Prop. 1973:51

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efler gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring av procenttal vid beskattningen av utländska skadeförsäkringsanstalter här i landet och anför.

Inledning

Utländska skadeförsäkringsanstalter beskattas för den försäkringsrörelse som de driver här i landet efler en schablonmetod. Denna innebär att den skattepliktiga nettointäkten bestäms tUl viss procent — olika för skilda slag av försäkringsrörelse — av anstaltens premieinkomst.

Utländska försäkringsbolags förening har i skrivelse hemställt om sänkning av procenttalet såvitt avser annan försäkringsrörelse än sjöförsäkrings- samt land- och lufltransportförsäkringsrörelse från nuvarande 3 % tUl högst 1,5 %.

Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av kammarrätten i Stockholm, försäkringsinspekiionen, riksskatteverket, länsstyrelsen i Stockholms län, Folksam och Svenska försäkringsbolags riksförbund.

Nuvarande ordning

Bestämmelser om beskattning av utländsk försäkringsanstalls rörelse här i landet finns i 30 § 5 mom, kommunalskattelagen (1928: 370), KL, Som skattepliktig nettointäkt av rörelse tas upp ett belopp motsvarande viss procent av anstaltens premieinkomst av den rörelse som drivits här, 5 % av sjöförsäkrings- samt land- och lufltransportförsäk-ringsrörelse och 3 % av annan försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets försäkringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier (punkt 4 av anvisnuigama lUl 30 § KL).

Bestämmelsema i 30 § 5 mom. KL tUlämpas i fråga om alla här i landet koncessionerade utländska skadeförsäkringsanstalter utom de schweiziska. De schweiziska anstalterna beskattas enligt avtal mellan Sverige

Prop.1973: 51 4

och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattnuig (SFS 1966: 554). Schweizisk anstalt skall enligt avtalet (artikel 7 § 5) för beräknmg av inkomsten här fördela anstaltens hela inkomst efter förhållandet mellan bruttopremieintäkter i Sverige och summan av anstaltens samtliga bmt-topremieintäkter.

Schablonbeskaltningssystemet enligt 30 § 5 mom, KL har i princip gällt alltsedan tillkomsten av KL. Procenttalet har emellertid ändrats vid skilda tUlfällen, Nu gällande procenttal fastställdes genom lagstiftning år 1967 (SFS 1967: 195), som trädde i kraft fr, o, m, 1968 års taxering.

Genom beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 120, BeU 1969: 60, rskr 1969: 330) skedde en viss omläggning av försäkringsanstalternas beskattning. Enligt beslutet skall fr. o, m. 1971 års taxering anstalts hela försäkringsrörelse beskallas enligt en och samma metod och anstalts huvudsakliga verksamhetsinriktning vara avgörande för om anstalten skall anses ha karaktär av livförsäkrings- eller skadeförsäkringsanstalt (SFS 1969: 749), Före 1971 års taxering skilde man i stäUel mellan å ena sidan sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse och å andra sidan livförsäkringsrörelse. I enlighet härmed gällde vid taxeringarna åren 1968—1970 i fråga om utländsk försäkringsanstall att som skattepliktig nettointäkt av annan försäkringsrörelse än livförsäkringsrörelse skulle tas upp 5 % av premieinkomsten för sjöförsäkrings- samt land-och lufttransportförsäkringsrörelse och 3 % för övrig försäkringsrörelse. Närmaste sänkningar dessförinnan av procenttalen skedde åren 1962 och 1950,

Skrivelsen från Utländska försäkringsbolags förening

Skrivelsen från Utländska försäkrmgsbolags förening berör samtliga här i landet koncessionerade utländska skadeförsäkringsanstalter utom de schweiziska, för vilka enligt det föregående särskUda regler gäller. Föreningen påpekar alt schablonbeskattnuigen medför att viss del av premieinkomsten från de utländska skadeförsäkringsanstaltemas försäkringsrörelse här i landet blir skattepliktig oavsett det verkliga resultatet av försäkringsrörelsen. Även om enligt föreningen skälen för ett sådant system även i fortsättningen kan accepteras, bör å andra sidan procentsatserna i systemet anpassas till utfallet hos motsvarande svenska försäkringsanslaller, Förenmgen citerar i sammanhanget ett uttalande i prop, 1967: 39 om att de förhållandevis täta ändringarna av vmstpro-centtalen kan sägas vara det pris man nödgas betala för en nödlösning som i olika hänseenden måste anses lätthanterlig.

