Utbildningsutskottets betänkande nr 27 år 1973

UbU 1973:27

Nr 27

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:
54 angående vuxenutbildning, m. m. jämte motioner.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1973: 1 bilaga 10 beräknat medel
för Statliga skolor för vuxna (punkterna G 2—G 4) samt för Bidrag
till studiecirkelverksamhet och för Bidrag till studieförbund (punkterna
G 6—G 7) har Kungl. Maj:t i propositionen 1973: 54 (utbildningsdepartementet)
lagt fram förslag på vuxenutbildningens område samt om anslag
under nämnda anslagspunkter.

I detta sammanhang har utskottet behandlat Kungl. Maj:ts i propositionen
1973: 1 bilaga 10 under punkterna G 1 och G 5 gjorda framställningar
om anslag till Viss utbildning via radio och television m. m.
respektive Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna.

1. Vissa förslag på vuxenutbildningens område. Kungl. Maj:t har i propositionen
1973: 54 föreslagit riksdagen att

1. medge att reservationsanslaget Kommittéer m. m. under åttonde
huvudtiteln får tas i anspråk under budgetåret 1973/74 för viss verksamhet
med vuxenutbildning,

2. godkänna i propositionen 1973: 54 förordade förändringar av det
statliga stödet till studiecirkelverksamheten,

3. medge att statsbidrag skall utgå till huvudmannen för en ny folkhögskola
i Haparanda,

4. godkänna vad som i propositionen 1973: 54 förordats om upplåtande
av vissa lokaler till huvudmannen för den nya folkhögskolan
i Haparanda,

5. godkänna vad som i propositionen 1973: 54 förordats i fråga om
kommunal vuxenutbildning,

6. godkänna vad som i propositionen 1973: 54 förordats i fråga om
statlig vuxenutbildning,

7. godkänna vad som i propositionen 1973: 54 förordats i fråga om
användande av förproducerat material vid den högre tekniska utbildningen
vid högskolan i Linköping.

I propositionen ges en redogörelse för den uppsökande verksamhet
som kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX)
bedriver. För att den uppsökande verksamheten inte skall behöva avbrytas
efter utgången av budgetåret 1972/73 föreslås att medel beviljas
för uppsökande verksamhet även under budgetåret 1973/74.

1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 27

UbU 1973:27

I syfte att förstärka insatserna för de finska invandrarna föreslås att
medel beviljas för en ny folkhögskola i Haparanda. Det tidigare folkskoleseminariet
i Haparanda bör upplåtas av staten till Riksförbundet
Finska föreningar i Sverige, som föreslås bli huvudman för den nya
skolan.

Skolorna för vuxna i Norrköping och Härnösand skall enligt propositionen
finnas kvar under statligt huvudmannaskap. Ett nytt system
med friare resurstilldelning till skolorna föreslås.

I propositionen föreslås vidare en förenkling av statsbidragsreglerna
till studiecirkelverksamheten.

Den tekniska utbildningen vid högskolan i Linköping bedrivs i viss
utsträckning med hjälp av television. Enligt propositionen bör det i
fortsättningen ankomma på berörda organ inom högskolan att bestämma
hur TV skall användas i undervisningen. Samarbetet mellan högskolan
och kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television
inom utbildningsväsendet föreslås bli baserat på årliga överenskommelser.

I propositionen behandlas för övrigt vissa frågor rörande den kommunala
vuxenutbildningen.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de vid riksdagens början väckta motionerna

1973: 305 av herrar Richardson (fp) och Jonsson i Alingsås (fp) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om ändring av
vuxenutbildningsstadgans 22 § i enlighet med vad som anförts i motionen,

1973: 467 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att arvodestjänster som huvudlärare
och institutionsföreståndare vid de särskilda skolenheterna för kommunal
vuxenutbildning snarast inrättas,

1973: 719 av herrar Richardson (fp) och Hyltander (fp) vari hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att ett vuxenutbildningscentrum
med samordnad utbildning på gymnasial och akademisk
nivå inrättas i Skövde,

1973: 1273 av herrar Helén (fp) och Fälldin (c) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

1. översyn och successiv uppräkning av organisationsanslaget till studieförbunden,

2. översyn av möjligheterna till ökad samordning mellan kommunal
vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning,

UbU 1973: 27

3. vidgning av kriterierna för antagning till arbetsmarknadsutbildning
i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. försöksverksamhet inom ramen för utredningen angående den
fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet
med vuxenutbildning enligt Open University-modellen,

1973: 1316 av herrar Sellgren (fp) och Jonsson i Husum (s) vari hemställs 1.

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening uttalar
att tekniska skolan i Örnsköldsvik bör förändras till en särskild vuxenutbildningsanstalt
för teknisk utbildning, lokalmässigt integrerad med
regionens gymnasieskola samt med riksrekrytering,

2. att därest yrkandet vid 1 ej bifalls tekniska skolan i Örnsköldsvik
skall bestå som riksrekryterande teknisk skola i avvaktan på resultatet
av den av skolöverstyrelsen beslutade översynen av kommunal och statlig
vuxenutbildning med särskilt beaktande av behovet av riksrekryterande
utbildning inom den tekniska sektorn,

dels de i anledning av propositionen 1973: 54 väckta motionerna

1973: 1669 av herrar Jönsson i Arlöv (s) och Wiklund i Härnösand
(s) vari hemställs att riksdagen uttalar sig för att statsbidragsreglerna
för studiecirkelverksamheten utformas så att även fackmannens arvode
m. m. ingår i det nya bidragssystemet i enlighet med vad i motionen
anförts,

1973: 1673 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Petersson i Gäddvik
(m) vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att tilläggsbidrag
även skall utgå till studiecirklar i religionskunskap och naturorientering,

1973: 1694 av herr Elmstedt m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att tilläggsbidrag utgår till studiecirklar i tyska, religionskunskap
och naturorientering,

2. att studiecirkelbidraget indexregleras,

3. uttala att vuxenutbildningsråd bör inrättas i samtliga kommuner,

1973: 1695 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för att vid lämplig undervisningsanstalt
bör påbörjas en försöksverksamhet i enlighet med i motionen angivna
riktlinjer samt hos regeringen hemställer att förslagsvis universitetskanslersämbetet
erhåller uppdraget att ta härför erforderliga initiativ,

2. att riksdagen uttalar sig för att studerande som deltar i försöksverksamheten
tillerkännes rätt till studiemedel vid bortfall av arbetsförtjänst,

1* Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 27

UbU 1973:27

1973: 1696 av fru Marklund m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
hemställer hos regeringen

1. att ta initiativ i syfte att bestämmelsen om lägsta antalet elever i
specialundervisning för handikappade borttages eller i andra hand vittgående
möjligheter till undantag från denna regel ges,

2. att uppdra åt skolöverstyrelsen att skyndsamt utreda förekomsten
av analfabetism bland handikappade liksom om utbredningen av utbildningsbrister
i övrigt bland handikappade och vidta åtgärder för undanröjande
av dessa brister,

3. att uppdra åt skolöverstyrelsen att företa en utredning om förekomsten
och behovet av tekniskt stöd för handikappade i vuxenutbildningen
liksom en inventering av beståndet av undervisningslokaler,
främst med avseende på tillgänglighet, innefattande förslag till åtgärder,

1973: 1697 av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att kostnaderna under budgetåret 1973/74
för viss verksamhet inom vuxenutbildningen (FÖVUX) icke skall bestridas
med medel från reservationsanslaget Kommittéer m. m. under
åttonde huvudtiteln utan från anslaget G 6 Bidrag till studiecirkelverksamhet,

1973: 1699 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m, c, fp) vari hemställs
att riksdagen med avslag på propositionen 1973: 54 såvitt avser förslaget
om upplåtande av vissa seminarielokaler i Haparanda beslutar att inrätta
ett statens institut för finsk-svensk kursverksamhet i Haparanda
i enlighet med skolöverstyrelsens förslag.

Utskottet

Vuxenutbildningen har nått en betydande omfattning, vilket framgår
av den redovisning som lämnas i propositionen 1973: 54. Budgetåret
1971/72 hade studiecirklarna sammanlagt ca 1,9 milj. deltagare. Kommunal
vuxenutbildning anordnades av 335 av landets 464 kommuner.
Det sammanlagda elevantalet var ca 154 000. Antalet elever i de statliga
skolorna för vuxna uppgick till ca 4 500. Arbetsmarknadsutbildningen
omfattade 121 000 deltagare. Folkhögskolorna tar emot allt fler studerande.
Vuxenutbildningsprogrammen i radio och TV har ökat i antal.

