Utbildningsutskottets betänkande nr 40 år 1973

UbU 1973:40

Nr 40

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion om ändrade
anställningsförhållanden för viss lärarpersonal i gymnasieskolan.

Motionen

1973:38 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller om utredning och förslag om överförande av vid
landstingens gymnasieskolor anställda KA-lärare till statligt reglerade
tjänster.

Gällande bestämmelser m. m.

Inom gymnasieskolan är huvudregeln — vare sig det gäller landstingskommunal
eller primärkommunal skola — att lärartjänsterna är statligt
reglerade. Löne- och anställningsvillkor fastställs sålunda under medverkan
av statlig myndighet och sker på grundval av de bestämmelser av
organisatorisk och behörighetsmässig art om lärartjänster som meddelas
av Kungl. Majit. Sådan undervisning, som enligt utfärdad timplan har
formen av inbyggd utbildning — exempelvis undervisning i ämnena
vårdpraktik och barnavårdspraktik på gymnasieskolans vårdlinje —
förutsätts dock enligt 8 kap. 13 § skolstadgan bli meddelad av lärare som
företaget eller institutionen tillhandahåller. För sådana lärare inrättas
alltså inte statligt reglerade tjänster. Inte heller meddelas genom
skolstadgan eller andra statliga bestämmelser på skolområdet några
behörighetsföreskrifter för dylika. För inbyggd utbildning utgår statsbidrag
med särskilt schablonbelopp. Inte bara i de nyss nämnda ämnena på
vårdlinjen utan även inom motsvarande ämnen i åtskilliga specialkurser
inom vårdområdet förekommer inbyggd utbildning. Principerna om
inbyggd utbildning och därmed förknippade statsbidragsregler är desamma
för gymnasieskolan som inom den förutvarande yrkesskolan.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 6 oktober 1971 till Kungl. Majit
angående utbildning av lärare i vissa yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan
behandlat det anställningsproblem som tagits upp i den förevarande
motionen. Överstyrelsen har i skrivelsen pekat på att inom vårdyrkesutbildningen
i praktiken tillämpas varierande former för anställning, vilka
ligger vid sidan av det system som tecknas i skolstadgan och under statlig
medverkan slutna löneavtal. Vanlig hos landstingskommuner, anförde
skolöverstyrelsen, var den modellen att vederbörande anställs på heltid i
en landstingskommunalt lönereglerad tjänst, en s. k. KA-tjänst, och
tjänstgör dels såsom lärare inom den inbyggda utbildningen, dels såsom
lärare vid skolan i ämnen som ej har karaktär av inbyggd utbildning.
KA-tjänsten ansågs som inrättad vid gymnasieskolan. Det är detta system
med kliniklärare som beskrivs i motionen 1973:38.

1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 40

UbU 1973:40

Remissyttrandena

Yttranden över motionen har inhämtats från skolöverstyrelsen,
socialstyrelsen och Landstingsförbundet.

Skolöverstyrelsen (SÖ) anser att det i motionen aktualiserade
anställningsproblemet bör utredas förutsättningslöst och kan
således inte tillstyrka att uppdraget låses till en på förhand bestämd
lösning.

Med erinran om och hänvisning till sin förutnämnda skrivelse till
Kungl. Maj.t den 6 oktober 1971 har SÖ i sitt remissyttrande i övrigt
anfört följande.

Motionären anför, att anordningen med s. k. kliniklärare har fördelar
för undervisningens bedrivande. Såsom framgår av skrivelsen den 6
oktober 1971 är det även enligt SÖ:s mening, främst från pedagogisk men
även från organisatorisk synpunkt, högst väsentligt att en och samma
person kan få såväl undervisa vid skolan som följa och undervisa eleverna
vid den inbyggda delen av utbildningen. Därigenom möjliggörs integrering
av teoretisk och praktisk undervisning samtidigt som onödig upprepning
undviks.

SÖ delar även motionärens uppfattning att det är angeläget att nu
rådande anställningssystem tas upp till närmare övervägande. Det är
emellertid en komplicerad fråga att åstadkomma ett från skilda synpunkter
helt tillfredsställande anställningssystem. Det är inte givet att en
lösning i linje med motionens förslag är den mest ändamålsenliga och
realistiska. I skrivelsen den 6 oktober 1971 ansåg sig SÖ endast kunna
framföra vissa synpunkter på tänkbara alternativ och konsekvenser därav.
SÖ ansåg, att utredning borde ske i anslutning till statsbidragsfrågorna
genom en särskild arbetsgrupp på departementsnivå. Någon sådan har
inte bildats. Statsbidragsfrågorna — jämte andra principiella frågor som
rör ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om skolväsendet

— utreds emellertid numera av utredningen Skolan, staten och kommunerna
(SSK).