För att illustrera utfallet hos de svenska skadeförsäkringsaktiebolagen har föreningen sammanställt vissa uppgifter från den beräkning av överskott inom skilda skadeförsäkringsgrenar som försäkringsuispektionen

Prop. 1973: 51

årligen redovisar i publikationen Enskilda försäkringsanstalter. Inspektionen har vid denna beräkning beaktat förändringen i tekniska reserver. Räntehänsyn har tagits genom att öka premieintäkten med viss årsränta (5 %) på ingående premiereserv och halv årsränta på betalda premier. Vidare har skadekostnaderna minskats med årsränta på ingående skadereserv men samtidigt ökats med halv årsränta på betalda skador under året. TUl sist har förvaltningskostnaderna ökats med halv årsränta.

SammanstäUningen avser svenska anstalters direkta affärer i Sverige. Endast de branscher har medtagits som omfattas av framställningen och som drivits av andra utländska försäkringsanslaller än de schweiziska, dvs. individuell sjuk- och olycksfallsförsäkring utan grunder, allmän egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring, trafikförsäkring, annan motorfordonsförsäkring samt husdjursförsäkring. Beträffande samtliga branscher utom husdjursförsäkring redovisas utfallet hos de svenska skadeförsäkringsaktiebolagen. På grund av källmaterialets uppställning har i fråga om husdjursförsäkring värdena för riksbolagen medtagits.

Den redovisade perioden avser åren 1965—1970, alltså t, o, m, del senaste år för vilket officiell statistik föreligger. Aren före 1965 har analyserats i samband med tidigare framställningar om sänkning av procenttalen. Premier och överskott anges i följande uppställning i tusental kronor, Öveirskollet anges dessutom i procent av premier för de svenska anstalternas direkta affärer. Uppgifterna bygger såvitt avser år 1965 på tabell H 1 i Enskilda försäkringsanstalter 1969 och för övriga år på motsvarande tabell i EnskUda försäkringsanslaller 1970,

Är		Premier	Överskott	Överskott i % av
				premier
1965		755 963	14 429	+ 1,9
1966		833 142	2 582	+ 0,3
1967		878 396	64 451	-1-7,3
1968		905 693	47 953	-f5,3
1969		979 403	-49 038	-5,0
1970		996 786	-78611	-7,9
Sammandrag		av tabellen
1965-	-70	5 349 383	1766	-i-0,03

Föreningen pekar på att överskotten för de svenska anstalternas direkta affärer för den studerade perioden som helhet varit avsevärt mindre än de skattemässiga överskott som fastställts med schablon-talet 3 % för de utländska bolagen. Särskilt stor är skillnaden naturUgtvis under periodens två sista år med hänsyn tUl alt de svenska bolagen då haft tUltagande underskott. Visserligen kan enskUda år avsevärt avvika från periodens genomsnitt. Enligt föreningen tyder detta emellertid på att hela perioden och dess trend snarare än enskilda år bör ligga till grund för jämförelsen. Betydelsen av alt studera en längre

Prop. 1973: 51 6

tidsperiod betonas ytterligare av att jämförelsen med de svenska bolagen baseras på dessa bolags periodicerade premieinkomst, dvs. efter hänsyn tUl premiereservförändring, medan de utländska bolagens överskottsschablon appliceras på operiodicerad premieinkomst.

De svenska bolagens kraftigt försämrade resultat under de senare åren av den studerade perioden har inte varit enstaka förlustår utan följts av minst ytterligare ett år. Utvecklingen hos de utländska bolagen har enligt föreningen naturligtvis varit densamma. Trots detla har de utländska anstalterna på grund av överskottsschabloner haft alt visa stigande skattemässigt överskott tUl följd av premiemassans expansion.