I propositionen lämnas även en redogörelse för utredningsläget på
vuxenutbildningsområdet. Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX)
har genom särskilda tilläggsdirektiv i enlighet med önskemål som framfördes
av 1971 års riksdag fått i uppdrag att undersöka hur de olika
formerna av samhällsstödd vuxenutbildning lämpligen skall kunna stödja
och komplettera varandra.

I motionen 1973: 1273 förordas en råd åtgärder, som enligt motionärernas
mening skulle förbättra vuxenutbildningen. Det framhålls bl. a.

UbU 1973:27

att konkurrensen mellan studieformer med likartat utbildningsutbud
mäste elimineras för att möjliggöra att begränsade resurser utnyttjas
bättre. Möjligheterna till samordning mellan arbetsmarknadsutbildningen
och den kommunala vuxenutbildningen
bör därvid undersökas. En vidgning av kriterierna för
antagning till arbetsmarknadsutbildning förordas även i syfte att kort
utbildning vid sidan av de sysselsättningspolitiska skälen skall kunna
åberopas som grund för att antas till kurser inom arbetsmarknadsutbildningen.

Utskottet får med anledning av i motionen upptagna samordningsfrågor
erinra om den nyss nämnda utvidgningen av SVUX:s utredningsuppdrag.
Utskottet, som tillmäter frågor om samordning och arbetsfördelning
inom vuxenutbildningen stor vikt, har noterat att SVUX inlett
det i tilläggsdirektiven angivna utredningsarbetet, vilket bl. a. innefattar
att pröva möjligheterna till regional och lokal samordning av utbildningsinsatserna
för de vuxna.

Den av inrikesministern förra året tillkallade kommittén för översyn
av arbetsmarknadsutbildningen har bl. a. att pröva de former i vilka
arbetsmarknadsutbildning f. n. meddelas. I direktiven anförs att det för
att begränsa kostnadsutvecklingen är av största vikt att lediga resurser
inom det ordinarie utbildningsväsendet även i fortsättningen tas till vara.
Kommittén skall även överväga formerna för samverkan mellan arbetsmarknadsmyndighet
och utbildningsanordnare.

När det gäller arbetsmarknadsutbildningens bedrivande ankommer
det på arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) att bedöma utbildningsbehov
och arbetsmarknadsutsikter samt att hänvisa elever till utbildning. AMS
svarar för elevernas studiesociala stöd under utbildningen. Däremot bedriver
AMS utbildning i egen regi i endast obetydlig omfattning. Drygt
hälften av eleverna får sin utbildning i särskilda av skolöverstyrelsen
(SÖ) anordnade kurser. I övrigt utbildas eleverna i företag, det reguljära
utbildningsväsendet samt genom korrespondenskurser eller kurser
i studieförbundens regi, dvs. i stor utsträckning i gängse former för
vuxenutbildning. Till grund för inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen
ligger en av Kungl. Majit för varje budgetår fastställd plan.
Denna plan har dessförinnan redovisats för riksdagen (jfr InU 1973: 3,
s. 20 och 23).

Utskottet vill i förevarande sammanhang även peka på att vuxenutbildningsfrågorna
inom SÖ fr. o. m. den 1 juli 1972 handläggs av en
särskild avdelning för vuxenutbildning och att en arbetsenhet för frågor
om vuxenutbildning nyligen inrättats inom utbildningsdepartementet.
Dessa organisatoriska åtgärder har vidtagits för att få ett mer samlat
grepp om vuxenutbildningsfrågorna och torde komma att främja samordningen.

Med hänsyn till pågående utredningsarbete och vad i övrigt anförts

UbU 1973: 27

föreligger enligt utskottets uppfattning inte något behov av den i motionen
1973: 1273 begärda särskilda översynen av samordning mellan arbetsmarknadsutbildning
och kommunal vuxenutbildning, varför yrkandet
härom avstyrks.

Vad därefter gäller yrkandet om antagning till arbetsmarknadsutbildning
ingår det i arbetsmarknadsutbildningskommitténs
uppgifter att beträffande denna utbildning överväga gränsdragningen
mot annan vuxenutbildning. Kommittén har att i dessa frågor
samråda med SVUX. Denna del av utredningsuppdraget kan föras
tillbaka på vad inrikesutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända
betänkande 1971: 33 i anledning av till 1971 års riksdag framförda motionsyrkanden
angående arbetsmarknadsutbildning. Då frågan således
utreds på riksdagens egen begäran bör någon ändring av kriterierna för
rätt till arbetsmarknadsutbildning inte nu genomföras, vilket förordas i
motionen 1973: 1273.

Ungefär två tredjedelar av landets kommuner har i dag upprättat
vuxenutbildningsråd. I motionen 1973: 1694 anförs att råden
har stor betydelse för samordningen av de olika insatserna för vuxenutbildning.
Motionärerna föreslår därför att riksdagen uttalar att vuxenutbildningsråd
bör inrättas i samtliga kommuner.

Frågan om obligatoriskt inrättande av vuxenutbildningsråd har tidigare
vid flera tillfällen behandlats av riksdagen. Utskottet, som funnit
en förstärkt samordning inom vuxenutbildningsområdet angelägen, har
dock delat föredragande statsrådets mening att det med hänsyn till
kommunernas skiftande förhållanden inte är lämpligt att i författning
ålägga kommunerna att införa vuxenutbildningsråd. Det väsentliga är
enligt utskottets mening att en effektiv samordning kommer till stånd
i samtliga kommuner och att väl fungerande arbetsformer etableras för
att nå detta syfte. SVUX har enligt sina tilläggsdirektiv att beakta frågan
om de lokala vuxenutbildningsråden. Utskottet har erfarit att en
särskild expertgrupp inom kommittén för närvarande överväger denna
fråga. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionen
1973: 1694 i nu förevarande del.

Universitetens och högskolornas roll i vuxenutbildningen och distributionsformerna
för vuxenutbildning på universitetsnivå tas upp i flera
motioner.

I motionen 1973: 1273 hemställs om försöksverksamhet med vuxenutbildning
enligt mönster av det brittiska The Open University.
Utskottet behandlade förra året ett motionsvis framfört förslag
om utredning av ett svenskt »eteruniversitet» enligt denna modell. I sitt
betänkande UbU 1972: 33 konstaterade utskottet att flera svenska utredningar
arbetade med angränsande frågor och pekade på behovet av en
ökad samordning i utredningsarbetet. Enligt utskottet ankom det på

UbU 1973: 27

den nya kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television
inom utbildningsväsendet att ha huvudansvaret för att en helhetssyn
anlades på frågan. Utskottet förutsatte att kommittén skulle bedriva
detta sitt arbete i nära samverkan med bl. a. universitetsmyndigheterna
och folkbildningsorganisationerna. Riksdagen gav utskottets mening till
känna för Kungl. Maj:t.

Utskottet har erfarit att representanter för kommittén för TRUverksamheten
studerat The Open University vid besök i Storbritannien
och att arbetskraft avdelats för att utveckla för svenska förhållanden
lämpliga modeller som anknyter till detta brittiska utbildningssystem.
Det av riksdagen förutsatta arbetet har således påbörjats. Då kommittén
enligt sina direktiv skall beakta även andra distributionsformer än eterdistribution
ser utskottet inget hinder mot att försöksverksamhet kommer
till stånd i former som liknar Open-Universitymodellen, dvs. ett
system för integrerat utnyttjande av olika läromedel och undervisningsformer.

I förevarande sammanhang bör även beaktas att 1968 års utbildningsutredning
(U 68) i sitt betänkande Högskolan (SOU 1973: 2) i ett avsnitt
om utbildningens distribution ägnat det engelska s. k. öppna universitetet
uppmärksamhet. Det kan förutsättas att distributionsfrågorna
kommer att bli föremål för stort intresse i samband med den fortsatta
behandlingen av U 68 :s förslag, bl. a. med hänsyn till dessa frågors
stora betydelse för utvecklingen av återkommande utbildning och vuxenutbildning.

Utskottet finner det av anförda skäl ej påkallat att riksdagen begär
den i motionen 1973: 1273 avsedda försöksverksamheten.

