Utbildningsutskottets betänkande nr 19 år 1973 UbU 1973:19

Nr 19

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion om ett
forskningspolitiskt handlingsprogram.

Motionen

I motionen 1973: 1266 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär att en parlamentarisk utredning tillsätts
med uppgift att lägga fram förslag till ett forskningspolitiskt handlingsprogram
syftande till att a) förstärka riksdagens insyn i forskningsverksamheten,
b) utgöra grundval för riksdagens övergripande beslut i vad
gäller prioritering och dimensionering av forskningen, c) underlätta
forskningsresultatens utnyttjande av olika intressenter, d) eliminera
studerandeantalet som grundval för tilldelning av forskarresurser på
olika institutioner samt e) underlätta och stimulera den tvärvetenskapliga
forskningen.

Forskningen får allt större betydelse för samhällets sociala, teknologiska
och ekonomiska utveckling framhåller motionärerna. Genom utnyttjande
av forskningsresultaten förändras samhällsstrukturen och
skapas förutsättningar för en förbättrad livsmiljö för människorna. En
för samhället utvecklingsfrämjande forskning är angelägen och måste
stödjas. Det är vidare enligt motionärernas mening särskilt angeläget
att den tvärvetenskapliga forskningen underlättas och stimuleras. En
väsentlig fråga är samtidigt i vad mån ett litet land som Sverige skall
inrikta forskningsinsatserna på begränsade områden för att där vara
i främsta ledet.

Enligt motionen är det nu svårt att få någon egentlig överblick över
forskningsinsatserna på olika områden, vilket begränsar möjligheterna
att bedöma om den förda forskningspolitiken är förenlig med samhällsintresset
på lång sikt. Det framstår inte heller som klart om avvägningen
mellan teknisk och annan forskning är den mest lämpliga.
Behovet av en aktivare prioritering i vad gäller forskningspolitiken och
nödvändigheten av ökade möjligheter för riksdagen att få ett samlat
grepp över forskningspolitiken motiverar enligt motionärernas mening
att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att lägga fram
förslag till ett forskningspolitiskt handlingsprogram.

Forskningsrådsutredningen

Utbildningsutskottet behandlade vid 1971 års riksdag i sitt betänkande

1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 19

UbU 1973:19

1971: 31 ett antal motioner som hade ett gemensamt grundmotiv, nämligen
angelägenheten av att de totala forskningsresurserna inom landet
utnyttjas så effektivt som möjligt och att forskningsframsteg så snabbt
som möjligt förs ut i näringsliv och förvaltning, så att man kan dra
nytta av forskningsresultaten. Utskottet framhöll att forskningsråden
spelat en stor roll i den statliga forskningspolitiken och måste förutsättas
komma att även i fortsättningen vara ett viktigt instrument för
statsmakternas styrning av forskningsresurserna till prioriterade områden.
På förslag av utskottet gav riksdagen som sin mening till känna
för Kungl. Maj:t att i första hand forskningsrådens sammansättning
och organisation i övrigt samt befogenheter och ställning i relation till
myndigheter och andra instanser som har forskningsansvar borde utredas
genom en parlamentariskt sammansatt utredning eller i annan
ordning.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 31 maj
1972 sakkunniga för utredning rörande forskningsråden inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde (Forskningsrådsutredningen).
De sakkunniga skall se över bl. a. forskningsrådens verksamhet, beslutsformer
och sammansättning. Översynen skall omfatta även forskningsrådens
befogenheter och ställning i relation till bl. a. andra myndigheter
och organ som har att planera, stödja eller bedriva forskning samt
den nuvarande gränsdragningen mellan forskningsråden. Därvid skall
övervägas vilka för- och nackdelar som skulle vara förenade med en
mer sammanhållen rådsorganisation. De sakkunniga skall särskilt beakta
de samordningsproblem, bl. a. i fråga om finansiering, som de
s. k. storprojekten medför, samt de problem för forskningsråden som
är förknippade med behovet av tung utrustning. De skall även behandla
frågan om rådens sammansättning och därvid överväga i vilka former
företrädare för allmänna intressen bör medverka vid rådens avvägningar.
Därutöver skall de sakkunniga pröva värdet av den vetenskapliga
dokumentationsverksamhet som nu bedrivs samt skälen att för
ytterligare någon forskningssektor upprätta ett system för fortlöpande
registering av pågående forskning och forskningsresultat.

