Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1973 Prop. 1973:197

Nr 197

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, m. m.; given den 2 november 1973.

Kungl. Maj:t viU härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande tUl riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

G.E. STRÄNG

Pfopositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att affärsbanker, sparbanker, jordbrukets kreditkassor och postbanken ej får inrätta bankkontor utan särskUt tUlstånd. Sådant tUlstånd meddelas av nämnden för bankkontorsetable-ring. Talan mot nämndens beslut får föras hos Kungl. Maj:t. De nya bestämmelserna föreslås bli tUlämpliga med verkan fr. o. m. den 1 november 1973.

1 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 197

Prop. 1973:197

1 Förslag tiU

Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse

Härigenom förordnas, att 68 § lagen (1955:183) om bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

68 §'

Innan bankaktiebolag inrättar Bankaktiebolag får ej inrätta

bankkontor, skaU bankbolaget in- bankkontor utan tillstånd av
hämta yttrande från nämnden för nämnden för bankkontorsetable-
bankkontorsetablering. ring. TUlstånd får meddelas endast

om kontorsetableringen bedömes vara till nytta för det allmänna. Inrättas bankkontor, skall det omedelbart anmälas hos tUlsynsmyndigheten.

Talan mot nämndens beslut föres hos Konungen genom besvär. Bankbolag skall bidraga tUl kostnaden för nämndens verksamhet enligt föreskrifter som meddelas av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Lagen tUlämpas dock i fråga om inrättande av bankkontor efter utgången av oktober 1973, såvida ej nämnden för bankkontorsetablering dessförinnan tUlstyrkt att kontoret inrättas.

1 Senaste lyddse 1968:601.

Prop. 1973:197

2 Förslag tiU

Lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker

Härigenom förordnas, att 35 b § lagen (1955:416) om sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35b§'

Innan sparbank inrättar bank- Sparbank får ej inrätta bank-

kontor, skall sparbanken inhämta kontor utan tillstånd av nämnden
yttrande från nämnden för bank- för bankkontorsetablering. Till-
kontorsetablering. stånd får meddelas endast om

kontorsetableringen bedömes vara till nytta för det allmänna. Inrättas bankkontor, skall det omedelbart anmälas hos tillsynsmyndigheten.

Talan mot nämndens beslut föres hos Konungen genom besvär. Sparbank skall bidraga till kostnaden för nämndens verksamhet enligt föreskrifter som meddelas av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

Denna lag träder i krafl dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Lagen tUlämpas dock i fråga om inrättande av bankkontor efter utgången av oktober 1973, såvida ej nämnden för bankkontorsetablering dessförinnan tUlstyrkt att kontoret inrättas.

1 Senaste lydelse 1968:602. 1* Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 197

Prop. 1973:197

3 Förslag tiU

Lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen

Härigenom förordnas, att 42 c § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

42c§'

Innan kreditkassa inrättar bank- Kreditkassa får ej inrätta bank-

kontor, skall kassan inhämta kontor utan tillstånd av nämnden
yttrande från nämnden för bank- för bankkontorsetablering Till-
kontorsetablering. stånd får meddelas endast om

kontorsetableringen bedömes vara till nytta för det allmänna. Inrättas bankkontor, skall del omedelbart anmälas hos tiUsynsmyndigheten.

Talan mot nämndens beslut föres hos Konungen genom besvär. Kredilkassa skall bidraga till kostnaden för nämndens verksamhet enligt föreskrifter som meddelas av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer.

1 Senaste lydelse 1968:605.

Innan postbanken inrättar bankkontor som uteslutande är avsett för bankens rörelse, skall postbanken inhämta yttrande från nämnden för bankkontorsetablering.

Postbanken får ej inrätta bankkontor, som uteslutande är avsett för bankens rörelse, utan tillstånd av nämnden för bankkontorsetablering. Tillstånd får meddelas endast om kontorsetableringen bedömes vara till nytta för det allmänna. Inrättas bankkontor, skall del omedelbart anmälas hos bankinspektionen.

