Utbildningsutskottets betänkande nr 18 år 1973

UbU 1973:18

Nr 18

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av motion om utredning
rörande kombination av elitidrott och utbildning i gymnasieskolan.

Motionen

I motionen 1973: 469 av herr Stridsman m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning av och förslag om hur
verksamheten utbildning-elitidrott på gymnasiestadiet skall utformas.

I motionen framhålls att det är viktigt att ungdomar som visar intresse
och fallenhet för att satsa på elitidrott får tillgång till en miljö
där de kan få bästa möjliga förutsättningar att kunna tillgodogöra sig
kombinationen skola och idrott. Motionärerna hävdar att man vid den
nuvarande uppläggningen av försöksverksamheten med utbildning-elitidrott
inte tar hänsyn till elevernas ekonomiska svårigheter och att nuvarande
försöksverksamhet inte ger förslag till lösningar för en framtida
utveckling av denna utbildningsform. En utredning bör enligt
motionärernas mening tillsättas av Kungl. Maj:t med uppdrag att ta
upp frågan om utbildning-elitidrott på det gymnasiala stadiet. Utredningen
bör, anförs det, omfatta en kartläggning av intresset och behovet
av denna utbildningsform samt frågan om till vilka orter i landet som
utbildningen bör lokaliseras. De i sammanhanget viktiga ekonomiska
problemen för de deltagande ungdomarna måste därvid beaktas.

Försöksverksamhet med kombinerad utbildning och idrottsträning

Efter en intern utredning startade Sveriges riksidrottsförbund (RF)
höstterminen 1972 i samarbete med Malmö och Undersåkers kommuner
en försöksverksamhet i syfte att underlätta för den idrottande ungdomen
i elitklass att kombinera idrottsträning och främst gymnasial
utbildning. Verksamheten är upplagd så att kommunen svarar för skolutbildningen
i kommunens skolor medan RF och respektive specialförbund
svarar för planering och genomförande av idrottsträningen samt
för kostnaderna för densamma. Eleverna följer den reguljära skolutbildningen
och utgör ingen särskild grupp i undervisningen. Träningen
anordnas således på lektionsfri tid. RF har en central ledningsgrupp för
verksamheten och på respektive ort finns en projektledare.

I Klippan startade Svenska simförbundet på eget initiativ och efter
kontakt med de kommunala myndigheterna läsåret 1971/72 en speciell
simskola. Eleverna går i ortens gymnasieskola.

Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 18

UbU 1973:18

2

RF och skolöverstyrelsen (SÖ) samråder genom en informell arbetsgrupp
i frågor som rör den av RF sanktionerade försöksverksamheten.
SÖ har på hemställan av RF gjort följande uttalande:

Enligt SÖ:s mening bör deltagande i av specialförbund anordnad
och av riksidrottsförbundet sanktionerad träningsverksamhet i kombination
med studier i gymnasieskola kunna anses vara sådant särskilt
skäl som enligt 45 § skollagen erfordras för intagning i första hand i
gymnasieskola utanför det elevområde den inträdessökande tillhör.

Med anledning av detta uttalande torde frågan om interkommunal
ersättning — kommuns skyldighet att i vissa fall utge ersättning för
barn som går i annan kommuns skola — ha lösts i de enskilda fallen.
Frågan om en generell tillämpning av 46 § skollagens bestämmelser
om interkommunal ersättning är föremål för överväganden inom Svenska
kommunförbundet.

RF och SÖ har i samråd med kommunförbundet i januari 1973 överenskommit
att inte utvidga försöksverksamheten nästa budgetår i annan
mån än att Klippan-projektet inordnas i den av RF sanktionerade verksamheten.
I detta sammanhang kan upplysas att flera kommuner planerar
att påbörja verksamhet liknande den som bedrivs under RF:s ledning.
Enligt vad utskottet erfarit kommer emellertid inte fler än de tre
nu aktuella projekten att ingå i den av RF bedrivna försöksverksamheten
nästa budgetår.

Utskottet

I anledning av yrkandet om utredning i motionen 1973: 469 har utskottet
inhämtat att Sveriges riksidrottsförbund har för avsikt att —
efter en utvärdering av pågående försöksverksamhet — under nästa
budgetår utarbeta ett förslag rörande formerna för en kombination av
idrottsträning på elitnivå och studier i gymnasieskola.

Vad beträffar de i motionen påtalade ekonomiska problemen erinrar
utskottet om att statsrådet Moberg hösten 1972 i en interpellationsdebatt
om särskilt studiebidrag till elever, som deltar i försöksverksamhet
med elitidrott och studier i gymnasieskolan i kombination, bestämt hävdat
att det är idrottandet som skapar elevernas merutgifter och att det
därför är idrottssidan som har att pröva på vilket sätt dessa utgifter
kan täckas.

I avvaktan på utvärdering och förslag i anledning av nu pågående
försöksverksamhet är utskottet, som förutsätter att skolöverstyrelsen
med uppmärksamhet följer riksidrottsförbundets projekt, inte berett
tillstyrka motionsyrkandet om särskild utredning.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1973: 469.

Stockholm den 27 mars 1973

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UbU 1973:18

3

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Larsson i Staffanstorp (c), Mårtensson (s), Richardson (fp), Jönsson
i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s),
fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herrar
Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s) och Nilsson i Norrköping (s).

Särskilt yttrande

av herr Larsson i Staffanstorp (c):

Elitidrotten engagerar stora skaror och stimulerar idrottsintresset i
allmänhet.

I motionen 1973: 469 framhålls också att elitidrotten är accepterad
av samhället. Uppenbarligen finns det även ett stort intresse att främja
denna idrott. Detta bör som motionärerna framhåller bl. a. ske genom
att utbildningsförhållandena för elitidrottens utövare underlättas.

Jag anser därför att när den av utskottet omtalade utvärderingen
skett, bör det göras en utredning om förbättrade utbildningsförhållanden
för utövarna av elitidrott.

TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1973