Prop. 1973: 60

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.

Närvarande: Statsministern PALME, rainistern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen för inrikesdeparteraentet, statsrådet Holraqvist, anraäler efter geraensara beredning raed statsrådets övriga ledaraöter fråga ora grunder för beräkning av utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbUdning, m. m. och anför.

Inledning

Kungl. Maj:t uppdrog den 16 juni 1970 åt en särskild sakkunniga att utreda de tekniska förutsättningama för att inordna sjukpenningen och ersättning vid arbetslöshet 1 beskattningssysteraet. Den 28 januari 1972 fick den sakkunnige — sora för utredningsuppdraget hade antagit benämningen sjukpenningutrednmgen — vidare i uppdrag att överväga förutsättningama för en beskattning också av det utbUdningsbidrag som utgår enligt arbetsraarknadskungörelsen (1966: 368, oratryckt 1972: 300), AMK.

Utredningen överläranade den 7 september 1972 betänkandet (SOU 1972: 60) Beskattade förraåner vid sjukdora och arbetslöshet ra. ra. I betänkandet har utredningen funnit alt tekniska föratsättningar finns att beskatta ifrågavarande förraåner och lagt frara förslag till de författningsändringar och adrainistrativa åtgärder sora behövs ora skatteplikt införs.

Reraissyttranden över betänkandet i vad avser beskattning och grunder för beräkning av utbildningsbidrag har avgetts av statskontoret, riksskatteverket, arbetsraarknadsstyrelsen (AMS), länsstyrelserna i Skaraborgs och Västraanlands län. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänsteraännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Lantbrukets skattedelegation och Folksam.

Efter anmälan av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maj:t tidigare denna dag beslutat proposition med förslag ora beskattning av sjukpenning och ersättning vid arbetslöshet särat av utbUdningsbi-

' Överdirektören Hans Järnbrink.

Prop. 1973: 60 3

drag enUgt AMK. Förslag ora den fraratida utforraningen av sjukför-säkringsförraånerna har tidigare denna dag anraälts av chefen för socialdeparteraentet, och jag har anraält förslag ora reforraering av stödet vid arbetslöshet. Jag anhåller att här få la upp frågan ora grunderna för beräkning av utbildningsbidrag i anledning av förslaget ora skatteplikt för sådant bidrag.

Gällande bestämmelser

Gällande bestäraradser i fråga ora bidrag vid arbetsraarknadsutbildning finns dels i AMK samt i regleringsbrev för budgetåret 1972/73 avseende anslag lill arbetsraarknad ra, ra,, dels i cirkulär och cirkulärmeddelanden som har utfärdats av AMS,

UtbUdningsbidrag utgörs av grundbidrag, hyresbidrag på hemorten, traktaraente, barntillägg och särskilt bidrag. Grundbidrag utgår sora bidrag till kostnaderna för uppehället raed högst 625 kr. per raånad lill den sora är gift eller enUgt 17 § AMK järaställs raed gift. TiU annan person utgår grandbidrag raed högst 575 kr. per raånad. Hyresbidrag på heraorlen utgår med högst del belopp, som raotsvarar bidragstagarens faktiska bostadskostnad, eller sora norraalersättning raed högst 200 kr, per raånad. Ersättning för faktisk bostadskostnad utgår till den sora utbildas i sin heraort ora han har fast bostad där, I annat fall utgår norraalersättning. Vid utbildning utora heraorlen gäller i princip att ersättning utgår för faktisk bostadskostnad i hemorten till den sora är gift eller järaställd raed gift och har fast bostad där. För annan person utgår i regel norraalersättning.

Med faktisk bostadskostnad avses hyra inkl. tUlägg för värrae. Bidrag till driftkostnader för egen faslighet utgår raed ett schablonbelopp av 125 kr, per månad. Hyresbidraget reduceras med hänsyn till utgående koraraunalt bostadstillägg. Någon raotsvarande reduktion görs däremot inte för statligt bostadstillägg.