SÖ har således intet att invända mot att en närmare utredning i ämnet
kommer till stånd, lämpligen genom att den aktuella delen av SÖ:s
skrivelse överlämnas till SSK för att tas i beaktande vid fullgörandet av
dess utredningsarbete. Ett dylikt uppdrag måste emellertid gälla en
allsidig utredning. SÖ kan inte tillstyrka att — såsom föreslås i motionen

— uppdraget låses till en på förhand bestämd lösning.

Socialstyrelsen har inte funnit något att erinra mot motionsyrkandet
från de utgångspunkter ämbetsverket har att bevaka i sjukvårdsorganisatoriskt
och utbildningsplaneringsmässigt hänseende.

Under framhållande av att Landstingsförbundet redan
tidigare betonat vikten av att gymnasieskolans undervisning blir likvärdig
oavsett om den bedrivs av landstingskommun eller primärkommun och
att de speciella förhållanden som präglar undervisningen för bl. a.
vårdområdet inte i sig utgör skäl för specialregler för den landstingskommunal
gymnasieskolan har förbundet ställt sig bakom syftet med
motionsyrkandet. Landstingsförbundet anför i huvudsak följande.

UbU 1973:40

Styrelsen är mycket väl medveten om de pedagogiska fördelar som
ligger i att eleverna redan under utbildningstiden ges möjligheter att
erhålla praktisk undervisning vid vårdinstitutioner. En naturlig konsekvens
av statsmakternas ställningstaganden rörande den inbyggda utbildningen
borde ha varit att ge den lika ekonomiska resurser som
gymnasieskolan i övrigt, dvs. 100 procent statsbidrag till de lärare som
har att undervisa/handleda eleverna. Redan nu kan konstateras — som
förbundet befarade — att extra ordinära åtgärder har måst vidtagas av
skolhuvudmännen för att någorlunda uppnå en tillfredsställande integration
mellan skola och arbetsställe/institution. Bland annat har landstingen
på så sätt tvingats inrätta lärartjänster på KA-plan (landstingskommunala)
i stället för U-plan (statligt reglerade).

Motionens syfte att de nuvarande av landstingen inrättade KA-tjänsterna
vid landstingens gymnasiala vårdskolor skall omändras till statligt
reglerade tjänster på U-plan tillstyrkes. Förbundsstyrelsen vill samtidigt
peka på att nuvarande detaljreglering snarast bör ses över som leder till en
större frihet för skolhuvudmännen. Det är väsentligt att en förändring,
enligt motionärens syfte, på detta område inte binder lärarens möjlighet
att verka över hela sitt utbildningsområde. I en kombinerad
praktisk/teoretisk utbildning är det angeläget, att varje lärare i yrkesämnen
får fungera såväl i de teoretiska som i de praktiska utbildningsskedena.
Först då kan integrationstanken mellan den teoretiska och
praktiska utbildningen uppnås.

Förbundsstyrelsen vill samtidigt påtala det faktum, att nuvarande
bestämmelser för exempelvis lärarutnyttjande regleras mycket ingående
av bestämmelser, som staten fastställer, och därför bör bli föremål för
översyn inom ramen för den statliga utredning som har att utreda
ansvarsfördelningen mellan skola, stat och kommun (SSK-utredningen) i
fråga om grundskola och gymnasieskola.

Utskottet

År 1972 tillkallades en särskild utredning för att överväga ansvarsfördelningen
mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och
gymnasieskolan (SSK). Den i motionen 1973:38 behandlade frågan om
statligt eller inte statligt reglerade tjänster för inbyggd utbildning enligt 8
kap. 13 § skolstadgan har direkt samband med de statsbidrags- och
kostnadsfördelningsfrågor som SSK har att behandla.

Utskottet delar uppfattningen att det inte är tillfredsställande att i
skolstadgan ett system för anställningsförhållanden m. m. anges och
förutsätts, medan i praktiken andra — och därtill varierande — system
tillämpas. Utskottet är vidare ense med skolöverstyrelsen om att den
förevarande anställningsfrågan måste utredas förutsättningslöst och utan
den bindning till viss lösning som förordats i motionen 1973:38. Då
emellertid denna utredningsfråga ligger inom det uppdrag som givits SSK
anser utskottet att riksdagen inte behöver göra något speciellt uttalande i
anledning av motionen 1973:38.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1973 :38.

Stockholm den 17 oktober 1973

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UbU 1973:40

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Richardson (fp),
Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s),
herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar
Sundgren (s), Svensson i Kungälv (s) och fru Nordlander (vpk).

GOTAB 73 5153 S Stockholm 1973