Utbildningsutskottets betänkande nr 25 år 1973
UbU 1973:25
Nr 25
Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion om forskning
rörande samhällets insatser för de handikappade.
Motionen
I motionen 1973:709 av herr Johansson i Jönköping m. fl. (s)
hemställs att riksdagen ger Kungl. Maj:t i uppdrag att främja forskning
för utvärdering av åtgärder för handikappade från samhällsekonomiska
och andra synpunkter, i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Samhällets åtgärder för handikappade syftar till att tillgodose de
handikappades särskilda behov och underlätta för dem att leva med i
samhället. Åtgärderna för handikappade sätts in på en rad områden. De
avser rehabilitering, undervisning, utbildning, vårdartjänst, arbete, bostäder,
hemhjälp, färdtjänst, hjälpmedel, institutionsvård samt förtidspensioner
och invalidersättningar inom folkpensioneringen och förtidspensioner
inom ATP.
Statens kostnader budgetåret 1973/74 för stöd som mer direkt avser
handikappade har i propositionen 1973:1 beräknats till ca 3 700 milj. kr.,
varav ca 1 965 milj. kr. avser kostnader för förtidspensioner och andra
förmåner för handikappade under socialhuvudtitelns folkpensionsanslag.
Härtill kommer att förtidspension från ATP till handikappade under
budgetåret 1973/74 beräknas utgå med 1 170 milj. kr.
Även primärkommunerna och sjukvårdshuvudmännen svarar för väsentliga
insatser inom handikappområdet. Genom den uppsökande
verksamheten i kommunerna ges möjlighet att uppdaga och tillgodose
enskilda behov. Primärkommunernas och sjukvårdshuvudmännens insatser
utgörs framför allt av omvårdnad, service och rehabilitering.
I motionen 1973:709 erinras om de stora insatserna från samhällets
sida för att underlätta de handikappades situation. Motionärerna framhåller
samtidigt behovet av ytterligare insatser och efterlyser en samlad
bedömning och utvärdering av åtgärderna för handikappade. Först
härigenom synes det enligt motionärernas mening möjligt att få belyst
om avvägningen mellan olika handikappåtgärder är den riktiga från den
handikappades och från samhällets synpunkter. Motionärerna ser denna
utvärdering även som ett viktigt moment när det gäller att ytterligare öka
det ekonomiska utrymmet för handikappinsatser. Motionen utmynnar i
förslag om att riksdagen skall ge Kungl. Maj:t i uppdrag att främja
forskning för utvärdering av åtgärder för handikappade från samhällsekonomiska
och andra synpunkter.
1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 25
UbU 1973:25
2
Samhället har under det gångna årtiondet på ett klarare sätt än förut
blivit medvetet om handikappades särskilda behov och med allt större
kraft verkat för att tillgodose dessa. Utskottet har pekat på de betydande
insatser som redan i dag görs från samhällets sida. Inom en rad
forskningsområden bedrivs omfattande aktiviteter som syftar till att
förbättra de handikappades situation.
Handikappinstitutet inrättades den 1 juli 1968. Institutet, som drivs
gemensamt av staten och Svenska centralkommittén för rehabilitering
(SVCR), är centralt organ på hjälpmedelsområdet. Det har viktiga
uppgifter i fråga om bl. a. planering och samordning av forsknings- och
utvecklingsarbete. Statens arbetsklinik prövar handikappades förutsättningar
för olika arbeten samt bedriver därmed sammanhängande forskning
och medverkar vid utbildning av rehabiliteringspersonal. Den 1 juli
1970 inrättades en avdelning för handikappforskning vid universitetet i
Göteborg.
