Utbildningsutskottets betänkande nr 54 år 1973 UbU 1973:54
Nr 54
Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående
yrkesstudier m. m. för lärare i gymnasieskolan.
Motionerna
1973: 708 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar anhålla att Kungl. Maj:t utfärdar sådana anvisningar som gör
det möjligt för lärare av i motionen angivna kategorier att någon gång
under sin lärartjänstgöring ersätta denna med praktik inom näringslivet,
1973: 1263 av fröken Eliasson (c) och herr Stjernström (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en översyn av fortbildningsmöjligheterna
för lärare på yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan
m. m. i enlighet med vad i motionen anförts.
Utskottet
I de förevarande motionerna behandlas frågor om lärares ledighet för
yrkesstudier. Yrkesstudier innebär praktik inom företag m. m. och syftar
till att läraren skall få praktisk erfarenhet av sitt yrkesområde genom
att så långt möjligt direkt delta i det produktiva arbetet.
Sedan den 1 januari 1966 bestäms lönerna för flertalet statstjänstemän
och vissa andra tjänstemän i offentlig verksamhet efter förhandlingar
mellan statens avtalsverk och arbetsmarknadens huvudorganisationer.
Enligt huvudprincipen regleras frågor om tjänstemans löneavdrag
på grund av tjänstledighet och annan frånvaro genom bestämmelser i
Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST).
Före den 1 januari 1966 reglerades hithörande frågor genom Kungl.
Maj:ts bestämmelser i statens allmänna avlöningsreglemente (Saar), varvid
en viss praxis beträffande ledighet för studier utbildades. Enligt denna
praxis bedömdes det som angeläget från tjänstesynpunkt att lärare
i läroämnen bedrev ämnesstudier, däremot inte att lärare i läroämnen
bedrev yrkesstudier eller att lärare i yrkesämnen bedrev yrkesstudier
eller ämnesstudier. Enligt vad utskottet erfarit har denna praxis
i sina huvuddrag bevarats vid tillämpningen av 19 § A.6.b) AST.
I motionen 1973: 708 föreslås att lärare i ekonomiskt eller tekniskt
ämne i gymnasieskolan skall kunna erhålla ledighet för yrkesstudier
med bibehållna löneförmåner.
En ändring av praxis vid tillämpning av 19 § A.6.b) AST om ledighet
1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 54
UbU 1973: 54
2
för studier är närmast en uppgift för arbetsmarknadens parter.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att även statens avtalsverk,
om ledighet bedöms som särskilt angelägen, kan fatta beslut om löneavdraget.
Enligt 18 § 6 mom. AST äger nämligen avtalsverket, om
särskilda skäl föreligger, besluta att löneavdrag vid ledighet inte skall
göras eller skall göras med lägre belopp än vad som anges i 18—21 §§
AST.
Enligt utskottets uppfattning bör därför motionen 1973: 708 inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Genom beslut den 9 september 1966, vilket går tillbaka på särskilda
av Kungl. Maj:t före den 1 januari 1966 meddelade bestämmelser, har
Kungl. Maj:t i skrivelse till skolöverstyrelsen förordnat om oavkortad
lön till lärare vid bl. a. kommunala och landstingskommunala yrkesskolor
under tjänstledighet för deltagande i fortbildningskurs eller för
yrkesstudier vid offentliga eller enskilda företag m. m. Enligt praxis
medges ledighet för yrkesstudier under högst fyra veckor.
Kungl. Maj:t har sedermera genom skilda beslut, senast den 25 maj
1973, förordnat att bestämmelserna från år 1966 om ledighet för deltagande
i fortbildningskurs och för yrkesstudier i tillämpliga delar skall
gälla även beträffande motsvarande lärarkategorier i gymnasieskolan.
Eftersom lärare inom utbildningen för lantbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring
före gymnasieskolans införande var underställda annan tillsynsmyndighet
än skolöverstyrelsen och deras verksamhet därvid reglerades
av särskilda bestämmelser, anses Kungl. Maj:ts nyssnämnda bestämmelser
inte tillämpliga på dessa lärare. Lärare inom utbildningen
för lantbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring, vilka före den 1 juli 1971
hade vissa möjligheter till ledighet för fortbildning i enlighet med de
bestämmelser och den praxis som gällde för den dåvarande under jordbruksdepartementet
ställda utbildningen, har för närvarande varken
tidigare möjligheter eller den möjlighet till ledighet för deltagande i fortbildningskurs
eller för yrkesstudier, som övriga lärare inom gymnasieskolans
yrkesundervisning har genom Kungl. Maj:ts ovannämnda särskilda
beslut.
Utskottet har med det anförda velat ge den historiska bakgrunden till
dagens fortbildningssituation för lärare inom yrkesundervisningen.
I motionen 1973: 1263 tas upp frågan om yrkesstudier m. m. för lärare
inom utbildningen för lantbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.
Ifrågavarande lärarkategori har som framgått av det föregående
före gymnasieskolans införande haft vissa möjligheter till ledighet för
fortbildning m. m. Enligt utskottets uppfattning bör Kungl. Maj:ts bestämmelser
från år 1966 om oavkortad lön under tjänstledighet för deltagande
i fortbildningskurs eller för yrkesstudier i tillämpliga delar gälla
UbU 1973: 54
3
även lärare inom utbildningen för lantbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört om villkor vid yrkesstudier m. m.
för lärare inom utbildningen för lantbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motionen 1973: 708,
2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet i anledning av motionen 1973: 1263 anfört om yrkesstudier
m. m. för lärare inom utbildningen för lantbruk, skogsbruk
och trädgårdsnäring.
Stockholm den 20 november 1973
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Jönsson i Arlöv (s),
Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson
i Barkarby (s), fru Gradin (s), herrar Johansson i Skärstad (c), Berndtson
i Linköping (vpk), Stålhammar (fp), Nilsson i Norrköping (s) och
Strindberg (m).
TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1973