Utbildningsutskottets betänkande nr 28 år 1973 UbU 1973:28

Nr 28

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1973: 76 angående samhällsinsatser på läromedelsområdet jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1973: 76 har Kungl. Majit (utbildningsdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats beträffande riktlinjer
för samhällsinsatser på läromedelsområdet,

2. godkänna de riktlinjer för central granskning av och information
om läromedel som angetts i propositionen,

3. godkänna att en central myndighet för läromedelsinformation med
de uppgifter som angetts i propositionen inrättas den 1 juli 1974,

4. besluta att statens läroboksnämnd skall upphöra vid utgången av
juni 1974,

5. besluta att länscentralerna för pedagogiska hjälpmedel vid länsskolnämnderna
skall avvecklas vid utgången av juni 1973,

6. godkänna de riktlinjer för tillhandahållande av fria läromedel åt
elever i grundskolan som angetts i propositionen,

7. medge att förslagsanslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m.
under åttonde huvudtiteln får tas i anspråk under budgetåret 1973/74
för produktionsstöd avseende läromedel.

I propositionen behandlas samhälleliga insatser på läromedelsområdet
på grundval av läromedelsutredningens betänkande Samhällsinsatser
på läromedelsområdet (SOU 1971:91). Vidare behandlas frågan om
former för tillhandahållande av fria läromedel.

Enligt propositionen präglas vissa områden inom skolväsendet av en
överproduktion av läromedel. Inom andra områden föreligger en bristsituation.
Ytterligare produktionsstöd för att främja tillkomst av läromedel
inom bristområden föreslås för budgetåret 1973/74.

En försöksverksamhet med anbudsförfarande föreslås, vars syfte skall
vara dels att försöka minska antalet parallella läromedel, dels att försöka
få fram goda läromedel till låga priser. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslås
svara för verksamheten med anbudsförfarande.

I propositionen läggs fram förslag om pedagogisk granskning av läromedel.
Läromedelsforskningen bör liksom hittills bedrivas vid de peda -

1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 28

UbU 1973: 28

gogiska och psykologiska institutionerna vid universitet och högskolor.
Utprövning och praktisk prövning av läromedel är former för pedagogisk
granskning. SÖ och skolstyrelserna bör bl. a. utöva tillsyn över
denna verksamhet.

Nuvarande system med centralt förval av läromedel bör med vissa
undantag upphöra. Obligatorisk objektivitetsgranskning av centrala läromedel
i samhällsorienterande ämnen föreslås. Objektivitetsgranskningen
bör handhas av en läromedelsnämnd inom SÖ, vilken bör inrättas den
1 juli 1974. Den föreslagna nämnden bör på eget initiativ eller efter
anmälan kunna objektivitetsgranska även andra centrala läromedel.
Statens läroboksnämnd föreslås upphöra den 30 juni 1974.

Det bör ankomma på de lokala skolstyrelserna att liksom nu besluta
om vilka läromedel som skall antas för användning i undervisningen.
För att ge bättre information om läromedlen åt konsumenterna föreslås
att ett centralt läromedelsregister byggs upp. Detta register bör administreras
av ett fristående statligt organ. Detta organ, som bör inrättas
den 1 juli 1974, bör även handha frågor som rör fördelning av produktionsstödet.

Länscentralerna för pedagogiska hjälpmedel föreslås upphöra den 30
juni 1973. Det bör ankomma på kommunerna att bestämma formerna
för den lokala läromedelsorganisationen.

I propositionen föreslås i vad gäller tillhandahållande av fria läromedel
för eleverna i grundskolan att det bör ankomma på den kommunala
skolstyrelsen att inom i propositionen angivna ramar ta ställning till
vilka läromedel eleverna bör få som gåva. Eleverna föreslås få som egna
exemplar minst ett centralt läromedel per ämne, vilket ger en allmän
överblick av det huvudsakliga kursinnehållet i ämnet. Undantag bör
enligt propositionen dock kunna göras för i första hand musik, teckning,
slöjd och gymnastik. Dessa regler föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1973.

Motionerna

I anledning av propositionen 1973: 76 har väckts följande motioner:

1973: 1837 av fru Åsbrink (s) och herr Signell (s) vari hemställs att
riksdagen beslutar att musik, teckning, slöjd och gymnastik jämställs
med övriga ämnen i fråga om utdelningen av fria läromedel,

1973: 1868 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
som sin mening uttalar

1. att vid objektivitetsgranskningen av läromedel för lågstadiet speciell
hänsyn tas till vad elevernas mognadsgrad medger av allsidig belysning,

2. att objektivitetsgranskning skall kunna företas av alla läromedel,

3. att Sveriges Radios skolprogram underkastas objektivitetsgranskning
på samma sätt som övriga läromedel,

UbU 1973: 28

4. att även de läromedel som icke godkänns vid granskning införs
i det centrala register som föreslås bli inrättat,

5. att styrelsen för det organ som skall svara för det centrala läromedelsregistret
och för administration av produktionsstödet får företrädare
också för lärare och målsmän,

6. att eleverna som gåva erhåller minst ett centralt läromedel i varje
ämne utom gymnastik,

7. att vid såväl utprövning som praktisk prövning av ett läromedel
särskild betydelse läggs vid dess inlärningsförmåga,

8. att försöksverksamheten med anbudsförfarande i första hand inriktas
på sådana läromedel som det råder brist på,

9. att formerna för försöksverksamheten med anbudsförfarande utreds
på nytt,

1973: 1869 av herrar Palm (s) och Gustafsson i Barkarby (s) vari hemställs
att riksdagen beslutar godkänna riktlinjerna i propositionen
1973: 76 för tillhandahållande av fria läromedel åt elever i grundskolan
med den ändringen att det i propositionen angivna undantaget för ämnena
musik, teckning, slöjd och gymnastik utgår,

1973: 1870 av fru Sundberg (m) och herr Nordstrandh (m) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i
motionen anförts om lån av läromedel,

1973: 1902 av fru Gradin m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening uttalar

1. att läromedelsnämnden får i uppdrag att granska läromedlen även
från könsrollssynpunkt,

2. att denna granskning skall omfatta läromedlen i samtliga läroämnen
och vara obligatorisk i fråga om de s. k. centrala läromedlen,

3. att i läromedelsnämnden skall ingå sakkunniga i könsrollsfrågor,

1973: 1903 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att med avslag på propositionen 1973: 76 punkten 1 hos regeringen
hemställa om skyndsam utredning rörande formerna för statlig produktion
av läromedel i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att med avslag på propositionen 1973: 76 punkten 2 som sin mening
uttala att läromedelsgranskningen bör ske under medverkan av lärare,
elever och folkliga organisationer i enlighet med motionens förslag,

3. att med avslag på propositionen 1973: 76 punkten 5 uttala att avvecklingen
av länscentralerna för pedagogiska hjälpmedel skall anstå i
avvaktan på att kommunerna bygger upp erforderlig organisation på
detta område,

1973: 1904 av herr Hyltander m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
beslutar

UbU 1973: 28

1. att avvecklingen av länscentralerna för pedagogiska hjälpmedel
(LPH) ej skall genomföras tidigare än andra i propositionen 1973: 76
föreslagna ändringar, dvs. den 1 juli 1974,

2. att uppdra åt skolöverstyrelsen att i samarbete med länsskolnämnderna
utarbeta och utfärda anvisningar för tillvaratagande och nyttiggörande
av de resurser som f. n. finns samlade på länscentralerna för
pedagogiska hjälpmedel,

1973: 1905 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen beslutar

1. att eleverna som gåva bör få läromedel förutom i vad som i propositionen
1973: 76 förordas också i ämnena teckning och musik,

2. att Sveriges Radios tryckta utbildningsmaterial underställs samma
objektivitets- och faktagranskning som övrigt undervisningsmaterial,

3. att ge Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts beträffande
bibehållandet av länsskolnämndernas pedagogiska hjälpmedelscentraler,

4. att ge Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts beträffande
anbudsförfarande,

5. att uttala att de statliga läromedelsföretagen bör vara prispressande,

6. att ge Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts beträffande
nödvändigheten av att hålla kommunerna informerade om
den tekniska utvecklingen på läromedelsområdet,

1973: 1906 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att musik, teckning, slöjd och gymnastik jämställs med
övriga ämnen i fråga om utdelningen av fria läromedel,

1973: 1907 av herr Wikström m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att uttala att utveckling och produktion av läromedel bör ske i fri
konkurrens på lika villkor mellan enskilda, kooperativa och statliga
förlag,

2. att elever i grundskolan skall erhålla minst ett centralt läromedel
i de ämnen där läroböcker förekommer, dvs. även i ämnen som teckning
och musik,

3. att avslå förslaget om försöksverksamhet med anbudsförfarande
för utveckling och produktion av läromedel,

4. att förhandsgranskningen av objektiviteten i centrala läromedel i
samhällsvetenskapliga ämnen tills vidare skall gälla under en försöksperiod
på tre år,

5. att organisationskommittén i samverkan med radionämndsutredningen
skall utreda frågan om objektivitetsgranskningen av utbildningsprogram
i radio och TV,

6. att verksamheten med centralt läromedelsregister inskränks till
att gälla en försöksperiod omfattande tre år och tre ämnen,

UbU 1973: 28

7. att avvecklingen av länscentralerna för pedagogiska hjälpmedel
senareläggs,

8. att organisationskommittén skall framlägga förslag om lämplig tidpunkt,

9. att de nya bestämmelserna om fria läromedel skall träda i kraft
den 1 juli 1974.

