Utbildningsutskottets betänkande nr 38 år 1973

UbU 1973:38

Nr 38

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående
uppdragsforskning vid universitet och högskolor m. m.

Motionerna

1973:915 av fru Lundblad m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställer att fastare regler för uppdragsforskning vid våra
universitet och högskolor skapas och att uppdragsforskningen sker under
ledning av läroanstalternas styrelse eller annat beslutande organ,

1973:1469 av herr Helén m. fl. (fp) i vad avser hemställan att riksdagen
hos Kungl. Maj:t skall begära att förslag föreläggs riksdagen om
utformningen av uppdragsforskningen vid universitet och högskolor.

Gällande bestämmelser

I universitetsstadgan är intagna följande bestämmelser beträffande
befattningshavares rätt att åta sig särskilt uppdrag (68 §).

Lärare eller annan befattningshavare må icke i förhållande till
myndighet eller enskild åtaga sig särskilt uppdrag i fråga om forskning
eller utbildning, avsedd att bedrivas vid universitetet, med mindre
uttryckligt förbehåll göres om att de medel, vilka anvisas för uppdragets
fullgörande, skola förvaltas av konsistoriet samt att denna ordning ej
innebär att annan än befattningshavaren ikläder sig ansvar för fullgörandet.

Kungl. Maj:t har på grundval av statsmakternas ställningstaganden år
1969 (prop. 1969:1, bil. 10, s. 281) utfärdat bestämmelser som gäller
ersättning bl. a. för uppdragsforskning (senaste lydelse genom regleringsbrev
den 25 maj 1973). De fastställda bestämmelserna om ersättning för
arbete m. m. har följande lydelse.

1. För arbete m. m. som utförs åt annan statlig myndighet, åt
kommun eller åt enskild tas ersättning ut enligt dessa bestämmelser.
Bestämmelserna avser inte verksamhet som bedrivs med utnyttjande av
gåvo- och donationsmedel eller medel som anvisats av statens forskningsråd
eller styrelsen för teknisk utveckling.

2. Ersättning skall täcka alla kostnader för verksamheten.

3. Ersättning som avser ändamål för vilka utgifterna bestrids från
anslagspost under förslagsanslaget Universiteten m. m.: Gemensamma
driftkostnader skall tillföras anslagsposten.

4. Kungörelsen (1969:54) om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg
(ändrad 1971:103 och 1973:381) skall tillämpas i fråga om
sådan ersättning.

5. Ersättning skall till den del den överskjuter utgifterna tillföras
1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 38

UbU 1973:38

2

reservationsanslag till driftkostnader eller till bokinköp m. m. För
Chalmers tekniska högskola och tekniska fakulteten vid högskolan i
Linköping gäller särskilda bestämmelser.

6. För de ändamål och i den omfattning som universitetskanslersämbetet
bestämmer får konsistoriet medge att ersättning nedsätts.

7. Närmare föreskrifter och anvisningar för tillämpningen av dessa
bestämmelser meddelas av universitetskanslersämbetet efter samråd med
riksrevisionsverket.

Universitetskanslersämbetet har meddelat vissa anvisningar och föreskrifter
som är intagna i broschyren ”Uppdragsverksamhet”. Huvudpunkterna
i broschyren har sammanfattats på följande sätt.

1. Ersättning motsvarande full kostnadstäckning skall uttas dels då
verksamhet föranleds av uppdrag från statlig myndighet, kommun eller
enskild, dels då arbete - utan att vara föranlett av uppdrag eller avse
normalt förekommande service till allmänheten - utförs för utomståendes
räkning. Om uppdrag m. m. anses ha synnerlig betydelse för den
forskning och utbildning som bedrives vid läroanstalten och om
dessutom kravet på full kostnadstäckning medför att sådant uppdrag
eljest måste avvisas, får konsistoriet medge nedsättning av ersättningsbeloppet.
Ersättning skall dock alltid uttas för kostnader för direkta
lönekostnader och lönekostnadspålägg. Vidare bör ersättningen täcka
eventuella speciella kostnader.

2. Om statlig myndighet, kommun eller enskild lämnar bidrag för
viss verksamhet utan att ställa särskilda krav betraktas dessa medel
som gåva, donation eller liknande. Principen om full kostnadstäckning är
härvid inte tillämplig. Sådana medel behandlas enligt bestämmelser i
gåvomedelskungörelsen (KK nr 484 den 4 juni 1964 med ändringar i KK
nr 345 den 23 juni 1969). Då tvekan uppkommer skall konsistoriet
avgöra om medel för viss verksamhet skall hänföras till uppdrag eller
anses utgöra gåva, donation e. d.

3. 1 fråga om verksamhet som föranleds av uppdrag skall upprättas
avtal mellan uppdragsgivaren och uppdragstagaren. Avtalet bör reglera
bl. a. verksamhetens inriktning och omfattning, prestationskrav samt
arbets- och finansieringsformer. Avtal skall godkännas av konsistoriet.

