutlig avgift för avgiftsåret. Självfallet skall dock vid tillärapning av nyss näranda para­grafer friviUig betalning inte beaktas både sora slutlig avgift och som frivillig betalning. En uttrycklig föreskrift därora har förts in i para­graferna.

Enligt 24 § tredje stycket studiehjälpsreglementet kan befrielse från betalningsskyldighet medges den sora uppburit studielån för vuxenut­bildning. Så bör vara fallet även i fortsättningen. En bestäraraelse därora har intagits i punkt 6 övergångsbestämmelserna till förslaget till studie­stödslag, CSN har föreslagit att samraa befrielseraöjlighet även skall finnas beträffande de återbetalningspliktiga studiemedel som efter den 1 juli 1973 kommer att utgå i stället för studielånen till raotsvarande vuxenstuderande. Denna fråga bör behandlas närmare i samband raed den översyn av reglerna för återbetalning av studiemedel som nu har inletts.

Övergångsbestämmelser

Punkt 1

Lagen (1971:153) ora extra studiemedel kan upphöra att gälla den 1 juli 1973, Enligt punkt 12 skall näraligen återbetalning av studieraedel

 

Prop. 1973:63                                                                         82

som beviljats fÖre ikraftträdandet och återbetalning av extra studie­medel sora beviljats raed stöd av 1971 års lag ora extra studieraedel ske enligt de nya bestäraraelsema.

Punkterna 2 och 3

I den mån läsår pågår när den nya lagen träder i kraft, bör sora CSN har föreslagit studiestöd för hela läsåret utgå enligt de äldre be­släraraelserna. Detta kan innebära att vissa äldre studerande får studie­hjälp även för studier under andra halvåret 1973 och i undantagsfall även för studier i början av år 1974, I sådana faU bör sora jag tidigare har angett dessa studerande kunna få extra studielån. Dessa bör åter­betalas enhgt de regler sora gäller för studielån enligt studiehjälpsregle­raentet.

Punkt 4

Denna punkt avser beslut sora raeddelals före den 1 juli 1973, i annat fall än som avses i punkt 2,

Punkt 5

Denna punkt har behandlats i den allraänna motiveringen.

Punkt 6

I fråga ora denna punkt hänvisas tiU vad sora anförts ora 24 § tredje stycket studiehjälpsregleraentet i specialraotiveringen till 5 kap, Genora hänvisning till vissa andra bestäraraelser i studiehjälpsregleraentet har hittills gällande regler ora återbetalning av studielån gjorts tillärapliga även för framtiden i vad avser redan beviljade studielån.

Punkterna 7 och 8

Bestämmelserna i dessa punkter är av sarama innebörd som punkter­na 7 och 8 i övergångsbestämraelserna till studieraedelsförordningen.

Punkt 9

Det har inte ansetts riraligt att den studerande under tid då han får studiestöd enligt de nya besläramelserna skall amortera eUer betala ränta på studielån som han erhållit enligt studiehjälpsregleraentet, Ge­nora att den studerande nu befriats från skyldighet alt erlägga sådan araortering och ränta koraraer bl, a, behovet av extra studieraedel enligt 4 kap, 25 § att minskas.

Punkt 10

Besläraraelserna i denna punkt är av samraa innebörd sora över-gångsbesläraraelserna till förordningen (1969: 270) om ändring i studie­medelsförordningen.

Punkt 11

De nya bestämmelserna ora återbetalning av återbetalningspUktiga studieraedel är av sararaa innebörd sora hittills gällande bestäraraelser och kan därför direkt tillärapas även på återbetalningspliktiga studie­raedel sora uppburits enligt äldre bestäraraelser.

 

Prop. 1973:63                                                                      83

10 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl, Maj:l dels föreslår riksdagen att antaga förslagen till

1,  studiestödslag,

2,  lag om ändring i föräldrabalken, dels föreslår riksdagen att

3,       godkänna de riktlinjer jag i det föregående förordat i fråga
ora sjukförsäkring för studerande.

11 Anslagsberäkningar för budgetåret 1973/74

H 2.   Studiebidrag m. m.