Vid utbildning utora heraorlen utgår traktamente med högst 350 kr, per månad till den sora är gift eller järnslälls raed gift och raed högst 200 kr. per raånad i annat fall. Barntillägg utgår för eget eller raakes barn under 16 år som stadigvarande bor sararaan raed bidragstagaren. Bidraget utgör 120 kr. eller i särskilda fall 150 kr. per månad och barn. Även ora barnet inle stadigvarande bor sararaan raed bidragstagaren kan bamtillägg utgå, om bidragstagaren fullgör underhållsskyldighet raot barnet. Särskilt bidrag orafattar bl. a. ersättning för resekostnader och traktamente vid resor raellan hemorten och utbUdningsorten. I 1973 års statsverksproposilion (prop. 1973: 1 bil. 13 s. 93) har föreslagils att grandbidraget höjs med 40 kr. per raånad för såväl gift sora ogift och att traktaraentet och norraalersältningen höjs raed vardera 25 kr. per månad, allt fr. o. m. den 1 juli 1973.

1 Riksdagen 1973.1 saml Nr 60

Prop. 1973: 60 4

Vid faststäUande av utbUdningsbidrag skall hänsyn tas till bl, a, bidragstagarens inkorast som inte har samband raed utbildningen särat lill raakes inkomst under utbildningstiden. Nedsättning av utbildningsbidraget med anledning av egen eller makes inkomsl får dock inte reducera grundbidraget till raer än hälften av vad som eljest skulle ha utgått, Barniillägg, som ulgår raed 120 kr, per barn, reduceras inte, inte heller traktamente. Suraman av grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barniillägg får inte överstiga 1 700 kr, per månad.

Utredningen

Enligt utredningen är del i huvudsak tre motiv som talar för en beskattning av de ekonoraiska förraånerna vid olika forraer av inkomstbortfall. Ett motiv är alt skattefriheten för en sådan förmån i hög grad påverkar beskattningen av förraånslagarens övriga inkorasler under ett beskattningsår, vUket i sin tur hänger samraan raed progressiviteten i beskattningen och utforraningen av källskattesysterael, Progressiviteten gör sålunda att del vid en raånadsinkorast sora är högre än raedelinkorasten under året tas ut en prelirainärskatt sora är för hög i förhållande till den slutliga skallen. Understiger inkomsten någon eller några månader den genorasnittiiga inkoraslen övriga raånader av året, kan den prelirainärskatt som las ut på dessa övriga raånader på raotsvarande sätt bli för hög. Eftersom skattefri förmån inte betraktas som inkorast i skattehänseende innebär detla alt den prelirainärskatt sora har betalats in under arbetsperioden blir för hög i förhållande till den slutliga skatten. Skattefriheten för förraånen medför alltså att förraånstaga-ren i sinora tid får en återbäring sora han eljest inle skulle ha fått på den prelirainärskatt han har betalt in på sin skattepliktiga inkorast. Om obeskattade inkorasler fogas lill beskattade koraraer vidare de för beskattning redovisade inkorasterna inle att utvisa de verkliga inkorasterna, Härigenora kan förraåner sora är knutna lill de beskattningsbara inkorasterna, t, ex, bostadstillägg, komma att utgå trots att den faktiska inkomsten inle skulle motivera del. Slutligen kan de berörda förraånerna vid en beskattning på ett enkelt sätt göras pensionsgrandande för tilläggspension,

I fråga ora utbildningsbidraget konstaterar utredningen att detta i raotsats till vad sora gäller för t, ex, sjukpenningen inte har direkt anknytning till mottagarens tidigare inkomsl. Utbildningsbidraget är i stället beräknat på sådant sätt att det raed hänsyn tUl bidragstagarens egna och eventuellt makes inkorasler skall täcka nödvändiga levnadskostnader under utbUdningstiden, En beräkning av skattefrihetens effekter liknande den sora har gjorts i fråga ora sjukpenningen och ersättningen från arbetslöshetskassa är därför inle raöjlig i fråga ora utbildningsbidraget. Ora raan inför beskattning av utbildningsbidraget bör

Prop. 1973: 60 5

raålsällningen vara all bidraget räknas upp så raycket all det behållna beloppet efter skatteavdrag motsvarar det belopp som f, n, utgår.

Eftersora ulbUdningsbidragels olika delar fyUer skilda syften, föreslår utredningen att bidraget delas upp i en skattepliktig och en skattefri del. Den skattefria delen bör bestå av de delar i utbildningsbidraget sora avser att läoka kostnader sora direkt är föranledda av utbildningen, Traktaraentet, sora ulgår vid utbildning utora heraorlen, och det särskilda bidraget anser utredningen vara bidrag av denna karaktär. All undanta dessa bidragsformer från beskattning kan vidare sägas stå i överensstära-melse med de normer som gäller för t, ex, statstjänstemannens traktamenten,

Grandbidragel, hyresbidraget på hemorten och barnlilläggel kan enhgt utredningen närmast järaställas med arbetsinkorast och bör därför bli föreraål fÖr beskattning.

