Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 165 år 1973        Prop. 1973:165

Nr 165

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ekonomisk-politiska åtgärder; given den 12 oktober 1973.

Kungl. Maj;t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det för­slag om vars avlåtande lill riksdagen föredraganden hemställt.

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas regeringens förslag till vissa ekonomisk-poli­tiska åtgärder. Dessa innefattar bl. a. selektiva sysselsättningsinsatser, be­tydande insatser på det sociala området samt åtgärder för att begränsa inflationen. Sammanlagt uppgår utgifterna härför till ca 2,5 miljarder kr., varav ca 1,5 mUjarder kr. begärs som anslag på tilläggsstat I inne­varande budgetår. Härutöver kommer ökade utgifter på förslagsanslag.

1    Riksdagen 1973.1 saml. Nr 165

 

Prop. 1973:165

Utdrag av protokollet över flnansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 oktober 1973.

Närvarande: statsministem PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS­SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS­SON.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter ge­mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa ekonomisk-politiska åtgärder och anför.

Den svenska ekonomin fortsätter att stadigt förbättras. Detta åter­speglas i sjunkande arbetslöshet, stigande sysselsättning, ökande industri­investeringar och stigande kapacitetsutnyttjande inom företagen. Utrikes­handelssituationen är god. Den förda ekonomiska politiken har be­gränsat prisstegringarna så att de f. n. är de lägsta bland OECD-länder-na. Några tecken på ekonomisk överansträngning föreligger dock inte, utan utrymme för en ytterligare expansion torde föreligga i första hand på den offentliga sektorns och den privata konsumtionens områden.

Av vikt är att det samhällsekonomiska utrymmet för fortsatt expan­sion utnyttjas på ett väl avvägt sätt och används för att främja med­borgarnas välfärd. I avstämningen av långtidsutredningen, som behand­lades i den reviderade finansplanen för 1973, visades att det även långsik­tigt sett finns fömtsättaingar att tUlgodose angelägna konsumtionsbehov. Det aktuella ekonomiska läget medger att ytterligare välfärdsskapande åtgärder på olika samhällsområden nu kan genomföras. Regeringen före­slår alt en fortsalt utbyggnad av samhällets åtgärder för all trygga med­borgarnas utkomst sker genom en förstärkning av den offentliga och privata konsumtionen, genom en ytterligare utbyggnad av den selektiva sysselsättningspolitiken och genom en intensifiering av kampen mot in­flationen.

Bland de åtgärder regeringen föreslår för att främja medborgarnas

välfärd kan nämnas;

En stark satsning på kommunal service för äldre och handikappade Etl ökat stöd till byggande och drift av daghem och större msatser för

kommunala familjedaghem

Särskilda msatser för alt skapa en mera bamvänlig boendemiljö Särskilda insatser på skolans område inriktade på att förbättta skolans

inre arbete

Höjning av de allmänna barnbidragen och studiebidragen

 

Prop. 1973:165                                                         3

Vidare föreslås en fortsatt satsning på industriella och samhäUdiga basinvesteringar.

I rådande ekonomiska läge är det en viktig uppgift för sysselsättnings­politiken att underlätta anpassningen mellan de arbetssökande och de lediga platserna samt att skapa arbetstillfällen för de grapper som även under högkonjunkturen har särskilda problem på arbetsmarknaden.

Därför föreslås en kraftig förstärkning av den aktiva sysselsättnings­politiken. Förstärkningen får framför allt en inriktning på kvinnor och ungdomar, på tjänstesektorn och byggsektorn.

Arbetsförmedlingarna får ökade resurser. Erfarenhetema visar alt en utbyggd och mera aktiv förmedling i delvis nya former kan vara ett verksamt medel för att ta ner arbetslösheten. Detta gäller särskUt för kvinnor och ungdomar.

Beredskapsarbetena utvidgas kraftigt och får en delvis vidgad form genom en starkare inriktning på tjänstesektorn. Bl. a. får vårdpersonal tiUfälle tUl utbildning och därigenom uppkomna vakanser fylls genom kommunala beredskapsarbeten.

Vidare föreslås ökade byggnadsarbeten inom skolområdet och kultur­området, ökade väginvesteringar och en tidigardäggning av affärsver­kens investeringar. Däratöver tillkommer ökade statsbidrag till kommu­nala avloppsreningsverk och till mUjövårdande åtgärder inom industrin.

Det är framför allt genom utbyggnaden av den offentiiga sektorn som en ökning av antalet sysselsättningstillfällen äger ram. Det finns i vårt samhälle många områden där en förbättring av samhällets service till människorna ger stora välfärdsvinster. De nya grapper som kommer ut på arbetsmarknaden utgör dessutom en tUlgång som genom den före­slagna utbyggnaden av den offentliga sektorn mobiliseras för viktiga väl­färdsförbättringar. Detta förutsätter emellertid i sin tur en stark och slagkraftig industrisektor

Det är vidare angeläget att bekämpa inflationen. Detta bör ske på ett sådant sätt att inflationens verkningar för de stora löntagargrupperna och för särskilt utsatta grapper mUdras samtidigt som ökad sysselsätt­ning och ekonomiska framsteg främjas. Den fortsatta kampen mot pris­stegringar innefattar — förutom redan redovisat förslag alt slopa folk­pensionsavgiften i syfte att skapa föratsättningar för en lugnare avtals­rörelse — prisstopp på trävaror i syfte att påverka kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn, förslag om fortsatt prisstopp på viktiga baslivs­medel samt förslag om åtgärder för att begränsa effektema av hyres­kostnadsstegringen för barnfamiljer med begränsade inkomster.

De åtgärder som regeringen föreslär för att Bygga ut den sociala väl­färden, förbättra sysselsättningen och dämpa prisstegringarna har ut­formats med tanke på att särskilt stödja följande grapper;

De äldre och handikappade stöds genom förbättrade servicemöjlig­heter. Prisstoppet på baslivsmedel är av stor betydelse för dessa grapper.

 

Prop. 1973:165                                                                     4

Stor betydelse i detta sammanhang har givetvis även det särskUda stan-dardtillägg för folkpensionärer som föreslagits utgå vid årsskiftet.

För kvinnorna får insatsema stor betydelse. Utbyggnaden av barn­omsorgen och förstärkningen av arbetsförmedlingen är åtgärder ägnade att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Genom den före­slagna inriktningen av den offentliga sektorns utbyggnad ökar antalet arbetstillfällen i områden av särskUt intresse för kvinnornas efterfrågan på sysselsättning.

De höjda barnbidragen och bostadstilläggen, prisstoppet på viktiga livsmedel, insatsema för en bättre skolmiljö och boendemUjö, utbygg­naden av barnomsorgen fär överhuvud laget ses som en strävan att skapa ett barnvänligare samhälle.

Som en allmän bakgrund till de föreslagna åtgärdema vill jag först redogöra för den ekonomiska utvecklingen under 1973 och de bedöm­ningar som nu kan göras för utvecklingen under 1974.

Den prognos som redovisades i den reviderade finansplanen om en starkare ekonomisk tillväxt inom OECD-länderna under 1973 har i allt väsentligt bekräftats av den hittillsvarande utvecklingen. Sålunda har ut­vecklingen i Förenta staterna kommit att ligga i linje med den kraftiga expansion som föratsattes. Betalningsbalansen, som utgjort ett centralt problem i den amerikanska ekonomin, har under inverkan av bl. a. de in­träffade växelkursförändringarna kommit att avsevärt förbättras.

Inom Västeuropa har den väntade ökningen i den ekonomiska aktivi­teten förverkligats eller t. o. m. i vissa fall blivit kraftigare än vad som föratsågs i våras. Detta senare gäller exempelvis Storbritannien som nu beräknas få en tillväxt under 1973 på ca 6 %. De successiva nedskriv­ningarna av pundvärdet synes ha bidragit till en snabb uppgång i export­volymen som dock inte varit tUlräcklig för att kompensera de snabbt stigande importkostnaderna. Den tidigare, kraftiga expansionen av kon­sumtionen avlöses nu alltmer av uppgången inom exporten och även av en kraftig ökning av näringslivets investeringar.

Även i Västtyskland pekar utvecklingen på att tUlväxten blir något snabbare än vad som tidigare föratsetts. Ett minskat hushållssparande har bidragit tUl att driva upp den privata konsumtionen samtidigt som investeringarna expanderat kraftigt. Trots de successiva valutakursjuste­ringarna, som sedan 1969 medfört en effektiv uppvärdering av D-mar­ken med nära 30 % gentemot andra valutor, har exportens volym fort­satt att stiga i snabb takt. Växelkursförändringarna har sålunda hittUls inte medfört någon begränsning i de västtyska överskotten i utrUeshan-deln.

För de övriga länderna i Västeuropa gäUer i stort sett fortfarande den utvecklingsbUd som presenterades i den reviderade finansplanen med tämligen likartade ökningstal för produktionen på 4—6 % under 1973.

 

Prop. 1973:165                                                         5

Utvecklingen på prissidan synes däremot ha skärpts ytterligare i förhål­lande tUl den som väntades i våras. Prisstegringarna har över lag blivit betydande. I Storbritannien ligger uppgången i konsumentprisindex un­der den senaste 12-månadersperioden på nära 9 %. I såväl Frankrike som Västtyskland ligger prisstegringarna på över 7 %. T. o. m. i Förenta staterna, som tidigare bedömdes få en i förhållande tUl Västeuropa rela­tivt lugn prisutveckling, har konsumentpriserna stigit med ca 7 1/2 %. Under den allra senaste tiden har prisstegringarna i dessa länder varit ännu kraftigare än vad som framgår av dessa tal.

Den internationella råvaraprisnivän har stigit utomordentiigt snabbt under det senaste året. Rävaruprisindex ligger nu inemot 40 % över nivån för ett år sedan. Flera omständigheter tyder emellertid på en lugnare utveckling framöver. För vissa varor synes t. o. m. stegringarna ha avstannat, men genomslagen på konsumentpriserna av de tidigare uppgångarna har ännu inte skett fuUt ut, varför man även fortsättnings­vis får räkna med fortsatta, internationella konsumentprisstegringar.

För att bekämpa inflationsutvecklingen har en rad länder tUlgripit långtgående ekonomisk-politiska åtgärder. Den amerikanska regeringen återinförde i somras ett temporärt prisstopp på konsumtionsvaror kom­pletterat med exportkontrollerande och produktionsstimulerande åtgärder för att förekomma riskerna för ett otUlräckligt utbud av de berörda va­rorna. Samtidigt har kreditpolitiken skärpts och räntenivån drivits upp.

Även i Västeuropa har flertalet länder börjat föra en alltmer restriktiv politik. Penning- och kreditpolitiken har skärpts. De offentiiga utgifts­stegringarna har begränsats samtidigt med att olika skattepolitiska åt­gärder har vidtagits. Vidare har en rad länder till följd av bl. a. kort­siktiga variationer i valutasttömmarna tvingats till utomordentiigt kraf­tiga räntehöjningar. I Frankrike uppgår nu det officiella diskontot tUl 11 % och i Storbritannien den lägsta utiåningsräntan till 11 1/2 %.

Enligt vad som nu kan bedömas kommer denna restriktiva politik att endast i begränsad omfattning dämpa expansionen under 1973. Däremot har man anledning förmoda alt skärpningen i politiken kommer att bidra tUl en dämpning av tillväxttakten under 1974. I samma riktning verkar även det förhållandet att kapacitetsreserverna i allt större utsträckning tagits i anspråk. Man kan nu räkna med att länderna i Västeuropa kom­mer att öka sitt samlade produktionsresultat med ca 6 % under 1973. För 1974 kan man räkna med en tillväxt som ligger ca 1 å 2 % lägre.

För Sveriges vidkommande har den höga ekonomiska aktiviteten i omvärlden under 1973 medfört en fortsatt mycket expansiv export­utveckling. Det finns nu anledning att räkna med en så kraftig upp­gång som 17 % i volym räknat. Samtidigt har importen inte utvecklats i fullt den takt som förväntades i våras. Ökningen kan nu beräknas till ca 9 %. Prisutvecklingen för importen har visserligen blivit något snabbare än  i den tidigare bedömningen men  sett från betalnings-

 

Prop. 1973:165                                                         6

balanssynpunkt motvägs detta av såväl den kraftiga ökningen i export­volymen som av kraftiga prisstegringar på vissa delar av denna. Bytes­balansens överskott kan nu beräknas bli väsentligt högre än vad som tidigare bedömdes som sannolikt.

Utvecklingen på utrikeshandelns område har medfört att förvänt­ningarna om en expansiv industrikonjunktur under 1973 kommit att infrias. Det första halvårets utvecklUig ligger nära prognoserna och den senast utförda konjunkturbarometern antyder en fortsatt expan­sion för återstoden av året. Vad som nu är känt om industriinveste-ringama har inte heller givit anledning till någon revision av den i våras gjorda bedömningen om en kraftig uppgång på detta område. Beträffande lagerinvesteringarna har dock den förutsedda uppgången ännu inte kommit till stånd i någon påtaglig utsträckning.

För de kommunala investeringarna får man sannolikt räkna med att utvecklingen blir svagare än vad som beräknades i våras. Dessa kan nu antagas minska med ca 6—8 % i jämförelse med 1972. Enligt vad som nu kan bedömas kommer även bostadsbyggandet att bli något lägre än vad som beräknades tidigare i år.