I betänkandet behandlar utskottet även följande under den allmänna
motionstiden väckta motioner:

1973: 1296 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen för Kungl. Maj:t ger till känna vad som i motionen
anförts beträffande målsättning och inriktning av läromedelsframställningen,

1973: 1328 av fru Söder (c) och herr Larsson i Staffanstorp (c) vari
hemställs att riksdagen hemställer hos Kungl. Maj:t om en skyndsam
omarbetning av bestämmelserna i 27 § skolstadgan om tillgång till läromedel
i grundskolan med beaktande av vad som anförts i motionen,

1973: 1334 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t

1. som sin mening framhåller att urvalet av böcker till skolbiblioteken
bör ske i läroplanens anda och att lämpliga urvalskriterier bör diskuteras
och fastställas med denna utgångspunkt,

2. anhåller att synpunkterna under 1 av Kungl. Maj:t som en rekommendation
förs vidare till vederbörande huvudmän.

Utskottet

God tillgång på ändamålsenliga läromedel underlättar för eleverna
att tillgodogöra sig undervisningen och förbättrar sålunda väsentligen
lärarens möjligheter att nå en god effekt av sitt arbete. Utveckling och
produktion av bra läromedel måste därför anses vara av stort samhällsintresse
och ingår också som ett mycket väsentligt led i omdaningen
av vårt utbildningsväsende. Under senare år har detta intresse tagit sig
uttryck i bl. a. bildandet år 1969 av Svenska Utbildningsförlaget Liber
AB och genom att statsmakterna anslagit successivt ökade resurser till
pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Kommunernas intresse
i frågan är betingat inte minst av att de såsom huvudmän för i första
hand grundskolan och gymnasieskolan är de ojämförligt största avnämarna
av läromedel.

På grundval av läromedelsutredningens betänkande Samhällsinsatser
på läromedelsområdet (SOU 1973:91) behandlas i den förevarande
propositionen 1973: 76 frågan om ökade samhällsinsatser på lärome -

UbU 1973: 28

delsområdet. Förslagen avser grundskola, specialskola, nomadskola, privatskola
som avses i privatskolstadgan, gymnasieskola samt kommunal
och statlig vuxenutbildning. Vidare behandlas frågan om formerna för
tillhandahållande av fria läromedel åt elev vid grundskolan.

Samhällsinsatser i fråga om läromedelsproduktionen Enligt

sina direktiv har läromedelsutredningen som en huvudfråga
haft att överväga ökade samhälleliga insatser när det gäller läromedelsproduktionen.
För att få underlag för sina ställningstaganden har läromedelsutredningen
gjort en analys av läromedelsmarknaden. Utredningen
slår fast att samhället omöjligen kan täcka hela behovet av läromedel
genom egen produktion då skolorna i växande utsträckning använder
material som inte produceras som läromedel, t. ex. pocketböcker
och tidningar. Många apparater som skolorna utnyttjar i sin undervisning
produceras väsentligen för andra användningsområden. I dagens
situation med ett stort antal olika slags läromedel och en på ett stort
antal företag och branscher splittrad läromedelsmarknad är enligt utredningens
uppfattning ett samhällsövertagande av läromedelsproduktionen
inte möjligt. Kungl. Maj:t delar utredningens uppfattning att
samhället inte bör ta över produktionen av läromedel. Departementschefen
understryker betydelsen av ett fortsatt statligt engagemang i
läromedelsproduktionen liksom andra åtgärder för att bl. a. främja lägre
priser på de aktuella produkterna.

I motionen 1973:1903 framförs ett yrkande som syftar till en väsentlig
ökning av antalet samhällsägda läromedelsföretag. Motionärerna
önskar att det uppdras åt sakkunniga att snabbutreda frågan om förstatligande
av de dominerande läromedelsföretagen m. m. Ett statligt
läromedelsmonopol är enligt motionen 1973:1907 inte ett alternativ
som garanterar att de samhälleliga kraven på läromedlen uppfylls. Enligt
motionärernas mening innebär en monopoliserad läromedelsmarknad
risk för styrning och likriktning och leder lätt till minskad valfrihet
i undervisningssituationen. Det hemställs att riksdagen uttalar att utveckling
och produktion av läromedel bör ske i fri konkurrens på lika
villkor mellan enskilda, kooperativa och statliga företag. Även i motionen
1973: 1905 framhåller man att uppkomsten av monopolistiska
produktionsformer måste förhindras. I denna del utmynnar motionen
i förslag om att riksdagen som sin mening skall ge till känna att de
statliga läromedelsföretagen bör vara prispressande. Med anledning av
ifrågavarande tre motionsyrkanden får utskottet anföra följande.

Svenska Utbildningsförlaget Liber AB (Utbildningsförlaget), som bildades
år 1969 — alltså vid en tidpunkt då läromedelsutredningens arbete
pågick — genom sammanslagning av skolöverstyrelsens förlagsverksamhet
(Sö-förlaget) och Bokförlaget Liber AB, ägdes t. o. m. utgången

UbU 1973:28

av november månad 1972 av Svenska kommunförbundet, Kooperativa
förbundet och staten (genom Allmänna förlaget). Utbildningsförlaget
förvärvade år 1970 AB CWK Gleerup Bokförlag jämte Gleerups dotterbolag
C. E. Fritzes Bokförlag AB. Genom förvärvet erhölls ej endast
ökad andel av läroboksmarknaden i vad avser grundskolan och gymnasieskolan
utan även beträffande universitet och högskolor där utbildningsförlaget
tidigare ej haft någon försäljning. Per den 1 december
1972 har Allmänna förlaget förvärvat kommunförbundets och Kooperativa
förbundets aktier i utbildningsförlaget.

I syfte att belysa läromedelsmarknadens omfattning har läromedelsutredningen
redovisat uppskattningar av dels konsumtionen av läromedel,
dels läromedelsmarknadens storlek på producentsidan. Årskostnaden
för inköp av läromedel har uppskattats till storleksordningen 600 —
700 milj. kr. I propositionen redovisas att statens pris- och kartellnämnd
(SPK) studerat läromedelsinköpen i sju kommuner. SPK fann att dessa
kommuner under år 1967 köpt läromedel från omkring 650 olika leverantörer.
Vid läromedelssektionen hos skolöverstyrelsen (SÖ) finns ett
adressregister över sådana företag som uppgett sig vara leverantörer
av läromedel. I detta fanns 700 företag upptagna hösten 1971.

Utskottet delar Kungl. Maj:ts uppfattning att samhället inte kan ta
över produktionen av läromedel och avstyrker sålunda motionen
1973: 1903 i denna del. En konsekvens av detta ställningstagande måste
bli att något särskilt uttalande om fri konkurrens inte kan anses påkallat.
Yrkandet härom i motionen 1973: 1907 avstyrks därför. Med
hänsyn till vad departementschefen anfört anser utskottet något särskilt
uttalande beträffande de samhällsägda läromedelsföretagens prispressande
uppgift inte erforderligt, varför motionen 1973: 1905 i denna del
bör avslås av riksdagen.