4. Medel som inflyter för arbete m. m. förvaltas av konsistoriet. För
dispositionen av medlen bör följande huvudregel gälla: 90 procent av
dessa bör normalt återföras till respektive ansvarsområde, vanligen
institution, forskningsenhet (motsvarande), 10 procent skall tillföras ett
särskilt konto för att täcka vissa gemensamma kostnader för verksamheten.

5. Förvaltningspersonal för uppgifter i samband med uppdragsforskning
m. m. får anställas med anlitande av medel under reservationsanslagen
till driftkostnader (jämför prop. 1969:1, bil. 10, s. 280).

UbU 1973:38

3

Universitetskanslersämbetets promemoria

En översyn av reglerna för universitetens och högskolornas uppdragsverksamhet
har gjorts inom universitetskanslersämbetet (UKÄ) och
redovisas i en promemoria som för yttrande sänts ut till läroanstalterna
och ett antal myndigheter. Remisstiden utgår den 1 november 1973. En
av de viktigare förändringarna är förslag om att avtal om uppdrag skall
slutas mellan konsistoriet och respektive företag eller myndighet och inte
som nu direkt mellan respektive forskare och beställare. Ersättning för
uppdrag bör vidare kunna disponeras betydligt friare av universiteten och
högskolorna än hittills. Förslagen i promemorian har i denna sammanfattats
i följande huvudpunkter.

Uppdragsverksamheten bör liksom hittills bedrivas inom läroanstalternas
reguljära organisation. De främsta skälen mot övergång till
särskilda organ (bolag etc.) är att verksamheten bör ses som en naturlig
del av institutionernas uppgifter och att arbetsgivar/arbetstagarförhållandet
bör vara entydigt för den engagerade personalen.

Ett ytterligare steg i läroanstalternas ansvarstagande för uppdragsverksamheten
bör tas genom att konsistorierna, som enligt nuvarande
regler har att godkänna avtal om uppdrag, i stället blir avtalspart (med
sedvanliga möjligheter till delegation). Stadgandet i 68 § i universitetsstadgan
(US) om befattningshavares rätt att åta sig uppdrag bör ersättas
av en hänvisning till förekomsten av särskilda bestämmelser.

I och med att läroanstalten blir avtalspart bör möjlighet till vederlag
till enskilda deltagare i uppdragsverksamhet kunna införas. Särskild
ersättning bör kunna utgå för nedlagt arbete inom uppdrag, fastän
verksamheten måste anses utföras i tjänsten.

Inflytande medel för uppdrag bör av konsistoriet med större frihet än
vad som eljest är möjligt inom riksstatsanslagen kunna disponeras för
utgifter i samband med uppdragsverksamhet, såsom ersättning till
deltagare, representation m. m.

I likhet med vad som gäller för vissa läroanstalter utanför UKÄ-området
bör en bestämmelse införas av innebörd att uppdragshandlingar vid
läroanstalter inom UKÄts område bör åtnjuta sekretess, där enskilds
intresse så kräver. Bestämmelsen innebär att offentlighet dock skall gälla
om det allmännas intresse kräver det. Det blir därmed alltid läroanstalten
som avgör om sekretessbeläggning skall ske.

Genom att 68 § 3 st US utgår och läroanstalten blir avtalsslutande
part, övergår det kontraktsenliga skadeståndsansvaret på läroanstalten.
Deltagare i uppdragsarbete kan endast bli ansvarig när synnerliga skäl
föreligger. En friskrivning beträffande läroanstaltens ansvar har bedömts
erforderlig endast med avseende på uppdragets forsknings- eller utbildningsmässiga
kvaliteter.

Avtal om uppdrag bör regelmässigt ges skriftlig form. Ett standardavtal
bör användas när inte särskilda skäl föranleder annat. Standardkontraktet
innehåller - förutom uppdragsdefinition och överenskommelse
om vederlag - bestämmelser om rätt till framkomna resultat, offentlig -

UbU 1973:38

4

görande av resultat, hävning av avtal samt förfaringssätt vid tvister
rörande avtalet.

Var och en som skall delta i uppdragsarbetet skall ta del av avtalet
samt skriftligen godkänna att medverka på de villkor som anges i detta.

Rätten till i arbetet gjorda uppfinningar tillkommer enligt standardavtalet
uppdragsgivaren, varvid skall gälla att forskarnas rättigheter och
skyldigheter beträffande patenterbara resultat skall vara desamma som
för anställd hos uppdragsgivaren. Denna reglering förutsätter deltagarnas
godkännande.