För att procenttalen vid schablonlaxeringen inte skall behöva baseras på mer än ett år gamla siffror har föreningen även sammanställt uppgifter för år 1971. Enligt föreningen belyses utvecklingen under år 1971 rätt väl genom en sammanställning av premieinkomst, överskoll och överskotlsprocent i de relevanta branscherna och för de bolag som representerar merparten av den totala premieinkomsten i riksbolagen för skadeförsäkringen. Denna sammanställning, som bygger på uppgifter hämtade ur bolagens årsredovisningar avseende år 1971, torde som bUaga 1 få fogas tUl statsrådsprotokollet i detta ärende.

Föreningen har sedermera även gjort en sammanställning av svenska riksbolagens skadeförsäkring inkl, reservförändringar åren 1971 och 1970, Denna sammanställning, som är baserad på uppgifter ur Svensk Försäkrings-årsbok 1971 och 1972, torde som bUaga 2 få fogas till statsrådsprotokollet i detla ärende. Vid en jämförelse mellan de båda åren är enligt sammanställningen det periodicerade resultatet sämre för det senare året i samtliga huvudbranscher utom allmän egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring. Som emellertid sistnämnda bransch väger mycket tungt i sammanhanget förbättras talet totalt något litet för år 1971 jämfört med år 1970, Periodicerad skadeprocent utgör nämligen enligt sammanställningen för år 1971 82,49 % under det alt samma tal för år 1970 uppgick lill 85,51 %. Enligt föreningen tyder en jämförelse med tidigare lämnade uppgifter på att den officiella statistiken kommer alt visa även år 1971 som ell förlustår. Härför talar även den omständigheten alt försäkringsbolagens omkoslnadsprocent inte är de 17,51 som återstår för år 1971 sedan den periodicerade skadeprocenten täckts in ulan snarare 30,

Föreningen påpekar att även ett "korrekt" schablontal ger skatle-orättvisa under år med utpräglad premiehöjning. Under sådana år avsätts nämligen belopp motsvarande en inle oväsentlig del av premieinkomsten tUl de ökande premiereserverna. Schablonbeskattning på basis av operiodicerad premieinkomst ger då ett skatteuttag som är för stort och ligger för tidigt, efiersom en stor del av premieinkomsten skall utgöra utgående premiereserv och någon vinst på denna del inle ännu ens teoretiskt kan ha uppstått. Denna effekt har blivit än mer påtaglig

Prop. 1973: 51 7

under åren 1971 och 1972, då avsevärda premiehöjningar genomförts främst inom hem-, villa- och fritidshusförsäkring men även inom bilförsäkring. Förhållandet är detsamma även i fråga om den pä senare år tillkomna vagnskadegarantiförsäkringen med sin vanligen för fem år förskottsbetalda premie. Schablonbeskattningen erläggs här upp lill fyra år innan ett eventuellt överskott kan uppstå.

I skrivelsen anförs vidare bl. a, alt även omkostnadsutvecklingen bidragit till att resultatet under senare år försämrats på grund av främst en rad automatiska omkostnadsökningar som avtalsmässiga löneökningar, aUmän arbetsgivaravgift, sociala kostnadsökningar, höjda porto- och teletaxor, höjda bidrag till Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, kostnadsfördelningar inom branschen osv.

Föreningen anhåller att schablonen för fastställande av skattepliktiga nettointäkter för utländsk skadeförsäkringsanstalts här i landet bedrivna försäkringsrörelse utom sjöförsäkrings- samt land- och lufllrans-portförsäkringsrörelse sänks från nuvarande 3 % till högst 1,5 % av premieinkomsten.