Granskningspromemoria angående den av staten finansierade forskningsverksamheten Som

led i den löpande förvaltningsrevision riksdagens revisorer har
att utföra har inom revisorernas kansli utarbetats en granskningspromemoria
angående den av staten finansierade forskningsverksamheten.
Promemorian (nr 8/1972), med titeln Den statliga forskningsverksamheten,
har remitterats till ett antal myndigheter och organisationer för
yttrande. I promemorian har gjorts en sammanfattning av i denna redovisade
synpunkter och förslag. Sammanfattningen är intagen som kapitel
fem i promemorian och som bilaga fogad till detta betänkande.

UbU 1973:19

Utskottet

Med anledning av det i motionen 1973: 1266 framställda yrkandet
om tillkallande av en parlamentariskt sammansatt utredning för utarbetande
av ett forskningspolitiskt handlingsprogram bör erinras om att
den svenska forskningspolitiken och forskningsorganisationen under den
senaste tioårsperioden vid upprepade tillfällen varit föremål för diskussion
i riksdagen. Utbildningsutskottet förordade vid 1971 års riksdag
i anledning av vissa då framförda motionsyrkanden att i första hand
forskningsrådens sammansättning och organisation i övrigt samt befogenheter
och ställning i relation till myndigheter och andra instanser
som har forskningsansvar utreddes genom en parlamentariskt sammansatt
utredning eller i annan ordning. Under våren 1972 tillkallades sju
sakkunniga — varav två riksdagsledamöter — för att se över forskningsrådsorganisationen
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Med hänsyn till att statens totala utgifter för forskningsändamål
uppgår till betydande belopp har riksdagens revisorer beslutat att försöka
fastställa utbytet av de statliga forskningsbidragen och att låta
undersöka de rutiner som tillämpas vid den fortlöpande bevakningen
av de statliga forskningsmedlens användning. Inom revisorernas kansli
har som framgår av det föregående utarbetats en granskningspromemoria
med titeln Den statliga forskningsverksamheten. Enligt beslut
av revisorerna har promemorian remitterats till ett antal myndigheter
och organisationer för yttrande. Efter remissbehandlingen avser revisorerna
att ta slutlig ställning i ärendet.

Såsom framgår av den i bilaga till detta betänkande intagna sammanfattningen
av promemorians synpunkter och förslag behandlas i denna
bl. a. följande i motionen 1973: 1266 upptagna huvudfrågor, nämligen
hur riksdagen skall kunna ges förbättrad information i forskningsfrågor
och därmed bättre förutsättningar för en samlad överblick vid bedömningen
av statens insatser på forskningsområdet, hur man bättre skall
kunna dra nytta av forskningsresultaten liksom också frågor beträffande
den tvärvetenskapliga forskningen. Däremot synes promemorian
inte behandla den i motionen diskuterade frågan om forskningsresursernas
beroende av tillströmningen av studerande.

Beträffande sistnämnda fråga vill utskottet erinra om att i propositionen
1973: 1 (s. 320) har föredragande statsrådet framhållit att man
inte kan räkna med att det skall vara möjligt att låta enbart tillströmningen
av studerande bestämma omfattningen av de resurser som skall
ställas till förfogande för forskarutbildningen, varför man bör anpassa
nyintagningen till forskarutbildning så att antalet studerande bringas i
rimlig proportion till de tillgängliga resurserna. Riksdagen har inte
funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet sålunda
anfört (UbU 1973: 8, rskr 1973: 105).

1* Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 19

UbU 1973:19

Vad därefter gäller motionen i övrigt kommer frågorna att bli ytterligare
belysta genom den pågående remissbehandlingen av förutnämnda
granskningspromemoria. Med hänsyn härtill och till det inom forskningsrådsutredningen
pågående arbetet bör enligt utskottets mening
riksdagen inte i anledning av motionen 1973: 1266 föreslå någon ny
utredning. Utskottet anser sålunda att riksdagen bör avslå motionen.
Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1973: 1266.

Stockholm den 5 april 1973

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Richardson (fp), Jönsson
i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby
(s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m),
herrar Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s) och Nilsson i Norrköping
(s).

Reservation

av herrar Wikström (fp), Larsson i Staffanstorp (c), Richardson (fp),
Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c) och fru Sundberg
(m) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:

Samhällets insatser på forsknings- och utvecklingsområdet har i betydande
omfattning ökat under 1950- och 1960-talen. Under tiden
1960—1970 beräknas de statliga utgifterna ha ökat tre å fyra gånger
snabbare än tillväxten i bruttonationalprodukten. De totala statliga
utgifterna för forskning och utvecklingsarbete uppges i motionen
1973: 1266 för budgetåret 1970/71 till ca 1 400 milj. kr. av en total
nationell forskningsbudget på ca 2 500 milj. kr. Yrkandet i nämnda
motion måste prövas mot bakgrund av statens totala utgifter för forskningsändamål
och forskningens betydelse för samhällsutvecklingen.

