Utbildningsutskottets betänkande nr 33 år 1973 UbU 1973:33
Nr 33
Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motioner angående
skolanläggningars storlek i grundskolan och i gymnasieskolan.
Motionerna
1973:700 av herr Bohman m. fl. (m) i vad avser hemställan att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att vad i motionen 1973:241 anförts
angående skolenheternas storlek och att nedläggning av mindre skolor
såväl i glesbygd som i tätorter bör undvikas kommer till omedelbart
beaktande vid det fortsatta planeringsarbetet,
1973:1264 av fröken Eliasson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder för att så långt möjligt begränsa
tillkomsten av ytterligare mastodontskolor,
1973:1280 av herr Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär att kommunerna rekommenderas att i avvaktan på
resultaten av SIAs undersökningar inte bygga stora skolenheter,
1973:1284 av herr Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om snabb utredning av frågan om åtgärder för att
maximera antalet elever vid de olika stadierna i grundskolan samt i
gymnasieskolan,
1973:1313 av herrar Pettersson i Örebro (c) och Bengtsson i Göteborg
(c) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar som sin
mening att skolor inte bör byggas väsentligt större än vad som
oundgängligen motiveras av läroplanerna.
Skolöverstyrelsens rekommendationer angående skolanläggnings storlek i
grundskolan (ur Skolbyggnader, Skolöverstyrelsens skriftserie nr 20)
Vid bestämmandet av en skolanläggnings storlek måste hänsyn tagas
till pedagogiska, hygieniska, skolsociala och byggnadsekonomiska synpunkter.
Det är sålunda önskvärt att skolornas storlek begränsas i syfte
att undvika anstaltbetonade anläggningar, där ett mycket stort antal
elever av olika åldrar sammanföres. Möjligheterna till individuell omvårdnad
om eleverna blir större, om skolan ej göres alltför stor. Infektionsriskerna
ökar, ju fler elever som sammanföres i en skola. Riskerna för
olycksfall i trappor och vid utgångar på grund av trängsel blir också större
i en stor skola. Särskilt de mindre barnen har i många fall svårt att finna
sig till rätta i en stor skola. Alltför många och för dem okända
människor, liksom den allmänna oro som ofta råder i stora skolor, kan
hos dem framkalla osäkerhet och ångest. I en stor skola kan eleven vara
1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 33
UbU1973:33
2
anonym och i skydd av denna anonymitet våga sig på tilltag, som han i en
mindre skola kanske skulle avhålla sig från. Svårigheterna att hålla god
ordning blir i regel större, ju större skolan är.
Vägande skäl mot att planera alltför stora skolanläggningar kan alltså
anföras. De bör beaktas vid planeringsarbetet. Men man får å andra sidan
inte bortse ifrån att det för erhållande av en god anläggningsekonomi är
av betydelse att skolan blir av sådan storlek, att för flera klasser
gemensamma lokaler kan väl utnyttjas.
Det är önskvärt att nya skolor planeras så, att antalet elever i regel ej
kommer att mera avsevärt överstiga
i lågstadieskola 200
i låg- och mellanstadieskola 500
i (låg-) mellan- och högstadieskola 600
i högstadieskola 700
Bestämmelser i 13 kap. 2 § skolstadgan (1971:235) om allmän skolenhet
med gymnasieskola
2 §. Skolenhet med gymnasieskola är allmän skolenhet, om den
omfattar
1. treårig eller fyraårig linje,
2. minst en av följande linjer, nämligen tvåårig ekonomisk linje,
tvåårig social linje och tvåårig teknisk linje, samt
3. två eller flera studievägar i gymnasieskolan av annat slag än som
anges under 1 och 2.
Finns för en kommuns gymnasieskola två eller flera skolenheter,
krävs för att sådan skolenhet skall vara allmän skolenhet även att studievägarna
enligt första stycket 3 omfattar minst 18 poäng enligt 1 kap. 7 §
eller det lägre poängtal, dock lägst 9 poäng, som skolöverstyrelsen medger
för skolenheten.
Utskottet
I motionerna 1973:700, 1973:1264, 1973:1280, 1973:1284 och
1973:1313 tas upp frågor som avser skolanläggningarnas storlek i
grundskolan och i gymnasieskolan. Motionärerna anser att det bör
utfärdas rekommendationer till skolstyrelserna som syftar till att
begränsa tillkomsten av ytterligare stora skolanläggningar. I motionerna
anförs olika skäl mot att bygga s. k. storskolor. Utskottet vill i anledning
av motionerna anföra följande.
