Utbildningsutskottets betänkande nr 47 år 1973

UbU 1973:47

Nr 47

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående
läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan.

Motionerna

1973: 39 av herr Wikström m. fl. (fp) i vad avser hemställan att riksdagen
begär en översyn av språkutbildningen på de tre- och fyraåriga
linjerna i gymnasieskolan,

1973: 697 av herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp) och Petersson i
Röstånga (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att
frågan om en förändring av timplanen för gymnasieskolans vårdlinje
skyndsamt utreds,

1973: 704 av herr Hedin m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utarbeta
riktlinjer för frivilligt deltagande i friluftsdagar för elever med
lång resväg,

1973: 705 av herr Hedin m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om utvärdering av resultaten av skolans integrerade
religionsundervisning samt förslag rörande de åtgärder som därefter
kan befinnas erforderliga för att tillförsäkra kristendomsämnet
den centrala ställning som bör tillkomma det med hänsyn till kristendomens
betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv,

1973: 715 av herr Nisser (m) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger till känna nödvändigheten av att större plats bereds för
undervisning i s. k. humaniora i skolorna,

1973: 718 av herrar Olsson i Kil (fp) och Rydén (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar hemställa hos Kungl. Maj:t att sådana föreskrifter
och anvisningar utfärdas att den i läroplanen avsedda täta kontakten
mellan skolan och samhället också blir förverkligad i det praktiska skolarbetet,

1973: 721 av herrar Stjernström (c) och Hansson i Skegrie (c) vari
hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar

1. att svensk folkmusik erhåller större utrymme i läroplanerna för
musikundervisning i de skolor där musikundervisning förekommer och
främst i grundskolan,

1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 47

UbU 1973: 47

2. att läroböckerna för musikundervisning utökas med ett större antal
folkmelodier,

1973: 723 av herr Strindberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit anhåller om skyndsam utredning samt förslag om rena
yrkeslinjer inom gymnasieskolan,

1973: 728 av herr Turesson (m) vari hemställs att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Majit begära att skolöverstyrelsen får
i uppdrag att utfärda anvisningar till elementär undervisning i familjerättskunskap
i den gymnasiala skolan,

1973: 912 av fru Hansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen måtte
besluta att ge Kungl. Majit i uppdrag att medverka till att skolöverstyrelsen
i samråd med arbetarskyddsstyrelsen gör en översyn av nuvarande
läroplaner som berör arbetsmiljön och vidtar erforderliga åtgärder
för att säkra en framträdande plats åt arbetsmiljöfrågorna inom hela
utbildningsområdet,

1973: 914 av herrar Johansson i Växjö (c) och Sundkvist (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om undersökning av möjligheterna
att i grundskolan mera utföra praktisk natur- och landskapsvård
i enlighet med vad i motionen anförts,

1973: 922 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp, s, c, m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer att sådana åtgärder vidtas som
föreslås i motionen för att förbättra ställningen för ämnet gymnastik
i skolan,

1973:1268 av herr Gernandt (c) vari hemställs att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Majit uttalar sig för en sakkunnig prövning av i motionen
angivna synpunkter samt att om bärande skäl framkommer tillskapa
förutsättningar för ökad fysisk träning i skolorna,

1973: 1272 av herr Hedin m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen som
sin mening uttalar att undervisning i lag och rätt inom grundskolan bör
utökas och effektiviseras för att medverka till en god kontakt mellan
ungdomen och polisen och därmed minskad ungdomskriminalitet,

1973:1276 av fröken Hörlén (fp) och herr Stålhammar (fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit begär åtgärder för en förstärkning
av resurserna till kontaktarbetet på den tvååriga distributions- och kontorslinjen
på gymnasieskolan,

1973: 1279 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c, fp, m) vari hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit uttalar sig för att de synpunkter
som anförts i motionen mera får göra sig gällande i undervisningen
i skolan, skolans miljö, läromedel och lärarutbildning,

UbU 1973: 47

1973: 1282 av fru Jonäng (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller dels om en översyn av svenskundervisningen i grundskolan,
dels om åtgärder i övrigt i syfte att åstadkomma en sådan språkutveckling
att demokratin främjas, i enlighet med vad i motionen anförts,

1973: 1299 av fru Mogård (m) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna att självständigt betyg i ämnet barnavård
i grundskolans årskurs 9 inte bör ges,

1973: 1300 av fru Mogård (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller att läroplanen för gymnastik på gymnasieskolans yrkestekniska
linjer omarbetas så att huvudvikten läggs vid praktisk ergonomi,

1973: 1301 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Fridolfsson i Stockholm
(m) vari hemställs att riksdagen beslutar om en översyn av läroplanen
i syfte att prioritera ämnet kristendomskunskap i grundskolan,

1973: 1307 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär en utredning om möjligheterna för årskurserna
1 t. o. m. 4 att erhålla gymnastikundervisning av utbildade gymnastiklärare.

Frågan om utvärdering av undervisningen i religionskunskap
i grundskolan

Skolöverstyrelsen (SÖ) har sedan höstterminen 1970, då läroplan för
grundskolan (Lgr 69) infördes, gjort en systematisk uppföljning av läroplanen.
Som ett led i detta arbete genomförde SÖ under vårterminen
1971 en undersökning i ämnet religionskunskap på grundskolans låg-,
mellan- och högstadier. Syftet med undersökningen var att samla information
om ämnets ställning som ett integrerat samhällsorienterande
ämne. Bl. a. undersöktes om undervisningstiden fördelades mellan ämnena
i enlighet med timplanen i Lgr 69, i vilken utsträckning samlade
arbetsområden förekom samt vilka synpunkter lärare och elever hade
på religionskunskapen som komponent i samlad undervisning.

