Utbildningsutskottets betänkande nr 35 år 1973

UbU 1973:35

Nr 35

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående
ämnesutbildningen av lärare i språk, biologi m. fl. ämnen.

Motionerna

1973:39 av herr Wikström m. fl. (fp) i vad avser hemställan att
riksdagen skall begära en översyn av behörighetskraven för språklärare,

1973:174 av herr Molin m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär en översyn av lärarutbildningen i blockämnena
biologi, samhällskunskap och svenska.

Bestämmelser i 15 kap. 4 § skolstadgan (1971:235) angående ordinarie
tjänst som adjunkt i grundskolan

4 §. Ordinarie tjänst som lärare omfattar dels en ämnesgrupp

om två ämnen, dels ett tredje ämne, enligt följande, nämligen

Ämnesgrupp

svenska och religionskunskap
svenska och historia
svenska samt engelska eller tyska
eller franska
engelska och tyska

engelska och franska

tyska och franska

religionskunskap och historia
samhällskunskap och historia
samhällskunskap och matematik
biologi och kemi
matematik och fysik
matematik och kemi
kemi och fysik

Tredje ämne
historia eller geografi
geografi

historia eller geografi

franska, samhällskunskap, historia
eller geografi

tyska, samhällskunskap, historia
eller geografi

engelska, samhällskunskap, historia
eller geografi
samhällskunskap eller geografi
religionskunskap eller geografi
geografi

matematik, fysik eller geografi
kemi eller geografi
fysik, geografi eller biologi
matematik eller geografi

Ordinarie tjänst som lärare får omfatta endast ämnesgrupp

enligt första stycket.

Länsskolnämnden får besluta att ordinarie tjänst som lärare får

omfatta annan kombination av ämnen än som anges i första stycket.

1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 35

UbU 1973:35

Bestämmelser i 16 kap. 5 § skolstadgan (1971:235) angående ordinarie
tjänst som adjunkt i gymnasieskolan (exklusive adjunkt i ekonomiska
eller tekniska ämnen)

5 §. Ordinarie tjänst som lärare omfattar någon av följande

grupper om två ämnen, nämligen

dels svenska, dels engelska, tyska, franska, historia, religionskunskap
eller filosofi,

dels engelska, dels tyska, franska eller latin,
dels tyska, dels franska,
dels latin, dels tyska eller franska,
dels religionskunskap, dels historia,
dels psykologi, dels socialkunskap,

dels samhällskunskap, dels historia, psykologi, socialkunskap eller
matematik,

dels matematik, dels fysik eller kemi,
dels kemi, dels fysik eller naturkunskap,
dels biologi, dels kemi eller naturkunskap.

Ordinarie tjänst som lärare får även omfatta någon av följande

grupper om tre ämnen, nämligen

dels engelska, franska eller tyska, dels latin, dels allmän språkkunskap,
dels psykologi, dels samhällskunskap, dels socialkunskap,
dels kemi, dels biologi, dels naturkunskap.

Ordinarie tjänst som lärare får även omfatta ett ämne som

anges i första eller andra stycket.

Utskottet

1960 års lärarutbildningssakkunniga föreslog för ämneslärare på
grundskolans högstadium en treårig ämnesutbildning i tre skolämnen med
en studietid av i princip ett år för varje ämne. För gymnasiets lärare
förordades en fyraårig ämnesutbildning koncentrerad på studier i två
skolämnen. Den föreslagna studieorganisationen för gymnasiets lärare
mötte viss kritik och genomfördes av olika skäl inte. I propositionen
1967:4 anförde departementschefen beträffande adjunktsutbildningen
bl. a. följande: ”Adjunktsutbildningen bör vara enhetlig i den meningen,
att behörigheten skall uppnås av den som vid filosofisk fakultet avlagt
primärexamen med lärarinriktning. Med primärexamen avser jag här
motsvarigheten till nuvarande grundexamina, dvs. filosofisk ämbetsexamen,
filosofie kandidatexamen, filosofisk-samhällsvetenskaplig

examen och ekonomexamen. Inom primärexamens ram bör

studerande, som avser att tjänstgöra på företrädesvis gymnasialt stadium,
normalt uppnå kompetens för adjunkttjänst på detta stadium i två
skolämnen. I åtminstone ett av dessa bör studierna fördjupas och omfatta
tre terminer. Jag vill inte utesluta möjligheten att studerande som så
önskar ägnar ytterligare en termin åt fördjupning i detta ämne.
Studerande, som syftar till att tjänstgöra på företrädesvis grundskolans

