Utbildningsutskottets betänkande nr 34 år 1973 UbU 1973:34
Nr 34
Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:78
om utformning av praktiken för studerande vid lärarhögskolas lågstadie-,
mellanstadie- och ämneslärarlinje m. m. jämte motioner.
Propositionen
I propositionen 1973:78 har Kungl. Maj:t (utbildningsdepartementet)
föreslagit riksdagen att godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna
för en omorganisation av praktiken vid lågstadie-, mellanstadie- och
ämneslärarlinje vid lärarhögskola.
I propositionen föreslås en ny utformning av praktiken för lärarkandidater
på lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinjer vid lärarhögskola.
Den nuvarande praktikterminen, då lärarkandidaten tjänstgör som lärare
med nedsatt undervisningsskyldighet, föreslås upphöra. Praktiken skall i
stället delas upp på flera längre perioder. En del av praktiken avses bli
förlagd tidigt i utbildningen. Den längsta och avslutande praktikperioden
skall enligt förslaget följas upp med undervisning vid lärarhögskolan
innan utbildningen avslutas. Under praktiken skall den studerande arbeta
i lärarlag med en behörig lärare.
I propositionen framhålls att det under senare år har blivit allt svårare
att finna lämpliga vakanta lärartjänster för lärarkandidaterna, vilket bl. a.
lett till stor spridning av praktikantplatser och omfattande resor för
metodiklektorerna. I det nya systemet är avsikten att praktiken endast
undantagsvis skall förläggas utanför lärarhögskoleorten eller dess närmaste
omnejd.
Enligt förslaget skall en innehållsmässig förskjutning ske av lärarutbildningen
så att ökad tonvikt läggs vid de sociala aspekterna av läraruppgiften.
Motionerna
I detta betänkande behandlar utskottet
dels den vid riksdagens början väckta motionen
1973:1288 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att en utredning tillsätts med uppgift att
göra en översyn av lärarutbildningen,
dels de i anledning av propositionen 1973:78 väckta motionerna
1973:1928 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen beslutar
1. att ge Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts
1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 34.
UbU 1973:34
2
beträffande praktik i B-skolemetodik,
2. att hos Kungl. Maj:t begära en förändring av intagningsbestämmelserna
till lärarhögskola så att tidigare lärarerfarenhet ges visst meritvärde,
3. att ge Kungl. Majd till känna vad som i motionen anförts om
behovet av en övergripande översyn av lärarutbildningen,
1973:1964 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
vid godkännande av de riktlinjer som i propositionen 1973:78 förordas
för en omorganisation av praktiken vid lågstadie-, mellanstadie- och
ämneslärarlinje vid lärarhögskola beaktar de i motionen framförda
synpunkterna.
Utskottet
År 1967 fattade statsmakterna beslut om att utbildningen av
klasslärare och den praktisk-pedagogiska utbildningen av lärare i läroämnen
skulle reformeras (prop. 1967:4, SU 1967:51, rskr 1967:143).
Den nya organisationen började tillämpas den 1 juli 1968. Utbildningen
av lågstadie- och mellanstadielärare omfattar enligt detta beslut fem
respektive sex terminer, varav praktikdelen omfattar dels kortare
praktikperioder om sammanlagt 10 veckor dels en praktiktermin om 20
veckor varunder den blivande läraren tjänstgör med reducerad
undervisningsskyldighet. Den praktisk-pedagogiska utbildningen av
adjunkter och lektorer omfattar för närvarande dels en utbildningstermin
vid lärarhögskola med pedagogik och metodik samt viss praktik om
sammanlagt 9 veckor dels en efterföljande praktiktermin om 20 veckor
varunder den blivande läraren tjänstgör med nedsatt undervisningsskyldighet.
Enligt förslaget i propositionen 1973:78 skall praktikdelen på
lågstadie- och mellanstadielärarlinjerna omfatta oförändrat 30 veckor,
medan på ämneslärarlinjen praktiken minskas från 29 till 24 veckor
samtidigt som den teoretiska utbildningen ökas inom det
utbildningsområde som avser skollivets och arbetsformernas problem. En
ökning av sistnämnda utbildningsområde förutsätts ske även på lågstadieoch
mellanstadielärarlinjerna inom nuvarande resursram för teoretisk
utbildning. Förslaget innebär vidare att praktikterminen varunder den
blivande läraren tidigare tjänstgjort med eget undervisningsansvar ersätts
av ett system enligt vilket den blivande läraren som assistentlärare bildar
arbetslag med behörig lärare. Bl. a. på grund av de organisatoriska
svårigheterna i den nuvarande lärarutbildningen anses det nya systemet
innebära en förbättring.