Undersökningen visade att religionskunskapens ställning i huvudsak
inte förändrats. Beträffande timfördelningen på mellanstadiet konstaterades
dock vissa problem. Av de tillfrågade mellanstadielärarna ansåg
sig enligt uppgift från SÖ 38 procent ej ha kunnat tilldela religionskunskapen
den tid som anges i läroplanen. Den besvärliga läromedelssituationen
inom orienteringsämnena läsåret 1970/71 anses ha varit en
bidragande orsak.

Ett annat problem som aktualiserades var att abstrakt livsåskådningsstoff
upplevdes som svårt att förmedla till eleverna. Dessa svårigheter
upplevdes framför allt av lärare på låg- och mellanstadierna och av icke

UbU 1973:47

behöriga lärare på högstadiet. Den främsta orsaken till detta problem
angavs vara bristande ämneskunskaper.

För låg- och mellanstadiernas del har SÖ sökt lösa problemet genom
ökad fortbildning. SÖ har bl. a. utarbetat ett omfattande studiematerial
för lärare på grundskolans låg- och mellanstadier. För högstadiets del
har enligt SÖ problemet i stort sett lösts genom att antalet icke behöriga
lärare i ämnet starkt reducerats.

Inom ramen för läroplansuppföljningen för grundskolan förbereder
SÖ en ny undersökning av ämnet religionskunskap på grundskolans
låg-, mellan- och högstadier. Undersökningen planeras äga rum under
vårterminen 1974. Avsikten med uppföljningen är
att undersöka om några anmärkningsvärda förändringar i religionskunskapsundervisningen
inträffat sedan föregående undersökning gjordes,

att skapa underlag för en utvärdering av skolans undervisning i religionskunskap
samt

att få underlag för skilda åtgärder i syfte att förbättra undervisningen
i religionskunskap.

Språkprogrammet på de tre- och fyraåriga studievägarna i gymnasieskolan Översikt

av studievägar och sammanlagt antal veckotimmar

Humanistisk linje 331

halvklassisk variant 39a

helklassisk variant 39*

estetisk/social variant 27*

Ekonomisk linje, ekonomisk språklig gren 30

estetisk/social variant 24

Ekonomisk linje, övriga tre grenar 21

Samhällsvetenskaplig linje 25

estetisk/social variant 19

Naturvetenskaplig linje 18

Teknisk linje 12

1 inkl. allmän språkkunskap
‘ inkl. latin

* inkl. latin och grekiska

Studievägar omfattande två moderna språk med treårig studiegång och
ytterligare ett modernt språk med minst tvåårig studiegång

Av engelska, B-språk och C-språk läses två språk under tre år och
ett språk under minst två år på följande studievägar, nämligen humanistisk
linje och halvklassisk variant av denna linje, samhällsvetenskaplig
linje samt ekonomisk-språklig gren av ekonomisk linje.

UbU 1973:47

Övriga studievägar

Av engelska, B-språk och C-språk läses vid kameral, distributiv och
administrativ gren av ekonomisk linje ett språk under tre år
och två språk under två år.

Vid estetisk/social variant av dels ekonomisk-språklig gren av ekonomisk
linje, dels humanistisk linje läses två språk under tre år
och ett språk (B- eller C-språk) under ett år.

På naturvetenskaplig linje samt helklassisk variant av humanistisk
linje och estetisk/social variant av samhällsvetenskaplig linje läses ett
språk under tre år, ett språk under två år och ett
språk (B- eller C-språk) under ett år.

På teknisk linje läses ett språk under tre år (under det
tredje året endast en veckotimme) och ett språk under två
å r (C-språk läses inte på denna linje).

Utskottet

Riksdagen har till höstsessionen med innevarande års riksdag uppskjutit
behandlingen av ett antal motionsyrkanden som avser läroplanerna
för grundskolan och gymnasieskolan (jfr UbU 1973: 23). För att
möjliggöra en samlad bedömning har utskottet funnit sig böra behandla
motionerna i ett och samma betänkande.

För grundskolan och gymnasieskolan gemensamma frågor

Ett viktigt mål för skolan i ett demokratiskt samhälle är enligt motionen
1973: 1279 vid sidan av kunskapsmeddelande att främja individens
personliga utveckling. Enligt motionärerna förutsätter personlighetsutvecklingen
målmedveten social fostran. I motionen ställs
frågan om bristen på sådan fostran är orsaken till vissa svårigheter i
dagens skola.

Utskottet vill först konstatera att ansvaret för individens personliga
utveckling delas mellan hem och skola. Hemmet har härvid huvudansvaret.
Skolan har enligt läroplanen till uppgift att hjälpa och stimulera
varje elev att på bästa sätt ta till vara och utveckla sina inneboende
förutsättningar både som enskild individ och som medborgare i ett
demokratiskt samhälle. Detta innebär att skolans personlighetsutvecklande
roll starkt betonas. I det praktiska skolarbetet utgör emellertid
denna uppgift och meddelande av kunskaper beståndsdelar i en och
samma helhet. Till personlighetsutvecklingen medverkar sålunda enligt
läroplanen inte bara själva undervisningen och dess innehåll utan alla
de skiftande möjligheter till påverkan som arbetet och miljön i skolan
erbjuder och som skolan bör utnyttja.