Trots ett generellt sett rikligt utbud på läromedel finns det områden
som kännetecknas av en bristsituation. Produktionsstöd för att främja
produktion inom bristområden är en redan accepterad lösning. Under
budgetåret 1972/73 disponerar SÖ 1 milj. kr. för produktionsstöd och
ett lika stort belopp har för budgetåret 1973/74 beräknats för ändamålet
under anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet (UbU
1973: 3). Även universitetskanslersämbetet (UKÄ) disponerar medel för
stöd till utveckling av läromedel. Utskottet har inte funnit anledning
till erinran mot att ytterligare 700 000 kr. anslås till SÖ:s verksamhetsområde.
Detta produktionsstöd bör som Kungl. Maj:t föreslagit få utbetalas
från förslagsanslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Som ett angeläget led i samhällets insatser på läromedelsområdet ser
utskottet statsmakternas satsningar på forskning och utvecklingsarbete.
Utskottet delar departementschefens uppfattning om vikten av att läromedelsforskningen
intensifieras och har inte funnit anledning till erinran
eller särskilt uttalande beträffande vad som i propositionen 1973: 76
anförts om läromedelsforskning.

UbU 1973:28

Granskning av läromedel

Granskning av läromedel kan ha olika syften. Den hittillsvarande
granskningen genom läroboksnämnden, vilken föreslås bli avskaffad,
har karaktären av centralt förval. Sålunda får nu skolstyrelserna för
undervisningen i grundskolan och vissa delar av gymnasieskolan anta
endast sådana läromedel som finns uppförda på den Iäroboksförteckning
som utarbetats av statens läroboksnämnd. I propositionen föreslås
tre former för den framtida läromedelsgranskningen, nämligen
praktisk prövning, utprövning och objektivitetsgranskning.

Möjlighet att genomföra praktisk prövning av läromedel har funnits
sedan år 1948, då läromedelsnämnden och SÖ fick rätt att företa praktisk
prövning av läroböcker innan de granskats och förts upp på läroboksförteckningen.
Utprövning av läromedel avser till skillnad från
praktisk prövning undersökning av läromedlet innan detta färdigställs
i en definitiv version. SÖ har efter bemyndigande av Kungl. Maj.t gett
anvisningar för sådan utprövning. Vidare har läromedelsutredningen
efter Kungl. Maj:ts medgivande bedrivit försöksverksamhet med utprövning
av s. k. studiesatser eller läromedelspaket.

I propositionen dras upp riktlinjer för den framtida utprövningen och
den praktiska prövningen, vilka föreslås införda som reguljära granskningsformer
inom skolväsendet. Utskottet har inte funnit anledning till
erinran mot vad departementschefen härutinnan anfört och föreslagit.
Syftet med såväl utprövning som med praktisk prövning är att få ett
mått på läromedlets pedagogiska lämplighet. Uppgifter om hur ett läromedel
fungerar i undervisningen är av stort värde för valet av läromedel.
Från den utgångspunkten är prövningens och utprövningens
uppgift att fastställa i vilken grad olika läromedel ger förutsättningar
att i undervisningen arbeta på sådant sätt att sannolikheten blir hög för
att uppställda mål skall nås. Härav följer såvitt utskottet kan bedöma
att man i prövningsförfarandet särskilt måste iaktta bl. a. att läromedlet
såväl i fråga om innehåll som i språkligt och formellt hänseende är
avpassat till den förmåga att lära som årskursen i fråga kan förutsättas
besitta. Yrkandet i motionen 1973: 1868 beträffande läromedlets inlärningseffekt
behöver med hänsyn härtill inte föranleda något riksdagens
särskilda uttalande.

Den förutnämnda objektivitetsgranskningen innefattar enligt propositionen
såväl en bedömning av att läromedlet behandlar innehållet på
ett sakligt och allsidigt sätt som en granskning av att läromedlet inte
strider mot avsnittet mål och riktlinjer i respektive läroplan. För att
ett läromedel i samhällsorienterande ämnen — samhällskunskap, historia,
geografi och religionskunskap i grundskolan samt motsvarande
ämnen i övriga ifrågavarande skolformer — skall få användas som centralt
läromedel måste det enligt förslaget ha godkänts vid objektivitetsgranskning,
vilket sålunda innebär att objektivitetsgranskningen blir

UbU 1973:28

obligatorisk i fråga om dessa läromedel. Som ett ytterligare villkor uppställs
att producenten registrerar läromedlet som centralt läromedel.

Objektivitetsgranskningen skall anförtros en för ändamålet inom SÖ
tillskapad läromedelsnämnd. I fråga om andra centrala läromedel än
sådana i samhällsorienterande ämnen ankommer det enligt Kungl.
Maj:ts förslag på läromedelsnämnden att fatta avgörande om de skall
objektivitetsgranskas eller ej.

Medan sålunda själva granskningen anförtros ett nytt organ, läromedelsnämnden,
skall uppgiften att dessförinnan avgöra om läromedlet
är centralt eller inte ankomma på ett annat nytt statligt organ — utskottet
kommer att använda arbetsnamnet registerorganet — vilket
skall ansvara för läromedelsregistrering och läromedelsinformation samt
disponera och fördela produktionsstödet inom Sö:s område.

Handläggningsordningen m. m. har utskottet sökt åskådliggöra i en
tablå vilken som bilaga är fogad till detta betänkande.

I motionerna 1973: 1868 och 1973: 1907 erinras om att läromedelsutredningen
i sitt betänkande Samhällsinsatser på läromedelsområdet
föreslog att all förhandsgranskning skulle slopas. I den sistnämnda motionen
framhålls att läromedelsutredningens förslag från många synpunkter
är det mest adekvata. Motionärerna, som därtill finner den i
propositionen föreslagna förhandsgranskningen — dvs. objektivitetsgranskningen
— principiellt tvivelaktig, anser sig endast kunna acceptera
att den införs som försöksverksamhet. I motionen 1973: 1868 däremot
önskas bestämmelser som skapar garanti för att förhandsgranskningen
får en större omfattning.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att den nuvarande
läroboksgranskningen, som har karaktären av centralt förval, bör slopas.
Utskottet kan också dela uppfattningen att det är angeläget att skol.
styrelserna (motsvarande) — som skall fatta beslut om val och inköp
av läromedel — på ett lämpligt sätt får information om läromedlets
överensstämmelse med de objektivitetskrav som ställs upp. När frågor
rörande läromedlens objektivitet aktualiserats i den allmänna debatten
har det, som departementschefen anför, i allmänhet varit fråga om
läromedel i samhällsorienterande ämnen. Med hänsyn till att frågan
om ett läromedel uppfyller uppställda objektivitetskrav eller inte är
särskilt viktig och samtidigt särskilt svårbesvarad när det gäller de samhällsorienterande
ämnena har utskottet ansett sig böra biträda Kungl.
Maj:ts förslag om obligatorisk objektivitetsgranskning. Utskottet anser
att riksdagen i anledning av motionen 1973: 1907 som sin mening bör
ge till känna för Kungl. Maj:t att riksdagen efter lämplig tidpunkt förväntar
en redogörelse för utfallet av objektivitetsgranskningen.

I fråga om läromedel i andra ämnen än de samhällsorienterande
kommer som förut angetts objektivitetsgranskning att göras på läromedelsnämndens
eget initiativ eller om nämnden efter ansökan om gransk -

UbU 1973:28

ning finner sådan motiverad. Avgörandet kommer alltså att ligga i
nämndens hand. Det förutnämnda yrkandet i motionen 1973: 1868
avser en väsentligt vidgad skyldighet för nämnden att efter anmälan ta
upp ett läromedel till objektivitetsgranskning. Utskottet anser att nämnden
måste ha handlingsfrihet i nu ifrågavarande avseende och kan därför
inte biträda det i motionen 1973: 1868 framställda yrkandet.

Frågor om vad objektivitetsgranskningen skall innefatta tas upp i
motionerna 1973: 1868 och 1973: 1902. I den förstnämnda motionen
framhålls att man vid granskningen av läromedel för lågstadiet skall
ta speciell hänsyn till vad elevernas mognadsgrad medger av allsidig
belysning. I motionen 1973: 1902 hemställs att riksdagen som sin mening
uttalar att läromedelsnämnden skall få i uppdrag att granska alla
läromedlen från könsrollssynpunkt.

