Utrikesutskottets betänkande nr 14 år 1973 UU 1973:14

Nr 14

Utrikesutskottets betänkande med anledning av propositionen 1973:122
angående godkännande av överenskommelse om Nordiska ministerrådets
sekretariat och deras rättsliga ställning m. m., jämte motion.

Propositionen

I propositionen 1973: 122 har Kungl. Majit (justitiedepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna en den 12 april 1973 undertecknad överenskommelse
mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om Nordiska ministerrådets
sekretariat och deras rättsliga ställning,

2. antaga inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och
privilegier.

Ifrågavarande överenskommelse innehåller bestämmelser om immunitet
och privilegier för Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo som
beräknas bli inrättat den 1 juli 1973 och sekretariatet för nordiskt kulturellt
samarbete i Köpenhamn. Den innehåller dessutom vissa bestämmelser
om sekretariatspersonalens rättsliga ställning. Den i propositionen
föreslagna lagändringen föranleds av Sveriges tillträde till överenskommelsen.

Av propositionen framgår bl. a. följande.

Enligt beslut av Nordiska ministerrådet skall ett sekretariat för nordiska
samarbetsfrågor upprättas i Oslo den 1 juli 1973*. Sekretariatet
kommer att få till uppgift att bistå ministerrådet i dess arbete med nordiska
samarbetsfrågor som faller utanför kultursamarbetets ram. Då det
gäller kultursamarbetet kommer ministerrådet liksom f. n. att bistås av
kultursekretariatet i Köpenhamn, vars arbetsuppgifter förblir oförändrade.
Båda sekretariaten kommer att få viktiga uppgifter bl. a. i samband
med genomförandet av de program för det nordiska samarbetet
på olika områden som ministerrådet lade fram vid Nordiska rådets senaste
session.

Det finns f. n. inte något avtal som reglerar kultursekretariatets ställning
i Danmark. Detta har medfört vissa rättsliga och praktiska problem.
Sålunda är det t. ex. osäkert vilken ställning sekretariatet skall anses
inta då det ingår avtal med andra rättssubjekt. Problem har också upp *

Kungl. Majit har i propositionen 1973: 121 föreslagit riksdagen dels att godkänna
upprättandet av sekretariatet, dels att anvisa medel för att bestrida Sveriges
andel av kostnaderna för sekretariatet för budgetåret 1973/74.

1 Riksdagen 1973. 9 sami Nr 14

UU 1973: 14

kommit på grund av att egendom som sekretariatet för tjänstebruk inför
till eller utför från värdlandet måste underkastas tullbehandling. Ovisshet
råder vidare om vilka regler som skall gälla i fråga om rätten för
utomstående att få tillgång till handlingar som ingår i sekretariatets arkiv.
Erfarenheterna har sålunda visat att det från flera synpunkter är
önskvärt att reglera sekretariatens rättsliga ställning.

Ministerrådssekretariatens ställning av samarbetsorgan som är direkt
knutna till det nordiska regeringssamarbetet medför att det för deras
vidkommande finns behov av sådan reglering — t. ex. i fråga om immunitet
för sekretariaten — som inte har någon motsvarighet då det gäller
andra nordiska institutioner.

Ministerrådet beslöt den 20 november 1972 att ministerrådssekretariatet
i Oslo skulle få status av fristående internationell organisation och
uppdrog åt de biträdande ämbetsmännen att med hjälp av experter utarbeta
ett förslag till lösning av de problem som var förenade med
etablerandet av ett sådant sekretariat.

Vid sammanträde den 11 december 1972 beslöt ministerrådet (undervisnings-
och kulturministrarna) att kultursekretariatet skulle få samma
status som sekretariatet i Oslo.

En av de biträdande ämbetsmännen tillsatt expertgrupp lade i februari
1973 fram ett förslag till överenskommelse mellan de nordiska länderna
för att reglera frågan om sekretariatets ställning. På grundval av detta
förslag har de biträdande ämbetsmännen och en särskild av undervisnings-
och kulturministrarna tillsatt arbetsgrupp utarbetat den text till
överenskommelse som undertecknades i Oslo den 12 april 1973.

