Utbildningsutskottets betänkande nr 8 år 1973 UbU 1973:8

Nr 8

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1973:1 i vad avser anslag för budgetåret 1973/74 till universiteten
m. m. jämte motioner.

Universiteten m. m.

1. Vissa gemensamma frågor. Kungl. Majit har i propositionen 1973: 1
bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 307—325) behandlat universitetsfrågor av allmän karaktär.

Motionerna

1973: 175 av herr Richardson m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att utbyggnaden av universitetsfilialerna i Karlstad, Växjö och
Örebro skall ske i enlighet med den plan som presenterats i universitetskanslersämbetets
anslagsframställning för budgetåret 1973/74,

1973: 300 av herr Fiskesjö (c) och fröken Eliasson (c) vari hemställs
att riksdagen hemställer hos Kungl. Majit om snara åtgärder för att
förbättra anställningstryggheten för de korttidsanställda lärama vid
universitet och högskolor,

1973: 712 av herr Molin m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen

1. anvisar 2 000 000 kr. till universitetskanslersämbetet att användas
för en förstärkning av forskarutbildningen,

2. bemyndigar Kungl. Majit att vid behov vidta åtgärder av det slag
som vidtogs budgetåret 1972/73 i syfte att lindra verkningarna för nu
förordnade lärare till följd av den minskade studenttillströmningen,

1973: 714 av herr Nilsson i Växjö m. fl. (s, c, fp, m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att utbyggnaden av universitetsfilialerna skall ske
i enlighet med den plan som angetts i universitetskanslersämbetets petita
för budgetåret 1973/74 i vad avser Karlstad, Växjö och Örebro,

1973: 911 av herr Fiskesjö m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen

1. hemställer att Kungl. Majit vidtar särskilda åtgärder för att undvika
att plötsliga och kraftiga minskningar av studenttillströmningen
omedelbart och ovillkorligt leder till nedskärningar av vid institutionerna
anställd personal,

2. till Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för
budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 14 845 000 kr.,

1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 8

UbU 1973:8

1973: 1270 av fru Hambraeus (c) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär en översyn av forskarnas situation och dess konsekvenser
för forskningen,

1973: 1308 av herr Norrby i Gunnarskog m. fl. (c, fp, m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att utbyggnaden av universitetsfilialerna
skall ske i enlighet med den plan som angetts i universitetskanslersämbetets
petita för budgetåret 1973/74,

1973: 1314 av fröken Sandell (s) och herr Persson i Karlstad (s) vari
hemställs att riksdagen måtte uttala

1. att utlokalisering av utbildning i kemi, fysik och biologi till universitetsfilialerna
skall bibehållas och att denna utbildning skall bestridas
från anslaget till decentraliserad universitetsutbildning,

2. att universitetsfilialen i Karlstad i första hand tilldelas studiekurser
om 40 poäng i kemi,

1973: 1322 av fru Sundberg (m) och herr Nordstrandh (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om

1. att redovisningen av antalet studerande vid de högre läroanstalterna
där så är möjligt sker med uppdelning på heltids- och deltidsstuderande,

2. att samtliga kostnader för i motionen angivna lokaler fr. o. m.
budgetåret 1974/75 överförs till driftkostnadsanslagen för de olika
fakulteterna,

1973: 1335 av herr Wijkman (m) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att höja anslaget Förvaltningarna vid universiteten m. m.
med 1,2 milj. kr. för studievägledning,

2. hos Kungl. Maj:t som sin mening uttalar att de för studievägledning
anvisade medlen även skall kunna utnyttjas för anordnande av
utbildning om arbetsmarknaden för studievägledare enligt universitetskanslersämbetets
förslag,

3. hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till inrättande av speciella
avnämarkontor vid varje universitet enligt de riktlinjer som anförts i
motionen.

Utskottet

Den kvantitativa utvecklingen vid universitet och högskolor har genomgått
en väsentlig förändring under de senaste åren. En snabb tillväxt
av antalet närvarande studerande präglade 1950- och 1960-talen.
Större delen av denna ökning föll på de fria fakulteterna. Efter läsåret
1969/70 har tillströmningen av studerande vid de filosofiska fakulteterna
avtagit. Minskningen har innevarande läsår varit störst vid de mate -

UbU 1973:8

matisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga fakulteterna. Även
intresset för spärrad teknisk och naturvetenskaplig utbildning har avtagit
märkbart. Det har sålunda inte varit möjligt att fylla samtliga intagningsplatser.

Eftersom matematik utgör basämne för det övervägande antalet
studerande inom naturvetenskaplig utbildning får dåliga studieresultat
i detta ämne allvarliga konsekvenser för en stor del av utbildningen
inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Med början
höstterminen 1972 har i gymnasieskolan mera utrymme givits för färdighetsträning
i matematik, och universitetskanslersämbetet (UKÄ) har
förklarat sig ha för avsikt att informera de studerande om att betyget
tre i ämnet matematik i realiteten är ett nödvändigt förkunskapskrav
för den som ämnar bedriva studier i detta ämne på universitetsnivå.
För att möjliggöra en högre undervisningsintensitet inom utbildningen
i matematik vid de filosofiska fakulteterna föreslås i propositionen
1973: 1 en förstärkning med ca 20 procent av utbildningsresurserna i
matematik. Utskottet tillstyrker detta förslag. Medel för ändamålet är
beräknat under fakultetsanslaget.

Den av 1965 års riksdag beslutade uppbyggnaden av universitetsfilialerna
i Karlstad, Växjö och Örebro har planenligt fortskridit
så långt att utbildning inom de flesta centrala ämnesområden
inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet kommit till stånd.
Vad beträffar ämnesområden inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet
förekommer utbildning i matematik, matematisk statistik och informationsbehandling
samt i Örebro studiekurser om 40 poäng i fysik.

Kungl. Maj:t föreslår med tillstyrkan av ett av UKÄ framlagt förslag
att den utbildning i studiekurser om 40 poäng i kemi, som sedan några
år anordnas i Örebro i form av decentraliserad universitetsutbildning,
nästa budgetår skall inordnas i universitetsfilialens utbildningsprogram.
Utskottet tillstyrker detta förslag.

UKÄ:s i dess petita för budgetåret 1973/74 redovisade utbyggnadsprogram
för utbildning i laborativa naturvetenskapliga ämnesområden
på filialorterna upptar förutom kemi i Örebro förslag om biologi där
fr. o. m. 1975/76 samt utbildning i studiekurser om 40 poäng i fysik
och i kemi fr. o. m. budgetåret 1973/74 i Karlstad och i Växjö samt i
biologi fr. o. m. samma budgetår i Karlstad och fr. o. m. budgetåret
1975/76 i Växjö. Föredragande statsrådet har inte biträtt UKÄ:s förslag.

I motionerna 1973: 175, 1973: 714 och 1973: 1308 hemställs att riksdagen
beslutar att utbyggnaden av universitetsfilialerna i Karlstad,
Växjö och Örebro skall ske i enlighet med UKÄ:s förslag. I motionen
1973:1314 yrkas att riksdagen fattar beslut om att studiekurser om 40
poäng i biologi, fysik och kemi skall vara anordnade i form av decentraliserad
universitetsutbildning.

UbU 1973:8

Med anledning av motionsyrkandena får utskottet anföra följande.

Universitetsfilialernas nuvarande utbildningsprogram stimulerar i huvudsak
tillströmningen till humanistisk och samhällsvetenskaplig utbildning,
vilket motverkar statsmakternas och utbildningsmyndigheternas
strävanden att nå en bättre balans i rekryteringen till olika eftergymnasiala
utbildningslinjer. Detta jämte önskemålet att de studerande skall
kunna fullfölja sin utbildning på respektive ort talar för att en fortsatt
utbyggnad av universitetsfilialerna koncentreras till naturvetenskapliga
ämnesområden.

UKÄ har i sin anslagsframställning även i övrigt fäst stor vikt vid
åtgärder som syftar till att öka de matematisk-naturvetenskapliga studiernas
attraktionskraft, bl. a. i form av förslag om fortsatt differentiering
av denna utbildning. Utskottet erinrar om att dessa strävanden
att vidga utbildningsutbudet helt står i överensstämmelse med riksdagens
i fjol gjorda uttalande. Vid behandlingen av vissa motioner rörande
1969 års studieordning uttalade riksdagen förra året (UbU 1972: 30)
att ansträngningarna att finna nya utbildningskombinationer och yrkesinriktade
studiekurser borde kunna intensifieras. Utskottet vill betona
vikten av att man även vid den fortsatta utbyggnaden av universitetsfilialerna
särskilt beaktar behovet av nya yrkesinriktade studiekurser,
kombinationsutbildningar och tekniskt inriktade studiekurser.

Förslag avseende den eftergymnasiala utbildningens dimensionering,
lokalisering och organisation kommer inom kort att avlämnas av 1968
års utbildningsutredning (U 68). Förslaget torde innebära att ökad vikt
läggs vid en spridning av utbildningsmöjligheterna. Med hänsyn till det
väntade förslaget från U 68 och till att ett betydande antal utbildningsplatser
i nu ifrågavarande ämnen står tomma innevarande läsår och då
på flera orter antalet nybörjare i matematik vid universiteten enligt
propositionen 1973: 1 är så lågt att outnyttjade platser bl. a. i fysik kan
förutses även nästa läsår bör enligt utskottets mening beslut inte nu
fattas om fortsatt utbyggnad av universitetsfilialerna, varför utskottet
avstyrker bifall till yrkandena i motionerna 1973: 175, 1973: 714 och
1973: 1308. Utskottet är ej heller berett biträda yrkandena i motionen
1973: 1314. Hemställan i fråga om medelsanvisning gör utskottet i det
följande under punkterna 8 respektive 11.

I propositionen 1972: 1 (bilagan 10, s. 289) beräknades kostnaderna
inom ramen för universitetsautomatiken för den grundläggande
utbildningen vid de filosofiska fakulteterna innevarande budgetår
komma att uppgå till ca 138 milj. kr. De verkliga kostnaderna
beräknas i propositionen 1973: 1 till mellan 110 och 115 milj. kr. Anledningen
härtill är att antalet närvarande studerande blivit lägre än
man tidigare räknat med, vilket i sin tur fört med sig minskat behov
av extra lärare, assistenter och amanuenser.

Förändringarna innevarande läsår av studerandeantalet vid de filo -

UbU 1973:8

sofiska fakulteterna medförde att förordnandena för ett antal lärare,
amanuenser och assistenter inte kunde förlängas efter den 30 juni 1972.
Efter framställning från bl. a. UKÄ och arbetsmarknadsstyrelsen medgav
Kungl. Maj:t genom beslut den 2 juni 1972 att UKÄ, i syfte att
bereda ca 150 lärare m. fl. fortsatt förordnande under en övergångstid,
tilldelade ytterligare lärarkrafter. De på detta sätt förordnade lärarna
m. fl. skulle engageras i bl. a. utvecklingsarbete och försöksverksamhet.
Vidare medgav Kungl. Maj:t att högst 200 extra stipendier för forskarutbildning
utgick tills vidare under budgetåret 1972/73. Vid behandlingen
av frågor om utgifter på tillägsstat I till riksstaten för budgetåret
1972/73 redovisades dessa åtgärder för riksdagen (prop. 1972: 130,
UbU 1972: 51, rskr 1972: 316).

För nästa budgetår beräknas kostnaderna för universitetsautomatiken
till ca 107 milj. kr. Beräkningen är baserad på ett antal närvarande
studerande av ca 71 000. Med hänsyn till den osäkerhet som råder beträffande
utvecklingen av antalet närvarande studerande utgår föredragande
statsrådet från att UKÄ även nästa budgetår iakttar stor återhållsamhet
vid tilldelningen av lärarkrafter intill dess det verkliga antalet
närvarande studerande kan beräknas.