Talan mot nämndens beslut föres hos Konungen genom besvär.

Prop. 1973:197

Utdrag av protokollet över finansärenden, håUet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådels övriga ledamöter fråga om tillstånd att inrätta bankkontor och anför.

Inledning

Före år 1969 gällde etableringskontroll i fråga om rätt att öppna bankkontor. Genom därefter företagna ändringar i banklagstiftningen fick bankinstituten, dvs. affärsbanker, sparbanker, jordbrukets kreditkassor och postbanken, rätt tUl fri etablering av nya bankkontor. I samband härmed inrättades nämnden för bankkontorsetablering med uppgift att verka för en ändamålsenlig uppbyggnad av bankinslitutens konlorsnät. Nämnden är ett rådgivande organ. Innan nytt bankkontor inrättas, skall yttrande inhämtas från nämnden. I stort sett har nämndens ställningstaganden respekterats av bankinstilulen. Under senare tid har emeUertid avsteg i flera fall skett från nämndens avstyrkande yttranden. Nämnden har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 oktober 1973 lämnat en redogörelse för vad som förekommit i dessa fall. På grund av det anförda anser jag alt frågan om bankinstitutens rätt tUl fri kontorsetablering nu bör tas upp tOl prövning.

Nuvarande ordning

För bankinstilulen gäller i stort sett likartade regler för bankkontorsetablering.

TUlstånd att driva bankrörelse meddelas affärsbank av Kungl. Maj:t för en tid av högst tio år. Som allmänt villkor för tillstånd gäller enligt 4 § lagen (1955:183) om bankrörelse att rörelsen skall finnas vara nyttig för det allmänna. För all inrätta sparbank krävs bl. a. att reglemente stadfästs av bankinspektionen. Stadgar för kreditkassa inom jordbrukskasserörelsen skall stadfästas, av Kungl. Maj:t då det gäller centralkassa och av bankinspektionen i fråga om jordbrukskassa. Enligt 7 § lagen (1955:416) om sparbanker får sparbanks reglemente stadfästas endast om sparbank prövas vara nyttig för det allmänna. Motsvarande vUlkor gäller enligt 18 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen för stadfäslelse av cenlralkassas stadgar.

Ursprungligen fanns inga restriktioner för affärsbank att driva verksam-

Prop. 1973:197 7

het vid avdelningskontor och inte heUer för sparbank inom dess verksamhetsområde. Den kraftiga ökningen av bankkontor under senare delen av 1910-talet aktualiserade emellertid en etableringskontroll. En sådan infördes under åren 1918-1920 och innebar att tUlstånd krävdes för öppnande av bankkontor på annan ort än där affärsbanks huvudkontor var beläget eUer där sparbanks styrelse hade sitt säte.

Genom tiUkomsten år 1955 av nu gällande bank- och sparbankslagar liberahserades etableringsrällen i viss mån. För att affärsbank skulle få öppna avdelningskontor i kommun, där banken inte förut hade kontor, krävdes Kungl. Maj:ls tUlstånd. Förutsättning för tiUstånd var att verksamheten vid det nya kontoret bedömdes vara tiU nytta för det allmänna. I kommuner, där affärsbank redan hade kontor, var etableringsrällen däremot fri. Affärsbank skuUe emellertid ofördröjligen anmäla tUl bankinspektionen om banken öppnat ytterligare kontor i sådana kommuner. För sparbank gällde att sparbanksfUial alltid skuUe ligga inom sparbankens verksamhetsområde. Avdelningskontor i annan kommun än den där huvudkontor eller avdelningskontor fanns, fick inrättas endast efter tUlstånd av bankinspektionen. Liksom vid tUlslåndsgivningen för affärsbanker var förutsättning för tillstånd när det gällde sparbanker att sparbanksverksamheten inom kommunen bedömdes vara tUl nytta för del allmänna. Centralkassa var enligt jordbrukskasselagen pliktig att söka tUlstånd hos Kungl. Maj:t för att öppna avdelningskontor i annan kommun än den där huvudkontoret fanns. För jordbrukskassa gällde att Sveriges jordbrukskasseförbund skulle lämna tUlstånd tUl verksamhet vid fUial. Några vUlkor för tUlslåndsgivningen rill kreditkassorna angavs inte i jordbrukskasselagen.