Överenskommelsen innehåller bestämmelser om sekretariatens rättsliga
ställning och om immunitet och privilegier för sekretariaten vilka i
allt väsentligt motsvarar vad som vanligen brukar gälla för internationella
organ av jämförbart slag.

Avtal om immunitet och privilegier för internationella organisationer
innehåller regelmässigt bestämmelser som rör organisationens personal.
Även då det gäller ministerrådets sekretariat föreligger det ett behov
av sådana bestämmelser i vissa hänseenden. Ett av de problem som anmäler
sig i detta sammanhang hänför sig till skyldigheten för sekretariatspersonalen
att betala skatt. Om skattskyldigheten inte regleras genom
en särskild överenskommelse mellan de nordiska länderna, blir
sekretariatens personal i allmänhet skattepliktiga i värdländerna för
bl. a. lön och annan ersättning som de uppbär från sekretariaten. Det
är avsikten att utgifterna för sekretariatens verksamhet skall fördelas
mellan de nordiska länderna i enlighet med en av ministerrådet beslutad
fördelningsnyckel för samnordiska utgifter. Fördelningsnyckeln bygger
på ländernas bruttonationalprodukter. Om sekretariatens personal
skall betala skatt i värdländerna innebär det att dessa länder får skatteinkomster
av en sådan storleksordning att grunden för den beslutade
fördelningen av utgifterna rycks undan. Denna effekt uppvägs bara till

UU 1973:14

en viss grad av att sekretariatspersonalen utnyttjar sig av värdländernas
offentliga service. För internationella organisationer gäller allmänt
att personalens löner är undantagna från beskattning i värdlandet. I
enlighet härmed innehåller överenskommelsen en bestämmelse enligt
vilken skatt inte får påföras lön och annan ersättning som sekretariaten
utbetalar till personalen. Bestämmelsen gäller bara fast anställd personal.
Personer med kortvariga uppdrag från sekretariaten kommer sålunda
att beskattas på vanligt sätt. Sekretariaten är skyldiga att tillställa
myndigheterna i de avtalsslutande länderna en förteckning över
de personer om ingår i den fast anställda personalen.

De anställda kommer emellertid i stället för skatt till värdlandet att
få betala en avgift som tillfaller sekretariaten. Det ankommer på ministerrådet
att fastställa storleken av denna avgift. Ministerrådet har genom
särskilda beslut fastställt principerna för det löne- och avgiftssystem
som skall tillämpas på sekretariaten. Detta system bygger på en
särskild löneskala med en grundlön, på vilken avgift till sekretariaten
skall utgå enligt samma procentsatser som används vid beräkning av
skatt i värdlandet. Därutöver skall utgå bostadstillägg. För anställda från
annat land än värdlandet tillkommer särskilt utlandstillägg. Dessa tillägg
skall vara avgiftsfria.

Överenskommelsen innehåller vidare bestämmelser om tullfrihet för
de anställda och deras familjer i samband med flyttning till tjänstgöringslandet.
Dessa är tillkomna för att förhindra att de anställda blir
nödsakade att betala eller deponera tullavgifter i samband med flyttningen.

Slutligen innehåller överenskommelsen bl. a. bestämmelser om de anställdas
rätt till ledighet från statstjänst i hemlandet, pension och sociala
förmåner samt om anställningsavtal.

Överenskommelsen skall ratificeras.

Motionen

I motionen 1973: 1980 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) hemställs
att propositionen 1973: 122 måtte avslås.

Motionärerna anför bl. a. följande:

Det förefaller principiellt felaktigt att privilegier och immunitet
skall tillerkännas nordisk personal vid tjänstgöring i Norden. Den skattefrihet
som föreslås för personalen vid ministerrådets sekretariat anser
motionärerna ur skilda synpunkter betänklig. I varje fall borde en sådan
nyhet i skattelagstiftningen prövas av skatteutskottet, innan riksdagen
fattar beslut. Motionärerna fruktar att motsvarande förmåner kommer
att begäras av andra nordiska sekretariat i de olika nordiska länderna.
De framhåller att frågan om pensioner och sociala förmåner kommer
att behandlas i en blivande överenskommelse om rättsställningen för

lf Riksdagen 1972. 9 sami. Nr 14

UU 1973: 14

nordiska tjänstemän. Slutligen erinrar motionärerna om att Nordiska
rådet 1962 antagit en rekommendation, enligt vilken regeringarna borde
söka utforma skattelagstiftningen så ”att personer anställda vid gemensamma
nordiska institutioner icke tillerkännes särskilda skattemässiga
fördelar till följd av detta anställningsförhållande”. Om propositionen
1973: 122 avslås av riksdagen finns möjlighet att ta upp frågan på nytt
i ministerrådet och i Nordiska rådets presidium. En annan lösning bör
då eftersträvas.

