Utbildningsutskottets betänkande nr 5 år 1973

UbU 1973:5

Nr 5

Utbildningsutskottets betänkande i anledning av propositionen
1973:1 i vad avser anslag för budgetåret 1973/74 till gymnasiala
skolor m. m. jämte motioner.

1. Vissa gemensamma frägor. Kungl. Maj:t har i propositionen 1973: 1
bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 177—191) behandlat vissa skolfrågor av allmän karaktär.

Motionerna

1973: 700 av herr Bohman m. fl. (m) i vad avser hemställan att riksdagen
hos Kungl. Maj:t skall anhålla om åtgärder syftande till att
trygga enskilda skolors fortsatta existens och utvecklingsmöjligheter,

1973:1306 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening uttalar, att utbildningspolitiken skall
främja målsmäns frihet att välja andra skolor för sina barn än dem
som drivs av stat och kommun och som uppfyller de allmänna krav
som fastställts av myndigheterna,

2. att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag
om sådana regler för stats- och kommunbidrag till driften av grundskola,
gymnasieskola och enskild yrkesskola att bidraget skall kunna
utgå utan villkor om visst huvudmannaskap.

Utskottet

På begäran av riksdagen tillsattes år 1970 en utredning rörande skolans
inre arbete (SIA). Utredningen väntas komma med förslag under
nästa år. Frågor som avser skolans inre arbete samt läroplaner har av
utbildningsutskottet behandlats bl. a. år 1971 i betänkandet nr 30 och
år 1972 i betänkandet nr 45. Vissa specialundervisningsfrågor har utskottet
tagit upp år 1972 i betänkandet nr 41.

Riksdagen har år 1972 fattat ett delbeslut angående gymnasieskolans
kompetensvärde. Beslutet avser de allmänna behörighetsvillkoren för
högre utbildning (prop. 1972: 84, UbU 1972:31, rskr 1972:240). De
särskilda behörighetsvillkoren m. m. utreds av kompetenskommittén
(KK).

För att överväga ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga
om grundskolan och gymnasieskolan m. m. har en särskild utredning
tillkallats, utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK). Som
en särskild arbetsuppgift nämns i direktiven för utredningen frågan om
statsbidragssystemets utformning.

1 Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 5

UbU 1973: 5

I motionerna 1973: 700 och 1973: 1306 tas upp vissa principfrågor
avseende föräldrars frihet att välja skola för sina barn samt driftbidrag
till sådan skola som drivs av annan huvudman än stat och kommun. I
anledning av motionerna vill utskottet först redovisa gällande bestämmelser
m. m. beträffande de spörsmål motionärerna tar upp samt vissa
principuttalanden gjorda av statsmakterna i anslutning till 1962 års riksdagsbeslut
angående reformering av den obligatoriska skolan m. m. och
1964 års beslut om reformering av de gymnasiala skolorna m. m. (prop.
1962:54, SäU 1962: 1 och 5, rskr 1962:328, prop. 1964: 171, SäU
1964: 1, höstsessionen, rskr 1964: 407).

Rätten att låta skolpliktiga barn gå i enskild skola samt rätten att
starta sådan respektive driva sådan skola är angiven i skollagen
(1962: 319). Enligt 6 kap. 33 § skollagen får skolplikt fullgöras i annan
offentlig skola än grundskolan eller i enskild statsunderstödd skola
enligt bestämmelser, som utfärdas av Konungen eller den myndighet
Konungen förordnar. Genom särskilt beslut den 29 juni 1964 har Kungl.
Maj:t angett vilka enskilda skolor som avses med nämnda paragraf, nämligen
skolor till vilka utgår statsunderstöd ur de under åttonde huvudtiteln
uppförda förslagsanslagen Bidrag till driften av grundskolor m. m.,
Bidrag till vissa privatskolor och Bidrag till vissa internatskolor m. m.
eller, om dessa anslag ändras, motsvarande anslag. I 34 § skollagen heter
det vidare: »I annan enskild skola än i 33 § avses må skolplikt fullgöras,
om skolan godkänts för ändamålet. Godkännandet skall meddelas om
skolans undervisning till art, omfattning och allmän inriktning väsentligen
motsvarar grundskolans och skolan förestås av person, vilken
äger erforderlig skicklighet för undervisningen och är väl lämpad att
förestå skola.» Skola enligt 34 § skollagen skall godkännas av skolstyrelsen
i kommunen. Vad gäller rätten att starta, driva och utnyttja
enskild skola på det frivilliga gymnasiala stadiet anförs i propositionen
1964: 171 att dessa frågor i princip är lösta genom förarbetena till 1962
års riksdagsbeslut angående reformering av det obligatoriska skolväsendet.
Skolstyrelses godkännande av skolan erfordras ej. Enligt 51 § skollagen
äger dock den centrala statsmyndighet, till vars arbetsområde
skolan närmast hör, inspektera skolan om särskild anledning därtill förekommer.

Frågan huruvida och i vilken omfattning statligt bidrag bör utgå till
enskild undervisningsverksamhet behandlades ingående i propositionen
1962: 54 (s. 365 ff.). Departementschefen uttalade att statsbidrag bör
kunna ifrågakomma efter prövning i varje enskilt fall från riksdagens
sida beträffande sådana externatskolor, vilka syftar till att förverkliga
eller utpröva mer omfattande eller genomgripande kursplanemässiga,
metodiska eller andra pedagogiska idéer och tankar eller där man genom
en speciell uppläggning av skolans hela arbete vill för praktiskt
skolbruk omsätta utvecklingsfrämjande uppfostrings- eller omvårdnads -

UbU 1973: 5

idéer. Beträffande statsbidrag till privata gymnasier förutsattes i propositionen
1964: 171 (s. 587) att då gällande regler i allt väsentligt skulle
tillämpas även i fortsättningen.

Beträffande kommunalt bidrag till enskild undervisningsverksamhet
finns ingen i författning föreskriven skyldighet för kommun att tillhandahålla
skolpliktiga elever, som går i annan skola än grundskolan, undervisningsmateriel.
Kommun har emellertid enligt utslag av regeringsrätten
år 1970 rätt att, om den vill, tillhandahålla även dessa elever
undervisningsmateriel eller lämna bidrag till kostnaderna (Regeringsrättens
årsbok 1970 ref. 64). I fråga om undervisningsmateriel till
elever vid enskild skola för gymnasial undervisning samt i fråga om
skolmåltider, skolskjutsar eller annat för elever i enskild skola för
grundskoleundervisning eller gymnasial undervisning får anses gälla att
kommun inte är skyldig att tillhandahålla ifrågavarande förmåner men
har rätt att tillhandahålla dem eller lämna bidrag till kostnaderna om
den vill.