Målet för individens personliga utveckling finns uttryckt i läroplanens
mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Utskottet är medvetet om att
det kan finnas en klyfta mellan de väl formulerade målen för skolans
personlighetsutveckling och den faktiska verkligheten i skolan. För att

UbLJ 1973: 47

få ett svar på den i motionen ställda frågan hur läroplanens mål beträffande
individens personlighetsutveckling praktiskt skall uppnås behövs
ett forsknings- och utvecklingsarbete beträffande dels nuvarande
måluppfyllelse, dels olika vägar att förverkliga läroplanens mål. Hos
skolöverstyrelsen finns en pedagogisk nämnd. Nämnden har enligt verkets
instruktion till uppgift att som rådgivande organ bereda frågor om
pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete, däri inbegripet utvärdering
av utbildningsverksamheten. I samband med den pedagogiska
nämndens inrättande uttalade utbildningsutskottet i anledning av motioner
angående redovisning av de faktiska förhållandena i fråga om
skolans undervisningsresultat att det borde ankomma på skolöverstyrelsen
och nämnden att tillse att fakta framkommer härom (prop. 1971:
38, UbU 1971: 12, rskr 1971: 169). När det gäller frågan om uppfyllelsen
av sådana övergripande mål för skolans arbete som avser individens
personliga utveckling ankommer det enligt utskottets mening likaledes
på skolöverstyrelsen och nämnden att göra de undersökningar som behövs
och på skolöverstyrelsen att till Kungl. Maj:t föra vidare de förslag
som undersökningarna ger anledning till.

Utskottet vill slutligen erinra om att det enligt 14 kap. 10 § skolstadgan
(1971:235) åligger lärare att vaka över elevernas uppförande och
ordning när eleverna står under skolans omedelbara tillsyn.

Åberopande det anförda finner utskottet att motionen 1973: 1279
inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Enligt motionen 1973:912 bör undervisningen i arbetsmiljöfrågor
ses över och ges en framträdande plats inom såväl
skolutbildning som högre utbildning. En fördjupad kunskap krävs speciellt
för de grupper som i sin kommande yrkesutövning skall ägna sig
åt projekterings-, planläggnings- och konstruktionsuppgifter.

Utskottet behandlade under föregående år motionen 1972: 346, vars
yrkande i väsentliga delar hade samma syfte som yrkandet i förevarande
motion. Över motionen 1972: 346 inhämtade utskottet yttranden från
skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet, Landsorganisationen i
Sverige och Svenska arbetsgivareföreningen. I sitt betänkande 1972: 46
anförde utskottet i ärendet bl. a. följande: »Genom de läroplaner för
det gymnasiala stadiet som fastställts år 1965 och år 1970 har undervisningen
om frågor som rör människans förhållande till sin arbetsmiljö
införts på flertalet linjer med teknisk och praktisk inriktning. Utskottet
vill instämma i motionärernas uppfattning att det är angeläget att alla
som utbildas till tekniker och därigenom kan komma att påverka den
tekniska utvecklingen bibringas goda kunskaper om människans psykiska
och fysiska förmåga. Skolöverstyrelsen upplyser i sitt remissyttrande
om att i motionen angivna frågor ägnas uppmärksamhet i det fortlöpande
läroplansarbetet. Med hänsyn härtill och då erfarenheterna av

UbU 1973: 47

läroplanen för den nya gymnasieskolan är så begränsade kan utskottet
inte ansluta sig till yrkandet om en allmän översyn av denna. I likhet
med Arbetsgivareföreningen anser utskottet det angeläget att tillämpningen
av nu ifrågavarande delar i läroplanen uppmärksammas särskilt.
Inte heller när det gäller den högre tekniska utbildningen är det enligt
utskottets mening påkallat med några initiativ i ämnet från riksdagens
sida. Som tidigare redovisats avser universitetskanslersämbetet att i ökad
utsträckning söka föra in moment rörande arbetarskydd och arbetsmiljövård
— särskilt med ergonomisk inriktning —• på samtliga linjer
i civilingenjörsutbildningen. Med hänsyn bl. a. härtill avstyrker utskottet
ifrågavarande motionsyrkande även i denna del. Av intresse i detta
sammanhang är att Ingenjörsvetenskapsakademien sedan motionen
väckts publicerat utredningsrapporten 'Arbetsmiljön och Arbetsvetenskapen’,
i vilken föreslås bl. a. ökade utbildningsinsatser på nämnda
områden.»

Kungl. Maj:t har i propositionen 1973: 130 lagt fram förslag om ändringar
i arbetarskyddslagstiftningen och andra åtgärder för bättre arbetsmiljö.
Utskottet hänvisar beträffande detta till socialutskottets betänkande
1973: 25.

Utskottet vill vidare erinra om att universitetskanslersämbetet tillsatt
en samrådsgrupp för utbildning och forskning inom det arbetsvetenskapliga
området. Till samrådsgruppen är, som framgår av ämbetets
förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1974/75, knutna särskilda
arbetsutskott för det medicinska och det tekniska området.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att yrkandet i motionen
1973: 912 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1973: 715 önskas större plats för undervisningen i humanistiska
ämnen på skolans timplan.

Grundskolans och gymnasieskolans läroplaner har utformats mot
bakgrund av skolformernas mål, differentiering, studietidens längd och
antalet schemabundna veckotimmar. Vid utformningen av läroplanerna
har avvägningar måst ske mellan olika intressen och behov. Utskottet
har inte övertygats om att ämnen som svenska, historia och språk liksom
de andra ämnen, vilkas främsta uppgift är att ge samhällsorientering
och kulturell orientering om religiösa, filosofiska och psykologiska
frågor i gången tid och i nutid, bör ges större utrymme. Därför föreslår
utskottet att förevarande motion inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

I motionerna 1973: 922 och 1973: 1268 behandlas frågor om gymnastik-
och idrottsverksamhet. Enligt den förstnämnda motionen
bör bl. a. undervisningstiden för ämnet gymnastik höjas till tre
veckotimmar i varje årskurs. I den sistnämnda motionen anses att en
utökad gymnastik- och idrottsverksamhet bör komma till stånd i an -

UbU 1973: 47

slutning till verksamheten i skolan. Det föreslås bl. a. samverkan med
frivilliga rörelser och föreningar.