Innevarande budgetår uppgår anslagen till forskningsråden inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde till sammanlagt drygt
142 milj. kr. Även om denna satsning i och för sig är betydande
ger beloppets storlek en antydan om begränsningen av det uppdrag som
lämnats forskningsrådsutredningen enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 7 april 1972, då utredningsuppdraget är begränsat att avse forskningsråden
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

UbU 1973:19

Inom riksdagens revisorers kansli har utarbetats en granskningspromemoria
med titeln Den statliga forskningsverksamheten. Enligt beslut
av revisorerna har promemorian remitterats till ett antal myndigheter
och organisationer för yttrande.

Granskningspromemorian och motionen 1973: 1266 visar båda att
väsentliga prioriterings- och insynsfrågor fortfarande är olösta. Forskningsberedningen
har inte uppfyllt ställda förväntningar, och underlagen
för riksdagens beslut om anvisande av medel för olika forskningsaktiviteter
presenteras på ett sådant sätt att en samlad bedömning och
prioritering inte är möjlig. Utskottet kan även i övrigt ansluta sig till
de uppfattningar som framförts i motionen och anser i likhet med motionärerna
att tiden nu är inne att genom en utredning med bred parlamentarisk
förankring arbeta fram ett forskningspolitiskt handlingsprogram
i enlighet med vad som förordats i motionen 1973: 1266. Utskottet
vill för sin del förorda att den sittande forskningsrådsutredningen
får vidgade direktiv och i samband därmed ökat parlamentariskt
inslag.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionen 1973: 1266.

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet i anledning av motionen 1973: 1266 anfört beträffande
parlamentarisk utredning för utarbetande av ett forskningspolitiskt
handlingsprogram.

UbU 1973:19

Bilaga till UbU 1973:19

Riksdagens revisorers granskningspromemoria angående den av staten
finansierade forskningsverksamheten (nr 8/1972)

Sammanfattning av s y n p u n k t e r o c h förslag
I Sverige satsades år 1970 ca 2 500 milj. kr. på forskning och
utvecklingsarbete. Av detta belopp beräknas staten ha anvisat drygt
hälften, ca 1400 milj. kr. Omkring 3,6 procent av utgifterna på
den statliga driftbudgeten budgetåret 1970/71 avsåg FoU-andamål.
Med hänsyn till att så betydande belopp av statens utgifter går till
forskning och utvecklingsarbete har riksdagens revisorer beslutat att
försöka fastställa utbytet av de statliga finansiella bidragen till forskningsverksamhet
och att undersöka de rutiner som tillämpas vid den
fortlöpande bevakningen av forskningsmedlens användning. För detta
syfte har som underlag genomförts en mera allmän kartläggning av
förhållandena avseende den statligt finansierade forskningsverksamheten.

Utredningsarbetet, som påbörjades under år 1970, bygger i huvudsak
på en större enkät till FoU-organ med anslagsfördelande och forskningsutförande
uppgifter, på en serie intervjuer med forskare och forskningsadministratörer
samt på litteratur, artiklar o. d. som berör de aktuella
frågorna.

Utredningen har koncentrerats till följande huvudavsnitt av forskningsverksamheten: —

långsiktig planering, forskningsbehov och förnyelse,

— forskningsmål,

— verksamhetsplanering,

— redovisning, bevakning och värdering,

— organisation samt

— utbyte av forskningsinsatser.

Utredningen har till följd av forskningsområdets storlek och komplexitet
måst begränsas till en översiktlig analys. Den har ej gett anledning
till andra slutsatser än att den svenska forskningen ligger i nivå
med forskningen i andra jämförbara länder i vad avser kvalitet och
produktivitet.

På grundval av de iakttagelser som gjorts under utredningsarbetet
framläggs dock i det följande vissa förslag, vilka rör frågorna om planering,
redovisning, bevakning, värdering och organisation inom området
för den statligt finansierade forskningen. I betydande utsträckning har
dessa förslag en principiell innebörd och räckvidd, och de synes därför
böra bli föremål för närmare överväganden och detaljprövning, innan
beslut fattas om konkreta åtgärder. I somliga fall torde de aktualiserade
problemen komma att uppmärksammas av nu arbetande utredningar,

UbU 1973:19

i första hand av forskningsrådsutredningen, vilken tillsattes vid en tidpunkt
när den förevarande undersökningen var till sina grundläggande
delar i huvudsak slutförd.