Med hänsyn dels till att skallen på viss inkomst kan variera betydligt beroende på förhåUanden i dét enskilda fallet, dels till nuvarande princip alt utbildningsbidraget skall läcka behovet i det enskilda faUet anser utredningen del mindre lärapligt att faststäUa skattepliktiga belopp för grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg att gälla för alla bidragstagare. Utredningen förordar i stället en lösning som innebär att för varje individ beräknas sumraan av grundbidrag, hyresbidrag och barniillägg på samma sätt sora f, n. Med hjälp av en för ändamålet särskilt konstraerad tabell räknas därefter det skattepliktiga bidraget ut. Avdrag for preliminär skatt verkställs och till bidragstagaren utbetalas nettobeloppet tillsararaans raed eventuella icke skattepliktiga bidrag.

Den föreslagna oraräkningstabellen bör enligt utredningen avse prehminär A-skalt, Eftersom det genora skillnaderna i koraraunal utdebitering finns ett relativt stort antal skattetabeller, har utredningen ansett det lärapligt att endast en tabell koraraer till användning. Eftersom del stora flertalet skattebetalare erlägger skatt enligt någon av tabellerna 23, 24 eller 25 anser utredningen det rimligt alt den avsedda oraräknings-labeUen baseras på tabell 24, Ny oraräkningslabell föratsatts bli utfärdad när förhållandena så påkallar. Alt endast en tabell bör komma liU användning motiverar utredningen främst med att arbetet blir mindre än ora olika tabeller används,

I fråga om skattetabeUernas skilda kolumner konstaterar utredningen alt spännvidden mellan dessa är så stora alt hänsyn bör tas tiU den för individen gällande koluranen vid uppräkningen av utbildningsbidraget. Den särskUda oraräkningstabellen bör således omfatta fyra koluraner, raen endast avse en, genorasnittUg, koraraunal uldebiteringsnivå.

Prop. 1973: 60 6

Tabell för omräkning av ulbUdningsbidragels grundbidrag, hyresbidrag och barntillägg tid skallepliktiga belopp (kr. per månad), enligt utdebi-leringstabdl 24.

Obe-	Beskattat				Obe-	Beskattat
Obe-					Obe-
skattat	Kol 1	Kol 2	Kol 3	Kol 4	skattat	Kol 1	Kol 2	Kol 3	Kol 4
400	431	400	403	400	1050.	1542	1292	1435	1 184
450	529	450	455	450	1 100	1628	1375	1517	1269
500	628	500	508	500	1 150	1722	1456	1598	1355
550	711	550	589	550	1200	1816	1538	1679	1442
600	794	600	670	600	1250	1908	1630	1767	1524
650	875	650	761	650	1300	2 000	1723	1856	1606
700	957	711	853	700	1350	2 102	1815	1946	1688
750	1042	793	935	750	1400	2 204	1907	2 036	1769
800	1 127	875	1017	800	1450	2 302	2 001	2127	1858
850	1210	956	1 103	853	1 500	2 400	2 095	2219	1947
900	1294	1038	1 190	932	1 550	2 535	2 209	2 329	2039
950	1375	1 124	1 271	1015	1 600	2 671	2 324	2 440	2131
1000	1457	1211	1353	1099	1650	2 784	2 443	2 554	2 235
					1700	2 897	2 562	2 669	2 339

Avräkning för prelirainär skatt föreslår utredningen skall ske raed hänsynstagande till såväl den skattetabell som den koluran sora gäller för den enskilde bidragstagaren. Detta kräver att debetsedel för preUrainär skatt infordras från bidragstagaren, innan det belopp sora skall betalas ut kan fastställas. Förfarandet kan i en fraratid koraraa alt underlättas ora raöjlighet öppnas att göra förfrågningar via datalerrainal lill ett personregister.

För den enskUde koramer det föreslagna systemet att medföra visst över- eller underuttag av preliminär skatt. Enligt utförda beräkningar kommer emellertid vad som tas ut för mycket resp, för litet att uppgå till maximalt ca 100 kr. i månaden.