Konsekvenserna av att underlaget för ett stort antal tjänster försvinner
som en följd av det minskade studerandeantalet behandlas i motionen
1973: 911. Motionärerna, som erinrar om att många vid sidan av
arbetet med undervisning och administration också bedriver forskning,
hemställer om åtgärder som förhindrar att plötsliga och kraftiga minskningar
av studenttillströmningen omedelbart och ovillkorligt leder till
nedskärningar av vid institutionerna anställd personal. I motionen
1973: 712 hemställs att riksdagen skall bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
åtgärder av samma slag som förra året.

Såsom framgår av propositionen 1973:1 har UKÄ i november 1972
lämnat ett förslag till nytt system för tilldelning av lärarkrafter vid de
filosofiska fakulteterna. Förslaget innebär dels en teknisk omarbetning
av det nuvarande systemet syftande bl. a. till administrativ förenkling,
dels att ett system som motverkar kraftiga svängningar i tilldelningens
storlek införs. Kungl. Maj:ts beslut i ärendet ansluter sig i väsentliga
delar till UKÄ:s förslag.

Med anledning av de ifrågavarande yrkandena i motionerna 1973: 712
och 1973:911 vill utskottet framhålla att de särskilda åtgärderna år
1972 motiverades främst av att omsvängningen från uppgång till nedgång
i lärarbehovet vid universiteten kom oväntat och av olika samverkande
skäl slog särskilt hårt i skiftet mellan budgetåren 1971/72 och
1972/73. Det nya systemet för tilldelning av lärarresurser syftar, som
nyss nämndes, till en ökad stabilitet, men självfallet kan det vara motiverat
att Kungl. Maj:t har möjlighet att i särskilda fall genom speciella
åtgärder dämpa verkningarna av ett väsentligt minskat studerandeantal.

UbU 1973:8

Utskottet är emellertid inte berett att genom exempel på åtgärder eller
eljest begränsa Kungl. Maj:ts handlingsutrymme. Utskottet föreslår att
riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
sålunda anfört i anledning av motionerna 1973:712 och 1973:911.

De nu behandlade frågorna om tilldelning av medel för lärarkrafter
har nära samband med de motionsvis framförda förslagen om ökade
resurser för forskarutbildning och om ökad anställningstrygghet.

1969 års forskarutbildningsreform syftade till en väsentlig
förkortning av utbildningstiden och angav riktlinjer för en mer
systematiserad och effektiviserad utbildningsorganisation. I fråga om
rätten till utbildning innebar reformen samtidigt att givna resurser
skulle utgöra dimensioneringsgrunden.

Som ett led i genomförandet av forskarutbildningsreformen förstärktes
förra året resurserna för forskarutbildningen vid de filosofiska fakulteterna
med ca 5 milj. kr. genom att i princip samtliga tjänster som
bl.a. professor, docent och forskarassistent beräkningstekniskt fördes
till forskarutbildningen.

I sin anslagsframställning för nästa budgetår har UKÄ redovisat ett
redan i fjol aviserat normsystem avseende de filosofiska fakulteterna,
vilket innehåller en uppskattning av behovet av lärarkrafter inom ett
ämnesområde i relation till antalet studerande inom forskarutbildningen.
Föredragande statsrådet framhåller att han — utan att därmed ta ställning
till det sakliga innehållet i normsystemet — delar UKÄ:s uppfattning
att ett normsystem av det redovisade slaget kan vara av värde som
hjälpmedel vid universitetsmyndighetemas petitaarbete och vid fördelning
av anvisade medel. Samtidigt framhålls att man inte kan räkna
med att det skall vara möjligt att låta enbart tillströmningen av studerande
bestämma omfattningen av de resurser som skall ställas till förfogande
för forskarutbildningen, varför man bör anpassa nyintagningen
till forskarutbildningen så att antalet studerande bringas i rimlig proportion
till de tillgängliga resurserna.

Förutom för ett antal nya professurer och biträdande professurer beräknas
i propositionen 1973:1 bilaga 10 medel för ytterligare sex tjänster
som forskarassistent, för förstärkning av kursanslagen till forskarutbildning
samt för ytterligare 70 stipendier för forskarutbildning (doktorandstipendier).

I motionen 1973: 712 anförs att den föreslagna ökningen av antalet
doktorandstipendier givetvis inte kan undanröja att den drastiska
nedskärningen av antalet lärartjänster för den grundläggande utbildningen
kommer att medföra stigande akademikerarbetslöshet. Motionärerna
anser därför att man bör ta till vara möjligheterna att i
samband med minskningen av undervisningsbehovet för grundutbildningen
— och därmed medelsbehovet för denna undervisning — förstärka
resurserna för forskarutbildningen. I första hand anser motionärerna
en förstärkning av handledarresurserna angelägen och föreslår

UbU 1973:8

att kursanslagen till forskarutbildning räknas upp med 2 milj. kr. utöver
vad Kungl. Maj:t föreslagit.

Som framgår av det nyss anförda har i propositionen 1973: 1 beräknats
medel för ytterligare 70 doktorandstipendier. Mot bakgrund av
behovet av utbyggnad och konsolidering av forskarutbildningen samt
med hänsyn till de minskade möjligheterna för doktorander att erhålla
assistent- eller amanuenstjänst föreslås i motionen 1973:911 att medel
anvisas till 150 stipendier utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, dvs. totalt
220 nya stipendier.

Utskottet har i det föregående redovisat sitt ställningstagande till
motionsyrkanden som avser vissa särskilda åtgärder från statsmakternas
sida för att underlätta situationen för extra lärare, amanuenser och
assistenter vid kraftig minskning av studerandeantalet. Vad beträffar
de nu ifrågavarande motionsyrkandena delar utskottet motionärernas
uppfattning att ytterligare upprustningar är önskvärda. Med hänsyn
till budgetläget har utskottet emellertid ansett sig böra acceptera den
av Kungl. Maj:t föreslagna mera begränsade förstärkningen av kursanslagen
och medelsanvisningen till doktorandstipendier, varför utskottet
avstyrker ifrågavarande yrkanden i motionerna 1973:712 och
1973: 911. Hemställan i anledning av dessa yrkanden gör utskottet i det
följande under punkten 16.

Genom beslutet 1969 om en reformerad forskarutbildning skapades
en fyraårig forskarutbildning som avslutas med doktorsexamen. Beträffande
forskarkarriären beslöts endast vissa jämkningar inom
ett i huvudsak oförändrat tjänstesystem. Beslut fattades om avveckling
av tjänstetypen forskardocent och om utvidgad möjlighet till förlängning
av docentförordnande. Riksdagen förutsatte att frågan om forskarkarriärens
utformning skulle bli föremål för fortsatta överväganden
allteftersom erfarenhet vanns av det nya systemet. Utskottet anser sig
inte på i motionen 1973:1270 anförda skäl böra föreslå riksdagen att
hemställa om den i motionen begärda översynen, varför utskottet avstyrker
yrkandet härom.

Frågan om anställningstryggheten för icke-ordinarie lärare,
amanuenser och assistenter tas upp till behandling i motionen
1973: 300. Motionärerna framhåller att de nuvarande anställningsförhållandena
för dessa kategorier skapar ekonomisk otrygghet, försvårar
planeringen av de vidare studierna och komplicerar valet mellan fortsatt
utbildning och yrkesarbete utanför universitet och högskolor. Det
är enligt motionärernas mening angeläget att det även i framtiden finns
ett betydande antal extra tjänster som rekryterings- och utbildningstjänster,
men det bör vara möjligt att öka anställningstryggheten genom
längre förordnandetider.

I slutet av år 1971 tillkallade Kungl. Maj:t en arbetsgrupp som fått
i uppdrag att företaga en kartläggning av anställningsförhållandena för

UbU 1973:8

icke-ordinarie lärare, assistenter och amanuenser inom universitets- och
högskoleområdet, särskilt i vad avser anställningstryggheten. Utskottet
har inhämtat att arbetsgruppen beräknar avsluta sitt arbete under sommaren
1973. Vidare bör erinras om att utredningen rörande ökad anställningstrygghet
och vidgad behörighet för arbetsdomstolen i sitt nyligen
avlämnade betänkande Trygghet i anställningen (SOU 1973: 7)
förklarat sig ha för avsikt att senare i år presentera förslag om följdändringar
i den offentliga tjänstemannalagstiftningen.

Det reviderade systemet för tilldelning av medel för lärarkrafter för
den grundläggande utbildningen vid de filosofiska fakulteterna innebär
en i viss mån ökad anställningstrygghet för i motionen behandlade lärarkategorier.
Med hänsyn härtill och då utskottet förutsätter att Kungl.
Maj:t utan åtgärd från riksdagens sida kommer att — sedan ovannämnda
utredningsuppdrag redovisats — ytterligare överväga frågan
om anställningstryggheten för innehavare av ifrågavarande statliga
tjänster vid universitet och högskolor, anser utskottet att yrkandet i
motionen 1973: 300 inte bör föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1972/73 redogjorde
UKÄ för de mål och principer som bör gälla för studievägledningen
inom universitets- och högskolesektorn. Det övergripande
målet angavs därvid vara att ge de studerande underlag för studievalet
med beaktande av såväl deras förutsättningar och intressen som arbetsmarknadsutvecklingen
samt att bistå dem vid studiernas uppläggning
och genomförande. UKÄ redovisade också ett treårsprogram för utbyggnad
av studievägledningen vid universitet och högskolor, innebärande
en förstärkning med 2,7 milj. kr. per år. I betänkandet 1972:30, vilket
godkändes av riksdagen, framhöll utbildningsutskottet att den fortsatta
utbyggnaden borde ske i huvudsaklig överensstämmelse med
UKÄ:s plan. Med hänsyn till att planen är grundad på ett väsentligt
högre antal närvarande studerande än vad som nu förutses för nästa
budgetår har Kungl. Maj:t begränsat uppräkningen till 2 milj. kr.

Utskottet delar uppfattningen att en lägre ökningstakt är motiverad
med hänsyn till utvecklingen av studerandeantalet. På grund härav tillstyrker
utskottet Kungl. Maj:ts förslag om medelsanvisning till studievägledning
och avstyrker således motionen 1973: 1335 i denna del. Hemställan
i anledning av detta yrkande gör utskottet i det följande under
punkten 14.

I den nyssnämnda motionen yrkas också att riksdagen som sin mening
skall ge Kungl. Maj:t till känna att de för studievägledning anvisade
medlen även skall kunna utnyttjas för anordnande av utbildning
om arbetsmarknaden för studievägledare enligt ett av UKÄ framlagt
förslag.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att yrkesvägledning
ställer helt andra krav på sina utövare än den ämnesinriktade

UMJ 1973:8

studievägledningen och är för sin del inte berett medverka till att medelsanvisningen
budgetåret 1973/74 till sistnämnda ändamål belastas
med kostnader för detta nya ändamål. Utskottet avstyrker sålunda
ifrågavarande motionsyrkande.

Ett yrkande som syftar till att uppnå ökad kontakt mellan
avnämarna och universiteten har förts fram i motionen
1973: 1335. I motionen föreslås att vid varje universitet skall inrättas
ett avnämarkontor med representanter för näringsliv och förvaltning.
Enligt motionärens mening skulle vid dessa kontor dels rådgivning om
olika studiekursers användbarhet på arbetsmarknaden kunna förmedlas,
dels insatser göras för att i större utsträckning knyta representanter
för avnämarna till seminarier, t. ex. som lärare i olika studiekurser.
Slutligen skulle personalen vid avnämarkontoren kunna stå i direkt
kontakt med olika utbildningslinjer för att lägga sina synpunkter på
undervisningens utformning och organisation samt underlätta rekryteringen
till och anskaffandet av praktikplatser.