1971/72 Utgift 513 758 308 1972/73 Anslag 573 000 000 1973/74 Förslag      544 000 000

Från anslaget bestrids utgifter för studiehjälp enligt studiehjälpsregle­raentet (1964: 402, oratryckt 1970: 267, ändrat senast 1972: 383) och för­ordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag (ändrad senast 1972; 382) särat studiebidrag enligt studieraedelsförordningen (1964:401, oratryckt 1970: 266, ändrad senast 1972: 182), Av anslaget disponeras dessutom raedel för brevskoleslipendier samt raedel för särskUt studiestöd till utlandssvenska elever.

Centrala stiidiehjälpsnämnden

Centrala studiehjälpsnämnden (CSN) föreslår en ökning av detta anslag med 12 milj, kr, för nästa budgetår.

1. Under budgetåret 1971/72 har i studiehjälp enligt studiehjälps­regleraentet och förordningen ora förlängt barnbidrag utbetalats 340,8 milj, kr. Härav hänför sig 25 railj, kr, till studiebidrag till studerande inora vuxenutbildning. Utbetalning av brevskolestipendier uppgick tiU 10 900 kr, och utbetalning av särskilt studiestöd till utlandssvenska elever lill 46 000 kr. För innevarande budgetår har raedelsbehovet be­räknats tiU 372 railj, kr. Vid oförändrade regler och bidragsbelopp be­räknar CSN raedelsbehovet för budgetåret 1973/74 liU 388 raUj. kr,

CSN föreslår en förstärkning av studiehjälpen i olika avseenden. Beloppet för inackorderingstillägg bör enligt CSN:s mening höjas från 125 tUl 150 kr. i raånaden. Kostnadsökningen till följd av detta för­slag beräknas tiU 8 railj, kr. Vidare föreslås en ökning av beloppen för inkorastprövat tillägg från nuvarande belopp av lägst 20 och högst 75 kr. till belopp av lägst 30 och högst 110 kr, i raånaden, Merulgif-

 

Prop. 1973:63                                                                         84

ten härför beräknas till 11 raUj, kr, Dessutora förordas en förstärk­ning av beloppet för behovsprövat tillägg från 90 tiU 110 kr, i må­naden. Detta förslag beräknas medföra en kostnadsökning av 2 railj, kr. De sararaanlagda reformkoslnaderna uppgår sålunda liU 21 railj. kr.

2, Under budgetåret 1971/72 har i studiebidrag enligt studiemedels­förordningen utbetalts 174,3 milj, kr. För budgetåret 1972/73 har an-visals 196 railj, kr. Med hänsyn till att antalet studerande vid studie­medelsberättigande utbildningar väntas bli i stort sett oförändrat under de närraaste åren beräknas kostnaden för studiebidrag rainska raed 20 railj, kr.

Föredraganden

Centrala studiehjälpsnäranden (CSN) har fört fram flera förslag om förstärkningar på studiehjälpens område. Sora jag föreslagit i det före­gående bör inackorderingstillägget höjas från 125 kr, tUl 150 kr, i raånaden. Detta beräknas raedföra ett ökat raedelsbehov av 8 milj, kr. Jag är f,n, inle beredd alt ändra beloppen för inkomstprövat tUlägg och behovsprövat tiUägg, (1)

Jag räknar med en minskning av antalet studerande till studieraedels­berättigade utbildningar jämfört med tidigare prognoser. Jag beräknar att de totala utgifterna för studiebidrag för dessa studerande härigenom koraraer att sjunka med 35 railj. kr. (2)

Vid anslagsberäkningen har jag i övrigt tagit hänsyn till de föränd­ringar i saraband med överförandet av äldre elever lill studiemedels­systemet som jag tidigare redovisat. Anslaget bör föras upp med 544 milj. kr.

Jag herasläller alt Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln anvisa ell förslagsanslag av 544 000 000 kr.

rV: 5. Studiemedelsfonden

1971/72 Utgif fl 630 000 000 1972/73 Anslagi 584 000 000 1973/74 Förslag      455 000 000

 Innefattar ej allmänna sludielånefonden.