A. Planering

För en stor del av forskningsresultaten saknas marknadsmässig efterfrågan.
Detta motiverar att särskild uppmärksamhet ägnas åt behovsinventering,
förnyelse, målformulering och annan planeringsverksamhet
för forskningen, såväl på övergripande nivå som på sektorsnivå och
lokal nivå. När det gäller verksamhetsplaneringen, som i stor utsträckning
avser resursanskaffning, saknas ofta både faktaunderlag och organisatoriska
förutsättningar för en effektiv resursplanering.

I enlighet med vad som anförts i det föregående synes under förevarande
avsnitt följande förslag böra tas upp till närmare prövning.

1. I linje med de tankegångar som framförts av arbetsgruppen för
framtidsforskning bör de svenska forskningsbehoven kartläggas. En
sådan kartläggning, baserad på en långsiktig, rullande planering av
samhällsverksamheten, bör kunna tjäna som underlag för planering
av de statliga forskningsresursernas inriktning och fördelning. Kartläggningen
bör utföras för respektive samhällssektorer av särskilt
tillsatta kommittéer och arbetsgrupper.

2. Som ett led i kartläggningen av forskningsbehovet inom olika forskningsorgan
bör ingå en prövning av pågående, fleråriga forskningsprojekt
för utmönstring av mindre angelägna projekt i förhållande
till nya projekt. Forskningens förnyelse bör ägnas ökad uppmärksamhet
och särskilda åtgärder bör vidtas för att främja denna, både
vid planeringen och vid resursfördelningen.

3. För att minska riskerna för onödigt dubbelarbete inom forskningen
bör informationen om genomförd, pågående och planerad forskning
förbättras dels genom att skyldighet införs för föreståndare för
forskningsinstitutioner att låta sammanställa förteckningar över planerade,
pågående och slutförda FoU-projekt, dels genom förbättrad
allmän information och dokumentation avseende FoU, såsom föreslås
under avsnittet redovisning och bevakning. Se vidare punkt B 4.

4. På grundval av ovannämnda kartläggning av forskningsbehoven bör
såvitt möjligt fastställas till vilka målområden den statsfinansierade
FoU-verksamheten främst bör koncentreras. Detta bör gälla såväl
den totala statliga FoU-insatsen som grundforskningsinsatsen.

5. Forskningsverksamheten på universitetens institutioner bör allmänt
planeras med en högre grad av målinriktning, t. ex. genom upprättande
av forskningsprogram med uppgifter om forskningsinriktning
och problemområden samt verksamhetsplan.

6. Åtgärder bör vidtas för att mer effektivt utnyttja det ökade antalet
forskare, vilket främst är en följd av universitetsutbildningens utbyggnad.

UbU 1973:19

7. Redovisningen av resursernas användning på huvudändamålen forskning
och utbildning vid universitet och högskolor bör förbättras, så
att den kan tjäna som underlag för en förbättrad planering och anpassning
av universitetens basorganisation till forskningens behov.

8. Moderna system för projektplanering bör i möjligaste mån tillämpas
vid universitetsforskningens verksamhetsplanering. Anvisningar bör
utarbetas för projektplanering avseende forskningsrådsanslag, varjämte
utbildning i projektplanering och projektadministration bör
införas som en särskild del av forskarutbildningen.

9. Den nuvarande organisationen för resursanskaffning till universitet
och högskolor, som för närvarande handläggs av flera centrala organ,
bör ses över för en eventuell decentralisering av hithörande
funktioner, såsom närmare föreslås i det följande. Se vidare punkt
D 4.

B. Redovisning och bevakning
Forskningsverksamhet finansieras ofta med statliga medel via olika
kanaler, direkt och indirekt. Verksamhet som finansieras indirekt, t. ex.
via forskningsråden, redovisas och bevakas främst genom rapporter.
Bestämmelserna för redovisning och bevakning samt tillämpningen av
dessa bestämmelser varierar mellan olika anslagsfördelande organ. Enhetliga
bestämmelser saknas för forskningsrådens redogörelser till
Kungl. Maj:t. Forskningsstatistik ingår ej i det svenska ordinarie statistikprogrammet.
Rådande system för spridningen av vetenskaplig information
uppvisar vissa brister. Organisationen och rutinerna för bevakningen
av de statliga forskningsmedlens användning synes ej helt
tillfredsställande. Arbetet inom forskningsråd och andra anslagsfördelande
organ synes huvudsakligen omfatta handläggning av ansökningar
om anslag och endast i jämförelsevis liten utsträckning bedömning av
forskningsresultat i förhållande till kostnaderna.