Utskottet är ense med motionären om vikten av att information om
utbudet av långtidsutbildad arbetskraft når ut till arbetsgivare i såväl
enskild som statlig och kommunal verksamhet. UKÄ har i sin anslagsframställning
pekat bl. a. på behovet av ytterligare medel för information
till arbetsmarknaden. Utskottet har tidigare i sitt betänkande UbU
1973: 7 föreslagit riksdagen att biträda Kungl. Maj:ts förslag om ökning
av medlen till informationsändamål inom universitetsområdet. Vidare
bör erinras om de förslag om en mycket betydande utbyggnad av
arbetsförmedlingarnas resurser som förelagts årets riksdag. Därtill kommer
att spörsmålet om lämpliga praktiska former för vidareutvecklingen
av universitetsutbildningens lokala och regionala arbetsmarknadsanknytning
hör till de frågor som U 68 inom ramen för sitt utredningsarbete
haft att pröva vid sina överväganden beträffande såväl högskolans studieorganisation
som dess lokala institutionella organisation. Med det
anförda avstyrker utskottet det ifrågavarande yrkandet om avnämarkontor.

I fråga om fakulteternas driftkostnadsanslag kan noteras
att Kungl. Maj:t vid beräkningen av dessa enligt vad som framgår av
propositionen 1973: 1 beaktat vad utskottet anförde i sitt betänkande
UbU 1972: 4 beträffande dessa anslag.

Från och med innevarande budgetår bestrids från dessa anslag också
kostnaderna för sjukvård, reseersättningar, telegram och telefon, renhållning
och städning vid läroanstalterna samt utgifter för arbetare vid
de botaniska trädgårdarna i Uppsala och Lund. I sin anslagsframställning
anmäler UKÄ att ämbetsverket överväger att i förslag till anslagsäskanden
för budgetåret 1974/75 föreslå att också samtliga kostnader
för lokalhållning skall överföras till driftkostnadsanslagen. Det synes
utskottet mindre lämpligt att riksdagen nu fattar ett beslut som före -

UbU 1973:8

griper UKÄ:s förslag — som således kan förväntas redan till hösten —
och Kungl. Maj:ts prövning av detta, varför utskottet avstyrker motionen
1973: 1322 i denna del.

Med anledning av vad föredragande statsrådet anfört härom vill utskottet
framhålla att utskottet för sin del inte har något att erinra mot
att resurser som anvisats under avlöningsanslag och som bestäms av
personalstater eller av maximerade anslagsposter får användas för att
bestrida kostnader som eljest belastar driftkostnadsanslag eller anslag
till datamaskintid.

En redovisning i statsverkspropositionen av antalet närvarande studerande
på heltidsstuderande respektive deltidsstuderande
framförs som önskemål i motionen 1973:1322. Motionärerna framhåller
att den ökade satsningen på återkommande utbildning och de förbättrade
möjligheterna att komma i åtnjutande av studiemedel väsentligt
ökat antalet deltidsstuderande. Kännedom om heltidsstuderande och
deltidsstuderande har enligt motionärerna en avgörande betydelse för
bedömning av lokalbehov och övriga resurser.

I det nuvarande registreringssystemet anmäler den studerande endast
om han har för avsikt att studera på heltid eller deltid. Någon efterföljande
redovisning av de faktiska studieförhållandena görs alltså inte
för närvarande.

De lokala registreringssystem som är under utveckling kommer i viss
mån att ge ökad information om studieintensiteten. Emellertid kommer
man inte heller genom dessa att få en rapportering om de studerandes
faktiska fördelning på heltids- respektive deltidsstudier.

Vad därefter beträffar den önskade uppgiftens betydelse för resursawägning
och bedömning av resursutnyttjande måste uppgift om den
faktiska undervisningssituationen i varje ämne föreligga och antalet
studerande som bevistar undervisningsmomentet i fråga vara det avgörande.
Huruvida den studerande totalt sett är heltidsstuderande eller
ej saknar i nu ifrågavarande avseende betydelse eller är i vart fall av
underordnad betydelse. Utskottet anser sig därför inte böra påfordra
den i motionen 1973: 1322 yrkade redovisningen, varför motionen avstyrks
även i denna del.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande anordnande av studiekurser i biologi,
fysik och kemi vid universitetsfilialen i Växjö avslår motionerna
1973: 175, 1973: 714 och 1973: 1308 i denna del,

2. att riksdagen beträffande anordnande av studiekurser i biologi
vid universitetsfilialen i Örebro avslår motionerna 1973: 175,
1973: 714 och 1973: 1308 i denna del,

3. att riksdagen beträffande anordnande av studiekurser i biologi,
fysik och kemi vid universitetsfilialen i Karlstad avslår motionerna
1973:175, 1973: 714 och 1973:1308 i denna del,

UbU 1973:8

4. att riksdagen beträffande anordnande av decentraliserad universitetsutbildning
avslår motionen 1973: 1314 i denna del,

5. att riksdagen beträffande särskilda åtgärder vid minskning av
lärarbehovet vid universitet och högskolor som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i anledning av
motionerna 1973: 712 och 1973: 911 i denna del,

6. att riksdagen avslår motionen 1973: 1270,

7. att riksdagen avslår motionen 1973: 300,

8. att riksdagen beträffande viss utbildning av studievägledare
avslår motionen 1973: 1335 i denna del,

9. att riksdagen beträffande avnämarkontor avslår motionen
1973:1335 i denna del,

10. att riksdagen beträffande kostnader för lokalhållning avslår
motionen 1973: 1322 i denna del,

11. att riksdagen beträffande redovisning av deltidsstuderande avslår
motionen 1973: 1322 i denna del.

2. Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal. Humanistiska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har under
punkterna E 5—E 6 (s. 326—329) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur i enlighet med
vad som förordats i propositionen 1973:1,

2. till Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 64 334 000 kr.,

3. till Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 18 100 000 kr.

Motionerna

1973: 710 av herr Källstad m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller att grundkurs AB 1 om 40 poäng i ämnet religionskunskap
får anordnas vid humanistiska fakulteten vid Göteborgs
universitet fr. o. m. läsåret 1973/74 i överensstämmelse med universitetskanslersämbetets
förslag,

1973: 729 av herr Turesson m. fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t föreslår att

1. en personlig professur i »Byggnadskultur och bebyggelsemiljö med
undervisning i vård och restaurering» med tillhörande institution och
universitetslektorat inrättas vid Stockholms universitets humanistiska
fakultet,

2. arkitekten fil. lic. Börje Blomé kallas till sagda professur.

1973: 918 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

UbU 1973: 8

i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att grundkurs i religionskunskap
bör anordnas vid universiteten i Stockholm och Göteborg fr. o. m. budgetåret
1973/74.

Utskottet

Enligt statsmakternas beslut år 1971 skall vid universitetet i Umeå
inrättas en professur i finska den 1 juli 1973 (prop. 1971: 1 bil. 10,
UbU 1971: 3, rskr. 1971: 84).

I propositionen 1973: 1 förordas att en professur i japanologi,
särskilt modern japanska, inrättas vid universitetet i Stockholm
den 1 juli 1973. Tjänsten avses omfatta inte bara japanska språket
utan även kultur och samhällsliv inom det japanska språkområdet.
Forsknings- och utbildningsresurserna i japanska skall enligt propositionen
i mån av behov bli tillgängliga även för studerande från övriga nordiska
länder. Utskottet, som under 1971 och 1972 års riksdagar behandlat
frågan om inrättande av denna tjänst (UbU 1971: 3 och 1972: 4),
tillstyrker att riksdagen ger Kungl. Maj:t det begärda bemyndigandet
att inrätta tjänsten.

Resurser för utbildning och forskning i ämnet byggnadskulturvård
föreslås i motionen 1973: 729. De i motionen upptagna förslagen
har tidigare behandlats av utbildningsutskottet (UbU 1971: 3 och
1972: 4). Frågan om utbildning m. m. för personal som skall underhålla
och restaurera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse övervägs för närvarande
av riksantikvarieämbetet. Resultatet av ämbetets överväganden
bör avvaktas innan ställning tas till frågan om den genom motionen
aktualiserade professuren m. m. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
bifall till motionen 1973: 729.

Studiekurser i religionskunskap för grundläggande utbildning
vid filosofisk fakultet anordnas för närvarande vid universiteten i
Uppsala och Lund. I motionerna 1973:710 och 1973:918 begärs att
grundkurs om 40 poäng i religionskunskap skall få anordnas vid universitetet
i Göteborg. I den senare motionen yrkas även att ifrågavarande
grundkurs skall få anordnas i Stockholm. Yrkandena överensstämmer
med förslag från universitetskanslersämbetet som Kungl. Maj:t ej biträtt.

I anledning av motionerna 1973: 710 och 1973: 918, den senare i vad
avser universitetet i Göteborg, vill utskottet anföra följande. Den 1 juli
1973 läggs den religionsvetenskapliga utbildningen om och viss justering
av studieplanen för grundkursen i religionskunskap förutsätts därvid
komma till stånd. Enligt utskottets mening bör Kungl. Maj:t vid fastställande
av bestämmelser om studiekurser för grundläggande utbildning
vid de filosofiska fakulteterna vara obunden av uttalandet i propositionen
1973: 1 angående utbildning i religionskunskap i Göteborg.
Utskottet har således intet att erinra mot att det inom ramen för ut -

UbU 1973: 8

bildningsverksamheten vid den humanistiska fakulteten i Göteborg
anordnas en grundkurs i religionskunskap fr. o. m. budgetåret 1973/74.
Vad utskottet anfört om grundläggande utbildning i religionskunskap
vid den humanistiska fakulteten i Göteborg bör riksdagen som sin mening
ge Kungl. Maj:t till känna.

Utskottet vill erinra om att studiekurser om 40 poäng i religionskunskap
för närvarande anordnas av Stockholms teologiska institut
under inspektion av den teologiska fakulteten vid universitetet i Uppsala.
Med hänvisning bl. a. härtill avstyrker utskottet det i motionen
1973: 918 upptagna yrkandet om utbildning i religionskunskap vid universitetet
i Stockholm.

Kungl. Maj:ts i övrigt redovisade förslag föranleder inte någon erinran
från utskottets sida, varför utskottet tillstyrker desamma.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en professur
i enlighet med vad som förordats i propositionen 1973: 1,

2. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i byggnadskultur
och bebyggelsemiljö, m. m. avslår motionen
1973: 729 i denna del,

3. att riksdagen beträffande grundläggande utbildning i religionskunskap
vid universitetet i Göteborg i anledning av motionen
1973: 918 i denna del och motionen 1973: 710 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

4. att riksdagen beträffande grundläggande utbildning i religionskunskap
vid universitetet i Stockholm avslår motionen
1973: 918 i denna del,

5. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med avslag
på motionen 1973: 729 i denna del till Humanistiska fakulteterna
m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 64 334 000 kr.,

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med
avslag på motionen 1973: 729 i denna del till Humanistiska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1973/74 anvisar
ett reservationsanslag av 18 100 000 kr.

3. Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Teologiska
fakulteterna: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har under punkterna E 7—
E 8 (s. 330—336) föreslagit riksdagen

1. att godkänna de i propositionen 1973: 1 föreslagna riktlinjerna
för omläggning av den religionsvetenskapliga utbildningen,

2. till Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 4 225 000 kr.,

3. till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1973/74
anvisa ett reservationsanslag av 1 050 000 kr.

UbU 1973: 8

Utskottet. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har lagt fram förslag
om en omläggning av den religionsvetenskapliga utbildningen. UKÄ:s
förslag grundas på det betänkande som avgetts av utredningen om den
religionsvetenskapliga utbildningens mål och organisation (RUMO).

Att förbereda för tjänstgöring inom svenska kyrkan liksom inom
de fria kristna samfunden kommer enligt propositionen 1973: 1 att vara
en huvuduppgift för den berörda utbildningen. Utbildningen skall omfatta
en grundkurs i religionskunskap om 40 poäng, ett differentierat
ämnesstudium om 80 poäng och ett tematiskt studium om 20 poäng.
Samma poängsystem avses bli tillämpat som vid de filosofiska fakulteterna.