Skolöverstyrelsen har enligt 2 § i sin instruktion (1965: 737) inseende
över undervisningen av skolpliktiga barn, skolor på vilka skollagen
äger tillämpning samt skolor och utbildning i övrigt för barn, ungdom
och vuxna som anordnas av staten eller med statsbidrag av bl. a. enskild.
Enskild gymnasial skola, som inte åtnjuter statsbidrag, står inte
under skolöverstyrelsens tillsyn utom i de fall Kungl. Maj:t särskilt beslutar
därom. Elever vid ej statsunderstödd skola som inte genom beslut
av Kungl. Maj:t ställts under skolöverstyrelsens tillsyn äger inte erhålla
studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet (1964: 402) eller studiemedel
enligt studiemedelsförordningen (1964: 401).

Om elev i enskild skola med grundskoleundervisning övergår till
kommunens grundskola hänvisas han enligt 6 kap. 5 § skolstadgan
(1971: 235) till den årskurs i vilken han kan dra störst nytta av undervisningen.
I regel torde han därvid, liksom andra elever, placeras i den
årskurs han skulle tillhört i den skola, där han tidigare varit elev. Slutbetyg
från enskild skola med grundskoleundervisning jämställs med
slutbetyg från grundskolan, om Kungl. Maj:t meddelat särskilt beslut
härom. Sådant beslut föreligger beträffande privatskolor som avses i
privatskolstadgan (1967:270). I fråga om enskilda skolor, för vilka
Kungl. Maj:t inte meddelat sådant beslut, medför slutbetyg från grundskoleundervisningen
behörighet enligt 2 § c) kompetenskungörelsen
(1966: 24) vid sökande av inträde i gymnasieskolan men eleven hänförs
till den fria kvoten enligt 6 § andra stycket a) och 11 § nämnda kungörelse.
För tillträde till högre utbildning ger betyg från enskild gymnasial
skola inte samma rätt som betyg från gymnasieskolan, om inte Kungl.
Maj:t i särskild ordning föreskrivit detta. Om Kungl. Maj:t inte meddelat
sådan föreskrift prövas betyget på sätt som anges i 8 § kungörelsen
(1967: 450) med provisoriska bestämmelser om tillträde till högre utbildning.

UbU 1973: 5

Lärarnas tjänstgöring vid enskild skola tillgodoräknas endast i vissa
hänseenden om de övergår till grundskolan eller gymnasieskolan. Tjänstgöringen
tillgodoräknas dock helt, om tjänsten vid den enskilda skolan
varit statligt reglerad, t. ex. tjänst vid skola som avses i privatskolstadgan.
Lärarnas tjänstgöring vid andra enskilda skolor brukar tillgodoräknas
som merit vid ansökan till tjänst, om skolan varit statsunderstödd
eller om skolans undervisning väsentligen följt läroplaner för
grundskolan eller gymnasieskolan och undervisningen varit tillfredsställande.
Beträffande behörighet till ordinarie tjänst som småskollärare
eller folkskollärare krävs enligt skolstadgan dock minst 256 tjänstgöringsdagar
inom det statliga eller statsunderstödda kommunala skolväsendet.
I lönehänseende kan tjänstgöringen vid sistnämnda enskilda skolor
få tillgodoräknas, om statens avtalsverk eller i vissa fall skolöverstyrelsen
medger det. Tjänstgöringen vid de nämnda skolorna får i regel
ej tillgodoräknas som tjänstår för statlig pension.

I vad gäller statsbidrag till skolor med annan huvudman än stat och
kommun förekommer sådant främst på det frivilliga gymnasiala stadiet.
Det finns där bl. a. gymnasier (jämte del av grundskola), folkhögskolor
och yrkesskolor. Till gymnasium utgår statsbidrag antingen motsvarande
i genomsnitt 85 procent av skolornas bidragsunderlag, m. m., eller
för vissa internatskolor med 6:50 kr. per elev och dag av läsåret. Till
folkhögskolor utgår statsbidrag med 100 procent av kostnaderna för löner
till lärare och rektor jämte vissa andra bidrag. Till enskilda yrkesskolor
utgår bidrag efter olika grunder för olika skolor. Bidragen beräknas
här i regel efter schablon.

I motionen 1973:1306 yrkas att riksdagen skall uttala att utbildningspolitiken
skall främja föräldrars frihet i fråga om val av huvudman för
skola där deras barn skall undervisas. Vidare hemställs att sådana bestämmelser
för stats- och kommunbidrag till driften av grundskola och
gymnasieskola utarbetas att bidraget skall kunna utgå utan villkor om
visst huvudmannaskap. Det sistnämnda yrkandet överensstämmer i stort
med vad som föreslås i motionen 1973: 700.

Enligt utskottets mening saknas anledning för riksdagen att göra det
i motionen 1973:1306 begärda uttalandet, varför yrkandet härom avstyrks.

Det förslag om bidrag som förs fram i motionerna 1973: 700 och 1973:
1306 åsyftar en avsevärd ökning av andelen enskild undervisning i vårt
skolväsende. Utskottet, som konstaterar att statsbidrag i dag utgår till ett
litet antal skolor med annan huvudman än stat och kommun, anser
sig inte böra förorda att den begärda utredningen kommer till stånd
med hänsyn bl. a. till de vittgående ekonomiska och organisatoriska
konsekvenser som en vidgad möjlighet till enskild undervisning skulle
få för det svenska skolväsendet. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande
yrkanden i motionerna 1973: 700 och 1973:1306.

UbU 1973: 5

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motionerna 1973: 700 och 1973: 1306, den
förstnämnda i vad den avser skolor med annan huvudman än
stat och kommun.

2. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Kungl. Maj:t har under punkten
D 15 (s. 243—264) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser om statsbidrag
till skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad som förordats i
propositionen 1973: 1,

2. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1973/74
anvisa ett förslagsanslag av 1 382 000 000 kr.

Motionerna

1973: 702 av herr Fälldin m. fl. (c) i vad avser hemställan att för stödundervisning
av invandrare i gymnasieskolan skall anvisas 3 000 000 kr.
och att riksdagen därmed till Bidrag till driften av gymnasieskolor skall
anvisa ett förslagsanslag av 1 385 000 000 kr.,

1973: 1265 av herr Elmstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen uttalar
att minskningen av gymnasieskolans konsumtionstekniska utbildning
skall begränsas till vad skolöverstyrelsen föreslagit i sin anslagsframställning
för budgetåret 1973/74,

1973: 1294 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och Larsson i
Staffanstorp (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

1. att kapaciteten ökas för intagning till gymnasieskolans tvååriga
jordbrukslinje,

2. att yrkesinriktad lantbrukspraktik värderas högre än för närvarande
vid urvalet bland sökande till jordbrukslinjen inom gymnasieskolans
tvååriga lantbruksutbildning,

1973: 1297 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att skolöverstyrelsen får bemyndigande
att föranstalta om planering av en variant för utbildning av
vårdpersonal för utvecklingsstörda vuxna på vårdlinjen,

1973: 1310 av herr Olsson i Stockholm m. fl. (vpk) i vad avser hemställan
att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1973/74 skall anvisa ett med 3 000 000 kr. till 1 385 000 000 kr.
förhöjt förslagsanslag,

1973: 1321 av herrar Stålhammar (fp) och Olsson i Kil (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att begära hos Kungl. Maj:t att samtliga
linjer vid den gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade förlängs
med ett läsår.