I två motioner behandlas frågan om praktikens organisation.
Enligt motionen 1973:1964 bör praktiken inte starkt centraliseras.
En koncentration i stor skala av praktisk lärarutbildning anses
medföra påfrestningar på lärarhögskoleortens skolväsen. I denna motion
samt i motionen 1973:1928' framhålls vidare att praktiken bör organiseras
så, att praktiktiden ger erfarenhet av B-skolemetodik.
UbU 1973:34
3
Skolöverstyrelsen har ansett att'praktikcentra bör upprättas på större
orter i de fall då den s. k. praktikanttjänstgöringen inte kan förläggas till
lärarhögskoleorten på grund av för hård belastning av skolväsendet där.
Ett praktikcentrum bör enligt överstyrelsen omfatta helst tolv blivande
lärare på respektive linjer eller också kunna förenas med ett annat
centrum i närheten till en centrumgrupp av motsvarande kapacitet. Enligt
propositionen bör praktiken endast undantagsvis förläggas utanför
lärarhögskoleorten och dess närmaste omnejd.
Enligt utskottet är det inte möjligt att i dag bestämt förutse behovet
av praktikcentra och centrumgrupper för praktik, eftersom detta är
beroende av dels den årliga intagningskapaciteten på de olika lärarutbildningslinjerna
dels de fortlöpande överläggningarna mellan vederbörande
lärarhögskola och företrädare för det kommunala skolväsendet om
skolornas praktiska möjligheter att ta emot olika slag av lärarkandidater.
Utvecklingen kommer således att utvisa behovet av praktikcentra och
centrumgrupper för praktik.
Beträffande frågan om B-skolemetodik i lärarutbildningen vill utskottet
först erinra om att den metodik som i nuvarande grundskola används i
klasser av A/a-typ utvecklats ur den metodik som tillämpats och
fortfarande tillämpas i klasser av B/b-typ. Skillnaden mellan de olika
metodikerna är således inte stor. Enligt propositionen bör den särskilda
B-skolemetodiken studeras under praktiktiden, om det är organisatoriskt
möjligt. Utskottet delar denna uppfattning. Om lärarhögskolan är belägen
i en större kommun torde i någon utsträckning möjlighet finnas för vissa
blivande lärare att praktisera B-skolemetodik, liksom också i de fall då
den s. k. praktikanttjänstgöringen förläggs till praktikcentra eller centrumgrupper
för praktik utanför lärarhögskolekommunen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till förevarande
yrkande i motionen 1973:1928 samt motionen 1973:1964 i motsvarande
del.
Det föreslagna systemet för praktik skall enligt propositionen införas
den 1 juli 1974 med tillämpning på terminskurserna 1 och 3 på lågstadieoch
mellanstadielärarlinjerna och terminskurserna 1 och 2 på ämneslärarlinjen.
I motionen 1973:1964 tas tidpunkten för föreslagen
omläggning upp. Motionärerna anser dels att ställning bör tagas till
skolöverstyrelsens praktikförslag först sedan ställning tagits till förslaget i
lärarutbildningskommitténs betänkande Fortsatt reformering av lärarutbildningen
(SOU 1972:92), dels att tiden mellan ett beslut om ändring och
dess ikraftträdande bör vara längre än ett år med hänsyn till sådana
studerande, som börjat sina ämnesstudier under antagande att de skall
genomgå en praktik i nuvarande form.
Enligt vad utskottet erfarit föreligger i väsentliga avseenden överensstämmelse
mellan lärarutbildningskommitténs praktikförslag och skolöverstyrelsens
förslag till nytt praktiksystem för ämneslärarlinjen. Skolöverstyrelsens
förslag om en ändring av nuvarande system är föranlett av
svårigheterna att finna vakanta lärartjänster i skolväsendet för lärarhögskolornas
praktikutbildning och bör därför enligt utskottets mening
UbU 1973:34
4
genomföras vid den i propositionen angivna tidpunkten. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionen 1973:1964 i vad den avser
uttalande beträffande tidpunkten för reformens genomförande.
Enligt motionen 1973:1928 bör lärarerfarenhet ges visst
meritvärde vid ansökan till lärarhögskola.
Uppfattningen om lärarerfarenhetens värde för lärarutbildning har
skiftat. När det gäller den praktisk-pedagogiska utbildningen av ämneslärare
hade under 1950-talet de blivande lärarna som regel en referensram
i form av tidigare lärarerfarenhet och intagningen till utbildningen skedde
på grundval av bl. a. längden av tidigare tjänstgöring. Under 1960-talet
ansågs det däremot lämpligast att den blivande läraren inte hade någon
erfarenhet av läraryrket före utbildningen och hänsyn till tidigare
lärartjänstgöring togs följaktligen inte vid intagningen till lärarhögskola.