I motionen 1973: 1695 föreslås att en försöksverksamhet
med högre utbildning inom beteende- och samhällsvetenskapliga
ämnesområden påbörjas vid någon därför lämplig läroanstalt. Utmärkande
för förslaget är att inga krav på förkunskaper skall ställas
på dem som önskar tillträde till utbildningen i fråga. De studerande som
deltar i försöksverksamheten bör enligt motionärernas mening tillerkännas
rätt till studiemedel vid bortfall av arbetsförtjänst.

Enligt utskottets uppfattning har den i motionen åsyftade utbildningen
starka beröringspunkter med den verksamhet som bedrivs inom studieförbundens
universitetscirklar och som kännetecknas av samma frihet
i uppläggningen som övriga studiecirklar. Undantag härvidlag utgör de
s. k. studieplansbundna universitetscirklarna. Det kan nämnas att närmare
samarbete mellan studieförbunden och universitetet i Lund nyligen
diskuterats vid en konferens i Lund. Vidare bör upplysas om att
det fr. o. m. innevarande budgetår pågår försöksverksamhet med universitetsutbildning
i nationalekonomi och engelska varvid prövas en
kombination av studiecirkel, självinstruerande material samt sammandragning
av de studerande till intensivkurser i internatform. I fråga om

1** Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 27

UbU 1973: 27

behörighet att delta i denna försöksverksamhet gäller liksom för övrig
decentraliserad universitetsutbildning bestämmelserna om vidgat tillträde
till högre utbildning.

Med hänvisning till det anförda och då högskoleutbildningens avgränsning
och uppgifter torde bli ingående prövade i samband med den fortsatta
behandlingen av U 68:s förslag avstyrker utskottet bifall till motionen
1973: 1695.

Ett vuxenutbildningscentrum med samordnad utbildning
på gymnasial och akademisk nivå föreslås i motionen 1973: 719 bli inrättat
i Skövde. Enligt motionärernas mening är situationen vad beträffar
högre utbildning i Skaraborgs län otillfredsställande och länets
struktur sådan att den föreslagna formen av samordnad vuxenutbildning
torde vara lämplig. Utskottet kan instämma i att hittillsvarande
utveckling av den decentraliserade universitetsutbildningen och övriga
insatser för en spridning av den högre utbildningen inte gynnat Skaraborgs
län. I betänkandet UbU 1971: 3 uttalade utskottet i anledning av
en motion angående samordnad vuxenutbildning på gymnasial och akademisk
nivå i samma län att den s. k. SAMSUS-gruppen torde vara oförhindrad
att ta initiativ till den då begärda försöksverksamheten. Någon
sådan verksamhet har inte kommit till stånd. Utskottet kan emellertid
inte tillstyrka att riksdagen nu fattar beslut om ett vuxenutbildningscentrum
i Skövde, då högskoleutbildningens lokalisering och organisation
är frågor som intar en framskjuten plats i U 68:s förslag.

Frågan om den fortsatta verksamheten vid örnsköldsviks
tekniska skola tas upp i motionen 1973: 1316. Alternativa yrkanden
avsedda att säkra skolans fortbestånd framläggs.

Sedan motionen avlämnats har Kungl. Maj:t beslutat att intagning till
skolan läsåret 1973/74 får ske i samma omfattning som läsåret 1972/73.
Samtidigt har uppdragits åt skolöverstyrelsen att redovisa dels vad en
avveckling av skolan skulle betyda för gymnasieskolans organisation i
Örnsköldsvik och för den anställda personalen, dels efterfrågan på utbildningen
vid skolan. Syftet med motionens andrahandsyrkande synes
därigenom vara tillgodosett. Utskottet, som utgår från att frågan om
framtida förändringar med avseende på skolans organisation m. m. blir
föremål för samråd med kommunens och länets skolmyndigheter, anser
att motionen 1973: 1316 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse om kommunal och statlig vuxenutbildning
får kommun anordna vuxenutbildning, om SÖ medger det,
medan vederbörande skolstyrelse beslutar om de kurser som skall anordnas.
För sådan kurs gäller att antalet elever stadigvarande skall vara
lägst tolv och högst 35. Inom det allmänna stödområdet exklusive g-ort,
dvs. ort med tre- eller fyraårig gymnasieskolelinje, får dock antalet
elever vara lägst åtta. För handikappade elever får specialundervisning

UbU 1973: 27

anordnas. Sådan speciell kurs får påbörjas om elevantalet varaktigt beräknas
uppgå till lägst fem. Under läsåret 1972/73 pågår slutligen försök
med kurser med lägst åtta elever på orter där skiftarbete förekommer
i större omfattning. SÖ fördelade år 1972 totalt 97 sådana kurser i sammanlagt
36 kommuner.

Med hänsyn till svårigheterna att i de mindre kommunerna uppfylla
kraven på antal kursdeltagare föreslås i motionen 1973:305
att åtta deltagare skall räcka för anordnande av kurs inom den kommunala
vuxenutbildningen på alla orter utanför g-ort.

Utskottet är medvetet om att omfattningen av den kommunala
vuxenutbildningen varierar påtagligt mellan kommuner och även mellan
så stora enheter som län. Ett klart samband har konstaterats mellan
kommunstorlek och utbud av kommunal vuxenutbildning. Även antalet
undervisningstimmar per 1 000 invånare är i allmänhet högre i större
kommuner än i små kommuner.

En jämnare fördelning av möjligheterna till vuxenutbildning är angelägen
att uppnå. De särskilda bestämmelserna om antal kursdeltagare
som avser stödområdet och skiftarbetare skall givetvis ses som led i en
sådan strävan. Enligt utskottets uppfattning är det osäkert om man
uppnår en mera markant ökning av tillgängligheten genom att sätta
lägre minimital för antal elever. Detta torde gälla oavsett om ökade
dispensmöjligheter medges. Sannolikt kan man räkna med att svårigheterna
att nå upp till ett visst elevantal ändock skulle kvarstå för
många små orter.

SVUX har bl. a. att pröva olika frågor som rör de vuxnas möjligheter
att tillgodose sina studiebehov. Kommittén har därvid kommit
in på frågan om en friare användning av de resurser som genom statsbidrag
ställs till kommunernas förfogande. Det vöre enligt utskottet
värdefullt om försök i riktning mot en friare resursanvändning kunde
komma till stånd i begränsad skala. Även möjligheterna att ytterligare
underlätta för de handikappade att få del av den kommunala vuxenutbildningen,
vilken fråga tas upp i motionen 1973: 1696, skulle därvid
kunna beaktas. Vad utskottet anfört beträffande friare resursanvändning
bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till känna. I detta sammanhang
vill utskottet också erinra om det samband som denna fråga har med
det utredningsuppdrag om bl. a. statsbidragssystemet i skolväsendet som
getts åt utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK).

Insatser för att komma till rätta med analfabetismen bland handikappade
samt frågan om tekniskt stöd m. m. för handikappade
i vuxenutbildningen behandlas i motionen 1973: 1696. I denna
påpekas att vid den inventering bland handikappade med behov av servicebostad
som genomfördes av stiftelsen Focus uppdagades 238 personer
som var att betrakta som analfabeter och att orsaken var att deras

UbU 1973: 27

handikapp förhindrat normal skolgång. Det finns anledning förmoda
att antalet analfabeter kan vara ännu högre.

I propositionen 1973: 54 lämnas en redogörelse för det vuxenpedagogiska
forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs av SÖ. Enligt denna
prioriterar SÖ inom samtliga de delområden detta arbete omfattar särskilt
handikappades, invandrares och andra minoritetsgruppers behov.
Det bör nämnas att ett projekt gäller kartläggning av vuxna handikappades
studiesituation. I sammanhanget kan också noteras att viss läromedelsutveckling
och lärarfortbildning planeras i samband med alfabetiseringsundervisningen,
som bedrivs inom arbetsmarknadsutbildningen.
Utskottet har vidare erfarit att SÖ genom information till de lokala
skolmyndigheterna söker stimulera till ökade utbildningsinsatser för
vuxna handikappade. Något särskilt uppdrag till SÖ, såsom påyrkas i
motionen 1973: 1696, är enligt utskottets mening inte erforderligt, varför
motionen kan avslås i nu ifrågavarande delar.