Den nuvarande organisationen och benämningen av de teologiska
fakulteterna skall enligt propositionen behållas tills vidare i avvaktan
på statsmakternas ställningstaganden till dels de förslag som avgetts
av den sakkunnige för utredning av frågan angående de praktisk-teologiska
övningsinstitutens framtida ställning m. m., dels 1968 års utbildningsutrednings
kommande förslag. Fullständig religionsvetenskaplig
utbildning skall även i fortsättningen meddelas endast vid universiteten
i Uppsala och Lund.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner de i propositionen 1973: 1 föreslagna
riktlinjerna för omläggning av den religionsvetenskapliga utbildningen,

2. att riksdagen till Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
4 225 000 kr.,

3. att riksdagen till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för
budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 1 050 000
kr.

4. Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal. Juridiska fakulteterna:
Driftkostnader. Kungl. Maj:t har under punkterna E 9—E 10
(s. 336—338) föreslagit riksdagen att

1. till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 11 025 000 kr.,

2. till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1973/74
anvisa ett reservationsanslag av 2 100 000 kr.

I motionen 1973: 304 av herr Regnéll m. fl. (m, c, fp) hemställs att
riksdagen beslutar att vid Lunds universitets juridiska fakultet inrätta
en professur i ämnet socialrätt fr. o. m. budgetåret 1973/74.

UbU 1973: 8

Utskottet. Inom 1968 års utbildningsutredning övervägs för närvarande
hur juristutbildningen skall utformas på sikt. Förslag kan förväntas
bl. a. beträffande vilka ämnen som bör ingå i utbildningen av jurister.
Utskottet har tidigare vid behandlingen av motioner om inrättande av
en professur i socialrätt delat motionärernas uppfattning om den socialrättsliga
forskningens betydelse både för utbildningen av jurister och
socionomer samt för de lagstiftande och rättstillämpande myndigheterna
(UbU 1971:3 och 1972:4). Utskottet vill i anledning av motionen
1973: 304 upprepa denna sin uppfattning men är med hänsyn till pågående
utredningsarbete inte berett tillstyrka det i motionen framställda
yrkandet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i socialrätt
avslår motionen 1973: 304 i denna del,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med
avslag på motionen 1973: 304 i denna del till Juridiska fakulteterna:
Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 11 025 000 kr.,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med
avslag på motionen 1973: 304 i denna del till Juridiska fakulteterna:
Driftkostnader för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 2 100 000 kr.

5. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl.
Maj:t har under punkterna E 11—E 12 (s. 338—341) föreslagit riksdagen
att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en professur i enlighet med
vad som förordats i propositionen 1973: 1,

2. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av
86 181 000 kr.,

3. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för
budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 21 700 000 kr.

Motionerna

1973: 465 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hemställer hos Kungl. Maj:t om förslag om inrättande av en professur
i pedagogik vid Uppsala universitet,

1973: 1278 av herr Jadestig m. fl. (s, c, fp, m) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om beslut om inrättande av en professur
i tillämpad psykologi vid Lunds universitet under budgetåret
1974/75,

UbU 1973:8

1973: 1327 av herrar Svensson i Kungälv (s) och Zachrisson (s) vari
hemställs att riksdagen måtte hemställa att Kungl. Maj:t till nästa års
riksdag framlägger ett principprogram för en utbyggnad av freds- och
konfliktforskningen vid universiteten.

Utskottet

I propositionen 1973: 1 förordas att en professur i företagsekonomi
får inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1973. Utskottet
tillstyrker att Kungl. Maj:t erhåller begärt bemyndigande att inrätta
tjänsten.

I motionen 1973: 465 önskas förslag om inrättande av en professur
i pedagogik vid universitetet i Uppsala. Motionärerna påpekar att
universitetskanslersämbetet föreslagit att professuren inrättas den 1 juli
1974.

Kungl. Maj:t har den 4 juni 1971 på grundval av pedagogikutredningens
förslag meddelat bestämmelser angående särskild institutionsgrupp
för pedagogik vid lärarhögskolor och universitet m. m. (prop.
1971:38, UbU 1971:12, rskr 1971:169). Enligt dessa bestämmelser
skall institution för pedagogik vid universitet och institution för pedagogik
vid lärarhögskola på universitetsorten gemensamt fullgöra uppgifter
som ankommer på institutionerna och som avser bl. a. forskning
samt forskarutbildning vid universitetsinstitutionen. Lärarhögskolans
och universitetets forskarutbildningsresurser skall alltså ses som en helhet.
I ämnet pedagogik har lärarhögskolan i Uppsala för närvarande
en tjänst som professor och en tjänst som biträdande professor och
universitetet i Uppsala en tjänst som professor. I propositionen 1971: 38
har föredragande statsrådet framhållit att möjligheterna att bedriva
pedagogisk forskning är beroende av tillgången på utbildade forskare
och att handledningsresursema för forskarutbildning bör ökas genom
att fasta forskartjänster successivt inrättas. Utskottet anslöt sig till
denna uppfattning. Med hänsyn till bl. a. att nämnda tjänst som biträdande
professor vid lärarhögskolan tillkommit så sent som den 1 juli
1972 är utskottet inte berett förorda att den fortsatta utbyggnaden av
fasta forskartjänster nu binds genom att riksdagen fattar det i motionen
1973: 465 begärda principbeslutet, varför utskottet avstyrker bifall till
motionen.

Universitetskanslersämbetet har i anslagsframställningen för budgetåret
1973/74 föreslagit att en professur i tillämpad psykologi
inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1973, vilket förslag
Kungl. Maj:t ej biträtt. I motionen 1973: 1278 begärs förslag om inrättande
av nämnda professur fr. o. m. budgetåret 1974/75.

I den förevarande motionen lämnas bl. a. en redogörelse för relationen
mellan antalet studerande i forskarutbildning och psykologexamensutbildning
och antalet högre tjänster vid den psykologiska institutio -

UbU 1973: 8

nen i Lund. Utskottet har år 1972 anfört att behovet av den föreslagna
professuren är väl styrkt (UbU 1972: 4). Utskottet finner det alltjämt
angeläget att ifrågavarande professur i tillämpad psykologi inrättas
snarast möjligt men är inte berett föreslå att riksdagen nu fattar beslut
om professuren. Med hänvisning till vad som här uttalats avstyrker utskottet
motionen 1973: 1278.

I motionen 1973: 1327 hemställs att ett principprogram för en utbyggnad
av freds- och konfliktforskningen vid universiteten
framläggs till nästa års riksdag. Utskottet vill i anledning av
motionen anföra följande.

Tre tjänster som forskarassistent, en vid vart och ett av universiteten
i Uppsala, Lund och Göteborg, är sedan budgetåret 1971/72 genom
beslut av Kungl. Maj:t den 4 juni 1971 knutna till de grupper för fredsoch
konfliktforskning som är verksamma vid dessa universitet. Tjänsterna
har inrättats inom det ämnesområde som med hänsyn till verksamhetens
inriktning är mest ändamålsenligt. Kungl. Maj:ts beslut
i denna fråga fattades efter remissbehandling av ett betänkande från
1967 års kommitté för internationell politik (SOU 1969: 61). Nämnda
grupper erhåller därjämte särskilda medel från driftkostnadsanslag och,
i fråga om forskarutbildning, från avlöningsanslag för berörda fakulteter.
Enligt uppgift bedrivs uppdragsforskning inom ramen för dessa
grupper.

Frågan om hur behovet av utbildning och forskning i tvärvetenskaper
skall tillgodoses är svårlöst. I nuvarande läge är det enligt utskottets
mening angeläget att berörda konsistorier känner sitt ansvar för fredsoch
konfliktforskningen och lokalt tilldelar grupperna för freds- och
konfliktforskning de medel som erfordras för verksamheten. I propositionen
1971: 1 har föredraganden framhållit att frågan om en fastare
organisation av freds- och konfliktforskningen vid universiteten får
prövas mot bakgrund av de erfarenheter som erhålls genom de ifrågavarande
gruppernas verksamhet. Utskottet delar den i motionen
1973: 1327 framförda uppfattningen att det så snart som möjligt bör
övervägas om de nuvarande resurserna för freds- och konfliktforskningen
behöver förstärkas. Det principprogram för en utbyggnad av
forskningsresurserna för freds- och konfliktforskning som begärs torde
av tidsskäl svårligen kunna läggas fram till nästa års riksdag. När ytterligare
erfarenheter vunnits av den nuvarande organisationen räknar
emellertid utskottet med att Kungl. Maj:t på nytt — bl. a. mot bakgrund
av förhållandena i övriga nordiska länder och med hänsyn till hur
fredsforskningsfrågor behandlas inom ramen för det nordiska samarbetet,
i synnerhet i Nordiska rådet — tar upp frågan om freds- och konfliktforskningens
organisation i Sverige. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionen 1973: 1327.

UbU 1973: 8

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1.att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en professur
i enlighet med vad som förordats i propositionen 1973: 1,

2. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1973/74 anvisar ett
förslagsanslag av 86 181 000 kr.,

3. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Driftkostnader för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 21 700 000 kr.,

4. att riksdagen avslår motionen 1973: 465,

5. att riksdagen avslår motionen 1973: 1278,

6. att riksdagen avslår motionen 1973: 1327.

6. Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal. Medicinska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har under
punkterna E 13—E 14 (s. 341—348) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta professurer i enlighet med vad
som förordats i propositionen 1973: 1,

2. till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 116 435 000 kr.,

3. till Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 85 450 000 kr.

Motionerna

1973: 106 av herr Lundberg (s) vari hemställs att riksdagen måtte
besluta att vid Uppsala universitet från den 1 juli 1973 inrätta en professur
i barnkirurgi och att till förste innehavare av tjänsten utse överläkaren
vid Akademiska sjukhuset Gunnar Grotte,

1973: 162 av herr Ericson i Örebro m. fl. (s) i vad avser hemställan
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning om hur yrkesmedicin
(arbetsmedicin) snarast kan erhålla egna företrädare inom de medicinska
fakulteterna vid samtliga universitet för att främja specialistutbildning
av yrkesmedicinare samt handleda vid arbetsmedicinsk forskning,

1973: 698 av herr Bergman m. fl. (s, c, fp, m) vari hemställs att riksdagen 1.

i första hand beslutar om inrättande vid universitetet i Göteborg
från och med budgetåret 1973/74 av en personlig professur i långvårdsmedicin,
alternativt geriatrik, för docenten Alvar Svanborg,

UbU 1973:8

2. i andra hand som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att begärd
utvärdering m. m. av forskningsresultaten inom det geriatriska
och gerontologiska området snarast bör läggas till grund för förslag till
riksdagen,

1973: 699 av herr Berndtson i Linköping m. fl. (vpk, s, c, fp, m) vari
hemställs att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid högskolan i
Linköping den 1 juli 1973 inrätta en professur i medicin, särskilt yrkesmedicin,
och en professur i hygien, särskilt yrkeshygien, samt anvisar
erforderliga medel,

1973: 706 av fru Håvik m. fl. (s, c, fp, m, vpk) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om inrättande av en personlig professur
i audiologi vid universitetet i Göteborg för docent Gunnar Lidén,

1973: 707 av herr Hörberg m. fl. (fp, s, c, m, vpk) vari hemställs att
riksdagen beslutar

1. att inrätta en professur i medicinsk genetik vid universitetet i Göteborg,

2. att till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
anvisa ett med 160 000 kr. höjt förslagsanslag av 116 595 000 kr.,

1973: 910 av herr Bergqvist (s) i vad avser hemställan att riksdagen
hos Kungl. Maj:t skall begära en prövning av möjligheterna att inrätta
en yrkesmedicinsk institution vid universitetet i Göteborg.

Utskottet

I enlighet med av riksdagen tidigare lämnat bemyndigande skall
budgetåret 1973/74 tillkomma tre professurer vid Karolinska institutet
med placering vid Huddinge sjukhus. Medel beräknas därutöver för
lärartjänster m. m. som skall komma till nästa budgetår i samband med
den pågående utbyggnaden av läkarutbildningen i Stockholm. I propositionen
föreslås vidare att en professur i klinisk neurofysiologi
inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1973 samt att en
arvodestjänst som professor i klinisk neurofysiologi, särskilt
arbetslivets kliniska neurofysiologi inrättas
vid universitetet i Göteborg vid samma tidpunkt. Inrättandet av den
sistnämnda tjänsten, som föreslås bli personlig för docenten Ingemar
Petersén, förutsätts genom en utfästelse från AB Götaverken inte medföra
några kostnader för statsverket.