Utskottet

För budgetåret 1973/74 beräknar Kungl. Maj:t medel för ca 100 400

1* Riksdagen 1973. 14 sami. Nr 5

UbU 1973: 5

helårsplatser inom gymnasieskolans grundskoleanknutna del och för
ca 29 300 helårsplatser inom den icke grundskoleanknutna delen, sammanlagt
ca 129 700 platser för hela gymnasieskolan. I jämförelse med
innevarande budgetår innebär detta att antalet beräknade årsplatser
inom gymnasieskolans icke grundskoleanknutna del ökar med 800 samtidigt
som antalet årsplatser för den grundskoleanknutna delen minskar
med motsvarande antal.

Riksdagen beslöt år 1971 att statsbidrag skall utgå till konsumtionsutbildning
vid landstingskommunal gymnasieskola eller lanthushållsskola
i den utsträckning som efterfrågan på utbildning kräver (mot.
1971: 850, UbU 1971: 27, rskr 1971: 275). I motionen 1973: 1265 uttrycks
farhåga för att utrymmet för kommunal och landstingskommunal
konsumtionsutbildning — sedan skolöverstyrelsens
förslag om en ökning av totalantalet helårsplatser för hela
gymnasieskolan med 3 700 ej biträtts — kan komma att minskas på ett
orimligt sätt, om inte skolöverstyrelsen gör viss omfördelning av elevplatser
mellan olika studievägar inom ramen för totalantalet helårsplatser
för gymnasieskolan.

Vid de årliga besluten om intagningsplatsernas fördelning på de olika
studievägarna ankommer det på skolöverstyrelsen att uppmärksamt följa
utvecklingen inom gymnasieskolan och att, om detta befinns nödvändigt,
omfördela elevplatser mellan olika studievägar inom ramen för
totalantalet platser för gymnasieskolan.

Beträffande den nu aktuella frågan om antalet elevplatser för kommunal
och landstingskommunal konsumtionsutbildning för budgetåret
1973/74 har utskottet erfarit att skolöverstyrelsen, under förutsättning
att riksdagen godkänner Kungl. Maj:ts förslag till riktlinjer för dimensioneringen
av gymnasieskolan, beslutat fördela drygt 9 000 platser på
denna utbildning, vilket innebär en i stort oförändrad intagning till utbildningen
jämfört med innevarande år. Härtill kommer viss konsumtionsutbildning
inom den icke grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan.
På goda grunder kan därför utskottet förutsätta att kommunal
och landstingskommunal konsumtionsutbildning under nästa budgetår
kommer att kunna anordnas i samma utsträckning som under innevarande
år. Med hänvisning till att de av motionärerna begärda åtgärderna
vidtagits av skolöverstyrelsen föreslår utskottet att motionen 1973:
1265 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1973: 1294 yrkas dels ökad kapacitet för jordbrukslinjen,
dels bättre tillgodoräkning av yrkesinriktad lantbrukspraktik
för tillträde till nämnda linje.

Enligt uppgift från skolöverstyrelsen beräknas den grundskoleanknutna
jordbruksutbildningen under budgetåret 1973/74 omfatta sammanlagt
1 232 helårsplatser för såväl linje som specialkurser. Det ankommer
på skolöverstyrelsen att efter samråd med berörda huvudmän be -

UbU 1973: 5

sluta hur dessa platser skall fördelas på linje och specialkurser. Utskottet
är med hänsyn härtill och till vad utskottet nyss nämnt beträffande
skolöverstyrelsens möjlighet att i övrigt omfördela elevplatser inte berett
föreslå att riksdagen gör något särskilt uttalande beträffande utbildningskapaciteten
för jordbrukslinjen, varför utskottet avstyrker motionen
1973: 1294 i denna del.

Beträffande den i samma motion aktualiserade frågan om tillgodoräkning
av adekvat praktik för tillträde till jordbrukslinje utgår utskottet
från att intagningsmyndigheterna har sin uppmärksamhet riktad på
detta speciella problem. Det är rimligt att behörig sökande till jordbruksutbildning,
som kan åberopa adekvat praktik av viss omfattning,
efter prövning i det enskilda fallet hänförs till den fria kvoten om han
eljest inte kan komma i fråga för antagning till utbildningen. Utskottet
är däremot med hänsyn till konsekvenserna för andra yrkesområden
inte berett biträda motionsyrkandet om ändrad värdering av yrkesinriktad
lantbrukspraktik, varför utskottet avstyrker motionen 1973: 1294
i denna del.

Enligt propositionen 1973: 1 skall försöksverksamheten med yrkesinriktade
grundkurser för invandrarelever och med en modifierad timoch
kursplan för invandrarelever på tvåårig social linje i gymnasieskolan
fortsätta. I motionerna 1973: 702 och 1973: 1310 föreslås att statsbidrag
skall utgå till stödundervisning för invandrarelever
i gymnasieskolan enligt samma regler som i grundskolan.
Kostnaderna har beräknats till 3 milj. kr. Yrkandena överensstämmer
med ett av skolöverstyrelsen framfört förslag som Kungl.
Maj:t ej biträtt.

Utskottet erinrar om den pågående försöksverksamheten med yrkesinriktad
specialkurs och tvåårig social linje inom gymnasieskolan för
invandrarelever. Med hänsyn till kostnaderna för den i motionerna
1973: 702 och 1973: 1310 föreslagna stödundervisningen har utskottet
funnit sig böra avstyrka yrkandena i motionerna.

Socialstyrelsen har i samråd med Svenska landstingsförbundet och
Svenska kommunförbundet hos Kungl. Maj:t den 28 september 1970
hemställt om att skolöverstyrelsen skulle få bemyndigande att föranstalta
om planeringen av en variant för utbildning av vårdpersonal
för utvecklingsstörda vuxna på vårdlinjen.
Skolöverstyrelsen har den 23 mars 1971 avgett yttrande i ärendet med
bia. förslag till bestämmelser för utbildningen. I propositionen 1973: 1
biträder departementschefen inte socialstyrelsens förslag. I motionen
1973: 1297 yrkas att skolöverstyrelsen skall få det begärda bemyndigandet.