I enlighet med vad som anförts i det föregående synes under förevarande
avsnitt följande förslag böra tas upp till närmare prövning.

1. Såvitt möjligt mer enhetliga regler, eventuellt i form av standardkontrakt,
bör utarbetas och fastställas för statliga forskningsanslag
i vad avser villkor för utnyttjande, redovisning av ianspråktagna
resurser och uppnådda forskningsresultat. Därmed kan redovisningsarbetet
för forskare och organ som använder eller förvaltar forskningsmedel
från olika statliga källor underlättas.

2. Enhetliga bestämmelser bör införas beträffande anslagsfördelande
organs årsredovisning till Kungl. Maj:t i vad avser innehåll, statistik,
ämnesområdesklassificering m. m. och tidpunkt för ingivande
av redovisningen. Därmed skulle redovisningens informationsvärde
och betydelse för bedömning av forskningsinsatser och forskningsutbyte
ökas och kunna läggas till grund för en årlig, till riksdagen
ställd berättelse.

UbU 1973:19

3. Statistik över forskningsverksamheten i Sverige, både den totala och
den som finansieras med statsmedel, bör sammanställas, åtminstone
för de år Sverige tar del i internationell FoU-rapportering. Denna
uppgift bör ingå i den ordinarie statistikproduktionen.

4. Organisationen för vetenskaplig information och dokumentation bör
ses över för att nå bättre effektivitet och få till stånd mera enhetliga
system på detta område. Det synes önskvärt att översynen görs i
samverkan på nordisk eller vidare internationell nivå.

5. Mer enhetliga och preciserade dispositionsvillkor bör införas för
statliga forskningsanslag. För flerårsanslag bör kontroll av anslagens
användning göras minst en gång om året.

6. Organisationen och rutinerna för bevakningen av de statliga forskningsmedlens
användning bör ses över. Därvid bör prövas bl. a.
ansvarsfördelningen mellan forskningsråd och universitet för bevakningen
av forskningsrådsmedlen, formerna för universitetens ADBredovisning
till forskningsråd m. fl. anslagsfördelande organ samt
formerna för den ömsesidiga informationen mellan anslagsfördelande
organ, forskare, vetenskapliga institutioner och forskningsavnämare.

7. Arbetet i forskningsråden bör utvidgas från att huvudsakligen avse
fördelning av forskningsmedel till att i större utsträckning omfatta
granskning av forskningsresultat och bedömning av dem i förhållande
till kostnaderna.

C. Värdering av forskningsresultat
Det är sällan möjligt att mäta avkastningen av enskilda forskningsprojekt
och ange den i monetära termer. För grundforskningsprojekt
är det omöjligt. Oftast tvingas man begränsa sig till att värdera forskningsresultat,
värdera dem i förhållande till uppsatta mål och insatta
resurser. En sådan värdering kan göras efter både inomvetenskapliga
och utomvetenskapliga kriterier. Inomvetenskaplig värdering görs nästan
alltid, utomvetenskaplig värdering mera sällan. Behovet av värdering
av forskning har ökat, vilket inte minst sammanhänger med det ökade
antalet storprojekt. Normer och underlag för värdering av forskningsresultat
saknas i stor utsträckning. Underlag för en bedömning av den
statliga forskningsinsatsen saknas också. Av jämförelser med utlandet
och i tiden kan dock utläsas att FoU-verksamheten i Sverige — i förhållande
till tillgängliga resurser — ungefär ligger i nivå med den i
utvecklingsmässigt jämförbara länder. Under de senaste åren har de
svenska FoU-insatser som tar form av patent i Sverige stagnerat på en
i förhållande till 1950-talet ungefär oförändrad nivå.

I enlighet med vad som anförts i det föregående synes under förevarande
avsnitt följande förslag böra tas upp till närmare prövning.

1. Ökad uppmärksamhet bör ägnas frågan om mätning och värdering
av forskningskostnader och forskningsresultat. Avgränsningen av

UbU 1973:19

FoU-verksamhet från annan verksamhet — med hänsyn både till
kvantitet och kvalitet — bör göras utifrån enhetliga definitioner för
forskningsverksamhet, exempelvis OECD-definitionerna.