Den naturliga utgångspunkten för behandling av objektivitetsfrågan
är läroplanerna (Lgr 69 respektive Lgy 70). Både Lgr 69, avsnittet
Undervisningens innehåll, och Lgy 70, avsnittet Undervisning, slår fast
att »undervisningen skall vara objektiv, dvs. saklig och allsidig». Departementschefen
framhåller att det vid objektivitetsgranskningen torde
bli nödvändigt att utgå från vad som sägs i läroplanerna om undervisningens
innehåll och att därefter göra en bedömning av om ett visst
läromedel behandlar innehållet på ett sakligt och allsidigt sätt.

I läroplanerna framhålls vissa värderingar som skall styra elevernas
attitydbildningar. I detta avseende skall skolan påverka eleverna. Som
exempel kan nämnas att läroplan Lgr 69 i könsrollsfrågan säger att
skolan skall verka för jämställdhet mellan könen. Andra exempel är
inställningen till demokratin och attityden gentemot olika slag av avvikande
i samhället. Om den i propositionen 1973: 76 föreslagna objektivitetsgranskningen
ges det innehåll som departementschefen förutsatt
kommer önskemålen i motionen 1973: 1902 att bli tillgodosedda. Något
uttalande om särskild granskning av läromedlen från könsrollssynpunkt
synes därför inte erforderligt.

Att särskilt beträffande läromedel för lågstadiet påpeka att man vid
objektivitetsgranskningen skall ta speciell hänsyn till vad elevernas
mognadsgrad medger av allsidig belysning synes inte påkallat, varför
yrkandet härom i motionen 1973: 1868 avstyrks. Beträffande alla läromedel
måste självfallet gälla att de skall vara anpassade efter elevens
ålder och mognad.

I fråga om Sveriges Radios skolprogramverksamhet följer av radiolagen
(1966: 755, ändrad senast 1972: 240) att det föreligger ett förbud
för myndighet eller annat allmänt organ att i förväg granska eller föreskriva
förhandsgranskning och att förbjuda radiosändning eller trådsändning
på grund av dess innehåll. Emellertid föreligger beträffande
denna verksamhetsgren en skyldighet för Sveriges Radio att samråda
med SÖ och UKÄ.

Kungl. Maj:ts ställningstagande beträffande Sveriges Radios utbild -

UbU 1973:28

ningsverksamhet har givit anledning till tre motionsyrkanden. I motionerna
1973: 1868 och 1973: 1905 hävdas att den eterburna undervisningen
och de därtill anknytande läromedlen bör vara underkastade
samma objektivitetsgranskning som övriga i propositionen behandlade
läromedel. I motionen 1973:1907 yrkas att den organisationskommitté
som numera fått i uppdrag att utarbeta vissa följdförslag i anledning
av de i propositionen framförda förslagen även skall få i uppdrag att
i samråd med radionämndsutredningen utreda frågan om objektivitetsgranskningen
av utbildningsprogram i radio och television.

Med hänvisning till radiolagen och då det föreskrivna samrådsförfarande!
enligt utskottets mening är till fyllest för att objektivitetskravet
skall bli uppfyllt avstyrker utskottet de ifrågavarande yrkandena i motionerna
1973:1868, 1973: 1905 och 1973: 1907. Som en följd av detta
sitt ställningstagande har utskottet funnit sig böra särskilt framhålla
vikten av att samma krav skall vara uppfyllda som i fråga om andra
läromedel.

Som framgår av det föregående skall objektivitetsgranskningen anförtros
en läromedelsnämnd inom SÖ. Enligt förslaget i propositionen bör
nämnden inrättas den 1 juli 1974. Utskottet, som inhämtat att Kungl.
Maj:t uppdragit åt SÖ att efter samråd med utredningen skolan, staten
och kommunerna (SSK) överväga frågor rörande den föreslagna nämnden,
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i nu ifrågavarande avseenden. I
propositionen förklarar departementschefen sig ha för avsikt att senare
föreslå Kungl. Maj:t att i nämnden skall ingå representanter för i första
hand allmänna samhällsintressen. I motionerna 1973:1902 och 1973:1903
yrkas att riksdagen skall göra uttalande om att i nämnden skall ingå sakkunniga
i könsrollsfrågor respektive representation för lärare, elever
och vissa organisationer.

Utskottet anser för sin del att anledning saknas för riksdagen att nu
göra något särskilt uttalande beträffande läromedelsnämndens sammansättning,
varför utskottet avstyrker ifrågavarande yrkanden i motionerna
1973: 1902 och 1973: 1903.

Information om läromedel

I propositionen framhålls att det är angeläget att huvudmännen, som
har ansvaret för det praktiska genomförandet av undervisningen i skolorna,
får tillgång till en systematisk information om läromedlen. I
sådant syfte föreslås som framgår av det föregående att ett centralt
läromedelsregister skall byggas upp.

Eftersom praktiska erfarenheter, som riksdagen kan grunda sitt ställningstagande
på, saknas föreslås i motionen 1973: 1907 att registreringsförfarandet
begränsas till tre ämnen och drivs som försöksverksamhet
under tre år och därefter underställs riksdagen för slutligt ställningstagande.
I motionen 1973: 1868 framförs ett yrkande som syftar till att

UbU 1973:28

registret skall ge information även om vilka granskade läromedel som
inte godkänts som centrala läromedel.

Betydelsen av att konsumenterna har tillgång till en adekvat och så
långt möjligt uttömmande information om olika förekommande läromedel
har understrukits i flera remissyttranden. Den organisationskommitté
som aviserats i propositionen och som numera tillkallats har fått
i uppdrag att framlägga förslag bl. a. om vilka uppgifter registret bör
innehålla. Utskottet anser sig sakna anledning att i detta sammanhang
mera i detalj gå in på registerföringen men vill understryka angelägenheten
av att uppgifterna i registret är så uttömmande som möjligt. Om
läromedel i samhällsorienterande ämnen ej godkänts vid objektivitetsgranskningen
skall det inte få tas in i registret som centralt läromedel.
Däremot skall det kunna registreras som inte centralt läromedel, och
av registerdokumentet bör då framgå att det objektivitetsgranskats med
negativt resultat. Beträffande övriga i registret införda läromedel bör
framgå huruvida de objektivitetsgranskats eller inte samt resultatet av
den eventuella granskningen. I särskild ordning bör registerorganet redovisa
vilka objektivitetsgranskade läromedel som inte är intagna i registret
och anledning härtill. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning av motionen 1973:
1868 anfört beträffande registerförfarandet.

Av vad utskottet nu anfört följer att utskottet inte kan biträda yrkandet
i motionen 1973: 1907 om att ifrågavarande registerförfarande endast
bör införas som försöksverksamhet.

Organisationskommittén har enligt direktiven för sitt uppdrag att
lägga fram förslag om organisation och arbetsformer för vad utskottet
i det föregående kallat registerorganet. Av propositionen framgår att
registerorganet, som avses bli inrättat den 1 juli 1974, kommer att ledas
av en styrelse. Enligt departementschefens uppfattning bör i styrelsen
finnas företrädare för bl. a. kommunerna och utbildningsmyndighetema.
I motionen 1973: 1868 hävdas att styrelsen jämväl bör inrymma företrädare
för lärare och målsmän. Med hänsyn bl. a. till att organisationskommitténs
arbete inte bör föregripas är utskottet inte berett förorda
att riksdagen nu gör något uttalande beträffande styrelsens sammansättning.
Motionen 1973: 1868 avstyrks sålunda i denna del.

Vid varje länsskolnämnd finns sedan den 1 juli 1963 en länscentral för
pedagogiska hjälpmedel (LPH). Dessa centraler har till uppgift att informera
om läromedel och deras användning, svara på frågor om läromedel
och läromedelsorganisationen, bistå med rådgivning i materialoch
utrustningsfrågor m. m. Med hänsyn till att det förutnämnda centrala
läromedelsregistret kommer att ge en successivt förbättrad läromedelsinformation
är LPH enligt departementschefens bedömning inte
längre behövliga. I propositionen 1973:76 föreslås att LPH skall avvecklas
med utgången av juni månad 1973.

UbU 1973:28

Frågan om LPH:s fortbestånd tas upp i flera motioner. I motionen
1973:1905 hävdas att LPH även fortsättningsvis bör få handha sin informativa
verksamhet. Yrkanden om senareläggning av avvecklingen har
förts fram i motionerna 1973: 1903, 1973: 1904 och 1973: 1907. Motionen
1973: 1904 inrymmer dessutom yrkande om tillvaratagande och nyttiggörande
av de resurser som finns samlade hos LPH.