I motioner till årets riksdag föreslås inrättande av ytterligare ett
antal professorstjänster.

Under en följd av år har i motioner förts fram förslag om inrättande
av en professur i barnkirurgi vid universitetet i Uppsala med
överläkaren vid Akademiska sjukhuset i Uppsala Gunnar Grotte som
förste innehavare.

På förslag av utbildningsutskottet begärde 1971 års riksdag en utred -

UbU 1973: 8

ning av frågan om hur förbättrade forsknings- och utbildningsresurser
inom det bamkirurgiska området borde tillskapas. Kungl. Maj:t hänsköt
utredningsuppdraget till universitetskanslersämbetet. En arbetsgrupp,
tillsatt av fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci,
presenterade i juli 1972 promemorian »Barnkirurgi. Förbättrade
utbildnings- och forskningsresurser». Rapporten mynnar ut i två konkreta
förslag, nämligen dels en förstärkning av utbildningen i barnkirurgi
inom ramen för läkares grundutbildning, dels en förstärkning
av forskningsresurserna på området genom inrättande av en professur
i ämnet. Enligt arbetsgruppen bör tjänsten ha en allmän inriktning och
förläggas till det universitet som med hänsyn till kommande tjänsteinnehavare
kan anses lämpligt. Fakultetsberedningen har i stort anslutit
sig till arbetsgruppens förslag.

Universitetskanslersämbetet har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 29
november 1972 redogjort för utredningsrapporten och därvid förklarat
att åtgärder vidtagits för att inom ramen för läkares grundutbildning
få till stånd en utökad praktisk utbildning i barnkirurgi. I vad gäller
förslaget att inrätta en professur har ämbetsverket inte varit berett att
göra en omprioritering av de förslag som förts fram i anslagsframställningen
för budgetåret 1973/74 till förmån för en professur inom
det aktuella området. I skrivelsen pekar verket på de möjligheter som
ges att inom ramen för befintliga resurser åstadkomma förnyelse och
tillgodose behovet av en profilering av forskningsorganisationen mot
angelägna områden i samband med prövning enligt 69 § universitetsstadgan.
Universitetskanslersämbetet förklarar sig ha för avsikt att i
samband med sådan prövning av tjänster inom angränsande områden
liksom vid behandlingen av frågan om kompensation för den personliga
biträdande professuren i pediatrisk urologi, vilken professur dras in
inom några år på grund av innehavarens pensionsavgång, aktualisera
frågan om inrättande av en professur i barnkirurgi.

I motionen 1973: 106 framhålls att den förutnämnda arbetsgruppens
utredning liksom de uttalanden från medicinskt sakkunniga som refererats
i gruppens rapport verifierar behovet av en utbyggd barnkirurgisk
verksamhet. Motionären anför att den som kunnat följa utvecklingen
av bl. a. de resultat plastikkirurger och pediatriker efter utbyggnaden
av respektive verksamhet skapat för att återföra barn till hälsa och normal
livsföring inser att det är av synnerligen stor vikt att vetenskap,
forskning, undervisning och praktisk verksamhet även inom barnkirurgin
ges ökade möjligheter att utvecklas. Genom en förstärkning av
bamkirurgin skulle resurser skapas att redan vid födseln företa de ingrepp
som gör att ett missbildat eller handikappat barn får hjälp till
att leva ett i många fall friskt och normalt liv. Motionären erinrar om
de insatser som gjorts för handikappade, men menar att själva centralfrågan
— att söka återföra barn som vid födseln eller genom ett växande

UbU 1973:8

antal olyckshändelser har skador vilka genom ökad möjlighet till snabb
och riktig diagnos och genom ett kirurgiskt ingrepp skulle kunna botas
— har försummats och att dessa barn därigenom ofta tvingas att leva
på sjukhus och vårdhem. Med hänvisning härtill och till vad i övrigt
anförts i motionen föreslås att en professur i barnkirurgi inrättas vid
universitetet i Uppsala den 1 juli 1973 och att till förste innehavare av
tjänsten utses docenten Gunnar Grotte.

Utskottet har tidigare (UbU 1971: 3, s. 19) uttalat att det delar motionärens
uppfattning att barnkirurgisk forskning och utbildning är av
stor betydelse. Den nu redovisade utredningsrapporten har verifierat
att denna uppfattning är riktig. Utskottet anser det tillfredsställande
att underlag nu föreligger för överväganden om en utbyggnad av resurserna
inom området i fråga och kan notera att universitetskanslersämbetet
redan tagit initiativ i syfte att utbildningssidan skall förstärkas.
Utskottet förutsätter att ämbetsverket fullföljer de planer som aviserats
avseende en lösning av frågan om professur i barnkirurgi. Ifrågavarande
prövning bör inte föregripas genom att riksdagen nu fattar beslut
om inrättande av en professur. I detta sammanhang bör även nämnas
att riksdagen enligt utskottets mening inte utan synnerligen starka
skäl bör fatta beslut om inrättande av personliga forskartjänster eller
tjänster, för vilka viss förste innehavare föreslagits, utan att underlag
härför finns i form av förslag från vederbörande forskningsplanerande
myndigheter. Med det anförda avstyrker utskottet motionen
1973: 106.

I motionen 1973: 706 upprepas ett tidigare framställt yrkande om inrättande
av en professur i audiologi vid universitetet i Göteborg.
Då enligt utskottets mening inte några omständigheter redovisats i
motionen eller i övrigt framkommit som bör föranleda ett ändrat
ståndpunktstagande från riksdagens sida föreslår utskottet med hänvisning
till utskottets betänkanden 1971: 3 och 1972: 4 att det nu framförda
yrkandet avslås av riksdagen.

Angelägenheten av en förstärkning av resurserna för ämnesområdet
medicinsk genetik understryks i motionen 1973:707. Motionärerna
föreslår att en professur i detta ämne inrättas vid universitetet
i Göteborg den 1 juli 1973.

Utskottet har noterat att universitetskanslersämbetet i sin anslagsframställning
för budgetåret 1973/74 inte fört fram förslag om inrättande
av ifrågavarande professur. Ej heller finns någon tjänst inom
detta område med i fakultetsberedningens plan för högre tjänster under
budgetåren 1975/76—1977/78. Med anledning härav och då i motionen
åberopade förutsättningar inte synes vara för handen avstyrker utskottet
bifall till motionen 1973: 707.

Frågan om förstärkning av resurserna inom geriatriken —
läran om åldrandets sjukdomar — har upprepade gånger behandlats

UbU 1973: 8

av riksdagen. I anledning av bl. a. ett motionsvis framfört yrkande om
inrättande av en för docenten Alvar Svanborg personlig professur i
långvårdsmedicin, alternativt geriatrik, begärde förra årets riksdag i enlighet
med utbildningsutskottets förslag en bedömning av utfallet av
verksamheten inom det geriatriska området i Uppsala jämte en kartläggning
av annan pågående forsknings- och utbildningsverksamhet
inom de aktuella områdena och att resultatet därav på lämpligt sätt
skulle redovisas för riksdagen. Kungl. Maj:t har uppdragit åt universitetskanslersämbetet
att verkställa begärd bedömning och kartläggning.
Utskottet har erfarit att ämbetsverket överlämnat åt universitetet i Uppsala
att i samband med avlämnande av petita för budgetåret 1974/75

— dvs. senast den 1 mars 1973 — redovisa de aktuella uppgifterna.
Enligt utskottets bedömning torde man kunna utgå från att tiden medger
att materialet — efter eventuella bearbetningar och kompletteringar

— skall kunna ligga till grund för ämbetsverkets och departementets
ställningstaganden när det gäller förslag till nästa års riksdag. Andrahandsyrkandet
i motionen 1973: 698 synes därigenom vara tillgodosett.
Enligt utskottets mening finns ej anledning att i ett läge då den av riksdagen
begärda utvärderingen och kartläggningen ännu inte föreligger
ta ställning till frågan om inrättandet av en ny professur nästa budgetår,
vilket motionen i första hand syftar till. Yrkandet härom avstyrks
därför.

Frågor rörande arbetsmiljön och möjligheterna att genom olika åtgärder
förbättra densamma har rönt allt större uppmärksamhet under
de senaste åren. En utveckling av den arbetsvetenskapliga
sektorn har i dessa sammanhang sin givna betydelse. Av speciellt
intresse med avseende på det medicinska utbildnings- och forskningsområdet
är de förstärkningar av den arbetsmedicinska enheten vid arbetarskyddsstyrelsen
som föreslås i propositionen 1973: 1 (bilaga 7).
Förslaget avser i huvudsak uppbyggnad av en arbetsmedicinsk filial i
Umeå, varom principbeslut tidigare fattats av statsmakterna. Filialen
föreslås bli inrättad den 1 januari 1974 och en nära samverkan förutsätts
komma till stånd mellan filialen, den planerade yrkesmedicinska
enheten vid regionsjukhuset och universitetet i Umeå.

Av universitetskanslersämbetets anslagsframställning för budgetåret
1973/74 framgår att fakultetsberedningen för medicin, odontologi och
farmaci tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utreda såväl möjligheterna
till anknytning av de arbetsmedicinska utbildnings- och forskningsresurserna
vid arbetarskyddsstyrelsen till medicinsk fakultet som
den mer övergripande frågan om inriktningen av utbildnings- och forskningsverksamheten
på det aktuella området. Denna åtgärd bör ses mot
bakgrund av att utbildningsutskottet vid föregående års behandling av
en motion om inrättande av forskartjänster inom det arbetsmedicinska
området underströk vikten av att universitetsmyndigheterna får en fast

UbU 1973: 8

grund för fortsatt planeringsarbete inom denna sektor. Arbetsgruppens
rapport väntas inom kort. Redan inför budgetåret 1974/75 torde underlag
kunna föreligga för ställningstaganden till en fortsatt uppbyggnad
av en forsknings- och utbildningsorganisation.

Utskottet gav förra året (UbU 1972: 4, s. 24) uttryck för uppfattningen
att en uppbyggnad av utbildnings- och forskningsresurserna inom
det arbetsvetenskapliga fältet är angelägen. Det kan konstateras att
universitetskanslersämbetet prioriterar detta område. Ytterligare högre
tjänster ingår i den långtidsplan för de medicinska fakulteterna som
upptagits i verkets anslagsframställning.

De i år aktuella motionsyrkandena som syftar till en förstärkning av
den yrkesmedicinska sektorn inom medicinsk fakultet finner utskottet
i sak mycket välgrundade. Hemställan i motionen 1973: 162 om utredning
av hur yrkesmedicin snarast kan erhålla egna företrädare inom
de medicinska fakulteterna liksom yrkandet i motionen 1973: 910 om
prövning av möjligheterna att inrätta en yrkesmedicinsk institution vid
universitetet i Göteborg behöver med hänsyn till det tidigare nämnda
pågående utredningsarbetet enligt utskottets mening inte nu föranleda
någon riksdagens åtgärd.