På uppdrag av Kungl. Maj:t utreder SÖ frågan om inrättande av
lärartjänster inom den kommunala vuxenutbildningen
och därmed sammanhörande behörighets- och meritvärderingsfrågor.
I avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete har överstyrelsen
i anslagsframställningen för budgetåret 1973/74 avstått från
att upprepa tidigare framlagt förslag om ändring av lärarnas anställningsförhållanden.
SÖ föreslår emellertid att särskilda arvodestjänster
som dels huvudlärare, dels institutionsföreståndare skall få inrättas vid
de särskilda skolenheterna för kommunal vuxenutbildning. Kungl. Maj:t
har ej biträtt detta förslag. I motionen 1973: 467 hemställs att riksdagen
uttalar sig för att nämnda slag av arvodestjänster snarast inrättas.

Utskottet anser att SÖ:s utredningsarbete bör avslutas och bedömas
i sin helhet innan ställning tas till frågan om inrättande av arvodestjänster
som huvudlärare och institutionsföreståndare. Yrkandet i motionen
1973: 467 avstyrks därför.

De statliga vuxenskolorna i Norrköping och
Härnösand skall vara ett komplement till de kommunala skolorna
för vuxna för studerande som av geografiska eller andra skäl ej kan
delta i den kommunala vuxenutbildningens kurser. Vid de statliga
skolorna för vuxna ges utbildning enligt läroplanerna för grundskolans
högstadium, gymnasieskolans tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska
linjer, tre- och fyraåriga linjer samt särskild teknisk utbildning. Undervisningen
vid skolorna bygger på en kombination av självstudier i form
av brevskolestudier och muntlig undervisning under periodvis återkommande
kurser vid respektive skola. Fr. o. m. vårterminen 1968 anordnas
vid skolan i Norrköping även ren korrespondensundervisning.

En av skolöverstyrelsen tillsatt arbetsgrupp har kartlagt de statliga
vuxenskolornas organisation och arbetssätt och i april 1972 avlämnat

UbU 1973: 27

en slutrapport över sitt uppdrag. I propositionen 1973: 54 redovisar
Kungl. Majit sitt ställningstagande till SÖ:s sedermera avgivna förslag
till åtgärder avseende statens skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping.

Föredragande statsrådet slår fast att de statliga skolorna i Norrköping
och Härnösand bör finnas kvar under statligt huvudmannaskap. På
grundval av SÖ:s förslag föreslås i propositionen att ett nytt system med
en friare resurstilldelning införs. Principerna för systemet överensstämmer
med det som tillämpas i folkhögskolan.

Utskottet tillstyrker att det föreslagna systemet för resurstilldelning
införs. Genom de möjligheter till rörlighet som får förutsättas vara inbyggda
i systemet bör det bli möjligt att disponera resurserna så att
även relativt lärartimkrävande kurser med få deltagare blir möjliga att
genomföra. Utskottet har inte heller något att erinra mot övriga förslag
och ställningstaganden i propositionen som rör den statliga vuxenutbildningen.

Kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning, FÖVUX.som
tillkallades år 1970, har till uppgift att genom flexibla studieformer
systematiskt pröva och utvärdera åtgärder för att undanröja de hinder,
som nu utestänger vuxna med kort och bristfällig ungdomsutbildning
från att delta i vuxenutbildning. I betänkandet angående fortsatt
uppsökande verksamhet för ci r k e 1 s t u d i e r inom
vuxenutbildningen (SOU 1973:9) redogörs för verksamheten
under det andra försöksåret 1971/72. I propositionen 1973:54 föreslås
att medel för uppsökande verksamhet anvisas även nästa budgetår och
att kostnaderna härför får bestridas från reservationsanslaget Kommittéer
m. m. under åttonde huvudtiteln. Enligt motionen 1973: 1697 är
verksamheten inte kommittéverksamhet i egentlig mening och kostnaderna
bör i stället bestridas från anslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet.

Av kommitténs nämnda betänkande framgår att FÖVUX i stor utsträckning
synes ha nått den avsedda målgruppen. Någon utvärdering
av de deltagandes studieresultat har inte gjorts, men genomgående för
de grupper som deltagit i försöksverksamheten anges vara det stora
intresset av att fortsätta studierna. FÖVUX-verksamheten synes alltså
ha upplevts som meningsfull och stimulerande. Verksamheten under
det tredje försöksåret, som nu pågår, kommer att redovisas i FÖVUX:s
huvudbetänkande, vilket väntas år 1974. Detta betänkande avses även
innehålla förslag baserade på erfarenheterna från alla tre försöksåren.

Utskottet, som finner det angeläget att den uppsökande studiecirkelverksamheten
inte avbryts efter den treåriga försöksperioden, har ingenting
att erinra mot att kostnaderna för densamma även nästa budgetår
får belasta kommittéanslaget och avstyrker bifall till motionen 1973:
1697.

UbU 1973: 27

För allmän studiecirkel i svenska, engelska, matematik eller samhällskunskap
som i huvudsak ligger på en nivå som svarar mot högst
grundskolans årskurs nio, s. k. prioriterade studiecirklar,
utgår fr. o. m. budgetåret 1970/71 ett tilläggsbidrag om högst 10 kr. per
studietimme. Dessutom utgår fr. o. m. innevarande budgetår till sådan
cirkel ett särskilt bidrag för administration och uppsökande verksamhet
med 5 kr. för varje studietimme. Tilläggsbidrag och särskilt bidrag utgår
även för allmän studiecirkel som har till syfte att utveckla handikappades
färdigheter att meddela sig.

Enligt motionen 1973: 1673 bör till de prioriterade studiecirklarna
även hänföras cirklar på grundskolenivå i religionskunskap och naturorientering.
Samma förslag läggs fram i motionen 1973: 1694, i vilken
därtill förordas att tyska skall ingå bland de prioriterade ämnena. Yrkandet
i sistnämnda motion överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen
framlagt förslag, som av överstyrelsen kostnadsberäknats till 4,5 milj. kr.

Utskottet erinrar om att den särskilda bidragsgivningen som gäller
beträffande studiecirklar i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap
tillkommit i syfte att stimulera utbildningen för vuxna med
kort och bristfällig utbildning. Nämnda fyra ämnesområden har därvid
valts såsom befunna vara särskilt centrala. Det bör i sammanhanget
uppmärksammas att den av FÖVUX bedrivna uppsökande studiecirkelverksamheten
omfattar just dessa ämnen. I avvaktan på en utvärdering
av denna kommittés verksamhet och med hänsyn till de avsevärda
kostnader som är förenade med en utökning av antalet ämnesområden
avstyrker utskottet bifall till nu ifrågavarande motionsyrkanden.

Kungl. Maj:t har i propositionen 1973: 54 föreslagit att den nu gällande
bidragsgivningen till allmänna studiecirklar
skall förenklas.. Förslaget innebär att bidraget, som nu beräknas
på varje enskild studiecirkel, i fortsättningen skall beräknas för varje
lokal anordnare av studiecirkelverksamhet. Statsbidraget skall således
utgå med 75 procent av de verifierade totala kostnaderna för ledararvode
och studiematerial inom en studieförbundsavdelning, dock högst
30 kr. per statsbidragsberättigad studietimme. Vidare föreslås att det
särskilda tilläggsbidraget till s. k. prioriterade cirklar skall utgå som ett
schablonbidrag med 15 kr. per studietimme.

I motionen 1973: 1669 föreslås en ytterligare förenkling av statsbidragsreglerna.
Enligt motionärerna bör samtliga bidrag som ingår i
bidragsgivningen till den allmänna studiecirkelverksamheten inordnas
i det av Kungl. Maj:t föreslagna nya bidragssystemet, dvs. även bidragen
till kostnader för fackmannamedverkan samt för studiecirkelledares
resor och traktamenten i studiecirklar inom det allmänna stödområdet.
Även bidragsgivningen avseende kostnader för medverkan av tolk i
studiecirklar för döva och hörselskadade bör enligt motionen förenklas.

Utskottet finner den i propositionen förordade ändringen av statsbidragsreglema
motiverad och angelägen. En förenkling av den admi -

UbU 1973: 27

nistration som är förenad med statsbidragsgivningen torde, såsom föredragande
statsrådet framhåller, komma att innebära en inte obetydlig
rationaliseringsvinst för studieförbunden.

Till de ytterligare förenklingar som föreslås i motionen ställer sig
utskottet i princip positivt. Enligt utskottet bör det därför övervägas
om verifierade kostnader för medverkan av expert eller fackman, liksom
de särskilda bidragen till resor och traktamenten, på lämpligt sätt
kan inordnas i det nya bidragssystemet. Formerna för bidrag till tolkmedverkan
synes mera svårbedömda. Ytterligare överväganden torde
erfordras innan ställning tas till i motionen framlagda förslag. Utskottet
förutsätter att denna fråga följs med uppmärksamhet i syfte att även
beträffande dessa kostnader uppnå en mera rationell bidragskonstruktion.