Utskottet har genom motionerna blivit övertygat om att LPH inte
rimligen bör avvecklas med utgången av juni månad innevarande år.
Viss hänsyn bör av staten som arbetsgivare visas den anställda personalen,
vartill skäl kan anföras mot att statsmakterna genomför åtgärder
som innebär att kommunerna under löpande kommunalt budgetår får
ta på sig utgifter för nya uppgifter. Utskottet avstyrker alltså Kungl.
Maj:ts förslag vad beträffar tidpunkten för avvecklingen. Utskottet föreslår
att riksdagen beslutar att avvecklingen skall genomföras med utgången
av juni månad 1974. Härigenom skapas bl. a. möjlighet för SÖ
att undersöka hur resurserna som finns samlade hos LPH skall kunna
tillvaratas och nyttiggöras på bästa sätt. Då detta måste anses ligga
inom SÖ:s ämbetsansvar behöver motionen 1973: 1904 i denna del inte
påkalla någon riksdagens åtgärd.

Läromedelskostnad

Huvudmännens läromedelskostnader har stigit kraftigt under den senaste
tioårsperioden. Detta har haft flera orsaker, bl. a. skolväsendets
starka expansion, läroplansförändringar, den pedagogiska utvecklingens
krav på differentierade och specialiserade läromedel samt penningvärdets
förändring. Utskottet erinrar om att riksdagen vid olika tillfällen
haft anledning att diskutera läromedelspriserna och möjligheterna att
dämpa kostnadsökningarna. Ett av läromedelsutredningen framfört förslag
om prisövervakning avvisas av departementschefen, då förslaget
innebär ett försök att påverka läromedelspriserna först efter det att läromedlen
producerats. Enligt departementschefens mening måste åtgärder
för att hålla nere priserna sättas in innan ett läromedel produceras.
Såsom en konsekvens av detta ställningstagande föreslås i propositionen
försöksverksamhet med anbudsförfarande. Skulle erfarenheterna av
denna försöksverksamhet inte visa sig positiva kan det bli aktuellt att
ånyo överväga frågan om priskontroll framhåller departementschefen.

Det föreslagna anbudsförfarandet kritiseras i motionen 1973: 1907.
Enligt motionärernas mening kan förfarandet få en ej önskad styrande
effekt och även i övrigt motverka det syfte för vilket det börjar tillämpas.
I motionen föreslås att riksdagen avvisar förslaget om anbudsförfarande.
Ett näraliggande yrkande framställs i motionen 1973: 1868.
Motionärerna anser att formerna för försöksverksamheten måste utredas
på nytt och att man därvid i första hand skall inrikta sig på läromedel
som det råder brist på. En noggrann utvärdering av anbudsförfarandet

UbU 1973:28

måste ske innan det blir permanent framhålls i motionen 1973: 1905, vari
dessutom yrkas att frågan om anbudsförfarandet skall införas som en
reguljär anordning bör underställas riksdagens prövning. Slutligen föreslås
i denna motion att anbudsförfarandet under försöksperioden inte
skall ensidigt inriktas på områden där det finns ett överbud av läromedel.

Syftet med att tillämpa ett anbudsförfarande är dels att försöka påverka
antalet parallella läromedel, dels att försöka få fram bra läromedel
till låga priser. Hur framgångsrik metoden är för att nå dessa syften kan
inte avgöras innan den prövats framhåller departementschefen. Även
utskottet har funnit det svårt att bedöma möjligheterna att genom ett
anbudsförfarande pressa priserna på läromedel. Utskottets tveksamhet
bör emellertid inte hindra att man tar till vara en eventuell möjlighet
att begränsa huvudmännens kostnader för läromedel. Utskottet anser
därför i likhet med departementschefen att anbudsförfarandet bör
prövas. Efter erforderlig försöksperiod bör som föreslås i motionen 1973:
1905 försöksverksamheten utvärderas och frågan om statsmakternas
deltagande i ett permanent anbudsförfarande underställas riksdagen.

Av propositionen framgår att Kungl. Maj:t avser uppdra åt SÖ att
komma in med förslag om hur anbudsförfarandet praktiskt skall genomföras.
Utskottet delar uppfattningen som redovisas i propositionen att
det är väsentligt att läromedel i ämne eller ämnen som läses av ett stort
antal elever utväljs att ingå i försöksverksamheten. Utskottet delar
emellertid även motionärernas uppfattning att det är angeläget att försöksverksamheten
också inrymmer något ämnesområde som karakteriseras
av brist på läromedel.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet sålunda anfört beträffande det föreslagna anbudsförfarandet.

Läromedelsutredningen har visat hur det tekniska utförandet inverkar
på kostnaderna för skolböcker. Utredningen har funnit det angeläget
att frågan om rationalisering av den tekniska produktionen av tryckta
läromedel tas upp till fortsatt behandling. Standardkommittén för grafisk
teknik är enligt utredningen ett lämpligt organ för detta arbete.
Målet skulle vara att fastställa en svensk standard för läroböcker. Av
propositionen framgår att utredningsarbete i enlighet med utredningens
förslag initierats. Utskottet förutsätter att resultatet av arbetet på lämpligt
sätt kommer att göras tillgängligt för avnämarna. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionen 1973: 1905 i förevarande
del.

Frågan om läromedlens tekniska utförande, priser, produktion m. m.
behandlas i den under den allmänna motionstiden väckta motionen
1973: 1296. Då syftet med yrkandet i denna motion i väsentliga delar
torde ha blivit tillgodosett genom propositionen 1973: 76 och vad ut -

UbU 1973:28

skottet i anledning av denna anfört och föreslagit synes motionen inte
behöva föranleda någon riksdagens åtgärd. Med anledning av motionen
vill utskottet erinra om att granskning av läromedelsprisema företas av
SPK som ett led i SPK:s ordinarie verksamhet.

Fria läromedel

Utbildningsutskottet anförde i sitt betänkande 1972: 26 i anledning av
vid 1972 års riksdag väckta motioner angående tillhandahållande av fria
läromedel åt elever i grundskolan att utskottet delade motionärernas uppfattning
att det genom den snabba utvecklingen på läromedelsområdet
inte är lika lätt som förut att definiera t. ex. begreppen »egentliga läroböcker»
och »vissa läroböcker och läseböcker» i 2 kap. 27 § skolstadgan
och erinrade om att eleverna skall erhålla de förstnämnda böckerna som
gåva och de sistnämnda som lån. Utskottet fann vidare att den andel läromedel
som eleverna erhåller som gåva fortsättningsvis bör vara oförändrad
jämfört med tidigare praxis. Med hänsyn till de olägenheter som
visat sig följa av påtalad oklarhet i skolstadgan var det emellertid enligt
utskottets mening angeläget att det ifrågavarande andra stycket i paragrafen
utformas så att det — inom ramen för vad som sägs i första stycket
— ger kommunerna större frihet att avgöra vilka läromedel som skall
lämnas som gåva respektive lån till eleverna i grundskolan. Riksdagen
beslöt på utskottets förslag att ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
sålunda anfört om 2 kap. 27 § skolstadgan.

Fråga om beslutskompetens och beslutsordning beträffande tillhandahållande
av läroböcker i grundskolan har därefter behandlats i justitieombudsmännens
ämbetsberättelse till 1973 års riksdag. JO delar där utskottets
uppfattning att det påtalade stycket i 27 § inte är så utformat
att det i dagens läge ger den ledning som behövs för gränsdragningen
mellan vilka läro- och läseböcker som kommun skall vara skyldig att
tillhandahålla som gåva och vilka läro- och läseböcker som kommun
skall få tillhandahålla som lån. Då riksdagen redan anmält behovet av
författningsändring hos Kungl. Maj:t ansåg sig JO ej behöva göra särskild
framställning om en sådan.