I avvaktan på resultatet av nämnda arbete är utskottet ej heller berett
tillstyrka i motionen 1973: 699 framförda förslag om inrättande av
professorstjänster vid högskolan i Linköping.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande inrättande den 1 juli 1973 av en
professur i barnkirurgi avslår motionen 1973: 106 i denna del,

2. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i audiologi
avslår motionen 1973: 706 i denna del,

3. att riksdagen beträffande inrättande den 1 juli 1973 av en
professur i medicinsk genetik avslår motionen 1973:707 i
denna del,

4. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i långvårdsmedicin
budgetåret 1973/74 avslår motionen 1973:698
i denna del,

5. att riksdagen beträffande inrättande den 1 juli 1973 av en
professur i medicin, särskilt yrkesmedicin, avslår motionen
1973: 699 i denna del,

6. att riksdagen beträffande inrättande den 1 juli 1973 av en
professur i hygien, särskilt yrkeshygien, avslår motionen
1973: 699 i denna del,

7. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta professurer
i enlighet med vad som förordats i propositionen 1973: 1,

8. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 samt med
avslag på motionerna 1973: 106, 1973: 698, 1973: 699, 1973: 706
och 1973: 707 i denna del till Medicinska fakulteterna m. m.:

UbU 1973: 8

Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 116 435 000 kr.,

9. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 samt med
avslag på motionerna 1973: 106, 1973: 698, 1973: 699, 1973: 706
och 1973: 707 i denna del till Medicinska fakulteterna m. m.:
Driftkostnader för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag
av 85 450 000 kr.,

10. att riksdagen beträffande utvärdering av forskningsresultat
avslår motionen 1973: 698 i denna del,

11. att riksdagen beträffande utredning om den yrkesmedicinska
sektorn vid medicinska fakulteterna avslår motionen 1973: 162
i denna del,

12. att riksdagen beträffande yrkesmedicinsk institution vid universitetet
i Göteborg avslår motionen 1973: 910 i denna del.

7. Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 15
—E 19 (s. 348—356) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Odontologiska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal
ett förslagsanslag av 28 766 000 kr.,

2. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 13 250 000 kr.,

3. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandsjukvårdskostnader
ett förslagsanslag av 24 704 000 kr.,

4. till Farmaceutiska fakulteten m.m.: Avlöningar till lärarpersonal
ett förslagsanslag av 4 399 000 kr.,

5. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 4 350 000 kr.

8. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader.
Kungl. Maj:t har under punkterna E 20—E 21 (s. 356—360)
föreslagit riksdagen att

1. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av
103 012 000 kr.,

2. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 58 200 000
kr.

Motionerna

1973: 175 av herr Richardson m. fl. (fp) i vad den påverkar medelsanvisningen
under dessa anslag,

UbU 1973: 8

1973:714 av herr Nilsson i Växjö m. fl. (s, c, fp, m) i vad den påverkar
medelsanvisningen under dessa anslag,

1973: 1308 av herr Norrby i Gunnarskog m. fl. (c, fp, m) i vad den
påverkar medelsanvisningen under dessa anslag.

Utskottet

Enligt statsmakternas beslut år 1972 skall vid universitetet i Umeå
inrättas en professur i informationsbehandling, särskilt
numerisk analys den 1 juli 1973. I statsverkspropositionen beräknas
nu medel för denna tjänst.

Föredragande statsrådet anmäler att för årets riksdag kommer att
läggas fram proposition om bidrag till Vetenskapsakademien. Med hänsyn
härtill har vid medelsberäkningen för budgetåret 1973/74 förevarande
anslag minskats med 3,5 milj. kr. motsvarande vad som innevarande
år utgår som bidrag till akademien.

Med erinran om vad utskottet i det föregående under punkten 1 Vissa
gemensamma frågor anfört i anledning av motionerna 1973: 175,
1973: 714 och 1973: 1308 avstyrker utskottet dessa motioner i vad de
avser medelsanvisning.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med avslag
på motionerna 1973: 175, 1973: 714 och 1973: 1308, samtliga
motioner i vad avser medelsanvisningen, till Matematisknaturvetenskapliga
fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag av
103 012 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med avslag
på motionerna 1973: 175, 1973: 714 och 1973: 1308, samtliga
motioner i vad avser medelsanvisningen, till Matematisknaturvetenskapliga
fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 58 200 000
kr.

9. Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal. Tekniska
fakulteterna m. m.: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har under punkterna
E 22—E 23 (s. 360—365) föreslagit riksdagen att

1. till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 89 591000 kr., varav
750 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 53 800 000 kr.

UbU 1973:8

Motionerna

1973: 176 av herr Strömberg m. fl. (fp) vari hemställs — med hänvisning
till vad som anförts i motionen 1973: 213 — att en översyn
görs av kursplanerna för utbildning av ingenjörer, arkitekter och samhällsplanerare
i syfte att utvidga undervisningen om bullerbegränsning,

1973: 303 av herr Rask (s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t begär att en professur i gjuteriteknik inrättas vid någon av de
tekniska högskolorna,

1973: 734 av herr Ångström (fp) vari hemställs

1. att riksdagen fattar beslut om lokaliseringen av en institution för
högre teknisk utbildning och forskning i finmekanik till Skellefteå,

2. att försöksverksamhet med en yrkesteknisk högskoleenhet (YTH)
snarast kommer till stånd i Skellefteå,

3. att det fortsatta utredningsarbetet beträffande utvidgad kapacitet
för GIH-utbildning i landet inriktas på Skellefteå som lokaliseringsort,

1973: 910 av herr Bergqvist (s) i vad avser hemställan att riksdagen
hos Kungl. Maj:t skall begära en systematisk genomgång av den tekniska
utbildningen med sikte på att söka integrera yrkesmedicinska och
arbetssociologiska synpunkter i undervisningen,

1973: 1332 av herr Tobé m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
beslutar om inrättande av en professur i fastighets-, byggnads- och värderingsrätt,
gemensam för tekniska högskolan i Stockholm och juridiska
fakulteten vid universitetet i Stockholm från budgetåret 1974/75.

Utskottet

Statsmakterna beslutade år 1971 (prop. 1971:59, UbU 1971: 17, rskr
1971: 174) att vid högskolan i Luleå skall inrättas två professurer den
1 juli 1973, nämligen i bearbetningsteknik och i transportteknik,
samt en tjänst som biträdande professor i produktionsteknik
den 1 januari 1974. Uppbyggnaden av forskningsorganisationen
inom det geoteknologiska ämnesområdet vid högskolan
i Luleå inleds nästa budgetår. Enligt statsmakternas beslut år 1972
(prop. 1972: 37, UbU 1972: 23, rskr 1972: 173) skall tre professurer inrättas
vid högskolan den 1 januari 1974, nämligen i bergteknik,
ekonomisk geologi och mineralteknik.

Riksdagen antog hösten 1972 ett regionalpolitisk! handlingsprogram
för hela landet (prop. 1972: lil, InU 1972: 28, rskr 1972: 347) och beslöt
därvid på förslag av inrikesutskottet att Skellefteå skall betecknas
som primärt centrum. Inrikesutskottet underströk i sitt betänkande
1972: 28 att konsekvenserna av dess förslag för Västerbottens län blir
att tillgängliga samhällsresurser och insatser av regionalpolitisk natur
kommer att delas upp på två primära centra, nämligen Skellefteå och

UbU 1973: 8

Umeå, samt framhöll att länet »kan inte prioriteras särskilt av det skälet
att där finns två primära centra».

I motionen 1973: 734 yrkas att riksdagen skall fatta beslut om att
högre teknisk utbildning och forskning i ämnet finmekanik skall anordnas
i Skellefteå liksom även om försöksverksamhet där med en
yrkesteknisk högskoleenhet. Därjämte hemställs i motionen att riksdagen
skall besluta att det fortsatta utredningsarbetet beträffande utvidgad
kapacitet för utbildning av gymnastiklärare och idrottslärare
skall inriktas på Skellefteå som lokaliseringsort.

Vad beträffar det sistnämnda motionsförslaget bör erinras om att lärarutbildningskommittén
i sitt nyligen avlämnade betänkande Fortsatt
reformering av lärarutbildningen (SOU 1972: 92) föreslagit att idrottsutbildning
skall anordnas förutom i Stockholm och Örebro jämväl i
Luleå. Utredningens förslag kommer att remissbehandlas under år 1973.

Frågan om uppbyggnad av yrkesteknisk högskoleutbildning utreds av
1968 års utbildningsutredning. Senare i vår torde U 68 komma att lägga
fram förslag om försöksverksamhet med sådan utbildning.

Med anledning av ifrågavarande motion vill utskottet vidare erinra om
att 1970 års riksdag på då föreliggande material gjorde den bedömningen
att Skellefteå/Umeå-området borde komma i fråga vid en fortsatt
utbyggnad av den högre tekniska utbildningen i övre Norrland.
Riksdagen förutsatte att Kungl. Maj:t efter ytterligare utredning av
den sedermera tillsatta organisationskommittén skulle återkomma till
riksdagen med närmare förslag. Kommittén arbetar med denna fråga.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts kan utskottet för sin del inte
tillstyrka att riksdagen nu fattar de av motionären föreslagna besluten.
Utskottet avstyrker sålunda motionen 1973: 734.

Universitetskanslersämbetet har ånyo framfört förslag om en för tekniska
fakulteten och juridiska fakulteten i Stockholm gemensam professur
i fastighets-, byggnads- och värderingsrätt.
Förslaget har inte biträtts av Kungl. Maj:t. I motionen 1973: 1332 yrkas
att riksdagen skall fatta beslut om inrättande av professuren från den
1 juli 1974. Motionärerna understryker att det är fråga om ett för samhällsbyggandet
vitalt ämnesområde och menar att önskvärdheten av en
förstärkning av resurserna beträffande utbildning, forskning och forskarhandledning
är klart dokumenterad.

Vikten av förstärkning av utbildnings- och forskningsresurserna i nu
ifrågavarande avseende framhölls redan år 1968 i samband med lagrådsremiss
av förslag till ny fastighetsbildningslag. Behovet har därefter
accentuerats genom bl. a. den nya jordabalken och den nya expropriationslagen.
Utskottet anser det angeläget att professuren inrättas snarast
möjligt, men är inte berett föreslå att riksdagen nu fattar beslut om
professuren i fråga. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1973: 1332.

I samarbete mellan industridepartementet och Svenska gjuteriför -

UbU 1973:8

eningen har en kartläggning genomförts av förhållandena inom svensk
gjuteriindustri. I utredningsrapporten, som nyligen remissbehandlats,
tas upp till behandling även utbildningsförhållandena på området. I
rapporten betonas att gjuteriindustrin i alltför ringa omfattning tillförs
högskoleutbildad arbetskraft, främst beroende på att professur i g j u -teriteknik saknas vid våra tekniska högskolor. I motionen
1973: 303 har framställts ett yrkande som syftar till beslut om en sådan
professur.

Gjuteriområdets betydelse för svensk industri har belysts genom den
nyssnämnda utredningsrapporten, och kraven på förbättrade resurser
för forskning och utbildning är väldokumenterade. Universitetskanslersämbetet
har i sitt remissyttrande över rapporten anfört att ämbetsverket
kommer att ta ställning till förslaget om en professur i gjuteriteknik i
samband med arbetet med petita för budgetåret 1974/75. Då förslag om
professuren sålunda inom kort kommer att behandlas vid universitetskanslersämbetets
totalbedömning av frågor om förstärkning av universitetens
och högskolornas forskningsresurser synes den ifrågavarande
motionen 1973: 303 inte böra föranleda någon riksdagens ytterligare
åtgärd.

I motionen 1973: 910 hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall
begära en systematisk genomgång av den tekniska utbildningen med
sikte på att söka integrera yrkesmedicinska och arbetssociologiska
synpunkter i undervisningen. Motionären
menar att man i produktionen ofta väljer tekniska lösningar som
står i strid mot vad som är den bästa lösningen från de anställdas synpunkt
och att detta felaktiga val delvis är betingat av bristande kunskaper
hos teknikerna.

Under de senaste åren har arbetsmiljöfrågorna kommit alltmer i
centrum för den allmänna debatten. Enighet råder om att betydelsefulla
insatser i syfte att förbättra arbetsmiljön bör kunna göras genom
en arbetsmiljöinriktad utbildning av de yrkeskategorier som svarar för
utformningen av arbetsmiljön, i första hand tekniker och ekonomer.
Riksdagen behandlade förra året ett motionsyrkande (mot. 1972: 346,
UbU 1972: 46) vars syfte nära sammanfaller med önskemålen i den nu
förevarande motionen. Utskottet hänvisar till sitt förra året avgivna
betänkande, i vilket framhölls bl. a. att undervisning om frågor som
rör människans förhållande till sin arbetsmiljö införts på flertalet linjer
med teknisk och praktisk inriktning genom de läroplaner för det gymnasiala
stadiet som fastställts år 1965 och år 1970. Skolöverstyrelsen
hade i remissyttrande tillika upplyst att frågorna ägnas uppmärksamhet
i det fortlöpande läroplansarbetet. Utskottet behandlade förra året
också den högre tekniska utbildningen (UbU 1972: 46, s. 5) i nu ifrågavarande
avseende och fann det då framförda motionsyrkandet inte heller
i denna del påkalla något initiativ i ämnet från riksdagens sida.