Utskottet

Utskottet har erfarit att Nordiska ministerrådet efter undertecknandet
av avtalet den 12 april 1973 om Nordiska ministerrådets sekretariat
och deras rättsliga ställning mottog en skrivelse från Nordiska rådets
presidium, i vilken presidiet hemställde att presidiesekretariatets rättsliga
ställning reglerades enligt samma principer som gäller för ministerrådets
sekretariat.

Med anledning härav har de nordiska ländernas regeringar utarbetat
ett tilläggsprotokoll om Nordiska rådets presidiesekretariat och dess
rättsliga ställning. Tilläggsprotokollet ansluter till avtalet den 12 april
1973. I tilläggsprotokollet föreskrivs att artiklarna 1—14 i avtalet den
12 april 1973 skall äga motsvarande tillämpning beträffande Nordiska
rådets presidiesekretariat. Den beslutsrätt som enligt artiklarna 4, 7,
10 och 13 tillkommer Nordiska ministerrådet utövas dock såvitt det
gäller presidiesekretariatet av Nordiska rådets presidium.

Texten till tilläggsprotokollet, som undertecknades i Oslo den 15 maj
1973 av Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar,
återfinns i bilagan till detta betänkande. Tilläggsprotokollet skall ratificeras
i vanlig ordning efter godkännande av resp. lands parlament.

Utskottet erinrar om att det Nordiska ministerrådets sekretariat liksom
presidiesekretariatet har en betydelsefull roll i det nordiska samarbetet.
Det är angeläget att skapa tillfredsställande anställnings- och
arbetsförhållanden vid sekretariaten.

Som framhålls i propositionen har överenskommelsen den 12 april
1973 ingåtts i syfte att reglera vissa rättsliga och praktiska problem,
som är förenade med upprättandet av ministerrådssekretariaten.

Erfarenheterna har sålunda visat att det är önskvärt att genom en
särskild överenskommelse reglera vilka bestämmelser som skall gälla
för både sekretariatens och deras personals rättsliga ställning i respektive
värdland.

Vid utformningen av överenskommelsens bestämmelser om immunitet
och privilegier för de anställda vid sekretariaten har det varit en
vägledande princip att privilegierna inte skall vara mera omfattande än

UU 1973: 14

vad som behövs för att lösa dessa problem. Bestämmelserna i denna
del är därför i flera hänseenden mindre omfattande än vad som är fallet
beträffande andra internationella organisationer, överenskommelsen
bygger på principer, om vilka enighet uppnåtts i ministerrådet.

Överenskommelsens bestämmelser om skattefrihet följer den för internationella
organisationer allmänt gällande ordningen om skattefrihet
för personalens löner.

Det som nu anförts beträffande överenskommelsen om ministerrådets
sekretariat gäller även tilläggsprotokollet om Nordiska presidiesekretariatet.

Utskottet finner att de i propositionen framlagda förslagen tillgodoser
ett angeläget ändamål. Deras utformning bygger på grundliga utredningar.
Detsamma gäller tilläggsprotokollet beträffande Nordiska
presidiesekretariatet.

Utskottet finner inte att skäl föreligger för en sådan förnyad utredning
i ärendet som skulle bli följden av ett bifall till motionen 1973:
1980. Motionen avstyrkes därför.

Utskottet föreslår med tillstyrkan av Kungl. Maj:ts förslag att riksdagen
godkänner den i propositionen 1973: 122 redovisade överenskommelsen
om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga
ställning.