Med erinran om utbildningsutskottets nämnda betänkande påpekar departementschefen
i den ifrågavarande propositionen 1973:76 att bestämmelserna
i skolstadgan är ett bland flera medel att nå målet att ge möjlighet
till utbildning oberoende av ekonomisk bakgrund. Han har emellertid
kommit till slutsatsen att man bör kunna mjuka upp de nuvarande
tämligen svårtolkade bestämmelserna i syfte att ge kommuner större frihet
att själva avgöra vilka läromedel eleverna i grundskolan bör få behålla
egna exemplar av. Bestämmelserna avses få en sådan utformning
att eleverna som egna exemplar, dvs. som gåva, i varje ämne får minst
ett läromedel vilket ger en allmän överblick över det huvudsakliga kursinnehållet
i ämnet. Undantag bör dock göras för i första hand mu -

UbU 1973: 28

sik, teckning, slöjd och gymnastik. De nya reglerna föreslås gälla fr. o. m.
den 1 juli 1973.

Invändningar beträffande de i propositionen föreslagna undantagen
görs i motionerna 1973: 1837, 1973:1868, 1973: 1869, 1973: 1905, 1973:
1906 och 1973:1907. Undantag beträffande gymnastik accepteras i motionen
1973:1868 och beträffande gymnastik och slöjd i motionen 1973:
1905. övriga motionärer motsätter sig föreslagna undantag. De nya bestämmelserna
bör enligt motionen 1973:1907 inte träda i kraft förrän
den 1 juli 1974.

Utskottet kan inte dela departementschefens uppfattning att från gåvoskyldigheten
generellt skall undantas musik, teckning, slöjd och gymnastik.
Utskottet föreslår att riksdagen biträder Kungl. Maj:ts förslag om
fria läromedel med den ändringen att elev i grundskolan skall som gåva
få minst ett läromedel, vilket ger en allmän överblick av det huvudsakliga
kursinnehållet i ämnet, i varje ämne där sådant läromedel förekommer.
Då ett läromedel ofta nog endast är avsett för en viss årskurs eller ett
visst stadium kommer eleven under genomgången av grundskolan att
ha rätt till mer än ett centralt läromedel i ett och samma ämne. Utskottet
föreslår med tillstyrkan av motionen 1973:1907 i denna del att författningsändringen
genomförs per den 1 juli 1974.

Samtidigt med att kommunerna ges ökad handlingsfrihet när det gäller
formerna för tillhandahållande av fria läromedel är enligt motionen
1973: 1328 en precisering av begreppet lån angelägen så att inte den
ökade möjligheten för kommunerna att välja lånevägen i praktiken går
ut över barn med mindre välsituerade föräldrar. Allt material måste finnas
i så många exemplar att eleverna verkligen kan få tillgång till de
läromedel de önskar. Ett med detta yrkande näraliggande yrkande har
framställts i motionen 1973:1870, i vilken pekas bl. a. på vikten av att
eleven får sådan dispositionsrätt över läromedlet att han får möjlighet
att fördjupa sig i ett avsnitt om han så önskar liksom även möjlighet att
ta igen vad han på grund av sjukdom eller annan orsak ej har kunnat
inhämta.

När läromedlen ges eleverna som lån kan de lämnas ut till eleverna
och återkrävas efter det att de moment i läroplanen läromedlet i fråga
svarar mot har gåtts igenom. De kan också lämnas ut till eleverna för en
lektion i sänder och samlas in igen efter lektionens slut. Denna form av
disposition kan dock inte gärna betraktas som lån. För övrigt torde den
senare metoden i allmänhet tillämpas i skolorna endast beträffande de
läromedel som tillhandahålls eleverna i form av bredvidläsningsböcker.

Utskottet, som nyss redovisat sitt ställningstagande beträffande gåvoböcker,
utgår från att Kungl. Maj:t utan särskilda uttalanden från riksdagen
kommer att medverka till att erforderliga preciseringar sker och
anvisningar utfärdas beträffande fria läromedel. Som följd härav anser
utskottet att förevarande yrkanden i motionerna 1973:1328 och 1973:
1870 inte bör föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

UbU 1973:28

Skolbibliotek

I 2 kap. 24 § skolstadgan (1971:235) föreskrivs att skolenhet, i vilken
ingår grundskola eller gymnasieskola, skall ha bibliotek och annan utrustning
som behövs för en tidsenlig utbildning. Skolchefen skall främja
verksamheten inom skolornas bibliotek och verka för att lämpliga läromedel
för utbildningen anskaffas och används (11 kap. 9 § skolstadgan).
Det åligger rektor (12 kap. 8 § och 13 kap. 8 § skolstadgan) att ha tillsyn
över institutioner, bibliotek och andra hjälpmedel för utbildningen
samt sörja för att dessa används på lämpligt sätt.

På senare år har skolbibliotekens ställning förändrats genom att deras
litteratur numera betraktas som en del av läromedelsbeståndet samtidigt
som dessa bibliotek i vidgad omfattning samordnas med folkbiblioteken.
Med erinran om redovisade föreskrifter i skolstadgan och vederbörandes
ansvar för att skolbiblioteken i kommunens skolenheter utformas i enlighet
med läroplanernas anvisningar avstyrker utskottet yrkandet i motionen
1973:1334.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande läromedelsproduktionen med bifall
till propositionen 1973:76 och med avslag på motionerna
1973: 1903, 1973: 1905 och 1973: 1907 i denna del godkänner i
propositionen förordade riktlinjer för samhällsinsatser,

2. att riksdagen medger att förslagsanslaget Bidrag till driften av
grundskolor m. m. under åttonde huvudtiteln får tas i anspråk
under budgetåret 1973/74 för produktionsstöd avseende läromedel,

3. att riksdagen beträffande praktisk prövning och utprövning
av läromedel med bifall till propositionen 1973: 76 och med
avslag på motionen 1973: 1868 i denna del godkänner i propositionen
förordade riktlinjer,

4. att riksdagen beträffande anordnande av objektivitetsgranskning
av läromedel i samhällsorienterande ämnen med bifall
till propositionen 1973: 76 och med anledning av motionen
1973: 1907 i denna del som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört beträffande redogörelse för riksdagen,

5. att riksdagen beträffande anordnande av objektivitetsgranskning
av läromedel i andra ämnen än de samhällsorienterande
med bifall till propositionen 1973: 76 och med avslag på motionen
1973: 1868 i denna del godkänner i propositionen förordade
riktlinjer,

6. att riksdagen beträffande granskning av Sveriges Radios skol -

UbU 1973:28

programverksamhet med bifall till propositionen 1973: 76 och
med avslag på motionerna 1973: 1868, 1973: 1905 och 1973:
1907 i denna del godkänner vad som förordats i propositionen,

7. att riksdagen beträffande central granskning i övrigt med bifall
till propositionen 1973:76 och med avslag på motionerna
1973: 1868 och 1973: 1902 i denna del godkänner i propositionen
förordade riktlinjer,

8. att riksdagen beträffande inrättande av en läromedelsnämnd
med bifall till propositionen 1973: 76 och med avslag på motionerna
1973: 1902 och 1973: 1903 i denna del godkänner i propositionen
förordade riktlinjer för nämndens verksamhet m. m.,

9. att riksdagen beträffande information om läromedel genom
central registrering med bifall till propositionen 1973: 76 och
med avslag på motionen 1973: 1907 i denna del som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i anledning
av motionen 1973:1868,

10. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 76 och med
avslag på motionen 1973: 1868 i denna del godkänner att en
central myndighet för läromedelsinformation med i propositionen
angivna uppgifter inrättas den 1 juli 1974,

11. att riksdagen beslutar att statens läroboksnämnd skall upphöra
vid utgången av juni 1974,

12. att riksdagen med anledning av propositionen 1973: 76 och
motionerna 1973: 1903 och 1973: 1907 i denna del samt med
bifall till motionen 1973: 1904 och med avslag på motionen
1973: 1905, sistnämnda båda motioner i motsvarande del, beslutar
att länscentralerna för pedagogiska hjälpmedel skall avvecklas
vid utgången av juni 1974,

13. att riksdagen beträffande resurserna hos länscentralerna för
pedagogiska hjälpmedel avslår motionen 1973: 1904 i denna del,

14. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med anbudsförfarande
med bifall till propositionen 1973: 76 och med avslag
på motionen 1973:1907 i denna del beslutar om sådan verksamhet
samt som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet i anledning av motionerna 1973: 1868 och 1973: 1905
anfört om försöksverksamheten,

15. att riksdagen beträffande läromedlens tekniska utförande m. m.
avslår motionen 1973: 1296 samt motionen 1973: 1905 i denna
del,

16. att riksdagen beträffande tillhandahållande av fria läromedel
med anledning av propositionen 1973: 76 och motionerna 1973:
1868 och 1973:1905 i denna del samt med bifall till motionerna
1973: 1837, 1973:1869, 1973:1906 och 1973:1907, sistnämnda
motion i motsvarande del, beslutar godkänna de riktlinjer för

UbU 1973: 28

tillhandahållande av fria läromedel åt elever i grundskolan
fr. o. m. den 1 juli 1974 som utskottet förordat,

17. att riksdagen beträffande precisering av begreppet lån avslår
motionerna 1973:1328 och 1973: 1870,

18. att riksdagen beträffande urvalet av böcker till skolornas bibliotek
avslår motionen 1973: 1334.