Vid besluten om läroplan för grundskolan och för gymnasieskolan
fanns inte utrymme för timplansmässiga förstärkningar för ämnet gymnastik
av den omfattning som föreslås i motionen 1973: 922. Då förhållandena
inte har ändrats bör motionen avslås av riksdagen. Frågor
om skolans samverkan med frivilliga rörelser m. m. under och efter
skoltid behandlas av utredningen om skolans inre arbete (SIA). Resultatet
av nyssnämnda utredningsarbete bör avvaktas, varför utskottet
föreslår att även motionen 1973: 1268 lämnas utan bifall.

Enligt motionen 1973:721 bör svensk folkmusik erhålla större
utrymme än för närvarande i skolans musikundervisning och i skolans
läroböcker i musik.

Utskottet behandlade under föregående års riksdag motionsyrkanden
av samma innebörd. Med hänvisning till vad utskottet därvid anförde
i sitt betänkande 1972: 1 (punkten 5) avstyrker utskottet bifall till motionen.
Som bilaga till detta betänkande har fogats en sammanställning
beträffande folkmusiken.

I motionerna 1973:704 och 1973:718 begärs centralt utarbetade
föreskrifter för viss verksamhet i skolan. Den förstnämnda
motionen gäller riktlinjer för elevs deltagande i friluftsdagar och den
sistnämnda avser anvisningar angående bl. a. organisationers medverkan
i skolarbetet.

Av såväl praktiska som andra skäl är det varken möjligt eller önskvärt
att i nu ifrågavarande avseenden reglera verksamheten i skolan genom
centralt utfärdade anvisningar. Utvecklingen bör i stället gå i motsatt
riktning. Att avgöra frågor av den art som tas upp i föreliggande
motioner är, vilket utskottet framhöll redan i sitt betänkande 1972: 45,
en sak för ledningen av de enskilda rektorsområdena eller skolenheterna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
1973: 704 och 1973: 718.

Frågor som avser grundskolan

Enligt motionen 1973: 1282 finns det två parallella utvecklingslinjer i
svenska språket, nämligen dels den s. k. kanslisvenskan som
används i bl. a. statliga utredningar och i ämbetsverks skrivelser och
som inte alltid kan förstås av stora grupper av medborgare, dels den
torftiga språkstil som enligt motionären för närvarande breder ut sig
och som leder till ökad ordfattigdom och därmed sämre kommunikation
och förståelse mellan medborgarna. I motionen föreslås olika åtgärder
för att råda bot på den angivna utvecklingen, bl. a. en översyn av
svenskundervisningen i grundskolan.

UbU 1973: 47

Samtidigt som läroplan för grundskolan (Lgr 69) infördes beslöt skolöverstyrelsen
att följa upp den nya läroplanen genom projektet Läroplansuppföljning
för grundskolan (LUG). Inom ramen för LUG har
beträffande ämnet svenska gjorts en undersökning som har föranlett
olika åtgärder. Skolöverstyrelsen har således år 1972 bl. a. tillsatt en
arbetsgrupp med uppgift att utarbeta målbeskrivningar och förslag till
studiegångar i ämnet svenska i grundskolan. De språkligt svaga elevernas
arbetssituation skall under arbetet med studiegångarna ägnas
speciell uppmärksamhet. Det kan även nämnas att skolöverstyrelsens
pedagogiska nämnd år 1972 beslutat att ett utvecklingsblock med inriktning
på kommunikationsfärdigheterna skall förläggas till Göteborg.

I fråga om den i motionen berörda kanslisvenskan vill utskottet erinra
om att det under senare år inom statsrådsberedningen bedrivits ett
omfattande arbete i syfte att närma kanslispråket till det talade språket.
Handböcker och anvisningar som syftar till ett klart och enkelt förvaltningsspråk
har därvid getts ut.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1973: 1282.

Frågan om utvärdering av undervisningen i religionskunskap
i grundskolan tas upp i motionen 1973: 705. Motionärerna
är inte övertygade om att kristendomen i det allmänna skolväsendets
integrerade religionsundervisning i dag intar den centrala
ställning som den enligt deras mening bör ha och anser därför att en
utvärdering bör göras av resultaten av den integrerade religionsundervisningen.
Därefter bör läggas fram förslag till den förstärkning av
kristendomsundervisningen som utvärderingen kan ge anledning till.

Utskottet har i det föregående redogjort för vilka åtgärder som redan
vidtagits av skolöverstyrelsen för att utvärdera och förbättra undervisningen
i religionskunskap i grundskolan. Av redovisningen framgår att
överstyrelsen inom ramen för läroplansuppföljningen för grundskoland
(LUG) förbereder en ny undersökning av ämnet religionskunskap
på grundskolans låg-, mellan- och högstadier. Undersökningen planeras
äga rum under vårterminen 1974. Avsikten med uppföljningen är bl. a.
att undersöka om några anmärkningsvärda förändringar i religionskunskapsundervisningen
inträffat sedan föregående undersökning gjordes
och att få underlag för skilda åtgärder i syfte att förbättra undervisningen
i religionskunskap. Då motionärernas önskemål om utvärdering
blir tillgodosett påkallar motionen 1973: 705 inte någon riksdagens åtgärd.

Enligt motionen 1973: 1301 bör läroplanen för grundskolan ses över.
Motionärernas önskemål är att undervisningen i kristendom sker inom
ett särskilt ämne — kristendomskunskap — och att undervisningen i övriga
religioner skall integreras med undervisningen om de länder och
kulturer där de utövas.