Sedan propositionen 1973: 122 avlämnats har, som ovan redovisats,
de nordiska regeringarna den 15 maj undertecknat ett tilläggsprotokoll
om Nordiska rådets presidiesekretariat och dess rättsliga ställning. Innebörden
av tilläggsprotokollet är att för presidiesekretariatets del skall i
ifrågavarande avseenden tillämpas samma principer som i propositionen
1973: 122 föreslås gälla för ministerrådets sekretariat. Utskottet tillstyrker
att en sådan reglering sker för presidiesekretariatets del och föreslår
att riksdagen godkänner tilläggsprotokollet den 15 maj 1973 om
Nordiska rådets presidiesekretariat och dess rättsliga ställning.

Godkännande av tilläggsprotokollet aktualiserar ytterligare ändringar
i lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier,
utöver dem som föreslagits i propositionen 1973: 122.

Lagändringarna bör träda i kraft den dag Konungen förordnar. Det
måste anses osäkert om huvudavtalet och tilläggsprotokollet kan träda
i kraft samtidigt. Kungl. Maj:t bör därför kunna sätta de nya paragraferna
i kraft vid olika tillfällen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 122 och med
avslag på motionen 1973: 1980 godkänner överenskommelsen
den 12 april 1973 mellan Danmark, Finland, Island, Norge
och Sverige om Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo och
sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete i Köpenhamn
samt deras rättsliga ställning,

UU 1973: 14

2. att riksdagen godkänner det tilläggsprotokoll om Nordiska
rådets presiediesekretariat och dess rättsliga ställning som undertecknats
av Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges
regeringar den 15 maj 1973,

3. att riksdagen med avslag på motionen 1973: 1980 antar det av
Kungl. Maj:t i propositionen 1973: 122 framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om
immunitet och privilegier, med den ändringen att riksdagen för
sin del antager den här nedan som utskottets förslag betecknade
lydelsen av dels ingressen till lagen, dels en med 6 §
betecknad ny paragraf i lagen:

Kungl. Maj:ts förslag

Härigenom förordnas i fråga
om lagen (1966:664) med vissa
bestämmelser om immunitet och
privilegier

dels att nuvarande 5 § skall betecknas
6 §,

dels att i lagen skall införas en
ny paragraf, 5 §, av nedan angivna
lydelse.

Kungl. Maj:ts av utskottet tillstyrkta
förslag

5 § Nordiska ministerrådets sekretariat
i Oslo och sekretariatet
för nordiskt kulturellt samarbete
i Köpenhamn samt personer med
anställning vid dessa sekretariat
jämte deras familjer åtnjuta, utan
hinder av bestämmelse i annan författning,
immunitet och privilegier
enligt den i Oslo den 12 april 1973
undertecknade konventionen om
Nordiska ministerrådets sekretariat
och deras rättsliga ställning.

Utskottets förslag

Härigenom förordnas i fråga om
lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser
om immunitet och privilegier dels

att nuvarande 5 § skall betecknas
7 §,

dels att i lagen skall införas två
nya paragrafer, 5 och 6 §§, av
nedan angivna lydelse.

6 § Nordiska rådets presidiesekretariat
samt personer med anställning
vid sekretariatet jämte deras
familjer åtnjuta, utan hinder
av bestämmelse i annan författning,
immunitet och privilegier
enligt det i Oslo den 15 maj 1973

UU 1973:14

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

undertecknade tilläggsprotokollet
om Nordiska rådets presidiesekretariat
och dess rättsliga ställning.

Denna lag träder i kraft den dag
Konungen förordnar.

Stockholm den 17 maj 1973

På utrikesutskottets vägnar
OLLE DAHLÉN

Närvarande: herrar Dahlén (fp), Bengtson i Jönköping (c), fru LewénEliasson
(s), herrar Adamsson (s), Johansson i Jönköping (s), Wirmark
(fp), Palm (s), Korpås (c), Göransson (s), Turesson (m), Hellström (s),
Ericson i Örebro (s), fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar Hernelius
(m) och Andersson i Örträsk (s).