Ur fonden utgår återbetalningpliktiga studieraedel bevUjade enligt studieraedelsförordningen (1964:401, oratryckt 1970:266, ändrad senast 1972: 182),

Centrala studiehjälpsnämnden Centrala studiehjälpsnämnden (CSN) föreslår att studieinedelsfoiiden

 

Prop. 1973:63                                                                        85

förs upp raed ett belopp av 488 railj. kr,, vilket innebär en rainskning raed 96 railj, kr, i förhållande till innevarande budgetår.

Under läsåret 1971/72 utbetalades äterbetalningsplikliga studiemedel till orakring 91 000 studerande. Utbetalningarna ur fonden uppgick tiU 711,7 railj, kr,, dvs, ett genorasnitlsbelopp per år och studieraedels-lagare av ca 7 825 kr.

Antalet närvarande studerande vid läroanstalter där studieraedel utgår beräknas under läsåret 1973/74 uppgå tiU 161 700, Av dessa antas 60 % komraa att beviljas återbetalningspliktiga studiemedel, TUl detta antal av 97 000 studiemedelstagare i Sverige beräknas ca 1 000 studerande i utlandet koraraa alt beviljas studiemedel, CSN har vid sina beräkningar utgått från basbeloppet 7 300 kr.

Medelsbehovet vid oförändrade bidragsgrunder utgör 818 raUj, kr. Härifrån avgår en beräknad raedelsreservalion av 212 milj, kr, och beräknade inflytande studieraedelsavgifter och friviUiga återbetalningar av 118 milj, kr. Det totala raedelsbehovet utgör därför avrundat 488 railj, kr.

För allmänna sludielånefonden föreslår CSN att anslaget för nästa budgetår förs upp raed 92 railj, kr.

Under budgetåret 1971/72 har CSN beviljat 36 597 ansökningar ora studielån till ett sararaanlagt belopp av 140,7 mUj, kr. För budget­året 1972/73 beräknas den totala lånebeviljningen till 148 railj, kr.

Det sararaanlagda raedelsbehovet för budgetåret 1973/74 beräknas av CSN uppgå till 152 railj, kr. vid oförändrade bestäramelser i fråga ora beräkningsgrundema för erhållande av studielån. Härav läcks 19 raUj. kr, av beräknad raedelsreservalion och 41 railj, kr, av beräknade amorteringar under budgetåret. Det beräknade investeringsanslaget kommer därför att uppgå till 92 milj, kr.

Föredraganden

Fr, o, ra. budgetåret 1973/74 upphör anslaget allraänna studielåne­fonden. Genora det förslag ora överförande av äldre studerande till studieraedelssysteraet och förslaget att yngre elever i fortsättningen bör få återbetalningspliktiga studieraedel sora jag i det föregående förordat koraraer återbetalningspliktiga studieraedel att beräknas för såväl yngre sora äldre elever. Reservationen den 30 juni 1973 på an­slaget AUraänna studielånefonden liksora araorteringar till fonden bör tillföras studieraedelsfonden.

Vid anslagsberäkningen har jag tagit hänsyn tUl de förändringar sora kommer att ske genom överförandet av äldre studerande till studie­raedelssysteraet och genom att yngre studerande i fortsättningen kora­raer alt få återbetalningspliktiga studieraedel. Jag har i följande sara­raanstäUning även beaktat beräknade prisförändringar och därjärate vissa förändringar i studerandeanlalet.