UbU 1973: 47

Riksdagen fattade åren 1962 och 1968 beslut om läroplaner för grundskolan
(prop. 1962: 54, SäU 1962: 1, rskr 1962: 328; prop. 1968: 129, SU
1968: 179, rskr 1968: 366). Med hänvisning till de överväganden som
därvid gjordes beträffande ifrågavarande undervisning avstyrker utskottet
bifall till yrkandet i motionen 1973: 1301.

På grundskolans högstadium finns inom ämnet samhällskunskap arbetsområdet
Lag och rätt. Samarbetsorganet för åtgärder mot
ungdomsbrottsligheten har år 1972 tillsatt en arbetsgrupp för frågan om
skolundervisningen i lag och rätt med särskild hänsyn till medverkan
av polis och andra organ. Gruppen har i juni 1973 avlämnat betänkandet
Lag och rätt i grundskolan (SOU 1973: 26). Målet för ifrågavarande
undervisning skall enligt förslaget vara att öka elevernas förståelse för
samhällets behov av ett regelsystem och för reglernas efterlevnad, att
främja goda relationer mellan eleverna och företrädare för rättsvården
och socialvården och att öka elevernas förståelse för de avvikande. I betänkandet,
som i mycket har karaktär av rekommendationer, föreslås
viss medverkan i undervisningen av företrädare för polisen och socialvården.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionen
1973: 1272 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Enligt motionen 1973: 914 bör undersökas om elever i grundskolan
kan få ägna sig åt natur- och landskapsvård i någon form
inom ramen för skolans verksamhet. Syftet skulle vara att öka elevernas
förståelse och intresse för sådan vård.

Skolöverstyrelsen har år 1971 gett ut en lärarhandledning för skolans
exkursioner. Av denna framgår att det i vissa fall kan vara möjligt att
låta eleverna delta — om än i mycket begränsad utsträckning — i enkla
markvårdsarbeten, vilket kan vara stimulerande och kan bidra till att
från en praktisk utgångspunkt öka förståelsen för landskapsvårdens
problem. Såvitt utskottet kunnat finna bör det också vara möjligt för
de elever som så önskar att vid anordningen fritt valt arbete ägna sig
åt temat natur- och landskapsvård. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionen 1973: 914.

Enligt motionen 1973:1299 bör självständigt betyg i ämnet
barnavård inte ges i grundskolans årskurs 9.

Betygsutredningen överväger olika detaljer i betygssystemet, bl. a.
frågan om betyg skall ges i alla ämnen. Med hänsyn till att utredning
i ärendet pågår bör yrkandet i motionen 1973: 1299 inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

I motionen 1973: 1307 begärs en utredning om möjligheterna att införa
en föreskrift av innebörd att undervisningen i gymnastik
för årskurserna 1—4 mera regelmässigt kommer att ombesörjas
av lärare som avlagt gymnastiklärarexamen.

UbU 1973:47

Enligt läroplan för grundskolan (Lgr 69) är i samtliga årskurser på
lågstadiet antalet lärarveckotimmar 30. Detta timtal överensstämmer
med undervisningsskyldigheten för lärare för klass på grundskolans
lågstadium.

Enligt vad utskottet inhämtat finns inga formella hinder för att lärare
som avlagt gymnastiklärarexamen meddelar undervisning i gymnastik
på grundskolans lågstadium, om en sådan anordning skulle vara den
mest lämpliga vid viss skola.

På mellanstadiet, där antalet lärarveckotimmar i varje årskurs överstiger
30, finns däremot större praktisk möjlighet till flerlärarsystem.
Genom riksdagens beslut år 1967 (prop. 1967:4, SU 1967:51, rskr
1967: 143) anordnas också sådan utbildning av lärare på mellanstadiet,
enligt vilken den blivande mellanstadieläraren får välja mellan antingen
grundkurs eller orienteringskurs i gymnastik. Endast i det förstnämnda
fallet är den som avlagt examen på lärarhögskolas mellanstadielärarlinje
kompetent att undervisa i ämnet gymnastik. Har mellanstadielärare
blott genomgått orienteringskurs i ämnet gymnastik förutsätts
annan kompetent lärare meddela undervisning i gymnastik i vederbörande
klass, t. ex. lärare som avlagt gymnastiklärarexamen vid gymnastik-
och idrottshögskola.

Utskottet, som utgår från att den lokala skolledningen löser frågan
om gymnastikundervisningens anordnande på bästa möjliga sätt med
hänsyn till bl. a. tillgången till lärarpersonal i kommunen, avstyrker bifall
till motionen 1973: 1307.

Frågor som avser gymnasieskolan

Enligt motionen 1973: 39 bildas genom timplansbestämmelserna för
de tre- och fyraåriga linjerna ofta av schematekniska skäl mycket heterogena
undervisningsgrupper för språken, vilket minskar möjligheterna
till ett meningsfullt arbete. Ett större utrymme för språk på de
naturvetenskapliga och tekniska linjerna framför motionärerna som ett
angeläget önskemål. Alla tre- och fyraåriga studievägar föreslås inrymma
studier av minst två språk under om möjligt tre år.

Skolöverstyrelsen har den 15 mars 1973, alltså sedan motionen väcktes,
kompletterat läroplanen för gymnasieskolan med planeringssupplement
i engelska, tyska, romanska språk och ryska. De innehåller metodiska
förslag, ofta alternativa, och är inte bindande. De ger uttryckligen
utrymme för grammatisk analys och översättning som metodiska grepp
för att effektivera inlärningen men behåller läroplanens grundsyn att
eleverna, om de skall nå språklig färdighet, måste ges rika tillfällen att
verkligen använda det främmande språket.

För att effektivera färdighetsträningen i språk prövas vid ett antal
skolenheter en flexibel elevgruppering inom ramen för en hel årskurs.