För bidragstagare som har preUrainär B-skatt går det inte att av debetsedeln utläsa vilken skattekolumn som skall användas. Utredningen förutsätter att det från lokal skatterayndighet bör kunna inhäralas uppgift om i vilken kolumn bidragstagaren skulle ha varit placerad ora han hade haft A-skatt. Beräkning av utbildningsbidraget kan därefter ske på sarama sätt som för den sora har A-skatt.

Mot bakgrand av att utredningen i samband raed behandUngen av frågan om beskattning av sjukpenningen föreslår alt avdrag för kvarstående skatt inte skaU göras vid utbetalning av sjukpenning, förordas att detsamraa skall gäUa även i fråga ora utbUdningsbidragen. Enligt utredningen torde en beskattning av utbildningsbidraget inte heller raedföra kvarstående skatt i större utsträckning än sora norraall gäller för löntagare under förutsättning att avdrag för prelirainär skatt görs enligt tiUäraplig tabell och koluran.

Prop. 1973: 60 7

Utredningen har gjort vissa kalkyler för alt belysa konsekvenserna av det föreslagna systeraet för beräkning av beskattat utbildningsbidrag. De beskattningsbara delarna av utbildningsbidraget har härvid beräknats motsvara ca 90 % av de totala kostnaderna för utbUdningsbidrag, Antalet personer som påbörjade utbildning under perioden aprU 1971— mars 1972 har fördelals efter utgående bidragsbelopp per raånad. Utbildningstiden har antagits uppgå till sex raånader i genorasnitt. Det lo-tala bidragsbeloppet blir då 389 railj, kr, för obeskattat bidrag, Ora bidragen hade beskattats enligt det föreslagna systeraet skulle beloppet i StäUet ha blivit 504 railj, kr,, dvs, 116 railj, kr, högre. De ökade kostnaderna koramer all helt raotsvaras av en ökning av prdirainärskatte-intäkterna. Vissa adrainistraliva raerkostnader koraraer dock att uppstå på såväl regional sora central nivå.

Utredningen framhåller att beräkningen av utbildningsbidragen kan kompliceras genora beskattningen. Slutligen konstaterar utredningen att de tekniska förutsättningarna för en oraedelbar beskattning av utbildningsbidraget föreligger. En övergång lUl skatteplikt bör dock genoraföras vid ett kalenderårsskifte.

Remissyttrandena

Förslaget att beskatta utbildningsbidraget tillstyrks av riksskatteverket, AMS, länsstyrelsen i Västmanlands län, LO, TCO, Lantbrukels skattedelegaiion och Folksam.

Lantbrukets skattedelegaiion erinrar dock ora att huvudprincipen att ersättning för inkorastbortfall skaU utgöra skattepliktig inkorast inte kan åberopas lika starkt för att göra utbUdningsbidragen skatlepUktiga som för sjukpenning och arbetslöshetsunderstöd. LO konstaterar på raotsvarande sätt att utbildningsbidraget är en förra av behovsprövad förraån som inte direkt har samband raed inkorastborlfallet och känner viss tvekan inför t. ex. beskattning av hyresdelen av utbildningsbidraget, eftersora pensionspoängen till viss del skulle bh beroende av storleken av utgående hyresbidrag. LO konstaterar eraellertid att denna effekt begränsas, eftersora utbildningbidragel f. n. inle får överstiga 1 700 kr, i månaden. Trots de anförda invändningrna finner LO att utbUdningsbidraget Ukväl bör beskattas, frärast raotiverat av att bidraget därvid på ett enkelt sätt kan tillgodoräknas sora pensionsgrundande inkorast.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser det tveksarat ora raan bör beskatta utbildningsbidraget eftersom detta inte primärt syftar till att er-sälta ett inkomstbortfall och då andra forraer av statligt utbildningsstöd inte är skattepliktiga f. n.

SACO avstyrker en skattebeläggning av stödet vid arbetslöshet på grund av förslagets skatteraässiga olikheter för skilda kassor och indivi-

Prop. 1973: 60 8

der. På sararaa grunder avstyrker SACO en beskattning av utbildningsbidraget. Skatteplikt ter sig i detta fall så mycket mer stötande, anför SACO, sora bidragels syfte är att täcka endast grundläggande levnadskostnader enligt en likabehandUngsprincip, Om denna princip skall upprätthållas måste vid en beskattning varje bidragsansökan kompletteras raed en prelirainär självdeklaration för beskattningsåret. När den slulUga skatten för året fastställs tillkoinmer att kontrollera att rätt utbildningsbidrag utgått; ora så ej är fallet får för raycket utbetalda raedel återkrävas och vice versa.