De med föreningens skrivelse avsedda anstalternas skadeförsäkringsrörelse här i landet utom sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse gav under år 1970 en sammanlagd premieinkomst av 39,08 milj. kr. En sänkning av schablonen till hälfien innebär enligt föreningen således ett jämförelsevis ringa bortfall I beskattningsbar inkomsl av sammanlagt omkring 600 000 kr. Vidare anges att höjningen av allmän arbetsgivaravgift från 2 % till 4 % kommer att för den här i landet största av ifrågavarande utländska bolagsgrupper —■ Haand i Haand/National — ge en omkoslnadsökning om ca 125 000 kr. En sänkning av överskoltsschablonen från 3 till 1,5 % ger för samma bolag en omkostnadsminskning av omkring 200 000 kr.

Remissyttrandena

Fierlalet remissinstanser tiUstyrker sänkning av procenttalet för beräkning av nettointäkt av annan försäkringsrörelse än sjöförsäkrings-saml land- och lufltransportförsäkringsrörelse, som drivits här i landet av utländsk skadeförsäkringsanstalt. Endast en remissinstans, nämligen länsstyrelsen i Stockholms län, anser inte skäl föreligga för ändring av procenttalet,

Riksskatteverket och Svenska försäkringsbolags riksförbund motsätter sig inte bifall till framställningen, Riksskatteverket hänvisar till den statistik som föreningen lagt fram och som utvisar dels att motsvarande svenska försäkringsanstalters överskott under perioden 1965—1970 uppgått till endast 0,03 % av premieinkomsterna, dels all de svenska anstalterna utvisat förlust under åren 1969 och 1970, Med hänsyn här-

Prop. 1973: 51 8

till och då enligt årsredovisningarna för de svenska bolagen förlust även uppstått under år 1971 skulle enhgt verket det framräknade procenttalet 0,03 för hela perioden 1965—1970 sannolikt bli negativt om även år 1971 skulle inräknas enligt samma grunder som använts för perioden 1965—1970, De numera genomförda premiehöjningarna bör emellertid föranleda att de svenska bolagens resultat för framtiden kommer alt förbättras, såvida inte kostnadsposterna, t, ex, inom hemförsäkringen och bUförsäkringen, koinmer att öka ytterligare. Verket anser del svårt alt med någon större grad av sannolikhet nu bedöma i vUken utsträckning premiehöjningarna och de eventuella kostnadsökningarna kommer att påverka de svenska skadeförsäkringsanstalternas resultat under de närmaste åren. Det synes angeläget alt utvecklingen följs med uppmärksamhet. Verket har därför för avsikt att hos försäkringsinspektionen inhämta statistikuppgifter i detta hänseende och vid behov göra framställning till Kungl. Maj:t om höjning av det aktuella procenttalet. Skulle det av föreningen nu föreslagna procenttalet 1,5 visa sig bli för lågt, bör enligt verkets mening procenttalet höjas lUl lämplig nivå.

Enligt kaminarräilen i Stockholm finns i och för sig ingen anledning att sätta i fråga riktigheten av föreningens beräkningar. Kammarrätten saknar dock möjlighet att närmare kontroUera beräkningarna. Utredningen av särskUt de senaste årens resultat för inländska skadeförsäkringsanstalter synes dock enligt kammarrätten visa att fog för sänkning av vinstprocenttalet nu åter föreligger,

Försäkiingsinspektionen erinrar om att den formel som hos inspektionen används vid beräkning av svenska skadeförsäkringsaktiebolags överskott av direkt skadeförsäkringsrörelse inte är uppställd med syfte att därmed skall kunna framräknas överskott som direkt kan jämföras med dem som erhålls vid skattetaxeringen. Inspektionen har i första hand syftat liU att åstadkomma en beräkning med vars hjälp bolag från resultatsynpunkt i viss utsträckning kan jämföras under en följd av år, oberoende av ändringar i fråga om ränteläge och beskattningsregler. Den för formeln antagna räntefoten 5 %, som har tillämpats fr, o, m, verksamhetsåret 1965, kan synas låg i förhållande till f, n, lådande allmänna ränteläge. De svenska skadeförsäkringsbolagens beskattningsbara inkomst står f. ö. inte i någon bestämd relation till vare sig resultatet av den direkta skadeförsäkringsrörelsen, oavsett hur detta beräknats, eller "vinsten å själva försäkringsrörelsen", definierad i andra punkten av anvisningarna lill 30 § KL, Emellertid torde inspektionens överskotlsberäkningar, som gjorts efter enhetliga regler, i princip kunna användas som grund för jämförande bedömningar av den art som är aktuell i ärendet. Den tillämpade metoden har använts vid de jämförelser av samma slag som tidigare gjorts i samband med vidtagna revisioner av vinslprocenttalen.