UbU 1973: 47

Eleverna har härvid möjlighet att byta grupp och med hjälp av skiftande
grupperingar kan sådana arbetsformer användas som passar den enskilde
eleven. Enligt vad utskottet erfarit från skolöverstyrelsen är erfarenheterna
av denna typ av lärarlagarbete goda. En på så sätt elevanpassad
metodik kan möjliggöra en förbättrad språkundervisning.

Obligatorisk trespråkighet med treårig studiegång i två modema språk
och minst tvåårig studiegång i ytterligare ett modernt språk föreligger
enligt vad som redovisats i det föregående på fyra studievägar, nämligen
humanistisk linje, halvklassisk variant av denna linje, samhällsvetenskaplig
linje och ekonomisk-språklig gren av ekonomisk linje. På övriga
grenar av den ekonomiska linjen kan elev som inom det obligatoriska
språkprogrammet önskar maximal undervisning i nybörjarspråk läsa
C-språk under tre år samt B-språk (fortsättningsspråk efter treårig studiegång
i grundskolan) under två år och engelska (efter sjuårig studiegång
i grundskolan) under två år. När det gäller andra tre- och fyraåriga
studievägar i gymnasieskolan sker ett successivt bortval av kurser
i moderna språk. Detta förhållande har uppmärksammats av skolöverstyrelsen,
som enligt uppgift överväger frågan om det obligatoriska
språkprogrammets omfattning på olika studievägar i gymnasieskolan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att det ifrågavarande
yrkandet i motionen 1973: 39 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1973: 728 hemställs om anvisningar till elementär undervisning
i familjerätt i gymnasieskolan.

Under föregående års riksdag behandlade utskottet i sitt betänkande
1972: 45 frågan om elementär undervisning i familjerätt i grundskolan
och framhöll därvid att detta undervisningsbehov kunde tillgodoses genom
ett särskilt arbetsområde Att vara två. På det gymnasiala stadiet
finns linjer vilkas timplan inte rymmer vare sig samhällskunskap, socialkunskap
eller rättskunskap. S. k. timme till förfogande finns däremot
på alla linjer i gymnasieskolan och skall enligt läroplanen användas för
bl. a. skolans sexualundervisning. Skolöverstyrelsen avser att inom den
närmaste tiden se över anvisningarna för denna undervisning. Enligt
vad utskottet inhämtat ligger det inom ramen för nämnda översyn att
också överväga omfattningen av den familjerättsundervisning som skall
ingå i gymnasieskolans sexualundervisning. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1973: 728.

Enligt motionen 1973: 1300 bör undervisningen i gymnastik på de
yrkesinriktade linjerna anpassas till det arbete som eleven utbildar sig
för. En praktisk ergonomiundervisning på gymnastiktimmarna
i anslutning till respektive linjes behov efterlyses.

Praktisk ergonomi — arbetsställningar m. m. — ingår i arbetstekniken
inom respektive yrkesämne på de yrkesinriktade linjerna. På dessa

UbU 1973: 47

linjer ingår i ämnet gymnastik också huvudmomentet arbetsteknik,
vilket syftar till att ge eleverna kännedom om allmängiltiga arbetsfysiologiska
principer som kan tillämpas i arbetslivets rörelseteknik. Enligt
uppgift från skolöverstyrelsen krävs samverkan mellan lärarna i gymnastik
och lärarna i yrkesämnen för att de ergonomiska inslagen inom
gymnastikämnet och yrkesämnet skall harmoniera och få avsedd effekt.
Överstyrelsen har därför för avsikt att utarbeta ett fortbildningsmaterial
för berörda lärare. Då syftet med motionen 1973: 1300 synes
vara tillgodosett föreslår utskottet att förevarande yrkande inte föranleder
någon riksdagens åtgärd.

På gymnasieskolans distributions- och kontorslinje bedrivs viss praktisk
undervisning i form avs. k. inbyggd utbildning. I motionen
1973: 1276 föreslås en förstärkning av resurserna för arbetet med
samordningen av den teoretiska och praktiska utbildningen. Frågor om
ekonomiska resurser till verksamheten i skolan och om dispositionen
av dessa resurser behandlas av utredningen om skolan, staten och kommunerna
(SSK). Då förevarande yrkande inte kan ses isolerat från nyssnämnda
utredningsarbete avstyrker utskottet bifall till motionen
1973: 1276.

I motionen 1973: 723 föreslås att det inom gymnasieskolan inrättas
yrkesinriktade linjer som omfattar enbart undervisning i arbetsteknik
och fackteori.

Utskottet erinrar om att den nya läroplanen för gymnasieskolan infördes
så sent som den 1 juli 1971 och att de första eleverna från de
yrkesinriktade linjerna nyligen lämnat gymnasieskolan. Mer omfattande
erfarenheter av gymnasieskolans yrkesundervisning saknas således. Med
hänvisning härtill och till vikten av att alla elever i gymnasieskolan får
viss undervisning i allmänna ämnen avstyrker utskottet bifall till motionen
1973: 723.

Enligt motionen 1973:697 bör huvudman för gymnasieskolas vårdlinje
bemyndigas att inom läsårets ram fördela teori och praktik på
ett från lokal synpunkt ändamålsenligt sätt. Då Kungl. Maj:t den 5 juni
1973 meddelat beslut om flexibel periodindelning på gymnasieskolans
vårdlinje behöver motionen 1973: 697 inte föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1973: 1279,

2. att riksdagen avslår motionen 1973: 912,

3. att riksdagen avslår motionen 1973: 715,

4. att riksdagen avslår motionerna 1973: 922 och 1973: 1268,

UbU 1973:47

5. att riksdagen avslår motionen 1973: 721,

6. att riksdagen avslår motionen 1973: 704,

7. att riksdagen avslår motionen 1973: 718,

8. att riksdagen avslår motionen 1973: 1282,

9. att riksdagen avslår motionen 1973: 705,

10. att riksdagen avslår motionen 1973: 1301,

11. att riksdagen avslår motionen 1973: 1272,

12. att riksdagen avslår motionen 1973: 914,

13. att riksdagen avslår motionen 1973: 1299,

14. att riksdagen avslår motionen 1973: 1307,

15. att riksdagen beträffande viss språkutbildning avslår motionen
1973: 39 i denna del,

16. att riksdagen avslår motionen 1973: 728,

17. att riksdagen avslår motionen 1973: 1300,

18. att riksdagen avslår motionen 1973: 1276,

19. att riksdagen avslår motionen 1973: 723,

20. att riksdagen avslår motionen 1973: 697.