För att studieförbundsavdelningarna skall kunna täcka sina löpande
kostnader under verksamhetsåret utgår förskott med ett belopp motsvarande
högst 90 procent av statsbidraget under närmast föregående
budgetår. I motionen 1973: 1669 påpekas att studieförbunden i tider då
antalet studiecirklar ökar kraftigt och kostnaderna stiger kan ställas
inför mycket besvärliga likviditetsproblem. Skolöverstyrelsen bör därför
ges möjlighet att då särskilda skäl föreligger medge högre förskott än
90 procent. Utskottet har ingenting att erinra mot att SÖ ges ett bemyndigande
att medge högre förskott under förutsättning att det klart
och entydigt kan styrkas att studiecirkelverksamheten det gäller vuxit
betydligt sedan närmast föregående budgetår.

Anslagen till folkbildningsarbete har, hävdas det i motionen 1973:
1694, under de senaste åren urholkats bl. a. på grund av att kompensation
inte erhållits för löne- och prisökningar. En indexreglering
av statsbidraget till s t u d i e c i r k e 1 v e r k s a m h eten
föreslås därför i motionen.

Förslag om indexreglering av studiecirkelbidragen har förts fram av
SÖ i verkets petita för budgetåret 1973/74 och har således prövats av
Kungl. Maj:t, som inte biträtt förslaget i fråga. Utskottet anser att en
något tätare justering av bidragsbeloppen med hänsyn till kostnadsutvecklingen
är önskvärd men kan inte tillstyrka att bidragen indexregleras,
varför motionsyrkandet härom avstyrks.

I motionen 1973: 1273 anförs att en betydande uppräkning av bidraget
till studieförbundens organisationskostnader krävs
om förbunden skall kunna fylla sin centrala funktion i vuxenutbildningen.
Hemställan i denna del av motionen avser en successiv uppräkning
av anslaget under de närmaste åren jämte en översyn av själva
bidragskonstruktionen.

Bidrag till av skolöverstyrelsen godkända studieförbund utgår enligt
grunder som godtagits av 1963 års riksdag (prop. 1963: 36, SU 1963: 74,
rskr 1963: 190). Bidraget utgår dels till organisationskostnader, dels till
kostnader för pedagogisk verksamhet.

UbU 1973: 27

Utskottet, som hyser den uppfattningen att en ytterligare uppräkning
av ifrågavarande bidrag kan vara av behovet påkallad, vill dock inte
förorda att riksdagen gör något uttalande som binder Kungl. Maj:ts
kommande ställningstaganden till budgetmässiga avvägnings- och prioriteringsfrågor
inom vuxenutbildningsområdet och avstyrker därför motionsyrkandet
om successiv uppräkning av organisationsanslaget. Vad
gäller frågan om översyn av bidragskonstruktionen erinrar utskottet
om att hithörande frågor kan tas upp vid SVUX:s allmänna översyn
av vuxenutbildningen om så befinnes lämpligt. Utskottet avstyrker på
anförda skäl bifall till motionen 1973: 1273 i denna del.

Den tekniska utbildningen vid högskolan i Linköping
bedrivs i viss utsträckning med hjälp av television. Kommittén
för TV och radio i utbildningen (TRU) och från den 1 juli 1972
kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television
inom utbildningsväsendet har svarat för produktionen av undervisningsprogram
efter produktionsplaner som fastställts av universitetskanslersämbetet
i samråd med TRU-kommittén och högskolan i Linköping.
Utskottet tillstyrker den i propositionen 1973: 54 föreslagna ändringen
att det i fortsättningen skall ankomma på berörda organ inom högskolan
att bestämma hur TV skall användas i undervisningen. Samarbetet
mellan högskolan och den nya kommittén för TRU-verksamheten föreslås
bli baserat på årliga överenskommelser. Föredragande statsrådet
förordar att medel för kostnader för aktualisering och revidering av
TRU-producerade program för den tekniska utbildningen vid högskolan
i Linköping t. o. m. nästa budgetår beräknas under anslaget till viss utbildning
via radio och television m. m. och att för därpå följande budgetår
dessa kostnader prövas vid beräkningen av medelsbehovet för teknisk
utbildning vid högskolan i Linköping. Utskottet har ingenting att erinra
mot detta förslag.

Skolöverstyrelsen har lagt fram förslag om vissa åtgärder för de
finska invandrarna. Enligt förslaget — som har sin utgångspunkt i bl. a.
riksdagens uttalade önskemål om att Haparanda tillförs en ersättningsverksamhet
när folkskoleseminariet slutligt avvecklas vid utgången
av innevarande budgetår — skall ett särskilt statligt institut upprättas.
Institutet skall ha till uppgift att bedriva kursverksamhet i finska för i
första hand lärare. De av SÖ föreslagna fortbildningskurserna respektive
intensivkurserna för lärare förutsätts förlagda till terminstid. Föredragande
statsrådet har inte varit beredd att utan ytterligare utredning
föreslå en sådan förändring av principerna för fortbildning som överstyrelsens
förslag innebär. I propositionen framläggs i stället förslag om
inrättande nästa budgetår av en ny folkhögskola i Haparanda för vilken
staten t. v. vederlagsfritt upplåter lokaler som nu används av folkskoleseminariet.
Förslaget bygger på överläggningar med Riksförbundet

UbU 1973: 27

Finska föreningar i Sverige. Riksförbundet förutsätts bli huvudman för
den nya folkhögskolan, vid vilken enligt planerna i förbundets regi skall
bedrivas kursverksamhet för finska ungdomar i Sverige som inte fått
någon utbildning över grundskolan. Vidare skall vid folkhögskolan utbildas
funktionärer för kulturellt arbete bland finska invandrare.

Farhågor om rekryteringssvårigheter till de befintliga folkhögskolorna
i Norrbottens län och tvivel huruvida den i propositionen föreslagna
folkhögskolan kommer att bli en varaktig och täckande ersättning för
folkskoleseminariet i Haparanda anförs som motivering för yrkandet i
motionen 1973: 1699 om avslag på propositionens förslag till förmån för
det av SÖ föreslagna institutet.

Det framgår av det utredningsarbete som ligger bakom SÖ:s förslag
att det är förenat med mycket stora svårigheter att finna en lämplig ersättningsverksamhet
för folkskoleseminariet. Mot bakgrund av det kartläggningsarbete
och de överväganden som gjorts vill utskottet kraftigt
understryka kravet att den nya verksamheten får ett upptagningsområde
som är större än Norrbottens län. Utskottet delar också SÖ:s mening om
vikten av att utnyttja de för denna region unika resurserna som ligger
i kunskaper i finska språket och kulturen m. m. Utskottet ser det vidare
som angeläget att den verksamhet som byggs upp i olika hänseenden
innebär förstärkta resurser för de finska invandrarna.

De båda lösningarna av frågan om en till Haparanda förlagd ny verksamhet
företer på avgörande punkter betydande likheter. Det grundläggande
syftet med såväl folkhögskole- som institutalternativet är sålunda
att genom utbildningsinsatser förbättra de finska invandrarnas
situation. Vad gäller förutsättningarna att åstadkomma en väl fungerande,
varaktig verksamhet som ersättning för seminariet kommer bl. a.
möjligheten att rekrytera elever (kursdeltagare) till olika sorters utbildning
i förgrunden. Enligt utskottets mening är denna fråga svårbedömd
vad gäller såväl finsk invandrarungdom som olika lärarkategorier. Beträffande
de institutionella formerna för verksamheten har utskottet
vid sina överväganden stannat för att tillstyrka förslaget att en folkhögskola
inrättas med Riksförbundet Finska föreningar i Sverige som huvudman.
Skolan bör såsom föreslås i propositionen starta nästa budgetår.