Det är emeUertid i första hand i fråga om den privata konsumtionen som man nu synes ha anledning att göra en något annan bedömning än i våras. I den reviderade finansplanen beräknades att dessa utgifter tUl följd av en relativt kraftig uppgång i hushållens reala disponibla inkomster skulle komma att stiga med 4 1/2 % meUan 1972 och 1973. Den hittills observerade utvecklingen under 1973 pekar emellertid mot att ökningen av den privata konsumtionen kommer att stanna vid ca 2 1/2 %. Samtidigt har emellertid inget framkommit som skulle moti­vera någon förändrad bedömning av de reala disponibla inkomstemas utveckling, vilket således skulle innebära att en ny, kraftig och oväntad ökning av hushållssektoms sparande skulle inträffa under 1973.

Den föregående uppgången i sparkvoten inträffade under 1971 och var då i stort sett oföratsedd. Under 1972 skedde en viss mindre ned­gång i hushållens sparande. För 1973 föratsattes ett i stort sett oför­ändrat sparande vilket innebar att ökningama i hushållens inkomster skulle komina att utnyttjas för i stort sett motsvarande ökningar i den privata konsumtionen. Detta förefaller således i endast begränsad om­fattning bli fallet. Dessa svårföratsägbara kastningar i hushållens kon­sumtionsbeteende får genom den privata konsumtionens tyngd bety­dande återverkningar på den totala efterfrågans utveckling. Detta har medfört att den ekonomiska politiken under senare år ställts inför svå­rare problem än tidigare. Detta förhåUande understryker att denna politik även fortsättningsvis måste ges en inriktning mot en flexibUitet i handlandet och en hög beredskap gentemot oförutsedda händelser.

Sammantaget innebär den bUd som nu avtecknar sig för 1973 en nå­got lägre uppgång i den totala efterfrågan än vad som förutsågs i den

 

Prop. 1973:165                                                         7

reviderade finansplanen — bruttonationalproduktens ökningstakt kan nu uppskattas tUl ca. A % — samtidigt som efterfrågans sammansätt­ning blivit annorlunda med en kraftigare uppgång i exporten och en långsammare ökning i den inhemska efterfrågan.

Underlaget för en säkrare bedömning av den ekonomiska utveck­lingen i Sverige under 1974 är ännu ofullständigt. Jag vill dock beröra vissa tendenser som nu kan skönjas.

Mot bakgrund av den intemationeUa utvecklingen kan man förvänta att exportens ökningstakt under 1974 blir lägre än den ovanligt stora uppgång som kunnat noteras hittills i år. Man torde dock kunna räkna med att ökningstakten även under nästa år blir betydande och att ex­porten kommer att utgöra ett av de mest expansiva efterfrägeområdena inom den svenska ekonomin. Samtidigt kommer sannolikt importen att skjuta fart till följd av en trolig lageruppbyggnad och en högre kon­sumtion. Enligt vad som nu kan bedömas framstår emellertid en viss förbättring i bytesförhållandet som sannolik, vilket sammantaget skulle leda till att överskottet i bytesbalansen endast skulle undergå en smärre nedgång i förhållande till 1973 års mycket höga nivå. Eftersom priser­na på en rad viktiga export- och importvaror ännu inte fastställts är det dock för tidigt att med någon större grad av bestämdhet uttala sig om denna utveckling.

Inom investeringsområdet förefaller det troligt att de privata investe­ringarna — och då i synnerhet industriinvesteringarna — under 1974 kommer att uppvisa samma eller möjligen något högre öknmgstakt. En ganska betydande lageruppbyggnad förutses även komma att ske. Under inflytande av den kraftiga exportkonjunkturen 1973 förefaller nämligen lagren ha sjunkit till en mycket låg nivå med ett därav för­orsakat behov av en påfyllnad under 1974.

Den privata konsumtionens utveckling under 1974 kommer att be­stämmas av förhållanden som nu är svåra alt bedöma. Dels kommer lönerörelsen att ha en stor betydelse för utvecklingen av hushållens disponibla inkomster, dels leder den ökade osäkerheten om hushållens sparbeteende till en motsvarande osäkerhet i fråga om konsumtions-utvecklingen. En fortsatt ökning av sparbenägenheten framstår inte, som man nu kan bedöma, som särskilt sannolik. Om ett sådant anta­gande skulle vara riktigt så bör den privata konsumtionens ökningstakt 1974 kunna komma att ansluta sig till ett mera normalt utvecklings­mönster.

Även utvecklingen på byggsidan under 1974 är på nuvarande sta­dium svår alt överblicka. Den kommunala budgetberedningen är exem­pelvis ännu inte avslutad. Mycket talar dock för en fortsalt svag ut­veckling för de kommunala investeringarna. Bostadsbyggandet kom­mer enligt vad som nu kan bedömas att fortsätta att ligga på en i för­hällande till tidigare låg nivå.

 

Prop. 1973:165                                                         8

Sammantaget skulle dessa olika utvecklingstendenser innebära att den svenska ekonomin kan förväntas växa med 4 å 5 % mellan 1973 och 1974. BUden synes dock även fortsättningsvis vara splittrad med fortsatt kraftiga uppgångar på exportens och näringslivsinvesteringar­nas områden och med en svag eller t. o. m. i vissa fall ytterligare vi­kande utvecklingstendens på byggområdet.

Den ökade industriella aktiviteten under 1973 har — om än med en viss eftersläpning — lett till en ökad efterfrågan på särskUt yrkesut-bildad arbetskraft inom industrisektorn. Antalet lediga platser inom industrin låg sålunda 50 % högre i september 1973 än under motsva­rande tid året innan. Arbetslösheten bland industriarbetare har mins­kat. Arbetslösheten i industrikassoma låg i september 1973 ca 15 % lägre än vid motsvarande tid förra året. Den förbättring som skett beror i första hand på utvecklingen inom verkstadsindustrin.

Trots de problem av såväl aktuell som mer långsiktig natur som byggnadsindustrin nu står inför har läget på byggarbetsmarknaden ut­vecklats i gynnsam riktning. Antalet lediga platser har under 1973 legat högre än under de bägge föregående åren samtidigt som antalet arbets­lösa byggnadsarbetare varit lägre. Fortfarande är emellertid antalet arbetslösa byggnadsarbetare väsentiigt större än antalet lediga platser inom näringen och den relativa arbetslösheten ligger högre än inom andra näringsgrenar. Att en förbättring ändå kunnat uppnås torde i stor utsträckning bero på att byggnadsarbetarkåren kunnat krympa så snabbt. Under första halvåret i år minskade det totala arbetskraftsut-budet i branschen med 5,5 % i förhållande till förra året.

När det däremot gäller utvecklingen inom tjänstemannakassorna har en viss ytterligare ökning av arbetslösheten inträffat. Konjunkturbaro-metrarna visar dessutom att det praktiskt taget inte finns några företag som redovisar brist på tjänstemannapersonal.

Utvecklingen av arbetslösheten bland de oförsäkrade innebär en viss nedgång under loppet av 1973 i jämförelse med 1972. Minskningen är påtaglig för de oförsäkrade männen. Däremot har antalet oförsäkrade kvinnor som anmält sig som sökande vid arbetsförmedlmgarna ökat i förhällande till förra året vilket i allt väsentligt torde återspegla den mer aktiva attityd i arbetssökandet som många kvinnor visat. Detta har också lett till att skillnaden mellan de arbetslöshetstal som redo­visas i arbetskraftsundersökningarna resp. förmedlingsstatistiken mins­kat under senare tid. Den vid förmedlingarna registrerade arbetslös­heten torde dessutom ha påverkats av de olika insatser som gjorts från förmedlingarnas sida att effektivisera verksamheten och nå ut tiU de arbetssökande och av samhällets lokaliseringspolitiska insatser.

Den mer expansiva fas som i första hand industrin f. n. befinner sig i kommer även i fortsättningen att leda till en ökad arbetskraftsefter-

 

Prop. 1973:165                                                         9

frågan och därigenom ytterligare förbättra sysselsättnings- och arbets­löshetssituationen inom denna sektor. Den bedömning som kan göras av utvecklingen inom byggnadsbranschen går däremot i motsatt rikt­ning. Sammantaget kan man räkna med en — bortsett från säsong­mässiga variationer — fortgående minskning av arbetslösheten.

Vid utformningen av sysselsättningspolitiken är det viktigt att beakta att en allt större del av de vid arbetsförmedlingen anmälda arbetssö­kande utgörs av personer för vilka särskUda samhällsinsatser är nöd­vändiga för alt de skall kunna beredas sysselsättning eller av personer som StäUer särskilda villkor beträffande arbetstidens längd, förläggning, arbetets art och arbetsplatsens belägenhet. Vidare måste man beakta de speciella insatser som behövs för att på olika sätt främja de handi­kappades inlemmande i det normala yrkeslivet. Sådana insatser ger allt bättre resultat i takt med det ökande nyrekryteringsbehovet inom nä­ringslivet.

Den bild som nu kan tecknas av den ekonomiska utvecklingen under det framförliggande året tyder sålunda på en gynnsam konjunkturat-veckling med en god ekonomisk tillväxt, en förbättrad sysselsättnings-situation och en tillfredsställande utrikesbalans. Bilden är emellertid inte entydig; det finns också spänningar och osäkerhetsmoment i eko­nomin. Centrala uppgifter för den ekonomiska politiken måste vara att söka motverka de balansrubbande inslagen i utvecklingen och att så­lunda bekämpa inflationen och med en selektiv sysselsättningspolitik stödja anpassningen av utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden lik­som att skapa förbättrade sysselsättningsmöjligheter på områden med svag efterfrågan. Det är vidare en central uppgift att säkerställa en över tiden jämnare konsumtionsutveckling och ge den en välfärdspolitisk inriktning. I detta inryms såväl en ökad satsning på angelägna sam­hälleliga områden som en förstärkning av konsumtionsmöjligheterna hos särskilda grupper i samhället. Liksom hittills är det vidare ange­läget att stödja den industriella expansionen.

Som jag inledningsvis erinrade om har regeringen redan vidtagit åt­gärder eller lagt förslag i syfte att dämpa pris- och koslnadsstegringen. Sålunda har regeringen lagt förslag om att folkpensionsavgiften skall slopas för att skapa förutsättningar för en lugnare avtalsrörelse. Vidare har regeringen beslutat om prisstopp på trävaror i syfte att begränsa kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn. Även om det varit möjligt att begränsa prisstegringarna i vårt land mera än i kanske något annat jämförbart land inger ändå den fortsatta utvecklingen oro.

För att hålla igen prisstegringstendenserna på viktiga områden före­slår nu regeringen ett fortsatt prisstopp på viktiga baslivsmedel och trä­varor samt åtgärder för att begränsa effektema av hyreskostnadssteg­ringen  för barnfamiljer med begränsade  inkomster.  Det  sista  torde

 

Prop. 1973:165                                                        10

lämpligast ske genom alt övre gränsen för det hyresanknutna, stats­kommunala bostadstillägget höjs med 100 kr. Merkostnaden, som uppgår tUl 60 mUj. kr. per år, föreslås helt bestridas av statsmedel.

I syfte att nå en bättre anpassning mellan utbudet och efterfrågan på arbetskraft föreslås en tillfällig insats för att söka nya vägar för för­medlingsarbetet. Insatsen föreslås omfatta 200 personer med särskUd ar­betsmarknadserfarenhet.

De problem på byggnadsuivesteringarnas område för 1974 som jag tidigare berört påkallar särskilda åtgärder. Jag vill här erinra om att regeringen redan under sommaren 1973 fattat beslut om att tidigare-lägga statiigt byggande av en omfattning av omkring 200 mUj. kr. I syfte att åstadkomma en fortsatt stimulans av byggarbetsmarknaden och att skapa föratsättningar för ökade kommunala investeringar föreslås nu att de särskilda bidragen till kommunala avloppsreningsverk höjs tUl­fälligt. Medelsökningen härför uppgår till 100 milj. kr. I samma syfte framläggs förslag om en höjning av skolbyggnadsramen med 100 milj. kr. och ett utökat vägbyggande och vägunderhåll om 200 milj. kr. Vidare lidigardäggs ytterligare investeringsprojekt inom de statliga affärs­verken om sammanlagt ca 120 milj. kr.

Regeringen föreslår en ökning av anslagen till beredskapsarbeten med 750 mUj. kr. Till viss del avses dessa användas för att stimulera bygg­nads- och anläggningsinvesleringarna inte minst inom den kommunala sektorn. Denna ökning av beredskapsarbeten får emellertid främst ses mot bakgrund av behovet av särskilda insatser från samhällets sida för att lösa särskUda sysselsättningsproblem.

Sådana insatser blir alltmer aktuella inom sådana områden som sam­hällsservice och förvaltning, vårdutbildning, natur- och kulturminnes­vård. Genom denna utvidgning av området för beredskapsarbetena kan man nå grupper av arbetssökande som tidigare inte omfattats av denna typ av samhällsinsatser. Detta gäller i första hand kvinnor och ung­domar. En ökad satsning på arkivarbetena är också ett led i arbetet pä att erbjuda särskilda sysselsättningsmöjligheter även för personer som tidigare sysslat med mer tjänsteinriktat arbete. Det särskilda utbUdnings-stödet för i första hand kvinnor och ungdom, den s. k. 5-kronan, föreslås bli förlängt att utgå under hela år 1974.