Stockholm den 20 november 1973

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Jönsson i Arlöv (s),
Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson
i Barkarby (s), fru Gradin (s), herrar Johansson i Skärstad (c), Berndtson
i Linköping (vpk), Stålhammar (fp), Nilsson i Norrköping (s) och
Strindberg (m).

Reservation

beträffande behörighet att undervisa i gymnastik av herrar Nordstrandh
(m) och Strindberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »motionen 1973: 1307» bort ha följande
lydelse:

I 15 kap. 17 § skolstadgan (1971: 235) sägs att för tjänst som lärare
för bl. a. klass på lågstadiet och klass på mellanstadiet gäller särskilda
villkor för behörighet att undervisa i vissa ämnen enligt bestämmelser
som meddelas av Kungl. Maj:t. Således har Kungl. Maj:t utfärdat bestämmelser
om behörighet att undervisa i engelska på bl. a. grundskolans
mellanstadium. Enligt utskottets uppfattning bör det finnas krav
på vissa minimikunskaper även hos dem som undervisar i gymnastik
på mellanstadiet för att undervisningen skall bli den avsedda och väcka
elevernas intresse. Som en konsekvens av mellanstadielärarutbildning -

UbU 1973: 47

ens utformning enligt bestämmelserna i 27 § stadgan (1968: 318) för
lärarhögskolorna med val mellan grundkurs och orienteringskurs i
gymnastik bör Kungl. Maj:t utfärda bestämmelser om behörighet att
undervisa i gymnastik på grundskolans mellanstadium. Vad utskottet
anfört om behörighet att undervisa i gymnastik bör riksdagen som sin
mening ge Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen i anledning av motionen 1973: 1307 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om
behörighet att undervisa i gymnastik,

Särskilda yttranden

I. beträffande skolans sociala fostran av herrar Larsson i Staffanstorp
(c), Elmstedt (c) och Johansson i Skärstad (c):

All grundläggande fostran sker i hemmet. Detta utesluter emellertid
inte att skolan har en personlighetsutvecklande roll. Eleven tillbringar
en förhållandevis stor del av sin uppväxttid i skolan.

Enligt läroplanen har skolan bl. a. följande mål för elevens personliga
utveckling, nämligen att utveckla viljan till gott samarbete med andra,
att grundlägga goda arbetsvanor, att lära de unga att hysa aktning för
varje slag av väl utfört arbete, att skapa förståelse för de grupper som
har särskilda problem i det svenska samhället, att vänja eleverna till
hjälpsamhet, att göra de unga medvetna om innebörden av begrepp som
rättvisa, ärlighet och hänsyn, att främja tolerans och respekt för andras
uppfattningar och att väcka de ungas intresse inför livsåskådningsfrågor.

Huvudparten av dessa mål illustrerar innebörden av begreppet social
fostran. Denna kan inte brytas loss vare sig från individuell eller från
övrig etisk fostran. Skolans fostran kan ske direkt i form av undervisning
eller indirekt genom det sätt varpå skolarbetet bedrivs och samvaron
inom skolan försiggår. Läroplanerna är emellertid inte så utformade
att de hjälper skolan att nå de sociala målen. De övergripande
målen finns t. ex. oftast angivna i separata avsnitt, varför ingen känner
ett omedelbart ansvar för att förverkliga just dessa mål. En väg ur detta
dilemma kan vara att på ett annat sätt än tidigare föra in de övergripande
målen bland målen för varje enskilt ämne, så att sociala mål
integreras med kunskapsmål. Under alla omständigheter bör läroplanerna
omarbetas, så att de i och för sig riktiga målen för individens
personliga utveckling upplevs som realistiska och genomförbara av dem
som arbetar inom skolan.

Lärarna bör vid fullgörandet av sina uppgifter som hänger samman
med skolans övergripande mål få erforderligt stöd av skolans överordnade
myndigheter.

UbU 1973: 47

All utbildningspolitik syftar till dels individens självförverkligande —
utveckling av individens anlag och möjligheter såväl intellektuellt som
på känslo- och viljelivets område — dels en social fostran med tanke
på det samhälle där kommande insatser skall göras. Mellan kunskapsmeddelande
och social fostran finns ingen motsättning. Ökas skolans
sociala fostran ökas skolans möjligheter att meddela kunskaper.

2. beträffande omfattningen av undervisningen i arbetsteknik och fackteori
på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer av herr Strindberg (m):

Utbildningsutskottet uttalade i sitt betänkande 1972: 45 beträffande
grundskolan bl. a.: »Enligt mål och riktlinjer för grundskolan måste den
yttre organisationen och det inre arbetet för skolan formas så, att det
blir möjligt för varje enskild elev att under uppväxtåren med skolans
hjälp tillvarata sina anlag och möjligheter att finna studievägar och arbetssätt,
som främjar den personliga utvecklingen.» Med hänvisning
till denna princip underströks från utskottets sida att skolöverstyrelsen,
då kursplanernas anvisningar ses över, tillmäter de praktiska momenten
i skolundervisningen ökad betydelse.