Den föreslagna varianten innebär bl. a. att för berörda elever praktiken
i årskurs 2 av vårdlinjen förläggs till inrättningar med psykiskt
utvecklingsstörda vuxna. Därigenom kan praktikplatser utnyttjas, som

UbU 1973:5

eljest inte skulle ha stått till förfogande för vårdlinjens elever, och utbildningskapaciteten
för vårdlinjen i dess helhet utökas. Därtill kommer
att vårdpersonalen för utvecklingsstörda vuxna får en adekvat utbildning.
Utskottet har inhämtat att berörda myndigheter och kommunförbunden
vidhåller sin uppfattning om behovet av ifrågavarande utbildning.
Med hänvisning till anförda omständigheter föreslår utskottet
att riksdagen bifaller motionen 1973: 1297.

Läsåret 1967/68 startade en försöksverksamhet med gymnasial
utbildning i Örebro för gravt hörselskadade. Försöksverksamheten
bedrevs med studievägar som i fråga om gymnasium
och fackskola var förlängda med ett år. Enligt beslut av riksdagen
upphörde försöksverksamheten den 1 juli 1971 (prop. 1971: 1 bil.
10, UbU 1971:1, rskr 1971:58). Fr. o. m. läsåret 1971/72 har för de
gravt hörselskadade eleverna de olika studievägarna planerats utifrån
försöksverksamhetens erfarenhet om behovet av förlängd utbildning. I
det organisationsförslag för verksamheten, som skolöverstyrelsen fogat
till sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74, räknar således överstyrelsen
med att de gravt hörselskadade eleverna, efter prövning i varje
särskilt fall, skall ges möjlighet till förlängd utbildning. Departementschefen
tillstyrker emellertid inte den föreslagna anordningen utan erinrar
om skolstadgans regler om bl. a. specialundervisning, mindre studiekurs
och kvarsittning.

I motionen 1973: 1321 yrkas att samtliga linjer vid den gymnasiala
utbildningen för gravt hörselskadade skall förlängas med ett år.

Målet för utbildningen av gravt hörselskadade är att förbereda dem
för ett liv i en hörande miljö och för en verksamhet i samhället. För
att detta mål skall kunna nås krävs en individualiserad undervisning
med utnyttjande av bl. a. sådana pedagogiska anordningar som mindre
studiekurs och samordnad specialundervisning. Den i propositionen
föreslagna anordningen kvarsittning synes utskottet inte lämplig i ett
sammanhang där det gäller att tillgodose ett legitimt behov av utökad
studietid. Enligt utskottets mening bör därför elever som tas in för
gymnasial utbildning i Örebro för gravt hörselskadade, efter prövning
i varje särskilt fall, ges möjlighet till förlängd utbildning motsvarande
högst ett år. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet i anledning av motionen 1973: 1321 uttalat
om förlängd utbildning för gravt hörselskadade elever.

Kungl. Maj:ts under förevarande anslagsrubrik i övrigt redovisade
förslag föranleder inte någon erinran från utskottets sida, varför utskottet
tillstyrker desamma.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser
om statsbidrag till skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet
med vad som förordats i propositionen 1973: 1,

UbU 1973:5

2. att riksdagen avslår motionen 1973: 1265,

3. att riksdagen beträffande viss kapacitetsökning avslår motionen
1973: 1294 i denna del,

4. att riksdagen beträffande värdering av viss praktik avslår motionen
1973: 1294 i denna del,

5. att riksdagen beträffande anordnande av stödundervisning för
invandrarelever i gymnasieskolan avslår motionerna 1973: 702
och 1973: 1310 i denna del,

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med avslag
på motionerna 1973:702 och 1973: 1310 i denna del till
Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 1 382 000 000 kr.,

7. att riksdagen med bifall till motionen 1973: 1297 beslutar att
skolöverstyrelsen skall erhålla begärt bemyndigande beträffande
utbildning av personal för vården av psykiskt utvecklingsstörda,

8. att riksdagen i anledning av motionen 1973:1321 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om gymnasial
utbildning i Örebro för gravt hörselskadade.

3. Bidrag till viss vårdyrkesutbildning. Kungl. Maj:t har under punkten
D 16 (s. 264—267) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidragets storlek vid
eventuell avkortning av läsårets längd för grundutbildning av sjuksköterskor,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till Eastmaninstitutet,

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till Sociala barna-
och ungdomsvårdsseminariet,

4. till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning för budgetåret 1973/74 anvisa
ett förslagsanslag av 35 204 000 kr.

Motionerna

1973: 37 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t hemställer att vidareutbildningen av sjuksköterskor kapacitetsmässigt
ökas i enlighet med motionens intentioner,

1973: 727 av herr Stålhammar (fp) och fru Söder (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar att bemyndiga Kungl. Maj:t att förutom föreslagna
225 terminskurser i vidareutbildningen av sjuksköterskor besluta
om upp till 20 kurser därutöver,

1973: 921 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller att för vidareutbildning av sjuksköterskor inrättas
245 terminskurser enligt skolöverstyrelsens förslag,

UbU 1973: 5

1973: 1261 av herr Brundin m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att ur anslaget Bidrag till viss vårdyrkesutbildning 750 000
kr. skall utgivas till Röda korset som stöd till vägsamaritutbildningen.

Utskottet

Innevarande budgetår är medel under åttonde huvudtiteln till vårdyrkesutbildning
anvisade under skilda anslag. För att ge en mer samlad
bild av samhällets åtaganden beträffande vårdyrkesutbildning utanför
gymnasieskolan har medel för ändamålet för nästa budgetår beräknats
under ifrågavarande anslagsrubrik.

År 1966 infördes en ny sjuksköterskeutbildning. Utbildningen omfattar
5 terminers grundutbildning eller för dem som har undersköterskeutbildning
eller skötarutbildning inom psykiatrisk vård 3 terminers
grundutbildning. Efter avslutad utbildning med godkända betyg
erhålls sjuksköterskelegitimation.

För ledande befattning som sjuksköterska på vårdavdelning eller
tjänstgöring inom vissa specialområden krävs vidareutbildning. Denna
omfattar 1 till 2 terminer beroende på specialinriktning. Inträdeskrav
till vidareutbildning är bl. a. att vara sjuksköterska med svensk legitimation
och att efter legitimation ha tjänstgjort som sjuksköterska minst
6 månader. De första vidareutbildningskurserna startade vårterminen
1969.

I propositionen har beräknats medel för oförändrat antal terminskurser
för grundutbildning vid sjuksköterskeskolor. Utskottet har inte funnit
anledning till erinran häremot.

Enligt den överenskommelse som träffats mellan företrädare för
sjukvårds- och utbildningshuvudmännen är statsbidraget till grundutbildning
av sjuksköterskor bestämt med utgångspunkt i att läsåret skall
omfatta 42 veckor. Svensk sjuksköterskeförening har föreslagit att läsåret
skall avkortas till 40 veckor. Utskottet föreslår att Kungl. Maj:t
erhåller begärt bemyndigande att besluta om statsbidragets storlek vid
eventuell avkortning av läsårets längd för grundutbildning av sjuksköterskor.