Från flera synpunkter spelar barnslugeverksamheten en central roll. En expansion av denna verksamhet innebär dels en temporär effekt på byggarbetsmarknaden, dels permanenta sysselsättningstillfällen för dag­hemspersonalen. Av än större betydelse är dock att en sådan utbyggnad skapar ökade möjligheter för småbarnsföräldrar att förena förvärvs­arbete med en trygg omvårdnad av barnen. Under den senaste liden har man kunnat konstatera en minskning i utbyggnadstakten på detta område. Mot denna bakgrund är det väsentiigt att kommunerna kan

 

Prop. 1973:165                                                                    1]

stimuleras till en fortsatt hög utbyggnadstakt och därför föreslås alt an­ordningsbidraget för daghem fr. o. m. den 15 oktober 1973 till utgången av år 1974 fördubblas från 6 000 tUl 12 000 kr. per plats och att drift­bidraget fr. o. m. 1 juli 1974 höjs från 5 000 kr. till 6 500 kr. Ett viktigt komplement till barnstugorna utgör familjedaghemmen. Även här före­slås ökade statsbidrag.

De nyssnämnda åtgärderna är ett uttryck för regeringens strävan att kombinera de sysselsättningspolitiska åtgärderna med utbyggandet av viktiga samhällsfunktioner. Den största insatsen i detta syfte föreslås ske bettäffande den sociala hemhjälpen genom en höjning av statsbidra­get under 1974 från 35 % till 50 %. Genom förslaget skapas väsentiigt förbättrade vård- och servicemöjligheter för äldre och handikappade. Sammantaget representerar de föreslagna åtgärderna inom den kom­munala servicesektorn ökade statsutgifter på inemot en halv miljard kr. Samtidigt som förslagen medger en väsentiigt ökad trygghet för barn, äldre och handikappade genom förbättrad social service skapas ca 10 000 nya arbetstillfällen inom detta område. Jag utgår självfallet ifrån att kommunerna känner sitt ansvar och utnyttjar de förhöjda statsbidragen till att bygga ut verksamheterna på de angivna områdena, så att de eftersträvade effekterna fullt ut kan uppnås. Genom det betydande finansiella stöd som kommunerna erhåller för denna utbyggnad, kan denna ske ulan att den kommunala ekonomin utsätts för någon ytter­ligare påfrestning.

Ett uttalat välfärdspolitiskt syfte har även de förslag som läggs fram för att skapa ett barnvänligare samhälle på boendemiljöns och skolans område. Det förra förslaget syftar tUl att göra befintliga bostads- och fritidsområden barnvänliga och stimulerande för ungdomsaktiviteter, och det senare förslaget tUl att förbättra skolmiljön för såväl de anstäUda som eleverna. De nya åtgärder som föreslås på dessa områden omfattar ett sammanlagt belopp om 60 milj. kr.

Det är av vikt att den konsumtionsstimulans som i nuvarande läge är möjlig, inriktas på de grupper för vilka särskUda behov föreligger. Ett steg i denna riktning togs med förslaget om ett extra pensionstUlägg till folkpensionärerna för 1974, i avvaktan på ett kommande utred­ningsförslag om förstärkning av standardgarantin för folkpensionärerna. För att möjliggöra en förstärkning även för barnfamiljerna, föreslår regeringen en höjning av de allmänna barnbidragen från 1 320 kr. till 1 500 kr. per barn och år för en kostnad av 325 milj. kr. En motsva­rande höjning föreslås även ske av studiebidragen.

Jag vill i detta sammanhang erinra om det förslag som regeringen lagt fram om slopande av folkpensionsavgiften. Detta syftar till att ge lönlagarna en påtaglig standardförbättring och får också till följd en lindring av marginaleffekten för 1974. Det är angeläget att även för

 

Prop.1973:165                                                         12

följande år kunna åstadkomma liknande effekter. Regeringen har därför gett 1972 års skatteutredning tilläggsdirektiv om att snabbt utarbeta förslag som kan läggas till grund för ett beslut av 1974 års riksdag.

Frågan om boendekostnaderna har på senare tid blivit alltmer upp­märksammad. I det föregående har jag redovisat förslaget alt genom änd­ringar i reglerna för bostadstilläggen dämpa effekterna av boendekost­nadernas stegring för barnfamUjer med begränsade inkomster. Mera om­fattande åtgärder beträffande boendekostnaderna förutsätter ingripande reformer av nuvarande regelsystem. Detta utreds f. n. av utredningen rörande bostadsfinansieringen, boendeutredningen och bostadsskatle­kommittén. Utredningarnas förslag bör lämpligen prövas i ett samman­hang. Det är därför regeringens avsikt att uppdra åt de tre utredningar­na att så snabbi som möjligt redovisa sina förslag tUl reformer på bostadspolitikens område för att möjliggöra en övergripande och samlad lösning.

En ökning av näringslivets investeringar har under flera år varit ett av målen för den ekonomiska politiken. Med den utveckling av inves­teringarna som det finns anledning räkna med under 1974 finns inte behov av samma starka stimulans som satts in under vintern 1972/73, men ett fortsatt utnyttjande av investeringsfondema för byggande fram till och med vinterhalvåret 1974/75 framstår dock redan nu som motiverat med hänsyn till den utveckling som kan föratses inom bygg­nadsverksamheten. Inom stödområdet kommer liksom hittills fonderna att få tas i anspråk även för maskininvesteringar. För att särskilt stödja de små företagen föreslås även en extra förstärkning med 20 milj. kr. till statens hantverks- och industrUånefond.

Mot bakgrund av rådande strukturproblem inom industrin, som ofta ger upphov till regionala skillnader i sysselsättning och inkomstbildning framstår det som angelägel alt äldre industrianläggningar får möjlighet att med bibehållen konkurrenskraft fortsätta driften även om ökade miljövårdskrav måste ställas. Ytterligare möjligheter för industrin att med höjda bidrag åstadkomma en förbättrad miljö kommer därför att föreslås. Anslagsökningen härför uppgår till 70 milj. kr.

Sammantaget innebär de här framlagda förslagen och åtgärderna en helårskostnad om ca 2,5 miljarder kr. Av detta belopp begärs ca 1,5 miljarder kr. på tilläggsstat I. Ytterligare ett belopp om ca 0,3 mUjarder kr. kommer att belasta budgetåret 1973/74 i form av anslagsöverskri-danden.

I följande sammanställning redovisas budgeteffekterna av de olika förslagen (avrundat, mUj. kr.).

 

Prop. 1973:165

13

 

Ändamål

Total-   Anslag på tilläggs­
kostnad           stat I eller beräknad
för        merbelastning budget-
helt är  året 1973/74

 

Allmänna barnbidrag, studiebidrag

Bostadstillägg för barnfamiljer

Barnstugor och kommunala familjedaghem

Särskilda åtgärder för en barnvänlig

boendemiljö

Särskilda åtgärder på skolområdet

Social hemhjälp

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område

Väginvesteringar

Vissa aifärsverksinvesteringar m. m.

Byggnadsarbeten inom skolväsendet

Byggnadsarbeten inom kulturområdet

Sysselsättningsskapande ätgäder genom

arbetsmarknadsverket

Kommunala avloppsreningsverk

Miljövårdande åtgärder inom industrin

Statens hantverks- och industrilånefond

Summa

 

350

175

60

30

245

60

30

30

30

15

240

120

ca 150'

ca 150

200

200

120

110

35

15

10

10

805

775

100

50

70

70

20

20

1830

2 465

1 Avser beräknad tilUcommande budgeteffekt av prisstoppet under första halv­året 1974. Helårskostnaden för den ökade subventionen kan beräknas till ca 300 milj. kr.

De framställningar till riksdagen som Kungl. Maj:t beslutar om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över social-, kommunikations-, ut­bildnings-, jordbruks-, handels- och inrikesärenden. Utdrag av dessa protokoll bör bUäggas denna proposition som bilagor 1—ö. En sam­manställning över de av Kungl. Maj:t i denna proposition begärda anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 7.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t

1.  föreslår riksdagen att godkänna inriktningen och utform­ningen av de ekonomisk-politiska åtgärder som jag förordat i det föregående,

2.  i en gemensam proposition förelägger riksdagen de förslag som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall tUl vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Maj:l Konungen att tiU riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: BrUta Gyllensten

 

 

 

Prop. 1973:165                                                        15

Bilaga 1

SOCIALDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 oktober 1973.

Närvarande: statsministem PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS­SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS­SON.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, och statsrådet Odhnoff anmäler de ärenden under socialdepartementets handlägg­ning som angår frågan om utgifter på tiUäggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 avseende vissa ekonomisk-politiska åtgärder. De­partementschefen anmäler därvid frågan under punkten 3 samt stats­rådet Odhnoff frågorna under punktema 1—2 och 4—7. Föredragande­na anför.

DRIFTBUDGETEN

FEMTE HUVUDTITELN

C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

[1] C 1. Allmänna barnbidrag. Under denna anslagsrabrik har för in­nevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 2 395 milj. kr. All­männa bambidrag utgår för barn under 16 års ålder med 1 320 kr. per år.

Med hänvisning tiU vad chefen för fuiansdepartementet i det föregåen­de anfört föreslår jag att de allmänna barnbidragen fr. o. m. den 1 janu­ari 1974 höjs från 1 320 kr. tUl 1 500 kr. per bam och år. Kostnadema för denna förstärkning av stödet tUl barnfamiljernas konsumtion upp­går tUl 325 milj. kr. för helt år. Anslagsbehovet för innevarande bud­getår ökar med i runt tal 160 mUj. kr. Förslag tiU ändring i lagen om aU-mäima bambidrag torde få bifogas statsrådsprotokoUet i detta ärende som bilaga A.

 

Prop. 1973:165                                                                    16

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att

1.  antaga inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag,

2.  tUl Allmänna barnbidrag på tUläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 160 000 000 kr.

[2] C 3. Bostadstillägg m. m. Under denna anslagsrabrik har för in­nevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 965 milj. kr. Från anslaget bekostas dels statliga bostadstUlägg för barnfamiljer och dels statsbidrag till statskommunala bostadstUlägg tiU barnfamiljer och fa­miljer utan bam.

Enligt beslutade regler för 1974 utgår statskommunala bostadstUlägg tiU bamfamiljer med 80 % av bostadskostnad som Ugger inom följande gränser.

Ensamstående

med ett eller två bam  300—550 kr./månad

med tre eller fyra bam 300—700 kr./månad

med fem eUer flera bam       300—825 kr./månad

Makar

med ett eller två barn 400—650 kr./månad

med tre eller fyra barn 400—800 kr./månad

med fem eller flera bam       400—925 kr./månad

Bostadstillägget är inkomstprövat. Statsbidrag för 1974 utgår med två tredjedelar av kommunernas kostnader för tUläggen.

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 tagit upp frågan om en höjning av de övre hyresgränsema för bostads-tUläggen.

För att lindra effektema för lägre inkomsttagare av stigande bo-stadskostaader föreslår jag att statsbidragsreglema för hyresgränsema för bostadstilläggen ändras på så sätt att samtliga övre hyresgränser för bostadsstUlägg tiU barnfamiljer höjs med 100 kr. För att ge kommu­nerna möjlighet att tiUämpa de nya hyresgränsema redan för 1974 bör ändringen av statsbidragsreglerna genomföras fr. o. m. den 1 januari 1974.

Kostnadema för denna anpassning av bidragsreglerna tUl hyresut­vecklingen beräknar jag till ca 60 mUj. kr. för helt år. Denna kostaad bör i sin helhet faUa på staten. För att nå detta resultat bör statsbidrags­andelen för de statskommunala bostadstUläggen fastställas tiU 70 % fr. o. m. år 1974 mot tidigare beslutade två tredjedelar.

 

Prop. 1973:165                                                        17

Anslagsbehovet för bostadstilläggen under innevarande budgetår be­räknas öka med ca 30 mUj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  godkänna de av mig förordade ändringarna i grandema för bostadstillägg att gälla fr. o. m. den 1 januari 1974,

2.  tiU Bostadstillägg m. m. på tUläggsstat I tUl riksstaten för bud­getåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.

D. Sociala serviceåtgärder

[3] D 1. Bidrag till social hemhjälp. Under denna anslagsrabrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 275 mUj. kr. Stats­bidrag utgår enUgt gäUande bestämmelser med 35 % av kommuns net-tokostaader för hemsamariter och annan personal inom den sociala hemhjälpen.

Verksamheten med social hemhjälp utgör ett viktigt inslag i samhäl­lets sociala service och är av särskild betydelse för åldringar och handi­kappade. För att underlätta för kommunerna att utvidga denna verk­samhet och samtidigt stärka sysselsättningen bör statsbidraget tiU so­cial hemhjälp höjas från 35 % tiU 50 % av statsbidragsgUla kostnader under kalenderåret 1974. Jag föratsätter att kommunerna helt skaU an­vända de utökade resurserna tiU nyanställning av personal eller tiU ut­ökad arbetstid för befintUg personal. Bidragshöjningen beräknas i så fall tillföra kommunema ca 240 milj. kr. i ökat statsbidrag. Bidragshöj­ningen kan beräknas ge utrymme för nyanställning motsvarande ca 7 000 heltidsarbetande.

Enligt gällande bidragsregler utbetalas statsbidraget för kalenderår i efterskott. Detta medför att det höjda statsbidraget för år 1974 inte skulle komma att utbetalas förrän under första halvåret 1975. För att underlätta att nyanställningarna kan komma tUl stånd under år 1974 bör en förskottsutbetalning ske under våren 1974 i samband med ordi­narie utbetalning av det statsbidrag som avser verksamheten under ka­lenderåret 1973. Detta förskott bör schematiskt beräknas tiU 15 % av kommunens totala statsbidragsberättigade kostaader för social hem­hjälp under år 1973. Statens kostaader härför kan beräknas till 120 mUj. kr. för innevarande budgetår.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  godkänna de av mig förordade grunderna för bidrag till so­cial hemhjälp för år 1974,

2.  tUl Bidrag till social hemhjälp på tUläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 120000000 kr.

2   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 165

 

Prop. 1973:165                                                                    18

[4] D 2. Bidrag till anordnande av barnstugor. Under denna anslags­rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 70 milj. kr. TiU anordnande av barnstagor utgår statsbidrag med högst 6 000 kr. per plats för nybyggnad, om- eUer tUlbyggnad eller inköp av byggnad för bamstuga avseende daghem eller fritidshem.

Medelsbehovet för innevarande budgetår har beräknats med utgångs­punkt i att sammanlagt ca 25 000 nya platser i daghem och fritidshem skulle påbörjas under budgetåren 1972/73 och 1973/74. En enkät till kommunema i augusti—september 1973 visar emellertid att kommuner­nas nu föreliggande planer omfattar en avsevärt lägre utbyggnad.

Jag anser det vara väsentiigt att utbyggnaden av barnstugeverksam­heten bibehålls på en hög nivå. Bamstugebyggandet har också bety­delse från syssdsättaingssynpunkt. Av dessa skäl föreslår jag en tempo­rär fördubbling av anordningsbidragen. Anordningsbidrag tUl daghem och fritidshem bör således utgå med 12 000 kr. per plats för sådana platser som påbörjas under tiden den 15 oktober 1973—den 31 de­cember 1974 och blir färdigställda senast under våren 1975. Jag räknar med att den föreslagna fördubblingen av anordningsbidragen leder till att ca 15 000 nya barnstugeplatser påbörjas under nämnda period. De ökade kostnadema för statsbidraget kan beräknas tUl ca 90 milj. kr. Den temporära höjningen av anordningsbidraget medför ett ökat anslags­behov under innevarande budgetår som med hänsyn tUl befintlig reser­vation kan beräknas uppgå tUl ca 30 mUj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att

1.  godkänna de av mig förordade grandema för bidrag till an­ordnande av barnstugor för tiden den 15 oktober 1973—den 31 december 1974,

2.  till Bidrag till anordnande av barnstugor på tiUäggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.

[5] D 3, Bidrag till driften av barnstugor. Under denna anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 303 milj. kr. Statsbidrag tiU driften av barnstugor utgår med 5 000 kr. per plats och år i daghem och med 2 500 kr. per plats och år i fritidshem.

Många förvärvsarbetande saknar daghemsplats samtidigt som många arbetssökande önskar anstalUimg vid daghem. Både för barnens skull och för de arbetssökande är det därför angeläget att utbyggnaden av barnstugeverksamheten kan fortgå i snabb takt. De ökade driftkost­naderna för en expanderande bamstugeverksamhet är en tung post i kommunemas ekonomi. Det är därför väsentiigt att staten vid sidan av anordningsbidraget genom ökade driftbidrag underlättar en snabb ut-

 

Prop. 1973:165                                                                    19

byggnad av daghem och fritidshem. Jag föreslår därför att driftbidra­gen tiU daghem och fritidshem höjs väsentligt fr. o. m. den 1 juU 1974. Det statiiga driftbidraget bör därvid höjas med 1 500 kr. tUl 6 500 kr. per plats och år för daghem och gemensam barnstugeavdelning samt med 750 kr. tiU 3 250 kr. per plats och år för fritidshem. Statens kost­nader härför kan beräknas till ca 125 milj. kr. för helt år.

Jag har tidigare angett att jag uppskattar att ca 15 000 nya platser i daghem och fritidshem bör tUlkomma under 1974 tUl följd av de höjda anordningsbidragen. Vid min medelsberäkning har jag beaktat denna ök­ning i antalet platser, ökningen i antalet platser beräknas ge minst ca 3 000 syssdsättningstUlfäUen.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår rUcsdagen

att godkänna de av mig förordade ändringama i grunderna för bidrag tUl driften av barnstugor.

[6] D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem. Under denna anslags­rabrik har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 52 milj. kr. Statsbidrag tiU kommunala famUjedaghem utgår med 35 % av kommunens kostnader för lön och sociala förmåner (exkl. omkost­nadsersättning) åt dagbamvårdare efter avdrag för influtoa föräldra­avgifter.

Familj edaghemsverksamheten utgör ett viktigt komplement tUl den barnstugeverksamhet som bedrivs i kommunerna. För att underlätta för kommunema att utöka anställningen av dagbarnvårdare föreslår jag att statsbidraget till kommunala famUjedaghem höjs från 35 % tUl 50 % av kommunemas kostnader för den verksamhet som avser kalender­året 1974. Jag förutsätter att kommunerna helt skall använda de utöka­de resurserna till ökad verksamhetsvolym.

Enligt nu gäUande bidragsregler utbetalas statsbidraget för kalender­år i efterskott. Detta medför att det höjda statsbidraget för år 1974 inte skulle komma att utbetalas förrän under första halvåret 1975. En för­skottsutbetalning bör därför ske under våren 1974 i samband med ordinarie utbetalning av det statsbidrag som avser verksamheten under kalenderåret 1973. Detta förskott bör schematiskt beräknas till 15 % av kommunens totala statsbidragsberättigade kostnader för kommunala famUjedaghem under år 1973. Statens kostnader härför kan beräknas till 30 milj. kr. för innevarande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att

1.  godkänna de av mig förordade grunderna för bidrag till kom­munala familjedaghem för år 1974,

2.  tUl Bidrag till kommunala familjedaghem på tilläggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.

 

Prop. 1973:165                                                                    20

[7] D 7. Särskilda insatser för en bamvänlig boendemiljö m. m. Plane­ringen och utformningen av boendemUjön har stor betydelse för bar­nens trygghet och utveckling. Bl. a. kommittén för bams utemUjö, barn­stugeutredningen och servicekommittén har ingående belyst dessa frå­gor och lämnat förslag till åtgärder i olika avseenden för att få till stånd en bamvänlig miljö i bostadsområden och på andra platser där bam och ungdom vistas. Även boendeutredningens uppdrag berör dessa mUjöfrågor. Lekmiljörådet har utarbetat beskrivningar och förslag tiU lekplatser. Inventeringar har också gjorts beträffande behovet av upp­rastning av utelekplatser i parker, bostadsområden och skolgårdar.

Det är angeläget att göra befintliga bostads- och fritidsområden mera bamvänliga och stimulerande för ungdomsaktiviteter m. m. Åtgärder som kan genomföras utan någon längre utrednings- och planeringstid är t. ex. anordnande och utrastning av lekplatser för bollek, bygglek etc. i bostadsområden där sådana saknas, upprastning av befintiiga lek­platser samt genomförande av andra anläggnings- och utrastningsarbe-ten som syftar till att göra bostadsområdena bättre anpassade till bar- . nens och ungdomens behov. Skolgårdar bör också kunna rastas upp och användas av traktens barn även utom skoltid.

Med hänsyn tUl befintligt resursutrymme och till ändamålets ange­lägenhet anser jag att staten bör göra en insats av engångskaraktär för att sådana åtgärder skall komma tUl stånd under år 1974 i större om­fattning än hittills. SjälvfaUet får också en sådan insats en inte obetydlig sysselsättningseffekt. Ett särskUt anslag för detta ändamål bör tas upp på tUläggsstat I för innevarande budgetår. Från anslaget bör utgå bi­drag till främst kommuner och bostadsföretag som vidtar åtgärder av den karaktär jag här nämnt. Bidragsandelen bör i regel vara 50 % av kostnadema. Närmare bestämmelser för denna bidragsgivning bör det ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda. Bidrag bör beviljas av social­styrelsen i samråd med arbetsmarknadsmyndigheterna. För ändamålet bör föras upp 30 milj. kr. under ett särskUt reservationsanslag benämnt Särskilda insatser för en bamvänlig boendemiljö m. m.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  godkänna de av mig förordade grandema för bidrag till sär­skUda insatser för en bamvänlig boendemiljö m. m.,

2.  till Särskilda insatser för en bamvänlig boendemiljö m. m. på tUläggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.

Vad föredragandena såhmda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokoUet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1973:165                                                        21

Bilaga A

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas att 1 § lagen (1947: 529) om allmänna barn­bidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

För barn, som är svensk med- För barn, som är svensk med­
borgare och bosatt i riket, skall borgare och bosatt i riket, skall
av allmänna medel såsom bidrag av allmänna medel såsom bidrag
tUl barnets uppehälle och upp- tUl barnets uppehälle och upp­
fostran utgå allmänt barnbidrag fostran utgå allmänt barnbidrag
med 1 320 kronor om året i en- med 1 500 kronor om året i en­
lighet med vad nedan närmare lighet med vad nedan närmare
stadgas.                                                        stadgas.

Allmänt bambidrag skaU utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

' Senaste lydelse 1972:381.

 

 

 

Prop. 1973:165                                                                    23

Bilaga 2

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 oktober 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS­SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS­SON.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, an­mäler de ärenden under kommunikationsdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tUläggsstat I tUl riksstaten för budget­året 1973/74 avseende vissa ekonomisk-politiska åtgärder och anför.

Tidigare denna dag har Kungl. Maj:t beslutat att sjöfartsverket skall få disponera ett belopp om 1,5 milj. kr. under anslaget Farledsverk­samhet, exkl. isbrytning för att möjliggöra en tidigardäggning av vissa angelägna underhållsarbeten i fråga om verket tillhöriga fyrar, fartyg och båtar. Därjämte har beslut fattats om tidigardäggning av investe­ringar i televerket och luftfartsverket. Genom höjning av investerings­ramen för Tdeanläggningar m. m. med 25 milj. kr. och för Flygplatser m. m. med 5 milj. kr. möjliggörs sålunda tidigardäggning av en rad husbyggnadsobjekt i olika delar av landet saml arbeten på olika flyg­platser.

Den nya utrikesbyggnaden pä Arlanda flygplats samt den nya flyg­platsen i göteborgsregionen berörs inte av beslutet, eftersom all möj­lig tidigardäggning av dessa projekt sker inom redan beslutad in­vesteringsram för budgetåret 1973/74.

Nämnda åtgärder avseende affärsverksinvesteringar har kunnat vid­tagas med utnyttjande av den 10-procentiga s. k. konjunkturreserven inom resp. investeringsanslag. I det följande föresläs en rad ytterligare åtgärder, vUka kräver tilläggsanslag.

 

Prop. 1973:165                                                                    24

DRIFTBUDGETEN

SJÄTTE HUVUDTITELN

B. Vägväsendet

[1] B 2. Drift av statliga vägar. På riksstaten för innevarande budgetår har under ifrågavarande anslag anvisats ett reservationsanslag av 1 024,8 milj. kr.

Jag anser det angeläget att vägverket ges möjlighet att bedriva en ökad verksamhet avseende egentiigt och förstärkt vägunderhåll. Jag föreslär därför en höjning av driftanslaget med 75 milj. kr. för inne­varande budgetår för att därigenom i första hand en ökad satsning på beläggningar samt förbättringsarbeten på de sekundära och tertiära vägnäten skall kunna ske. För att de föreslagna medlen samtidigt skall kunna utnyttjas i syssdsättningspolitiskt syfte bör vägverket samråda med arbetsmarknadsstyrelsen i vad avser regional fördelning, dispone­rad arbetskraft och igångsättningstidpunkt för dessa arbeten. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Drift av statliga vägar på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 000

kr., att avräknas mot automobUskattemedlen.

[2] B 3. Byggande av statliga vägar. På riksstaten för innevarande bud­getår har under ifrågavarande anslag anvisats ett reservationsanslag av 725,5 milj. kr.

Enligt min mening bör vägverket ges möjlighet att snabbt öka sin byggnadsverksamhet. Från bl. a. regionalpolitisk synpunkt synes det vara angeläget att den utökade verksamheten inriktas på de sekundära och tertiära vägnäten. Här bör närmast kunna komma ifråga förstärk­ning och upprustning av broar med otUlräcklig bärighet. En utökad medelsanvisning för det innevarande budgetåret kan även användas för att påskynda viktiga, större vägprojekt. Jag har beräknat det ökade anslagsbehovet under förevarande anslag tUl 115 milj. kr.

För att denna utökade medelsanvisning skall kunna utnyttjas i sys­sdsättningspolitiskt syfte bör vägverket samråda med arbetsmarknads­styrelsen i vad avser regional fördelning, disponerad arbetskraft och igångsättningslidpunkt för dessa arbeten.

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att till Byggande av statliga vägar på tiUäggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 115 000 000 kr., att avräknas mot automobUskattemedlen.

 

Prop. 1973:165                                                                    25

[3] B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. På riksstaten för inne­varande budgetår har under ifrågavarande anslag anvisats ett reserva­tionsanslag av 75 mUj. kr.

Iståndsättningsbidrag för enskUda vägar kan bevUjas för upprustning eller ombyggnad av bro, förstärkning av väg på kortare sttäcka, an­ordnande av mötesplatser samt andra åtgärder med bl. a. bärighets-och trafiksäkerhetshöjande syfte. Jag anser det angeläget att vägverket ges ökade möjligheter att tUlgodose dessa ändamål. Behovet av ytter­ligare medel för en utökad iståndssättning av det enskUda vägnätet be­räknar jag till 10 mUj. kr. Vägverket bör samräda med arbetsmarknads­styrelsen i vad avser regional fördelning, disponerad arbetskraft och igångsättningstidpunkt för dessa arbeten.

Jag hemstäUer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tUl Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservations­anslag av 10 000 000 kr., att avräknas mot automobUskatte­medlen.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

A. Postverket

[4] 1. Posthus m. m. Genom Kungl. Maj;ts beslut den 30 mars och den 29 juni 1973 om syssdsättningsstödjande tidigardäggningsåtgärder har den s. k. konjunkturreserven under anslaget i stort sett förbrukats. För all möjliggöra tidigardäggning av vissa postans, i första hand i Spånga och Västerås, krävs ytterligare medel om 7 mUj. kr. Jag hemställer alt Kungl. Maj;t föreslår rUcsdagen

att till Posthus m. m. pä tilläggsstat I tUl riksstaten för budget­året 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.

C. Statens järnvägar

[5] 1. Järnvägar m. m. I olika sammanhang har jag tidigare understru­kit angelägenheten av att åtgärder vidtas som gör det möjligt för SJ att bättre hävda sig på transportmarknaden. Jag anser del därför erfor­derligt att redan nu ställa medel till förfogande i detta syfte. Vid mina överväganden har jag stannat för ett belopp om 75 milj. kr. avsett för tidigardäggnmg tUl innevarande budgetår av investeringar i fasta an­läggningar och rullande materiel. Den lämpliga fördelningen mellan dessa objektsgrupper kan grovt anges tUl 10 resp. 65 milj. kr. Hur det

 

Prop. 1973:165                                                        26

senare beloppet skall uppdelas på t. ex. lok och vagnar torde SJ få be­stämma bl. a. efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, överslagsvis synes beloppet räcka till beställning av 600—700 godsvagnar och för anskaffning av lok för ca 20 milj. kr. I beloppet 10 milj. kr. har även inräknats utrymme för vad som under budgetåret 1973/74 kan komma att krävas av statliga medel vid anläggande av en pendeltågstation i Flemingsberg i stockholmsområdet. Totalkostnaden för en sådan sta­tion har angetts tUl storleksordningen 13 milj. kr. i 1973 års prisläge.

Till följd härav och till följd av Kungl. Maj:Is beslut tidigare i år angående vissa tidigarelagda investeringar måste ytterligare medel an­visas under anslaget Jämvägar m. m. Det ytterligare medelsbehovet för budgetåret 1973/74 kan beräknas till 70 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att till Järnvägar m. m. på tUläggsstat I till riksstaten för bud­getåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 70 000 000 kr.

IX. DIVERSE KAPITALFONDER

Sjöfartsverkets fond

[6] 3. Sjöfartsmateriel m.m. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 mars och den 5 juni 1973 har investeringsramen för sjöfartsverkets fond fast­ställts tiU 42 050 000 kr. I av riksdagen anvisat anslag har medel be­räknats för bl. a. beställning av ett nytt byggnadsfartyg. Sjöfartsverket har i förslag till anslagsframställning för budgetåret 1974/75 under sjö­fartsverkets fond bl. a. starkt understrukit behovet av nyanskaffning av loisbåtar. FÖr i huvudsak detta ändamål samt för fortsatt delbetalning av byggnadsfartyget begärs ca 6,8 milj. kr. En tidigardäggning av leve­ransen av byggnadsfartyget och en ökad lotsbåtsanskaffnlng är ange­lägen både av sysselsättnings- och säkerhetsskäl. Jag förordar att ett belopp om 4 milj. kr. ställs till förfogande för angivna ändamål. Med beaktande av vad som återstår under anslaget av tidigare anvisade me­del erfordras avrandat 2 milj. kr. i ytterligare medelsanvisning. Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att till Sjöfartsmateriel m. m. på tilläggsstat I till riksstalen för

budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000

kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

 

Prop. 1973:165                                                                    27

BUaga 3

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

utdrag av protokoUet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 oktober 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS­SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS­SON.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, och stats­rådet Moberg anmäler de ärenden under utbildningsdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tilläggsstat I lill riks-staten för budgetåret 1973/74 avseende vissa ekonomisk-politiska åt­gärder. Departementschefen anmäler därvid frågorna under punktema 1, 2 och 3 saml statsrådet Moberg frågan under punkt 4. Föredra­gandena anför.

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE HUVUDTITELN

B. Kulturändamål

[1] B 16 a. Bidrag till byggnadsarbeten m. m. inom kulturområdet. Se­dan 1953 har Kungl. Maj:t, med undantag för ett år, medgett att Svenska penninglotteriet aktiebolag årligen får anordna ett särskilt lot­teri till förmån för kulturella ändamål. På förslag av utbUdningsmi-nistern beslutar Kungl. Maj:t från fall till fall om anvisande av medel ur behållningen av dessa lotterier för investeringsändamål av engångsnatur på kulturområdet, t. ex. för byggnadsändamål, anskaffning av utrustning o. d. I riksdagsberättelsen redovisas årligen de beslut om bidrag som be­viljats ur behållningen av lotleriema.

Under senare delen av 1960-talet utgjorde nettointäkten av dessa lot­terier ca 7 milj. kr. för år. Därefter har emellertid nettointäkten minskat och utgjorde är 1973 ca 4,7 milj. kr. Av f. n. inom utbUdningsdeparte-mentet anhängiggjorda ärenden framgår att anspråk på ca 30 milj. kr. görs på behållningen av lotterierna.

Med bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnats

 

Prop. 1973:165                                                                    28

till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål har en lång rad vUftiga insatser möjliggjorts på kulturområdet. Med hänsyn till den under senare år mträffade nedgången av nettointäkterna av dessa lotte­rier har möjligheterna till insatser successivt beskurits. Med anledning härav anser jag det angeläget att den särskilda lotteruneddsbehåUnmgen nu tillförs en särskild engängsanvisning på 10 milj. kr. att användas för angelägna investeringar av engångskaraktär på kulturområdet. Medlen bör anvisas under ett särskilt reservationsanslag, benämnt Bidrag tiU byggnadsarbeten m. m. inom kulturområdet. I likhet med tidigare avser jag att årligen i riksdagsberättelsen redovisa de beslut om bidrag som beviljats med användande av de här ifrågavarande medlen. Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att tiU Bidrag till byggnadsarbeten m. m. inom kulturområdet

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

D. Skolväsendet

[2] D 8 a. Särskilda åtgärder på skolområdet. Inom skolväsendet är f. n. anställda ca 85 000 lärare och skolledare. Däratöver finns ett be­tydande antal personer med andra uppgifter. Staten och kommunerna bär ett gemensamt ansvar för skolväsendet och dess utveckling. Detta tar sig bl. a. uttryck i att staten svarar för den helt övervägande delen av lönekostnaderna m. m. för skolledare och lärare samt bidrar tiU investe­ringar i skollokaler och utrastning, medan kommunerna svarar för samt­liga övriga utgifter. Uppskattningsvis faller hälften av de totala kostna­derna för skolväsendet på staten, hälften på kommunerna.

Inom skolans område pågår f. n. två betydelsefulla utredningar.

Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) har att över­väga den framtida ansvarsfördelningen på skolområdet mellan staten och kommunema. Utredningen tUlkaUades i slutet av år 1972.

Utredningen om skolans inre arbete (SIA), som tillkallades i mitten av år 1970, har att lägga fram ett program för skolans inre utveckluig. Inom utredningens ram pågår sedan läsåret 1971/72 viss försöksverk­samhet med andra former av resursdisponering inom skolväsendet. Ut­redningens förslag väntas föreligga först under 1974 varefter ytterUgare tid kan förflyta innan dess förslag kan komma att förverkligas. Bl. a. mot denna bakgrund har lärarorganisationerna i skrivelse den 28 au­gusti 1973 hemställt om att 10 milj. kr. anvisas redan fr. o. m. inneva­rande budgetår för olika kortsiktiga åtgärder på skolområdet. I skrivel­sen föreslås att medlens användning begränsas till storstadsområdena. Som exempel på åtgärder som skulle kunna komma i fråga nämns tem­porär delning av klass, särskilda fritidsaktiviteter, uppföljning av från-

 

Prop. 1973:165                                                        29

varo, förstärkning med särskild personal eller med kontaktmän, insatser för klassföreståndarskap och läxhjälp.

Enligt min mening är det angeläget att man redan nu, med utnytt­jande av hittiUs vunna erfarenheter från bl. a. SIA:s försöksverksamhet och med beaktande av lärarorganisationernas framställning, förstärker insatserna på de områden av skolan där olika problem gör sig gällande. Detta framstår som särskUt angeläget inom storstadskommunerna men även andra områden — t. ex. sådana med betydande invandrargrupper — kan vara aktuella för särskilda insatser. I första hand bör de nya insatserna avse eleverna i grundskolan och dess högstadium men jag vUl inte utesluta att insatser även undantagsvis kan behöva avse gymnasie­skolestadiet.

De extra medlen bör i sin helhet inte bindas för en viss typ av åt­gärder. Det framstår i stället som önskvärt att man nu söker använda olika typer av insatser för alt få vägledning för skolans fortsatta utveck­ling. Med hänsyn till de aktuella behoven och mot bakgrund av den goda tUlgången på väl utbUdad arbetskraft synes det emellertid lämp­ligt att en väsentlig del av förstärkningen tas i anspråk för en kraftig vidgning av antalet resurslimmar för anställande av ytterligare personal. Enligt för grundskolan gällande bestämmelser kan dessa användas för en rad olika ändamål, som undervisning av lärare i grupp, undervisning i grupper av varierande storlek, undervisning med samverkan mellan olika lärare men också för anlitande av annan personal. Här kan lärar­organisationemas skrivelse ge ytterligare uppslag. Genom en smidig och flexibel användning av denna förstärkning får man i enskilda fall möj­lighet all komma lill rätta med akuta problem i undervisnmgen.

Det kan dessutom bli fråga om att inom skolans ram, men i samråd med sociala myndigheter, fritidsnämnd och föreningar, förstärka an­ordningama för elevvård och fritidsverksamhet. Vägledande i detta sam­manhang kan vara bl. a. erfarenheter från SIA:s försöksverksamhet men också socialstyrelsens försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för bam, främst i åldrarna 7—12 år.

För att inte föregripa pågående överväganden inom i första hand SSK bör följande gälla i fråga om statsbidrag.

Kostnadema för ett ökat antal resurstimmar bör bekostas med stats­medel enligt någon schablonregel, såsom fallet är med t. ex. statens bi­drag lill fritt valt arbete i grundskolan. I övriga fall bör, efter beslut av skolöverstyrelsen, bidrag utgå med 50 % av verksamhetskostnaderna. Bidrag bör givetvis endast avse nya aktiviteter. Det är angeläget att prövningen kommer att ske efter enkla och generella riktlinjer så att tidsutdräkten blir så liten som möjligt vid ärendebehandlingen.

Med hänsyn till att de föreslagna insatserna griper in i såväl den centrala skolmyndighetens arbete som pågående utredningar (främst SIA, SSK och barnstugeutredningen) är det lämpligt att skolöverstyrel-

 

Prop. 1973:165                                                        30

sen får i uppdrag att bilda ett särskilt samrådsorgan för att följa verk­samheten. I detta bör ingå företrädare för angivna utredningar m. m. men även för skolans huvudmän och personal. Av det belopp jag avser att föreslå bör särskilda medel avdelas för att bekosta utgifterna i sam­band med verksamhetens ledning.

Här föreslagen verksamhet bör kunna starta under vårterminen 1974 och pågå även därefter. För år 1974 bör ett belopp av totalt 30 milj. kr. anvisas. Hälften härav bör anvisas på tilläggsstat I för innevarande budgetår. Med hänsyn till verksamhetens karaktär bör medlen anvisas under ett särskilt reservationsanslag, benämnt Särskilda åtgärder på skolområdet. Vad gäller medelsbehovet för budgetåret 1974/75 avser jag att återkomma tUl Kungl. Maj:t i annat sammanhang.

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att

1.  godkänna vad jag anfört om riktlinjer för särskilt statsbidrag inom skolväsendet,

2.  till Särskilda åtgärder på skolområdet på tilläggsstat I till riks­staten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

[3] D 32. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. I det av

Kungl. Maj:t den 5 maj 1973 faststäUda regleringsbrevet för innevaran­de budgetår avseende anslag tiU inveslermgsbidrag medges för bygg­nadsarbeten inom skolväsendet en sammanlagd investeringsram av 450 milj. kr. Under förevarande anslag har Kungl. Maj:t för bl.a. detta andamål anvisat 174 milj. kr.

I prop. 1973; 1 (bU. 10 s. 296) framhöU jag att investeringsramen för skolbyggandet borde kunna höjas om den samhällsekonomiska utveck­lingen längre fram lämnade utrymme för en ökning av investeringsverk­samheten. Kungl. Maj:t har mot denna bakgrund genom beslut den 23 augusti 1973 medgett att den för innevarande budgetår medgivna in­vesteringsramen — utöver vad som följer av beslutet den 5 maj 1973 — utökas med sammanlagt högst 50 milj. kr. Med hänsyn till föreliggande skolbyggnadsbehov och av sysselsättningspolitiska skäl bör nu en ytter­ligare höjning av investeringsramen göras med 50 milj. kr. varigenom ramen kommer att utgöra 550 milj. kr. under innevarande budgetår. Höjningen blir således sammanlagt 100 mUj. kr. utöver vad som beräk­nats i prop. 1973: 1 (bU. 10 s. 289).

Medelsbehovet under förévarande anslag kan med anledning härav beräknas till ca 35 milj. kr. utöver vad som tidigare beräknats, varav ca 15 milj. kr. kan väntas utgöra merbdastningar på budgetåret 1973/74. Riksdagen bör underrättas om detta.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag anfört i det föregående om det ökade me­delsbehovet för byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.

 

Prop. 1973:165                                                                    31

H. Studiesociala åtgärder

[4] H 2. Studiebidrag m. m. Till studerande i bl. a. gymnasieskolan vilka fyllt 16 år men inte 20 år utgår statlig studiehjälp bl. a. i form av studie­bidrag. Bidraget utgår med 110 kr. i månaden. Detta belopp tilldelas även, i form av förlängt barnbidrag, elever i grundskolan som fyllt 16 år och för vilka allmänt barnbidrag således inte längre kan utgå.

Statsrådet Odhnoff har tidigare denna dag föreslagit att det allmänna barnbidraget fr. o. m. den 1 januari 1974 skaU höjas med 180 kr. om året. Studiebidraget och det förlängda barnbidraget bör ökas i mot­svarande mån eller, per månad räknat, med 15 kr. I studiebidrag och förlängt barnbidrag bör fr. o. m. den 1 januari 1974 således utgå 125 kr. i månaden. Den maximala studiehjälpen till yngre elever i gymna­sieskolan m. fl. skolformer kommer härigenom alt uppgå tilll 440 kr. i månaden. Den föreslagna höjningen kan beräknas medföra en årlig kostnadsökning med ca 27 milj. kr. För innevarande år kan en mer­belastning beräknas uppstå under förevarande förslagsanslag med ca 15 milj. kr.

Vad jag här förordat föranleder förändringar av 2 kap. 1 § och 3 kap. 6 § studiestödslagen (1973: 349). Förslag härtUl torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga A.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att antaga inom utbUdningsdepartementet upprättat förslag tUl lag om ändring i studiestödslagen (1973; 349).

Vad föredragandena sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokoUet; Britta Gyllensten

 

Prop. 1973:165                                                        32

Bilaga A

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom förordnas att 2 kap. 1 § och 3 kap. 6 § studiestödslagen (1973: 349) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 §
Studerande vid grandskolan har Studerande vid grandskolan har
rätt tUl förlängt bambidrag med rätt tiU förlängt barnbidrag med
110 kronor i månaden från och 125 kronor i månaden från och
med kvartalet efter det under vU- med kvartalet efter d,et under vU­
ket han fyllt 16 år.                ket han fyllt 16 år.

Detsamma gäller studerande som deltager i motsvarande undervis­ning vid skola som avses i 33 eller 34 §§ skollagen (1962; 319).

6 §
Stadiebidrag   utgår   med   110        Studiebidrag   utgår   med   125
kronor i månaden.                  kronor i månaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1974.

 

Prop. 1973:165                                                        33

BUaga 4

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 oktober 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS­SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLESIG, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS­SON.

Chefen för jordbraksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler de ärenden under jordbraksdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tUläggsstat I tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 av­seende vissa ekonomisk-politiska åtgärder och anför.

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN

C. Jordbruksprisreglering

[1] C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. På riksstalen för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett för­slagsanslag av 96 mUj. kr. Frän anslaget utgår vidare ersättning tUl jord­braket för dess förluster till följd av prisstoppet på vissa livsmedel.

För att begränsa de prismässiga verkningar som under år 1973 skulle föranledas av jordbruksregleringen beslöt Kungl. Maj:t den 21 decem­ber 1972 att prisstopp skulle införas fr. o. m. den 1 januari 1973 på mjölk, grädde, ost, kött, fläsk och charkuterivaror. Enligt riksdagens be­slut (prop. 1973; 7, FiU 1973; 2, rskr 1973; 7) äger aUmänna prisregle­ringslagen (1956; 236), med stöd av vUken prisstoppet införts, tillämp­ning t. o. m. den 20 december 1973.

Prisstoppet har emellertid inte fått inkräkta på de kompensationsbe­lopp som skall tiUfalla jordbraket tUl följd av utvecklingen av den aU­männa prisnivån. I stäUet för kompensation genom prishöjningar den 1 januari och den 1 juli 1973 har jordbraket tUlförts motsvarande belopp av medel från förevarande anslag. Den kompensation som i enlighet här-

3   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 165

 

Prop. 1973:165                                                        34

med tillförts jordbruket beräknas komma att uppgå till ca 435 milj. kr. för helt budgetår, varav ca 100 milj. kr. till följd av nuvarande höga im­portpriser på kött och fläsk.

T. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Löfberg, kommer se­nare denna dag att hemställa att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att godkänna att Kungl. Maj:t förordnar om fortsatt tillämpning av all­männa prisregleringslagen under tiden den 21 december 1973—den 20 december 1974. Prisstoppet på berörda livsmedel avses gälla även under första halvåret 1974. Den ytterligare kompensation som fr. o. m. den 1 januari 1974 skall tillföras jordbruket tUl följd av fortsatt prisstopp på berörda livsmedel och iitvecklingen av den aUmänna prisnivån under tiden april—oktober 1973 kan f. n. beräknas komma att uppgå till drygt 150 milj. kr. för innevarande budgetår.

Jag vUl i detta sammanhang också erinra om att ca 300 milj. kr. av införselavgiftsmedel skall tillföras den direkta jordbruksprisregleringen under innevarande regleringsår (prop. 1973: 96, JoU 1973: 25, rskr 1973: 232). Sammanlagt kommer för helt budgetår räknat således drygt 1 000 milj. kr. av statsmedel att användas för att subventionera kon-sumentprisema på viktigare livsmedel.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att medge att ersättningen till jordbruket för dess förluster lill följd av fortsatt prisslopp på vissa livsmedel får täckas av me­del från förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1973/74.

H. Miljövård m. m.

[2] H 12. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. På riksstalen för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 255 milj. kr. Från anslaget utgår bl. a. bidrag tUl ny-, till- eller ombyggnad av avloppsreningsverk. Bidraget bestäms med hän­syn tiU reningsgraden och utgår normalt med lägst 30 och högst 50 % av kostnaden. Under innevarande budgetår får statens naturvärdsverk bevilja statsbidrag tUl avloppsreningsverk intill ett belopp av 130 milj. kr.

För att ytterUgare arbetstiUfällen skulle skapas inom byggnads- och anläggningssektorn höjdes statsbidragen tiU reningsverk frän högst 50 % tiU högst 75 % under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972 (prop. 1971; 140, FiU 1971; 47, rskr 1971: 293). Under nämnda tid bevUjades 365 milj. kr. i förhöjda bidrag vilket innebar alt utbygg­naden av ett stort antal reningsverk tidigardades betydUgt.

Också under budgetåret 1972/73 påskyndades utbyggnaden av re­ningsverk i bl. a. sysselsättningsfrämjande syfte. Genom beslut av 1972

 

Prop. 1973:165                                                                    35

års höstriksdag höjdes statsbidragen från högst 50 % till högst 75 % under tiden den 1 september 1972—den 30 april 1973 (prop. 1972: 125, FiU 1972: 40, rskr 1972: 331). För förhöjda statsbidrag till reningsverk beviljades under denna tid 100 milj. kr.

De förhöjda bidragen tiU kommunala reningsverk under budgetåren 1971/72 och 1972/73 har haft en utomordentligt stor betydelse frän miljövårdssynpunkt. Under perioden har den andel av tätortsbefolk­ningen som är ansluten till reningsverk med höggradig rening ökat kraf­tigt. Den 1 juli 1973 beräknas sålunda 38 % av tätortsbefolkningen vara anslutna till reningsverk med kemisk rening, 46 % till reningsverk med biologisk rening och 10 % tiU reningsverk med mekanisk rening medan 6 % saknade rening. Motsvarande siffror två år tidigare kan beräknas tiU 10%, 62%, 14% och 14%. Också från sysselsättningssynpunkt har bidragen haft stor betydelse. Den totala effekten av de förhöjda statsbidragen tiU reningsverk kan beräknas tUl minst 6 000 årsarbeten.

För att ytterligare arbetstillfällen skall skapas inom byggnads- och anläggningssektorn är det också under kommande vinter angeläget att påskynda utbyggnaden av kommunala avloppsreningsverk. Det statliga bidraget tUl sådana anläggningar bör därför höjas under tiden den 16 oktober 1973—den 31 maj 1974. Som viUkor för höjt bidrag bör nor­malt gälla att arbetena påbörjas och tiU 60 % utförs under denna tid och att arbetena bedrivs kontinuerligt. För arbeten som påbörjas under den förat nämnda tiden men som inte hinner fullföljas i angiven om­fattning bör förhöjt bidrag kunna utgå för de kostnader som hänför sig till den nu angivna perioden. Den arbetskraft som behövs för bygg­nads- och anläggningsarbeten bör anvisas genom arbetsförmedlingarna.

Förhöjt bidrag bör utgå med lägst 55 och högst 75 %. Detta över­ensstämmer med vad som gällde för det förhöjda bidraget under bud­getåren 1971/72 och 1972/73. Också i övrigt bör i huvudsak samma principer som under föregående budgetär gälla för bidragsgivningen un­der den nu aktuella perioden. Detta innebär bl. a. alt bidragsgivningen bör inriktas på att få fram nya arbetstiUfällen eller på alt få tUl stånd en tidigardäggning av redan planerade arbeten.

För de förhöjda bidragen för innevarande budgetår tUl kommunala avloppsreningsverk beräknar jag ett medelsbehov av 100 mUj. kr. Na-tarvärdsverket bör därför bemyndigas att bevUja förhöjda statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk intiU detta belopp. Då hälften av det förhöjda statsbidraget normalt betalas ut redan då arbetena påbörjas kan belastningen på anslaget för budgetåret 1973/74 beräknas öka med ca 50 milj. kr.

Eftersom det är angeläget att arbetena mycket snabbt kan sättas i gäng har Kungl. Maj;t den 12 oktober 1973 bemyndigat naturvårdsver­ket att — i avvaktan på riksdagens beslut och under förbehåll av att riksdagen godkänner föreslagna åtgärder — i enlighet med de riktlin-

 

Prop. 1973:165                                                        36

jer jag här angivit bevUja förhöjda statsbidrag tUl kommunala avlopps­reningsverk intill ett belopp av 100 mUj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  godkänna vad jag förordat rörande tiUfälligt höjda statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk,

2.  medge att för budgetåret 1973/74 förhöjda statsbidrag till kom­munala avloppsreningsverk får beviljas intUl ett belopp av 100 000 000 kr.

[3] H 13. Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. På

riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik an­visats ett reservationsanslag av 50 mUj. kr. Från anslaget utgår bl. a. statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin. Bidrag utgår med belopp som motsvarar högst 25 % av kostaaden.

Inom ramen för de syssdsättningsstimulerande åtgärder som vidta­gits under de senaste två åren har bl. a. också bidragen till industrins mUjövårdsinvesteringar ökats kraftigt. Under tiden den 1 november 1971—den 30 juni 1972 bevUjades inemot 400 milj. kr. i förhöjda stats­bidrag tUl mUjövårdande åtgärder inom industrin. För tiden den 1 sep­tember 1972—den 30 april 1973 har 100 milj. kr. anvisats för detta ändamål (prop. 1972: 125, FiU 1972: 40, rskr 1972; 331).

Genom de bidrag som har utgått tUl mUjövårdande åtgärder inom industrin har betydande begränsningar av äldre industrianläggningars förorenande utsläpp uppnåtts. Insatserna har bl. a. medfört en halve­ring av stoftemissionen tUl atmosfären från industrin till mindre än 150 000 ton/år, en minskning av utsläppen av organisk substans från cellulosaindustrin från 1850 till 1450 ton/dygn, en minskning av mängden suspenderat material i avloppsvattnet från samma industri med ca 325 ton/dygn och en minskning av mängden metaller i avloppsvattnet från järn- och stålverk med ca 25 ton/dygn. Totalt har över 1 000 olika anläggningar försetts med miljövårdande anordningar under perioden. Även från sysselsättningssynpunkt har åtgärdema haft stor betydelse. Enligt naturvårdsverkets beräkningar uppgår den totala sysselsätt­ningseffekten av de insatta statsbidragen tUl minst 14 000 årsarbeten.

För att ytterligare arbetstUlfällen skall skapas inom byggnads- och anläggningssektom är det också under kommande vinter angeläget att stimulera industrins investeringar i mUjövårdande åtgärder. Det statliga bidraget till mUjövårdande åtgärder inom industrin bör därför höjas under tiden den 16 oktober 1973—den 31 maj 1974. Som villkor för höjt bidrag bör normalt gälla att arbetena påbörjas och tUl 60 % utförs under denna tid och att arbetena bedrivs kontinuerligt. För arbeten som påbörjas under den förut nämnda tiden men inte hinner fullföljas i angi­ven omfattning bör förhöjt bidrag kunna utgå för de kostnader som

 

Prop. 1973:165                                                        37

hänfört sig lill perioden. Den arbetskraft som behövs för byggnads- och anläggningsarbeten får anvisas genom arbetsförmedlingarna.

Förhöjt bidrag bör under den nu aktuella perioden liksom under föregående budgetår utgå med högst 50 % av kostnaden. Vid bidrags­givningen bör den mindre industrins problem särskilt beaktas. För många mindre företag kan åtgärder för att minska utsläppen vid en äldre anlägging vara ekonomiskt mycket kännbara även om investe­ringen som sådan är av begränsad omfattning. Den av naturvårdsverket hittills tUlämpade nedre gränsen för bidrag har i regel gått vid en in­vesteringssumma om 40 000 kr. Under den nu aktuella bidragsperioden bör bidrag kunna utgå även tiU investeringar av mindre omfattning. I övrigt bör i huvudsak samma principer som under föregående bud­getår gälla för bidragsgivningen under den nu aktueUa perioden. Detta innebär bl. a. att bidragsgivningen bör inriktas på att få fram nya arbetstUlfällen eller på att få till stånd en tidigardäggning av redan planerade arbeten. I sådana fall när det i fråga om en mUjövårdande åtgärd inom industrin finns olika tekniska lösningar bör självfallet den lösning väljas som också från arbetsmUjösynpunkt är den lämpligaste.

För de förhöjda bidragen till mUjövårdande åtgärder inom industrin under innevarande budgetår beräknar jag ett ökat medelsbehov under anslaget av ca 70 milj. kr. Detta belopp bör anvisas på tUläggsstat.

Eftersom det är angeläget att arbetena mycket snabbt kan sättas i gång har Kungl. Maj;t den 12 oktober 1973 bemyndigat naturvårdsver­ket att — i avvaktan på riksdagens beslut och under förbehåll av att riksdagen stäUer erforderliga medel tUl förfogande — i enlighet med de riktiinjer jag här angivit bevilja förhöjda statsbidrag tiU miljövårdande åtgärder inom industrin intUl ett belopp av 70 mUj. kr. utöver vad som tidigare anvisats för bidrag tUl mUjövårdande åtgärder inom industrin m. m.

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen att

1.  godkänna vad jag förordat rörande tillfäUigt höjda statsbi­drag tUl mUjövårdande åtgärder inom industrin,

2.  tUl Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m. på tUläggsstat I tUI riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaUer Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: BrUta Gyllensten

4   Riksdagen 1973.1 saml. Nr 165

 

 

 

Prop. 1973:165                                                                    39

Bilaga 5

HANDELSDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 oktober 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS­SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODH­NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

T.f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Löfberg, anmäler frågan om tillämpning av allmänna prisregleringslagen (1956: 236) och anför.

Allmänna prisregleringslagen (1956:236) är en fullmaktslag, som under vissa föratsättningar ger Kungl. Maj;t möjUghet att införa olika former av prisreglering. Lagen har i vissa hänseenden ändrad lydelse fr. o. m. den 1 juU i år (SFS 1973: 301, prop. 1973: 58, FiU 1973; 20, rskr 1973: 154). En närmare redogörelse för lagens bestämmelser finns i prop. 1973:58.

De ändringar i prisregleringslagen som genomfördes innevarande år syftade till att begränsad prisreglering i ökad utsträcknmg skulle kunna användas som ett led i stabUiseringspolitiken. Därför jämkades förat­sättningama för tiUämpning av lagen så att prisreglering kan beslutas, . när fara har uppkommit för allvarlig prisstegring på viktigare varu-eUer tjänsteområde (1 § tredje stycket). Enligt lagens tidigare lydelse krävdes att det uppstått betydande fara för allvarlig stegring av det allmänna prisläget.

Vidare infördes, i lagen bestämmelser om två nya former av pris-kontroll. Dessa bestämmelser finns i 3 a och 3 b §§. I 3 a § behandlas s. k. prisutfästelse, dvs. en utfästelse om det högsta pris som skall tiU-lämpas på förnödenhet eller tjänst eller i övrigt om ordningen för för­säljning av fömödenhet eller utförande av tjänst. Har någon gjort så­dan utfästelse till myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer, får utfäs­telsen inte frångås utan myndighetens tillstånd.

Enligt 3 b § kan Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer föreskriva, att den som yrkesmässigt säljer viss fömödenhet eller yrkesmässigt utför viss tjänst inte får höja sitt pris förrän viss tid efter det att han hos myndighet gjort anmälan om prishöjningen och skälen för den. Tiden får bestämmas tUl högst en månad.

 

Prop. 1973:165                                                        40

Den 21 december 1972 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse (1972: 807) om tillämpning av allmänna- prisregleringslagen (1956: 236). I kungörelsen förordnades, med stöd av 1 § tredje stycket allmänna pris­regleringslagen, att 2—4, 6, 8 och 9 §§ samma lag skulle äga tillämp­ning tUl och med den 20 december 1973. Förordnandet godkändes av riksdagen den 2 febraari 1973 (prop. 1973: 7, FiU 1973: 2, rskr 1973: 7). Huvuddelen av prisregleringslagens bestämmelser ägde således tillämp­ning när 1973 års ändringar i lagen beslutades.

Den 21 december 1972 utfärdade Kungl. Maj:t också — med stöd av 3 § 1 mom. prisregleringslagen — kungörelse (1972: 808) om pris­stopp. Kungörelsen avsåg vissa viktigare livsmedel, nämligen mjölk och grädde, ost, kött, fläsk och charkuterivaror. Kungörelsens giltighet för­längdes genom kungörelsen 1973:502 t. o. m. den 20 december 1973.

En ny kungörelse (1973: 690) om prisstopp m. m. utfärdades av Kungl. Maj:t den 6 september 1973. Prisstoppet utvidgades därvid till att utöver livsmedel avse vissa trävaror. Vidare infördes genom kun­görelsen sådan anmälningsskyldighet som avses i 3 b § allmänna pris­regleringslagen i fråga om pappersved, pappersmassa och vissa pap­pers- och pappvaror.

I kungörelse (1973: 689) hade Kungl. Maj;t tidigare samma dag med stöd av 1 § tredje stycket allmänna prisregleringslagen förordnat att 3 a och 3 b §§ nämnda lag skulle äga tillämpning t. o. m. den 20 de­cember 1973. Detta förordnande bör nu, på sätt som anges i lagen, underställas riksdagen.

Bakgranden till Kungl. Maj:ts beslut om prisregleringsåtgärder den 6 september 1973 är att priserna på trävaror, främst på exportmarkna­den, har stigit mycket kraftigt under år 1973. Huvudorsaken till export­prisökningarna har varit en stark efterfrågan på den västeuropeiska marknaden. Av den svenska produktionen av sågade trävaror säljs om­kring två tredjedelar på export. Exportpriserna på sågade trävaror steg från januari till juni 1973 med 60—65 %. Den inhemska prisupp­gången återspeglas i producentprisindex, som under samma tid steg med omkring 50 %.

Då det kunde befaras att priserna skulle fortsätta att stiga kraftigt, förordnade Kungl. Maj;t, som förut har nämnts, om prisstopp på trä­varor. Vilka typer av trävaror som omfattas framgår mera i detalj av prisstoppskungörelsen. Som stoppriser gäller de priser som tUlämpades den 2 maj 1973.

En följd av prisstegringen på trävaror är att också priserna på pap­persved, pappersmassa, papper och papp går upp. För dessa varor be­dömdes det dock vara tillräckligt att införa sådan anmälningsskyldighet som avses i 3 b § allmänna prisregleringslagen. Förutsättning för att en skyldighet av detta slag skall kunna införas är att förordnande bar getts om att nämnda paragraf i lagen skall träda i tillämpning. Ett så-

 

Prop. 1973:165                                                        41

dant förordnande kan enligt 1 § tredje stycket prisregleringslagen ges, om det uppkommit fara för allvarlig prisstegring på viktigare varu­område. Den nyss beskrivna prisutvecklingen på trä- och pappersom­rådet innebar uppenbarligen att sådan fara uppkommit. Kungl. Maj:t förordnade därför om tUlämpning av 3 b §. Förordnandet omfattade även 3 a §, eftersom det inte är uteslutet att också åtgärder som där avses kan aktualiseras. Tiden för tillämpning av 3 a och 3 b §§ be­stämdes av praktiska skäl att upphöra samtidigt med gUtighetstiden för andra bestämmelser i lagen. Den utgår således den 20 december 1973.

Frågor om tillämpningen av reglerna om prisstopp och om förhands­anmälan handläggs av statens pris- och kartellnämnd.

På grund av de förordnanden som här redovisats äger 2—4, 6, 8 och 9 §§ — inbegripet 3 a och 3 b §§ — prisregleringslagen tillämpning t. o. m. den 20 december 1973. Frågan om fortsatt tillämpning av be­stämmelserna för tiden därefter bör tas upp i detta sammanhang.

Bakgrunden till förordnandena den 21 december 1972 om tUlämp­ning av allmänna prisregleringslagen och om prisstopp på vissa Uvs-medel var att överenskommelsen i december 1972 mellan statens jord-braksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation samt konsument­delegationen om priser på jordbruksprodukter skulle ha lett tUl en höjning av konsumentprisnivån som inte kunde godtas. Prisstoppsbe­slutet innebar för de av prisstoppet berörda varoma att de beräknade intäktsökningama för jordbruket måste betalas med statsmedel.

Prisstoppet på vissa livsmedel avses gälla även under första halvåret 1974. Också i fråga om trävaror bör prisregleringen förlängas. Bestäm­melserna i allmänna prisregleringslagen bör därför tUlämpas ytterligare ett år. En sådan förlängning kräver riksdagens godkännande.

Vilken omfattning regleringsåtgärdema under år 1974 behöver få kan inte nu bedömas i detalj. Det får ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om detta.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1.  godkänna Kungl. Maj:ts förordnande om tillämpning av 3 a och 3 b §§ allmänna prisregleringslagen,

2.  godkänna att Kungl. Maj:t förordnar om fortsatt tillämpning av 2, 3, 3 a, 3 b, 4, 6, 8 och 9 §§ allmänna prisregleringslagen under tiden den 21 december 1973—den 20 december 1974.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet; BrUta Gyllensten

 

 

 

Prop. 1973:165                                                                   43

Bilaga 6

INRIKESDEPARTEMENTET

utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 12 oktober 1973.

Närvarande: statsministem PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS­SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODH­NOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår frågan om utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 av­seende vissa ekonomisk-politiska åtgärder och anför.

DRIFTBUDGETEN

ELFTE HUVUDTITELN

B. Arbetsmarknad va. m.

Arbetstnarknadsstyrelsen har i skrivelse den 29 juni 1973 begärt att ytterligare 200 milj. kr. skall anvisas för allmänna beredskapsarbeten och 300 milj. kr. för särskilda beredskapsarbeten under budgetåret 1973/74. Enligt styrelsen kan det även framgent väntas föreligga bety­dande sysselsättningsproblem, trots att den pågående konjunkturapp-gången efter hand medför ökad efterfrågan på arbetskraft. Särskilt väntas äldre och handikappade arbetssökande samt i vissa delar av landet personer med starka bindningar lill hemorten ha svårt att tiU­godogöra sig den ökade tillgången på arbete. Dessutom väntas fortsatta svårigheter inom byggnadsbranschen och för vissa grapper av ung­domar.

Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor har i skrivelse till regeruigen den 5 juni 1973 begärt att arbetsmarknadsverket tilldelas medel för att anställa arbetsförmedlare som kan koncentrera sitt förmed­lingsarbete på kvinnliga arbetssökande. Dessa förmedlare skall deltaga i anpassningsgruppemas arbete ute på arbetsplatserna och tillsammans

 

Prop. 1973:165                                                        44

med arbetsgivare och fackliga företrädare medverka till att öka anställ­ningen av kvinnor. Delegationen föreslår att 100 sådana specialtjäns­ter inrättas.

Remissbehandlingen av framstäUningen avslutas i dagarna.

Departementschefen

Sysselsättningen har under innevarande år förbättrats betydligt för flertalet grupper på arbetsmarknaden. Trots konjunkturuppgången finns emeUertid fortfarande syssdsättaingsproblem för vissa grapper. Detta gäller bl. a. för kvinnor och ungdom i stora delar av landet. Med hän­syn härtUl är det nödvändigt att göra särskUda insatser för att regio­nalt skapa sysselsättning. Vidare måste kraftfulla arbetsförmedlingsåt-gärder vidtas för att undanröja de hinder som i olika situationer kan finnas för placering av arbetslösa arbetssökande på lediga platser.

De på riksstaten för innevarande budgetår anvisade medlen till aU­männa och särskilda beredskapsarbeten har, som jag anförde i årets statsverksproposition, beräknats för en verksamhet av den omfattning som kan anses normal i ett gynnsamt läge på arbetsmarknaden. Med hänsyn tiU vad jag nyss har anfört är det nödvändigt att under inne­varande budgetår liksom under de två föregående göra extra insatser av beredskapsarbeten, inte minst i form av arbeten inom tjänstesektorn. Det är sålunda angeläget att en väsentlig del av beredskapsarbetena inriktas så att de kan sysselsätta personer med särskUda svårigheter att få arbete, t. ex. kvinnor och ungdom med dålig förankring på arbets­marknaden.

Som chefen för finansdepartementet framhöll i prop. 1973; 125 an­gående komplettering av riksstatsförslaget kan också behovet av bered­skapsarbeten inom byggsektorn väntas bli betydande under kommande vinter. Jag kan i anslutning härtill erinra om att chefen för kommuni­kationsdepartementet tidigare denna dag har förordat att statens väg­verk skall anvisas ytterligare 200 milj. kr. för vägbyggen under inne­varande budgetår. Jag kommer också att föreslå Kungl. Maj;t att meddela igångsättaingstUlstånd för oprioriterat byggande i den omfatt­ning sådana projekt aktualiseras under vintermånaderna. Vidare bör vissa byggnadsprojekt inom sjukvårdsområdet kunna tidigardäggas.

På Kungl. Maj;ts uppdrag har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med landstingsförbundet, kommunförbundet och vederbörande perso­nalorganisationer anordnat arbetsmarknadsutbildning i form av åtta-veckorskurser för anställda i vårdsektorn och vid barnstugor, varvid uppkomna vakanser har fyllts genom anordnande av kommunala be­redskapsarbeten med 75 % statsbidrag. Enligt gällande bestämmelser skall verksamheten planeras så att samtliga kurser kan vara avslutade den 31 mars 1974. Med hänsyn till arbetsmarknadslägets väntade ut­veckling avser jag att senare denna dag anmäla förslag att verksamhe-

 

Prop. 1973:165                                                                    45

ten får fortsätta under ytterligare ett år eller t. o. m. utgången av mars 1975.