UbU 1973: 8

Universitetskanslersämbetet har i sin anslagsframställning för budgetåret
1973/74 framhållit sin avsikt att i ökad utsträckning söka föra in
moment rörande arbetarskydd och arbetsmiljövård, särskilt med ergonomisk
inriktning, på samtliga utbildningslinjer i civilingenjörsexamen.
Ämbetsverket har nyligen tillsatt en samrådsgrupp som har till uppgift
att stödja och samordna utredningsarbetet på universitets- och högskolenivå
avseende arbetsvetenskaplig utbildning och forskning. Uppdraget
avser i första hand de tekniska, medicinska och beteendevetenskapliga
utbildningarna. Därtill har universitetskanslersämbetet uppdragit åt de
tekniska fakulteternas utbildningsnämnder att inkomma med förslag
till studieplaner för utbildning i arbetsvetenskap inom ramen för den
grundläggande utbildningen vid dessa fakulteter, att om möjligt tilllämpas
som försöksverksamhet redan läsåret 1973/74. Då ansträngningarna
att förbättra arbetsmiljön hittills i stor utsträckning varit inriktade
på att minska skadeverkningarna för de människor som deltar i
produktionen av varor och tjänster är nu avsikten att huvudintresset
skall inriktas på förändringar av själva produktionsmetoderna.

Mot bakgrund av vad utskottet sålunda anfört synes det inte erforderligt
att ifrågavarande yrkande i motionen 1973: 910 föranleder någon
riksdagens åtgärd.

I motionen 1973: 176 yrkas att en översyn görs av utbildningen av
ingenjörer, arkitekter och samhällsplanerare i syfte att utvidga undervisningen
om bullerbegränsning. Enligt motionärernas mening
är en sådan översyn ett viktigt led i strävandena att i möjligaste mån
eliminera bullerstörningar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att alla möjligheter bör
tas till vara för att uppnå en begränsning av bullret och bullerstörningarna
i samhället. Den ökade uppmärksamhet som under senare tid riktats
mot miljöfrågorna inklusive bullerfrågorna i arbetslivet och eljest
kan förutsättas ge utslag i den förutnämnda översynen av gymnasieskolans
läroplaner liksom också i fråga om utbildningen av bl. a. arkitekter
och samhällsplanerare. Enligt utskottets mening påkallar därför inte
heller yrkandet i motionen 1973:176 någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till

lärarpersonal för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsan slag

av 89 591 000 kr., varav 750 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen,

2. att riksdagen till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader

för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av

53 800 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1973: 734,

4. att riksdagen avslår motionen 1973:1332,

5. att riksdagen avslår motionen 1973: 303,

UbU 1973:8

6. att riksdagen beträffande översyn av den tekniska utbildningen
avslår motionen 1973: 910 i denna del,

7. att riksdagen avslår motionen 1973: 176.

10. Teknisk utbildning och forskning m. m.: Chalmers tekniska högskola
och högskolan i Linköping. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts

förslag under punkten E 24 (s. 366—372) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en professur
enligt vad som förordats i propositionen 1973: 1,

2. att riksdagen till Teknisk utbildning och forskning m. m.:

Chalmers tekniska högskola och högskolan i Linköping för
budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 97 236 000
kr., varav 603 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

11. Decentraliserad universitetsutbildning m.m. Kungl. Maj:t har under
punkten E 25 (s. 373—375) föreslagit riksdagen att till Decentraliserad
universitetsutbildning m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag
av 5 729 000 kr.

Motionerna

1973:1314 av fröken Sandell (s) och herr Persson i Karlstad (s) i vad
den påverkar medelsanvisningen under detta anslag,

1973: 1325 av herrar Svanström (c) och Andersson i Nybro (c) vari
hemställs att riksdagen beslutar om ytterligare utvidgad försöksverksamhet
med decentraliserad universitetsutbildning till förslagsvis Kalmar,
Oskarshamn, Västervik eller Vimmerby.

Utskottet

Decentraliserad universitetsutbildning anordnas för närvarande i form
av grundkurser om 20 poäng inom vissa humanistiska, samhällsvetenskapliga
och matematisk-naturvetenskapliga ämnesområden. Efter
Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt fall anordnas utbildning även
för 40 poäng.

Utskottet har i det föregående under punkten 1 Vissa gemensamma
frågor redovisat sitt ställningstagande till i motionen 1973: 1314 framförda
förslag beträffande studiekurser i fysik, kemi och biologi. Med
hänvisning härtill avstyrks motionen i vad den avser medelsanvisningen
under nu ifrågavarande anslagsrubrik.

Av propositionen framgår att Kungl. Maj:t genom beslut den 19 maj
1972 bemyndigat universitetskanslersämbetet att fortsätta försöksverksamheten
med systematiserad decentraliserad universitetsutbildning under
budgetåret 1973/74. Däremot biträds inte ämbetsverkets förslag

UbU 1973:8

om utvidgning av försöksverksamheten till andra orter än de nuvarande
tre, vilka är Luleå, Sundsvall och Östersund. Enligt utskottets mening
har inte i motionen 1973: 1325 anförts tillräckliga skäl för att riksdagen
skall frångå Kungl. Maj:ts ställningstagande, varför utskottet avstyrker
yrkandet i motionen 1973: 1325.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande anordnande av systematiserad decentraliserad
universitetsutbildning med bifall till propositionen
1973: 1 avslår motionen 1973: 1325 i denna del,

2. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med bifall till
propositionen 1973: 1 samt med avslag på motionerna
1973: 1314 och 1973: 1325 i denna del till Decentraliserad universitetsutbildning
m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett
reservationsanslag av 5 729 000 kr.

12. Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkten E 26 (s. 375—376) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm för
budgetåret 1973/74 anvisar ett anslag av 1 906 000 kr.

Gemensamt för universitet och högskolor

13. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp
m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna
E 34—E 35 (s. 388—394) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar ett förslagsanslag av
36 981 000 kr.,

2. till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 18 419 000 kr.

14. Förvaltningarna vid universiteten m. m. Kungl. Maj:t har under
punkten E 36 (s. 394—397) föreslagit riksdagen att till Förvaltningarna
vid universiteten m. m. för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag
av 44 135 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1973: 1335 av
herr Wijkman (m) i vad den påverkar medelsanvisningen under detta
anslag.

Utskottet. Från detta anslag bestrids utgifter huvudsakligen för personal
och expenser vid förvaltningarna vid universiteten, karolinska
institutet, tekniska högskolan i Stockholm samt högskolorna i Linköping

UbU 1973: 8

och Luleå. Det framgår av propositionen 1973:1 att inom ramen för
det anslagsbelopp om 44 135 000 kr. som föreslagits för nästa budgetår
ytterligare 320 000 kr. beräknats för studievägledningsverksamheten
vid förvaltningarna.

Med hänvisning till utskottets tidigare gjorda ställningstagande till
motionen 1973: 1335, vilket redovisats under punkten 1 i detta betänkande,
hemställer utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
till medelsanvisning,

att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med avslag
på motionen 1973: 1335 i denna del till Förvaltningarna vid
universiteten m. m. för budgetåret 1973/74 anvisar ett förslagsanslag
av 44 135 000 kr.

15. Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader m. fi. anslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 37—
E 39 (s. 397—399) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Universiteten m. m.: Gemensamma driftkostnader ett förslagsanslag
av 219 350 000 kr.,

2. till Ersättning ät vissa opponenter vid disputationer ett förslagsanslag
av 1 150 000 kr.,

3. till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden ett förslagsanslag
av 3 650 000 kr.

16. Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier. Kungl.
Maj:t har under punkten E 40 (s. 399—400) föreslagit riksdagen att till
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret
1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 13 232 000 kr.

Motionerna

1973: 712 av herr Molin m. fl. (fp) i vad den påverkar medelsanvisningen
under detta anslag,

1973: 911 av herr Fiskesjö m. fl. (c) i vad den påverkar medelsanvisningen
under detta anslag.

Utskottet

Kungl. Maj:t har beräknat medel för ytterligare 70 stipendier för
forskarutbildning (doktorandstipendier). I motionen 1973:911 föreslås
en medelsanvisning som avser att möjliggöra inrättande av 220 nya
stipendier. I motionen 1973:712 föreslås att 2 milj. kr. utöver vad
Kungl. Maj:t förordat anvisas till förstärkning av forskarutbildningen.

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 1
Vissa gemensamma frågor anfört och föreslagit föreslår utskottet att

UbU 1973:8

riksdagen med avslag på nämnda motioner anvisar 13 232 000 kr. i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 samt med avslag
på motionerna 1973:712 och 1973:911 i denna del till
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för
budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av 13 232 000
kr.

17. Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m. med flera
anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 41
—E 44 (s. 400—407) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m. ett
reservationsanslag av 9 745 000 kr.,

2. till Universitetens datamaskincentraler ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

3. till Kostnader för datamaskintid ett förslagsanslag av
24 050 000 kr.,

4. till Extra utgifter vid universiteten m. m. ett reservationsanslag
av 1 400 000 kr.

Statens utiåningsfonder

18. Lånefonden för studentkårlokaler. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag under punkten IV: 6 (s. 530—531) och hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1973/74 lån får beviljas
från lånefonden för studentkårlokaler intill ett sammanlagt
belopp av 20 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Lånefonden för studentkårlokaler för budgetåret
1973/74 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 15 mars 1973

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Mårtensson (s), Richardson (fp), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh
(m), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Sundberg
(m), herrar Berndtson i Linköping (vpk), Sundgren (s), Fiskesjö
(c), Karlsson i Mariefred (c) och Nilsson i Norrköping (s).

UbU 1973:8

Reservationer

A. vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor)

1. beträffande forskarutbildning av herrar Wikström (fp), Richardson
(fp), Elmstedt (c), Fiskesjö (c) och Karlsson i Mariefred (c) som anser
att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »punkten 16» bort ha följande lydelse:

Syftet med 1969 års forskarutbildningsreform var bl. a. att nedbringa
studietiderna för forskarutbildningen genom införande av en effektivare
studieorganisation, mera undervisning och bättre handledning. Det synes
utskottet uppenbart att en fortsatt ökning av resurserna för handledning
är nödvändig om intentionerna med reformen skall kunna förverkligas.
Även om samhällets behov av forskarutbildad arbetskraft för forskning
och andra uppgifter måste vara det avgörande kriteriet vid avvägningen
av forskarutbildningens volym kan man inte bortse från att antalet
forskarstuderande per handledare även med denna utgångspunkt i dag
är för stort i många ämnen.

En annan målsättning vid 1969 års forskarutbildningsreform var att
huvudparten av de studerande genom ett utbyggt stipendiesystem skulle
få möjlighet att bedriva studier på heltid. Detta skulle befrämja en
bredare rekrytering till högre studier, möjliggöra en mera rationellt
upplagd utbildning och säkerställa en snabb genomströmning. Med hänsyn
till att ökningen av antalet forskarstipendier hittills varit relativt
begränsad är det enligt utskottets bedömning nu väl motiverat med en
kraftig upprustning i detta avseende. Utskottet vill erinra om att innehavarna
av tjänster som amanuens eller assistent har en tjänstgöringsskyldighet
som är så avvägd att viss del av tjänsterna är att betrakta
som forskarstipendier. Den på grund av studerandeantalets förändring
aktuella indragningen av tjänster som amanuens och assistent innebär
sålunda en samtidig direkt reducering av resurserna för forskarutbildning.