Vad beträffar kapaciteten för vidareutbildning av sjuksköterskor har
i propositionen beräknats medel för 225 terminskurser, vilket i förhållande
till motsvarande medelsanvisning för innevarande budgetår innebär
en ökning med 10 terminskurser. Skolöverstyrelsen hade i sin anslagsframställning
föreslagit att medgivande skulle lämnas till inrättande
av 245 terminskurser.

I motionerna 1973: 37, 1973: 727 och 1973: 921 har framställts yrkanden
som samtliga avser en ökning av ifrågavarande utbildningskapacitet.
Motionerna 1973: 727 och 1973: 921 anknyter direkt till skolöverstyrelsens
förslag och åsyftar sålunda båda att nå den utbildningskapacitet
för budgetåret 1973/74 som skolöverstyrelsen hemställt om medel

UbU 1973: 5

för. Yrkandet i motionen 1973: 37 har ett vidare syfte och synes avse
ändring i de tidigare beslutade riktlinjerna för vidareutbildningens dimensionering.

Med anledning av motionsyrkandena bör först påpekas att av riksdagen
medgivet antal terminskurser av olika anledningar inte har kunnat
komma till stånd. För läsåret 1969/70 anvisade riksdagen medel
till 148 kurser. Efter ansökningar från huvudmännen medgav skolöverstyrelsen
att 92 kurser fick anordnas. Motsvarande tal för läsåren
1970/71—1972/73 är 175, 210 och 215 respektive 137, 155 och 160. Ej
heller det av skolöverstyrelsen medgivna antalet elevplatser vid de olika
skolorna har tagits i anspråk. Vad beträffar innevarande läsår kan emellertid
en inte oväsentlig förbättring i detta avseende noteras. Enligt
vissa preliminära uppgifter har flertalet elevplatser tagits i anspråk.

Senast hösten 1972 har socialstyrelsen riktat skolöverstyrelsens uppmärksamhet
på behovet av vidareutbildade sjuksköterskor, och vad som
även i övrigt framkommit i ärendet bekräftar uppgifterna att det föreligger
en uttalad brist på vidareutbildade sjuksköterskor. Utskottet måste
beklaga att det hittills inte varit möjligt att utnyttja hela den utbildningskapacitet
för vilken riksdagen anvisat medel. Utskottet delar departementschefens
uppfattning att det inte nu finns någon anledning att fatta
beslut om ändring i de 1968 beslutade riktlinjerna för vidareutbildningens
dimensionering. Mot bakgrunden av utnyttjandegraden tidigare
år synes det utskottet inte heller meningsfullt att riksdagen nu binder
medel för ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag ökat antal terminskurser.

Utskottet bedömer det som allvarligt att bristen på vidareutbildade
sjuksköterskor till en väsentlig del synes bero på att det av olika skäl
inte varit möjligt att nå statsmakternas mål för vidareutbildningens
omfattning. Då man nu kan notera vissa förhållanden som innebär
ökade praktiska möjligheter att anordna av statsmakterna beslutade
terminskurser är det enligt utskottets mening angeläget att man genom
en ökad samverkan — bl. a. i vad avser intagningen — mellan utbildningshuvudmännen
uppnår att de befintliga elevplatserna utnyttjas till
fullo. Vidare bör övervägas vilka åtgärder i övrigt som bör vidtas för
att nå fram till sådana organisatoriska förändringar m. m. i vidareutbildningsverksamheten
att den utbildningskapacitet för vilken riksdagen
anvisar medel blir utnyttjad. Utskottet föreslår att riksdagen i anledning
av förevarande motionsyrkanden som sin mening ger denna uppfattning
till känna för Kungl. Majit.

I motionen 1973: 1261 yrkas att Svenska röda korset av anslagsmedlen
under nu ifrågavarande anslagsrubrik skall få bidrag med 750 000
kr. för utbildning av vägsamariter. Hittills har kunnat utbildas ca 5 000
vägsamariter och som ett etappmål har uppsatts 10 000 utbildade.

I juni 1972 avlämnade trafiksäkerhetsverket en promemoria med

UbU 1973:5

förslag till målsättning för arbetet för ökad trafiksäkerhet. Promemorian
har remissbehandlats. Av propositionen 1973:1 (bilaga 8, s. 73)
framgår att i anslutning till bearbetningen av remissmaterialet kommer
att övervägas i vilken utsträckning trafiksäkerhetsverkets förslag kan
tjäna som underlag för arbetet i en arbetsgrupp som skall tillsättas.
Promemorian tar upp till behandling även frågan om beredskapen att
ta hand om skadade och redovisar vägsamaritverksamheten som ett
angeläget led i strävandena att minska antalet dödade i trafiken. Utskottet,
som inte kan tillstyrka motionsyrkandet om att medel från nu
ifrågavarande anslag skall tas i anspråk för vägsamaritutbildning budgetåret
1973/74, vill erinra om att trafikutskottet i sitt betänkande
1972: 7 understrukit vikten av att utbildningen i första hjälpen vid trafikolyckor
intensifieras.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1.att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om statsbidragets
storlek vid eventuell avkortning av läsårets längd för
grundutbildning av sjuksköterskor,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag
till Eastmaninstitutet,

3. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag
till Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet,

4. att riksdagen beträffande antalet terminskurser för vidareutbildning
av sjuksköterskor avslår motionerna 1973:727 och
1973: 921 i denna del,

5. att riksdagen avslår motionen 1973: 1261,

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med
avslag på motionerna 1973: 727 och 1973: 921 i denna del till
Bidrag till viss vårdyrkesutbildning för budgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 35 204 000 kr.,

7. att riksdagen beträffande åtgärder för anordnande av vidareutbildningskurser
för sjuksköterskor som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i anledning av
motionerna 1973: 37, 1973: 727 och 1973: 921.

4. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna D 17—D 19
(s. 268—270) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till driften av högre kommunala skolor ett förslagsanslag
av 84 000 kr.,

3. till Bidrag till driften av riksinternatskolor ett förslagsanslag
av 8 484 000 kr.

UbU 1973: 5

5. Sjöbefälsskoloma: Utbildningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkterna D 20—D 26 (s. 271—
280) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Sjöbefälsskoloma: Utbildningskostnader ett förslagsanslag
av 10 026 000 kr.,

2. till Sjöbefälsskoloma: Utrustning m. m. ett reservationsanslag
av 552 000 kr.,

3. till Statens skogsinstitut: Avlöningar till lärarpersonal m. m. ett
förslagsanslag av 1 436 000 kr„

4. till Statens skogsinstitut: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 582 000 kr.,

5. till Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader ett
förslagsanslag av 924 000 kr.,

6. till Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m.m. ett reservationsanslag
av 134 000 kr.,

7. till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad ett förslagsanslag av
1 107 000 kr.