Grundskolan ger eleverna en i huvudsak gemensam utbildning.
Elevernas skiftande förutsättningar och intressen tillgodoses genom
tillvalsämnen och genom fritt valt arbete samt genom individualisering av
undervisningen inom klassens eller gruppens ram. Genomförandet av
grundskolan i organisatoriskt hänseende har enligt uppgift från skolöverstyrelsen
utgått från principen om minst tre klasser per årskurs på
UbU 1973:33
3
högstadiet, vilket innebär minst ca 225 elever i en högstadieskola.
För planeringen av skolanläggningar i grundskolan har skolöverstyrelsen
utfärdat rekommendationer beträffande anläggningarnas storlek
(Skolbyggnader, SÖs skriftserie nr 20). Enligt överstyrelsen kan, som
framgår av anvisningarna, vägande skäl anföras mot att planera alltför
stora skolanläggningar samtidigt som man inte får bortse från att det för
erhållande av en god anläggningsekonomi är av betydelse att skolan blir
av sådan storlek att för flera klasser gemensamma lokaler kan väl
utnyttjas. Utskottet vill påpeka att överstyrelsens rekommendationer,
som bl. a. har formen av maximital för antalet elever vid olika skolor,
inte utesluter att man eftersträvar mindre skolanläggningar än maximitalen
anger.
Grundskolans högstadium omfattade enligt 1962 års läroplan ett rikt
tillvalssystem. 1962 års läroplan har styrt skolbyggandet under 1960-talet, varför det i dag finns en rad ganska stora högstadieskolor. Enligt
utskottets mening finns det skäl att anta att skolanläggningarnas storlek
kommer att påverkas även av 1969 års läroplan — som beträffande
högstadiet är förenklad jämfört med den föregående — och då i riktning
mot mindre skolor.
Förutom en grundläggande reformering av yrkesutbildningen innebar
gymnasieskolreformen en integration av skolformerna fackskola, gymnasium
och yrkesskola genom att regelsystemet för de olika linjerna
förenhetligades liksom även utbudet av vissa ämneskurser. Enligt prop.
1968:140 bör man sträva efter att på varje ort med gymnasieskola
som omfattar treårig eller fyraårig linje erbjuda flertalet
studievägar inom gymnasieskolan (SU 1968:195, rskr 1968:404).
Den uppfattningen möter ibland att statsmakterna uttalat att gymnasieskolan
i en kommun för att vara integrerad om möjligt bör vara förlagd
till en och samma skolenhet. Enligt utskottet finns inte grund för denna
uppfattning. Utskottet har i tidigare sammanhang anfört bl. a. följande
därom (UbU 1972:2, rskr 1972:68): ”Frågan om en eller flera skolenheter
i en kommun måste bedömas från fall till fall. Elevernas möjlighet
till ett fritt val kan självfallet också nås, om gymnasieskolan i regionen är
uppdelad på två eller flera mindre skolenheter. En sådan uppdelning
torde också kunna bli ekonomiskt försvarbar, om linjer förs samman till
en enhet på ett sådant sätt att lokaler och utrustning kan utnyttjas
rationellt. Departementschefen uttalade således i propositionen 1968:140
att då flera gymnasieskolenheter finns i en kommun kan och måste
iblcnd utbildningen vid de olika skolenheterna av resursskäl ha sin
tyngdpunkt inom skilda områden.”
Utskottet vill vidare erinra om att Kungl. Maj:t i 13 kap. 2 §
skolstadgan (1971:235) angett vilka krav i fråga om studievägar som en
integrerad gymnasieskolenhet, s. k. allmän skolenhet, skall uppfylla om
gymnasieskolan i kommunen uppdelas på två eller flera skolenheter. Vid
sådan uppdelning på två eller flera integrerade enheter skall skolenheterna
omfatta dels teoretiska linjer, dels yrkesinriktade studievägar (linjer,
specialkurser) om sammanlagt minst 18 poäng eller det lägre poängtal,
UbU1973:33
4
dock lägst 9 poäng, som skolöverstyrelsen medger för enheten. I fråga om
de yrkesinriktade studievägarna innebär detta att det, för att en
skolenhet skall betraktas som integrerad, krävs ett elevantal som kan
variera mellan ca 300 och ca 150. Det föreligger alltså inga stadgemässiga
hinder för en kommun att sammanföra studievägar som på ett naturligt
sätt hör samman till mindre skolenheter.