UbU 1973:35

högstadium, bör normalt uppnå kompetens för adjunkttjänst på detta
stadium i tre skolämnen enligt gällande läroplan och för gymnasialt
stadium i ett eller två skolämnen”. Statsutskottet anslöt sig till vad
departementschefen förordat och riksdagen fattade beslut i överensstämmelse
härmed (SU 1967:51, rskr 1967:143).

År 1969 beslöt riksdagen att en ändrad organisation av utbildningen
vid de filosofiska fakulteterna skulle genomföras med början den 1 juli
1969 (prop. 1969:4, SU 1969:34, rskr 1969:101). Omfattningen av
grundläggande utbildning vid filosofisk fakultet anges därefter enligt ett
poängsystem, där 40 poäng motsvarar den utbildning jämte prov som
heltidsstuderande normalt skall hinna med under ett läsår. Därvid
förutsätts att de studerande dels har de förkunskaper som krävs, dels
utnyttjar undervisningen effektivt. Normalt bör studiekurserna för 40
poäng avpassas så att andelen inom ett läsår godkända studerande uppgår
till minst 2/3 av antalet heltidsstuderande. Vidare bör minst 4/5 av
antalet heltidsstuderande fullfölja studierna till 40 poäng inom tre
terminer.

Av besluten i anledning av propositionen 1967:4 följer att lärare som
avser undervisa på grundskolans högstadium skall avlägga sådan filosofie
kandidatexamen enligt kungörelsen (1969:50) om utbildning vid de
filosofiska fakulteterna som omfattar minst tre skolämnen. Från denna
huvudregel finns för närvarande endast ett undantag. Genom särskilda
beslut den 27 maj 1971 och den 5 maj 1972 har Kungl. Maj:t förordnat
att den ämnesutbildning för lärare i musik och annat ämne som ges inom
ramen för en filosofie kandidatexamen om 120 poäng får koncentreras
på två ämnen och resultera i enbart tvåämnestjänster även på grundskolans
högstadium.

I motionen 1973:39 behandlas frågan om en översyn av skolstadgans
krav för behörighet till tjänst som lärare i moderna språk.
Motionärerna åberopar förslag från tre av universitetskanslersämbetet
tillsatta arbetsgrupper i respektive engelska, tyska och franska, vilka
föreslår bl. a. att studieordningens genomströmningsbegrepp slopas för
språkfärdighetsinriktade kurser och att kraven på språkfärdighet skall
vara absoluta och uttryckas i precisa termer. Enligt arbetsgrupperna bör
studiekurserna för blivande språklärare omfatta sammanlagt 60 poäng.
Motionärerna, som yrkar på en översyn av behörighetskraven för
språklärare, diskuterar om man för de moderna språken bör ompröva det
nuvarande kravet på treämneskombinationer på grundskolans högstadium
och endast inrätta tvåämnestjänster (60+60 poäng) eller skilja mellan
kompetens för grundskola (40 poäng) och gymnasieskola (60 poäng). Det
senare är fallet beträffande ämnet samhällskunskap.

I motionen 1973:174 hävdas att införandet av 1969 års studieordning
vid filosofisk fakultet innebär en kraftig minskning av den obligatoriska
utbildningstiden för lärare i biologi jämfört med tidigare ordning
som föreskrev en normalstudietid om tre och en halv terminer för
skolämnet biologi. Motionärerna föreslår att för behörighet till tjänst som
lärare i biologi skall krävas studiekurser om sammanlagt 60 poäng.