6. Bidrag till driften av vissa privatskolor. Kungl. Maj: t har under punkten
D 27 (s. 281—283) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av
vissa privatskolor för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av

14 983 000 kr.

Motionerna

1973: 466 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
måtte besluta höja bidraget till Restenässkolan från 6: 50 kr. per elev
och dag av läsåret till 8 kr.,

1973:1295 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. (c, s, fp) vari
hemställs att riksdagen måtte

1. besluta att bidraget till Restenässkolan skall utgå med 8 kr. per
elev och dag fr. o. m. läsåret 1973/74,

2. anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 160 000 kr.
förhöjt förslagsanslag till Bidrag till driften av vissa privatskolor om

15 143 000 kr.

1973: 1336 av herr Wikström (fp) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att beslut
om indragning av statsbidraget till någon av de skolor som får bidrag
enligt kungörelsen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor inte
bör fattas förrän frågan i det enskilda fallet underställts riksdagen,

2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som
i motionen anförts beträffande statsbidragsgivningen till Höglandsskolan
och Ahlströmska skolan.

UbU 1973:5

Utskottet

I fråga om statligt driftbidrag till skola som erhåller bidrag enligt
kungörelsen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor föreslås i
propositionen 1973: 1 att statsbidrag ej längre skall utgå om kommun,
där sådan skola är belägen, beslutar avveckla motsvarande kommunala
bidrag till skolan.

Enligt motionen 1973: 1336 bör frågan om fortsatt statsbidrag till enskild
skola inte bero enbart av den omständigheten att en kommun inte
anser sig kunna ge visst bidrag. Motionären anser att sådan fråga liksom
hittills bör avgöras av Kungl. Maj:t och riksdag från fall till fall. Ett
beslut av riksdagen i enlighet med förslaget i propositionen 1973: 1
anses kunna få anmärkningsvärda konsekvenser för skola som får ett
i sammanhanget ringa kommunbidrag samt för Franska skolan, beträffande
vilken riksdagen år 1969 beslutat att statsbidrag skall utgå av särskilda
skäl.

Utskottet har den uppfattningen att Fjellstedtska skolan och Lundsbergs
skola inte omfattas av förslaget i propositionen 1973: 1. Vidare
bör enligt utskottets mening Kungl. Maj:t av särskilda skäl kunna medge
fortsatt statsbidrag även om det kommunala bidraget dras in. I övrigt
anser utskottet att om kommun, där skola som avses i propositionen
är belägen, inte skulle anse sig kunna fortsätta att ge driftbidrag, statsbidraget
bör avvecklas successivt. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet förevarande yrkande i motionen 1973: 1336.

I motionen 1973: 1336 erinras beträffande Höglandsskolan och Ahlströmska
skolan om att bidrag till driften av verksamheten vid dessa
skolor inte beräknats för budgetåret 1973/74. Om förhandlingarna om
kommunalisering inte leder till för skolorna positivt resultat före utgången
av juni månad innevarande år anses risk föreligga för att skolorna
avvecklas omedelbart med besvärande konsekvenser för bl. a. personalen.
Motionären anser det skäligt att i ett sådant läge statligt driftbidrag
till verksamheten för budgetåret 1973/74 anvisas på tilläggsstat
under hösten 1973.

Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t därest kommunalisering inte
kommer till stånd utan särskild åtgärd eller uttalande från riksdagens
sida vidtar erforderliga åtgärder för att förhindra inte önskvärda konsekvenser
för elever och skolpersonal och avstyrker därför förevarande
yrkande i motionen 1973: 1336.

Statsbidraget till Restenässkolan, som varit oförändrat 6: 50 kr. per
elev och dag av läsåret sedan läsåret 1967/68, föreslås i motionerna
1973: 466 och 1973: 1295 höjt till 8 kr. fr. o. m. läsåret 1973/74. Yrkandet
överensstämmer med ett av skolöverstyrelsen framfört förslag
som Kungl. Maj:t ej biträtt.

Utskottet, som delar den i motionerna framförda uppfattningen om
behovet av en höjning av statsbidraget till Restenässkolan, tillstyrker

UbU 1973: 5

yrkandena i motionerna 1973: 466 och 1973: 1295 angående ett uppräknat
bidrag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande prövning av frågan om fortsatt statsbidrag
till privatskola avslår motionen 1973: 1336 i denna del,

2. att riksdagen beträffande fortsatt statsbidragsgivning till Höglandsskolan
och Ahlströmska skolan avslår motionen 1973:
1336 i denna del,

3. att riksdagen beträffande statsbidrag till Restenässkolan med
bifall till motionerna 1973: 466 och 1973: 1295 i denna del beslutar
att statsbidrag skall utgå med 8 kr. per elev och dag av
läsåret,

4. att riksdagen i anledning av propositionen 1973: 1 och med
bifall till motionerna 1973: 466 och 1973: 1295 i denna del till
Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 15 143 000 kr.

7. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning. Kungl. Maj:t har under
punkten D 28 (s. 283—286) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften
av enskild yrkesutbildning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag
av 22 891 000 kr.

Motionerna

1973: 917 av herr Nordstrandh m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala att statsbidrag skall
utgå till Filip Holmqvists handelsinstitut i Göteborg även efter den 1
juli 1974,

1973: 1305 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ger till känna att avvecklingen
av statsbidrag till enskilda yrkesskolor, när sådan aktualiseras,
skall ske i samförstånd med respektive skolors huvudmän och på
sådant sätt att man icke utsätter lärare, elever och andra berörda för
tidspress.

Utskottet

Kungl. Maj:t har den 27 maj 1970 uppdragit åt skolöverstyrelsen att
komma in med förslag rörande det praktiska genomförandet i fråga
om avvecklingen av statsbidraget till vissa enskilda yrkesskolor. Förslaget
överlämnades den 31 mars 1971. Den 30 juni 1971 uppdrog Kungl.
Maj:t åt överstyrelsen att inkomma med en plan rörande fortsatt avveckling
av statsbidraget till viss enskild yrkesutbildning. Enligt direktiven
skulle statsbidrag endast utgå i sådana fall där motsvarande utbildning
ej kunde erbjudas inom gymnasieskolan eller inom statlig och

UbU 1973:5

kommunal vuxenutbildning samt i sådana fall där synnerliga skäl för
fortsatt statsbidragsgivning förelåg. Som riktpunkt för arbetet skulle
gälla att statsbidrag vid fall av avveckling skulle upphöra att utgå senast
med utgången av juni 1973. Skolöverstyrelsen har den 28 juni 1972
inkommit med en plan rörande den fortsatta avvecklingen av statsbidraget
till enskilda yrkesskolor.