Utredningens förslag alt avdrag för kvarstående skatt inte skall göras vid utbetalning av utbildningsbidrag tillstyrks av statskontoret, raedan riksskatteverket avstyrker förslaget. Verket framhåller att arbetsraarknadsutbUdningen i det enskilda faUet oftast torde pågå under längre tid än för vilken anstånd raed kvarstående skatt kan bevUjas, Bl, a, med hänsyn härtill anser verket att raöjlighet bör öppnas att avräkna kvarstående skatt raot utbetalt utbildningsbidrag.

Departementschefen

Chefen för finansdeparteraentet har tidigare denna dag redovisat de principiella överväganden sora talar för en beskattning av bl, a, utbildningsbidrag vid arbetsraarknadsutbildning och förordat att delta bidrag järate sjukpenningen samt kontant arbetsraarknadsstöd och dagpenning från arbetslöshetskassa görs skattepliktiga fr, o, m, den 1 januari 1974, Jag behandlar i det följande frågan hur den härav betingade ändrade beräkningen av bidragsbeloppen vid arbetsmarknadsutbUdning bör ske.

Enligt gällande bestämmelser utgår utbildningsbidrag till den som genomgår arbetsraarknadsutbildning. Utbildningsbidraget är inle skattepliktigt. Reglerna för beräkning av bidraget särat förutsätlningarna för att få arbetsmarknadsutbildning finns i arbetsmarknadskungörelsen (1966; 368; omtryckt 1972: 300), AMK, Jag har tidigare redogjort för de olika bidragsdelarna i utbildningsbidraget och storleken av dessa. Jag vill här erinra ora all Kungl, Maj:t i årets statsverksproposition (prop, 1973: 1 bil, 13 s, 93) har föreslagit vissa höjningar av grundbidraget, traktamentet och normalersättningen. Grundbidraget föreslås sålunda höjt raed 40 kr. per raånad till 665 kr, per månad för gift och 615 kr, per månad för ogift bidragstagare. Traktamentet och norraalersältningen föreslås höjda med vardera 25 kr. per raånad.

Sora jag nyss har närant förordar chefen för finansdeparteraentet att utbildningsbidraget skall beskattas, Sora förutsättning härför gäller att grunderna för beräkning av utbildningsbidrag enligt AMK ändras.

Sjukpenningutredningen och flera reraissinstanser frarahåller att utbildningsbidraget vid arbetsraarknadsutbUdning skiljer sig från ersätt-

Prop. 1973: 60 9

ningen vid sjukdora och arbetslöshet därigenora alt del inle har anknytning lill mottagarens tidigare inkorastsituation utan är avsett att täcka nödvändiga levnadskostnader under utbildningstiden. Detta leder lill alt införandel av skatteplikt för sådant bidrag inte lärapligen kan ske i den formen att lika stort skatteplikdgl belopp fastställs att gälla för alla bidragstagare, I stället bör enligt utredningen bidragsbeloppen räknas frara individuellt enligt sararaa regler som f, n, gäller och sedan räknas upp tUl skattepliktigt belopp raed hjälp av en särskUd omräkningsta-beU, Remissinstanserna har inle haft några principiella invändningar mot denna metod. Enligt vad chefen för finansdeparteraentet har förordat skall därför beräkningen av skattepliktigt utbUdningsbidrag i princip ske på det sätt sora utredningen har föreslagit.

Chefen för finansdeparteraentet har vidare föreslagit att utbildningsbidraget delas upp i en beskattningsbar del bestående av grundbidraget, hyresbidraget på heraorlen och bamtillägget särat en icke beskattningsbar del vilken orafattar traktaraentet och det särskilda bidraget. Dessa senare bidragsbelopp undantas från beskattning eftersora de är avsedda att täcka kostnader sora är direkt föranledda av utbildningen. Uppräkningen till skattepliktigt belopp bör ske raed utgångspunkt i detla ställningstagande.