Om beräkningen av de svenska anstalternas överskoll utförts med

Prop. 1973: 51 9

tUlämpning av ell realistiskt ränteanlagande, dvs. som anslutit sig till bolagens faktiska avkastning i kapitalförvaltningen, skulle enligt inspektionen försäkringsrörelsen under den aktuella perioden ha framstått som någol mera lönsam än överskottet 1,8 milj, kr. för hela perioden, dvs. 0,03 % av de på perioden belöpande premierna. Medelavkastningen för riksbolagen för skadeförsäkring i procent av bokföringsvärden av placeringsobjekt publiceras årligen i Enskilda försäkringsanslaller och var:

år 1965	5,7
" 1966	6,1
" 1967	6,2
" 1968	6,2
" 1969	6,5
" 1970	6,8

Till det beräknade överskottet 1,8 milj. kr. för de svenska aktiebolagen för perioden 1965—1970, vilket överskott innefattar ränta efter en räntefot av 5 %, bör enligt inspektionen med hänsyn tagen till faktisk förräntning av bolagens premie- och ersättningsreserver i de nu aktuella försäkringsgrenarna läggas en viss överränla. Denna kan beräknas på medelvärdet av resp. års in- och utgående premie- och ersättningsreserver med en räntefot som utgör skUlnaden mellan den nyss angivna faktiska medelavkastningen och 5 %. Därvid erhålls följande:

År	Premie- och ers. res. (årsmedelvärde)	"Överränlefol"	Överränla
1965	887,2 mkr	0,7%	6,2 mkr
1966	970,6 "	1,1"	10,7 "
1967	1 091,4 "	1,2"	12,0 "
1968	I 232,6 "	1,2"	14,8 "
1969	1 421,9 "	1,5"	21,3 "
1970	1 566,4 "	1,8"	28,2 "
1965-70			93,2 mkr

Summan av den sålunda beräknade överräntan, 93,2 mkr, och det nyss angivna överskottet, 1,8 mkr, eller ca 95 mkr, utgör ca 1,8 % av de svenska aktiebolagens premieintäkt i de aktuella försäkringsgrenama, vilken uppgår till totalt 5 349,4 mkr för perioden 1965—1970. Detta kan enligt inspektionen anses som en relativt realistisk bild av rörelsens lönsamhet under denna tid.

Inspektionen erinrar om att föreningen vidare har sammanställt vissa uppgifter som hänför sig tUl det senast avslutade verksamhetsåret 1971. Dessa uppgifter, som hämtats från vissa försäkringsbolags offentliga årsredovisning för år 1971, är enligt inspektionen inle direkt jämförbara med de uppgifter som lämnats för tidigare år i skrivelsen med hänsyn lill periodicering, resultatbegrepp och bolagsurval. Med anledning bl. a. härav anser inspektionen det lämpligt att resultatet avseende rörelsen

Prop. 1973: 51 10

under år 1971 beaktas först vid en eventuell senare revision av vinstprocenttalet. Inspektionen tUlstyrker med anledning av det anförda en sänkning av procenttalet till 2 %.