Av propositionen 1973:1 framgår bl. a. att statsbidraget för sex enskilda
yrkesskolor kommer att avvecklas under budegtåret 1972/73 som
följd av tidigare beslut och att förhandlingar pågår om kommunalisering
för tre skolor samt att ytterligare några skolor beräknas upphöra
under budgetåret 1972/73. Därtill uttalar departementschefen att statsbidraget
förutsätts upphöra med utgången av budgetåret 1972/73 för
sju enskilda yrkesskolor. Beträffande Bar-Lock-institutet och Filip
Holmqvists handelsinstitut föreslås att statsbidraget till respektive skola
skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1974.

I motionen 1973: 1305 hemställs att vid fall av avveckling av statsbidrag
till enskild skola tidpunkten för avvecklingen skall fastställas i
samförstånd med vederbörande huvudman och under skäligt hänsynstagande
till den berörda skolpersonalens intressen.

Enligt propositionen 1973: 1 avses vissa bestämmelser bli utfärdade
för att tillgodose skolpersonalens intressen. Utskottet understryker för
sin del vikten av att Kungl. Maj:t vidtar erforderliga åtgärder för den
personal som friställs genom besluten om avveckling av statsbidrag.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1973:
1305.

I motionen 1973: 917 yrkas att statsbidrag skall utgå till Filip Holmqvists
handelsinstitut även efter den 30 juni 1974. Enligt motionen är
undervisningen vid denna skola av speciellt slag och fyller ett för samhället
och näringslivet angeläget behov, varför särskilda skäl för fortsatt
statsbidragsgivning anses föreligga.

Vid avveckling av statsbidraget till Filip Holmqvists handelsinstitut
kan skolstyrelsen i Göteborg i den ökade utsträckning som skolöverstyrelsen
medger inom gymnasieskolan anordna ekonomiska specialkurser
motsvarande dem som funnits vid handelsinstitutet. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1973: 917.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning
för budgetåret 1973/74 anvisar ett reservationsanslag av
22 891 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1973: 1305,

3. att riksdagen avslår motionen 1973: 917.

8. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. Kungl.
Maj:t har under punkten D 29 (s. 286—287) föreslagit riksdagen att

UbU 1973:5

till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för
budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kr.

I motionen 1973: 1302 av herr Nordgren m. fl. (m, c) hemställs att
riksdagen till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m. beslutar anslå 2 900 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär att antalet bidragsrum minskas
med 300 till 1 200. I motionen 1973: 1302 föreslås att en förändring
av statsbidragssystemet genomförs fr. o. m. nästa budgetår. Motionärerna
önskar dels en ändring av kvalifikationskraven för statsbidragsberättigad
lärlingsutbildning, dels en uppräkning av nu utgående
bidragsbelopp. Kostnaderna för budgetåret 1973/74 beräknas härigenom
komma att överstiga det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet
med 1,2 milj. kr.

I avvaktan på ställningstagande till de förslag yrkesutbildningsberedningen
lagt fram om förbättringar av bidragsgivningen till bl. a. lärlingsutbildning
är utskottet inte berett förorda någon ändring av nu gällande
bidragsbestämmelser. Utskottet avstyrker därför bifall till motionsyrkandet
och hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1973: 1 och med avslag
på motionen 1973: 1302 till Främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare m.m. för budgetåret 1973/74 anvisar
ett förslagsanslag av 1 700 000 kr.

9. Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. Vissa kurser
för ingenjörer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkterna D 30—D 31 (s. 287—288) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1973/74 anvisar

1. till Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov
ett anslag av 45 000 kr.,

2. till Vissa kurser för ingenjörer m. m ett reservationsanslag av
605 000 kr.

Stockholm den 6 mars 1973

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Wikström
(fp), Mårtensson (s), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund i
Härnösand (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s),
herr Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herrar Berndtson i Linköping
(vpk), Sundgren (s), Stålhammar (fp) och Karlsson i Mariefred
(c).

UbU 1973:5

Reservationer

A. vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor) beträffande bidrag till
driften av skola med annan huvudman än stat och kommun av herr
Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med »Enligt
utskottets» och slutar med »och 1973:1306» bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör större frihet och fler möjligheter skapas
för föräldrar och målsmän att välja huvudman för skola där deras barn
skall undervisas. Även om det av samhällsekonomiska och andra skäl
varken är möjligt eller ens eftersträvansvärt att bygga upp ett helt parallellt
skolsystem som har annan huvudman än kommunen, får detta
dock icke utesluta att man förutsättningslöst genom utredning prövar,
i vilken utsträckning inom en kommuns skolväsen skolor kan drivas
av enskild huvudman utan att nuvarande kostnadsramar för skolväsendet
överskrids och utan att de föräldrars valmöjligheter minskar som
önskar låta sina barn gå i en kommunal skola. Det bör vidare genom
utredningen kunna utarbetas förslag till sådana bestämmelser för statsoch
kommunbidrag till driften av grundskola och gymnasieskola, att
bidrag skall kunna utgå utan villkor om visst huvudmannaskap.

Det ligger stort värde i att olika huvudmän på olika sätt söker finna
de bästa lösningarna på frågor som gäller såväl de ökande skolkostnaderna
som skolans inre arbete och undervisningsresultat. Utskottet tillstyrker
sålunda den föreslagna utredningen om nya bestämmelser för bidrag
till verksamheten vid existerande enskilda skolor och de enskilda skolor
som kan komma att startas. Det utredningsarbete som utskottet förordat
bör utgå från riksdagens beslut om godkännande av en av
UNESCO:s generalkonferens antagen konvention mot diskriminering
inom undervisningen (prop. 1967: 36, UU 1967: 14, rskr 1967: 369) och
kunna bedrivas inom ramen för den nyligen tillsatta utredningen om
skolan, staten och kommunerna (SSK).

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av motionen 1973: 700 i vad den avser
skolor med annan huvudman än stat och kommun samt
motionen 1973: 1306 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
att utredningen om skolan, staten och kommunerna bör få
tilläggsdirektiv i enlighet med vad utskottet förordat.