Stockholm den 10 maj 1973

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Mårtensson (s), Richardson (fp), Nordstrandh (m), Wiklund i Härnösand
(s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr
Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herrar Berndtson i Linköping
(vpk), Sundgren (s), Svensson i Kungälv (s) och Karlsson i Mariefred
(c).

Reservationer

1. beträffande läromedelsproduktionen

a. av herr Berndtson i Linköping (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med »Svenska
Utbildningsförlaget» och på s. 7 slutar med »av riksdagen» bort ha följande
lydelse:

Läromedelsutredningen konstaterar i sitt betänkande att utvecklingen
mot större företagsenheter är ett utmärkande drag för läromedelsmarknaden.
Sedan utredningen avlämnat sitt betänkande har en utveckling
mot större enheter fortsatt. En fortsatt maktkoncentration av
detta slag är enligt utskottets mening oacceptabel, då läromedelsmarknaden
helt domineras av privata företag. Den nuvarande utvecklingen
mot privata företag som får en monopolställning måste motarbetas.

Utskottet anser inte att de i propositionen föreslagna åtgärderna är
ägnade att på ett effektivt sätt uppfylla mycket blygsamma krav i vad
det gäller att begränsa den privata dominansen på läromedelsområdet.
Först genom en statlig läromedelsproduktion kan man enligt utskottets
mening få garantier för att de samhälleliga kraven på läromedel blir tillgodosedda.
Med bifall till yrkandet i motionen 1973: 1903 föreslår utskottet
att riksdagen begär en utredning om statlig läromedelsproduktion.
Av detta ställningstagande följer att utskottet inte kan biträda motionen
1973: 1907 i vad den avser fri konkurrens. Något särskilt uttalande i

UbU 1973:28

anledning av förevarande yrkande i motionen 1973: 1905 anser utskottet
inte bör göras.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande läromedelsproduktionen i anledning
av propositionen 1973: 76 och med bifall till motionen 1973:
1903 i denna del samt med avslag på motionerna 1973: 1905
och 1973:1907 i motsvarande del som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande utredning om
statlig läromedelsproduktion,

b. av herrar Wikström (fp), Richardson (fp), Nordstrandh (m) och fru
Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med »Svenska
Utbildningsförlaget» och på s. 7 slutar med »av riksdagen» bort ha följande
lydelse:

Såväl läromedelsutredningen som departementschefen avvisar tanken
på att staten ensam skall svara för all produktion av läromedel. Utskottet
kan oreserverat ansluta sig till ställningstagandet och avstyrker
som en följd härav yrkandet i motionen 1973: 1903 om utredning beträffande
statlig läromedelsproduktion.

Som framgår av vad utskottet inledningsvis anfört bildades Svenska
Utbildningsförlaget AB år 1969. Den s. k. publiceringskungörelsen (ämbetsskrivelse
den 27 juni 1969) ålägger utbildningsmyndigheter och utbildningsinstitutioner
att anlita Utbildningsförlaget »vid framställning
och utgivning av publikation, blankett eller annat tryckalster samt audivisuellt
material» om kostnaderna för framställningen beräknas överstiga
1 000 kr. Utbildningsförlagets förmånsställning kan enligt utskottets
mening inte accepteras i en situation där det gäller att genom fri
konkurrens nå fram till så låga priser som möjligt på läromedlen. Utskottet
anser därför att utskottet bör göra det i motionen 1973: 1907
begärda uttalandet om fri konkurrens på lika villkor mellan enskilda,
kooperativa och statliga förlag. Däremot synes något särskilt uttalande
i anledning av förevarande yrkande i motionen 1973:1905 inte erforderligt
då departementschefen understryker betydelsen av olika statliga engagemang
för att främja lägre priser på läromedel. Såvitt utskottet kan
finna måste det vara en väsentlig uppgift för de samhällsägda läromedelsföretagen
att söka få fram läromedel som sänker kostnaderna för
samhället.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande läromedelsproduktionen med bifall
till propositionen 1973:76 och med avslag på motionerna
1973:1903 och 1973: 1905 i denna del godkänner i propositio -

UbU 1973:28

nen förordade riktlinjer för samhällsinsatser samt med bifall
till motionen 1973: 1907 i motsvarande del som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om fri konkurrens
på lika villkor mellan enskilda, kooperativa och statliga förlag,

2. beträffande obiektivitetsgranskning av herr Nordstrandh (m) och fru
Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »I fråga»
och på s. 10 slutar med »framställda yrkandet» bort ha följande
lydelse:

I fråga om läromedel i andra ämnen än de samhällsorienterande skall
objektivitetsgranskning göras endast om läromedelsnämnden finner det
motiverat. Avgörandet i denna fråga kommer alltså helt att ligga i nämndens
hand.

Utskottet delar den uppfattning om förstärkt möjlighet att få läromedel
granskade som kommit till uttryck i motionen 1973: 1868. Har registerorganet
vid sin prövning funnit att ett läromedel är vad som i propositionen
anges som centralt läromedel bör det enligt utskottets mening
föreligga skyldighet för läromedelsnämnden att efter anmälan uppta
ifrågavarande centrala läromedel till objektivitetsgranskning. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger denna uppfattning till känna
för Kungl. Maj:t.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande anordnande av objektivitetsgranskning
av läromedel i andra ämnen än de samhällsorienterande
i anledning av propositionen 1973: 76 och motionen 1973: 1868
i denna del som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande Sveriges Radios skolprogramverksamhet av herrar Wikström
(fp), Richardson (fp), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Johansson
i Skärstad (c), fru Sundberg (m) och herr Karlsson i Mariefred (c) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Med
hänvisning» och slutar med »andra läromedel» bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan inte några skäl åberopas för att Sveriges
Radios skolradio- och skol-tv-program med tillhörande material skall ha
en prioriterad ställning. Den eterbuma utbildningen förväntas successivt
få en ökad omfattning.

Utskottet anser att riksdagen bör besluta att för nämnda material som
trycks skall gälla samma bestämmelser som för andra i propositionen
1973: 76 behandlade läromedel.

UbU 1973:28

Vad därefter beträffar det eterbuma programutbudet anser utskottet
att det bör uppdras åt organisationskommittén att i samråd med den nyligen
tillsatta radionämndsutredningen överväga och framlägga förslag
om på vilket stadium objektivitetsgranskning av de samhällsorienterande
programmen skall ske och vilket organ som bör omhänderha granskningen.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande Sveriges Radios skolprogramverksamhet a.

med avslag på propositionen 1973: 76 samt med bifall till motionerna
1973: 1868 och 1973: 1905 i denna del och med anledning
av motionen 1973:1907 i motsvarande del beslutar att
Sveriges Radios tryckta läromedel skall underkastas samma
centrala granskning som skall ske beträffande övriga läromedel,

b. med bifall till motionen 1973: 1907 i denna del och i anledning
av motionen 1973: 1868 i motsvarande del som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande utredning
av frågan om granskning av eterburna skolprogram,

4. beträffande läromedelsnämndens sammansättning av herr Berndtson
i Linköping (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som böljar med »Utskottet
anser» och slutar med »och 1973:1903» bort ha följande lydelse:
För att skapa bättre förutsättningar för alternativa och kritiska inslag
till de dominerande borgerliga värderingarna att göra sig gällande
i läromedelsnämndens arbete bör i denna ingå representanter för lärare,
elever, fackliga och politiska organisationer samt studieorganisationer.
Utskottet utgår från att härigenom kommer att bli tillgodosett också
kravet på att nämnden kommer att inrymma ledamöter som är särskilt
sakkunniga i könsrollsfrågor. Vad utskottet sålunda i anledning av förevarande
yrkanden i motionerna 1973: 1902 och 1973: 1903 anfört om
läromedelsnämndens sammansättning bör riksdagen ge Kungl. Maj:t till
känna som sin mening.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande inrättande av en läromedelsnämnd
med bifall till i propositionen 1973: 76 förordade riktlinjer för
nämndens verksamhet som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet med bifall till motionen 1973: 1903 i denna
del och i anledning av motionen 1973: 1902 i motsvarande del
anfört om läromedelsnämndens sammansättning,