Mot bakgrund av det anförda har utskottet funnit sig böra förorda att
riksdagen i anledning av motionerna 1973:712 och 1973:911 anvisar
2 milj. kr. till forskarutbildningsändamål utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit.
Utskottet föreslår att medlen anvisas under reservationsanslaget
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier — punkt 16
i det följande — och att det får ankomma på Kungl. Maj:t att träffa
avgörande beträffande dispositionen av beloppet. Utskottet är sålunda
för sin del inte berett att ta ställning till hur stor del av beloppet som
bör tas i anspråk för forskarstipendier och för andra ändamål.

2. beträffande viss utbildning av studievägledare av herr Nordstrandh
(m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Ut -

UbU 1973:8

skottet anser» och på s. 9 slutar med »ifrågavarande motionsyrkande»
bort ha följande lydelse:

Anledningen till att studievägledningen alltmer kommit att kopplas
samman med rådgivningen om studenternas framtida möjligheter på
arbetsmarknaden är självfallet de stora svårigheter som i dag möter de
nyutexaminerade när de skall söka arbete. Arbetsmarknadsläget har
snabbt försämrats för akademikergrupperna och behovet av ökade insatser
för yrkesvägledning är påtagligt.

Då den tidigare mer skarpa gränsen mellan studievägledning och
yrkesvägledning inte längre kan upprätthållas synes det utskottet konsekvent
och riktigt att UKÄ inom ramen för till studievägledning anvisade
medel får ta i anspråk erforderliga belopp för att öka studievägledarnas
faktiska kunskaper om arbetsmarknaden. Utskottet tillstyrker
därför ifrågavarande yrkande i motionen 1973: 1335.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande utbildning av studievägledare med
bifall till motionen 1973: 1335 i denna del som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande redovisning av deltidsstuderande av herr Nordstrandh
(m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med »Vad
därefter» och slutar med »i denna del» bort ha följande lydelse:

UKÄ har i sin anslagsframställning understrukit att det är ofrånkomligt
att läroanstalterna i betydligt ökad utsträckning erbjuder möjligheter
till deltidsstudier och i anslutning därtill ordnar undervisning
även under kvällstid. Framför allt från kategorien vuxenstuderande har
klagomål förts fram över att universiteten hittills i alltför ringa grad
beaktat de speciella studieförhållandena för studerande som jämsides
med studier har förvärvsarbete och att universiteten inte skapat undervisningstillfällen
som varit speciellt ägnade för dem.

Enligt utskottets mening kan en del av de angivna förhållandena
bottna i att man i dag saknar tillförlitliga uppgifter om hur många som
i realiteten är deltidsstuderande och därför är i behov av särskilda
arrangemang.

Adekvata uppgifter om studietidens omfattning för de enskilda individerna
har sitt givna intresse också för bedömningen av behovet av
olika resurser och för att man på ett riktigt sätt skall kunna mäta effektiviteten
i utbildningen, bl. a. i form av genomströmningshastighet.

Utskottet delar sålunda motionärernas uppfattning att redovisningen
för statsmakterna av antalet närvarande studerande då så är möjligt
skall ske med uppdelning på heltidsstuderande och deltidsstuderande.

UbU 1973:8

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande redovisning av deltidsstuderande som
sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionen 1973:1322 i denna del.

B. vid punkten 5 (Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Driftkostnader) beträffande professur i pedagogik vid universitetet i
Uppsala av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Kungl.

Maj:t har» och slutar med »till motionen» bort ha följande lydelse:

Under flera år har förslag om ytterligare en professur i pedagogik
vid Uppsala universitet tagits upp i universitetskanslersämbetets petita.
I förra årets petita föreslogs den inrättad från och med budgetåret
1972/73. I år har professuren av universitetskanslersämbetet föreslagits
tillkomma från och med budgetåret 1974/75.

Pedagogikutredningen (SOU 1970: 22) föreslog för sin del att en professur
i pedagogik skulle inrättas vid universitetet eller lärarhögskolan
i Uppsala från och med läsåret 1971/72. Sedan utredningen lämnat sina
förslag har professurer i pedagogik tillkommit vid universiteten i Stockholm
och Göteborg. Båda dessa professurer stod enligt pedagogikutredningen
efter uppsalaprofessuren i angelägenhetsgrad.

Då sålunda såväl universitetskanslersämbetet som pedagogikutredningen
bedömt behovet av ytterligare en professur i pedagogik vid universitetet
i Uppsala som mycket stort, bör enligt utskottets mening en sådan
professur inrättas från och med den 1 juli 1974. Vad utskottet anfört
om inrättande av ifrågavarande professur bör riksdagen ge Kungl.
Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under punkten 4 bort ha följande lydelse: 4.

att riksdagen beträffande en professur i pedagogik vid universitetet
i Uppsala som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört i anledning av motionen 1973: 465,

C. vid punkten 6 (Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal. Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader) beträffande
professur i medicin, särskilt yrkesmedicin, samt professur i hygien,
särskilt yrkeshygien, vid högskolan i Linköping av herrar Berndtson i
Linköping (vpk) och Nilsson i Norrköping (s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med »De
i» och slutar med »i Linköping» bort ha följande lydelse:

I motionen 1973: 699 upprepas ett tidigare framfört yrkande om in -

UbU 1973:8

rättande av en professur i medicin, särskilt yrkesmedicin, och en professur
i hygien, särskilt yrkeshygien, vid högskolan i Linköping. Motionen
1973: 162 innehåller förslag om utredning av frågan hur yrkesmedicin
snarast kan erhålla egna företrädare inom de medicinska fakulteterna,
medan motionen 1973: 910 i nu förevarande del avser prövning av
möjligheterna att inrätta en yrkesmedicinsk institution vid universitetet
i Göteborg.

I betänkandet Yrkesmedicinska sjukhusenheter, behov och organisation
(SOU 1963: 46) föreslogs att yrkesmedicinska kliniker skulle inrättas
vid samtliga regionsjukhus. Utredningen framförde därvid bl. a.
önskemål om att den utbildningsverksamhet för tjänsteläkare som redan
bedrivs i Linköping förstärktes med undervisning och utbildning i
yrkesmedicin. Universitetskanslersämbetet har i petita för budgetåren
1970/71, 1971/72 och 1972/73 begärt att en professur i medicin, särskilt
yrkesmedicin samt en professur i hygien, särskilt yrkeshygien, inrättas
vid högskolan i Linköping. Östergötlands läns landsting har fattat
beslut om inrättande av en yrkesmedicinsk avdelning vid regionsjukhuset
i Linköping och redan år 1969 beslutat att de föreslagna professorstjänstema
får förenas med överläkartjänster. Det bör framhållas att
den arbetsmedicinska inriktningen av de båda professorstjänstema väl
överensstämmer med intentionerna att ta vara på de särskilda förutsättningarna
i Linköping, att ge högskolan en medicinsk-teknisk profil och
utnyttja de naturliga förutsättningarna för samverkan mellan undervisning-forskning
och näringsliv.

Med hänvisning till det anförda anser sig utskottet kunna konstatera
att frågan om inrättande av de båda professurerna i Linköping är mycket
väl förberedd. Med hänsyn härtill och då ett fullföljande av planerna
måste tillmätas stor betydelse för förverkligandet av målsättningen från
början av 1960-talet om yrkesmedicinska enheter vid regionsjukhusen,
anser utskottet det inte befogat att beträffande linköpingstjänsterna avvakta
förutnämnda utredningsarbete inom universitetskanslersämbetet.
Utskottet föreslår därför att Kungl. Maj:t ges det i motionen 1973: 699
föreslagna bemyndigandet att inrätta de två professurerna budgetåret
1973/74. Vid bifall härtill tillmötesgås även i viss utsträckning syftet
med motionen 1973: 162. Hemställan om utredning i denna motion,
liksom yrkandet beträffande yrkesmedicinsk institution i Göteborg behöver
med hänsyn till pågående utredningsarbete enligt utskottets mening
inte nu föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i medicin,
särskilt yrkesmedicin, vid högskolan i Linköping med bifall till
motionen 1973: 699 i denna del bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta
en sådan professur den 1 juli 1973,

• iv.mc iiiv -I

UbU 1973:8

6. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i hygien,
särskilt yrkeshygien, vid högskolan i Linköping med bifall till
motionen 1973: 699 i denna del bemyndigar Kungl. Maj:t att
inrätta en sådan professur den 1 juli 1973,

dels att utskottets hemställan under 8 och 9 vid bifall till yrkandet
beträffande hemställan under 5 och 6 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen i anledning av propositionen 1973: 1 och med
bifall till motionen 1973: 699 samt med avslag på motionerna
1973: 106, 1973: 698, 1973: 706 och 1973: 707, samtliga motioner
i vad avser medelsanvisningen, till Medicinska fakulteterna
m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1973/74 anvisar ett förslagsanslag av 116 645 000 kr.,

9. att riksdagen i anledning av propositionen 1973: 1 och med
bifall till motionen 1973: 699 samt med avslag på motionerna
1973: 106, 1973:698, 1973:706 och 1973:707, samtliga motioner
i vad avser medelsanvisningen, till Medicinska fakulteterna
m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1973/74 anvisar
ett reservationsanslag av 85 680 000 kr.,

D. vid punkten 16 (Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier) av herrar Wikström (fp), Richardson (fp), Elmstedt (c), Fiskesjö
(c) och Karlsson i Mariefred (c) som vid bifall till reservationen A 1
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med »Med
hänvisning» och slutar på s. 33 med »Kungl. Maj:ts förslag» bort ha
följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 1
Vissa gemensamma frågor anfört och föreslagit beträffande medelsanvisning
under denna anslagsrubrik föreslår utskottet att riksdagen
för nästa budgetår anvisar 15 232 000 kr.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av propositionen 1973: 1 samt motionerna
1973:712 och 1973:911 i denna del till Stipendier för
främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret 1973/
74 anvisar ett reservationsanslag av 15 232 000 kr.

Särskilda yttranden

1. vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor) beträffande översyn av
forskarkarriären av herrar Wikström (fp), Richardson (fp), Nordstrandh
(m), Elmstedt (c), fru Sundberg (m), herrar Fiskesjö (c) och Karlsson i
Mariefred (c):

UbU 1973:8

I motionen 1973: 1270 aktualiseras de otrygga anställningsförhållanden
som räder för stora grupper av forskare. I motionen berörs särskilt
docenternas situation.

Erfarenheterna av 1969 års forskarutbildningsreform har enligt vår
mening visat att en rad frågor som gäller bl. a. forskarkarriären inte
fått en tillfredsställande lösning. Det är fördenskull angeläget att dessa
frågor blir föremål för en översyn. En sådan översyn kan lämpligen
ske i samband med en mera allmän översyn av forskningspolitiken i
vårt land.

2. vid punkten 5 (Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader)
beträffande professur i pedagogik vid universitetet i Uppsala av
herr Richardson (fp):

Ämnet pedagogik har under det senaste decenniet utvecklats starkt
i flera avseenden. Antalet studerande har ökat betydligt. Forskningsvolymen
har likaledes ökat starkt. Nya professurer och andra fasta
tjänster har inrättats i betydande omfattning.

Jämsides med denna utveckling i kvantitativt avseende, som måste
ses mot bakgrunden av det omfattande reformarbetet på skolans område,
har det skett förändringar av ämnets innehåll. Det påtagligaste
torde vara att historisk pedagogik i hög grad skjutits i bakgrunden och
vid vissa institutioner knappast alls längre är föremål för undervisning
eller forskning. Eftersom utbildningsväsendets historiska utveckling uppmärksammas
högst obetydligt inom andra universitetsämnen, innebär
detta att — för att nämna ett enda exempel — de genomgripande förändringar
som hela vårt utbildningssamhälle genomgått under efterkrigstiden
ligger helt outforskade.

Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet utgör i detta avseende
ett undantag. Historisk pedagogik har varit och är alltjämt
föremål för betydande forskning. Det är angeläget att denna forskningstradition
kan upprätthållas och förstärkas. En professur med denna
inriktning bör därför snarast inrättas vid Uppsala universitet.

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1S73