Utskottet är medvetet om risken att en ny folkhögskola i Norrbottens
län — vilket län redan har en hög folkhögskoletäthet — kan menligt
påverka rekryteringen till de befintliga skolorna. Det bör därför kraftigt
understrykas att folkhögskolan i Haparanda måste bli riksrekryterande.
Konkurrens med de övriga skolorna bör undvikas så att inte nu företagna
— bl. a. regionalpolitisk betingade — insatser till Haparandas
förmån resulterar i icke önskvärda konsekvenser för andra skolor och
orter. Statsmakternas ansträngningar i ärendet får då en ej önskad
effekt. Av avgörande betydelse för rekryteringen till en folkhögskola

UbU 1973:27

i Haparanda och dess möjligheter att utvecklas till en varaktig och god
ersättning för seminariet är att skolan kan erbjuda ett rikt sortiment
av kurser, varvid sådana som på olika sätt främjar de finska invandrarnas
situation i Sverige i första hand bör komma i fråga men även andra
aktiviteter bör övervägas. Föredragande statsrådet har pekat på vissa
möjligheter i detta hänseende. Utskottet finner det angeläget att SÖ.s
förslag om kurser så långt möjligt kan förverkligas.

Vad gäller finansieringen av verksamheten vid den föreslagna folkhögskolan
i Haparanda har utskottet erfarit att landstinget i Norrbottens
län förklarat sig inte kunna ekonomiskt stödja någon ny folkhögskola
i länet samt att något vidgat engagemang avseende befintliga skolor ej
heller kan komma i fråga. Utskottet finner anledning tolka läget så att
staten måste vara beredd att ta ett avgörande ansvar för finansieringen
av den avsedda verksamheten. Vad utskottet anfört beträffande rekrytering
till samt utnyttjande och finansiering av den föreslagna folkhögskolan
bör av riksdagen ges Kungl. Maj:t till känna.

Vad i propositionen 1973: 54 i nu ifrågavarande avseenden i övrigt
anförts och föreslagits har inte gett utskottet anledning till särskilda
uttalanden.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande samordning mellan arbetsmarknadsutbildning
och kommunal vuxenutbildning avslår motionen
1973: 1273 i denna del,

2. att riksdagen beträffande antagning till arbetsmarknadsutbildning
avslår motionen 1973: 1273 i denna del,

3. att riksdagen beträffande vuxenutbildningsråd avslår motionen
1973: 1694 i denna del,

4. att riksdagen beträffande försöksverksamhet enligt Open University-modellen
avslår motionen 1973: 1273 i denna del,

5. att riksdagen beträffande viss försöksverksamhet med högre
utbildning avslår motionen 1973: 1695,

6. att riksdagen beträffande vuxenutbildningscentrum i Skövde
avslår motionen 1973: 719,

7. att riksdagen beträffande tekniska skolan i Örnsköldsvik avslår
motionen 1973: 1316,

8. att riksdagen beträffande friare resursanvändning inom den
kommunala vuxenutbildningen som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört i anledning av motionerna
1973: 305 och 1973: 1696, sistnämnda motion i denna del,

9. att riksdagen beträffande åtgärder för handikappade avslår
motionen 1973: 1696 i vad den icke behandlats under punkten
8 i hemställan,

UbU 1973: 27

10. att riksdagen beträffande inrättande av arvodestjänster som
huvudlärare och institutionsföreståndare avslår motionen 1973:
467,

11. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1973: 54 förordats
i fråga om kommunal vuxenutbildning,

12. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1973: 54 förordats
i fråga om statlig vuxenutbildning,

13. att riksdagen beträffande medelsanvisning för viss verksamhet
med vuxenutbildning med bifall till propositionen 1973: 54 och
med avslag på motionen 1973: 1697 medger att det under åttonde
huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Kommittéer m. m.
under budgetåret 1973/74 får tas i anspråk för ifrågavarande
ändamål,

14. att riksdagen beträffande ämnen i s. k. prioriterade studiecirklar
avslår motionerna 1973: 1673 och 1973: 1694 i denna del,

15. att riksdagen med godkännande av i propositionen 1973: 54
förordade förändringar av det statliga stödet till studiecirkelverksamheten
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört i anledning av motionen 1973: 1669,

16. att riksdagen

a. beträffande indexreglering av statsbidraget till studiecirkelverksamheten
avslår motionen 1973: 1694 i denna del,

b. beträffande statsbidrag till studieförbundens organisationskostnader
avslår motionen 1973: 1273 i denna del,

17. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1973: 54 förordats
i fråga om användande av förproducerat material vid
den högre tekniska utbildningen vid högskolan i Linköping,

18. att riksdagen med godkännande av vad som i propositionen
1973: 54 förordats om statsbidrag till huvudmannen för en ny
folkhögskola i Haparanda som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet i anledning av motionen 1973: 1699
anfört beträffande rekrytering till samt utnyttjande och finansiering
av denna folkhögskola,

19. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1973: 54 förordats
om upplåtande av vissa lokaler till huvudmannen för
den nya folkhögskolan i Haparanda.

2. Viss utbildning via radio och television m. m. Kungl. Maj:t har i propositionen
1973: 1 bilaga 10 under punkten G 1 (s. 473—479) föreslagit
riksdagen att till Viss utbildning via radio och television m. m. för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 44 250 000 kr.

I motionen 1973: 1323 av fru Sundberg m. fl. (m) hemställs att riksdagen
till Viss utbildning via radio och television m. m. för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 34 250 000 kr.

UbU 1973: 27

Utskottet. Från anslaget bekostas utgifter för den verksamhet med
produktion av undervisningsprogram m. m. för radio och television
som sedan budgetåret 1972/73 handhas av kommittén för den fortsatta
verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet. Vidare
ersätts kostnader för skolprogramverksamheten vid Sveriges Radio.

Medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1973/74 har i propositionen
1973: 1 beräknats till 44 250 000 kr. Härav avses för skolradion
24 460 000 kr. och för TRU-verksamheten 19 790 000 kr. I motionen
1973: 1323 yrkas att medelsanvisningen för sistnämnda ändamål begränsas
till 9 790 000 kr.

Kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television
inom utbildningsväsendet skall enligt direktiven främst inrikta sin verksamhet
på vuxenutbildning på alla nivåer och förskola. Utskottet har
noterat att föredragande statsrådet räknar med att kommittén kan lägga
fram förslag om en framtida mer definitiv organisation av verksamheten
inom loppet av två år.

Kungl. Maj:t har i september 1972 fastställt kommitténs produktionsplan
för innevarande budgetår. I sin anslagsframställning för budgetåret
1973/74 ger kommittén en översikt över de projekt som är intagna i
produktionsplanen. Projekten sträcker sig i många fall in på budgetåret
1973/74. Någon produktionsplan (detaljplanering) för nästa budgetår
har emellertid ännu inte presenterats eftersom — enligt vad som uppges
av kommittén — planens slutliga utformning i hög grad är beroende av
faktorer som inte kan överblickas förrän under senare delen av innevarande
budgetår.

Av kommitténs anslagsframställning framgår att satsningarna på förskola
och vuxenutbildning avses bli utökade medan medelsåtgången för
övriga projekt förväntas minska. Utskottet kan alltså konstatera att
kommittén arbetar för att alltmer anpassa verksamheten till den i direktiven
påbjudna inriktningen. Enligt utskottets uppfattning finns inte skäl
för den i motionen 1973: 1323 föreslagna avsevärda minskningen av
anslagsmedlen till TRU-verksamheten. Den av Kungl. Maj:t förordade
uppräkningen med 1 milj. kr. innebär endast en mycket begränsad reell
förstärkning, då de automatiska utgiftsökningarna i form av löne- och
prisomräkning m. m. beräknas uppgå till 0,9 milj. kr. Utskottet tillstyrker
det i propositionen begärda anslagsbeloppet för nästa budgetår
och avstyrker yrkandet i motionen 1973: 1323.

Kommittén har i sin anslagsframställning begärt medel bl. a. för inköp
av en mobil färg-TV-enhet. I propositionen 1973: 1 anför föredragande
statsrådet att han vid sin medelsberäkning inte tagit upp medel för detta
ändamål, då han räknat med att vissa resurser för produktion av program
i färg även i framtiden skall kunna förhyras från dramatiska institutet.
Utskottet har erfarit att kommittén funnit det nödvändigt att
med hänsyn till den nuvarande tekniska utrustningens dåliga standard

UbU 1973: 27

inköpa två kameror och att dessa mot bakgrund av utvecklingen av
antalet färg-TV-mottagare bör vara färgkameror. Nyanskaffningen
skulle kunna ske för en bruttokostnad av ca 800 000 kr. Genom att vissa
produktionskostnader blir lägre samt genom inkomster av uthyrning
beräknas nettokostnaden till ca 400 000 kr. Kungl. Maj:ts ställningstagande
till frågan om inköp av mobil kameraenhet för ca 3 milj. kr.
bör inte utgöra hinder för kommittén att inom ramen för tilldelade
medel anskaffa de avsedda färg-TV-kameroma.