B. vid punkten 2 (Bidrag till driften av gymnasieskolor) beträffande
stödundervisning för invandrarelever i gymnasieskolan av herrar Elmstedt
(c), Johansson i Skärstad (c), Berndtson i Linköping (vpk) och
herr Karlsson i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med »Ut -

UbU 1973:5

skottet erinrar» och slutar med »i motionerna» bort ha följande lydelse: Någon

principiell skillnad beträffande behovet av stödundervisning
finns inte mellan grundskolan och gymnasieskolan. Enligt utskottets
mening bör, liksom i grundskolan, i gymnasieskolan utgå statsbidrag
till stödundervisning för invandrarelever under högst sex veckotimmar
per undervisningsgrupp. Utskottet tillstyrker därför bifall till de förevarande
yrkandena i motionerna 1973: 702 och 1973: 1310.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande anordnande av stödundervisning för
invandrarelever i gymnasieskolan bifaller motionerna 1973: 702
och 1973: 1310 i denna del,

dels att utskottets hemställan under 6 vid bifall till yrkandet beträffande
hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen i anledning av propositionen 1973: 1 och med bifall
till motionerna 1973: 702 och 1973: 1310 i denna del till
Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1973/74
anvisar ett förslagsanslag av 1 385 000 000 kr.,

C. vid punkten 6 (Bidrag till driften av vissa privatskolor) beträffande
riksdagens prövning av frågan om fortsatt statsbidrag till vissa privatskolor
av herrar Wikström (fp), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Johansson
i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herrar Stålhammar (fp) och Karlsson
i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »motionen 1973:1336» bort ha följande
lydelse:

Ett godtagande av den föreslagna principen för avveckling av statsbidrag
till vissa privatskolor skulle få anmärkningsvärda konsekvenser
i vad avser de av riksdagen tidigare fattade besluten om statsbidrag
till dessa skolor. Ett bortfall av ett många gånger ringa kommunalt bidragsbelopp
från kommunen där skolan är belägen torde således medföra
förlust också av hela det av riksdagen beslutade statsbidraget till
skolan i fråga. För Whitlockska samskolan uppgår t. ex. kommunbidraget
från Stockholm till 8,7 procent av de totala driftkostnaderna.
Vidare har riksdagen beträffande Franska skolan år 1969 fattat beslut
om att statsbidrag skall utgå till denna skola av särskilda skäl. Det är
då inte rimligt att riksdagen nu avhänder sig ansvaret för denna skolas
fortsatta existens. Principiellt är utskottet av den uppfattningen att frågan
huruvida enskild skola skall få behålla ett statsbidrag eller ej inte
bör bero enbart av den omständigheten att en kommun inte anser sig
kunna ge visst bidrag. Frågan om fortsatt statligt bidrag till skola och
storleken av detsamma bör liksom hittills vara en fråga som Kungl.

UbU 1973: 5

Maj:t och riksdag avgör från fall till fall. Därvid kan de särskilda hänsynstaganden
göras som situationen i varje enskilt fall kräver.

Utskottet är sålunda inte berett förorda att riksdagen avhänder sig
möjligheterna till individuell prövning av frågan om fortsatt statsbidrag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande fortsatt bidrag enligt kungörelsen
1964: 137 om statsbidrag till vissa privatskolor med avslag på
propositionen 1973: 1 och med bifall till motionen 1973: 1336
i denna del som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att beslut
om indragning av enligt nämnda kungörelse utgående statsbidrag
inte bör fattas förrän frågan i det enskilda fallet underställts
riksdagen,

D. vid punkten 7 (Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning)

1. beträffande tidpunkten för avvecklingen av statsbidrag till vissa enskilda
yrkesskolor av herrar Wikström (fp), Nordstrandh (m), Elmstedt
(c), Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herrar Stålhammar (fp)
och Karlsson i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Enligt
propositionen» och slutar med »motionen 1973: 1305» bort ha följande
lydelse:

På olika sätt har framgått att det inte är möjligt att avveckla statsbidragen
till vissa enskilda skolor i den takt som Kungl. Maj:t räknat
med utan att detta samtidigt får svåra konsekvenser för skolornas elever
och personal. Skolöverstyrelsen har beträffande lärarpersonalen endast
möjligheter att framlägga förslag till konkreta åtgärder för sådan
lärarpersonal som är behörig till någon typ av lärartjänst i gymnasieskolan
eller grundskolan. Samtidigt kan konstateras att det inte torde
finnas någon skolform som har procentuellt sett fler icke-behöriga lärare
i skolstadgans mening än just de enskilda yrkesskolorna samt att
många av dessa formellt obehöriga lärare gjort en god pedagogisk insats
under en följd av år.

Utskottet har funnit att Kungl. Maj ris direktiv till skolöverstyrelsen
för ifrågavarande utredningsarbete varit alltför rigorösa och anser att
Kungl. Maj:t, innan beslut om nedläggning av enskilda yrkesskolor fattas,
bör överväga om det inte från samhällets synpunkt är angelägnare
att dessa skolor drivs tills förefintliga, med avvecklingen sammanhängande
personalproblem hunnit lösas än att skolorna läggs ned vid en i
förväg bestämd tidpunkt för att sedan särskilda samhälleliga åtgärder
skall behöva sättas in för att hjälpa den drabbade personalen. Samförstånd
med respektive skolors huvudmän bör eftersträvas. Frågan om

UbU 1973:5

avveckling av de enskilda yrkesskolorna bör enligt utskottets mening
sålunda ses i ett vidare perspektiv än hittills.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen i anledning av motionen 1973: 1305 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om
tidpunkten för avveckling av statsbidrag till vissa enskilda
yrkesskolor,

2. beträffande fortsatt statsbidrag till Filip Holmqvists handelsinstitut
i Göteborg och Bar-Lock-institutet i Stockholm av herrar Wikström
(fp), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg
(m), herrar Stålhammar (fp) och Karlsson i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med »Vid
avveckling» och slutar med »motionen 1973: 917» bort ha följande lydelse: Någon

åtskillnad kan inte göras mellan Filip Holmqvists handelsinstitut
och Bar-Lock-institutet beträffande frågan om fortsatt statsbidrag.
Båda är skolor med riksrekrytering i viss utsträckning och har
utfört och utför fortfarande en betydande insats på handelsundervisningens
område. Skolornas verksamhet bedrivs med särskild anpassning
till näringslivets behov och undervisningen är starkt målinriktad. I propositionen
1973: 1 föreslås att statsbidraget till dessa skolor skall upphöra
med utgången av juni 1974.

Enligt utskottets mening är det en betydande skillnad mellan att låta
existerande enskilda skolor behålla sina statsbidrag och att besluta om
statsbidrag för att starta nya enskilda skolor. Undervisningen vid BarLock-institutet
och Filip Holmqvists handelsinstitut är ur samhällets
synvinkel mindre kostsam än en motsvarande undervisning vid kommunala
skolor. Härtill kommer att vid nämnda två skolor finns sammanlagt
ca 40 lärare med fast anställning, av vilka ungefär hälften inte
är behöriga till tjänst som lärare i det kommunala skolväsendet, och
att därför särskilda personalproblem beräknas uppstå vid dessa skolor
vid fall av avveckling av statsbidraget. Mot bakgrund av redovisade
omständigheter anser utskottet att det finns särskilda motiv för att låta
dessa skolor få statsbidrag tills det blivit fullt klarlagt att motsvarande
utbildning kommer att tillhandahållas på annat sätt och att personalens
intressen kunnat tillgodoses genom anställning hos annan huvudman
eller på annat sätt.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet i anledning av motionen 1973: 917 anfört om statsbidragsgivning
efter den 30 juni 1974 till Filip Holmqvists
handelsinstitut och Bar-Lock-institutet.

TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1973