Utskottet

Behovet av en ökad satsning på forsknings- och utvecklingsarbete
inom svensk industri understryks i motionerna 1973:915 och 1973:1469.
Svensk industri måste, hävdas det, för att kunna bibehålla sin internationella
konkurrenskraft följa med i den utveckling på detta område som
pågår i övriga industriländer. Motionärerna är ense om att den tekniska
utvecklingen inom industrin i hög grad är ett resultat av forskningssamverkan
med universitet och högskolor och betonar angelägenheten av att
uppdragsforskningen stimuleras och får en ökad omfattning. I motionen
1973:915 betonas samtidigt att det knappast kan vara lämpligt att
forskningssamverkan sker på ett oöverskådligt sätt och utan planering.
Motionen utmynnar i yrkande om att fastare regler för uppdragsforskningen
vid universitet och högskolor skall skapas och att uppdragsforskningen
skall ske under ledning av läroanstalternas styrelse eller annat
beslutande organ. Också det nu ifrågavarande yrkandet i motionen
1973:1469 gäller formerna för uppdragsforskningen. Vid den begärda
översynen bör man enligt denna motion särskilt studera möjligheterna att
slussa uppdragsforskning via särskilda institut.

I 1969 års statsverksproposition (prop. 1969:1, bil. 10, s. 282)
meddelade föredragande statsrådet att han anslöt sig till de principer för
läroanstalternas forskningssamverkan med utomstående som föreslagits
av universitetskanslersämbetet (UKÄ) i en till Kungl. Maj:t överlämnad
promemoria. Enligt denna skulle universitetens och högskolornas forskningssamverkan
med samhället i övrigt ske inom ramen för läroanstalternas
befintliga organisation och särskilda institut eller stiftelser för
denna samverkan skulle i regel inte inrättas. Riksdagen framförde inga
erinringar mot detta uttalande. Under de år som de gällande reglerna för
forskningssamverkan varit i kraft har omslutningen av uppdragsverksamheten
varit nära nog oförändrad - ca en procent i genomsnitt av
läroanstalternas omslutning - trots åtgärder som vidtagits för att främja
verksamheten.

En väg att ytterligare underlätta forskningssamverkan mellan läroanstalterna
och utomstående har förmodats vara att fastställa en klarare
beskrivning av olika villkor för samarbetet samt att ändra föreskrifterna
om reglering av vissa ekonomiska frågor. UKÄ har därför, delvis
tillsammans med styrelsen för teknisk utveckling, låtit göra en översyn av

UbU 1973:38

5

de organisatoriska formerna för uppdragsforskningen. Översynen har
framför allt gällt de juridiska och ekonomiska konsekvenserna av olika
former för uppdragsverksamheten.

På grundval av vad som framkommit har inom UKÄ utarbetats en
promemoria, vilken är daterad den 25 juni 1973, med förslag till
ändringar och kompletteringar av de regler som nu gäller för verksamheten.
En huvudtanke i förslaget är att konsistoriernas ansvar för
verksamheten ytterligare skall betonas genom att rätten att träffa avtal
om uppdrag förs över från de enskilda befattningshavarna till läroanstalten.
Konsistoriet, som hittills haft att godkänna uppdragsavtalen, tänks
alltså här ta ett mera direkt ansvar som avtalspart.

Avtal om uppdrag föreslås regelmässigt få skriftlig form och upprättas
efter modell av ett standardkontrakt, i vilket föreskrivs bl.a. vad som
skall gälla om rätt till i arbetet gjorda uppfinningar. Promemorian
innehåller vidare förslag om att möjlighet till sekretess för uppdragsverksamheten
införs i vad avser skydd av enskilt intresse, varvid dock
offentlighet skall gälla om konsistoriet finner att det allmännas intresse
kräver det. 1 förslaget diskuteras även lämpligheten av att införa större
frihet för konsistoriet i dispositionen av influtna uppdragsmedel, bl.a. att
förordna om ersättning utöver lön till deltagare i uppdragsarbete i
särskilda fall.

Den nämnda promemorian har sänts på remiss till läroanstalterna och
till ett betydande antal andra organ som berörs av uppdragsverksamheten.
UKÄ räknar med att på grundval av vad som framkommer kunna
lägga fram förslag i dessa frågor under budgetåret 1973/74.

Utskottet kan sålunda konstatera att UKÄ numera, dvs. sedan de
ifrågavarande motionsyrkandena framställdes, presenterat resultatet av en
översyn av de organisatoriska formerna för uppdragsforskning. Med
hänsyn härtill behöver riksdagen inte begära någon översyn, varför de
ifrågavarande motionsyrkandena kan avslås av riksdagen. Utskottet utgår
från att i motionerna framförda synpunkter kommer under övervägande
— på samma sätt som synpunkter och förslag som kommer till uttryck i
remissyttrandena över UKÄ:s promemoria — då UKÄ utarbetar sitt
förslag till reviderade bestämmelser om uppdragsforskning. Som framgår
av det föregående kan UKÄ förväntas redovisa sina förslag för Kungl.
Maj:t senare under innevarande budgetår.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1973:915 och 1973:1469,
sistnämnda motion såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 17 oktober 1973

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UbU 1973:38

6

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Richardson (fp),
Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s),
herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar
Sundgren (s), Svensson i Kungälv (s) och fru Nordlander (vpk).

GOTAB 73 5168 S Stockholm 1973