Frågan om hur stor en väl fungerande skolanläggning kan vara togs
upp i utskottets nyssnämnda betänkande (1972:2) varvid anfördes
följande: ”Utskottet är medvetet om att det finns en oro bland
allmänheten inför en utveckling mot stora skolanläggningar med många
elever. Sådana anläggningar anses skapa mindre goda skolmiljöer.
Elevantalet vid en skolenhet är självklart en av de faktorer som är av
betydelse för skolmiljön. Enligt utskottets mening påverkar emellertid
även andra faktorer än elevantalet skolmiljön. Det kan vara exempelvis
skollokalernas och skolgårdarnas utformning, eventuell överbeläggning av
förefintliga lokaler, andelen äldre och yngre elever inom skolenheten eller
möjligheter till kommunikation mellan skolledning, lärare och elever. Det
är nödvändigt att erhålla bättre kunskaper om de faktorer som skapar en
god skolmiljö.”
Utskottet har erfarit att utredningen om skolans inre arbete (SIA) i
början av år 1974 avser lägga fram material som belyser frågor som rör
skolstorlek och skolmiljö. En debattskrift avseende högstadieskolans
fysiska miljö har nyligen distribuerats. I avvaktan på förslag från SIA och
beslut i anledning av dessa får det ankomma på vederbörande huvudmän
att beakta nuvarande pedagogiska, medicinska, psykologiska och
ekonomiska bedömningsgrunder vid bestämmande av en skolanläggnings
storlek.
Beträffande den i motionen 1973:700 berörda frågan om nedläggning
av mindre skolor får utskottet hänvisa till sitt betänkande 1973:29.
Med hänvisning till pågående utredningsarbete inom SIA och till vad
utskottet i övrigt uttalat anser utskottet att de förevarande yrkandena i
motionerna 1973:700, 1973:1264, 1973:1280, 1973:1284 och
1973:1313 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1973:1264, 1973:1280, 1973:
1284, 1973:1313 och 1973:700, sistnämnda motion såvitt nu
är i fråga.
Stockholm den 18 september 1973
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Nordstrandh (m),
Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Dahl (s), fru Sundberg (m),
herrar Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s), fru Söder (c), herrar
Stålhammar (fp), Svensson i Kungälv (s) och Karlsson i Mariefred (c).
UbU1973:33
5
Reservation
av herrar Wikström (fp), Larsson i Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), fru
Sundberg (m), fru Söder (c), herrar Stålhammar (fp) och Karlsson i
Mariefred (c) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Frågan
om” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet är medvetet om att det finns en oro bland allmänheten
inför en utveckling mot stora skolanläggningar med många elever. Sådana
skolanläggningar skapar mindre goda skolmiljöer. Frågor som rör
skolstorlekens inverkan på skolarbetet utreds f. n. av utredningen om
skolans inre arbete (SIA). Erfarenhetsmässigt kan dock redan nu
konstateras att elevantalet inom en skolanläggning har ett avgörande
inflytande på skolmiljön. De fördelar som i den lilla skolan ligger i det
dagliga umgänget mellan eleverna i skilda åldrar, lärarna och skolledningen
vänds till uppenbara nackdelar i de alltför stora skolorna. Eleverna
får en anonymitetskänsla, och skolans möjlighet att ha tillsyn över
och stimulera elevernas verksamhet under icke lektionstid försvåras. Den
miljö som de mycket stora skolorna ger är därigenom avsevärt mindre
ägnad att främja den sociala fostran som läroplanerna betonar än den
miljö som en mindre skola kan erbjuda. Skolöverstyrelsen bör därför
pröva i vilken utsträckning dess rekommendationer beträffande skolanläggnings
storlek i grundskolan är tillämpliga även beträffande det
gymnasiala stadiets skolanläggningar samt därefter utfärda erforderliga
rekommendationer med giltighet intill dess SIA lämnat sina förslag och
beslut fattats i anledning av dessa. Därvid bör förutom elevantal även
beaktas planlösning, lokalernas beläggningsgrad, kommunikationsmöjligheter
mellan skolledning, lärare och elever m. m.
Det ankommer på Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att
utfärda rekommendationer i vad gäller skolanläggningars storlek i
överensstämmelse med vad utskottet sålunda anfört.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen i anledning av motionerna 1973:1264, 1973:1280,
1973:1284, 1973:1313 och 1973:700, sistnämnda motion
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört om skolanläggningars storlek.
I
GOTAB 7 3 5113 S Stockholm 197 3