2. Pågående verksamhet för att utforma system som innefattar metoder
och kriterier för mätning och värdering av forskningsprestationer,
t. ex. inom styrelsen för teknisk utveckling, är av väsentlig betydelse
för planeringen och värderingen av forskningen och bör därför förås
vidare, helst med anknytning till motsvarande arbete på nordisk eller
på vidare internationell nivå.

3. Ökad uppmärksamhet bör ägnas frågan om forskarvärdering och
förväntade forskningsresultat vid avgörande om resurstilldelning till
storprojekt, exempelvis genom införande av någon form av sakkunnigförfarande,
eftersom sådana projekt ofta påverkar anslagsramen
för forskningsrådsprojekten och beträffande utbytet är mycket beroende
av den arbetande forskargruppens kompetens.

4. I syfte att förbättra möjligheterna att få tillförlitliga sammanfattande
mått på utbytet av den svenska forskningsverksamheten bör utredas
vilka kvantitativa uppgifter (antal vetenskapliga artiklar, patentansökningar
etc.) som kan tjäna detta syfte och vilka sammanställningar
av sådana uppgifter som erfordras.

D. Forskningsorganisationen
En samlad överblick och bedömning av forskningsverksamheten, som
är en förutsättning för en i möjligaste mån rationell avvägning av de
statliga resurserna till FoU-området, föreligger knappast med rådande
statliga organisation för handläggning av forskningsfrågorna. En på
vissa områden långt driven centralisering av resursanskaffningen till
universitet och högskolor synes medföra lägre effektivitet än den som
skulle kunna uppnås om dessa funktioner låg på lokal nivå. Vissa möjligheter
synes föreligga att genom organisatoriska förändringar öka
effektiviteten inom universitetsforskningen och samhällets utbyte av
denna.

I enlighet med vad som anförts i det föregående synes under förevarande
avsnitt följande förslag böra tas upp till närmare prövning.

1. Som ett medel att ge riksdagen förbättrad information i forskningsfrågor
— och därmed bättre förutsättningar för en samlad överblick
vid bedömningen av statens insatser på forskningsområdet — bör
övervägas om ett forum skall inrättas för närmare samarbete mellan
forskningen och riksdagen. En lösning är att hos riksdagen inrätta en
motsvarighet till den till Kungl. Maj:t knutna forskningsberedningen.
Man kan t. ex. också ombilda forskningsberedningen till ett gemensamt
rådgivande organ i forskningsfrågor för Kungl. Maj:t och
riksdagen eller ge Sällskapet Riksdagsmän och Forskare en fastare

UbU 1973:19

organisation. I sammanhanget må erinras om Europarådets rekommendationer
om inrättande av samarbetsorgan på detta område.

2. Den nuvarande samarbetsdelegationen för forskningsråden bör ersättas
med en delegation för grundforskningsfrågor m. m., med uppgift
att som samordningsorgan, främst för grundforskningsråden,
handlägga ärenden som forskningsplanering, redovisning, bevakning
och värdering av forskningsresultat och forskningsverksamhet, statistik-,
informations- och dokumentationsfrågor m. m.

3. Statens naturvetenskapliga forskningsråd bör även tilldelas uppgiften
att främja den tekniska grundforskningen, som i dag inte har någon
naturlig anslagsgivare, då styrelsen för teknisk utveckling numera fått
till uppgift att uteslutande främja tillämpad forskning och utvecklingsarbete
m. m.

4. Universiteten och högskolorna bör få ett ökat inflytande på resursanskaffningen
för sin verksamhet, särskilt i vad avser lokaler och
utrustning. Det kan erinras om att riksrevisionsverket i en revisionsrapport
föreslagit en översyn av byggnadsstyrelsens funktioner för
resursanskaffning.

5. För att öka effektiviteten bör forskningsorganisationen på universitetsområdet
förstärkas, t. ex. genom fortsatt inrättande av storinstitutioner.

6. Forskarpersonalens möjligheter att mer odelat ägna sig åt forskning
bör ökas, t. ex. genom förenkling av administrationsarbetet och/eller
tilldelning av administrativ personal eller genom växling periodvis
mellan forskning och undervisning.

7. Samarbetet mellan forskare och samhälle bör förstärkas dels genom
att utbyte av personal mellan universitetssektorn och forskningsavnämare
underlättas, dels genom att fastare och klarare regler för
den s. k. uppdragsforskningen införs.

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1973