En inom samarbetskommittén för social forskning tillsatt särskild
utredningsgrupp har fått i uppdrag att göra en analys av behov,
resursfördelning och inriktning av den sociala sektorns forskning och
utvecklingsarbete samt forskningens och utvecklingsarbetets roll i den
sociala sektorns planering. Utredningsgruppen har nyligen framlagt en
delrapport I, Resurser och organisation för forskning och utvecklingsarbete
inom socialsektorn, vilken rapport är ett faktaunderlag och
kommer att följas av en andra rapport med förslag beträffande
forskningens dimensionering, inriktning och organisation. I syfte att få en
överblick över resurserna för forskning och utvecklingsarbete (FoU) inom
socialsektorn har utredningsgruppen låtit genomföra en enkätundersökning
omfattande bl. a. handikappvården. Till handikappområdet har förts
all FoU avseende somatiskt, psykiskt och socialt handikappade, exempelvis
forskning angående handikappades (vuxna och barn) levnadsförhållanden,
såsom bostad, ekonomiska situation, vård- och servicebehov,
fritidsverksamhet, utbildning och förvärvsarbete (arbetsvärd, omskolning,
arbetsträning, skyddade verkstäder) samt FoU-arbete rörande tekniska
hjälpmedel för handikappade. Området har sålunda givits en vid
definition och innefattar såväl ekonomiska och sociala serviceåtgärder
som vissa arbetsmarknadsfrågor.
I detta sammanhang är vidare av intresse att en sakkunnig tillkallats
för att gå igenom det socialpolitiska bidragssystemet i syfte att klarlägga
eventuella brister i avseende på samordningen av olika bidragsformer och
att det pågår en undersökning om invaliditetsförmånerna inom den
allmänna försäkringen.
Utbildningsutskottet konstaterar att handikappforskning i Sverige
bedrivs vid en rad olika institutioner såsom handikappinstitutet, olika
vetenskapliga institutioner m. m. Finansieringen av forskningen uppvisar
en något splittrad bild med medverkan från bl. a. statliga forskningsråd
samt andra offentliga och privata institutioner. Detta förhållande
förklaras av att det här är fråga om en i hög grad tvärvetenskaplig
forskning. Enligt vad utskottet inhämtat kommer den förutnämnda
UbU 1973:25
3
utredningsgruppen inom samarbetskommittén för social forskning att i
sin andra rapport ta upp frågor som gäller utvärderingen av sociala och
andra reformer. I rapporten avses handikappområdet att behandlas
separat.
Utskottet vill erinra om att Nordiska rådet vid sin 21 :a session tidigare
i år antagit en rekommendation rörande forskning på handikappvårdens
område. Rekommendationen är av följande lydelse: ”Nordiska rådet
rekommenderar Nordiska ministerrådet att planera en utvidgad forskning
på handikappvårdens område genom att upprätta ett nordiskt samarbetsorgan
med uppgift att kartlägga och samordna forskningsuppgifter på
handikappvårdens område, värdera resultaten samt verka rådgivande vid
utformningen av konkreta hjälpinsatser.”
Utskottet vill vidare erinra om att sakkunniga tillkallats för utredning
rörande forskningsrådens inom utbildningsdepartementet verksamhetsområde.
Vidare har inom riksdagens revisorers kansli utarbetats en
granskningspromemoria angående den av staten finansierade forskningsverksamheten.
I promemorian behandlas bl. a. frågan om utvärdering av
olika forskningsinsatser. Slutligen vill utskottet i likhet med motionärerna
peka på institutets för social forskning viktiga uppgift att genom
förmedling av forskningsuppdrag och på annat sätt åstadkomma ett
effektivt utnyttjande av de samlade resurserna för social- och arbetsmarknadspolitisk
forskning.
Utskottet är ense med motionärerna om vikten av en adekvat
utvärdering av de insatser samhället gör för alla dem som i ett eller annat
avseende är handikappade. En sådan utvärdering är nödvändig för att det
skall vara möjligt att rätt bedöma vilka ytterligare samhällsinsatser som
behövs och för att den rätta prioriteringen mellan dessa insatser skall
kunna göras. Med hänsyn emellertid främst till det inom samarbetskommittén
för socialt arbete pågående utredningsarbetet anser utskottet
att det ifrågavarande yrkandet i motionen 1973:709 inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1973:709.
Stockholm den 26 april 1973
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Mårtensson (s), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i
Härnösand (s), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson i
Skärstad (c), fru Sundberg (m), herrar Berndtson i Linköping (vpk),
Sundgren (s), Stålhammar (fp) och Karlsson i Mariefred (c).
GOTAB 73 3713 S Stockholm 1973