 

Prop. 1973:63

Anslagsberäkning (1 000-tal kr,)

86

 

 

Medelstillgång

 

Beräknad medelsförbrukning

Reservationer 1972-06-30

 

\lnnl {1805 000

sludiemedelsfonden

310 000

allmänna studielånefonden

17 000

 

Anslag för 1972/73

697 000

 

Avgifter m, m, under 1972/73

 

 

studiemedelsfonden

130 000

 

allmänna studielånefonden

37 000

 

Avgifter under 1973/74

 

 

studiemedelsfonden

118 000

 

allmänna studielånefonden

41000

 

Anslag för 1973/74 (förslag)

455 000

 

 

1 805 000

1 805 000

Jag herasläller att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen

att till Sludiemedelsfonden för budgetåret 1973/74 på kapital­budgeten under statens utlåningsfonder anvisa ell investerings­anslag av 455 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda raed instäraraande av statsrådets övriga ledaraöter heraställl förordnar Hans Maj:t Konungen alt lill riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Margit Edström

 

Prop. 1973:63                                                                      87

Bilaga 1

Översikt över den föreslagna studiestödslagens motsvarighet i gäl­lande rätt

Studiestödslagen

1 kap.

1 §

2 §

3 §

4 §

5 §

2 kap.

1 §

2 §

3 §

J kap.

1  §  1 st.

1  § 2 st.

2 §

3 §  1  st.

3 § 2 st.

4 §

5 §

6 §

7 §

8 §

9 §

10 §

11  §

12 §

13 §

14 §

15 §

16 §

17 §

18 §

19 §

20 §

21  §

22 §

4 kap.

1  §

2 §

3 §

 

Gällande rätt

 

A 1  §,

B 1 §,

C 1 §

B 4 §

 

 

C 3 §

 

 

A 4 §,

B 2 och 32 §§

C 4 §,

D 1 §

1 st.

A 1 §

 

 

A 2 §

 

 

B  t  §

 

 

B 4 §  1

1 st.

 

B 3 §

 

 

B 5 §

 

 

B  16 §

 

 

B 7 §

 

 

B 6 §

 

 

B 9 §

 

 

B 10 §

 

 

B 11 §

 

 

B  17 §

 

 

B 12 —

14 §§

 

B 15 §

 

 

B 20 §

 

 

B 21  §

 

 

B  19 §

 

 

B 25 §

 

 

B 27 §

 

 

B 26 §

1 st.

 

B 26 §

2 st.

 

B 28 §

 

 

C 1  §

 

 

C 5 §  1

och 3

st.

C 2 §

Förkortningar

A = förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag

B = sludiehjälpsreglemenlet (1964: 402)

■C = sludiemedelsförordningen (1964: 401)

:D = förordningen (1967: 882) om studiemedelsavgifter

 

Prop. 1973:63

Studiestödslagen                   GäUande rätt

4 § 1 st,                                      C 5 § 2 st,

4   § 2 st,                                      C 3 §

5   §                                              -

6   §                                    C 6 §

7   §                                              —

8   §                                              C 7 § 1 st,

9   §                                              C 7 § 2 st,

c 9 §

 

 

 

C 10 §

 

 

 

C 11 §

 

st.

 

C 11 §

 

st,.

12 §

C 11 §

 

st,.

12 §

C 11 §

 

st,.

12 §

C 11 §

 

st.,

12 §

C 11 §

2

och

3 st.

c 13 §

 

 

 

C 15 §

 

 

 

C 16 §

 

 

 

10   §                                            —

11  §                                   C 8 §

12   §                                            -

13   §

14   §

15   §

16   §

17   §

18   §

19   §

20   §

21   §

22   §

23   §

24   §

25   §

26   §                                            —

27   §                                            -

28  §                                   C 31 §

29   §                                            —

30   §                                            —

31   §                                            —

32  §                                   C 17 §

33   §                                            C 33 § 2 och 3 st,

5 kap.

1   §                                    C 18 §

2   §                                    C 19 §

3   §                                    C 20 §

4   §                                             C 21 § 2 st,

5   §                                             C 22 §

6   §                                             C 23 § 1 st,

7   §                                             C 23 § 2 st,

8   §                                             C 23 § 3 och 4 st,

9   §                                             C 23 § 4 st,

 

10  §                                            C 24 § I st,, D 4

11  §                                            C 24 §

12  § 1 och 2 st,                          C 25 § 1 och 2 st,

 

12  § 3 st,                                    C 26 §

13  §                                            C 27 §

14  §                                            C 28 §

15 §                                   D 5 §

16 §                                   D 6 §

17 §                                   D 7 §

18  §                                            D 8 § 1 st.