Folksam uttalar sig för att samma skattemässiga vUlkor bör gälla för alla företag som driver försäkringsverksamhet här i landet. Procenttalen vid schablonbeskattningen bör därför ses över med jämna mellanrum. Enligt Folksam är det lämpligt att en sådan översyn kommer till stånd på skattemyndigheternas initiativ en gång vart femte år.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att en jämförelse med de svenska bolagens lönsamhet Inte med nödvändighet ger en riktig bild av problematiken. Det kan nämligen inte med bestämdhet sägas att utvecklingen kommer att fortgå i den riktnmg som utvisas av en lönsamhetsberäkning för tidigare år, Detla framgår av att det samlade resultatet av försäkringsverksamheten under vart och ett av åren 1967 och 1968 blivit avsevärt bättre än vad som förespåddes i ansökningen år 1966 om sänkning av procenttalen. Enligt länsstyrelsen finns en ytterligare omständighet som kan anses förringa värdet av den åberopade lönsamhetsstatistiken när det gäller att av denna söka bedöma den framlida utvecklingen. När en premiehöjning genomförs, grundar sig denna i huvudsak på bedömanden av utvecklingen under tidigare år. De ytterligare intäkter som erhålls genom premieändringar kan då till en del betraktas som en kompensation för ett tidigare inkomstbortfall, Eftersläp-nmgen beror härvid även på att den beslutade höjningen tUl stor del inle kan åtnjutas förrän vid nästkommande huvudförfallodagar för resp, försäkringar, I en period av sjunkande skadefrekvens, som eventuellt föranleder premiesänkning, kommer på grund av eftersläpning inkomster som avser tidigare år all åtnjutas även efler beslutet om sänkning, I föreningens skrivelse meddelas nu att under åren 1971 och 1972 genomförts avsevärda premiehöjningar, vilka kan förmodas ha medfört bättre balans i bolagens verksamhet. Länsstyrelsen anser därför att vid bedömningen av skäligt vinstprocenttal hänsyn bör tas till de sålunda beslutade premiehöjningarna.

I anledning av vad föreningen anfört angående skattebortfall som skulle bli följden av en nedsättning av vinstprocentlalet till hälften av det nu gällande framhåller länsstyrelsen att detla kan beräknas uppgå till ca 325 000 kr. Beräkningen har härvid utförts med ledning av försäk-ringsanstaltemas deklarationer, avlämnade till 1972 års taxering.

Länsstyrelsen, som inte anser sig kunna tillstyrka framställningen, konstaterar slutligen att de framställda yrkandena om nedsättning av vinstprocentlalet alltmer närmat sig den punkt då ett ringa belopp anses böra upptas till beskattning såsom intäkt av nu ifrågavarande verksamhet. Att detta har sin grund framför allt i skadeutvecklingen under senare tid torde vara odiskutabelt. Emellertid synes inte kunna bortses från möjligheten av att den kommande utvecklmgen får annan tendens, vU-

Prop. 1973:51 H

ken tUlsammans med justeringar i premiesättningen kommer att medföra bättre utbyte. Länsstyrelsen betonar vikten av en fortlöpande bevakning av frågan om rimlig procentsats och ifrågasätter om inte försäkringsinspektionen bör meddelas uppdrag att följa utvecklingen och inkomma med förslag tUl ändrade procenttal så snart delta kan anses påkallat.

Departementschefen

Utländsk skadeförsäkringsanstalt, som driver skadeförsäkringsrörelse här i landet, beskattas enhgt en schablonmetod. Detsamma är förhållandet om anstalten driver livförsäkringsrörelse. Omfattningen av utländska skadeförsäkringsanstallers livförsäkringsrörelse här i landet är emellertid ringa och saknar helt betydelse i förevarande sammanhang. Schablonbeskattningen motiveras främst av det förhåUandet att svenska myndigheter saknar möjlighet att utöva kontroll över de utländska anstalternas verksamhet totalt sett, I och för sig synes systemet med schablontaxering i detla fall vara den smidigaste och bästa lösningen. Systemet nödvändiggör emellertid översyn med vissa mellanrum, eftersom utländska skadeförsäkringsanstalter i princip bör drabbas av beskattning i samma utsträckning som de svenska anstalterna.