I samband med banklagsreformen år 1968 infördes en i princip fri rätt tUl kontorsetablering för affärsbanker, sparbanker och kreditkassor (prop. 1968:143, BaU 1968:60, rskr 1968:368). Denna etableringsfrihet gäller f. n. Bankinstilulen är emellertid skyldiga alt, innan bankkontor inrättas, inhämta yttranden från nämnden för bankkontorsetablering. Denna nämnd inrättades år 1969 och har till uppgift att verka för en ändamålsenlig uppbyggnad av bankinstitutens konlorsnät. Nämnden är ett rådgivande organ, vilket innebär att dess beslut ej är bindande. Nämnden utses av Kungl. Maj:t och består av ordförande och fem andra ledamöter samt suppleanter. Sistnämnda ledamöter utses efter förslag av bankinspektionen. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen, jordbrukskasseförbundet resp. Svenska bankmannaförbundet. Bankinstilulen bidrar tUl kostnaden för nämndens verksamhet. Om bankkontor inrättas, skall detta omedelbart anmälas hos bankinspektionen. Bestämmelser i angivna hänseenden finns i 68 § banklagen, 35 b § sparbankslagen och 42 c § jordbrukskasselagen samt i instruktionen (1968:607) för nämnden för bankkontorsetablering. Om postbanken inrättar bankkontor som uteslutande är avsett för bankens rörelse, skall postbanken inhämta nämndens yttrande och omedelbart anmäla hos bankinspektionen, om bankkontor inrättas (18 § lagen[1969:732] om postbanken).

Prop. 1973:197 8

Departementschefen

Som framgått av den föregående redogörelsen fanns en offentlig etableringskontroll i fråga om affärsbankers och sparbankers kontor under tiden 1918-1955. Aren 1955 och 1956 skedde en uppmjukning av bestämmelserna om etableringskontroll genom alt tillstånd inte längre krävdes för inrättande av bankkontor i samma kommun, där bankinstitut redan drev bankverksamhet. En sådan bankkontorsetablering ansågs vara en intern organisationsfråga för bankinstitutet i fråga. Fr. o. m. den I januari 1969 gäller att affärsbanker, sparbanker och jordbrukets kreditkassor i princip har rätt till fri etablering av nya bankkontor. Samma regler gäller också för postbanken i fråga om kontor som uteslutande är avsett för bankens rörelse. Ar 1969 och som en följd av de ändrade reglerna i fråga om bankkontorsetablering inrättades nämnden för bankkontorsetablering. Nämnden är ett rådgivande organ för samverkan mellan bankinstitut i frågor om bankkontorsetablering. Dess uppgift är att verka för en ändamålsenlig uppbyggnad av bankinstitutens kontorsnät. I prop. 1968:143 (s. 221) angående ändringar i banklagstiftningen framhöll jag i anslutning tUl förslaget att återgå tUl en fri bankkontorsetablering att jag var starkt medveten om att denna lösning kunde medföra risk för en ohämmad utbyggnad av kontorsnälet som inte var helt förestavad av företagsekonomiska skäl. Jag uttalade förhoppningen att bankinstituten skulle komma att motsvara det förtroende som en fri etablering innebar och att frågan om en offentlig kontroU över all kontorsetablering fick övervägas på nytt, om det skulle uppstå en kontorsorganisalion som inte var rationell från samhällsekonomiska synpunkter. Riksdagen godtog vad som i denna del anfördes i propositionen (BaU 1968:60, rskr 1968:368).