5. beträffande centralt läromedelsregister av herrar Wikström (fp),
Richardson (fp), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c) och Karlsson i
Mariefred (c) som anser

UbU 1973:28

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Betydelsen
av» och slutar med »som försöksverksamhet» bort ha följande
lydelse:

Betydelsen av att konsumenterna har tillgång till en adekvat och så
långt möjligt uttömmande information om olika förekommande läromedel
har understrukits i flera remissyttranden. Den förutnämnda organisationskommittén
har fått i uppdrag att framlägga förslag om vilka
uppgifter registret bör innehålla m. m. Registerförslaget sådant som det
presenterats i propositionen inger utskottet betänkligheter. Även om
organisationskommitténs förslag måste förväntas komma att innebära
betydelsefulla förbättringar i förhållande till vad som föreslagits i propositionen
känner utskottet viss tvekan om registret kan komma att få
den betydelse för avnämarna som avsetts. Det är emellertid angeläget att
detta spörsmål allvarligt prövas, och utskottet vill därför inte motsätta
sig att registerförfarandet införs som försök under en treårsperiod och
därefter underställs riksdagen för slutligt ställningstagande. Då det är
angeläget att organisationen under försöksperioden blir så begränsad
som möjligt synes försöksverksamheten böra omfatta endast tre ämnen.
Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1973: 1907 i denna del. Härav
följer att utskottet inte är berett tillstyrka förslaget i motionen 1973:
1868 om en i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag ökad registrering
av uppgifter om läromedel.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande information om läromedel genom
central registrering i anledning av propositionen 1973: 76 och
med bifall till motionen 1973: 1907 i denna del samt med avslag
på motionen 1973: 1868 i motsvarande del beslutar om
försöksverksamhet i enlighet med vad utskottet förordat,

6. beträffande försöksverksamhet med anbudsförfarande

a. av herrar Wikström (fp) och Richardson (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med »Syftet
med» och slutar med »föreslagna anbudsförfarandet» bort ha följande
lydelse:

Enligt den skiss som i propositionen redovisats för anbudsförfarandet
skall det gå till så att man i en första etapp begär in anbud »som omfattar
kostnaderna för dels att utveckla läromedlet , dels pro duktion

av en viss begränsad upplaga av läromedlet, dels att utpröva
läromedlet på konstruktionsstadiet». Bland inkomna anbud skall sedan
några utses för fortsatt prövning bl. a. med utgångspunkt i priset. Av
de sålunda utvalda skall slutligen väljas det eller de som visar sig bäst
från pedagogisk synpunkt. I en andra etapp läggs en beställning ut hos

UbU 1973: 28

producenten (-erna) på det antal exemplar som kommunerna förklarar
sig villiga att köpa.

Enligt utskottets mening måste allvarligt ifrågasättas om det är möjligt
att genom anbudsförfarandet uppnå lägre läromedelskostnader.
Förfarandet förutsätter att ett antal producenter skulle vara beredda
att investera betydande belopp i ett långvarigt och kostsamt utvecklingsarbete
i produktion av den upplaga som krävs för en utprövning
som erfarenhetsmässigt är ganska kostsam. Alla dessa kostnader skulle
förlagen ta på sig för att få antaget bara ett av de läromedel som skall
konkurrera om att antas för användning i skolorna. För de förlag som
inte får sina läromedel antagna måste kostnaderna täckas på andra
håll i verksamheten, vilket normalt innebär höjda läromedelspriser.
Därmed har hela anbudsförfarandet motverkat sitt eget syfte. För
mindre förlag med begränsad tillgång till riskvilligt kapital innebär förfarandet
att man riskerar att snabbt slås ut från marknaden.

Möjligheterna att utveckla och sälja läromedel vid sidan av ett fullt
utbyggt anbudssystem måste bedömas bli små. Därmed kommer förlagens
möjligheter att utveckla och producera läromedel de facto att
bli helt beroende av SÖ, vilket skapar möjligheter för styrning och gynnande
av vissa förlagstyper. De grundläggande idéerna bakom anbudsförfarandet
är också diskutabla. Strävan är att begränsa antalet parallella
läromedel i varje ämne — i extremfallet skall det finnas ett läromedel
i varje ämne. Det innebär en begränsning av den valfrihet som
lokala ämnes- och stadiekonferenser, läromedelskommittéer och skolstyrelser
hittills haft. Om modellen med anbudsförfarande genomförs
på bred basis riskerar dessa att förlora sitt egentliga inflytande över
läromedelsvalet.

Utskottet kan inte finna att anbudsförfarandet kommer att förbättra
situationen för de undervisningsämnen som i dag lider brist på läromedel.
Dessa ämnens problem torde kunna lösas endast genom ökat produktionsstöd.

Mot bakgrund av det anförda har utskottet funnit sig böra föreslå
att någon försöksverksamhet med anbudsförfarande inte startas.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med anbudsförfarande
med bifall till motionen 1973: 1907 och med avslag
på propositionen 1973:76 samt motionerna 1973:1868 och
1973: 1905 i denna del beslutar uttala att sådan försöksverksamhet
inte bör komma till stånd,

b. av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med »Syftet
med» och slutar med »föreslagna anbudsförfarandet» bort ha följande
lydelse:

UbU 1973:28

Utskottet är ense med departementschefen om angelägenheten av att
alla möjligheter att begränsa läromedelskostnaderna tillvaratas. Ett
anbudsförfarande som utformas så som skisserats i propositionen torde
emellertid få motsatt effekt. Läromedelsproducenterna kommer att belastas
med nya kostnader, för vilka avnämarna slutligt får svara. Med
hänsyn till det anförda kan utskottet inte ansluta sig till det förslag om
anbudsförfarande som presenterats i propositionen 1973:76. Kungl.
Maj:ts förslag i denna del avstyrks sålunda av utskottet.

Utskottet anser i likhet med motionen 1973: 1868 att det i propositionen
angivna syftet med ett anbudsförfarande bör uppnås om man
får fram ett anbudsförfarande som inte får negativa kostnadseffekter
under produktionsskedet. Formerna för en försöksverksamhet med anbudsförfarande
bör i lämplig ordning utredas och därefter ånyo underställas
riksdagen för prövning. Förutom att anbudsförfarande! bör vara
så utformat att det inte automatiskt ökar produktionskostnaderna bör
det nya förslaget till anbudsförfarande gynna tillkomsten av läromedel
för undervisningsämnen som lider brist på läromedel. Dessa ämnens
särskilda intresse bör sålunda förutom genom produktionsstöd kunna
tillvaratas genom ett lämpligt utformat anbudsförfarande.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med anbudsförfarande
med bifall till motionerna 1973: 1868 och 1973: 1907
i denna del samt i anledning av propositionen 1973: 76 och
motionen 1973: 1905 i motsvarande del som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört angående utredning
om anbudsförfarande,

HANDLÄGGNINGSORDNING

Samhällsorienterande ämnen

Granskning om centralt läromedel eller ej
(av registerorganet)

« ►

Ja Nej

Obligatorisk objektivitetsgranskning
av läromedelsnämnden. Avgift

< >

Godkänt

Ej godkänt

Skall registreras

< ►

Får därefter Får därefter
användas praktiskt

prövas

Får ej registreras
som centralt läromedel -

Får ej
användas
som centraltläromedel -

Får registreras
som ej centralt
läromedel

Andra ämnen

Granskning om centralt läromedel eller ej
(av registerorganet)

Nej

Möjlighet till objektivitetsgranskning.
Ingen avgift

< ►

Godkänt

Ej godkänt

Får registreras
som centralt läromedel -

Får registreras som
ej centralt läromedel

Får ej

praktiskt

prövas

Får användas
som ej centralt
läromedel -

Får praktiskt
prövas

Får användas
som centralt
läromedel

Får praktiskt
prövas

Får användas
som ej centralt
läromedel -

Får praktiskt
prövas