Samma huvudprincip som den ovan citerade gäller för gymnasieskolan
och finns intagen i Lgy 70 under rubriken »Eleven i centrum».
I konsekvens med utskottets uttalande beträffande de praktiska momentens
betydelse på grundskolenivå bör det därför finnas anledning att
även se över gymnasieskolans yrkesinriktade linjer. För många elever på
dessa linjer innebär den relativt höga andelen teoretiska ämnen och den
relativt låga andelen yrkesämnen att skolgången upplevs som dels mindre
meningsfull, dels otillräckligt yrkesförberedande. Av varje yrkesinriktad
linje i gymnasieskolan bör därför kunna anordnas en variant, som innebär
att de allmänna ämnena ersätts av arbetsteknik och fackteori. En
sådan variant svarar mot ett viktigt behov även för sådana elever som
efter avslutad tvåårig teoretisk utbildning i gymnasieskolan önskar
genomgå yrkesutbildning.

UbU 1973: 47

Bilaga

Sammanställning av vissa uttalanden i läroplan för grundskolan (Lgr
69), supplementet Musik, beträffande folkmusiken

1. Folkmusik inom momenten Sång och spel, Lyssnande och Samverkan

Sång och spel

Musikvalet för sång, spel och lyssnande är av stor betydelse för elevernas
inställning till musikundervisningen. Repertoaren bör därför
vidgas åt alla håll. Sånger som har samband med den allmänna kulturorienteringen
ger god motivation liksom sådana visor, som kan sammanställas
till musikprogram kring ett bestämt tema. Därvid bör anknytning
även ske till andra ämnen i skolan. Visor av folkloristisk karaktär
samt sånger ur den nutida repertoaren sjungs gärna av tonåringar
(s. 20).

Lyssnande

Under mellanstadiet bör eleverna få stifta bekantskap med de vanligaste
orkesterinstrumenten, vissa folkmusikinstrument, elektroniska
tonredskap (elgitarr, elorgel etc) samt den elektroniska musikens ljudalstrare.
Studiet av instrumenten bör så långt möjligt vara byggt på
praktisk kontakt med dessa. Folkliga musikinstrument och äldre instrumenttyper
genomgås i samband med studiet av musik från olika länder
och tider, gärna i samverkan med orienteringsämnena (s. 17).

Vid lyssnandet på musikstycken av skilda slag bör man tänka på att
eleverna ännu på mellanstadiet sällan har uthållighet till mer än några
minuters koncentrerat lyssnande varje gång. Repertoaren måste följaktligen
företrädesvis bestå av korta stycken. Dessa bör hämtas från
alla arter av musik, nutida populär och seriös musik, folkmusik, musik
från äldre tider, utomeuropeisk musik etc. (s. 17).

Bl. a. följande exempel på planering ges:

För samverkan med orienteringsämnena: Folklåtar för två fioler,
Jojkning, Folkliga koralvarianter från Dalarna, Svenska folkvisor (Busk
Margit Jonsson) och Alfvén: Vallflickans dans ur Bergakungen (s. 93).

Svensk folkmusik. Lyssna till grammofoninspelning av locklåtar och
vallåtar, berätta om näverlur, kohorn, bockhorn, spilåpipa, allt i samverkan
med orienteringsämnena. Gör ett grupparbete kring motivet
»Musik på fäbodvall» (s. 98).

Svensk musik, folkmusik (låtar, spelmanslag, folkvisor i olika versioner)
(s. 100).

Samverkan

Musik från skilda länder och tidsepoker kan bidra till att öka för -

UbU 1973: 47

ståelsen för andra folk och hjälpa eleverna att leva sig in i främmande
miljöer och gångna tider. Folkvisor från Sverige och andra länder bör
ingå som ett viktigt moment liksom lyssnande på folkmusik och folkliga
instrument (s. 18).

Musik- och gymnastikundervisningen har som gemensam strävan att
befordra avspänning och balans. Musiken som ledande och stimulerande
faktor inom den rytmiska gymnastiken bör därför beaktas. Folkdanser,
främst svenska men gärna även danser från andra länder, samt
stildanser ger vidgade möjligheter till samverkan mellan musik och rörelse
(s. 18).

2. Rådgivande visförteckning omfattande ca 140 sånger, bl. a. folkmusik

Förteckningen upptar visor representerande olika stilar, ämnesområden
och tidsepoker. Sångerna har sammanförts under rubriker som
anger väsentliga sådana områden. Under varje rubrik har grupperats
en råd sånger, vilka skall betraktas som exempel på repertoar inom respektive
rubrikområde. Det står lärama fritt att efter elevernas förutsättningar
och intressen välja lämpliga visor bland de föreslagna eller
sörja för att andra likartade visor ur de i förteckningen angivna ämnesområdena
tas upp och instuderas. Samråd om repertoar med framför
allt de något äldre eleverna kan ge visurvalet den aktualitet som
är nödvändig i den enskilda klassen men som inte kan rymmas i en
allmän förteckning av detta slag. Repertoarkompletteringar kan vidare
krävas med hänsyn till pågående arbete i andra ämnen, internationella
händelser eller andra aktualiteter. Avsikten är att denna förteckning
skall revideras relativt ofta, i genomsnitt vart tredje år.

Förteckningen har utarbetats för att betona vikten av att visrepertoaren
blir allsidigt sammansatt. Alla de angivna områdena bör därför
utnyttjas. Tyngdpunkten i den föreslagna repertoaren ligger på
redan etablerade visor. Men förteckningens syfte är inte enbart att
föreslå sånger ur den traditionella repertoaren. Den vill också vara
framåtpekande så långt detta är möjligt (s. 140 ff.).