Nämndens yttrande har i huvudsak respekterats av de berörda bankerna. Under åren 1969-1972 har nämnden handlagt 769 ärenden, varav 543 gällt nyetableringsfrågor och övriga flyttningar av bankkontor. I 86 fall har nämnden avstyrkt den tilltänkta elableringen. Mot nämndens avstyrkande har i sex fall öppnats nya kontor. Under senare tid har klara avsteg gjorts från nämndens beslut och visat en tendens att öka. I skrivelse till Kungl. Maj:l den 18 oktober 1973 har nämnden anmält att en affärsbank beslutat fuUfölja etablering av två bankkontor i Stockholm, trots nämndens avstyrkande i båda fallen. 1 skrivelsen uppges vidare all nämnden erhållit information om att en annan affärsbank överväger etableringar i fyra fall där nämnden tidigare avstyrkt inrättande av nya kontor. Jag anser det uppenbart att nämnden under rådande förhållanden saknar möjlighet att fullgöra de funktioner som lagts på nämnden. Risk föreligger att det under kort lid kan uppstå en okontrollerad etablering av bankkontor som inte är rationell från samhällsekonomiska synpunkter. Med hänsyn härtill anser jag nödvändigt att en offentlig kontroll över all bankkontorsetablering införs. Jag förordar sålunda alt bestämmelser utfärdas om att bankinstitut inte får inrätta bankkontor utan tUlstånd av nämnden för bankkontorsetablering. Sådant tUlstånd får

Prop. 1973:197 9

meddelas endast om elableringen bedömes vara tUl nytta för del aUmänna, dvs. om elableringen är motiverad från aUmänna samhällsekonomiska synpunkter och inte strider mot kravet på en ändamålsenlig uppbyggnad av bankinstitutens kontorsnät. Mot nämndens beslut får talan föras genom besvär hos Kungl. Maj:t. Några särskUda sanktioner för den händelse ett bankinstilut inrättar bankkontor utan tUlstånd torde inte behövas. Möjligheter att ingripa mot eventuell överträdelse finns bl. a. genom tUlsynsmyndighetens försorg.

Med hänsyn till nämndens ändrade arbetsuppgifter bör nämnden förstärkas med två ledamöter som utses av Kungl. Maj:l. Nämnden kommer härigenom alt få åtta ledamöter. Av dessa bör ordföranden och ytterligare två ledamöter utses direkt av Kungl. Maj:t. Övriga fem ledamöter utses som tidigare av Kungl. Maj:t, varav en ledamot efter förslag av vardera bankinspektionen, bankföreningen, sparbanksföreningen, jordbrukskasseförbundet och bankmannaförbundet. Närmare bestämmelser om nämnden meddelas i instruktion, som utfärdas i administrativ ordning.

Den nu föreslagna etableringskontrollen föranleder ändringar i 68 § lagen om bankrörelse, 35 b § lagen om sparbanker, 42 c § lagen om jordbrukskasserörelsen och 18 § lagen om postbanken. Lagändringarna bör träda i kraft snarast möjligt. För alt förebygga att en okontrollerad bankkontorsetablering äger rum före riksdagens beslut i frågan föreslås att de nya reglerna skall tillämpas i fråga om inrättande av bankkontor efter utgången av oktober 1973. Om nämnden för bankkontorsetablering i yttrande dessförinnan tUlstyrkt att visst kontor inrättas, fastän kontoret ännu ej etablerats, gäller de äldre bestämmelsema. Avgörande för om de nya reglerna skall tillämpas blir i övrigt tidpunkten för bankkontorets öppnande, dvs. när bankrörelse börjar drivas vid kontoret. Har ansökan om yttrande inte behandlats av nämnden före den 1 november 1973, bör ansökan — eventuellt efter erforderlig komplettering - behandlas av nämnden som en ansökan om tillstånd enligt de nya bestämmelserna.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,

2. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker,

3. lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,

4. lag om ändring i lagen (1969:732) om postbanken.

Med bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådels övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen all tUl riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten