Utbildningsutskottets betänkande nr 56 år 1973

UbU 1973:56

Nr 56

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående
utbildning i teckenspråk för speciallärare m. m.

Motionerna

1973: 461 av herr Mellqvist m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit begär en översyn av kursplanen för utbildning av lärare
för barndomsdöva elever med syfte att tillförsäkra lärarkandidaterna
väsentligt ökad utbildning i teckenspråket,

1973: 1259 av fröken Andersson i Stockholm (c) och herr Mattsson
i Lane-Herrestad (c) vari hemställs att riksdagen beslutar uppdra åt
Kungl. Majit att undersöka möjligheterna

1. att inrätta i motionen nämnd försöksverksamhet vid lärarhögskolorna,

2. att i en TV-serie sprida information om försöksverksamheten,

1973: 1293 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) och fröken Andersson
i Stockholm (c) vari hemställs

1. att riksdagen hos Kungl. Majit begär en översyn av läroplanerna
för utbildning av lärare för döva i syfte att bibringa dessa avsevärt
ökade kunskaper för att de i sin tur skall kunna undervisa i teckenspråket,

2. att Sveriges Radio inom ramen för sin utbildningsverksamhet anordnar
en teckenspråkkurs i TV.

Teckenspråket och dess lingvistiska status

Under större delen av 1900-talet har enligt inhämtade upplysningar
undervisningsmetoden i dövundervisningen varit den s. k. orala metoden.
Kommunikationen sker via det talade språket. Barnet tränas i att avläsa
talet på munnen och de gravt hörselskadade får hörselträning för att
eventuella hörselrester skall kunna utnyttjas maximalt.

Den rent orala metoden har på senare tid utökats till en s. k. total
kommunikationsmetod. Denna kännetecknas främst av att man talar
och tecknar samtidigt. Andra 'benämningar är simultan eller kombinerad
kommunikationsmetod. Avsikten är att den ofta osäkra och
knappa information om ett talat yttrande, som munavläsningen ger,
skall få stöd av de åtföljande tecknen som kan påskynda och underlätta
den svåra språkinlärningen.

1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 56

UbU 1973: 56

2

Teckenspråket kan användas för att översätta det väsentligaste i en
verbal framställning eller fungera som stöd för en sådan, men det kan
på grund av sin brist på synonymer och böjningsformer samt avsaknaden
av fonetiskt samband med talspråket inte fullständigt återge
normalspråkets grammatiska uppbyggnad. För närvarande finns planer
på att utveckla teckenspråket så att det kan följa talspråkets sekvenser.
På initiativ av skolöverstyrelsen pågår vid institutionen för lingvistik vid
Stockholms universitet forskning inom ett projekt som benämns »Teckenspråkets
lingvistiska status». Inom projektet analyseras, normeras
och beskrivs teckenspråket som samtidigt utökas. När teckenspråkets
struktur jämförts med det svenska språkets är avsikten att en grammatik
skall utarbetas. Även ett skriftsystem för teckenspråket skall sammanställas.
(Pedagogiska meddelanden från skolöverstyrelsen 1973: 7.)

Utskottet

I motionerna 1973: 461 och 1973: 1293 uttalas att de dövas teckenspråk
i kombination med talat och avläst språk är den kommunikationsform
som leder till bästa samhällsintegration och personlighetsutveckling
för den döve. Den s. k. totala kommunikationsmetoden, som innebär
att man med tydligt tal, munavläsning och teckenspråk söker nå
kontakt med den döve, anses böra sättas in när barnets inlärningsförmåga
är som störst. Motionärerna hävdar mot denna bakgrund, att nuvarande
utbildning av såväl förstadielärare som speciallärare och övriga
lärare som undervisar döva eller hörselskadade barn inte inrymmer ett
tillräckligt mått av utbildning i teckenspråk och att lärarutbildningen
därför bör ses över i syfte att öka denna utbildning.

Enligt 17 § specialskolstadgan (1965: 478) skall arbetet i specialskolan
anordnas så att hörselskadade och talskadade elever så långt möjligt lär
sig normalspråket och övas i att nå kontakt med omvärlden. Med utgångspunkt
häri inriktas verksamheten i specialskolan på att öva språkliga
färdigheter. I läroplan för specialskolan ges, utöver metodiska
anvisningar i tal, läsning och skrivning, anvisningar för färdighetsträning
i avläsning och teckenspråk. Av läroplanen framgår vidare att teckenspråket
under hela skoltiden kan ingå i ämnet svenska och att undervisning
i teckenspråk är obligatorisk för högstadiets elever.

Som redovisats i det föregående bedrivs på uppdrag av skolöverstyrelsen
vid institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet
forskning beträffande teckenspråkets lingvistiska status. Avsikten är
att ytterligare utveckla teckenspråkets uttrycksmöjligheter.

Studieplanerna för utbildningen av lärare för förskolan och specialskolan
för döva barn fastställdes år 1967. Läroplanen för specialskolan
fastställdes år 1969. Enligt uppgift från skolöverstyrelsen har innevarande
budgetår, alltså sedan motionerna väcktes, en översyn av utbildningen
av lärare för döva barn påbörjats. Syftet med denna översyn

UbU 1973: 56

3

är bl. a. att åstadkomma en samordning mellan specialskolans läroplan
och lärarutbildningens utbildningsplaner. Frågan om omfattningen av
den teckenspråkutbildning, som de blivande lärarna skall genomgå,
kommer enligt uppgift från skolöverstyrelsen också att behandlas.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att förevarande
yrkanden i motionerna 1973: 461 och 1973: 1293 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

I motionen 1973: 1293 yrkas även att en kurs i teckenspråk anordnas
i TV för bl. a. föräldrar till döva barn.

Utskottet har inhämtat att utredningen angående den fortsatta verksamheten
med radio och television inom utbildningsväsendet har för
avsikt att anordna en kurs av detta slag och att vissa planeringsåtgärder
redan vidtagits. Förevarande yrkande i motionen 1973: 1293 kan därför
avslås av riksdagen.

Enligt motionen 1973: 1259 bör lärarhögskolorna starta försöksverksamhet
med undervisningsgrupper, där barn med olika handikapp
tränas och undervisas tillsammans med barn utan handikapp. Detta
anses kunna ske i övningsklasser där lärarkandidater praktiserar. Vidare
föreslås att försöksverksamheten genom program i TV presenteras för
en större allmänhet.

De statliga övningsskolorna har vid lärarutbildningsreformen den 1
juli 1968 kommunaliserats. Lärarhögskolorna utnyttjar sedan dess s. k.
försöks- och demonstrationsskolor, som kommun ställer till förfogande
och som är en del av det kommunala skolväsendet. Eleverna i en försöks-
och demonstrationsskola kommer från det för respektive skola
fastställda elevområdet. Inom kommunen anordnas enligt de bestämmelser
som finns specialundervisning antingen i specialklass eller jämsides
med vanlig undervisning (samordnad specialundervisning), vilka undervisningsanordningar
därför kan finnas vid kommunal skolenhet för lärarhögskolas
försöks- och demonstrationsverksamhet.

Utskottet erinrar om att riksdagen innevarande höstsession fattat
beslut om utformningen av praktiken för studerande vid lärarhögskola
(prop. 1973: 78, UbU 1973: 34, rskr 1973: 274). Innebörden av beslutet är
bl. a. att nuvarande praktiktermin delas upp på kortare praktikperioder,
i regel förlagda till olika skolor. Lärarkandidaternas möjlighet till kontakt
med skilda skolmiljöer och med barn med olika handikapp ökar i
viss utsträckning genom praktikens nya utformning.

För att lärarkandidaterna inom lärarhögskolorganisationen skall få
kunskap om och förståelse för handikappade barns skolsituation antingen
dessa barn befinner sig inom specialundervisningen eller i den
vanliga skolundervisningen, har skolöverstyrelsen låtit spela in ett antal
TV-program om barn med handikapp att användas vid utbildningen av
lärare.

UbU 1973: 56

4

En integration av handikappade barn i det kommunala skolväsendet
kan i vissa fall vara en mycket värdefull åtgärd. Den av motionärerna
föreslagna koncentrerade integrationen med försöksgrupper av barn
med syn- eller hörselskada, utvecklingsstörning och rörelsehinder samt
astmatiker m. fl. i lärarhögskolas försöks- och demonstrationsskola
skulle ställa skolledning, lärare, de handikappade själva och övriga elever
vid skolenheten inför svårbemästrade problem. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1973: 1259.
Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande viss lärarutbildning avslår motionen
1973: 1293 i denna del samt motionen 1973: 461,

2. att riksdagen beträffande viss kurs i teckenspråk avslår motionen
1973:1293 i denna del,

3. att riksdagen avslår motionen 1973: 1259.

Stockholm den 27 november 1973

På utbildningssutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Mårtensson (s), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Wiklund i
Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s),
fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herr Berndtson i Linköping (vpk), fru
Söder (c), herrar Karlsson i Mariefred (c) och Strindberg (m).

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1973