Under senare tid har emellertid krav rests på dels arbetslivserfarenhet dels
lärarinriktad yrkesförberedelse i samband med lärarutbildning. Förslaget i
propositionen 1973:78 om att för blivande lärare anordna en s. k.
introduktionspraktik på ett så tidigt stadium som möjligt i utbildningen
kan ses som exempel på behovet av en referensram i vad gäller
undervisningsverksamhet. Detsamma kan sägas om det förslag om
lärarinriktad yrkesförberedelse under sammanlagt åtta veckor som
lärarutbildningskommittén (LUK) föreslagit för blivande lärare. Enligt
vad utskottet erfarit har nu Kungl. Majd genom särskilt beslut den 9
februari 1973 bemyndigat skolöverstyrelsen att fr. o. m. intagningen
höstterminen 1974 tillgodoräkna arbetslivserfarenhet (inkl. lärartjänstgöring)
som merit vid ansökan till praktisk-pedagogisk utbildning vid
lärarhögskola. Således meritvärderas enligt vad som framgår av handlingarna
tjänstgöring som lärare i grundskolan eller gymnasieskolan och som
lärare, assistent eller förste amanuens vid universitet och vissa högskolor,
om tjänstgöringen haft en viss minimiomfattning. Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att förevarande yrkande i motionen 1973:1928
inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
I motionerna 1973:1288 och 1973:1928, den förstnämnda väckt
under den allmänna motionstiden, aktualiseras frågan om en översyn
av lärarutbildningen och lärarfortbildningen. Enligt motionärerna
bör lärarnas grundutbildning kunna förbättras. Vidare ses
grundutbildningen och fortbildningen som en sammanhängande enhet
varför det anses angeläget att också finna sådana former för fortbildningen
att den korresponderar med grundutbildningen.
Grundutbildningens form och innehåll beror av vilka möjligheter till
fortbildning som erbjuds. Fortbildningens struktur beror i sin tur av
grundutbildningens uppbyggnad. Vissa frågor som gäller huvudman för
samt anordnande av grundutbildning och fortbildning för lärare har
behandlats av 1968 års utbildningsutredning (U 68) och kommer efter
avslutad remissbehandling att bli föremål för beredning inom Kungl.
Maj :ts kansli. I vad gäller frågan om en allmän översyn av klasslärarutbildningen
och den praktisk-pedagogiska utbildningen av ämneslärare har
UbU 1973:34
5
utskottet i sitt betänkande 1972:2 gett uttryck för den uppfattningen att
det arbete som pågår med en uppföljning av 1967 års lärarutbildningsreform
bör avslutas innan någon ny och genomgripande förändring
övervägs. Utskottet intar samma ståndpunkt nu men förutser dock att
sedan ytterligare erfarenheter vunnits en översyn kommer att behövas.
Med hänvisning härtill och till det förhållandet att olika åtgärder enligt
vad som framgår av propositionen ganska omgående kommer att vidtas
för att förbättra nuvarande lärarutbildning avstyrker utskottet bifall till
de ifrågavarande yrkandena i motionerna 1973:1288 och 1973:1928.
Vad som i propositionen 1973:78 i övrigt anförts och föreslagits har
inte gett utskottet anledning till särskilda uttalanden.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande praktikens organisation med avslag
på motionerna 1973:1928 och 1973:1964 i denna del
godkänner de riktlinjer som i propositionen 1973:78 förordats
för en omorganisation av praktiken vid lågstadie-,
mellanstadie- och ämneslärarlinjer vid lärarhögskola,
2. att riksdagen beträffande tidpunkten för en omorganisation
av praktiken vid lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinjer
vid lärarhögskola med bifall till propositionen 1973:78 avslår
motionen 1973:1964 i denna del,
3. att riksdagen beträffande meritvärdet av lärarerfarenhet vid
ansökan till lärarutbildning avslår motionen 1973:1928 i
denna del,
4. att riksdagen beträffande en översyn av lärarutbildningen
avslår motionerna 1973:1288 och 1973:1928, sistnämnda
motion i denna del.
Stockholm den 18 september 1973
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Nordstrandh (m),
Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Dahl (s), fru Sundberg (m),
herrar Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s), fru Söder (c), herrar
Stålhammar (fp), Svensson i Kungälv (s) och Karlsson i Mariefred (c).
GOTAB 73 5117 S Stockholm 1973