Utländska försäkringsbolags förening anhåller om sänkning av nu gällande procenttal — 5 % av premieinkomsten av här bedriven sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse och 3 % av annan försäkringsrörelse — för annan försäkringsrörelse än sjöförsäkrings- samt land- och lufttransportförsäkringsrörelse till högst 1,5 %,

Flertalet remissinstanser tiUstyrker framställningen, Försäkringsinspekiionen tillstyrker en nedsättning till 2 %,

Av senaste tillgängliga uppgifter (Enskilda försäkringsanstalter 1970) driver 22 utländska försäkringsanslaller försäkringsrörelse här i landet. Två av dessa anstalter är schweiziska. Dessa berörs inte av den föreslagna procentialsändringen, eftersom särskUda regler gäller för dem i ■enlighet med vad som redovisats i ett tidigare avsnitt. Ytterligare fyra av de utländska anstalterna synes meddela uteslutande sjöförsäkring eller land- och lufttransportförsäkring och berörs således inte heUer av den aktuella framställningen.

Som jag ny.ss framhållit bör de utländska skadeförsäkringsanstalterna i princip drabbas av beskattning i samma utsträckning som de svenska anstalterna. Det procenttal som skall tUlämpas för inläktsberäkning vid beskattningen bör således bygga på undersökningar om lönsamhetsförhållandena i de svenska anstalterna. Den utredning föreningen förebragt och som redovisats i det föregående ger ett stöd för antagandet .att lönsamheten gått ned under den senaste sexårsperiod för vilken

Bilaga 1

Premieinkomst och resultat i lOOO-tal kr. avseende direkt försäkring är 1971 fördelat på i utredningen relevanta skadeförsäkringsgrenar. Uppgifterna är hämtade ur angivna bolags årsredovisningar avseende år 197L Angivet resultat inkluderar resp. bransch gottskriven kapitaiavkastm'ng.

	Individuell	Allmän egen-	. Trafikför-	Annan	Summa 71
	personförs.	doms-.	säkring	motorfordons	j-
	utan	inkomst-		försäkring
	grunder	och ansvarighetsförsäkring
Skandia
premier	26 794	455 258	180 098	109 202	771 352
resultat	712	-38 455	5 094	-20 914	-53 563
res. i % av prem.	2,66	-8,45	2,83	-19,15	-6,94
Folksam Sam
premier	20 183	170 589	181 216	109 688	481 676
resultat	4 300	-30 189	8 553	-4 555	-21 891
res. i % av prem.	21,31	-17,70	4,72	-4,15	-4,55
Hansa Sak
premier	23 335	249 989	153 778	94 351	521 453
resultat	613	-40 154	8 502	-1977	-33 016
res. i % av prem.	2,63	-16.06	5,53 ■	-2,10	-6,33
Vegete
premier	11930	59 033	26 491	17 288	114 742
resultat	-500	-8 605	4 152	-2 563	-7516
res. i % av prem.	-4,19	-14,58	15,67	-14,83	-6,55
Ansvar
premier	5 559	19 185	34 784	30 494	90 022
resultat	143	-2 608	1 750	-2 479	-3 194
res. i % av prem.	2,57	-13,59	5,03	-8,13	-3,55
Allmänna Brand
premier	4 356	49 177	24 061	14 623	92 217
resultat	1 234	-9 330	5 617	-2 634	-5 113
res, i % av prem.	28,33	-18,97	23,35	-18,01	-5,55
Skånska Brand
premier	1459	32 234	8 921	5 897	48 511
resultat	133	-8 877	-862	-2 399	-12 005
res, i % av prem.	9,12	-27,54	-9,66	: -40,68	-24,75
Totalt för redov. bolag
premier	93 616	1 035 465	609 349	381 543	2 119 973
resultat	6 635	-138 218	32 806	-37 521	-136 298
res, i % av prem.	7,09	-13,35	5,38	-9,83	-6,43

1-5

tH	Ul	— .c.		c o
:0 j	12	,- OD'	60	c o
5" 3
	Cfl »-	•*o c*	:ca	u,
åt	o	§=«.=	2j	O
jn	"o	60 O U .i	i2	O E	•*-.
S-		ii:	ca	u.'	"n
	n	• o	u<	>■	"o
o	m	<ä	H	O	H

■O
ta
>-

o	.,_>
■o •	C
,2-S	u
,2-S	CJ
»t; rt	o
U j.	t.
HhIo	o,