 

Prop. 1973:63                                                                      89

Gällande rätt

 

D 8 § 2 st.

 

D 8 § :

! och 4 st.

D 9 §

 

 

D 10 §

 

 

C 29 §

 

 

C 30 §

 

 

D 12 §

 

 

D 14 §

 

 

D 15 §

 

 

D 16 §

 

 

D 17 §

 

 

D 18 §

 

 

D 19 §

1 st.

 

D 19 §

2 och 5

st.

D 19 §

3 och 4 st.

D 19 §

6 st.

 

D 19 §

7 st.

 

D 19 §

7 st.

 

D 20 §

2 st.

 

D 21 §

 

 

D 22 §

 

 

D 23 §

 

 

C 21 §

1 st.

 

C 21 §

1 st.

 

C 25 §

3 st„ D

23 a §

D 24 §

 

 

D 25 §

 

 

D 26 §

 

 

D 27 §

 

 

D 28 §

 

 

B 28 a

§, C 31

a §

B 29 §,

C 32 §

 

A 3 §,

B 30 §,

C 33 § 1 st.

A 5 §,

B 35 §,

C 37 § 2 st.

Studiestödslagen

19   §

20   §

21   §

22   §

23   §

24   §

25   §

26   §

27   §

28   §

29   §

30   §

31   §

32   §

33   §

34   §

35   §

36   §

37   §

38   §

39   §

40   §

41   §

42   §

43   §

44   §

45   §

46   §

47   §

48   §

6 kap.

1   §

2   §

3   §

4   §

D 32 6

 

Prop. 1973:63                                                                         90

Innehåll

Sida

Författningsförslag                                                                    3

1   Inledning                                                                              25

2   Gällande bestämraelser ora studiestöd                               27

3   1968  års  studieraedelsutrednings belänkande Reforraer inora studieraedelssysteraet            30

 

3.1   Betänkandets innehåU                                                   30

3.2   Studieraedlen och sludenlbostadshyrorna                     30

 

3.2.1    Gällande bestäraraelser                                         30

3.2.2    Hyresnivå                                                                32

3.2.3    Utredningens förslag                                              34

3.3 Behovsprövning genteraot raakes ekonorai                  35

3.3.1    Nuvarande regler                                                    35

3.3.2    Utredningens förslag                                              35

3.3.3    Sararaanboendebegreppet inora studieraedelssysteraet   39

3.4 BamlUlägget inora studieraedelssysteraet                     40

3.4.1    Nuvarande regler                                                    40

3.4.2    Bamkostnader                                                         40

3.4.3    BarnlUlsyn                                                               41

3.4.4    Studerande raed barn                                            42

3.4.5    Studieraedelsutredningens förslag                         42

 

3.5   Kostnadsberäkningar av studieraedelsutredningens förslag       44

3.6   Reraissyttranden                                                            44

4 Centrala studiehjälpsnämndens förslag till ekonomiskt stöd till
heraresor för inackorderade elever i gyranasieskolan ra, ra, 49

4.1    Centrala studiehjälpsnärandens skrivelse                     49

4.2    Reraissyttranden                                                            50

5 Centrala  studiehjälpsnärandens  förslag angående  studieraedel

till nya grupper                                                                    50

5.1    Studieraedel till elever i gyranasial utbildning ra, ra,     51

5.2    Organisation och adrainistration                                    55

5.3    Reraissyttranden                                                            56

6 Övriga förslag på studiestödets oraråde                             59

6.1    Centrala   studiehjälpsnärandens   förslag   på   studiehjälpens oraråde         59

6.2    Vissa andra förslag på studiestödets oraråde               61

 

7   Riksrevisionsverkets förslag angående sjukförsäkring för stu­derande                   62

8   Föredraganden                                                                    63

9   Specialraotivering                                                                74

 

10   Heraställan                                                                         83

11   Anslagsberäkningar för budgetåret 1973/74                     83

Bilaga, Översikt över den föreslagna studiestödslagens raotsvarig­
het i gällande rätt                                                               87