Utskottet som i det föregående godkänt förslag beträffande TV-undervisningen
i Linköping hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med avslag
på motionen 1973: 1323 till Viss utbildning via radio och television
m. m. för budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 44 250 000 kr.

3. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader m. fl. anslag. Utskottet,
som i det föregående under punkten 1 behandlat vissa i propositionen
1973: 54 framlagda förslag avseende den statliga vuxenutbildningen,
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisningar för budgetåret
1973/74 (prop. 1973: 54, s. 79—81) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln
anvisar

1. till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader ett förslagsanslag
av 4 868 000 kr.,

2. till Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

3. till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m. ett
reservationsanslag av 198 000 kr.

4. Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1973: 1 bilaga 10 punkten G 5, s.
479—481) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till driften av kommunala skolor för
vuxna för budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 165 000 000 kr.

5. Bidrag till studiecirkelverksamhet. Kungl. Maj:t har i propositionen
1973: 54 (s. 81—83) föreslagit riksdagen att till Bidrag till studiecirkelverksamhet
för budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 205 000 000 kr.

Utskottet. Med hänvisning till utskottets under punkten 1 redovisade
ställningstaganden till av Kungl. Maj:t samt i motioner framlagda för -

UbU 1973: 27

slag rörande det statliga stödet till studiecirkelverksamheten m. m. hemställer
utskottet

att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 54 och med avslag
på motionerna 1973: 1673 och 1973: 1694 i denna del till Bidrag
till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1973/74 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 205 000 000 kr.

6. Bidrag till studieförbund. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(prop. 1973: 54, s. 83—84) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1973/74
under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag av 10 400 000 kr.

Stockholm den 26 april 1973

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Mårtensson (s), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i
Härnösand (s), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson
i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herrar Berndtson i Linköping
(vpk), Sundgren (s), Stålhammar (fp) och Karlsson i Mariefred (c).

Reservationer

A. vid punkten 1 (Vissa förslag på vuxenutbildningens område)

1. beträffande samordning mellan arbetsmarknadsutbildning och kommunal
vuxenutbildning av herrar Wikström (fp), Johansson i Skärstad
(c), Stålhammar (fp) och Karlsson i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med »Utskottet
får» och på s. 6 slutar med »härom avstyrks» bort ha följande
lydelse:

För att så långt möjligt eliminera de studiehinder som möter vuxna
bör vuxenutbildningsorganisationen kännetecknas av ett stort antal möjligheter
för den vuxne att i olika former och vid olika tidpunkter skaffa
sig vidgade kunskaper. Utvecklingen har av nödvändighet också lett
fram till ett utbud av utbildning som präglas av bredd och variationsrikedom.
Utbildningar med mycket starkt skiftande innehåll, mål, form
och organisation står nu till de vuxenstuderandes förfogande. Utskottet
finner denna utveckling riktig och önskvärd, men den medför självfallet
stora krav på god överblick och planering för att helhetssynen inom
vuxenutbildningsområdet inte skall gå förlorad. Den stora variationen

UbU 1973: 27

i utbildningsformer aktualiserar också på ett alltmer påtagligt sätt organisations-
och samordningsfrågor.

Såsom framhålls i motionen 1973: 1273 bortses ofta i vuxenutbildningssammanhang
från arbetsmarknadsutbildningen genom dess särställning
som en del av sysselsättningspolitiken. Den del av arbetsmarknadsutbildningen
som utgörs av särskilda kurser har emellertid fått en alltmer
permanent karaktär. Särskilda utbildningscentra har etablerats i
olika delar av landet. Den utbildning som erbjuds i arbetsmarknadsutbildningen
ligger till stora delar nära den yrkesinriktade utbildningen i
gymnasieskolan och i den kommunala vuxenutbildningen. Den del som
f. n. sker inom ramen för det reguljära skolväsendet utgör ca 40 procent
av den totala arbetsmarknadsutbildningen, men den bör enligt utskottets
mening vara möjlig att ytterligare öka. I detta sammanhang bör särskilt
uppmärksammas angelägenheten av en ökad samordning mellan arbetsmarknadsutbildningen
och den kommunala vuxenutbildningen.

I enlighet med de tidigare nämnda tilläggsdirektiven har SVUX att
pröva frågor om samordning och arbetsfördelning inom vuxenutbildningen.
Den av inrikesministern förra året tillkallade kommittén för
översyn av arbetsmarknadsutbildningen har bl. a. att behandla frågor
som rör formerna för denna utbildning och samverkan mellan arbetsmarknadsmyndighet
och utbildningsanordnare. Kommittén har att i
olika frågor samråda med SVUX.

Ifrågavarande utrednings- och kommittéarbete torde endast på något
längre sikt leda till konkreta samordningsåtgärder. Vissa mer praktiskt
inriktade åtgärder bör enligt utskottets uppfattning kunna vidtas redan
i nuläget. Det bör därför lämpligen uppdras åt skolöverstyrelsen (SÖ)
att särskilt uppmärksamma möjligheterna till ökad samordning mellan
arbetsmarknadsutbildning och kommunal vuxenutbildning och att initiera
i sammanhanget erforderliga åtgärder.

Vad utskottet anfört i anledning av nu förevarande hemställan i motionen
1973: 1273 bör ges till känna för Kungl. Maj:t.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande samordning mellan arbetsmarknadsutbildning
och kommunal vuxenutbildning som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i anledning av
motionen 1973: 1273 i denna del,

2. beträffande viss försöksverksamhet med högre utbildning av herr
Berndtson i Linköping (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med »Enligt
utskottets» och på s. 8 slutar med »motionen 1973: 1695» bort ha följande
lydelse:

UbU 1973: 27

Utvecklingen går mot en alltmer specifik yrkesinriktning av den högre
utbildningen. Även den försöksverksamhet med vidgat tillträde till denna
utbildning som pågår är i stora delar att betrakta som klart yrkesinriktad.
Enligt utskottets uppfattning är det väsentligt att var och en har
rätt till tillträde till högre studier utan att dessa studier syftar till någon
mer eller mindre specifik utbildning. Starkare inslag av folkbildningsrörelsens
principer bör vara möjliga att tillämpa på den högre utbildningen.
Variation i fråga om undervisningens uppläggning och inriktning
jämte kursernas längd är förutom särskilda vuxenpedagogiska insatser
faktorer som kommer i förgrunden när det gäller att ge alla vuxna
— oavsett skolunderbyggnad — en reell möjlighet att bedriva avancerade
studier inom områden de finner angelägna.

Det synes utskottet rimligt att det högre utbildningsväsendet breddar
och utvecklar sin verksamhet mot en mer aktiv roll i folkbildningsarbetet.
Vissa överläggningar har förts och pågår rörande ett närmare
samarbete mellan universitet och studieförbund. En systematisk försöksverksamhet
med friare högre studier bör enligt utskottets mening kunna
påbörjas. En sådan verksamhet bör lämpligen avse de beteende- och
samhällsvetenskapliga områdena. Det bör ankomma på universitetskanslersämbetet
att ansvara för planering av verksamheten, dess uppläggning,
lokalisering m. m. Det torde vidare kunna uppdras åt SVUX att
överväga formerna för studiestöd åt dem som deltar i verksamheten.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört i anledning av motionen 1973: 1695.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande viss försöksverksamhet med högre
utbildning som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört i anledning av motionen 1973: 1695,

3. beträffande vissa frågor angående handikappade i vuxenutbildningen
av herr Berndtson i Linköping (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »I propositionen»
och slutar med »ifrågavarande delar» bort ha följande lydelse: Mot

bakgrund av vad i motionen 1973: 1696 anförts finner utskottet
det motiverat att skyndsamt utreda förekomsten av analfabetism bland
handikappade liksom utbildningsbrister i övrigt bland handikappade och
vidta åtgärder för att undanröja dessa brister.