Reservation

av herrar Turesson (m), Bengtson i Jönköping (c) och Hernelius (m)
som anser

dels att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 4 börjar
med ”Sorn framhålls” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det principiellt felaktigt att särskilda skatte- och tullprivilegier
samt immunitet skall tillerkännas nordisk personal vid tjänstgöring
i de nordiska länderna. I propositionen åberopas att de regler
som överenskommelsen innehåller i denna del är mindre omfattande
än motsvarande bestämmelser i fråga om andra internationella organisationer.
Att märka är emellertid att det här är fråga om nordiska
organisationer, vilka icke bör jämföras med internationella organisationer
i vanlig mening. Särskilt betänklig förefaller konstruktionen av
skattefriheten vara. Någon sådan har tidigare icke prövats i vårt land.
Innan ställning tas till en dylik nyordning inom svensk beskattning bör
normal beredning äga rum i skatteutskottet.

Ett godkännande av de bestämmelser som föreslås i propositionen avseende
ministerrådets sekretariat kan komma att få prejudicerande verkan
inom en rad andra nordiska organisationer. Det ovannämnda tilläggsprotokollet
angående nordiska presidiesekretariatet torde syfta till
att nå jämställdhet mellan personalen vid presidiesekretariatet och vid
ministerrådets sekretariat, därest de senares förhållanden regleras i en -

UU 1973:14

lighet med propositionens förslag. Utskottet anser att en sådan jämställdhet
kan ernås genom en överenskommelse de nordiska länderna
emellan av helt annan innebörd.

Utskottet anser det anmärkningsvärt att i propositionen icke omnämnes
den av Nordiska rådet 1962 antagna rekommendationen (NR
1962: 31) enligt vilken regeringarna borde söka utforma skattelagstiftningen
så ”att personer anställda vid gemensamma nordiska institutioner
icke tillerkännes särskilda skattemässiga fördelar till följd av
detta anställningsförhållande”. Utskottet anser att Nordiska rådets uttalade
uppfattning hade bort respekteras.

Av dessa skäl yrkar utskottet avslag på propositionen 1973: 122,
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionen 1973: 1980 avslår propositionen
1973: 122.

UU 1973: 14

Bilaga

Tilläggsprotokoll om Nordiska rådets presidiesekretariat och dess
rättsliga ställning

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar,
vilka konstaterar att Nordiska rådets presidium enligt artikel 49 i den
nordiska samarbetsöverenskommelsen av 1962 mellan Danmark, Finland,
Island, Norge och Sverige har upprättat ett sekretariat med säte
i Stockholm,

vilka finner det önskvärt att fastslå detta sekretariats rättsliga ställning
samt förhållanden som hänför sig till detta,
vilka den 12 april 1973 har ingått ett avtal om Nordiska ministerrådets
sekretariat och deras rättsliga ställning,
har överenskommit om följande:

Artikel 1

Bestämmelserna i artiklarna 1—14 i avtalet den 12 april 1973 om
Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning skall,
med iakttagande av vad som stadgas i artiklarna 2 och 3 i detta protokoll,
äga motsvarande tillämpning beträffande Nordiska rådets presidiesekretariat
i Stockholm.

Artikel 2

Presidiesekretariatet företräds av presidiesekreteraren eller den eller
de personer som denne bemyndigar.

Artikel 3

Den beslutsrätt som enligt artiklarna 4, 7, 10 och 13 tillkommer Nordiska
ministerrådet utövas såvitt gäller presidiesekretariatet av Nordiska
rådets presidium.

Artikel 4

Detta tilläggsprotokoll skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten
snarast möjligt deponeras i det norska utrikesdepartementet.

Protokollet skall vara deponerat i det norska utrikesdepartementet och
bestyrkta avskrifter skall av det norska utrikesdepartementet tillställas
de övriga ländernas regeringar.

Protokollet träder i kraft den dag som ministerrådet beslutar i samråd
med Nordiska rådets presidium, dock tidigast samtidigt med avtalet
om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning.

Artikel 5

Detta tilläggsprotokoll kan uppsägas enligt bestämmelserna i artikel
16 i avtalet om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga
ställning. Uppsäges detta avtal, upphör samtidigt tilläggsprotokollet automatiskt
att gälla.

Till bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade ombud undertecknat
detta protokoll.

Som skedde i Oslo den 15 maj 1973 i ett exemplar på danska, finska,
isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter äger lika
vitsord.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 »73 730049

)