Det tekniska förfarandet vid uppräkning lill skattepliktigt belopp skall enligt utredningen ske raed hjälp av en särskild oraräkningslabell grundad på den koraraunala raedelutdebiteringen ora f, n, 24 kr. Avräkning av prelirainär skatt skall därefter enligt förslaget ske efler den för varje bidragstagare gällande utdebiteringen enligt prelirainärskalletabdl. Denna ordning innebär eraellertid, vilket utredningen också har pekat på, all personer raed i övrigt likartade förhållanden men bosatta i komrauner med olika utdebitering koramer alt få olika stora bidragsbelopp. Bidragstagare i komrauner ined högre utdebitering än raedelutdebiteringen skulle sålunda få lägre och bidragstagare i korarauner raed lägre utdebitering högre bidragsbelopp än f. n.

Jag finner det inte tillfredsställande att varierande ekonoraiskt stöd skall utgå beroende på variationer i den kommunala utdebiteringen, eftersora bidraget — vilket både utredningen och reraissinstanserna har påpekat — skall täcka de nödvändiga levnadskostnaderna under utbildningstiden. Jag förordar därför att uppräkning lill skattepliktigt utbildningsbidrag sker efter en omräkningstabell grundad på den för varje bidragstagare gällande preliminärskattetabdlen. Vidare skall på sätt sora chefen för finansdeparteraentet tidigare har förordat avräkning av prelirainär skatt ske efter den för bidragstagaren gällande preliminärskattetabdlen, Härigenora får bidragstagare i jämförbara situationer lika stora utbildningsbidrag Saratidigt innebär förslaget alt skatteberäkning behöver göras bara en gång, varvid såväl uppräkningen av bidraget sora preUrai-

Prop. 1973: 60 10

närskalleavdraget uppgår till samraa belopp. Nuvarande bidragsbestäraraelser behöver därför inte ändras i vidare raån än att regler införs ora uppräkning till skattepliktigt belopp. Den enskilde bidragstagaren koraraer alltså att beröras av beskattningen först när han följande år deklarerar sina inkoraster.

Det förordade systeraet för beräkning och beskattning av utbUdningsbidraget innebär att det lUl skillnad från vad utredningen har föreslagit komraer att behövas ca tio oraräkningslabeUer konstruerade efler sararaa princip sora utredningens tidigare presenterade tabell.

Eftersora länsarbetsnäranderna enligt både det av utredningen och det här förordade förslaget raåste få tillgång till preHrainärskattelabell och debetsedel för varje bidragstagare bör det här föreslagna systeraet innebära endast obetydligt raerarbete för näranderna. Ä andra sidan uppnås en större rättvisa raellan bidragstagarna.

Att hänsyn skall tas tUl den för vederbörande bidragstagare liUärap-liga koluranen i resp, prelirainärskallelabell vid beräkningen av skattepliktigt utbildningsbidrag och vid avräkning av prelirainär skatt ligger helt i linje med vad sora nyss har förordals, I enlighet raed vad chefen för finansdeparteraentet har anfört tidigare denna dag koraraer avdrag för kvarstående skatt vid utbetalning av utbUdningsbidrag all göras endast i undantagsfall.

Med utgångspunkt i förhållandena åren 1971—1972 har utredningen beräknat merkostnaderna för utbildningsbidragen efler pålägg raotsvarande den föreslagna beskattningen, lill 116 railj. kr. per budgetår. Med hänsyn till de bidragsförbältringar sora dels genorafördes fr. o. ra. den 1 juli 1972, dels har föreslagils årets riksdag särat tiU den ökade volymen på arbetsmarknadsutbildningen beräknar jag merkostnaderna för den föreslagna beskattningen till ca 150 railj. kr. för helt år.

Utgifterna för arbetsraarknadsulbildningen bestrids från det på driftbudgeten under elfte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Arbetsraarknadsservice, vilket på riksstaten för innevarande budgetår har tagits upp raed 1 033 railj, kr. I prop, 1973: 1 (bU, 13 s. 97) har föreslagits att under raotsvarande rubrik för budgetåret 1973/74 anvisas ett förslagsanslag av 1 166 railj. kr,, varav 802,7 railj. kr, har beräknats för arbetsraarknadsulbildningen. Härvid har effekten av beskattningen inte beaktats. Med hänsyn lill att de av raig förordade grunderna för beräkning av UtbUdningsbidrag vid arbetsraarknadsutbUdning skaU börja tUl-lämpas den 1 januari 1974 och alltså avser endast ett halvt budgetår, beräknar jag kostnadsökningen till 80 mUj, kr, för budgetåret 1973/74.