Motionärerna aktualiserar dessutom behovet av tekniskt stöd åt handikappade
i vuxenutbildningen och anför att vuxenutbildningen har en
väsentlig eftersläpning i förhållande till den obligatoriska skolan. Bl. a.
pekas på behovet av en inventering av bestående undervisningsbyggnader,
främst med avseende på tillgänglighet. Utskottet delar motionärer -

UbU 1973: 27

nas uppfattning att skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att utreda behovet
av tekniskt stöd för handikappade i vuxenutbildningen och företa
en inventering av beståndet av för handikappade tillgängliga undervisningslokaler
samt framlägga förslag till åtgärder.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen i anledning av motionen 1973: 1696 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande
analfabetismen bland handikappade samt frågan om tekniskt
stöd m. m. för handikappade i vuxenutbildningen,

4. beträffande inrättande av arvodestjänster av herr Nordstrandh (m)
och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »avstyrks därför» bort ha följande lydelse:

Det står enligt utskottets mening alltmer klart att lärarorganisationen
inom den kommunala vuxenutbildningen behöver förstärkas. Såsom
framhållits av SÖ och i motionen 1973: 467 visar erfarenheterna att det
föreligger ett stort behov av ämnesmetodisk och pedagogisk handledning
vid de särskilda skolenheterna. I avvaktan på en lösning av frågan om
fasta heltidstjänster som lärare bör därför snarast arvodestjänster som
huvudlärare och institutionsföreståndare inrättas. Planering av stödundervisning,
ledande av ämneskonferenser, introduktion av nya läromedel
och ansvar för institutioner kräver arbetsinsatser som rimligen måste
kunna arvoderas. Tiden torde emellertid inte medge att sådana tjänster
inrättas förrän till läsåret 1974/75.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande inrättande av arvodestjänster som
huvudlärare och institutionsföreståndare som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i anledning av
motionen 1973: 467,

5. beträffande medelsanvisning till uppsökande studiecirkelverksamhet
av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »motionen 1973: 1697» bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ansett sig böra acceptera att medel för uppsökande studiecirkelverksamhet
under den treåriga försöksperioden anvisats under
utbildningsdepartementets kommittéanslag. Det är rimligt att verksamheten
inte avbryts efter innevarande budgetår under den tid utvärderingen
pågår. Att kostnaderna, som därvid uppkommer och som kan

UbU 1973: 27

beräknas uppgå till 700 000 å 800000 kr. nästa budgetår, skall belasta
kommittéanslaget är dock enligt utskottets mening både felaktigt och
missvisande. Det bör i sammanhanget uppmärksammas att avsevärda
belopp anvisats på tilläggsstat för departementets kommittéverksamhet
under de tre senaste budgetåren. Kostnaderna för fortsatt uppsökande
studiecirkelverksamhet bör i stället, såsom föreslås i motionen
1973: 1697, bestridas från förslagsanslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet.
Med hänsyn till detta anslags storlek blir den ytterligare belastning
som uppkommer marginell och bör inte föranleda någon uppräkning
av detta anslag.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande medelsanvisning för viss verksamhet
med vuxenutbildning med bifall till motionen 1973:1697 och
med avslag på propositionen 1973: 54 i denna del medger att
det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Bidrag
till studiecirkelverksamhet under budgetåret 1973/74 får tas i
anspråk för ifrågavarande ändamål,

6. beträffande s. k. prioriterade studiecirklar av herrar Wikström (fp),
Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herrar
Stålhammar (fp) och Karlsson i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med »Utskottet
erinrar» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden» bort
ha följande lydelse:

Studieförbunden gör stora insatser för att få vuxna med kort teoretisk
grundutbildning att deltaga i cirklar med tilläggsbidrag. I studiecirkeln
kan studierna lätt anpassas till deltagarnas intressen, tidigare studier
och erfarenhet. De prioriterade studiecirklarna innehar därför en
central funktion när det gäller att nå dem som i ungdomsåren fick en
kort och bristfällig utbildning. Erfarenheterna av den försöksverksamhet
som bedrivs av FÖVUX ger också belägg härför. Den prioritering av
vissa ämnen om skett genom att tilläggsbidrag utgår kan emellertid på
sikt få mindre önskvärda stymingseffekter på det fria och frivilliga folkbildningsarbetet.
I likhet med vad SÖ anför i sin anslagsframställning
anser utskottet att flera skäl talar för att det högre bidraget borde utgå
till studiecirklar i samtliga ämnen. Utskottet förordar att fler ämnen
successivt förs upp som prioriterade. Med anledning av förevarande
motionsyrkanden bör det högre bidraget utgå även till studiecirklar i
religionskunskap och naturorientering fr. o. m. nästa budgetår. Kostnaderna
härför uppskattas till 3,0 milj. kr. och kommer av utskottet att
beaktas vid förslag under punkten 5 i detta betänkande till medelsanvisning
till studiecirkelverksamheten.

UbU 1973:27

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen beträffande ämnen i s. k. prioriterade studiecirklar
med bifall till motionen 1973: 1673 i denna del och i anledning
av motionen 1973: 1694 i motsvarande del som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande vissa anslagsfrågor av herrar Wikström (fp), Johansson i
Skärstad (c), Stålhammar (fp) och Karlsson i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med »Förslag
om» och på s. 14 slutar med »denna del» bort ha följande lydelse:

Med anledning av förevarande motionsyrkanden, som syftar till en
förstärkning av bidragen till studieförbundens kostnader för studiecirklar
samt för administration m. m., får utskottet anföra följande.

Det står helt klart att statsbidragen till cirkelverksamheten inte täcker
den andel av studieförbundens kostnader som statsmakterna förutsatte
vid beslutet år 1963. Detta beror huvudsakligen på att kompensation
inte givits för de kontinuerliga löne- och prisökningarna. Vad beträffar
studieförbundens organisatoriska och pedagogiska kostnader framgår
av SÖ:s petita att statsbidraget minskat från 18,3 procent av redovisade
kostnader budgetåret 1963/64 till 7,6 procent 1970/71.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att åtgärder måste vidtas
för att komma till rätta med de problem statsbidragens reella minskning
innebär. En successiv uppräkning av organisationsanslaget och en betydligt
mer ofta förekommande justering av studiecirkelbidraget torde därvid
bli ofrånkomliga. Vissa ytterligare förenklingar av bidragsgivningen
och ändringar i fråga om bidragens konstruktion kan också visa sig
lämpliga. Vad utskottet anfört i anledning av nu ifrågavarande yrkanden
i motionerna 1973: 1273 och 1973: 1694 bör ges till känna för Kungl.
Maj:t.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen

a. beträffande indexreglering av statsbidraget till studiecirkelverksamheten
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört i anledning av motionen 1973: 1694 i
denna del,

b. beträffande statsbidrag till studieförbundens organisationskostnader
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad

UbU 1973: 27

utskottet anfört i anledning av motionen 1973: 1273 i denna
del,

B. vid punkten 2 (Viss utbildning via radio och television m. m.) av herr
Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
»Kungl. Maj:t har» och på s. 19 slutar med »avsedda färg-TV-kamerorna»
bort ha följande lydelse:

Utskottet vill betona att TRU-verksamheten i avvaktan på beslut om
en definitiv organisation måste betraktas som en försöksverksamhet.
Kommittén har ännu ej framlagt någon produktionsplan för budgetåret
1973/74. Utskottet kan inte anse det i propositionen presenterade och
eljest för utskottet tillgängliga materialet till fyllest för en bedömning
av det för nästa budgetår erforderliga medelsbehovet. Med hänsyn härtill
och då en utvärdering av hittills gjorda insatser saknas, är utskottet
i det nu aktuella budgetläget inte berett tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag
till medelsanvisning, som uppgår till nära 20 milj. kr. Till följd av vunna
erfarenheter på produktionssidan bör det vara möjligt att bedriva en
godtagbar försöksverksamhet även om anslagsbeloppet reduceras. Det
bör vidare uppmärksammas att medelsbehovet för vissa speciella projekt
kommer att minska.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen
1973: 1323. Utskottet har ingen erinran mot Kungl. Maj:ts medelsberäkning
avseende Sveriges Radios verksamhet.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1973: 1 och med
bifall till motionen 1973: 1323 till Viss utbildning via radio och
television m.m. för budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 34 250 000 kr.

C. vid punkten 5 (Bidrag till studiecirkelverksamhet) av herrar Wikström
(fp), Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg
(m), herrar Stålhammar (fp) och Karlsson i Mariefred (c) som anser
att utskottets hemställan vid bifall till reservationen A 6 vid punkten 1
bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av propositionen 1973: 54 och motionen
1973: 1694 i denna del samt med bifall till motionen 1973: 1673
i motsvarande del till Bidrag till studiecirkelverksamhet för
budgetåret 1973/74 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 208 000 000 kr.