UbU 1973:35

I samma motion yrkas även att beslutet att skära ned tiden för
ämnesutbildningen av lärare i samhällskunskap i gymnasieskolan
omprövas. Ämnet samhällskunskap enligt 1965 och 1970 års
läroplaner för det gymnasiala stadiet innefattar huvuddelen av det
geografiämne som i äldre läroplan fanns upptaget som ett separat
skolämne. För att fördjupade studier skall möjliggöras i det nya
blockämnet föreslås i motionen för behörighet som lärare i samhällskunskap
i gymnasieskolan bl. a. krav på studiekurser om sammanlagt 80
poäng.

Förslag som syftar till motsvarande behörighetskrav för lärare i
svenska i gymnasieskolan förs även fram i motionen 1973:174.
Motiveringen härför är att svenska är det centrala ämnet i skolundervisningen
och att en mängd nya uppgifter tillagts svenskundervisningen
genom de senaste läroplansreformerna på det gymnasiala stadiet.

Utskottet vill i anledning av motionerna anföra följande.

Som framgår av 7 § kungörelsen om utbildning vid de filosofiska
fakulteterna (1969:50) förutsätter 1969 års studieordning beträffande
utbildningen i vissa ämnen — i första hand i de s. k. skolämnena — att de
studerande har de förkunskaper som krävs. När det gäller exempelvis
språken innebär, såsom universitetskanslersämbetets arbetsgrupper i engelska,
tyska och franska redovisat, de studerandes stora variationer i fråga
om ingångsfärdigheter problem för utbildningen. Om en del av dagens
gymnasiala utbildning läggs in i den eftergymnasiala utbildningen i
språkämnen eller andra ämnen med förkunskapskrav medför detta
svårigheter att inom stipulerade normalstudietidsramar nå de mål som
uppsatts för utbildningen av lärare. Frågan huruvida studiekurser om
sammanlagt 40 poäng enligt 1969 års studieordning omfattar en
studieprestation av ungefär samma storlek som den som motsvarar två
betyg enligt 1953 års examensstadga är svårbesvarad. Utskottet har
diskuterat principfrågan huruvida nuvarande tidsram för lärarutbildning
om sammanlagt 120 poäng skall vara en för överskådlig tid given ram för
alla slag av ämneskombinationer i såväl gymnasieskolan som grundskolan.
En i förväg fixerad tidsram kan dels förhindra en kombination av ämnen
som i och för sig är angelägen, dels omöjliggöra hänsynstagande i
studietidshänseende till den specifika karaktären hos de ämnen som man
önskar kombinera. Under senare tid har framförts tanken att en tidsram
om 140 poäng skulle föreskrivas för vissa slag av ämneskombinationer.
Utskottet vill för sin del inte utesluta att man i ett större sammanhang
kan komma att behöva göra en översyn av utbildningstidens längd för
enskilt ämne och för viss ämneskombination som avser utbildning av
lärare.

Inom universitetskanslersämbetet pågår innevarande budgetår utredningsarbete
som avser studieplanerna i bl. a. biologi, samhällskunskap och
svenska. Vidare bedrivs viss försöksverksamhet med nya studieplaner i
t. ex. moderna språk. Utskottet förutsätter att universitetskanslersämbetet
och skolöverstyrelsen med uppmärksamhet följer utvecklingen och
tar de initiativ som försöksverksamheten och utredningsarbetet ger

UbU 1973:35

anledning till.

Med hänvisning till pågående försöksverksamhet och utredningsarbete
i vad gäller studieplaner i de aktuella ämnena och till vad utskottet i
övrigt uttalat i ärendet föreslår utskottet att de förevarande yrkandena i
motionerna 1973:39 och 1973:174 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna 1973:39 och 1973:174, förstnämnda
motion såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 18 september 1973

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Nordstrandh (m),
Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Dahl (s), fru Sundberg (m),
herrar Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s), fru Söder (c), herrar
Stålhammar (fp), Svensson i Kungälv (s) och Karlsson i Mariefred (c).

GOTAB 73 5123 S Stockholm 1973