Erfarenhetema från 1960-talet visar, att den ökade arbetslösheten vid konjunkturnedgångar tenderar att kvarstå vid uppgång i konjunktu­ren. Vi kan i den nuvarande konjunkturappgången konstatera, att det finns ett betydande antal lediga platser som inte har besatts samtidigt som det finns ett stort antal arbetssökande. Det är därför, som jag har antytt inledningsvis, motiverat att nu genomföra en särskUd kampanj i samråd med arbetsmarknadens parter för att söka påverka arbetssö­kandes och arbetsgivares önskemål i syfte att göra det möjligt att be­reda de arbetssökande anstäUning på de lediga platserna. För att en sådan kampanj skall kunna genomföras bör ytterligare lönemedel stäl­las till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande motsvarande tUlfällig arvo­desanställning under år 1974 av högst 200 handläggande tjänstemän. Denna personal bör användas för en samlad förmedlingsinsats i fria former, som avpassas efter situationen i varje särskilt fall. Vid anställ­ningen av personalen bör arbetsmarknads- och arbetsplatserfarenhet till­mätas stor betydelse. Hänsyn bör också tas tUl att en stor andel av de oplacerade arbetssökande är kvinnor och ungdomar. En samlad insats av det slag som jag här åsyftar bör sålunda kunna bli ett verksamt me­del för att nedbringa arbetslösheten bl. a. bland dessa båda grapper ar­betssökande.

I samband härmed vUl jag hänvisa tUl förslaget från delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor om inrättande av 100 special­tjänster vid arbetsförmedlingen för särskild förmedling av kvinnliga ar­betssökande. Remissbehandlingen av delegationens förslag är ännu inte avslutad. Då delegationens förslag avser inrättande av tjänster an­ser jag att regeringens ställningstagande till förslaget bör redovisas i 1974 års statsverksproposition. Ett förslag om utökning av arbetsför­medlingens resurser med särskUd personal för kvinnofrågor bör kunna behandlas av riksdagen så att personal kan anställas redan den 1 april 1974.

Mot bakgrund av vad som tidigare har anförts finner jag det dess­utom motiverat att utsträcka gUtighetstiden för det särskilda utbUd-ningsstödet på 5 kr. i timmen till företag, som utöver normal rekryte­ring anställer och utbildar ungdomar och kvinnor m. fl. Detta stöd kan f. n. utgå längst till slutet av år 1973. Jag förordar att giltighets­tiden förlängs t. o. m. den 31 december 1974. Vid tUlämpning av den­na stödform bör ökad uppmärksamhet ägnas åt prövningen av att fråga verkligen är om en extra rekrytering, som inte ingår som ett normalt led i företagets utveckling.

Jag beräknar att de av mig förordade åtgärderna medför en årlig ut­giftsökning om ca 55 milj. kr., varav drygt 25 milj. kr. skulle belasta innevarande budgetår.

 

Prop. 1973:165                                                        46

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj;t att utsträcka gUtighetstiden för be­stämmdserna om det särskUda utbUdningsstödet till företag, som utöver normal rekrytering nyanställer ungdom och kvin­nor, till utgången av år 1974.

[Ij B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa. Under denna rabrik har för budgetåret 1973/74 anvisats ett reservationsanslag av 360,2 milj. kr., varav 331,2 mUj. kr. har beräknats för allmänna bered­skapsarbeten och 8 milj. kr. för detaljplaneringsbidrag. Av beloppet för allmänna beredskapsarbeten har 175 milj. kr. beräknats för vägarbe­ten.

Med hänvisning tUl vad jag tidigare har anfört förordar jag att ytterli­gare 300 milj. kr. anvisas för allmäima beredskapsarbeten under inne­varande budgetår, dvs. 100 mUj. kr. utöver vad som begärdes i ar­betsmarknadsstyrelsens skrivelse den 29 juni 1973. Av beloppet beräknar jag 100 milj. kr. för vägarbeten.

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att till Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa på till-läggsstal I till riksstalen för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 000 kr., varav förslagsvis 100 000 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.

[2] B 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Under denna rabrik har för budgetåret 1973/74 anvisats ett reservationsanslag av 931,9 milj. kr. Av anslaget har 367,8 milj. kr. beräknats för särskilda beredskaps­arbeten och 274,4 mUj. kr. för arkivarbeten. Av beloppet för särskUda beredskapsarbeten har 50 mUj. kr. beräknats för vägarbeten.

Med hänvisning tUl vad jag förut har anfört förordar jag att ytter­ligare 400 mUj. kr. anvisas för särskUda beredskapsarbeten, dvs. 100 mUj. kr. utöver vad som begärdes i arbetsmarknadsstyrelsens skrivelse den 29 juni 1973. Av beloppet beräknar jag 125 milj. kr. för vägarbe­ten.

Antalet sysselsatta i arkivarbeten ökades under budgetåret 1972/73 från ca 10 000 tUl ca 13 000. Medelsberäkningen i årets statsverkspro­position föratsatte att antalet därefter åter skulle sänkas successivt till ca 10 000. Hittillsvarande erfarenheter visar emellertid att antalet sys­selsatta i arkivarbeten inte har kunnat nedbringas — antalet var i sep­tember i år drygt 12 600 — och att man under återstoden av budgetåret har att emotse betydande svårigheter att arbetsplacera handikappade m. fl. Nägon sänkning av antalet arkivarbetare bör därför inte komma i fråga f. n. Jag anser att möjlighet i stället bör finnas att under budget­året öka antalet tillgängliga arkivarbetsplatser med ytterligare 2 000, dvs. till högst ca 15 000. Detta medför ett ökat medelsbehov för ändamålet.

 

Prop. 1973:165                                                        47

Jag förordar att ytterligare 50 milj. kr. anvisas för arkivarbeten under innevarande budgetår.

Jag hemställer att Kungl. Maj;t föreslår riksdagen

att till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning på tUläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservations­anslag av 450 000 000 kr., varav förslagsvis 125 000 000 kr. att avräknas mot automobUskattemedlen.

KAPITALBUDGETEN

IV. STATENS UTLANINGSFONDER

[3] 10. Statens hantverks- och industrilånefond. Under denna rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 20 mUj. kr. Vid budgetårets ingång fanns dessutom hos företagareför-eningama och i fonden sammanlagt ca 20 milj. kr. att disponera för ny-utiåning. TUl föreningarna inflytande amorteringar beräknades för bud­getåret komma att uppgå tiU ca 49 milj. kr. Föreningamas totala ny-utlåningskapacitet under budgetåret kan därför beräknas tiU ca 89 milj. kr.

De medel som under senare år tiUförts statens hantverks- och industri­lånefond har i huvudsak varit tillräckUga för att möta de mindre och medelstora företagens efterfrågan på lån hos företagareföreningama. Under år 1970 medförde svårighetema på kreditmarknaden för framför allt den mindre industrin ökad efterfrågan på lån från föreningarna. På tiUäggsstat I för budgetåret 1970/71 anvisade riksdagen 20 milj. kr. till förstärkning av hantverks- och industrUånefonden. Efter en viss ned­gång i kreditgivningen under år 1971 tUl följd av den då lättare kredit-marknaden har efterfrågan åter ökat och år 1972 steg föreningamas ny-utlåning till omkring 92 milj. kr. Under år 1973 har efterfrågan fortsatt att öka markant. För att tillgodose efterfrågan har föreningama ansökt om lån ur statens hantverks- och industrilånefond på sammanlagt 47,4 milj. kr. för budgetåret 1973/74. F. n. finns ca 22,2 milj. kr. disponibla i fonden för utlåning till föreningama.

I samband med att företagareföreningarnas organisation successivt förstärkts har de fått allt större betydelse som förmedlare av statligt kreditstöd till de mindre och medelstora företagen. Jag vill i detta sam­manhang också erinra om rUcsdagens beslut att tilldela företagareför­eningarna vidgade uppgifter i fråga om företagsservice. För ändamålet har 2,5 milj. kr. anvisats för budgetåret 1973/74. Företagareförening­arna svarar för den regionala samordningen av servicemsatserna och för direktinformationen tiU företagen. Förenuigarnas vidgade uppgifter på

 

Prop. 1973:165                                                                    48

detta område kan väntas medföra att ytterUgare anspråk kommer att StäUas på krediter genom företagareföreningama.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bedömer jag en ytterUgare förstärkning av statens hantverks- och industrUånefond vara erforderlig under innevarande budgetär. En utökning av fonden med 20 milj. kr. är enligt mm mening väl ägnad att tillgodose föreningamas behov av lånemedel. Med den föreslagna förstärkningen av fonden skulle före­tagareföreningarna för innevarande budgetår få ett tillskott av låneme-dd om (22,2 -f 20) 42,2 milj. kr.

Jag hemställer att Kungl. Mai;t föreslår riksdagen

att till Statens hantverks- och industrUånefond på tUläggsstat I tiU riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa ett investeringsan­slag av 20 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaUer Hans Maj;t Konungen.

Ur protokoUet; Britta Gyllensten

 

Prop. 1973:165                                                        49

Bilaga 7

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1973:165 begärda anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/74.

DRIFTFUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

V. Socialdepartementet

C 1 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag          160 000 000
C 3 Bostadstillägg m. m., förslagsanslag           30 000 000
D 1 Bidrag till social hemhjälp, förslagsanslag   120 000 000
D 2 Bidrag till anordnande av bamstugor, reserva­
tionsanslag                                                 30 000 000
D 4 Bidrag till kommunala familjedaghem, förslags­
anslag                                                        30 000 000
D   7      Särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö

m. m., reservationsanslag                    30 000 000

400 000 000

VI. Kommunikationsdepartementet

B    2      Drift av statliga vägar, reservationsanslag, att

avräknas mot automobUskattemedlen       75 000 000

B    3      Byggande av statliga vägar, reservationsanslag,

alt avräknas mot automobUskattemedlen 115 000 000

B 6 Bidrag lill drift av enskilda vägar m. m., reser­
vationsanslag, att avräknas mot automobUskat­
temedlen                                             10 000 000

200 000 000

VIH. Utbildningsdepartementet
B 16 a   Bidrag till byggnadsarbeten m. m. inom kultur­
området, reservationsanslag                              10 000 000
D   8 a   Särskilda åtgärder på skolområdet, reservations­
anslag                                                           15 000 000

25 000 000

IX. Jordbruksdepartementet
H 13      Bidrag till miljövårdande åtgärder inom in­
dustrin m. m., reservationsanslag                       70 000 000

 

Prop. 1973:165                                                                    50

XI. Inrikesdepartementet

B 2 Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa,
reservationsanslag, varav förslagsvis 100 000 000
kr. att avräknas mot automobUskattemedlen       300 000 000

B 4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning, reser­
vationsanslag, varav förslagsvis 125 000 000 kr.
all avräknas mot automobUskattemedlen  450 000 000

750 000 000

Summa för driftbudgeten  1445 000 000

KAPITALBUDGETEN Kapitalinvestering

7. Statens affärsverksfonder
A. Postverket
1       Posthus m. m.                                       7 000 000

C. Statens järnvägar

1       Järnvägar m. m.                                    70 000 000

IV. Statens utlåningsfonder
Inrikesdepartementet:
10       Statens hantverks- och industrilånefond   20 000 000

IX. Diverse kapitalfonder
Kommunikationsdepartementet:
Sjöfartsverkets fond:
3       Sjöfartsmateriel m. m.                             2 000 000

Summa för kapitalbudgeten       99 000 000

 

Prop. 1973:165                                                                    51

Innehållsförteckning

Ekonomisk-politisk översikt med förslag till åtgärder.... .... 2

Hemställan   ....................................................... .. 13

Socialdepartementet Bil. 1  ................................... .. 15

Allmänna bambidrag ..........................................    15

Bostadstillägg m. m............................................    16

Bidrag till social hemhjälp....................................    17

Bidrag tUl anordnande av barnstugor..................... .. 18

Bidrag till driften av barnstugor ........................... .. 18

Bidrag till kommunala familjedaghem......................    19

Särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö m. m    20

Kommunikationsdepartementet Bil. 2  ...................... .. 23

Drift av statliga vägar........................................    24

Byggande av statliga vägar................................. .. 24

Bidrag tiU drift av enskilda vägar m. m................... .. 25

Posthus m. m....................................................    25

Järnvägar m. m................................................. .. 25

Sjöfartsmateriel m. m......................................... .. 26

Utbildningsdepartementet Bil. 3...............................    27

Bidrag tiU byggnadsarbeten m. m. inom kulturområdet            27

Särskilda åtgärder på skolområdet........................ .. 28

Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. .. 30

Studiebidrag m. m............................................. .. 31

Jordbruksdepartementet Bil. 4  .............................. .. 33

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område........ .. 33

Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m........ .. 34

Bidrag till miljövårdande åtgärder inom industrin m. m .. 36

Handelsdepartementet Bil. 5................................... .. 39

Tillämpning av allmänna prisregleringslagen ............ .. 39

Inrikesdepartementet Bil.  6   ................................ .. 43

Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa..... .. 46

SärskUda åtgärder för arbetsanpassning  .............. .. 46

Statens hantverks- och industrilånefond ............... .. 47

Förteckning över av Kungl. Maj:t hos riksdagen i prop. 1973: 165 begärda anslag på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1973/

74 Bil. 7  ......................................................... .. 49

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973     730568